Scoutmagasinet 2012:2

NR2.2 NR2.

2012 012 SCOUTMAGASINET

SCOUTmag nu öppnar vi för

ANDRA SCOUTING FÖR ALLA? LIKA KUL INOMHUS STUDENTKÅRER

BILD: FREJA ISTEMO

FOTO: OLLE AGEBRO

DAGS FÖR FOTBOLLSSCOUTER? När riksorganisationen Scouterna öppnar upp för fler kan idrottsorganisationer och olika ungdomsorganisationer ansluta. Kan vi få se fotbolls- och Unga örnar-scouter framöver?

8 »ALLA ÄR VÄLKOMNA« Klass, urprung, religion – alla är välkomna i Scouterna. Eller hur var det nu? Sanningen är att det mest är medelklassbarn och blonda svenskar som blir medlemmar. Scoutmagasinet kikar på mångfalden i Scouterna.

14

4 NYHETER – KJESÄTER ÄNNU INTE SÅLT 7 KLASSISKA PRYLAR 8 DAGS FÖR FOTBOLLS- OCH PINGSTSCOUTER? 10 GUSTAV BLEV FRI FRÅN SPELBEROENDET 12 INSÄNDARE OCH KRÖNIKA 14 SCOUTERNA ÄR ÖPPNA FÖR ALLA – ELLER? 18 SCOUTING INOMHUS – SÅ GÖR DU 20 GAYSCOUTERNA: SÅ LEDER DU FÖR MÅNGFALD 22 SÅ REKRYTERAR NI STUDENTER 24 AKTIVITETSTIPS: OUTSIDER 25 LANDET RUNT 26 KALENDARIUM 27 SIMONSERIE OCH KRYSS

Vågar du uppleva? Åk på Gålölägret – en unik utmaning! Gålölägret är ett scout-

konfirmationsläger i Stockholms skärgård.

Här får du vänner och minnen för livet! Vi skapar en verkligt unik gemenskap genom att blanda ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning och ungdomar utan funktionsnedsättning.

Vi lever och utvecklas tillsammans i fyra veckor.

Det blir skratt, värme, utmaningar och spontanitet som du aldrig upplevt det förr.

Du blir uppskattad för den du är! Vi paddlar, spelar musik, vandrar, badar, har lägerbål, pratar, spelar fotboll, sjunger, diskuterar och gör drama. Läs mer på www.galo.nu eller kontakta vår rekryterare Christofer Jerndal på 0706-539881 eller info@galo.nu. Våga

komma med på en värmande resa!

Ta gärna med en kompis eller två!

FOTO: OLLE AGEBRO

asinet

INNEHÅLL 2.2012 NR 2 2012

LEDARE I en klass för sig

J

ag växte upp i ett villaområde med runt hundra likadana ganska fula tegelhus. Kåkarna var alltså inte några överdådiga designvillor direkt, men ändå, vi och folk omkring oss hade gott om plats. De flesta av mina kompisar bodde i samma typ av hus med samma typ av kärnfamilj. Det var inte så många av föräldrarna som var högutbildade akademiker, men de flesta hade jobbat sig till en hyfsad position och hyfsad lön.

Min familj åkte mycket sällan på utlandssemestrar, men jag har aldrig behövt vara rädd för att det inte ska finnas tillräckligt med mat. Jag fick aldrig några exklusiva märkeskläder, men det låg alltid en ordentlig hög julklappar under granen på julafton.

Det är svårt att sätta fingret på exakt hur ens bakgrund och uppväxt präglar en, men att det gör det, är jag fullständigt övertygad om. I en annan miljö och med andra förutsättningar, sämre eller bättre, hade jag förmodligen gjort helt andra livsval.

När scouting grundades var en av tankarna att det skulle vara en verksamhet för alla, oavsett bakgrund.

Men i Sverige i dag kan man se att de flesta som är med i Scouterna tillhör vit medelklass.

Chefredaktör: Malin Haawind Redaktör: Åsa Kahn Vikarierande redaktör: Olle Agebro Omslagsbild: Olle Agebro Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Malin Haawind, Åsa Kahn och Olle Agebro Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 12 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2012: 1/2012 – 10/2 2/ 2012 – 23/3 3/2012 – 21/5 4/2012 – 24/8 5/2012 – 19/10 6/2012 – 5/12

För adressändring, prenumerations­ ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Scouterna Riksorganisationen (fd SSF), Frälsnings­arméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-580 032 00 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige.

Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout­ förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt.

ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 23 200 ex

av Scoutmag­ asinet tittar vi närmare på scouting ur ett klassperspektiv (sidan 14). Vi har också pratat om mångfald och öppenhet med Gayscouterna (sidan 20) och undersökt hur den svenska scoutvärlden kan komma att ändras i och med de pågående strukturförändringarna.

Tanken är att Scouterna ska bli öppnare och därmed också få mer mångfald bland medlemmarna (sidan 8).

Låt oss kalla det här numret av Scoutmagasinet för Det öppna numret. I vilket fall som helst så välkomnar vi på redaktionen er läsare med öppna armar till en stunds intressant läsning.

Vägvis

I DET HÄR NUMRET

MALIN HAAWIND Chefredaktör

Roverprogrammet är här, häng med på releaseträffen och se den nya boken “Vägvis“ Lund/Malmö: 18 april Göteborg: 26 april Mjölby: 15 april Stockholm: 19 april

www.scout.se/rover

Är du redo att följa med? www.scout.se/rover @roverscouterna roverscouterna

SCOUTmagasinet 3 Annons Roverbok 20120304.indd 1

2012-03-07

Foto: Jonas Elmqvist

3 kortisar

Fortfarande ingen köpare av Kjesäter Scouternas folkhögskola Kjesäter i Vingåker har legat ute till försäljning sedan i höstas, men fortfa­ rande har ingen köpare hittats.

På Svenska Scoutförbundets (SSF) extrastämma i juni 2011 beslutade förbundet att inte skjuta till mer pengar till verksamheten på Kjesäter. Verk­ samheten hade under flera år gått med förlust och SSF bedömde att fastigheten var i behov av renoveringar för 15–20 miljoner kronor. Nu har folkhögskoleverksamheten flyttat och fastigheten ska säljas.

– Det finns flera intressenter som vill bedriva allt från konferensverksamhet, äldreboende, skol­ verksamhet och migrationsboende på delar av fastigheten. Men precis som med allt vi gör inom Scouterna är det viktigt att vi kan sälja Kjesäter inom ramen för vår värdegrund och till en köpare som uppfyller de kraven, säger Tommie Åker­ ström, ansvarig för försäljningen av Kjesäter.

De elever som gick på Kjesäters fritidsledar­ utbildning i våras får nu avsluta sin utbildning på en högstadieskola i Vingåker, övriga utbildningar är inställda. Camilla Lundborg, lärare på fritidsle­ darutbildningen, tycker att eleverna missar mycket med den här lösningen.

– Det är en lösning som fungerar, men man förlorar hela folkhögskolesammanhanget. Det blir en isolerad ö. Eleverna träffar inga med gemen­ samma intressen från de andra utbildningarna. Vi kan heller inte längre låta de i andra årskursen öva undervisning på ettorna, för det finns inga ettor, säger Camilla Lundborg. ingen köpare av Kjesäter hittats.

– Att sälja Kjesäter är inte en normal fastig­ hetsaffär, man säljer inte ett slott på samma sätt som man säljer ett radhus. Köparen måste ha en idé om vad som ska göras med fastigheten, det är inget man köper bara för att bo där. Det här är en ÄNNU HAR

4 SCOUTmagasinet

lång process men det är klart att Kjesäter till slut kommer att bli sålt, säger Tommie Åkerström.

Kjesäter är en av den svenska scoutrörelsens största anläggningar och att enbart underhålla fast­ igheterna har kostat omkring två miljoner årligen.

– Under de senaste åren har man inte haft till­ räckligt med pengar för att underhålla en fastighet av den här arten. Jag tror helt enkelt inte att en undervisningsverksamhet kan bära kostnaderna för att driva och underhålla ett slott, säger Tommie Åkerström.

Nästan alla i Kristianstads kommun känner till Världsscoutjamboreen och var femte invånare i kommunen besökte lägret i somras. Det visar en utvärdering som Svenska Scoutrådet och Kristianstads kommun gjort. 8 av 10 tycker att stora evenemang som Jam­ boreen är bra för kommunen.

Scouterna fick ett rekordstort bidrag från Postkodlotteriet det här året: 7 mil­ joner kronor. Pengarna ska bland annat användas till att utveckla Äventyret – Scouternas lägerkollo för unga i socialt utsatta områden.

KFUK-KFUMs scoutförbunds kansli flyttar till nya lokaler. I slutet av april går flyttlasset från Hägersten till KFUM Central i centrala Stockholm, där även andra verksamheter inom KFUKKFUM kommer att sitta.

tidigare engagerade på Kjesäter har ett annat perspektiv på frågan och har gjort klart att en folkhögskola i Scouternas regi visserli­ gen aldrig skulle ge förbundet någon vinst, men att skolan då stipendier söktes mer hängivet faktiskt klarade av att bära sina egna kostnader.

De upplever att man inte riktigt tog alternativen i beaktande när beslutet om avveckling och försälj­ ning fattades.

– Min uppfattning av beslutet från extrastäm­ man är att man beslutade att avveckla verksam­ heten på Kjesäter under förutsättning att det inte skulle kosta något. Nu har man i stället blivit tvungen att skjuta till pengar för en anläggning där det inte bedrivs någon verksamhet. Hittills tror jag att SSF i och med det beslutet tvingats lägga ut omkring tio miljoner, säger Camilla Lundborg.

– Riksorganisationen har lagt ut mycket pengar på Kjesäter och det vore ju trevligt att få tillbaka en del av de pengarna. Scouterna har lärt sig väldigt mycket av det här och jag tror aldrig att vi kommer att låta en fastighet bli en sådan kvarnsten igen, vi ser på våra fastigheter med andra glasögon i dag.

Det har varit en smärtsam lärdom men ändock en lärdom, säger Tommie Åkerström.

ANSTÄLLDA OCH

/Olle Agebro

886 Så många scoutaktiviteter finns i skrivande stund i Aktivitetsbanken, ­­ www.aktivitetsbanken.se.

Allra populärast är Citronleken där man ska identifiera citroner med förbundna ögon.

NYHETER NYHETER Scoutmagasinet listar: Kungliga scouter Det råder prinsessyra, och vem vet, kanske blir den nyfödda lillprinsessan Estelle scout. Inte helt otroligt med tanke på hur andra kungligheter och släktingar banat väg för henne. Scout­ magasinet listar fem kungliga scouter.

1. HERTIGINNAN AV CAMBRIDGE

De brittiska scouterna har fått en kung­ lighet mitt ibland sig. Prins Williams fru Catherine, hertiginna av Cam­ bridge, har nämligen just blivit volontär i scoutrörelsen. Hon ska hjälpa till med aktiviteter för yngre scouter, framför allt i närheten av där hon bor.

2. KUNGEN

Foto: Kungahuset.se

Kungen är hedersmedlem i Svenska Scoutförbundet och hedersordförande i World Scout Foundation. Som ung scout kallades han Mowgli, och för Scoutmagasinet har han berättat om hur det var att åka på övernattningar.

– Precis som alla unga smågrabbar och flickor tyckte man att det var lite läskigt att vara hemifrån.

Foto: Tomaz Lundstedt

Kommer lilla Estelle att bli scout precis som sin morfar?

Scouterna välkomnade i alla fall prinsessan med en scouthalsduk, scoutmaskoten Tofs och Den stora spårarboken.

3. GUSTAF ADOLF

Kungens pappa Gustaf Adolf var även han ett stort namn i scoutrörelsen, med flera uppdrag på nationell och interna­ tionell nivå. När Kungen var barn var

hela hans familj faktiskt engagerade i Scouterna – Kungens mamma och syst­ rar i flickscouterna.

4. ESTELLE BERNADOTTE

Estelle är inte ett nytt namn i familjen Bernadotte. Lillprinsessans släkting och namne Estelle Bernadotte var flick­ scoutchef i Sverige mellan 1949 och 1957 och senare även världsordförande för flickscouterna. Estelle var gift med Folke Bernadotte som var scoutchef för pojk­ scouterna och vår kungs gudfar.

5. LILLPRINSESSAN ESTELLE?

När lilla Estelle föddes var man inte sen att välkomna henne till Scouterna. Ihop med några scoutiga presenter skickades en grattishälsning. Bland annat stod: »Vi hoppas att familjens nyaste medlem ärver morfar Kungens enga­ gemang för natur, ledarskapsutveckling och att göra unga redo för livet!« Återstår att se om Estelle väljer att bli scout om några år! /Åsa Kahn

ANNONS

7 miljoner kronor till Scouterna För en tid sedan delade vi på PostkodLotteriet ut förra årets vinst på 945 miljoner kronor till de 40 organisationer som vi stödjer. Det innebar att Scouterna fick 7 miljoner till sin viktiga verksamhet för barn och ungdomar.

En bättre värld Tack vare lottförsäljningen har vi möjlighet att stödja många organisationer och deras projekt för att uppnå vår vision om en bättre värld för människor, djur och miljö.

Samtidigt skapar vi spänning och förändrar människors liv genom att dela ut stora vinster.

Äventyrsläger

Alla organisationer som får pengar från PostkodLotteriet redovisar vad de använder pengarna till. Scouterna har bland annat genomfört äventyrsläger för barn i

socialt utsatta storstadsområden. Många av de som har varit med har aldrig tidigare varit ute i naturen, haft gummistövlar på sig eller mött naturens alla äventyr.

Vinstchans för alla över 18 år

Du som har fyllt 18 år har också möjlighet att vara med i PostkodLotteriet för att ge – och kanske vinna. Varje dag har du en ny vinstchans. Vi lottar ut som mest på fredagar – upp till 100 000 kr per lott + en miljöklassad bil – och varje lördag blir någon 1 miljon kronor rikare.

postkodlotteriet.se SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER

»Hunden sprang lös och jag såg ingen människa. Jag ville inte lämna den ensam i skogen på natten och det var väldigt kallt ute.«

Hallå där … … Björn Sanders, arrangemangs­ ledare för utmanar- och rover­ scouttinget Solsting som fick stor uppmärksamhet i media i februari.

När tinget flyttade från Malmö till Ystad verkade det som att det var på grund av rädsla efter skottloss­ ningarna i Malmö.

Tioåriga scouten Oscar Wahlberg från Knivsta till Upsala Nya Tidning, efter att ha räddat en bortsprungen hund i skogen. »Kanske har Oscar han lärt sig en del genom Scouterna«, tror hans mamma Therese Wahlberg.

Hur var det egentligen? Varför flyttade ni?

– För att vi inte fick något brandtillstånd. Vi kontaktade Krokbäcksskolan i Malmö redan i slutet av juni men i janu­ ari hade vi fortfarande inte fått något besked. Då valde vi att flytta till Ystads KFUK-KFUM scoutkårs egen lokal som vi kände till och visste att vi kunde använda.

Och hur var det med oroligheterna i Malmö?

– Det var något vi tog med i vår riskanalys från början, vi visste att Krokbäcksområdet är oroligt men flytten hade ingenting med den ökade hotbilden att göra. Vi var inte oroliga för att våra deltagare skulle råka illa ut – en person i arrangemangsgruppen har scoutmöten i Malmö varje vecka.

Däremot tänkte vi på att deltagarna skulle kunna bli oroliga.

Vad hände i media?

– Vi kontaktade Skånska Dagbladets Ystadsredaktion och berättade att vi skulle ha läger. Då var det bara två veckor dit och när redaktionen undrade varför vi inte hört av oss tidi­ gare berättade vi om flytten. Så tyckte tidningen att det var en rolig grej, samtidigt som det kom några olyckliga uttalan­ den från några av oss. Det var bara en artikel och sen är det andra medier som har citerat den.

– Sen kom tidningen till tinget och gjorde ett fint reportage också, men det blev det ingen uppmärksamhet kring.

Solsting är KFUK-KFUMs scoutförbunds utmanar- och roverscouters riksting.

Vi vill ha mera friluftsliv Nästan hälften av alla vuxna skulle vilja ha ett mer aktivt friluftsliv än de har. Ofta är problemet att de inte har tid. Det visar Mittuniversitetets forsk­ ningsprojekt Friluftsliv i förändring.

– Tidsbrist är ett vanligt hinder, på vardagar uppger hälften tidsbrist som orsak, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet, till TT.

– För dem som bor i storstäder kräver det mer tid att ta sig till naturen, för familjer är småbarn en vanlig orsak.

Ett annat hinder är att det är för dyrt med många typer av friluftsliv, till exempel ridning och golf. För ytterli­ gare några är problemet att de inte har någon partner eller att friluftsliv är för fysiskt ansträngande.

Roverboken är här!

Nu kommer boken för alla roverscouter – scouter mellan 19 och 25. I boken får roverscouter inspiration och tips för sin verksamhet, utifrån det scoutprogram som lanserades 2010. Boken kommer under april och kan då beställas i scoutshoppen, s­ cout.se/shop.

Redan under 2010 kom böckerna för de andra ålders­ grupperna – spårare, upptäckare, äventyrare och utma­ nare.

Det kommer att ordnas releaseträffar för roverboken runtom i Sverige under april, och den 5–6 maj ordnas arrangemanget #24hscout för alla roverscouter som vill komma igång och göra något kul. Läs mer i kalen­ dariet på sidan 26.

VINDSKYDD, SCOUTTÄLT, KÖKSTÄLT, PARTYTÄLT M.M.

FJÄLL & VILDMARKSLEDARE

L PRIÅGSER !

FRILUFTSVAROR.SE 6 SCOUTmagasinet

Besök skolan på Facebook/malungsfolkhogskola www.malungsfolkhogskola.se 0280 143 00

Foto: Istockphoto

KLASSMÄSSIG KNOP

SKARPT I SKOGEN

En klassisk yxa är inte tillverkad av en maskin utan smidd för hand av en riktig smed.

Gränsforsyxorna är just handsmidda – och så sylvassa att du kan tälja och skära med dem om du vill. Gränsfors lilla yxa är 27 centimeter lång och väger 3 hekto, vilket gör att den kan bäras i bältet eller packas i ryggan utan att knappt märkas. Storleken gör att den passar bäst till att spänta ved och »hajksnickra« med.

Fördelar: Lätt, smidig, sylvass och otroligt klassiskt handgjord.

Nackdelar: Inget för den som vill klyva hela timmerstockar eller hugga i stenar.

Ingen vet egentligen varför, men en av de mest klassiska scoutprylarna är fallrepsknopen. Knopen sorterar under avdelningen makramé som kan översättas med reppyssel eller terapi. Allt du behöver är lite snöre, och du har en klassisk sysselsättningsform under tråkiga läger eller seglingsdagar utan vind. Uttråkade sjömän kallade pysslet för sjömaning och just fallrepsknopen var ett sätt att göra en vacker ände på ett rep eller en tross.

Fördelar: En klassisk prydnadsknop som kan bäras lite var­ stans: i bältet, på skjortan eller på kåsan.

Nackdelar: Svår att tillverka med tumvantar på.

LEDIG STIL MED LEDERHOSEN Snygga, praktiska och oumbärliga: läderbrallorna från Tyrolen. I kombination med höga kängor, knästrumpor och scoutskjorta får du den fullkomligt klassiska scoutlooken.

Fördelar: Klassiker med outslitlig kvalitet. Hängslena kan användas som nödsele.

Nackdelar: Värmer dåligt på vintern. Svåra att hitta utanför Österrike.

KLASSISKT FÖRSTKLASSIGA PRYLAR FÖR DIG SOM GILLAR KLASSISK SCOUTING BANCK TEXT: DANIEL

URSPRUNGSKNIVEN Inget är så klassiskt i scoutbältet som en scout­ kniv. Så fort knivbeviset sitter på skjortärmen hamnar kniven i bältet. Morakniven är en allde­ les ypperlig första kniv med sitt dubbla finger­ skydd och sin sticksäkra knivslida. Det svenska knivstålet är överlägset de flesta konkurrenters och kniven är ett otroligt mångsidigt verktyg.

Fördelar: Klassisk, prisvärd, hållbar och säker.

Nackdelar: En kniv utgör alltid en skaderisk.

Var försiktig!

Foto: Istockphoto

TAKTFAST SCOUTDISCO

Klassiska lägereldsdängor som »Omkring vår eld« och »Kum bah ya« har i dag fått ge vika för hiphop och soul. För att skapa lite nostalgi framför brasan rekommenderas därför en vevgrammofon i väskfor­ mat. Gammelmormors gamla sten­ kakor med Snoddas passar perfekt i skogen, och går det för långsamt är det bara att skruva upp takten till 72 varv per minut så blir det fart runt elden.

Fördelar: Vinylskivor med scouthits är klassiskt, billigt och trendigt.

Nackdelar: En bunt mp3-filer väger fjäderlätt i jämförelse.

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER * Lederhosen, 179 euro på alpenwahnsinn.de. * Vevgrammofon, några tjugolappar på loppis. * Fallrepsknop, snörstumpar finns billigt på närmaste järnhandel. * Morakniv Classic Scout 39, 159 kr på Clas Ohlson. * Gränsfors lilla yxa, 620 kr på anderslindberg. com.

SCOUTmagasinet 7

TID FÖR

NYA SCOUT

TEXT OCH FOTO: OLLE AGEBRO

Fotbollsscouter, Unga örnar-scouter och pingstscouter? Nu öppnar Scouterna upp för nya organisationer. Men vad innebär det och vilka kommer vi egentligen att kunna se i rörelsen framöver?

8 SCOUTmagasinet

BAKGRUND: RIKSORGANISATIONEN OCH NYA SCOUTER * Den 1 januari 2012 bildades en ny riksorganisation för svensk scouting, som ska ersätta den tidigare organisationen bestående av en paraplyorganisation (Svenska Scoutrådet) och fem scoutförbund. I dag befinner sig Scouterna i en övergångsperiod. * I de nya stadgarna står att riksorganisationen ska kunna sluta samverkansavtal med andra idéburna organisationer, under förutsättning att de är demokratiskt uppbyggda, partipolitiskt obundna samt delar Scouternas grundläggande värderingar. Samverkansorganisationerna får heller inte utestänga någon på grund av etnicitet, religion, kön, identitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

TER N

u när en ny riksorganisation för svensk scouting har bildats, öppnar man upp för att nya organisationer ska kunna ansluta sig.

I dagsläget har Scouternas styrelse främst fokuserat på att få scoutförbunden inom Svenska Scoutrådet att ansluta. Förutom Svenska Scoutförbundet som var med från början, är de KFUK-KFUMs scoutförbund, Frälsningsarméns scoutförbund, Nykterhetsrörelsens scoutförbund samt SMU Scout. organisationer som bedriver scoutliknande verksamhet, men tidigare stått utanför Svenska Scoutrådet, har redan visat intresse för den nya organisationen. Svenska Alliansmissionens ungdomsförbunds UVscouter uttrycker ett avvaktande intresse och Royal rangers, pingströrelsens motsvarighet, är positiva till den nya riksorganisationen med vissa förbehåll.

– Jag skulle med glädje se ett förslag om anslutning för Royal rangers, men det är ju viktigt att fundera över vad ett samarbete skulle ge och betyda för oss, säger Eber Axelsson, chefsscout inom Royal rangers.

– Det viktiga är att vi trots ett eventuellt samverkansavtal skulle kunna behålla vår identitet. Royal rangers är en del av pingströrelsen och har en stark kristet sakral helhetssyn, för oss är det viktigt att slå vakt om det här och då räcker det inte med ett kristet bredvidmaterial.

MEN FLERA

ÄVEN ERIK SILLÉN , ordförande i den nya riks-

organisationen, ser positivt på att hitta en form för att samverka med de organisationer som nu bedriver scoutliknande verksamhet fristående från de andra scoutförbunden.

– Vi är mycket positivt inställda till att även de organisationer som tidigare inte ingått i Svenska Scoutrådet ansluter till Scouterna. Så länge de uppfyller de grundläggande förutsättningarna för samverkan är jag säker på att både deras och vår verksamhet kan berikas av ett samarbete, säger Erik Sillén.

– Men med det sagt är det ju givetvis en massa som måste lösas innan man kan landa i ett slutgiltigt samverkansavtal.

Med stöd i riksorganisationens stadgar

skulle man även kunna tänka sig att organisationer som i dag inte uttryckligen håller på med scouting ansluter sig till den nya riksorganisationen. Ett idrottsförbund eller en ungdomsorganisation utan direkt scoutkoppling skulle alltså kunna ansluta sig till Scouterna.

– Jag tror att det här kommer att öppna för många olika sorters scouting. Scouting handlar ju snarare om hur vi gör det, än vad vi gör. Men jag tror också att det finns vissa organisationer som skulle få ut mer av att ansluta sig till Scouterna än andra, säger Erik Sillén.

– Visst skulle man kunna tänka sig fotbollsscouter, men jag ser inte att ett sådant samarbete skulle ge ett lika fruktbart och ömsesidigt utbyte som ett samarbete med ett idéburet samfund. Jag tror till exempel inte att patrullmetoden och våra idéer om friluftsliv är lika lätta att applicera på lagsport, fortsätter han.

– Enligt stadgarna är det egentligen bara partipolitiska ungdomsorganisationer som inte kommer att kunna ansluta.

Flera har frågat om exempelvis Unga örnar, men som jag ser det har Unga örnar en för stark koppling till Socialdemokraterna.

läsare, säger Lenita Karlsson och fortsätter: – Mycket av våra mål är ju desamma, vi vill hjälpa unga att växa till att bli starka egna personer. ser det dock ut att dröja innan vare sig fotbollsklubbar eller organisationer som Unga örnar får tillfälle att ansluta till Scouterna. Fokus ligger just nu på förbund som redan är anslutna till Svenska Scoutrådet. Förhoppningen är att alla befintliga scoutförbund ska ha anslutit sig när Scouterna har årsmöte i november, och först efter det kommer man att börja fundera vidare kring ytterligare samÄN SÅ LÄNGE

»Enligt stadgarna är det ­egentligen bara partipolitiska ­ungdomsorganisationer som inte kommer kunna ansluta.«

är förbundssekreterare på Unga örnar. Ur hennes perspektiv finns det inga hinder för att Unga örnar skulle kunna ansluta enligt Scouternas stadgar, men det är heller ännu ingen fråga som varit aktuell för Unga örnar.

– Unga örnar är inte en politisk barn- och ungdomsorganisation, vi bedriver barnrättspolitik och har våra rötter i arbetarrörelsen men är inte partipolitiskt bundna. Vi har inte diskuterat den här frågan, men jag skulle snarast tycka att det vore intressant att hitta specifika områden där vi kunde samarbeta med Scouterna, exempelvis kring våra utbildningar där vi kanske kunde ta hjälp av varandra som föreLENITA KARLSSON

verkansorganisationer som i dag inte bedriver specifik scoutverksamhet.

– Scouterna får ju en annan legitimitet först när alla andra scoutförbund anslutit. Vi har ännu inte tagit ställning till hur vi kommer att arbeta mot nya samverkansorganisationer men som jag ser det kommer vi nog både att söka upp organisationer själva och vara öppna för organisationer som söker sig till oss, säger Erik Sillén.

– Jag ser inga nackdelar med att låta fler organisationer ansluta och jag ser ingen risk med att vi tappar bort scoutingens kärna när vi öppnar för andra. Scouterna är en folkrörelse och det kommer alltid att vara våra medlemmar som bestämmer vår inriktning och utvecklar nya möjligheter för framtiden.

SCOUTmagasinet 9

Från beroende till

scouttroende Från pokerfejs till polisförhör till game over. För Gustav Sundgren har de senaste åren varit tumultartade. Efter ett långt beroende är han nu spelfri – och mer engagerad inom Scouterna än någonsin tidigare.

TEXT: NATHALIE C. ANDERSSON FOTO: NELLIE EDVARDSSON

T

rots att han hade bestämt sig för att sluta flera gånger, så var det först där i rummet som han bestämde sig på riktigt. Det var efter att han nekat i timmar att han skulle ha hotat någon. Efter att polisen hade tröttnat. Det var efter att de tagit fram en ljuduppspelare, tryckt på knappen och låtit Gustavs egen röst ljuda genom förhörsrummet: »Du kommer aldrig att kunna bevisa det här.« Det var efter de orden som det brast.

– Hela min tillvaro kretsade kring spel. Jag spelade som en dåre, berättar Gustav Sundgren. nästan dygnet runt, nätpoker.

Tjänade pengar, blev av med pengar. Listade ut sätt att läsa av spelare, manipulera, vinna. Spelade ännu mer. Blev till slut nästan rädd att gå ut. Folkskygg. Hamnade på behandlingshem, blev lämnad av sambo.

– Jag förlorade allt jag höll kärt, säger han.

Bestämde sig för att sluta spela, började spela igen. Flyttade hem till sina föräldrar, gav dem fullmakt över hans personliga ekonomi, började studera. Började festa hejdlöst, tog tillbaka fullmakten, misslyckades med studierna.

Spelade lite till.

Och så februari 2008, polisstationen, anklagad för ett fall av olaga hot.

– När jag efter att ha nekat i flera timmar hörde min egen röst säga »du kommer aldrig HAN SPELADE

10 SCOUTmagasinet

kunna bevisa det här«, så bestämde jag mig för att det fick vara nog, säger Gustav Sundgren.

Han började gå på alla möten han kunde gå på i Spelberoendes förening Göteborg. Tre gånger i veckan i 15 månader.

– I början mådde jag dåligt av att må bra. Jag kände mig identitetslös. Vem var jag utan spel?

Förutom mötena på Spelberoendes förening, började Gustav också engagera sig mer i Scouterna.

– Jag fick möjlighet att haka på Scouterna när det var jobbigt för mig.

Jag hade en polare som var scoutledare. De var på paddelhajk, övernattade, gick på vandringshajker och gjorde massa balla grejer som jag inte fick vara med om eftersom jag inte var scout. Så jag började. Jag var 21 år och jag kunde ingenting.

Jag kunde inga knopar, jag var helt lost.

på Spelberoendes förening Göteborg. Han planerar evenemang och föreläser om spelberoende. Han skriver en bok om sina erfarenheter.

Han löneförhandlar om att gå ner i tid i stället för att få högre lön. Vill lägga mer tid ideellt.

– Viljan finns ju kvar och det gör allt värt det. Jag drömmer om att starta ett Spelberoendes ungdomsförbund där spelare, anhöriga och allmänheten som vill arbeta för en bra sak kan engagera sig. Det ska vara lite mer av en nagel i ögat – mer politiska utspel, säger han.

»Hela min tillvaro kretsade kring spel. Jag spelade som en dåre.«

arbeta mer aktivt, var utmanarledare, arrangerade badkarsrace och gjorde massor med roliga saker. Började engagera sig mer i ledarna.

– Jag ändrade moral och började använda min förmåga att läsa av människor till att hjälpa andra. Jag ville få människor att växa i stället för att trycka ner dem, säger han.

I dag jobbar Gustav Sundgren som rådgivare GUSTAV BÖRJADE

fortfarande engagerad inom Scouterna. Är upptäckarledare, går kursen Värdebaserat Ledarskap, är ansvarig för åldersteam Rover, mentor för ett roverlag, involverad i fredsprojekten Amahoro Amani och Messengers of peace.

– Scouterna betyder mycket för mig, det har gett mig en stabilitet, en klokhet. Man kan göra sin grej och vara omtyckt för den man är. Jag är helt frälst i de 14 målspåren och scoutmetoden.

Scouterna är som en armé av godhet som har hjälpt mig uppskatta livet och vad som är värt i tillvaron, säger han.

OCH HAN ÄR

Hajkdags!

Ryggsäck, sovsäck, liggunderlag – enkelt, funktionellt och robust! Alla våra sovsäckar, ryggsäckar och liggunderlag kommer från Spejder Sport i Danmark, de är gjorda av scouter för scouter. ASIVIK är Spejder Sports eget märke och bygger på robusta konstruktioner i beprövade material, som gjort för äventyr i Scouterna. Genom samarbetet får bättre kvalité till bättre priser på prylarna som du tar med dig ut på hajk!

Montana 3,8 liggunderlag Ett skönt uppblåsbart liggunderlag med bra sovkomfort med sin tjocklek på 3,8 cm och det fasta skum som fyllningen består av. Extra stor ventil för snabb uppblåsning och tömning.

Nedsatt pris 599 kr

Hiker ryggsäck Modern ryggsäck i 40 liters eller 60 liters storlek. Tillverkad i slitstark ripstop nylon och med kraftiga dragkedjor. Justerbart bärsystem, så att du kan få ryggsäcken att sitta just som den ska – eller ha den att växa i.

Pris från 899 kr

Montana sovsäck Montana är en sovsäck för vår, sommar och höstsäsong. Innerfodret är av bomull/polyester och yttersäcken är gjord av slitstark ristop. Fyllning av Invista Thermolite. Finns med öppning till höger eller vänster..

Pris 599 kr

scout.se/shop SCOUTmagasinet 11

INSÄNDARE Blir du arg eller glad när du läser Scoutmagasinet? Har du tankar om scouting som du vill dela med dig av? Något som är särskilt bra eller något du vill ändra på? Skriv en insändare!

R.

VI FÖRSTÅ

Tack för ert engagemang, tältbyggare!

Svar till insändaren »Tältbyggarna slet för hårt under WSJ 2011« i Scoutmagasinet nr 1 2012.

När ett land eller en organisation bestämmer sig för och får möjligheten att arrangera ett så stort arrangemang som en World Scout Jamboree så är det nog oftast svårt att helt förstå vidden av åtagandet och vad det både ska kosta och ge tillbaka. Att våra resurser i form av ideella funktionärer inte skulle räcka till och att det skulle dränera rörelsen i övrigt var en av våra stora farhågor och vi satte stort fokus på att engagemanget skulle ge något tillbaka till såväl organisationen som individerna.

Jag delar på många sätt din bild av er specifika situation Julia, och jag kan inte annat än säga att jag är väldigt ledsen över att såväl du som många andra av tältbyggarna fick slita långt över de gränser som är rimligt.

Samtidigt såg jag precis som du skriver den där stoltheten hos såväl dig och Rasmus som hos era byggare när ni lyckats genomföra detta omöjliga och tillsammans lämnade över nyckeln till staden. hur ni känner, men samtidigt vill jag också förmedla en helhetsbild som JAG FÖRSTÅR

12 SCOUTmagasinet

sätter förberedelserna och funktionärernas upplevelse i ett lite annat ljus.

Kopplat till våra farhågor om rörelsens resurser så ville vi redan tidigt under planeringen förstå hur engagemanget såg ut och hur det hade påverkat övrigt engagemang i organisationen.

I våra utvärderingar i planeringsorganisationen svarade hela 59 procent att de tagit på sig jamboreeuppdraget utöver det engagemang de redan hade i Scouterna, och förvånande nog var hela 35 procent inte aktiva när de klev på sitt uppdrag utan Jamboreen blev ett sätt för dem att komma tillbaka eller för första gången kliva in i vår rörelse. Detta är otroligt positivt, Jamboreen har fött mer och nytt engagemang i stället för den befarade motsatsen!

När vi frågade våra funktionärer efter Jamboreen hur de upplevt sin roll i förberedelserna och genomförandet svarade 4 av 10 att arbetsbelastningen upplevts som hårdare än de förväntat sig, men samtidigt kan 77 procent tänka sig att göra samma sak igen. Lika många säger att de har utvecklats som individer genom sitt

uppdrag och 92 procent säger efter Jamboreen att de är nöjda med sin upplevelse.

Detta är fantastiskt positiva siffror efter genomförandet av ett projekt av denna storlek och komplexitet, och nu efteråt ser vi ett tydligt ökat engagemang inom olika områden, inte minst internationella frågor och projekt.

Likaså är rösterna från våra IST:are positiva även om vi vet att även många i denna grupp fick jobba väldigt mycket och hårt. denna bild är väldigt viktig att ha med sig så att vi förstår att det åtagande som Scouterna tog på sig har gett oss mycket tillbaka och bidragit både till vår rörelses utveckling och gett oss en energiboost.

Jag och övriga lägerledningen vill ta denna möjlighet att än en gång tacka hela organisationen och alla builders för den tid och det engagemang ni alla bidrog med till Jamboreen.

Det blev inte bara den största världsscoutjamboreen, det blev även den bästa! Tack!

JAG TYCKER ATT

/Marie Reinicke, ordförande Jamboree Executive Team

KRÖNIKA KUTTE JÖNSSON är filosof och forskare vid Malmö högskola. Han var aktiv scout under en stor del av sin uppväxt.

Vad gör Scouterna med naturen?

N

är Robert Baden-Powell grundade scoutrörelsen i början av 1900-talet var det med ett uttalat syfte: att göra män av de stadspojkar som drev omkring på industrialismens bakgator. Och det skulle göras genom att ta dem ur sina urbana miljöer och placera dem mitt i naturen. Så skulle de »förädlas«. Bli »riktiga« män.

Grundidén var inte ny. Romantiska svärmerier för, och idealiseringar av, naturen har varit ett återkommande tema i mänsklighetens historia. Och det har inte avtagit med tiden.

Naturen laddas alltjämt med värden som antas vara karaktärsdanande, som vore naturen mer äkta än andra, »konstgjorda«, civilisationer.

Denna tanke bygger emellertid på ett missförstånd. För även »naturen« är en civilisation, lika »äkta« eller »oäkta« som exempelvis städer.

Därmed finns det anledning att ifrågasätta de civilisationskritiska inslagen i Baden-

Powells tankegods. Det kan verka paradoxalt, men den civilisation som inte minst BadenPowell vände ryggen åt, blir tydligare ju längre bort ifrån den man tror sig komma.

Som under den gångna sommarens världsscoutjamboree i Rinkaby. Sällan har väl just »civilisationen« hamnat i en sådan blixtbelysning som då. Den temporära staden som byggdes innehöll allt som det »moderna samhället« frambringat: vårdcentraler, avloppssystem, religiösa rum, polisstation och affärer. Det vill säga sådant som den »moderna människan« tar för givet och därför inte ser till vardags. alltså Samhället fram, efter att Naturen intagits. Denna form av kolonisering av naturen, med eller utan civilisationskritiska anspråk, hänger samtidigt intimt samman med ett maskulinitetsideal hämtat från 1800-talet. Nybyggar- eller pionjärandan UNDER LÄGRET VÄXTE

är en del av det idealet. Så hålls naturen på armlängds avstånd och blir aldrig en del av en själv. Och så ser man sig själv först och främst som Människa än som en del av en ekologi.

Ytterst är det en moralisk fråga. Till vad har vi naturen? Vad är det vi – som människor – förväntas lära oss av den? Och är det verkligen rätt och riktigt att använda den som medel för moralisk fostran? Robert Baden-Powell tycks ha tänkt det så. Å andra sidan är det ju tänkbart att tiden sprungit ifrån honom.

Hur det än är med den saken, landar man ofrånkomligen i frågan om hur vi väljer att värdera det vi kallar natur, men som egentligen bara är en civilisation bland andra. På gott och ont.

Värdebaserat Ledarskap – din nästa utmaning? ”Värdebaserat Ledarskap har gett mig en stabilare grund som ledare”

”Innan var jag nog en bra ledare, jag gjorde liksom min grej, nu är det mer medvetet.”

”Jag har mött människor som annars inte finns i min krets och fått en annan syn på mångfald”

”Jag har börjat jobba mer med dialog och reflektion med de jag leder.”

Nästa kursomgång startar 4-6 maj.

Ansök senast 28 mars på www.scout.se/vl

scout.se/vl SCOUTmagasinet 13

Annons_VL_20120304.indd 1

2012-03-07 09:27

Scouting för TEXT: ÅSA KAHN FREJA ISTEMO ILLUSTRATION:

Klass, ursprung och religion – i Scouterna spelar det ingen roll var man kommer ifrån. Baden-Powells vision om den enande rörelsen var klar och tydlig.

Men vad hände med allt det där egentligen?

E

n scout är vänlig mot alla och god kamrat till varje annan scout, vilket land, samhällsklass eller trosbekännelse denne än må tillhöra.

Orden är över hundra år gamla och kommer från scoutgrundaren Baden-Powells ursprungliga scoutlag. När scouting bildades var en av tankarna att barn från alla sociala klasser skulle få samma förutsättningar.

I dag finns inte samma formulering kvar i scoutlagen, men Scouterna är fortfarande tydliga med att vi är öppna för alla barn och unga.

På scout.se kan man till exempel läsa det här: »Scouternas mål är att vara en rörelse som kännetecknas av mångfald. Alla människor ska ha samma möjlighet att vara med i Scouterna.

Vi vill spegla det svenska samhället och vara en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering.« och visionen – verkligheten däremot, den är delvis en annan.

– Den krassa verkligheten är att det är någon slags medelklass som är med i Scouterna. Vi vill vara öppna för alla men vi når inte riktigt dit, säger Caroline Johansson som är utvecklingskonsulent på Scouterna och möter många scoutkårer i sitt jobb med att stötta kårernas arbete i Södra Skånes Scoutdistrikt.

– Scouterna gör och har gjort satsningar i invandrar­täta områden men det faller inte alltid så väl ut, säger hon.

DET ÄR ORDEN

14 SCOUTmagasinet

Under de senaste tio åren har Scouterna gjort olika satsningar på mångfald. Det har startats upp nya kårer i utsatta områden, man har jobbat med metodmaterial och mångfalds­ inspiratörer, och så finns projekten Äventyret och Redo för naturen där syftet är att nå nya grupper. ÅSA OLSSON , medlemsutvecklingschef på

Scouterna, har samma uppfattning om vilka som är med i Scouterna. Hon pratar om svensk medelklass och om övre medelklass. Varför det ser ut så är här är det ingen som riktigt kan svara på, men Åsa Olsson har sina gissningar.

– En del av det tror jag är att vi inte lyckas kommunicera ut ordentligt. Det kan vara så att en del etniska grupper inte har fått information om att scouting finns, säger hon.

Hon tror också att en förklaring är utestängande mekanismer som klädsel och internt språk.

– En stark traditionell rörelse blir gärna utestängade, säger Åsa Olsson och tillägger: – Även för någon som kommer från en fotbollsfamilj som jag gör.

Ibland kan förklaringen också vara ganska enkel, tror Åsa Olsson. Om det finns en scoutlokal i ett område med mycket svenskar och medelklassbarn är det lätt att man missar dem som bor längre bort.

Caroline Johanssons uppfattning är att scoutkårerna generellt inte jobbar särskilt

r alla? mycket med mångfald som har med etnicitet att göra, många gånger för att man inte riktigt vet hur man ska börja. Däremot ser hon att det görs mycket insatser för barn som har det tufft ekonomiskt.

– Man gör insamlingar, ger bort skjortor och gör avbetalningsplaner för lägeravgifter. Jag blir lika glad varje gång jag hör om insamlingar som kårerna gjort, säger hon.

Den här våren startar en ny era i svensk scouting – nu släpps det helt nya

MER MÅNGFALD PÅ NÄSTA UPPSLAG

roverprogrammet.

Är du över 18 har du en möjlighet att provsmaka. Precis där du bor och med precis de du vill.

Den femte maj går startskottet för #24hscout En utmaning där ni under 24 timmar genomför ett projekt som får er att upptäcka ett av färdvalen i det nya roverprogrammet.

Ni väljer om ni vill färdas med samhället, naturen, ledarskapet eller kulturen.

Vi ger er projektet, ni ska lösa det.

Vi ger er kartan, ni ritar vägen.

Är du redo att följa med?

www.scout.se/rover @roverscouterna roverscouterna

SCOUTmagasinet 15 Annons #24hscout 20120303.indd 1

2012-03-07 11:12

Betong vs villaidyll Det är lättare att hitta scoutkårer i rika och homogena stadsdelar än i fattiga och invandrartäta. Vi vaskade ändå fram en scoutkår i utsatta Fosie och tog samtidigt ett snack med kåren i välmående Torslanda. Kåren i Fosie är mer blandad, men båda kårerna saknar helt och hållet invandrare.

Fosie: Stora klasskillnader i kåren

F

osie är en stadsdel i Malmö med mycket låginkomsttagare och många fattiga barn.

I utkanten av Fosie ligger Fosie KFUKKFUM scoutkår med scouter från Fosie, Hyllie och Centrum. Anna-Karin Iwars som är ledare för äventyrarscouterna och aktiv i styrelsen berättar att det är stora klasskillnader i kåren.

– Många har arbetslösa föräldrar eller föräldrar som är låginkomsttagare, säger Anna-Karin Iwars.

Kåren jobbar mycket med att alla ska kunna vara med oavsett ekonomiska förutsättningar, genom att erbjuda dem låga medlemsavgifter och billiga läger.

– Det är nog en skillnad jämfört med andra delar i Malmö som har det gott ställt – där behöver man inte tänka på det sättet.

»Vi har faktiskt aldrig haft en invandrar­scout.«

invandrartätt område, men trots det finns inga invandrare i Fosie KFUK-KFUM scoutkår.

– Vi har faktiskt aldrig haft en invandrar­

FOSIE ÄR ETT

scout, säger Anna-Karin Iwars, och faktum är att det bara är en enda scout i kåren som faktiskt bor i invandrartäta Fosie.

Varför tror du att det är så?

– Det är svårt att nå ut till invandrare, jag tror att språket är en stor anledning och att de inte är integrerade i samhället.

Anna-Karin Iwars tror också att det har betydelse att kåren är ansluten till KFUKKFUM som har en kristen profil.

– Jag tror också att det är för att vi är anslutna till KFUK-KFUM, eftersom de invandrare som bor i Fosie ofta är muslimer. berättar att ledarna i kåren pratar mycket om hur de ska lyckas rekrytera alla grupper, samt att de anordnar diskussionskvällar med scouterna där de försöker väcka deras intresse i sådana här frågor.

I Fosie finns mycket höga hus och industrier, men också en hel del grönområden. Grönområdena ligger dock i utkanten av Fosie och långt från scoutlokalen.

– Vi åker oftast iväg om vi ska till naturen och man måste ofta ta sig till ställen med bil, så vi är mycket inomhus tyvärr.

– Jag tycker att det funkar men man måste vara mer påhittig för att göra det roligt. Mest förbereder vi oss för sådant som vi ska göra utomhus. Nu håller vi på att bygga en lägerplats i miniatyr av träpinnar och papper.

ANNA-KARIN IWARS

FOTO: KATJA LIGNEMAN OCH BANESA MARTINEZ

16 SCOUTmagasinet

FOTO: PETER SVENSSON OCH MONICA LOMALM

Torslanda: En homogen skara scouter

T

orslanda ligger på Hisingen i Göteborg och är det område i våra storstäder som har allra minst andel fattiga barn, enligt Rädda barnens rapport om barnfattigdom.

– Torslanda har inte så mycket invandrare och folk har det lite bättre. Det är mycket kärnfamiljer. De flesta har fast arbete och många bor i villa. Vi har inte så mycket lägenheter, och de som finns är bostadsrätter.

Det säger Malte Aronsson, vice ordförande i Scoutkåren Tor, som ligger i Torslanda.

Enligt Malte Aronsson har Scoutkåren Tor liknande sammansättning som Torslanda i stort. Barnens föräldrar jobbar, lever tillsammans och har det ganska bra ställt. Och de har svensk bakgrund.

– Det finns några barn med utländsk bakgrund, men de är antingen adopterade eller så är det en av föräldrarna som har utländsk bakgrund. Alla är rågblonda kan man säga. tycker att det är viktigt att scouterna får träffa barn från andra områden och med annan bakgrund, och berättar att kåren har utbyten med andra kårer i Göteborg.

De åker på läger tillsammans med andra kårer och tidigare har kåren bjudit in andra scoutkårer till sig och vice versa.

– Det är så vi försöker konkretisera detta, det är ett väldigt bra sätt. Det har ingen betydelse MALTE ARONSSON

för barnen hur de andra har det socialt – de leker och har kul ändå, säger Malte Aronsson.

Samtidigt känner han att scoutkåren jobbar alldeles för lite med mångfald.

– Under ett år är det kanske fem-sex gånger som vi kommer in på sådant och då är det ofta för att barnen själva sett eller hört något. Jag tror att det är så det är i de flesta kårer – vi måste göra mycket mer om vi vill att folk från andra kulturer ska bli integrerade. Man måste nog få en liten knuff som scoutledare.

»Vi måste göra mycket mer. Man måste nog få en liten knuff som scoutledare.«

nära havet med mycket klippor och precis utanför scoutlokalen finns en skog. Det gör att scouterna är ute i naturen på i princip varje scoutmöte. Något som barnen uppskattar mycket, enligt Malte Aronsson.

Vad hade ni gjort om kåren låg någon annanstans?

– Vi hade pysslat med det som finns. Man tänker sig skog, mark och friluftsliv men scouting är så mycket mer. Det handlar om att ungdomarna ska få lära sig att samarbeta och jobba i grupp. Man kan ha radio- och datascouting, och om man ska lära sig laga mat på stormkök kan man göra det inomhus också.

TORSLANDA LIGGER

VAD TÄNKER DU OM MÅNGFALD? Är det för långt mellan ord och verklighet? Hur ser det ut med mångfalden i din kår? Har du tips på hur man får med alla? Dela med dig av din åsikt – skriv till scoutmagasinet@scout. se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm.

SCOUTmagasinet 17

SCOUTING

INOMH

Skogslös? Inte en kotte så långt ögat når? Eller är du bara osugen på blöta kängor? Inga problem. Scoutmagasinet serverar dig de bästa tipsen för scouting mellan fyra väggar.

TEXT: CHARLOTTE HESSULF

A

tt inte ha naturen runt hörnet behöver inte betyda sämre möten. Visst är friluftsliv viktigt och det finns många fördelar med att göra så mycket som möjligt ute. Men ibland finns det inga alternativ till att vara just inomhus. Kanske finns inte skogen eller havet tillräckligt nära – eller kanske är det bara sjukt dåligt väder.

Det behöver kanske inte påverka aktiviteterna så mycket som man kan tro. Scouting handlar ju trots allt om så mycket mer än att bara vara i naturen.

Det går alldeles utmärkt att ha riktigt scoutiga scoutmöten, oavsett om man har skog eller street utanför fönstret!

GE UT EN TIDNING Låt mötet och avdelningen förvandlas till en tidnings­ redaktion och tillverka er egen tidning. Ta vara på alla scouters unika talanger och skapa en tidning fullspäckad av foton, intervjuer, korta berättelser, serier och artiklar.

Ni väljer själva vad tidningen ska handla om. Till exempel Scouterna eller staden ni bor i. Eller ett tema som miljö, politik eller natur.

TIPS:

• ANVÄND WEBBEN . I stället för att göra en vanlig pappers­

tidning kan ni ge ut den på nätet. Skapa en blogg eller lägg upp den på kårens hemsida.

• SÄLJ TIDNINGARNA. Tjäna lite extra pengar till avdel­ ningskassan genom att skriva ut och sälja tidningarna också.

18 SCOUTmagasinet

Foto: Åsa Kahn

PLOCKA IN NATUREN

HUS

Om ni inte kan komma till naturen så får naturen komma till er. Bygg en egen urskog av krukväxter, frön, frukter och annat levande. Fyll lokalen med naturligheter och skapa en skog, djungel, öken eller fantasivärld.

TIPS:

Prova att odla på höjden. Borra hål i gamla konservburkar, som ni sedan fäster på en rundstav eller pinne. Sätt flera burkar under varandra så att de liksom hänger på pinnen vertikalt. Häng upp odlingen på en vägg, från taket eller i ett fönster. Gör flera stycken och häng som grupper, och fyll burkarna med jord och tåliga växter som kaktusar och fetbladsväxter.

• GÖR BILDSPEL. Fixa bildspel med foton på djur, växter och olika naturmiljöer. Låt alla scouter bidra med egna bilder, via facebook till exempel. Har ni dessutom en projektor så passa på att projicera bilderna på väggar och tak för en mäktig effekt.

• ODLA VERTIKALT.

Foto: Jonas Elmqvist

Foto: Istockphoto

KÖR FEMKAMP INNE Femkampen där man tävlar i scoutiga grenar som eldning och surrning är en klassiker. Och visst kan man ha scoutfem­ kamp inomhus också!

GÖR SÅ HÄR:

• ELDNING: Knipsa bort svavlet från ett gäng tändstickor.

Använd stickorna som små vedträn och bygg ihop olika sor­ ters eldar, till exempel pagodeldar och pyramideldar. Ni kan också göra minispån genom att tälja små, små flisor av stick­ orna. Se till att ha ett brandsäkert material under eldarna som skydd, en gammal ugnsplåt funkar bra. Tänd!

• SURRNING/LIVLINA: Surra trefötter med tvärslå, kasta liv­ lina eller något annat passande och försök träffa i olika delar av trefoten från lagom avstånd. Akta bara så det inte finns några fönster i närheten.

• NATURKÄNNEDOM: Fyll lokalens golv och väggar med ett naturquiz och bilder på djur och växter att känna igen.

• HINDERBANA: Gör en blinderbana i stället. Även enkla hinder blir svåra när man har ögonbindel på.

• NATTORIENTERING: Plocka fram kompass, ficklampor och tejp. Släck ner och dra för gardinerna. Låt varje deltagare eller patrull få olika uppdrag i form av kompasskurser och antal steg. Sedan gäller det att i mörkret hitta fram till rätt del av rummet och sätta sin tejpbit på målet. Prova också att gömma nya instruktioner vid varje mål.

SCOUTA PÅ FACEBOOK Häng med scouter från hela världen. Använd facebook, bloggar, twitter, flickr och youtube för att både visa vad ni själva gör och kolla in vad andra scouter har för sig. Prata, få idéer och fixa utbyten.

De två stora samlingsorganisationerna för scouting i världen, WAGGGS och WOSM, finns på både facebook och youtube. Kolla också scoutlink.net och joti.scout.se för kon­ takter med scouter världen över.

TIPS:

Gör egna instruktionsfilmer och lägg upp på youtube. Till exempel om hur man reser ett tält eller kastar livlina.

• ÖVERSÄTT LÄTT. Använd Google Translate för att översätta sidor som är skrivna på språk ni inte kan.

• SPELA IN.

SCOUTmagasinet 19

FÖR LEDAREN LEDAREN GAYSCOUTERNAS NICKLAS CENTRING OM

Att leda för mång N

FOTO: TEXT OCH RO EB AG OLLE

icklas Centring är ordförande i Gayscouterna och har flera års erfarenhet som ledare i Wasakåren i Uppsala.

För honom är mångfaldsperspektivet en självklar del av ledarskapet gentemot scouterna i hans äventyraravdelning. : FOTO – Det är viktigt att låta upptäcka OCHscouter TEXT RO saker på egen hand.

Som ledare är du framEB AG OLLE för allt ett stöd. Har scouterna frågor ska du givetvis hjälpa dem att hitta svaret, men du ska aldrig kasta åsikter över dem eller tvinga in dem i diskussioner, förklarar han.

Sedan i höstas arbetar Nicklas med Gayscouterna för att utmana heteronormen i scoutrörelsen och lyfta hbtq-frågor genom workshops som en aktiv aktör på olika arrangemang.

– Jag tror att vi kan förändra mycket genom att visa att det här inte bara är en rörelse för en heteronormativ vit medelklass. Det finns fortfarande väldigt mycket konservativa idéer inom scoutrörelsen och ibland stöter man på en attityd hos scoutledare som är helt hemsk.

Som scoutledare i Wasakåren är Nicklas själv en del av den rörelse som framför allt lockar till sig en vit medelklass, ofta från finare villa­förorter några kilometer utanför Uppsalas stadskärna.

– Det beror ju till stor del på våra upptagningsområden, i Uppsala finns det scoutkårer i villaförorter som Sunnersta och Norby medan det inte finns några scouter över huvud taget i mångkulturella områden som Gottsunda och Stenhagen. När det ser ut så fastnar man lätt i sin bubbla, tänker att allt är fint och bra i den egna scoutkåren och så ser man inte varför man skulle ändra på något. mångfaldsproblem både i scoutrörelsen i stort och lokalt i Nicklas scoutkår, men han tror ändå på scoutings förmåga att förändra. ­– Scouterna är verkligen ett bra forum för att utmana heteronormen och främja mångfald, vi har ju en värdegrund som handlar om acceptans och allas lika värde. Jämfört med andra fritidsaktiviteter eller sporter tror jag att Scouterna är mycket bättre på att ta upp samhällsperspektivet. Vi har en vision om att skapa DET FINNS

Som ledare möter du unga i en spännande tid i livet. Under sin tid som scout går man från att vara barn till att bli vuxen, och hittar på den vägen också fram till den man är. Men hur gör du för att låta unga växa till att bli sig själva?

Dags för en förändring med batikfärg!

gfald bättre världsmedborgare, att ta diskussioner och skapa förändring.

Som ledare kan man vara del i förändringen och bygga Scouterna som en mångfaldsrörelse från grunden, det handlar om att möta alla som individer, ge alla möjlighet att vara de personer de är innerst inne och att aldrig lämna någon utanför.

– Som ledare kan det FAKTA: GAYSCOUTERNA handla om väldigt små Gayscouterna är ett nätverk inom saker man gör. I stälden svenska scoutrörelsen där man let för att fråga scouten arbetar med att synliggöra homo-, om mamma och pappa bi-, trans- och queerfrågor. kommer och hämtar Nätverket är öppet för scouter efter scoutmötet kan från alla förbund och medlemskaman fråga om föräldpet är avgiftsfritt. rarna kommer och Gayscouterna syns på scoutarhämtar. Alla har inte en rangemang och anordnar workshops mamma och en pappa, kring hbtq-frågor i samband med det är inget konstigt med hajker och andra scoutaktiviteatt leva med en ensam ter. pappa eller två mammor, Läs mer om Gayscouterna på och man kan inte som facebook.com/gayscouterna eller ledare utgå från att det följ dem på twitter på skulle vara på något @gayscouterna. annat sätt. är det viktigt att det här aldrig blir föreläsande, utan att perspektivet följer med som en naturlig del i de vanliga scoutaktiviteterna. Som ledare kan man prata om mångfald och hbtq-frågor utan att det blir ansträngt och styltigt.

– Äventyraråldern brukar vara en ganska bra ålder att börja prata om kärlek. Många är lite förvirrade över vad de känner, man kanske upptäcker att man inte identifierar sig med det kön man fötts med. Men allt det här är också ett ganska känsligt ämne att diskutera med scouter. Man får aldrig tvinga fram de här diskussionerna, bara hjälpa lite på traven. Det går oftast lättare om man tar diskussionerna samtidigt som man gör något annat, medan man käkar mat eller hugger ved.

– Det är ofta svårt att prata om det här, men man måste inte göra en stor grej av det. Det brukar gå bra så länge man har inställningen att allt är accepterat så länge det inte skadar någon, och man skadas inte av kärlek.

Fraktfritt vid köp över 500:-* Uppge kod SM1203

Batikfärg Skonsam och miljöanpassad batikfärg. Vattenbaserad och blandbar.

Svensk bruksanvisning medföljer.

1001 gul 1051 klarblå 1003 röd 1006 grön 1188 syrenrosa 1007 svart

1065 -

100 ml pr st

69,00 Fler textilfärger och t-shirt hittar du på sidan 5-8 i huvudkatalogen!

Du har skaparg lädjen - vi har ”slöjdd etaljerna”

1001

1003

1188

1051

1006

1007

Vår- och och enkelt på www.slo talog markajd-detaljer.se Som 2012!

Handla snabbt

Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 order@slojd-detal 20 jer.se

lla

nskä Din inspiratio

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm Kundtjänst 0511/267 67 * Erbjudandet gäller t.o.m 30/4-2012

Följ oss på facebook

www.slojd-detaljer.se taljer.se

www.slojd-de

FÖR NICKLAS CENTRING

Vi tackar våra huvudpartners!

SCOUTmagasinet 25 21

FÖR LEDAREN

studenter KÅREN SOM SATSAR PÅ

STUDENTREKRYTERING – SÅ GÖR NI * Rekrytera på högskoleområdet. Ta med informationsfoldrar, affischer, banderoller med mera och placera er på ett väl utvalt ställe. Kanske passar en viss institution bättre? * Sök upp scouter. Använd med-

De flesta som hittar till Scouterna är barn. Men scoutrörelsen behöver vuxna också – ett sätt att få in dem är att satsa på studentrekrytering.

Möt Sjön Sjöns Sjöscoutkår som vet hur man gör för att locka studenter.

TEXT: MALIN LUNDGREN, FOTO: MADELENE TANO

lemsregistret för att hitta scouter som flyttat till er stad för att plugga, men som fortarande är registrerade i en kår i hemorten.

Skicka brev eller mejl till dem. * Var med i undervisningen. Välj då kurser och utbildningar som ligger nära scoutings verksamhet, till exempel lärarstudenter eller socionomer. * Ordna en träff. Boka gärna in ett informationsmöte dit ni redan från början kan hänvisa dem som är intresserade av er kår.

Källa: Metodhäftet Rekrytera student. (Finns på scout.se/rekrytering.)

22 SCOUTmagasinet

F

ör omkring ett år sedan satt Martin Pers­ son och diskuterade scouting med andra studenter vid Lunds tekniska högskola.

De hade alla varit scouter tidigare, men flyttat ifrån sina hemkårer, bland annat på grund av studier. Nu hade de problem att hitta en kår i Lund som de kunde och ville ansluta sig till. Så efter att ha diskuterat olika möjligheter valde de att starta upp en helt ny scoutkår, helt inrik­ tad på roverscouting.

Kåren fick namnet Sjön Sjöns Sjöscoutkår efter en närliggande sjö och huvudmålgruppen blev studenter.

– Lund är en studentstad, så det skulle antag­ ligen vara svårt att inte rikta sig mot studenter för åldersgruppen, säger kårmedlemmen Tora Jung skämtsamt.

Det är dock inget krav att studera för att få vara med. rekrytera nya medlemmar har blivit på högskoleområdet, där det inför varje ny termin genomförs en mässa, det så kallade Hälsningsgillet. Mässan är ett sätt för nya stu­ denter att hitta olika organisationer att enga­ gera sig i. Tora Jung hittade Sjön Sjön när hon stod på mässan som representant för Spexet.

Tora Ljung hade varit scout tidigare, men när hon blev äldre dog hennes scoutlag ut eftersom många flyttade utomlands eller för­ svann bort från hemorten på annat håll. När Tora Jung fick höra talas om Sjön Sjöns Sjö­ scoutkår väcktes intresset på nytt.

– Jag hade saknat scouting, men under de ETT SÄTT ATT

fyra år jag bott i Lund har jag inte hittat någon kår som passade mig, säger hon.

Det som lockade med Sjön Sjön var att kåren riktade sig till hennes åldersgrupp, och att de flesta andra var i samma situation som hon. De hade ett intresse för scouting men hade inte hittat någon kår som passade. i regel var tredje vecka, då de umgås och hittar på olika aktivi­ teter.

– Eftersom det ofta kommer nya medlem­ mar blir det en hel del »försöka lära känna varandra-aktiviteter«, men på senaste mötet planerade vi till exempel en hajk, säger Tora Jung.

Hon tillägger att aktiviteterna är väldigt lika de aktiviteter som de äldre scouterna i hennes tidigare kår sysslade med. Sjön Sjöns Sjöscout­ kår har både inomhus- och utomhusaktiviteter och bland utomhusaktiviteterna tar Tora Jung upp grillkvällar som exempel.

Enligt Martin Persson finns det många stu­ denter som har en vilja att engagera sig i olika rörelser. I och med att många har erfarenheter från andra typer av organisationer kan de komma in med nytänkande idéer för scout­ rörelsen i stort.

– Den här kåren är ett sätt för studenter att kanalisera sitt engagemang tillbaka in i rörelsen, säger Martin Persson. Även om just Sjön Sjöns kår inte har barnoch ungdoms­ grupper är kåren även en rekryteringsbas för ledare. De medlemmar som vill engagera sig i barn- och ungdomsverksamheter kan genom Sjön Sjöns studentkår få kontakt med andra kårer i och i närheten av Lund.

I var mans hand sedan 1891

MEDLEMMARNA TRÄFFAS

»Jag hade saknat scouting, men under de fyra år jag bott i Lund har jag inte hittat någon kår som passade mig.«

Tillverkas i Sverige av Mora of Sweden sedan 1891. www.morakniv.se

The Trangia principle – simple and safe

www.trangia.se SCOUTmagasinet 23

FÖR LEDAREN AKTIVITETSTIPSET:

OUTSIDER

TEXT: AK TIVITE

TSBANKEN FOTO: KI M RASK

Att alla ska få vara med och ingen hamna utanför är en av scoutings grundbultar. I den här övningen får scouterna känna hur det är att vara utanför eller innanför en majoritet och diskutera hur det känns.

ÄR! INTE IN H S KOMMER

OUTSIDER

Ålder: 12 år och uppåt Tid: 10 minuter + cirka 30 minuters diskussion Detta behövs: Penna och papper till den som observerar.

ATT TÄNKA PÅ GÖR SÅ HÄR:

B

erätta för scouterna att ni ska göra en övning och be en scout i varje patrull att vara frivillig, den blir »outsider«. De andra i patrullen ska bilda en tät cirkel, axel mot axel, som outsidern inte kan komma in i. Outsidern ska nu försöka komma in medan patrullen kämpar emot. Det behövs även en observatör till varje patrull, antingen en av scouterna eller en ledare.

Den som observerar tittar på vilka strategier patrullen använder sig av och på hur outsidern försöker ta sig in. Vilka knep har de?

Lyssna även efter vilka ord de använder om varandra och skriv ner dem. Efter ett par minuter kan någon annan få prova att vara outsider, låt dem som vill få prova.

Sätt er sedan ner i patrullen och diskutera det som hände.

• Hur kändes det att vara en del av patrullens cirkel?

• Hur kändes det att vara outsider?

• Vad såg observatören? Strategier? Hur pratade de om varandra?

• Känner ni igen situationen från verkligheten?

• I vårt samhälle, vilka är outsiders? Vilka är outsiders på Scouterna?

• Vad kan Scouterna göra för att hjälpa outsiders in i samhället?

• Vad kan vi göra så att outsiders känner sig hemma i Scouterna?

De här punkterna kan man använda även i andra sammanhang och då återkoppla till denna aktivitet. www.aktivitetsbanken.se

24 SCOUTmagasinet

• Leken blir ofta som en tävling, man vill ta sig in till varje pris. Det gör inte så mycket men när ni diskuterar är det viktigt att dra paralleller till annat som är på allvar – annars förlorar leken sin poäng. Prata om hur det kan kännas att vara outsider i verkligheten. Dra paralleller till samhället utanför även om vi bara lekt här.

• Det underlättar med tydliga instruktioner till observatörerna. Då får ni mer ut av diskussionen.

• Tänk på vem du utser till outsider. Alla som vill kan få prova, men den du utser blir först och utpekad. Det är viktigt att det inte är någon som gruppen redan ser som utanför för då förstärks den rollen.

LANDET RUNT RUNT LANDET

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Nostalgiafton i Göteborg Den 4 februari bjöd Scoutkåren Engelbrekt i Göteborg in tidigare ledare och utmanare till en nostalgikväll. Det slöt upp folk från hela landet för att dela gamla minnen och träffa gamla scoutvänner, totalt var vi cirka 80 personer. År 2006 brann vår scoutlokal ned och med den foton, flaggor och andra minnen. Vi ville ha en nostalgikväll för att få tillbaka sådant som gått förlorat. Kvällen började med en rundvandring i vår scoutstuga och därefter förflyttade vi oss till en näraliggande lokal där vi delades upp i smågrupper. I grupperna fick man tala gamla minnen: stora scouthändelser, läger, äventyr, seniorlag och allt roligt man haft tillsammans.

Vi som är med i kåren nu fick via de tal som hölls lära oss hur det gick till när ett gäng grabbar på 40-talets Hisingen grundade verksamheten, när Lennart Bernadotte invigde kåren 1951, när de första flickscouterna gick med och mycket mer. Vi åt gott och kvällen avslutades under småtimmarna.

Det var en mycket trevlig och uppskattad kväll.

/ Emelie Dahlgren

Lyckad utbildning i Åhus Runt om i landet är de nya utbildningarna på gång … För Snapphane Scoutdistrikt var det äntligen dags för första Ledarkursen Bas i februari. 22 stycken engagerade scouter var på plats i soliga Åhus under den sista februarihelgen.

Det var allt från unga nittiotalister, till äldre före detta scouter som var nyblivna ledare ute i kårerna.

Kursen innehöll bland annat ett kurspass »Ledarrollen«, då deltagarna fick använda sig av en hemmagjord white­boardtavla i skogen. Det var mycket diskussioner och många nya ansikten, och kursdeltagarna var överlag väldigt nöjda med helgen. / Madelene Tano

SCOUTmagasinet 25

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

14–15 april 2012 KFUK-KFUMs scoutförbunds förbundsmöte I år samlas KFUK-KFUMs scoutförbund i Malmö för att ha trevligt, ta beslut och värna om verksamheten. Triangel- och idrottsförbundet kommer att ha årsmöte på samma plats och även KFUM Sverige kommer att ha ett extrainsatt årsmöte i samma lokaler. Läs mer på www.km.scout.se.

15–26 april 2012 Roverbokens releaseträffar Nu släpps boken för alla roverscouter och det firas med fyra releaseträffar runtom i landet. På träffarna bjuds det på festligt fika samt en workshop om roverprogrammet.

Det finns också möjlighet att köpa boken till rabatterat pris. Datum för träffarna är 15 april (Mjölby), 18 april (Lund), 19 april (Stockholm) och 26 april (Göteborg). Mer information på www.scout.se/rover.

21 april 2012 Scouternas dag Scouternas dag är Stockholms Scoutdistrikts distriktstävling. De olika tävlingarna bjuder på äventyr, utmaningar och skoj för scouter.

I samband med detta kommer Scouterna att ordna aktiviteter på Skansen. Läs mer på www.ssf. scout.se/stockholm.

26 SCOUTmagasinet

April – juli 2012 Djurhajkerna Djurhajkerna är en återkommande tradition inom KFUK-KFUMs scoutförbund, för ungdomar mellan 16 och 20 år. Här tror man att deltagarna lär sig bäst genom att få testa själv. Man struntar i klockan, låter patrullen bestämma färdväg och låter alla testa på att leda gruppen under en dag. Årets djurhajker: - Lohajken 1–8 april - Warghajken 16–24 juni - Bäverhajken 29 juni–7 juli Läs mer på www.km.scout.se.

huvudpartner Ica är huvudsponsor.

De regionala kontoren kommer att delta i arrangemanget i Malmö (15 maj), Umeå (29 maj) och Göteborg (4 juni). Scouterna erbjuder barn att prova på vår verksamhet genom lekfulla tävlingar medan de vuxna deltar i Blodomloppet. Vid frågor, kontakta Jeja Svensson, jessica. svensson@scout.se.

SCOUTMAGASINET

5–6 maj #24hscout Vill du komma igång och göra något med ditt roverlag? På arrangemanget #24hscout har du möjlighet att testa det nya roverscoutprogrammet. #24hscout går ut på att roverscouter får lösa ett uppdrag under 24 timmar.

Uppdragen har olika innehåll så det finns stor möjlighet att välja utifrån intresse. Läs mer på www. scout.se/rover.

28 april–1 maj Equmenias riksstämma Equmenia, där SMU Scout är en del, har riksstämma som innehåller många viktiga punkter. Det ska väljas en ny ordförande, det ska beslutas om hur regionerna ska se ut och det ska beslutas om en ny scoutstruktur. Det blir även gudstjänster, workshops och seminarier.

Stämman håller till i Vännäs utanför Umeå. Mer information på www. equmenia.se.

7–19 juli 2012 Åsundsholm Åsundsholm är ett läger för scouter och funktionsnedsatta ungdomar

Foto: Magnus Fröderberg

24 mars Frälsningsarméns scoutförbunds förbundsmöte FA Scout har sitt årsmöte på Högaberg utanför Örserum. Det blir slutgiltiga beslut kring FA Scouts anslutning till Scouternas nya riksorganisation och information och diskussion om hur detta påverkar framtiden. Det blir också information och pepp inför kommande arrangemang, samt gemenskap och fest.

Läs mer på www.fralsningsarmen. se/scout.

i åldrarna 14–24. Lägret håller till i Apelhult och är mycket uppskattat av många. Varje år är det ett nytt tema och varje dag på lägret händer nya spännande och roliga saker som utflykter och disco. På Åsundsholm går man efter mottot »parhästar« – det en kan göra kan två göra tillsammans. Läs mer på www.asundsholm.com.

22–28 juli 2012 Gula knuten Överlevnad Här får du kunskap om friluftssäkerMaj – juni 2012 het, överlevnadsteknik och livräddBlodomloppen ning. Du får även en unik möjlighet Blodomloppet är ett tävlingslopp att testa hur du själv reagerar under som arrangeras på 14 orter runt en överlevnadssituation. Kursen ger Elin Vilhelmsson fot ledare kunskap, inspiraom i Sverige, och Scouternas dig som

tion och verktyg för att själv utbilda i scoutsäkerhet och överlevnad.

Kursen genomförs på Brittmäss i Sörmland och är för deltagare från 16 år. Kursledare är Sara Mattsson.

Mer info på på www.ssf.scout.se/ aktiviteter. OBS! I förra numret av Scoutmagasinet blev tyvärr informationen om ålder och kursledare fel.

STORTESTAR

Juli – augusti 2012 Blå Hajk Blå Hajk är äventyr på riktigt. Oavsett om du vandrar längs fjällsidor i Jämtland, paddlar utmed åar i Småland eller färdas på en flotte i Värmland. Under dessa vandringshajker för äventyrare, utmanarscouter, roverscouter och ledare utlovas gemenskap, friluftsliv och en chans att leva i nuet. Sista anmälningsdatum är den 31 mars. Läs mer på www.ssf. scout.se/aktiviteter.

Sommaren 2012 Biscayaseglingar Om du följer med på en av sommarens sju Biscayaseglingar får du lära dig navigera, segla på natten, laga mat i lutning och känna av den sanna Biscayagemenskapen. För äventyrarscouter, utmanarscouter och ledare. Sista anmälningsdatum är 31 mars. Läs mer på www.ssf. scout.se/biscaya.

Sommaren 2012 Treklöver-Gilwell Din nästa chans till att gå Scouternas högre ledarutbildning kommer i sommar. Det blir en inledande kurshelg den 12 till 13 maj och sedan genomförs kursveckan den 8 till 14 juli. Dessutom blir det en avslutande kurshelg den 2 och 3 februari 2013. Mer info på www.scout.se/tg. Sista anmälningsdag är den 1 april.

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 2, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 30 APRIL DRAS VINNARNA.

SCOUTKRYSSET NR 2 Se lösning och vinnare på nätet!

LARS BURMAN

SCOUTmagasinet 27

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

E.ON Försäljning

A El från vattenkraft – scoutens naturliga val.

Det är ofta de små vardagshandlingarna som visar att man bryr sig om samhälle och framtid, eller hur? Och just nu finns ett enkelt sätt för dig att göra skillnad: köp el från förnybar vattenkraft via E.ON – då påverkar du aktivt den totala elmixen positivt ( ju mer el som produceras från vattenkraft, desto mindre behöver produceras från källor med större miljöpåverkan – läs mer på eon.se/miljoval). Inte nog med det: som scout får du just nu 2,0 öre i rabatt (exklusive elskatt och moms) på varje kilowattimme du använder.

Ring 0771-86 87 88 och teckna elavtal med scoutrabatt!

På eon.se/konsumentratt finner du information om dina rättigheter som konsument, hur du kan lämna klagomål och vem du kan vända dig till för information och tvistlösning. Har du frågor kan du som vanligt kontakta oss på 020-22 24 24.