Scoutmag_4_10 by Scouterna

NR4.20010 NR4.2 10

SCOUTMAGASINET

SCOUTmag

de trivs bäst

PÅ SJÖN BP – EN MOSSIG MILITÄR ? KÅREN SOM NÅTT BOTTEN RÄTT RUSTAD I SVAMPSKOGEN

FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

asinet

INNEHÅLL NR 4.2010 SJÖVILDA SCOUTER De skulle inte kunna tänka sig att hålla till på land och kallar de andra scouterna för kott- och pinnscouter. Scoutmagasinet åker på sjöscoutläger för att ta pulsen på sjöscouterna. Vad är grejen egentligen? 18

FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

VAD BETYDER HAN I DAG? Scoutgrundaren är vår hjälte, den vi sjunger sånger om och dyrkar. Men vad har han för funktion i dag? Är han en inspirerande förebild eller tvärtom en mossig militär som vi helst borde glömma? 12 BILD: SVENSKA SCOUTFÖRBUNDETS ARKIV

4 NYHETER – NU KAN VI SNART BLI FLER 8 PRYLAR FÖR EN LYCKAD SVAMPTUR 10 KÅRPORTRÄTT: PERSTORP HAR NÅTT BOTTEN 12 BADEN-POWELL – HUR BRA VAR HAN EGENTLIGEN? 16 INSÄNDARE: ALKOHOLDEBATTEN FORTSÄTTER 17 KRÖNIKA: EN KÄNGA FRÅN SPELVÄRLDEN 18 SJÖSCOUTER – ETT EGET SLÄKTE 24 BLOD, SVETT OCH TÅRAR PÅ EXPLORER BELT

26 28 29 30 32 34 35

EN FÖRSMAK PÅ VÄRLDENS JAMBOREEBESÖKARE LANDET RUNT: 100-ÅRSJUBILEUM OCH SOMMARLÄGER AKTIVITETSTIPS: VAR KOMMER DINA JEANS IFRÅN? ÅTTA TIPS FÖR ATT LOCKA NYA SCOUTER SÅ HANTERAR DU KRÄVANDE BARN KALENDARIUM SIMONSERIE OCH SCOUTKRYSSET

NYHETERNA ÄR HÄR!

KATALOG 10/11! Beställ ditt exemplar på www.slojd-detaljer.se

Nyhet!

rn svenska skolba I händerna på sedan 1960

PRODUKTION AB 1 alog 2010/201 Jubileumskat etaljer.se www.slojd-d Handla på

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara 0511-267 67 order@slojd-detaljer.se

LEDARE BP i huvudet och hjärtat?

’ve got the BP spirit right in my head, right in my head, right in my head, I’ve got the BP spirit right in my head to stay. I’ve got the BP spirit deep in my heart, deep in my heart, deep in my heart. I’ve got the BP spirit deep in my heart to stay ... Baden-Powell är en hyllad hjälte. Vi sjunger sånger om honom vid lägerbålet. Vi har porträtt av honom på väggen och vi får lära oss om hans bedrifter som småscouter. Men hur fantastisk var BP egentligen? Vissa menar att det är viktigt att prata om honom för att vi inte ska glömma våra rötter. Andra menar att vi måste göra upp med vår historia om vi ska kunna komma framåt, eftersom hans tankar om kvinnor, klasser och uppfostran helt enkelt inte rimmar så bra med dagens scoutvärderingar. Läs reportaget på sidan 12 och skapa dig en egen åsikt. ända till december innan det är dags för nästa nummer TYVÄRR DRÖJER DET

Vik. chefredaktör: Åsa Kahn Vik. redaktör: Emma Casserlöv Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Åsa Kahn och Emma Casserlöv Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 77 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Nästa nummer: Scoutmagasinet nummer 5 2010 kommer ut den 3 december.

av Scoutmagasinet. Vi tvingas dra in ett nummer eftersom tidningen har dåligt med pengar, och det beror mycket på att antalet medlemmar i Scouterna hela tiden sjunker. Enligt den senaste siffran är vi bara drygt 83 000. Men det verkar som det finns en ljusning på medlemsfronten – snart kommer vi att börja bli fler igen, spår de som jobbar med medlemsutveckling på Scouterna (sidan 4). Och det där med att vi måste bli fler blir det mer av. På sidan 17 får Scouterna sig en känga av spelvärlden när det gäller våra svårigheter att locka medlemmar. Vi har för mycket traditioner och för mycket vuxna som styr och ställer, tycker Sveroks förbundsordförande. På sidan 30 får du dessutom några handfasta tips att ta till när kåren ska försöka locka till sig nya scouter inför höstterminen. Ha en fantastisk scouttermin! ÅSA KAHN Vik. chefredaktör

För adressändring, prenumerations ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Svenska Scoutförbundet, Frälsnings arméns Scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige. Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scoutförbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt. ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 100 ex

SCOUTmagasinet 3

Foto: Magnus Fröderberg

Sakta går siffrorna åt rätt håll för Scouterna – åtminstone pekar det inte lika mycket neråt längre.

Vinden har vänt – medlemstappet minskar Scouterna har år efter år tappat medlemmar men nu verkar något hålla på att hända. – Om vi fortsätter i samma takt kommer vi att börja växa 2011, säger Åsa Olsson, medlemsutvecklingschef på Svenska Scoutrådet. Medlemstappet har nämligen successivt blivit mindre de senaste åren – från 4 439 år 2006 till 1 865 förra året. Det är siffror som är tydliga resultat av medvetna insatser, menar Åsa Olsson. – En jättestor del är att vi satsat på utvecklingskonsulenter i flera förbund. Man har även sett tidigare att det ger resultat, förklarar hon. Utvecklingskonsulenterna finns runtom i landet och jobbar tätt ihop med kårerna – de ska stötta och inspirera så att kårerna lättare kan växa och utvecklas.

Åsa Olsson pekar också på ett tätare samarbete mellan förbunden, och på mycket nytänk i Scouterna – till exempel i form av nytt program och nya ledarskapssatsningar. har vi tappat så mycket medlemmar? – Dels är det en trend i samhället att ideella organisationer tappar medlemmar – föräldrarna upplever att de har mindre tid och vi har fått större konkurrens av andra aktiviteter. Sedan har Scouterna inte fokuserat på rekrytering på central nivå tidigare. Krasst är det också så att det har rensats ut gamla medlemmar ur register, så att det är svårt att se vad som är rena tapp. MEN VARFÖR

håll i världen har vinden redan vänt. I scoutingens MEN PÅ ANDRA

ursprungsland Storbritannien blev The Scout Association så många som 16 500 fler förra året. Trenden har pekat uppåt fem år i rad och medlemmarna är nu nästan 500 000 stycken. Ökningen förklaras bland annat med att Scouterna blivit nytänkande och äventyrliga – med aktiviteter som zorbning, att rulla nerför en backe i ett gigantiskt klot, på schemat. Åsa Olsson menar att vi ligger hack i häl med Storbritanniens scouter, och tycker att det är väldigt inspirerande att se resultaten. – De gör precis samma sak som oss, men började tidigare. Sedan har de mer ekonomiska resurser i och med att de är fler – vi kommer inte att kunna öka lika mycket men vi kommer absolut att se resultat. /Åsa Kahn

83 269 Så många scouter var vi i Sverige förra året. Det är en minskning med 1 865 scouter sedan året innan.

4 SCOUTmagasinet

NYHETER NYHETER Scoutgeväret upprör Flera läsare har hört av sig efter varumärkesartikeln i förra numret av Scoutmagasinet, där vi skrev om företagen som surfar på Scouternas goda rykte genom att kalla till exempel stövlar och knivar för Scout. Läsarna har bland annat lagt märke till att en restaurang och en jobbsökmotor använder ordet scout i sina namn. Men mest anmärkningsvärt är förmodligen geväret Mannlicher Scout – i dagligt tal kallad Scouten. I sommarens nummer av tidningen Jakt och Jägare finns ett stor artikel om geväret. Artikeln illustreras med en bild på en kille som håller i geväret intill rubriken »Alltid redo«. Trots att ordet scout är varumärkesskyddat kan Scouterna i Sverige inte göra så mycket åt detta, eftersom företaget som tillverkar geväret inte är svenskt.

Ur tidningen Jakt & Jägare.

Äventyrarkändis utsedd till ny brittisk chefsscout

Scoutmagasinet listar: Politik på scoutvis Just nu är politiken i hårdfokus och den 19 september röstar vi till riksdagen, kommunen och landstinget. Det är förstås en fantastisk chans att påverka, men har du tänkt på att scoutpolitiken pågår året runt? Här är fem sätt att göra skillnad som scout.

3. SKRIV EN INSÄNDARE.

Är du arg på att scoutlägren är för dyra eller att man inte kan bli scout när man är fem? Skriv en insändare till Scoutmagasinet eller någon annan scouttidning. Du kan också skriva insändare och debattartiklar i helt vanliga tidningar – kanske vill lokaltidningen ta in en text om varför fler borde stödja er kår. Du kan alltid påverka någon!

1. SKRIV EN MOTION.

Illus

trati

Freja

on:

Istem

Vill du att det ska bli rökförbud vid scoutstugan eller tycker du att namnen på åldersgrupperna borde bytas ut? Då kan du skriva en motion där du föreslår en förändring. Motionen skriver man till ett årsmöte och besluten tas på olika nivåer – i scoutkåren, i scoutdistriktet, i ditt scoutförbund och i Svenska Scoutrådet.

4. SKRIV TILL STYRELSEN.

2. RÖSTA.

5. KANDIDERA.

På scoutkårens årsmöte får alla i kåren rösta – det spelar ingen roll hur gammal man är. Du kan också få möjlighet att vara med och rösta på de högre nivåerna om du utses. Hos distriktet kanske besluten handlar om ifall det ska ordnas ett distriktsläger – i förbundet kan det kanske handla om åldersgränsen för att bli ledare.

Vem som helst kan kandidera till att vara med i styrelsen i kåren – och du kan förstås även försöka komma in i styrelsen på de andra nivåerna. Ofta finns det också möjlighet att engagera sig i andra politiska grupper som hjälper styrelsen. Till exempel kan det finnas grupper som jobbar med marknadsföring eller arrangemang.

Såväl kåren, distriktet, förbundet och Svenska Scoutrådet har en styrelse som bestämmer saker om verksamheten mellan besluten på årsmötena. Men det betyder inte att de inte bryr sig om din åsikt. Alla medlemmar kan skriva en skrivelse om de har något som de tycker att styrelsen ska ta upp på ett möte.

/Åsa Kahn

SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER FILMTIPS:

Tusen gånger starkare

Hallå där …

Premiär 24 september, regi av Peter Schildt

... Tobias Hallberg, 19, från Jonstorps Scoutkår som var med på skolskeppet Biscayas Skottlandssegling som kunde ha slutat riktigt illa. Vad hände? – Det var så hårt väder att lagningen som gjorts tidigare gick sönder och det började läcka in vatten. Det skulle inte ha gjort så mycket om det inte var för att vår länspump inte fungerade. Det var vatten ända upp till durkarna (golven, reds. anm.) så det handlade om några hundra tusen liter. Vår kapten kontaktade räddningstjänst som kom ut med helikopter. Hur kändes det? – Vi följde scoutregeln om att ta motgångar med glatt humör. Vi hinkade vatten samtidigt som vi sjöng för att hålla modet uppe. Det var scoutsånger, En kulen natt och sådant som passade in. Skulle du åka på en liknande segling igen? –Ja! Det var skitkul. Jag är inte sjösjuk och inte så mycket för att vara torr. Det var en upplevelse.

Tjejer som sitter på rad på plinten medan de andra spelar basket. Ett gäng killar som alltid pratar och tar för sig på de andras bekostnad. Lärare som säger till tjejerna att ta plats men helt blundar för sitt eget ansvar. Att gå i högstadiet kan vara ett riktigt helvete. Det tar nya filmen Tusen gånger starkare fasta på på ett riktigt träffsäkert sätt. Filmen utspelar sig i en helt vanlig niondeklass i Stockholm. Helt vanlig tills den dagen då Saga kommer till klassen. Hon är självsäker och stark och vänder upp och ner på allt.

»Det var första, och förhoppningsvis sista, gången i scoutkårens 75-åriga historia som vi tvingats att avbryta ett läger i förtid.« Scoutledaren Leif Nilsson till Dalarnas Tidningar efter ett dygn med åska, spöregn och storm. Tälten klarade inte av det extrema vädret och enda utvägen för scouterna från Malung och Sälen var att vända hemåt igen. Inte ens scouter klarar ett riktigt oväder.

VAD HAR DU FÖR FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÖSTEN? MATS SAMUELSSON SAGRÉ – Vi ska försöka följa en röd tråd under scoutterminen där mötesaktiviteterna leder till en längre hajk. Jag vill att våra äventyrare ska växa och ta med sig mer när de i slutet får genomföra något praktiskt.

ALVINA TERNING – Jag ska ut i världen med skolskeppet T/S Gunilla så jag hoppas på att hitta scouter i Spanien eller kanske Frankrike. Det skulle vara spännande att få nya kontakter, prata och ta reda på hur deras system fungerar.

NANNA GRYTZELL – Jag vill göra kul saker! Gå på hajk med patrullen, elda, tälja och segla. Det hade varit kul att träffa nya scouter. Jag hoppas också att vi får in mycket pengar på loppisen som vi ska ha för att få ihop pengar till Världsscoutjamboreen 2011 .

JOEL PERSON – Jag tror att jag kommer träffa många nya, trevliga scoutbarn och att vi får mycket hålligång tillsammans. Jag vill hitta på kreativa aktiviteter och fortsätta utvecklas som ledare. TEXT OCH FOTO: ANDREA BRODÉN

ANNA BILLBERG – Vi ska flytta in i ett nytt scouthus. Det ska bli kul att ställa i ordning så att det blir bättre anpassat. Sen vill jag att vi får en bra ledarupptakt så det blir bra ledare på varje avdelning och att alla hinner läsa in sig på nya programmet.

6 SCOUTmagasinet

Var är du när världen kommer till Sverige? Sommaren 2011 kommer 30 000 scouter från 150 länder till Rinkabyfältet för den 22:a världsscoutjamboreen!

Är du Simply redo? Vi ses 27 juli — 7 augusti 2011!

Anmäl dig idag och läs mer på www.worldscoutjamboree.se/sverige

SCOUTmagasinet 7

KLASSISK SVAMPKNIV En svensk klassiker i samma klass som Vasaloppet eller Vätternrundan är Mora of Swedens klassiska svampkniv Karl Johan. Den har funnits nästan lika länge som människan har plockat svamp. Med ett ergonomiskt grepp, borste och så klart en kniv gör den svampplockandet lätt. Man ska bara hitta svampen också!

BRA ÖVER ELDEN När svampen är färdigplockad och rensad finns det knappast något bättre än att slänga ihop en krämig svampsoppa över öppen eld. Skeppshults tidlösa fältugn är gjord i gjutjärn och passar därför bäst då du inte ska bära så långt.

FÖR EN LYCKAD TUR I

SVAMPSKOGEN TEXT: GUSTAV THORESSON

NJUT AV KAFFET GSI är kända för sin passion för riktigt bra matprylar, och den avancerade lättviktsmuggen Halulite Minimalist är inget undantag. Njut av en varm kopp kaffe eller nybryggt te på svampturen. Den silikonisolerade ytterväggen gör att du inte bränner dig i första taget!

LÄTT SOM EN PLÄTT! Är inte du heller någon mästerfriluftskock som kan slänga ihop något gott från ingenting? Ingen fara, På en låga är en friluftskokbok med vars hjälp du och din patrull kan tillaga riktiga friluftsläckerheter på hösthajken eller svamputflykten!

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER * Skeppshults fältugn finns att beställa i välsorterade friluftsbutiker. * På en låga finns att köpa på addnature.com och kostar 219 kronor. * Karl Johan finns att köpa bland annat på Naturkompaniet och kostar 199 kronor. * GSI Halulite Minimalist finns på getout.se för 229 kronor.

8 SCOUTmagasinet

Världsscoutjamboreen kommer till Sverige... ...och alla kan vara med!

Oavsett om du åker som deltagare eller ordnar ditt kårläger som ett Camp in Camp, om du besöker lägret en dag eller tar emot världens scouter hemma eller i din scoutlokal genom Home Hospitality så är en världsscoutjamboree en upplevelse utöver det vanliga. Med 30 000 deltagare från 150 länder är beskrivningen som “Scouternas OS” inte helt tokig. Fast hos oss är alla vinnare!

Läs mer och anmäl dig idag på SCOUTmagasinet 9 www.worldscoutjamboree.se/sverige

För några år sedan var Perstorps scoutkår en medelstor kår med runt 200 medlemmar. I januari i år hade man nått botten med endast 55. Möt kåren som har bestämt att det är dags för förändring. TEXT OCH FOTO: MARIA WIDEHED

PERSTORPS SCOUTKÅR Avdelningar: 4 (en per åldersgrupp). Antal medlemmar: 64, varav 30-35 är barn. Antal aktiva ledare: 4. Funnits sedan: 1952 Plats: Lokal i Perstorp, stuga i Svenstorp.

Upp från botten

erstorps scoutkår är med på sommarlägret Kraft 2010 i Sonnarp i Skåne. I kårens by är det gott om scouter, både ledare och barn, men det är eftersom de delar plats med två stora kårer. Perstorps kår är i själva verket representerad av åtta personer, varav bara två är aktiva ledare och bara två är barn. Kårordförande Petter Westerlund är på plats,

Den senaste tiden har fyra ledare hållit möte för fyra avdelningar i veckan. Trots det kommer kåren alltid i väg på läger och hajker med barnen, för då dyker även de som inte är så aktiva annars upp. Kåren har många icke aktiva ledare som bland annat sitter i styrelsen. Men Perstorp har bestämt sig för att bygga upp kåren på nytt och har utnyttjat hjälpen från en av förbundets scoutkonsulenter. – Det är lätt att vara nytänkande med konsulenten, man får någon som bollar idéer, ställer rätt frågor och tillför ny energi, säger Petter. Petter tror att det är väldigt viktigt att ta hjälp av förbundet, att helt enkelt inte vara isolerad som kår. Med konsulenten i täten har kåren suttit ner och brainstormat och kartlagt sina mål. Man vill rekrytera fler ledare och barn, rusta upp stugan i Svenstorp och komma ut i naturen oftare. – Vi vill att det ska vara mer scouting, säger Åsa. Under våren har de hunnit börja jobba med målen, både genom en kick-off i stugan, öppen

»Det är lätt att vara nytänkande med konsulenten, man får någon som bollar idéer, ställer rätt frågor och tillför ny energi.« han är ny ordförande sedan stämman i april. Även halva ledarkåren är representerad, i form av Åsa Olsson och Erik Persson. De är aktiva ledare på totalt tre avdelningar, varje vecka. så många medlemmar tror Petter, Åsa och Erik har många orsaker, men huvudorsaken är att de flesta som varit med i kåren som unga flyttar från Perstorp när de blir äldre, och därför är det framför allt ledare de saknar. ATT KÅREN HAR TAPPAT

10 SCOUTmagasinet

för allmänheten, och genom att ha minihajk var tredje helg för alla avdelningar. Ledarsituationen börjar också ljusna. En förälder kommer som projektarbete i skolan att starta en bäveravdelning för barn som är yngre än åtta. För Perstorp innebär det fler barn och nya ledare i form av föräldrar. fokuserar de på konceptet äventyrsscouting, som helt enkelt är vad deras scouter ser som ett äventyr. – Det kan vara väldigt olika för olika åldersgrupper, för en miniorscout är det ett äventyr första gången man åker ut på hajk, för någon äldre är det att paddla kanot eller klättra, säger Petter. – Vi har alla möjligheter i världen, vi har ingen bromskloss, säger Åsa. Framtiden ser de ljust på, de har haft många idéer om förändringar i kåren och nu är det dags att genomföra dem. – Nu testar vi faktiskt saker, vi vågar, säger Petter. – Det känns som att starta en ny kår, säger Åsa. Fast just nu får idéerna vänta, in i byn kommer några ledare som har köpt familjepizza till alla. Perstorps två upptäckarscouter är först framme i pizzakön. INFÖR HÖSTEN

Bjud in!

Du kan också delta i världsscoutjamboreen genom att bjuda hem utländska scouter att uppleva svensk vardag hos dig före eller efter lägret. Ett minne för livet!

Världen kommer till Rinkaby för

World Scout Jamboree 2011

Kommer du?

Besök!

Redan nu kan du köpa besöksbiljetter till världsscoutjamboreen. Du får då uppleva lägret på plats en hel dag och kan få en guidad tur runt området. Nästa sommars höjdpunkt!

Delta!

Är du född mellan 27 juli 1993 och 25 juli 1997 har du chansen att åka som deltagare. Ta den! Är du född tidigare kan du åka som funktionär eller ledare.

Bjud världen till ditt scoutläger Som värd för Camp in Camp får du besök av scoutavdelningar från världsscoutjamboreen på ditt kårläger. Scouterna är med i ert program och sover över på ert läger. En otrolig chans att uppleva internationell scouting på ert eget kårläger! Hela kåren får också besöka världsscoutjamboreen en hel dag.

Mer information och anmälan hittar du på www.worldscoutjamboree.se/sverige

SCOUTmagasinet 11

Mannen, myt SERLÖV MMA CAS TEXT: E HN A K OCH ÅSA

Inspirerande förebild, mossig militär – eller kanske någonstans mitt emellan. Vilken roll ska scoutgrundaren Baden-Powell ha i dagens verksamhet?

ör Björn »Nalle« Norström, scoutledare i Mäster Olof-Råcksta scoutkår i Stockholm, är det självklart att föra vidare berättelserna om Baden-Powell, eller BP, till sina scouter. Han brukar berätta om hur scoutrörelsen kom till, om belägringen av Mafikeng och det första scoutlägret på Brownsea Island. – BP och Olave är som Scouternas föräldrar.

– Man skulle kunna lägga in scouthistoria i scoutprogrammet, sedan kan ledarna utforma det på många olika sätt, föreslår han. I det nya scoutprogrammet har Robert Baden-Powell en väldigt undanskymd roll. Nästan längst bak i den nya ledarboken kommer ett kort stycke om scoutings historia, innan dess nämns han inte alls. Det är inte så konstigt menar Helene Gestrin, ordförande i Svenska Scoutrådets styrelse. Det är idéerna, inte personen, som ska stå i centrum. – Det är hans grundtankar som har skapat verksamheten och genomsyrar den. Han finns där fast han inte syns, vi fortsätter det arbete som han påbörjade.

»BP och Olave är som Scouternas föräldrar. Skulle du vilja glömma bort dina rötter, dina föräldrar?« Skulle du vilja glömma bort dina rötter, dina föräldrar? undrar han. tycker inte att det kan bli för mycket av Baden-Powell i scoutverksamheten och föreslår ett lajv, en hajk i gammal stil med en ledare som spelar BP. NALLE NORSTRÖM

12 SCOUTmagasinet

tror att det varierar väldigt mycket i Sverige hur mycket Baden-Powell HELENE GESTRIN

finns med i scoutverksamheten, beroende på vilka traditioner man har i kåren. Historikern Bodil Formark har ägnat sju år av sitt liv åt att forska om scouting. Hennes avhandling om den svenska flickscoutrörelsen, »Den välsituerade flickan. Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910–1940«, är precis klar. Hon har stött på många olika åsikter om Robert Baden-Powell under arbetets gång. – Min känsla är att det finns en ambivalens inom rörelsen. Det är ofta problematiskt för rörelser som är så starkt knutna till en person, eftersom rörelsen måste förändras i takt med tiden, säger hon. Baden-Powell och hans texter förändras däremot inte. Och det är där ambivalensen skapas. Eftersom Baden Powells världssyn var präglad av det sena 1800-talet uppstår givetvis stora krockar med hur vi ser på världen i dag. – Det handlar inte om rörelsen ska nämna BP, utan hur man ska förhålla sig till honom. Jag tror den bästa strategin är ett mellanläge mellan att å ena sidan se BP som en gud och

ten, legenden å andra sidan inställningen att »det är bara en gammal gubbe som jag inte behöver bry mig om«, säger Bodil Formark. Enligt henne innehåller Baden-Powells idé tidlösa värden som gemenskap och att ta ansvar – det är därför scouting har överlevt och kunnat utvecklas. Problemet är att tankarna är formulerade i en tidsanda som är väldigt främmande för oss i dag. Då de tidiga scouterna skulle känna ett ansvar för fosterlandet och vara villiga att försvara det, handlar dagens scouting mer om ett ansvarstagande för hela vår jord och en strävan efter fred. Helene Gestrin känner igen beskrivningen av Scouternas förhållande till Baden-Powell som ambivalent. – Å ena sidan har vi Baden-Powell som militär från överklassen, som först enbart riktade sig till pojkar. Å andra sidan är vi en fredsrörelse som finns till för både pojkar och flickor. Men en del i utvecklingen är att man inte bär med sig allt det gamla. Är man trygg i sin grundidentitet är det inga problem, säger hon. Att det är viktigt att vara bekväm med sin historia framhåller även Bodil Formark. Det ger en trygghet och påverkar hur man framstår utåt. En djupare kunskap om Baden-Powell och tiden han levde i gör det svårt att lyfta fram honom som en hjälte – liksom alla människor var han komplex. Bodil Formark ser även ett par andra skäl att plocka ner honom från piedestalen. – Det är bra att komma ifrån idén om enskilda och ofelbara hjältar. En sådan kult står för en människosyn som är ganska oscoutig, en idé om en felfri människa. Jag upplever tvärtom att det finns en ödmjuk människosyn inom scoutrörelsen. – Dessutom är det svårt att skapa identifikation med Baden-Powell i dag – det ligger minst 100 år emellan. Om scoutrörelsen ska vara aktuell är det svårt att behålla en hjältekult kring honom. Snarare kan ledare fungera och framhållas som förebilder.

Vem är BP för dig? »Han är en stark symbol” FREDRIK THUNBERG, 52 ÅR, SJÖSCOUTKÅREN S:T GÖRAN

Vem är Baden-Powell för dig? – Den bild jag fått genom att ha läst Scouting for Boys är en något excentrisk människa med en stark vilja – fantasifull och lite barnslig med ideal som han försökt sammanfatta till något som han kallar scouting. Han verkar mycket sympatisk. Det var inte den bild jag hade fått innan – han ser så stöddig ut på bild.

SVENSKA SCOUTRÅDETS

Är han viktig i Scouterna i dag? – Ja, absolut. Han är en stark symbol för att visa stabilitet och bakgrund. Hans grundidé finns kvar – att lära barn och unga att umgås, ta ansvar och bli goda medborgare. Sen finns det förstås andra bitar och kroppsvätskor och så vidare … Jag tror mest att han är viktig som ett stöd för ledare.

”Hans idéer är föråldrade” CHRISTIAN STORM, 17 ÅR, LIDINGÖ-BREVIKS SJÖSCOUTKÅR

Vem är Baden-Powell för dig? – Han var en engelsk militär som startade scouting för att hjälpa till i kriget i Sydafrika. Jag beundrar honom för hans initiativ och strategi och jag har läst hans bok någon gång. Är han viktig i Scouterna i dag? – Det känns inte som hans anda lever kvar så mycket, han är mer en figur som man hör om när man är minior och sjunger lite sånger om, men sen glöms han bort. Hans idéer var bra men är föråldrade. Det var sexistiskt – jag gillar att killar och tjejer får vara tillsammans. Och militärt – jag tycker att det ska vara mer fokus på natur och äventyr.

MER OM BP PÅ NÄSTA UPPSLAG! SCOUTmagasinet 13

Att utvecklas till en bra människa och att värna om allas lika värde oavsett kön, klass och varifrån i världen man kommer. Det är något av det som präglar scouting i dag – men hur tänkte Baden-Powell om det där egentligen?

var också tydligt inspirerad av de länder han besökte under sin tid som militär och använde sig i scoutrörelsen till exempel av sånger och klädesplagg från olika hörn av världen. Samtidigt har han kritiserats för att vara rasistisk, bland annat i en pjäs i Scouting for Boys där scouter ska spela överlägsna gentemot infödingar.  Hur som helst var det militära och imperialistiska bland det första som försvann när Scouting for Boys uppdaterades åren efter att den kommit ut, då tidsandan snabbt förändrades. Efter första världskriget blev scouting mer internationell och fredsinriktad. BADEN-POWELL

VAD TYCKER DU OM BP? Tycker du att vi missat något viktigt om BP? Vill du förklara hur viktig han är eller förkasta några av hans idéer? Skriv till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm. 14 SCOUTmagasinet

NDETS FÖRBU KA SC OUT SVENS BILD:

I DAG MARKNADSFÖR Scouterna sig som en fredsrörelse som knyter band mellan scouter i olika delar av världen.  När Baden-Powell blev scoutrörelsens frontfigur hade han en karriär som krigshjälte bakom sig. I början av 1900-talet blev han general och hyllades bland annat för sin insats i den sydafrikanska staden Mafikeng. Det var också här som det första fröet till scoutrörelsen växte fram, då Baden-Powell under belägringen av staden använde sig av spejarpojkar som gjorde nyttor och ärenden.  Under den här tiden var Storbritannien ett imperium som omfattade stora områden i Kanada, Afrika, Sydostasien och Indien. Landet präglades av nationalism och självsäkerhet. Det finns därför både militära och patriotiska inslag i Scouting for Boys – även om det finns olika åsikter om hur framträdande de är.

ARKIV

BP och världen

BP och klassamhället  med att vi är öppna för alla barn och att alla får synas och utvecklas – även om man har svårt att nå vissa grupper.  Redan från början fanns tankar om att barn från alla sociala klasser skulle få samma förutsättningar. I den ursprungliga scoutlagen fastslår Baden-Powell att en scout är vän med alla och inte ser ner på någon, oavsett vilken social klass han tillhör.  Samtidigt var det främst medelklassen som blev scouter, eftersom de hade bättre tillgång till den startutrustning som behövdes. Många läser också in ett klassförakt mellan raderna i Scouting for Boys. Bland annat skrev Baden-Powell om den svaga underklassen som dricker, röker och är smutsig – och hur det kan botgöras. Vissa hävdar att Baden-Powell snarast hjärntvättade arbetarklasspojkar – medan andra menar att han helt enkelt ville hjälpa pojkar från alla klasser.

SCOUTERNA SKRYTER

Många läser in ett klassförakt i Scouting for Boys. Bland annat skrev Baden-Powell om den svaga underklassen som dricker, röker och är smutsig.

att scouting till skillnad från andra rörelser som uppstod i början av 1900-talet inte skapades som en reaktion mot auktoriteter, utan syftade till att uppehålla de maktstrukturer som redan fanns. Det här hände i en tid då det fanns stora klassklyftor, samtidigt som arbetarrörelsen växte sig starkt och påverkade samhället. När scoutrörelsen etablerades i Sverige var den ogillad av Socialdemokraterna – Per Albin Hansson ska ha beskrivit scouting som maskerad militarism. KLART ÄR I ALLA FALL

BP och ungas utveckling

BP och jämställdheten

scouting mycket om att utvecklas – barn och unga ska växa som individer genom äventyr, samarbete och samhälls- engagemang. När Scouting for Boys kom fanns en oro över att industrialiseringen och urbaniseringen förde med sig ett moraliskt förfall hos de unga. I Baden-Powells ursprungliga version av scoutlagen fastslogs att en scout skulle vara lojal, bland annat mot sina föräldrar och kungen. Han skulle följa order utan frågor. Han visslade och log under alla omständigheter. Och han skulle vara artig – särskilt mot kvinnor, barn och funktionshindrade. Medeltidens höviska riddare var de tidiga scouternas ideal. Förutom dessa tankar om att lyda och uppföra sig fanns mycket som är lättare att känna igen i dagens rörelse. I scoutlagen stod också mycket om vänlighet och generositet – att en scout osjälviskt ska hjälpa andra, att han är vän med alla oavsett vilken klass de tillhör och att han är vän med djur.

SVERIGES SCOUTKÅRER blandar oftast flickor och pojkar. Även om verksamheten inte alltid är jämställd, finns en strävan efter att den ska vara det.  Från början var scouting endast för pojkar – men efter påtryckningar från flickorna själva startades det en egen rörelse för flickor. En av tankarna med scoutrörelsen var att fostra pojkar till riktiga män, och Baden-Powell verkade anse att det fanns en poäng i att ha en värld fri från flickor. Han hade levt större delen av sitt liv i sammanhang där kvinnor inte ägde tillträde, som på internatskolan och i armén, och han trivdes bäst ihop med män. I de tydliga direktiven om hur en pojkscout skulle vara fastslogs det också att man skulle vara artig mot kvinnor.

I DAG HANDLAR

learning by doing fanns också redan på Baden-Powells tid. BP var själv inget ljus i skolan och tyckte att man lärde sig mycket bättre på det praktiska viset, så han överförde de tankarna på scoutrörelsen. Han tyckte också att naturen var viktig för ungas utveckling och menade att staden förgjorde pojkarna. Även patrullsystemet, att jobba i den lilla gruppen, var något som fanns med redan från början. Dessutom var det viktigt att ha kul – »If it isn’t fun, it isn’t scouting«. TANKARNA OM

några få år senare och blev då en egen rörelse som påminde mycket om pojkarnas, med skillnaden att verksamheten också skulle göra att de blev omhändertagande och bra mammor. Det var dock inte BP som basade över den rörelsen, utan hans syster Agnes och senare hans fru Olave.  Vid den här tiden var mycket i samhället reserverat för män. Samtidigt pågick en kvinnokamp som bland annat ledde fram till kvinnlig rösträtt 1918. Baden-Powell levde själv ensam tills han vid 55 års ålder gifte sig med 23-åriga Olave. FLICKSCOUTINGEN KOM

Källor:  Scouting for Boys, The Original 1908 Edition av Robert Baden-Powell. Baden-Powell av Tim Jeal. Robert Baden-Powell. Mannen som grundade den internationella scoutrörelsen av Julia Courtney. Scouting 100 år. Vi äro svenska scouter vi av Jens Liljestrand.

ANNONS

SCOUTmagasinet 15

INSÄNDARE Känner inte igen mig Vi är flera seniorscouter (eller ska det heta utmanarscouter?) i Uppsala som stör oss väldigt på den utveckling som håller på och som har hållit på under de senaste åren. Nya namn, nya märken. Det som är Scouterna i dag är inte samma scouter som jag är van vid. Varför måste allt bli nytt på en gång? Jo visst, ni vill ha fler scouter i Sverige men tänk då på att vissa kommer att sluta på Scouterna för att de inte längre känner igen sig i det nya. Hela den bild som man har byggt upp om Scouterna bryts sakta ner tills inget finns kvar. Scouterna har varit en stor del av mig och jag har känt mig stolt att kunna berätta att jag är scout men om denna utveckling fortgår så är det inte säkert att jag blir kvar så länge till. Det är inte bara jag som känner så här, flera av mina scoutkompisar delar min uppfattning. Fredrik Nilsson, Uppsala

DRICK INTE

Jag läste föregående nummer av Scoutmagasinet (nummer 3) och såg att majoriteten av insändarna ansåg att alkohol var något man skulle acceptera under scoutevenemang. Vissa ansåg att det skulle ske under begränsade former och under vissa omständigheter, andra att det kunde ske mer eller mindre under vilket evenemang som helst. Visst kan alkohol säkert få finnas på hajker eller andra evenemang, men aldrig under scoutevenemang och absolut inte då barn deltar eller utbildning sker. Framför allt ska alkohol inte drickas av människor i scoutskjorta, oavsett vilket förbund man tillhör. På läger där barn finns med är vi vuxna inte bara en förebild, vi är även ansvariga för barnens välmående och säkerhet. man under ett läger lättar lite på restriktionerna och ledarna tar ett glas eller två till maten under kvällen. Samtidigt får ett eller flera barn för sig att klättra i träd eller hugga ved och när de gör detta så skadas någon så pass illa att man behöver komma till sjukhus. Vem av de vuxna ledarna kör då bil med två glas vin eller öl i kroppen? Detta är bara ett exempel på vad som kan hända. PONERA ATT

16 SCOUTmagasinet

Kort sagt kan man säga att vi som ledare eller vuxna scouter har lika mycket rätt att dricka alkohol under läger eller hajk som en förskollärare har att dricka alkohol på jobbet – nämligen ingen alls. finns det barn och vuxna från olika familjer och bakgrunder. Alla ska känna sig trygga på läger eller hajker. Dessutom ska föräldrar känna sig trygga med att skicka ut sina barn i skogen tillsammans med yxor, sågar och knivar utan att behöva oroa sig för om barnens ledare är alkoholpåverkad. På samma sätt som man aldrig ser poliser, militärer, brandmän, ambulanspersonal eller andra yrkesgrupper dricka alkohol i uniform, på samma sätt ska man aldrig se en scout dricka alkohol iklädd scoutskjorta. När vi tar på oss skjortan så representerar vi samtliga medlemmar på en gång och våra handlingar avgör hur människor kommer att uppfatta oss. Vill du kombinera alkohol och dina vänner inom scouting, gör det under andra former och inte i scoutsammanhang. INOM SCOUTING

Anton Engström KFUK-KFUM Trekungakåren

FOTO CHRISTOFFER LARSEN

Onyktra ledare en säkerhetsrisk

Om olyckan är framme på ett scoutläger ska ledarna vara nyktra och kunna köra, skriver Anton Engström.

KRÖNIKA DAVID GUSTAVSSON är förbundsordförande i spelhobbyförbundet Sverok.

��

Härma oss för succé

��

arför är det så svårt för en så etablerad och känd verksamhet som scouting att locka nya medlemmar? Spelhobbyn är betydligt mindre etablerad men Sverok har sällan haft problem med medlemssiffrorna under sina 22 år. Det första som slår mig när jag jämför våra organisationer är att man inte kan starta nya kårer i Scouterna utan i stället hänvisas till de som redan finns. I Sverok vill vi att det ska vara så enkelt som möjligt för ungdomar att starta nya spelföreningar utifrån sina egna idéer. Jag tror inte man ska underskatta värdet i att få vara med och bygga upp något gemensamt från grunden. Att få ta sig an helt nya utmaningar och riktigt ansvar, att under resans gång växa i rollen och känna stolthet över det man skapat. är det att komma till ett dukat bord som i princip ägs och upprätthålls av någon vuxen eller anställd? Jag tror att det personliga engagemanget blir mycket starkare om man inte bara genomför verksamhet efter någon annans plan utan också får skapa något eget tillsammans med sina vänner. Det finns inga anställda som håller upp våra föreningars stora lajv och spelkonvent. I Sverok är det en viktig princip att det är de ideellt engagerade som bestämmer, representerar och utvecklar förbundet på alla nivåer medan de få anställda som finns främst ägnar sig åt att avlasta kring administration. En del föreningar och arrangemang överlever en generationsväxling, andra gör det inte och de läggs ned. Ingen trampar vatten bara för sakens skull och skaparglädjen förblir närvarande. VARFÖR SKULLE det inte kunna bli lättare att starta nya scoutkårer med särskilda inriktningar, exempelvis kring trender som parkour eller geocaching? Det borde inte heller behöva vara något konstigt med att lägga ner dem i stället för att sätta dem som vilande när de inte längre behövs. Scouting i Sverige behöver nog fortsätta förnya sig självt, vilket är tungt med så mycket traditioner i bagaget och en stor samling anställda och vuxna som vakar över dem. HUR ENGAGERANDE

Ta med en kompis

Du kan vinna

Dubbelvinst - nya kompisar och fina priser Utlottning 15 oktober www.scout.se/rekrytering SCOUTmagasinet 17

18 SCOUTmagasinet

Sjöfolket Dyra och eleganta flytvästar, ord som dirk och slör och ett förakt mot kott- och pinnscouter. Sjöscouter är uppenbarligen ett eget släkte. Scoutmagasinet åkte på sommarens stora sjöscoutläger för att ta reda på vad som är grejen.

KAHN TEXT: ÅSA MUNKESTAM R FE OF ST FOTO: CHRI

SCOUTmagasinet 19

et är en vindstilla eftermiddag utanför Vässarö i Roslagens skärgård och Notre Dame tar oss framåt i några ynka knop. Det är tyst så när som på vågskalpet och någon motorbåt som passerar ibland. Men plötsligt börjar någon gasta åt oss inifrån land. Han verkar ivrig så vi lyssnar ordentligt: – Ni har glömt fendrarna! De fyra utmanarscouterna från Danderyds sjöscoutkår utanför Stockholm skäms och två av dem går och plockar bort plastkolvarna som hänger som skydd utmed båtens sidor. – Det är inte fint och det ser inte sjövettigt ut. Det ska se proffsigt ut, förklarar Johanna Löfving när hon kommit ner till oss andra i sittbrunnen igen. Patrik Brising som är skeppare på eftermiddagens tur säger att man kan ha otur och tappa fendrarna i vattnet också, men det verkar mindre viktigt. – Jag bryr mig bara om hur det ser ut, säger Johanna bestämt och de andra verkar hålla med. på Mareld som är sommarens stora läger för landets sjöscouter. Det är också här som sjöscouting firar hundra år, och dessutom är lägret ett distriktsläger för scouterna i Roslagens scoutdistrikt. Nästan 1 500 scouter i alla åldrar har tagit sig till scoutön Vässarö för att leva lägerliv i en veckas tid. Över 50 båtar har lagt till runtom ön och dagarna i ända åker patruller ut för att segla allt från stora skutor till små optimistjollar. Eller för att paddla kajak, tävla i sjöscoutfemkamp eller kanske testa att vindsurfa. Hundraårsjubileet firas bland annat med en hundra meter lång tårta som äts under högtidliga och organiserade former. Efter ett kort tal med hurrarop får kårerna köa i bokstavsordning och sedan får scouterna max sex centimeter tårta var att äta på fotbollsplanen. Tårtreglerna sitter uppsatta runtom lägerområdet så att alla vet vad som gäller innan det är dags. Den här eftermiddagen har Scoutmagasinet följt med utmanarscouterna Johanna Löfving, Saga Almqvist, Petra Parsi och Liselotte Neuman på en tur med segelbåten Notre VI BEFINNER OSS

20 SCOUTmagasinet

Dame. De har redan varit på lägret i fem dagar och är nöjda. – Vi har gått runt, pratat lite med folk, lagat mat. Vi har vindsurfat i dag och i kväll ska vi paddla kajak också, berättar Saga. Vi åker förbi optimistjollar, kajaker och vindsurfare när vi rör oss framåt längs Vässarös kust. Det märks att Scoutmagasinet har hamnat bland ett gäng rutinerade seglare, obegripligheterna haglar under vår resa. – Vi går upp mot vind och lägger oss och slörar tillbaka. – Lägg ett varv till på kvarnen så blir det lättare att hålla emot. – Släpper du på dirken också? – Lite kryss beställd. – Jag tror vi skulle kunna ta hem lite till. – Då tar vi och slår. – Vinden i vänster öra, sen är det bara att tuta och köra!

Jag skulle inte kunna tänka mig att vara landscout, jag är uppväxt som sjöscout, säger Johanna bestämt.

verkar vara något alldeles speciellt. Tjejerna från Danderyd berättar i och för sig att de bara seglar åtta möten om året – annars lär de sig att surra och är ute i skogen precis som alla andra. Och många andra scouter provar också på att segla ibland. Ändå tycker Johanna, Saga, Petra och Liselotte att de håller på med något helt annat än de andra scouterna. – Jag skulle inte kunna tänka mig att vara landscout, jag är uppväxt som sjöscout, säger Johanna bestämt. Hon har på sig seglarjacka i marinblått och vitt och en keps som sitter fast med en livrem så att den inte ska blåsa av på sjön. Seglarhandskarna tycker hon gör det enklare när man ska dra i tamparna som reglerar seglet – eller skota som det heter på seglarspråk. Den upplåsbara ATT VARA SJÖSCOUT

räddningsvästen av märket Baltic sitter ihopkorvad runt nacken och verkar vara ett måste för den vane seglaren. – Den är lättare att röra sig i, förklarar Johanna och berättar hur den kan fällas ut och bli till en riktigt bra flytväst om olyckan skulle vara framme. De scouter som håller till på land kallar sjöscouterna gärna för kott- och pinnscouter. Å andra sidan tycker inte alla så kallade kott-

och pinnscouter att sjöscouter är några riktiga scouter. – Det kom några förbi vårt tält och sa »Är ni sjöscouter eller riktiga scouter? Men hur kan ni surra så bra om ni är sjöscouter?« säger Liselotte. – Vi tycker att sjöscouter är riktiga scouter och de tycker att landscouter är riktiga scouter, förklarar Johanna. är Scoutmagasinet ombord på Nordan som är en av de handfull stora träskutor som finns i scoutrörelsen. Båten mäter 16,4 meter, tränger undan 15 ton vatten och har 8 segel. Den är ungefär 100 år gammal och har varit i Gävle Sjöscouters ägo sedan 1952. LITE SENARE

ÄCK IVS PÅ FÖRD LISELOTTE TR

SCOUTmagasinet 21

HISSA!

Att få upp alla segel för att komma igång och segla är ett ordentligt projekt. Skepparen Markus Andersson går igenom hur förseglen ska sättas, medan några scouter från Sundbybergs Scoutkår, Tibble Sjöscoutkår, Näsby Parks Scoutkår och Karlshamns Sjöscoutkår lyssnar noga och försöker göra som han säger. Att man är sjöscout betyder knappast att man

– Det känns som man kommer ha användning för det här sen, säger Henry ironiskt. Henry är en av de få scouter på lägret som inte är med i någon sjöscoutkår, men han tycker inte att det är något konstigt att vara på sjöscoutläger. – Jag tycker att det är jättekul att åka båt och segla. Motsättningarna mellan sjö- och land scouter är lite barnsliga. Jag tror att det är mer en rolig grej. Men han skulle ändå inte kunna tänka sig att vara sjöscout. – Jag tycker mer om att vara i skogen. Naturen förändras på ett annat sätt och man kan göra mer saker.

»När vi får frågan om vad vi håller på med på Scouterna så kan vi berätta att förra veckan var vi ute och seglade i en vecka.« vet allt om ett skepp som detta – för många är det första gången de är ombord på ett. – Jagare, klyvare, stagfock, räknar Markus upp och scouterna koncentrerar sig hårt för att komma ihåg alla namnen samtidigt som de hjälps åt att göra seglen redo att hissa. – Kan du det här nu? säger Henry von Bergen från Näsby Parks Scoutkår till Simon Liljeroth från Karlshamns Sjöscoutkår. – Jag har jätteproblem med namn så jag tyckte bara det var jobbigt att det blev ännu mer fockar, svarar han förvirrat. 22 SCOUTmagasinet

med sina segel är det äntligen dags. – Allt klart! – Hissa! Ropen är höga så att det ska höras ända bort till båtens andra ände. De stora seglen tar form. Motorn stängs av och när det är den svaga vindens uppgift att få båten framåt saktar vi ner rejält. Kvällssolen glittrar i det stilla vattnet och att titta ut över horisonten är nästan magiskt. De NÄR ALLA TRIXAT KLART

pampiga seglen i förgrunden gör det knappast sämre. – Jag kan meddela att vi gör en knop, säger Henry när han gått och kikat på hastigheten. hos Gävle Sjö scouter kåren tror att Nordan och seglingsbiten är oerhört viktig för kårens överlevnad. De flesta kårerna i Sverige tappar hela tiden medlemmar och det svåraste är ofta att behålla scouterna när de blir tonåringar – men många sjöscoutkårer har en annan bild. – I steget till patrullscout kan man lätt tappa folk, men det är då vi kan börja hårdköra med Nordan – då kan man vara ute en hel vecka i Stockholms skärgård, säger Markus. – Jag var på väg att hoppa av då men ledarna sa att det skulle bli bättre – och det blev ruskigt mycket bättre. Han tror också att det är en fördel att sjöscouting är mer konkret. Det blir aldrig svårt att förklara vad man håller på med på Scouterna. – När vi får frågan om vad vi håller på med på Scouterna så kan vi berätta att förra veckan var vi ute och seglade i en vecka eller en helg. Det blir ett dragplåster och det gäller att man nyttjar det, säger Markus. Vi rör oss inåt land och det blir dags att gå igenom en ny procedur med alla seglen. MARKUS SOM ÄR LEDARE

LITEN SJÖSCOUTORDLISTA * Skot – lina som reglerar seglen. * Dirk – lina som håller upp bommen. * Kryssa – sicksacksegling snett mot vinden. * Slå - vända genom vinden och kryssa med vinden in från andra sidan. * Gippa - motsatsen till att slå, att vända från vindens riktning. * Fendrar – hängs utanpå båten för att förhindra skador. * Driva – att okontrollerat föras i vindens, vågornas eller strömmens riktning. * Slör – segling med vinden snett bakifrån. * Knop – hastighetsmått. En knop är 1 852 meter per timme. * Falla av – att ändra kurs från vindens riktning. * Lova - motsatsen till »falla av«, att ändra kurs upp mot vinden. * Läns - Segla med vinden bakifrån, segla med vinden. * Vindöga – rakt mot vinden.

Några timmar har gått när vi till slut puttrar in i hamnen igen. Här står två utmanarscouter och fixar håret med en plattång som är instucken i hamnens eluttag. Kanske ska de på kvällens disco där lägerdeltagare dansar sig svettiga till Håkan Hellström och Basshunter. Kanske vill de bara vara lite fina när de stryker runt på området där några spelar fotboll, några sitter vid sitt läger och pratar, några tar ett kvällsdopp och någon tar ett foto på solnedgången. Det är en kväll som så många andra på Vässarö. Här har scouter varit på läger efter läger, år efter år. Det ser man till och med på dassen där folk låst in sig för att göra sin kvällstoalett. »We were here! The only real swiss scouts. 6.8.97« »Markus was here! Juni -04« Sjöluften gör en ofantligt trött och när det är dags att åka hem gungar det fortfarande i hela kroppen. På den en och en halv timme långa bussturen från Vässarös brygga till Norrtälje hamnar Scoutmagasinet bredvid en pratglad dam som undrar varför det är så mycket scouter på bussen och vad vi haft för oss på lägret. Hon får höra om segelbåtar, kajaker och äventyr på sjön, och blir uppenbart intresserad. – Jaha! – Men är det inte svårt att segla? Segling kan onekligen vara ett riktigt dragplåster.

www.scout.se/rekrytering

På med scoutdräkten

100% scout 21 september

Stolta och många annons_100scout_scoutmag_20100817_ver3.indd 1

2010-08-17 13:06:39

Redo för naturen Hjälp Sveriges föräldrar att bli trygga och säkra i naturen! Bli instruktör inom Redo för naturen, Scouternas nya satsning på säkerhet i friluftslivet.

www.redofornaturen.se Scouternas Ledarskapsakademi Folkhögskolan

SCOUTmagasinet 23 Scoutmagasinet#2_redo_for_naturen_2010-03-11.indd 1

2010-03-11 17:59:51

Svettig vandr 23 dagar fyllda av blod, svett och tårar. 23 dagar fyllda av lycka, vänskap och fantastiska upplevelser. Erik och Ebba har gått Explorer Belt i Italien i sommar.

TEXT OCH FO TO: ERIK HELLST RÖM OCH EBBA SA NG

Dag 1: Nu är vi på väg!

Klockan 06:21 rullade tåget ut från Stockholms central. Efter månader av förberedelser var vi äntligen på väg mot Malmö och Italien. Nerverna var på spänn och höll oss vakna större delen av tågresan. I Malmö träffade vi resten av exploriterna för att fortsätta med den lyxiga, gula bussen mot vårt mål. Nu har vi »nattastopp« med tandborstning en bit utanför Berlin. /Erik

Dag 3: Upptäcksfärd vid Peschiera del Garda Efter första natten i raklångt läge vaknade vi upp för att utforska byn. Bad och tvagning i Gardasjön följdes av kaffe och glass i staden. Efter middagen hade vi i grön patrull fått i uppgift att stå för en aktivitet. Osökt kom vi att tänka på att bygga en midsommarstång och ha ett traditionellt svenskt midsommarfirande. Alla 39 exploriter stämde in i skönsång och dansade runt majstången »Maj«. /Ebba

Dag 7: Allt börjar! Nu var det dags för vandringen att börja och det visste våra nerver om. Efter ett par timmar med hög puls på bussen blev vi avsläppta en bit utanför Rimini, mitt emellan Sexy shop och en bar. Vi lyckades ta oss över motorvägen och var plötsligt ute på landet. I byn San Clemente lyckades vi få både mat och tältplats hos de första vi frågade – kan det vara ett gott tecken? /Erik

Dag 8: Efter medgång kommer motgång ... Att hitta sovplats utefter San Marinos branta backar var inte det lättaste. Det var tungt att bli nekad hus efter hus, men det var bara att bita ihop. Att det fanns lagstiftning mot camping var inget vi visste. Till slut hittade vi en familj som lät oss sova på marken utanför sitt nybyggda hus. Lagom till läggdags kom sonen ut med två koppar kaffe och tillhörande kakor. Ett bra slut på en annars tuff dag. /Ebba

Dag 11: Ett nytt försök De senaste dagarna har varit minst sagt dramatiska. Jag har inte bara fått uppleva italiensk sjukvård utan även fått reda på att jag har muskelinflammation över bröstet och revbenen. Efter ett smärre sammanbrott begav vi oss i dag ut på vandring igen. Till en början gick det bra och vi löste många vandringsuppgifter men efter vår dagliga siesta tog vi ett oerhört svårt beslut, men också det enda rätta. Jag bröt. /Ebba

24 SCOUTmagasinet

ring i Italien Dag 14: Värme och gästfrihet Efter mycket om och men har det löst sig. Jag har gått två dagar ensam och har kompenserat dagarna utan vandring med att vandra riktigt långt. I går fick jag en trevlig överraskning: Jag har fått en ny parkamrat i Emma i och med att hennes parkamrat Maria också har tvingats bryta. I dag har vi upplevt sjuk värme och underbar gästfrihet nere i byn Modigliana. När vår gas tog slut innan maten var klar blev vi bjudna på underbar mat som gjorde resten av dagens vandring något lättare.

Dag 17: Målgång

/Erik

Ihoppackning och en kort promenad ledde oss till platsen där vi väntade in målgången. Efter många, långa dagar är det dags att avsluta vandringen. Den som bjudit på otroligt många olika upplevelser, både svåra och helt underbara. Jag har lärt känna en ny person på ett sätt som man vanligtvis inte gör och det känns väldigt värdefullt. Exakt vad jag tar med mig kommer jag nog inte kunna ta in förrän långt senare. /Erik

Dag 18: Svensk afton Det är helt underbart att ha alla andra exploriter runtomkring sig igen. Hela natten satt vi uppe och berättade historier från vår vandring och pratade om vad som var värst och vad som var bäst. Efter en välbehövd sovmorgon, och senare ett besök på en lokal vingård började vi förbereda för vår svenska afton. De inbjudna italienska scouterna fick smaka på traditionell midsommarmat, med tillhörande regn. Som avslut på kvällen hade vi lägerbål inomhus och växlade svenska sånger med engelska, och en gnutta italienska rop. Snacka om att mötas över gränserna! /Ebba

Dag 20: Bältesceremonin Efter en skön dag i Venedig, fylld med njutning av allt som den vackra staden har att bjuda på, var det dags. Med utsikt över vattnet i en lummig park fylld av snygga exploriter fick vi våra bälten, beviset för tio dagars blod, svett och tårar – bokstavligt talat. En finmiddag på stadens militärbas, något bara viktiga besökare bjuds på, avslutade dagen som kommer att finnas kvar länge.

Dag 23: Hemma!

/Erik

EXPLORER BELT … … är en vandring som ordnas på två platser varje sommar, den här gången i Italien respektive Spanien. Tillsammans med en kamrat vandrar man i tio dagar – man går minst 16 mil och löser uppgifter längs vägen. Scouterna måste ta hjälp av lokalbefolkningen för att

23 dagar var vi borta. Man blir nästan lite överrumplad när man tänker på hur mycket vi har varit med om. Att ens försöka sammanfatta Explorer Belt Italien Montebello 2010 känns omöjligt. Men vi kan väl säga så här: Det var helt enkelt bäst. /Ebba

hitta någonstans att sova och lösa andra problem. När vandringen är slut reser man runt i landet tillsammans med de andra vandrarna. Man ska vara 16–20 år för att få åka.

SCOUTmagasinet 25

Världen komm Brassarna tar med sin samba och kanske ser belgarna till att en kissande staty kommer på besök. Nu är det mindre än ett år kvar tills världens scouter intar Rinkabyfältet. Här är en försmak av vad som väntar. TEX

T OCH FOTO: ERIK HELLSTRÖM

»Vi tar med vår glädje och samba« Fernando Brodeschi – Brasilien »De brasilianska scouterna arbetar mycket med internationella kontakter och anstränger sig mycket för att erbjuda modern scouting. Jag tror att det finns många likheter mellan våra länder på den punkten. Samtidigt gillar vi att vara i naturen, och därför tycker vi också att Jamboreens naturtema är väldigt intressant. Jag personligen är väldigt ivrig att få se hur temat kommer att finnas med. Vi vill upptäcka naturen, vara i naturen och uppleva riktig scouting på ett nytt och grönt sätt. Det är också något jag är säker på kommer erbjudas alla deltagare. Som folk är vi väldigt mångkulturella eftersom vi varit koloniserade av så många länder. Vi kommer ta med oss detta och vår glädje och vår samba. Jag kan lova att vi kommer att bjuda på något speciellt.« Antal brasilianare på lägret: Cirka 500–700.

»Vi bjuder på vår lönnsirap« Danie Gough – Kanada »Kanada är mer än snö och hockey, det är viktigt att komma ihåg! Vi uppskattar, precis som ni, vacker natur. Det är också något vi vill uppleva och det hoppas vi att ni kommer erbjuda – liksom öppna ytor, nordisk kultur och möten med en massa underbara scouter från hela världen. Ungefär 500 glada kanadensare kommer komma till Sverige för att bjuda på sig själva och vår fantastiska lönnsirap, och för att dela med sig av hur stort och fullt av mångfald Kanada är. Därför kommer vi nog också att göra program som kretsar kring mångfald. Våra scouter kommer också att uppleva hur lika, men samtidigt olika de är jämfört med de svenska scouterna. Vi är alla scouter som kommer till lägret för att uppleva allt som en jamboree är, vi är olika men ändå lika.« Antal kanadensare på lägret: Cirka 500.

26 SCOUTmagasinet

mer till Rinkaby »Kanske kommer Manneken Pis med« Peter Vande Loock – Belgien »Vi kommer ta med oss vår kultur, det blir troligtvis mycket mat och annat traditionellt belgiskt. Vi vill visa upp vad Belgien är, och det tror jag kommer att bli uppskattat. Kanske kommer Manneken Pis (den välkända kissande statyn, reds. anm.) med på något sätt. Jag tror att belgisk och svensk scouting är relativt lika, vi har likartade möjligheter och problem. Men kulturellt är våra länder både lika och olika, vi belgare älskar vår choklad och vår öl. I år firar vi 100 år med scouting i Belgien och det känns bra att ha en jamboree att se fram emot nästa år, som avslutning på firandet. Jag tror att deltagarna kommer få uppleva massor av natur. Natur runt omkring dem, aktiviteter i naturen, och det känns som om hela lägret kommer att andas natur. Däremot blir det inte lika mycket vattenaktiviteter som vi trodde att det skulle bli.« Antal belgare på lägret: Cirka 1 600

SCOUTmagasinet 27

LANDET RUNT

Foto: Johan Cammersand

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

De reste jorden runt arrangerades en resa jorden runt av Älvsborgs Södra Scoutdistrikt på scoutgården Apelhult, Rydal. »Atlas – jorden runt på 8 dagar« samlade nästan 1 000 scouter från hela landet, samt en kår ifrån Polen, för att under åtta dagar uppleva smaker och aktiviteter från världens alla hörn. Lägrets tema gav deltagarna möjligheten att lära sig mer om världens länder, kulturer, mat och typiska aktiviteter. De fasta programpassen bestod bland annat av kanotpaddling med björnsafari i Kanada, primitiv matlagning i Afrika och tv-spelshinderbana i Japan. Varje middag hämtade även inspiration från olika länder såsom thailändsk I SOMRAS

Hundraårsfirande i Kristianstad bildades Kristianstad Pojkscoutkår av Carl Wilhelm Ståhl i nära samarbete med Ebbe Lieberath, som en av de första scoutkårerna i landet. Kristihimmelfärdshelgen 2010 var det så dags för Kristianstad Scoutkår att fira detta med en kår- och jubileumshajk. Hajken hade vi vid vårt torp Spånkull i Bockeboda, ett par mil utanför Kristianstad. Alla kårens grupper var med på hajken. Aktiviteterna bestod av tårtkalas, ljusspår med kårhistoria, lägerbål, disco och en klassisk runda med tema nytt och gammalt där scouterna fick prova scoutings villkor då och nu, till exempel orientering med karta och kompass eller GPS. Lördagen blev en hantverksdag. Vi gjorde egna sitterunderlag av ull med tovningsteknik, sydde necessärer av kaffepåsar, batikade tröjor och tryckte på dem och gjorde egna mobilsmycken av pärlor, kulor och färgglada band. Sista kvällen var det en jubileumsshow på en scen i en vacker bokbacke i skogen där vi träffade bönder, kungen och Sankt Georg samt bjöds på modevisning, sång, dans och gratulationer bland annat från Världsscoutjamboreens lägerchef medan vi drack läsk och åt popcorn. Scouternas föräldrar, övriga medlemmar samt nära och kära var med på tårtkalaset, showen i skogen och följde oss på kårens blogg: blogg.kristianstadscout.se. FÖR 100 ÅR SEDAN

26 SCOUTmagasinet 28

/Per Klemmedsson

gryta, mexikanska fajitas och en storslagen amerikansk grillfest. I mitten av lägerveckan hölls en happening-dag. För- och eftermiddagen bestod av en internationell marknad där deltagarna fick provsmaka delikatesser från världens alla hörn och testa på sumobrottning. Lagom till solnedgången samlades alla lägerdeltagare för att delta i ett enormt karnevalståg. Tåget blev en färgsprakande föreställning för alla besökare! Happeningdagen avslutades med ett framträdande av en showgrupp och ett jättedisco! Bilder och film från lägret finns på www.atlas2010.se. /Elizabeth Nilsson, programansvarig, S:t Örjans Scoutkår Borås

AKTIVITETSTIPSET:

VAR KOMMER DINA JEANS IFRÅN?

TEXT: AKTIVITETSBANKEN FOTO: ISTOCKPHOTO

Ålder: 12–15 år Tid: 30–60 minuter Gruppstorlek: Minst 8 stycken

TARA FACTORY Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory i södra Indien. I fabriken sysselsätts cirka 200 arbetare som samtliga är kvinnor mellan 16 och 25 år. Fabrikschefen håller just på att förhandla om en order på 10 000 jeans från det amerikanska företaget Benzin. Samtidigt som han känner sig pressad av arbetarnas klagomål över dåliga löner och dåliga arbetsförhållanden, känner han en stor oro över att ordern

n övning som får scouterna att förstå vad som döljs bakom prislappen på ett par jeans. Dela in deltagarna i fyra grupper. Visa sedan ett par jeans och berätta att de kostar 600 kronor. Berätta att det finns många personer och aktörer som har möjliggjort att du har dessa jeans i din hand. Bland annat finns textilarbetaren Vinita som syr jeansen, Tara Factory – fabriken där jeansen tillverkas, märkesföretaget Benzin som ansvarar för jeansens design, och butiken Profit som säljer jeansen i Sverige. Varje grupp ska föreställa sig att de är någon av dessa aktörer med hjälp av beskrivning från händelsekort som spelledaren delar ut. (Händelsekorten ser du till höger.) Sedan ska de fundera över hur stor del av 600 kronor som deras aktör är värd. När deltagarna är klara, be dem läsa upp sina händelsekort för varandra, så att varje grupp vet vilka de andra aktörerna är. Spelledaren gör en tabell där ni fyller i hur mycket de respektive aktörerna vill ha av de 600 kronorna. Ofta överstiger de fyra aktörernas önskningar den totala summan. Grupperna måste då kompromissa sig fram till en lösning. Om gruppernas önskemål inte överstiger 600 kronor, gratulera dem till ett bra jobb! Visa nu grupperna ett verkligt exempel på vart de 600 kronorna går: Profit 300 kronor, Benzin 150 kronor, Tara 78 kronor och Vinita 6 kronor. Till detta tillkommer kostnader för transport, tullar och skatt på 66 kronor. Diskutera slutligen hur verkligheten stämde överrens med de olika gruppernas förslag. Vad tycker ni ska ändras och på vilket sätt?

ska gå till fabriken tvärs över gatan om Tara Factory inte kan erbjuda låga priser. Dessutom vet han att grannlandet nyligen börjat tillverka jeans till mycket lägre priser.

TEXTILARBETAREN VINITA Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory i södra Indien. Där arbetar Vinita, en 24-årig indisk kvinna som är gift och har tre barn. Arbetsförhållandena för de anställda, som samtliga är unga kvinnor, är usla. Fabriken är gammal och sliten och arbetstiden är lång, tolv timmar per dag, sex dagar i veckan. Luften i fabriken är fuktig och full av bomullsdamm och ventilation saknas. Vinita är trots sin låga ålder nästan utsliten av det hårda arbetet. Både hon och hennes man arbetar nästan varje dag, men ändå räcker pengarna knappt till mat och hyra. Under en genomsnittlig arbetsdag produceras det i genomsnitt fyra par jeans per arbetare i fabriken.

FÖRETAGET BENZIN Företaget Benzin från USA är världsledande på jeans. Märket Benzin säljs över hela världen och i Sverige är det butikskedjan Profit som har ensamrätt på varumärket. Benzin lägger varje år ner stora summor pengar på reklam och marknadsföring av sitt varumärke. Det är inte ovanligt att kändisar ställer upp i reklamkampanjer mot skyhög ersättning.

KLÄDKEDJAN PROFIT Klädkedjan Profit har sitt huvudkontor i Stockholm och leds av en grupp personer. Företaget har cirka 200 butiker i Norden, bland annat i de större städerna på välkända affärsgator som Drottninggatan i Stockholm och Ströget i Köpenhamn. Företaget säljer moderiktiga kläder av god kvalitet, främst till ungdomar. Profit ägs av ett antal aktieägare och ledningen vill se till att dessa får god utdelning. Samtidigt brottas man med ökande utgifter för hyror och löner, höga skattekostnader och högre inköpspriser.

www.aktivitetsbanken.se

SCOUTmagasinet 29 27

FÖR LEDAREN Hösten innebär en chans för massor av barn att prova något nytt – scouting!

Ett nytt läsår är här och många kårer satsar på att försöka bli fler. Här är åtta handfasta tips för dig som vill få nya scouter till kåren. TEXT: MALIN FRANDSEN FOTO: JONAS ELMQVIST

8 sätt att locka nya 1. UTNYTTJA KONSULENTERNA.

4. REKRYTERA HELA ÅRET.

7. HÄNG I SKOLAN.

Ett av de enklaste men viktigaste rekryteringstipsen är att använda de medel som finns, det vill säga scoutförbundens utvecklingskonsulenter. De arbetar aktivt och så gott som dagligen med rekrytering och utveckling av kårerna. Du hittar kontaktuppgifter till dem på förbundens hemsidor.

Man ska inte glömma att rekrytering inte bara händer under speciella insatser – det är ett ständigt pågående projekt som aldrig blir för gammalt eller enträget. Scouting är ett varumärke, men i stället för att sälja en tjänst eller en produkt säljer vi en idé om att utveckla barn och ungdomar. Den går att sälja när som helst!

Gå ut till de lokala skolorna. Vår organisation bygger trots allt på våra barn och ungdomar och det är kärnan i verksamheten. Det brukar inte vara så svårt att få tillåtelse att gå ut i klasserna för att prata och presentera sig. Kanske går det även att genomföra aktiviteter på skolgården.

2. VAD VILL NI?

5. SAMARBETA MED ANDRA.

8. VÄLKOMNA NYKOMLINGARNA.

Se till att sätta er ner och diskutera i kåren. Vilka budskap och intryck vill ni ge när ni rekryterar? Varför ska folk komma till just er? Det är viktigt att man skapar en gemensam bild av hur man vill framstå och vad man vill säga till blivande medlemmar.

Många organisationer gör precis som Scouterna när hösten kommer – rekryterar. Ett tips kan vara att samarbeta med dem för att ordna större events som skulle kunna dra mer folk. Naturligtvis behöver inte ett sådant samarbete sluta där.

3. ANNONSERA OCH AFFISCHERA.

6. VISA UPP ER.

Ett av de vanligaste och förmodligen enklaste sätten att arbeta med rekrytering är annonser och affischer. Men man ska komma ihåg att detta är mer ett komplement än ett huvuddrag i rekryteringen.

Det som inte syns finns inte. Se till att synas på olika områden i lokalområdet. Varför inte delta i något större lokalt evenemang, som en marknad, en festival eller ett kommunalt projekt. Där kan ni få en chans att visa fler sidor av scouting.

Det är lätt att ge det där lilla extra när man är ute och rekryterar, men väl vid kåren – hur gör man då? Hur gör man för att behålla den där gnistan? Fundera över vad som fick dig att stanna och tänk på hur vi bemöter de nya medlemmarna. Vilket intryck ger ni, och vilket intryck vill ni ge? Bemötandet är a och o, det kan mycket väl vara det där första mötet på kåren som avgör om den nya vill stanna eller inte.

30 SCOUTmagasinet

Källa: Allan Lindgren, utvecklingskonsulent Svenska Scoutförbundet.

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör - vi är schyssta kompisar!

Scouterna gör unga redo Våra värder ingar genom för livet genom äventy syrar allt vi r gör – vi är och utmaningar som schyssta kompi får dem att växa som individ sar!

er.

Våg a u tmana !

Våga U tmana !

Våga Utman a!

Redo för

utmaningar?

dig själv

livet

dina idé er ideal

Världen

kärleken

Våga utmana! s axäv tta m

er.

andr

Våga utm möjlig t ana! är fylld me för att lägga gru d fakta, tips, Textern intervju a nden till er, bra-att utmana väcker förhop och förg -ha rko pni påverka mpisar att disk ngsvis en hel ylla din tid som grejer och allt både i och ute utmana del rsco utanför ra och ta stäl lnin frågor för Scouterna dig och ut. g till, och En viktig . dina ger er me hur (Scout grund för sco toder att utp me rog ram toden) vi lätt att pla met är gör om utm nera det bästa något och i bok varför (våra må ani pro själv och ngarna som är grammet. Du en får du verkty l & syften) och särskild gen tillsamma hittar ock som gör a pro ns med så andra utm jekt för utmana allt du behöve det Dessutom r vet anare. rscouter, finns det både för a utanför tips dig Sco man kan uterna. I bok och fakta som en hittar du garant komme jobba i projekt , tips för du till exemp erat har nyt r på de ta bäs el enk la massor att skriva av saker ta idéerna och model ler av även insända på temat myc re, våga utm ket annat. Bok metoder för för hur hur man ana. Våg en a utmana är helt enkelt fyll dig själv och and d av ra!

.redividni mo

Scouterna gör unga redo Våra värder ingar genom för livet genom äventy syrar allt vi r gör - vi är schyssoch utmaningar som får dem att ta kompisar! växa som individ

185 kr

ed råf mos r

neradeL agninamtu h co r !rasipmok a ytnevä moneg tevil röf od tssyhcs rä iv - rög iv tlla r er agnu rög anretuocS arysmoneg ragniredräv aråV

oder gid r

Ledaren -

ög –

‑ gör dig

redo

gör dig re

Ledaren

Scouterna gör Våra värderin unga redo för livet genom gar genomsyrar äventyr och utmani allt vi gör - vi är sjysta kompis ngar som får dem att växa som individe ar!

Vad är ska jag scouting? Va scoute göra för att d innebär de r? få till roliga t att vara sco och giv Oavse ande aktutledare? Oc tt h hu iviteter scoutl om du ska med mi r ed dig. Du are länge ocförbereda dit na genom får konkret h söker ny t första sco utmöte ins för a tip pir a sco s ati höver känna utverksam och verkty on är Leda eller har var g använ he till ren it för t om och en att de tering r scoutmeto Scouterna. boken tar kunna pla bok för , vad som ne up Hu de ra p r det me scouti och Du får utm n och må ng sta delar meockså möta ärker ledars l för verksa blir till gen du bemhete om att kap i scoutl d sig av sina erf edare och Scouterna oc n, tips på rek vi an arenh Ledaren eter ino dra aktiva h mycket an ryi Sco nat. att gö hjälper dig m olika ra fler områd uterna som unga mäatt utvecklas en. som sco nniskor utledare redo för och pe livet. rson för LED_Z_om slag 3-4.in alla.indd dd 276 272

2009-12-08

14.23 LED_A_om

slag 1-2.in

dd 1

Ledaren - gör dig redo!

195 kr

2009-12-08 15.26 14.20

www.scout.se/shop SCOUTmagasinet 31

FÖR LEDAREN TEXT: TEXT: FOTO: FOTO:

NATHALIE NATHALIE C. C. ANDERSSON ANDERSSON ISTOCKPHOTO ISTOCKPHOTO

BARNEN SOM HAR

svårt att sitta still Vissa barn på Scouterna tar mer plats än andra. Barn med speciella svårigheter som adhd, barn som kanske bråkar och stör samlingar. Hur hanterar man det som ledare?

et krävs engagemang och förmåga att hela tiden hitta nya lösningar, menar Christer Lind och Chris Andersson som är scoutledare i Segeltorps scoutkår. De har själva två söner, varav en med diagnosen adhd. Adhd är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska betyder ungefär uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Barn med adhd har ofta svårt att behålla koncentrationen på en uppgift och kan vara överaktiva och ha problem med att kontrollera sin impulsivitet. – Det är samlingar och stora grupper som är jobbiga för de här barnen. Det är så mycket som händer runt omkring. Någon som rör sig, någon som viskar lite. De tar in allting som händer och blir störda och kan inte fokusera, säger Chris.

32 SCOUTmagasinet

Hon jobbar som förskolelärare och träffar många barn med speciella behov. När det är samlingar på förskolan sätter Chris sig bredvid dem som har svårt att sitta still. – Jag är i närheten som ett litet plåster på de barnen som behöver det, säger hon. LILLEMOR SVENSSON är psykolog och psykoterapeut och har drygt 30 års erfarenhet av att jobba med barn. Hon tycker också det är bra att ha de utåtagerande barnen bredvid sig när det är samling. – De här barnen behöver kroppslig tydlighet. Jag tror att risken för utåtagerande är mindre om du som vuxen befinner dig i fysisk närhet till dem. Lillemor Svensson betonar vikten av att ha fasta rutiner och ramar på scoutmötena. – Utåtagerande barn behöver en tydlig

struktur och mindre sammanhang. Små grupper och förutsägbara miljöer. De vuxna måste stå för den kontroll och säkerhet som de här barnen inte har, säger hon. En tydlig struktur kan man få genom att ha scoutmötena uppbyggda på samma sätt varje gång. Till exempel börja med en lugn ceremoni, ha en lek, sedan huvudtemat för mötet, därefter en avrundning. Man kan även förbereda de här barnen genom att i förväg berätta för dem vad som ska hända. Lillemor Svensson tycker också att det är viktigt med tydligt ledarskap. – Barnen blir mer utåtagerande ju mindre ledda de är, så det behövs fler äldre starka ledare som hjälper till. De här barnen behöver inte en auktoritär ledare, men en auktoritet. En tydlig bestämd ledare som vågar fatta beslut och som vågar leda. inte bara barn med adhd eller andra funktionsnedsättningar som kan vara krävande. Barn som har det jobbigt hemma av olika anledningar kan också bli utåtagerande och kräva uppmärksamhet. Hur gör man då för att de krävande barnen inte ska hamna utanför på Scouterna? – Man måste hitta deras styrkor och hjälpa DET ÄR DOCK

dem att fungera i gruppen. Gå in och vara ett hjälpjag, hjälpa dem strukturera upp och hålla tråden. Stötta dem, säger Christer Lind. En sak att tänka på är att inte använda barnets namn i negativa sammanhang. Att skrika »nej, Kalle, gör inte så« gör att barnet förknippar sitt eget namn med något dåligt och att de andra barnen hela tiden får höra att Kalle gör fel. – I stället säger man »Kom, vi går och sätter oss här« till de här barnen och tar det mjukt med dem, för då når man oftast längre, säger Chris. – Och inte säga nej och fy utan säga vad de ska göra i stället, fyller Christer i. att det är viktigt att vara öppen med om ens barn har adhd och att det är viktigt att scoutledare får veta om deras scouter har en diagnos. – Folk får större acceptans när de vet att ett barn har adhd eller någon annan funktionsnedsättning. Det är viktigt att förstå att det här är ett handikapp och att barnen inte gör det för att jävlas. De har bristande impulskontroll, de kan impulsivt göra saker och då händer det att de slår till någon. Inte av illvilja, utan för att de inte kan hindra impulsen, säger Christer. Men hur gör man för att nå fram till de här barnen? – Det finns inga färdiga recept, säger Chris. – Man måste lyssna och lära känna varje individ.

ä nm

U er N

BÅDA TYCKER

HANTERA BARN MED ADHD * Arbeta mycket i patrullerna. Små grupper är bra för de här barnen – och du som ledare får bättre överblick. * Var i närheten av barnet. Ibland behövs kroppslig tydlighet och att du till exempel lägger armen runt. * Använd inte barnets namn när du säger vad det inte får göra. Det skapar negativa signaler kring namnet. * Ge barnet mer plats när det sköter sig och uppmuntra de positiva saker som det gör. * Var tillräckligt många vuxna så att någon kan gå ifrån med barnet ifall det behövs. Har ni inte tillräckligt med ledare, ta in föräldrar. * Ge barnen särskilda uppgifter. Be dem hjälpa till att förbereda nästa aktivitet. * Bygg upp mötena efter samma struktur. Fasta rutiner är bra. Förbered barnet på vad som

' & % $ # " ! $ # !" ()*%+,-./0'%10##"2

!"##$%&$'(&$)*($+,&-$./&$)012*%&$.&(3$4%#5$ +,&#-%36!"#$$!%#!&'$()*%+!,-)./01!213%! 4%5#0%6!7+%8+%#+6!90)1:#0%!)-;!<)$#&#+!+//! 50$/+!#!01+!+(/#&#/0/016!50$+!01/!$':01$#&!)-;! 01/!$':01=3$>! ?+*@!#%!?+*@!'1!0%!2+%/+,/#,(!*AB$#:C ;0/!2A1!*05$0**+1%+!#!01!(31!+//!.%501!/10! #%/0%,#&+!5+:+1!.*:3,!*05!,-)./01!213%! *3%:+!$'%501D!E',!*01!@3!&31!;0*,#5+D 777871&#-)012*95:;1&%%8)%<05:="305:=

ska ske. * Ha överblick och ganska styrda aktiviteter. Barnen blir mer utåtagerande ju mindre ledda de är. * Var ute mycket och praktisera learning by doing. Jobba med händerna, lek och testa saker. Konflikterna minskar ofta ute.

SCOUTmagasinet 33

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

Vecka 35–38 2010 Rekryteringskampanj För fjärde året i rad har de svenska scoutförbunden en gemensam rekryteringskampanj, där alla kårer kan delta. Syftet är att locka nya medlemmar till rörelsen. Diverse marknadsföringsmaterial har tagits fram och event kommer att genomföras på olika håll i landet. Under kampanjen ordnas också en tävling där det gäller att värva en kompis till Scouterna. Du kan läsa mer på scout.se/rekrytering.

pare. Du behöver inte ha seglat Biscaya tidigare, även om det är en fördel. Det viktigaste är att du har seglingsvana, är en god navigatör och har erfarenhet som scoutledare. Du ska också ha minst kustskepparintyg eller motsvarande, samt ha fyllt 20 år. Mer information finns på www.ssf.scout.se/biscaya.

11–12 september 2010 Folkunganatta 2010 Äventyret Folkunganatta hålls i år i trakterna och i skogarna runt Kalmar och Kalmar slott. För scouter och scoutledare födda 1994 eller tidigare. Mer info www.xar.se.

21 september 2010 100 % scout Den 21 september uppmanas alla scouter att ha på sig scoutdräkten i vardagen. Syftet är att synliggöra Scouterna i samhället och att visa att vi är många och finns överallt. Kanske vill ni uppmärksamma dagen genom att ha ett event? Eller bjuda med lokaltidningen när du går på hockey med scoutdräkten på dig? Läs mer på www. scout.se/rekrytering.

2 oktober 2010 Värmlandstrampen En årligen återkommande SMUscouttävling som har anordnats i snart 50 år. En heldagstävling med många möten, mycket kämpa och en hel mängd kul upplevelser i Kristinehamn. Tävlingen är uppdelad i tre klasser: upptäckare, äventyrare och rover/ledare/föräldrar. Läs mer på www.varmlandstrampen.se.

SCOUTMAGASINET

16 oktober–17 oktober 2010 Utbildningshelg på Biscaya Biscaya, Svenska Scoutförbundets skolfartyg, behöver fler underskeppare till kommande seglingar. Nu genomförs en utbildningshelg ombord där intresserade får lära sig vad det innebär att vara underskep-

nästa steg på den resa som ledarskapet innebär. Utbildningen består av 4 kurshelger, hemuppgifter samt en mentorsrelation med en mentor från näringsliv eller offentlig sektor. Mer info på www.scout.se/vl.

20–21 november 2010 Svenska Scoutrådets årsmöte På Svenska Scoutrådets årsmöte kommer representanter från alla förbund för att besluta om framtiden för svensk scouting. I år håller mötet till i Stockholm. Läs mer på www.scout.se/arsmote.

16–17 oktober 2010 JOTA-JOTI Jamboree on the Air (JOTA) och Jamboree on the Internet (JOTI) är

två av de största årliga scoutarrangemangen världen över. Scouter över hela världen träffas för att kommunicera med varandra via amatörradio eller internet. För att delta i JOTI behöver du tillgång till en dator och internet. De som vill delta i JOTA måste ha en ansvarig radioamatör med amatörradiocertifikat med sig. Läs mer på www.joti.scout.se.

Foto: Magnus Fröderberg

Ta´ i 2010 25–26 september En spårning i Jönköping för roverscouter och ledare. I år är temat Narnia. Helgen blir en tävling där man vandrar och löser uppgifter och chiffer för att komma vidare. Mer info www.ta-i.se.

31 oktober–11 november 2010 Ska’Ut Mera En ledarutbildning för dig som vill ha en kick i ditt ledarskap. En kurs bland bergen i Anderna, i djungeln, i regnskogen och vid Stilla havet. Ni arbetar med scoutmetodik, ledarskap och hur man förmedlar kristen tro till unga människor. Mer information på www.equmenia.se/skautmera.

Start i oktober och november 2010 Värdebaserat Ledarskap Värdebaserat Ledarskap är en kvalificerad ledarutbildning för dig som har ett ledaruppdrag i ideell sektor redan i dag men som är redo att ta

STORTESTAR

26–28 november 2010 Scouterna på Dreamhack Scouterna medverkar på den enorma LAN-festen Dreamhack i Jönköping.

27 juli–7 augusti 2011 World Scout Jamboree 2011 Sverige är 2011 värd för Världsscoutjamboreen och räknar med över 30 000 deltagare från cirka 150 länder. Är du mellan 14 och 17 år under lägertiden är det din tur att åka som deltagare på en världsscoutjamboree. Anmäl dig senast den 31 december på www.wsj.se/anmalan.

Vi tackar vår huvudpartner!

30–31 oktober 2010 Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds förbundsmöte Träffa gamla vänner, påverka och ha det kul på NSF:s förbundsmöte som den här gången hålls i Göteborg.

34 SCOUTmagasinet Annons 20100817 ICA.indd 1

2010-08-17 17.13

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 4, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 15 OKTOBER DRAS TVÅ VINNARE.

SCOUTKRYSSET NR 4 Se lösning och vinnare på nätet!

SCOUTmagasinet 35

POSTTIDNING B

Tjäna pengar - sälj scouternas väggalmanacka!

M - KFU KFUK ERNAS T SCOU ANACKA M L A VÄGG

2011

sblad av

Månad

DEC v 49

Vill du fylla på kårkassan och samtidigt bidra till en meningsfull fritid för ungdomar? Då ska du bli återförsäljare för scouternas populära och lättsålda almanacka. I över 60 år har scouter och skolklasser över hela landet med framgång sålt denna klassiker.

a Digm

Kristin

EMB

Tisdag Oskar

Ossian

Inköpspris för almanackan är 50 kr. Säljer ni den för 100 kr tjänar ni 50 kr per almanacka! Ingen returrätt. Missa inte chansen att snabbt och enkelt få in pengar till exempelvis lägervistelsen!

.scout.s

www.km

För mer info: www.km.scout.se/almanackan KFUK-KFUMs scoutförbund Tel: 08-677 30 60 Fax: 08-677 30 55 E-post: alma@km.scout.se

Vi beställer:

ex av 2011 års almanacka för 50:-/st (minst 50 ex)

Kårens namn och adress: Beställarens namn: Leveransadress: Telefon arbete: Epost:

Tel hem: Önskad leveransvecka:

underskrift av ansvarig beställare

Inköpspris: 50 kr Säljer ni almanackan för 100 kr blir vinsten 50 kr per almanacka. Första beställningen minst 50 st, beställ i jämna 10-tal. Ingen returrätt. Faktura utställes på 30 dagar. (SM)

Posta din beställning till: KFUK-KFUMs scoutförbund, Box 42034, 126 12 STOCKHOLM eller beställ genom vår hemsida www.km.scout.se/almanackan

www.prinfobergs.se

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.