Scoutmagasinet 2012:3

NR3.2 NR3.

2012 012 SCOUTMAGASINET

SCOUTmag

de paddlar fram i

BADKAR BLI SOPKONSTNÄR FRIDA GÖR LJUV MUSIK 29 AKTIVITETER FRÅN A TILL Ö

FOTO: NATHALIE MALIC

asinet

INNEHÅLL NR 3.2012

4 NYHETER – SCOUTTIDNINGARNA UTREDS 7 PRYLARNA SOM GÖR DIG KREATIV 8 STAJLA OM ER GAMLA SCOUTSTUGA 10 FRIDA – SCOUTMUSIKERN SOM FÖLJER SIN DRÖM 12 INSÄNDARE: KJESÄTER FRÅN EN ANNAN SIDA 14 FÖLJ MED PÅ BADKARSRALLY I SÄVEÅN 18 GÖR ARMBAND OCH MATTA – AV SKRÄP! 20 29 AKTIVITETSTIPS FRÅN A TILL Ö

8 10

FOTO: ISTOCKPHOTO

24 SCOUTDAGBOK FRÅN PARIS 26 KALENDARIUM 27 SIMONSERIE OCH KRYSS

JAMBOREEN GAV INSPIRATION För vismusikern och scouten Frida Braxell var förra årets jamboree perfekt inspiration. Det är nämligen när det är liv, rörelse och mycket folk som hon blir som allra mest kreativ.

20

FOTO: CRISTINA DE CÁRDERAS

SÄTT FÄRG PÅ SCOUTSTUGAN Tröttnat på slitna soffor och gamla skinn? Gör som Jakobsbergs scoutkår och piffa till scoutstugan precis som ni själva vill ha det. Inredaren ger er tips på vägen.

A C B

FYLL PÅ IDÉBANKEN Svårt att komma på aktiviteter till scoutmötena?

Scoutmagasinet hjälper dig att tänka nytt med 29 aktivitetstips från a till ö. Det börjar med alfabetsutmaning och slutar med överraskning.

LEDARE D

et här med att göra tidning är roligt på många olika sätt.

Men det finns två faser i tidningsmakarprocessen som jag är särskilt förtjust i.

Den ena är den allra första planeringsperioden, då vi sitter i spånmöte med en tom sidplanering framför oss.

Vi pratar om vad som händer inom Scouterna just nu och vilka ämnen som känns aktuella. Vi kastar ur oss idéer och testar dem på varandra, bollar och skruvar på ämnen och infallsvinklar.

Tittar sen på mixen, är det en bra balans? Vad saknas? Den här processen är utmanande men rolig, framförallt är den väldigt kreativ. är den sista innan vi lämnar tidningen till tryck. Då har förhoppningsvis allt material kommit in och vi börjar skapa den faktiska tidningen.

Vi redigerar, testar olika bilder och färger, tightar till texter och jobbar för NÄSTA FAVORITFAS

att göra en så snygg och läsvänlig tidning som möjligt.

Färdiga sidor skriver vi ut och sätter upp på väggen, det är en skön känsla när sida läggs till sida. för de här två delarna av tidningsmakandet är just att de är kreativa, och kreativitet och nytänkande är också teman för det här numret av Scoutmagasinet.

Till exempel tipsar vi om hur ni kan snygga till er scoutlokal (s.8) och på sidan 18 kan ni få inspiration till att skapa nya prylar av gamla sopor, både snyggt och klimatsmart!

Missa inte heller vårt stora idélexikon, med tips på nytänkande aktiviteter från a till ö (s. 20). Bra att ta till när man känner att man fastnat i gamla hjulspår eller bara vill testa något nytt.

Med hopp om en inspirerande scoutsommar!

DET GEMENSAMMA

MALIN HAAWIND Chefredaktör

Fiske Jakt Friluft

Bolla, testa, skruva, skapa

Tuffa friluftskläder för alla scouter i farten!

Scout Paketpris Fleecejacka + Byxa

599 kr

(Ord. pris 698 kr)

FLEECEJACKA NORDKAP Varm, tyst och mjuk fleecejacka med bröstficka för både kille och tjej! Finns i grön, svart, röd samt i kamouflage. Storlekar 104 – 176 i enfärgad fleece (kamou från 128).

Pris Pris (kamou)

299:349:-

Scout Paketpris Fleecejacka Kamou + Byxa

649 kr

(Ord. pris 748 kr)

FRILUFTSBYXA LAPPLAND En kanonbyxa för alla scouter! Prisvärda, slitstarka och vattenavvisande. Finns i grön/svart. Storlekar 104 – 176.

Pris

Chefredaktör: Malin Haawind Redaktörer: Åsa Kahn och Olle Agebro Omslagsbild: Nathalie Malic Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Malin Haawind och Åsa Kahn Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 12 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2012: 1/2012 – 10/2 2/ 2012 – 23/3 3/2012 – 21/5 4/2012 – 24/8 5/2012 – 19/10 6/2012 – 5/12

För adressändring, prenumerations­ ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Scouterna Riksorganisationen (fd SSF), Frälsnings­arméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-580 032 00 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige.

Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout­ förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt.

ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 23 200 ex

399:-

Äventyrsupplevelsen sitter i plagget!

Oavsett om det handlar om scoutäventyr, tuffa fjällvandringar, tältcamping med familjen eller en härlig fiskedag med pappa, är huvudsaken att du kan koncentrera dig på ett lyckat resultat. Med över 17 år i branschen, där vi utgått från krav och erfarenheter från både egna och erfarna kunders upplevelser, har vi skapat en kollektion av plagg som gör sin funktion utan att märkas. Du bär dem i ur och skur, i vått och torrt och de håller dig nöjd och komfortabel. Med andra ord kan du fullt ut koncentrera dig på upplevelsen! Pinewood levererar funktionen!

Produkterna offereras i samarbete med Go Nature.

För beställning ring direkt på 035-21 21 27 alternativt beställ på www.go-nature.se. Ange kod ”scout”.

www.pinewood.se SCOUTmagasinet 3

VAD TYCKER DU OM TIDNINGARNA? Är tidningarna viktiga, onödiga, för granskande eller för snälla? Kommer de för sällan eller för ofta, är de bra eller dåliga? Skicka dina tankar om tidningarna till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm.

Nu utreds scouttidningarna Just nu pågår en översyn av scouttidningarna, och troligtvis kommer de att förändras inom en snar framtid. Hur är ännu oklart, men bland annat finns förslag på att tidningarna ska vara mindre granskande. som Svenska Scoutrådet bestämde att det skulle göras en utredning av tidningarnas roll och funktion. Nu är utredningen klar och har överlämnats till Scoutrådets styrelse.

– Jag har satt mig in i gällande riktlinjer och beslut om tidningarna, gått igenom de läsarundersökningar som gjorts och samlat in synpunkter och åsikter från personer och grupper, säger Johan Krabb som har gjort utredningen.

– Jag har vänt mig till ledningarna för alla scoutförbund och Scoutrådet, arbetsgrupper inom Scouterna och Scoutrådet, personer som arbetat med kommunikationsfrågor inom Scouterna

Foto: Åsa Kahn

samt en del andra allmänt kloka personer.

Några vanliga medlemmar har inte tillfrågats. Johan Krabb säger att han av praktiska skäl valt att inte samla in åsikter från läsarna utöver de läsarundersökningar som genomfördes 2009.

DET VAR FÖRRA ÅRET

utredning visar att de han pratat med är nöjda med Scouten, men att åsikterna om Scoutmagasinet är mer olika. Framför allt verkar många vara tveksamma till tidningens granskande inslag, däribland han själv.

– Jag tycker att det är viktigt att det inom scoutrörelsen är högt till tak för diskussioner om vår verksamhet och våra idéer, däremot är jag mer tveksam till att en medlemstidning ska ha i uppgift att ställa sig som en utifrån blickande kritiker och titta in på den egna rörelsen.

I läsarundersökningen om ScoutmaJOHAN KRABBS

gasinet kommer det inte fram någon kritik mot de granskande inslagen.

Mattias Abrahamsson som har varit chefredaktör för Scoutmagasinet och som också var med och startade upp scouttidningarna, anser inte att Scoutmagasinet är speciellt granskande.

– Kritiken är ganska obegriplig, säger han. Däremot försöker man som redaktör ofta fånga upp och problematisera ämnen som debatteras bland scouter. Problemen försvinner ju inte bara för att man inte rapporterar om dem.

Han tycker att det är viktigt att medlemstidningarna även i fortsättningen får ifrågasätta och problematisera – för demokratins skull.

– Det är viktigt med transparens och levande debatt i en idéburen ungdomsrörelse som baseras på demokratiska värderingar. Utan medlemstidningar som tillåts ifrågasätta och problematisera försämras demokratin inom Scouterna.

För att styrelsen ska ha mer kött på benen innan beslut fattas, pågår i skrivande stund fortsatt utredning på Scouternas kansli. Vad denna utredning visar, vad som kan tänkas beslutas och när en förändring kan inträffa är oklart i dagsläget. Klart är däremot att ärendet ska upp på Scoutrådets styrelsemöte sista helgen i maj. /Charlotte Hessulf och Åsa Kahn

HUR VILL DU HA INFORMATION OM SCOUTERNA? HARRY HOLMSTRÖM – Jag använder ju inte internet.

Jag behöver inte tänka på datorerna, jag är inte med så länge till. Jag får reda på information via omgivningen, de unga. Och så läser jag i tidningen också.

KRISTOFFER BORRE – Jag gillar infomejl. Mejl är enklast, för man har alltid med sig mejlen i mobilen. Tidningen är bra, men mer för att det är kul att läsa om vad som händer, än för att få information.

RASMUS YTTERHOLM – Via forum på nätet och via en tidning, för det tycker jag är det mest effektiva sättet.

Nätet är också ett bra sätt, där är det lätt att få info.

Om det är något jag undrar över så går jag in där.

ERICA WALLENIUS – Jag vill ha information på hemsidan, eller i broschyrer man får på arrangemang. Om det är ett arrangemang som man redan vet om att det finns så letar man upp information om det på nätet.

ENKÄT: NATHALIE C. ANDERSSON

JENNIFER WALLENIUS – Jag läser inte tidningen, kan jag erkänna direkt. Men om man kunde få information på mejl vore det bra.

Eller via en hemsida på nätet. Små broschyrer som delas ut på arrangemang man är på, är också bra.

4 SCOUTmagasinet

NYHETER NYHETER

Maria tackar för sig

130

Hallå där ... … Maria Graner som nyss meddelat att hon kommer att sluta som generalsekreterare vid årsskiftet. Maria Graner har lett Svenska Scoutrådet sedan hösten 2009, men tackar för sig i samband med att Svenska Scoutrådet upplöses och Scouterna Riksorganisationen tar över.

Varför väljer du att inte fortsätta?

– Ett av målen har varit att skapa en gemensam organisation för alla scouter och det har nu blivit verklighet. Samtidigt har vi genomfört en världsscoutjamboree, lanserat det nya programmet, arbetat stenhårt för att växa i medlemsantal och mycket annat. Att vara generalsekreterare i den nya organisationen är ett nytt jobb med nya utmaningar, och jag har landat i att det för min del är dags att gå vidare i min yrkesroll. Ideellt brinner jag förstås fortfarande för Scouterna och hoppas kunna engagera mig på kårnivå så snart mina barn blir tillräckligt stora för att gå med.

Så många heltidsarbeten genererade förra årets världsscoutjamboree, runtom i Sverige.

Det visar en undersökning från Kristianstads kommun. Undersökningen visar även att lägret omsatte 300 miljoner kronor, samt att scouter och besökare konsumerade varor och tjänster för sammanlagt 245 miljoner kronor.

Rättelse

Vad kommer du ta med dig från de här åren?

– Jag tar med mig mötena med alla fantastiska scouter jag har träffat. Scouter gör världen bättre i stort och i smått.

I artikeln om Kjesäters folkhögskola, i förra numret av Scoutmagasinet, blev det tyvärr fel. I artikeln står det att alla folkhögskolans utbildningar utom fritidsledarutbildningen, är inställda. Det stämmer inte, utan det går även två varianter av Allmän kurs. Den ena går på distans och den andra bedrivs på Fryshuset i Stockholm. Vi beklagar felet.

Vad händer med posten som generalsekreterare nu?

– Styrelsen för Scouterna Riksorganisationen kommer att inleda en rekryteringsprocess med målsättning att ha en ny person på plats i slutet av hösten.

Scoutmagasinet listar: 5 häftiga sommarläger Ingen jamboree i år, men det betyder knappast att det inte blir en hejdundrande lägersommar ändå. Här är några av sommarens häftigaste läger.

INDIANER OCH COWBOYS

TILLBAKA TILL 1700-TALET

Vilda Västern är ett tema som många verkar gilla. Cowboys och lassokastning står på agendan både på Wild Wild West som är ett regionsläger i Skåne-Blekinge, och Beaver Creek som är Nykterhetsrörelsens Scoutförunds förbundsläger.

Stockholms Scoutdistrikt satsar på 1700-talstema på Vässarö i sommar.

Scouterna får resa tillbaka till år 1719 och träffa karaktärer från den tiden.

Dessutom ryktas det om att ryssen närmar sig Vässarö för att plundra och bränna allt i sin väg mot slutet av veckan.

SCOUTER TILL FJÄLLS

Foto: Istockphoto

En vanlig lägerplats räcker inte för Västmanlands och Örebro Scoutdistrikt. Nej, de satsar på riktig fjällnatur och åker till Valdalen i Norge. Bland annat utlovas övernattning på fjället, fjällvandring, sameslöjd, friskt fjällvatten och torkad mat.

HÄST OCH HANTVERK

På Häst och hantverk finns det inte bara scouter utan också en hage med hästar. På dagarna varvas hästturer och ridlektioner med hantverk som smide, trä och läder. Hantverk av hästhår och hästskor kan också bli aktuellt.

NORRMÄN I SVERIGE

Scouterna i norska Frälsningsarmén tyckte att Sverige var bästa platsen att ha läger på. Vackra Kragenäs på västkusten närmare bestämt. Temat för lägret är banbrytande och givetvis passar norrmännen på att bjuda in svenska scouter också. /Åsa Kahn

SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER Rörigt hos KFUK-KFUMs scoutförbund Extra förbundsmöten, avgående styrelseledamöter och upprörda röster. Det verkar minst sagt rörigt hos KFUK-KFUMs scoutförbund.

Vad är det som händer egentligen? Här kommer en kortversion.

2011

APRIL 2012

Det rådde oenighet om KFUK-KFUMs scoutförbunds väg in i den nya riks­ organisationen. Styrelsen jobbade för en väg där KFUK-KFUMs scoutförbund skulle finnas kvar som ett oberoende förbund, medan andra menade att scoutförbundet skulle gå rakt in i Scouterna Riksorganisationen, det vill säga att riksorganisationen skulle sköta det direkta stödet till scoutkårerna.

En medlem skrev ett brev till styrelsen, för att hen inte delade styrelsens inriktning och det pågick mycket diskussioner i sociala medier. Kritiken ledde till beslut om ett extra förbundsmöte.

Tre av ledamöterna i styrelsen avgick under mandatperioden.

Dags för KFUK-KFUMs scoutförbunds ordinarie förbundsmöte. Nu skrevs samverkansavtalet med Scouterna Riksorganisationen under, vilket innebär att riksorganisationen från 2013 tar hand om stödet till scoutkårerna, samt att alla KFUK-KFUM-scouter blev medlemmar i Scouterna Riksorganisationen.

Under stämman valdes också en ny styrelse, men när Thomas Bruno inte valdes in, valde Wilhelm Tunemyr och Pernilla Bruno som skulle blivit ordförande och vice ordförande att också hoppa av. Även Marika Sjöström hoppade av. Övriga ledamöter valde att fullfölja sitt uppdrag, och Gustaf Haag och Hanna Nilsson blev t.f. ordförande respektive t.f. vice ordförande.

Men styrelsen var inte fulltalig, och det beslutades om ett extra förbundsmöte. Där ska det väljas ledamöter till de tomma platserna och ordinarie ordförande och vice ordförande ska utses.

På mötet i april meddelades också att Louise Callenberg säger upp sig från sin tjänst som generalsekreterare.

JANUARI 2012

KFUK-KFUMs scoutförbund höll extra förbundsmöte där strukturfrågan togs upp. Det beslutades att förbundet ska gå rakt in i riksorganisationen, alltså en annan linje än den som styrelsen hade fört under året. Beslutet var nästintill enhälligt. På extrastämman valdes också tre nya styrelseledamöter.

Visste du att ... ... det finns en klass som har läst in gymnasiet på scoutvis på Fryshuset i Stockholm? Kjesäters folkhögskola har nämligen haft en kurs med namnet »Allmän kurs, frivilligt socialt arbete och ideellt ledarskap« under läsåret som varit. Kursen vänder sig till den som har ett brinnande intresse för socialt arbete och ledarskap i ideella organisationer, samt har avbrutit gymnasiet eller vill bättra på gymnasiebetygen.

T.f. ordförande Gustaf Haag om … … ATT STYRELSELEDAMÖTERNA HOPPADE AV

– Det var en tryckt stämning och ett oväntat beslut. Förbundsmötet präglades av en stark framtidstro och att samverkansavtalet skrevs på, så det var ett oväntat slut. Det var en förvirrad stämning och det sas massa saker i talarstolen.

Men det finns ingen kritik från styrelsen. … DEN KOMMANDE EXTRASTÄMMAN

– Vi kommer att ha ett extra förbundsmöte så snabbt som möjligt. Det blir vårt tredje förbundsmöte det här året och vi vill även att kårerna ska komma till demokratijamboreen i november. Därför måste de känna att detta är relevant att åka på. Vi kommer även att presentera en kvartalsrapport och ha dialog med kårerna. /Åsa Kahn

3 kortisar Thea Boman, Arvid Morin och Julia Mjörnstedt är namnen på de unga ledare som i år fick stipendiet Kompassrosen, på Scouternas och Stiftelsen Ungt Ledarskaps ledarskapsseminarium på Slottet i april. Tillsammans med 200 chefer och andra ledare från näringsliv, ideell sektor och offentlig sektor diskuterades temat värdebaserat ledarskap i orostider. Sahar El-Nadi, Jan Eliasson och Kjell Enhager var huvudtalare.

I skrivande stund har fyra av fem scoutförbund valt att bli en del av Scouternas riksorganisation. Både KFUK-KFUMs scoutförbund och SMU Scout har nyligen haft årsmöten där de beslutat att gå med. SMU Scout kommer även att finnas kvar som ett oberoende scoutförbund. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund behandlar frågan den 12 maj, vilket är efter att den här tidningen går till tryck.

Det har tidigare bestämts att Scouterna ska ordna en nationell jamboree år 2014.

Nu står det klart att det inte är något vanligt jätteläger som väntar. I stället blir det många mindre läger runtom i Sverige.

6 SCOUTmagasinet

SKAPA MED KNIV Att tälja på en träbit är bland det mest kreativa man kan göra. Den kan bli en vandringskäpp, en petpinne, en tandpetare och ibland bara en massa täljspån. Mora Bushcraft är knivar som är specialiserade för hård användning i skogen. Knivarna finns i olika varianter, till och med som överlevnadskniv med eldstål och bryne inbyggt. Bushcraft Forest är en variant som är tillverkad just för täljande scouter.

Fördelar: Gummigrepp gör kniven lätt att hålla i även vid blöta. Lättskött rostfritt blad.

Tänk på: Begränsat fingerskydd kräver viss knivvana. För nybörjare rekommenderas istället en kniv med ordentlig parerstång.

SJUNG I UTOMHUSDUSCHEN Arkimedes, den gamle tänkaren, upplevde sitt mest kreativa ögonblick när han badade i sitt badkar. Eftersom badkar är så svårsläpade ute i naturen kan en dusch i fickformat komma till pass för scouter som vill släppa loss kreativiteten. Fyll säcken med vatten, häng den i en gren och ställ dig under så kommer idéerna som blixtar från klar himmel.

Fördelar: Gör fälthygien roligare och hjälper dig hålla huvudet kallt.

Tänk på: Om du vill sjunga i duschen bör det vara scoutsången som du trallar på.

PRYLARNA SOM HJÄLPER DIG ATT SLÄPPA LOSS SKAPARGLÄDJEN

KREATIVT BANCK TEXT: DANIEL

ÄLSKA ATT ÄTA UTE Sällan skapas det väl så mycket som under matlagning i fält: brinnande kärlek, slubbedusker, krabbelurer och köttbullar med extra mycket sot är bara några exempel på vad scouter brukar trolla fram i buskarna. Med Muurikkas lilla stekpanna blir matlagningen ännu mer kreativ. Skaft täljer du på plats i terrängen och sedan är det bara att börja steka över lägerelden.

Fördelar: Låg vikt, hållbar.

Tänk på: En förvaringspåse behövs (sy själv!) för att inte sota ner ryggsäcken efter stekning.

FILMA MED SKALLEN Gör en egen film om dina scoutäventyr! GoProkameran fäster du på skallen med remmar eller på hjälmen med hjälmfästet och sedan är det bara att köra på. Linbanan, klätterväggen och kamratens pinsamma vurpa i lerhålet fastnar på film som ni sedan lätt redigerar i datorn.

Fördelar: Vattentät, stryktålig, lättanvänd och högupplöst.

Tänk på: Priset är högt. Gå ihop flera och köp tillsammans eller övertala scoutkåren att köpa en.

SKRIV I HÄLLREGNET

Varje skapare måste kunna skriva ned sina idéer direkt när de kommer. Om idéerna kommer då det regnar eller just som man duschar i sin fältdusch, bör man ha ett fuktsäkert anteckningsblock att skriva på. All Weather Outdoor Journal medger alltifrån ritningar till poesi.

Oavsett väderlek eller badtemperatur.

Fördelar: Innebär att du alltid är redo att anteckna.

Tänk på: Dyrt för att vara ett anteckningsblock. Bör kompletteras med ett billigare block för solsken.

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER * All Weather Outdoor Journal, 99 kr på Naturkompaniet. * GoPro HD Hero 2 Outdoor Edition, 319 kr på Netonnnet. * Mora Bushcraft Forest, 199 kr på Clas Ohlson. * Sea to summit pocket shower, 249 kr på roligaprylar.se. * Muurikka stekpanna, 249 kr på Outnet.

SCOUTmagasinet 7

FOTO:

ISTOCK

PHOTO

Pimpa scoutstugan

TEXT: MALIN LUNDGREN

Tröttnat på att hålla scoutmöten i en tråkig lokal? Gör som Jakobsbergs scoutkår i norra Stockholm och fixa till den precis som ni vill ha den.

F

örra våren bestämde sig Jakobsbergs scoutkår för att fräscha upp sin scoutlokal Stubben. Äventyrarscouterna och utmanarscouterna fick varsitt rum att ansvara för. Äventyrarnas rum, som enligt egen utsago tidigare var »en skrothög som behövde fräschas upp«, tog nästan hela terminen att få klart.

Scouterna la framför allt tre möteskvällar till projektet. För att underlätta arbetet fick de som ville engagera sig komma en timme innan det ordinarie mötet och kunde då koncentrera sig på renoveringsarbetet utan att allt för många andra var närvarande.

– Jag är hjärnan bakom det här, utbrister Lisa, 14 år, när hon visar upp rummet för Scoutmagasinet på besök.

– Va? Tänker du ta åt dig hela äran? undrar Moa, 13 år. kommer de dock fram till att det var Lisas idé att måla rummet grönt, och eftersom färgen utgör det mesta av tonen i rummet godkänner de andra Lisas självutnämnda ledarroll.

– Vi hade först en tanke på natur och väldigt mörka och mysiga färger, typ brunt och så, berättar Moa. – Ja, men det hade blivit så mörkt i det här lilla rummet så det fick bli grönt istället, säger Lisa.

EFTER VISS DISKUSSION

8 SCOUTmagasinet

var något som prioriterades möbelmässigt. Bland annat pratade scouterna om att skaffa saccosäckar och kuddar till rummet, men eftersom Joel skulle få en ny soffa hemma kunde de ta hans gamla soffa till scoutstugan och på så sätt hålla nere kostnaderna. Annars har de lagt pengar på bland annat nya lampor och mattor. Och så färgen såklart.

– Att spackla och sånt var det som tog tid, säger Moa. – Nej, det var ju det roliga, säger Lisa.

– Ja, men det tog tid ändå, fast det var roligt, säger Moa.

KOMFORT OCH UTRYMME

inte riktigt klara med rummet. Nästa projekt är att bygga om en gammal dörr – som de hittade i förrådet – till ett bord. Det bord som de har nu tycker de är alldeles för opersonligt.

– Vi vill att rummet ska visa vår stil, säger Moa och får nickande medhåll från vännerna. ÄN ÄR DE

FOTO: FELICIA LUNDGREN

JOHANNA VESTLIN FRÅN ARKITEKTERNA KROOK & TJÄDER:

Så får ni till inredningen 1. TÄNK EFTER FÖRST

Det första ni bör tänka på är funktionen. Vad vill ni göra i rummet? För att komma överens kan ni börja med att brainstorma. Låt alla i gruppen få komma till tals och skriv ner alla förslag på post it-lappar som gruppen sedan får rösta bland.

2. LÅT DET TA TID

Tiden och arbetskraften är ofta det som »kostar« mest, och det är något som lätt glöms bort. Låt arbetet ta tid så att ni får fram ett så bra resultat som möjligt. Tänk också på att det går snabbare om ni är fler som hjälps åt.

3. SATSA PÅ FLEXIBILITET

Flexibilitet är viktigt i små rum. Ibland kanske man behöver fria golvytor medan det andra gånger behövs stora bordsytor.

Socklar att hänga upp på väggen är ett bra tips. Ni kan köpa dem på Ikea – eller varför inte bygga själva? Stapelbara pallar eller hopfällbara stolar brukar vara lätta att hitta för en billig peng och går att stoppa undan när de inte behövs.

4. FUNKTIONELLT ÄR BRA

Griffeltavelfärg kan ni måla en vägg med om ni vill. Då kan ni använda den när ni ska planera nästa hajk eller liknande.

Förvaringsmöbler kan ni leta efter på loppmarknader. De kan ni lätt patrullanpassa med egna tyger eller måla om i en fin färg. Textiler kan ni sätta upp på väggarna i stället för att hänga framför fönstrena. På så sätt släpper ni in mer ljus i en liten lokal och tygerna kan användas för att ge färg i rummet.

Eller som draperi framför hyllor och öppna skåp.

5. GLÖM INTE BELYSNINGEN

Belysningen glöms ofta bort. Koncentrera gärna belysningen till ett hörn. Ni kan använda riktad belysning som kan ställas in åt olika håll. Vitt släpper in mer ljus och får små rum att kännas större, men det är en väldigt opersonlig färg. Tänk på att välja en något dovare färg, som inte är så skarp, än den ni faller för när ni tittar på färgprover.

6. KOLLA IN UTFÖRSÄLJNINGAR

Textilier hittar ni förslagsvis på utförsäljningar. Det kanske finns någon bra tygbutik i närheten där ni kan kolla? Överhuvudtaget kan ni fundera på vad som utmärker just den egna kårens närområde, om det finns något som ni kan få in i just er personliga stil. På utförsäljningar av textilier kanske ni kan skrapa ihop små tygbitar som ni sedan tillsammans kan sy lapptäcken av.

7. LÅT FANTASIN FLÖDA

Ofta är det bara fantasin som sätter gränser. Och är ni många brukar det inte vara något problem med fantasin. Låt er inspireras av varandra.

FOTO: ISTOCKPHOTO

SCOUTmagasinet 9

Frida följer sin d

VISMUSIKERN OCH SCOUTEN FRIDA BRAXELL FICK INSPIRATION PÅ WSJ

Det är när det är mycket människor och rörelse runtomkring som vismusikern Frida Braxell får inspiration till sina låtar. Därför var förra sommarens stora jamboree perfekt för hennes skapande. Nu har hon släppt sin debutplatta.

U

nder sommaren 2011 deltog Frida i världsscoutjamboreen och där väcktes tankar om frihet, om självständighet och om att göra slut. För det är när det är mycket människor och rörelse runt omkring som vismusikern Frida Braxell från Tuve scoutkår i Göteborg får inspiration till sina låtar.

Hon har hållit på med musik länge och i höstas släpptes hennes debutskiva Fattiga riddare. För Frida är musiken personlig.

– Jag blottar mig själv och kanaliserar mina egna tankar och känslor i musiken, men jag får även inspiration från alla andra i min omgivning och deras upplevelser, berättar Frida.

Men det är inte budskapet som först och främst manar fram låtarna.

– Jag brukar ha kanske tio olika låtar i huvudet samtidigt, det handlar först och främst om att måla med ord och att få ihop snygga texter.

Sin första låt skrev Frida när hon var tre år och att ha musiken som yrke har alltid varit en dröm. Efter gymnasiet kände hon sig dock inte färdig, och det var först på Vislinjen på Nordiska folkhögskolan som Frida hittade det hon inte visste att hon letade efter – sig själv.

– Jag skulle egentligen ta ett sabbatsår, men sökte ändå några sommarkurser. När de ringde

10 SCOUTmagasinet

och sa att jag hade kommit in på en viskurs, hade jag helt glömt av att jag hade sökt den, men jag spelade med och valde att hoppa på den ändå.

Det är något som hon inte ångrar i dag.

Kursen ledde vidare till en ettårig visutbildning där hon fick alla de verktyg hon behövde för att komma igång på riktigt.

Knappt ett år senare släppte hon sin första skiva Fattiga riddare.

– Det var tio intensiva dagar i studion med bara inspelning och sedan kom allt efterarbete. Hela processen tog fyra månader, och då har jag inte räknat med den tid det tog att skriva låtarna.

Det är vanligt att Frida möter tvivel från andra om det går att livnära sig som musiker.

Att hon inte ska klara av det.

– Då handlar det om att hitta människor som tror på det man gör och att lita på sig själv.

Ingen annan gör det jag gör! Jag vet att om jag vill detta, så kommer jag att klara av det. självsäkerhet har Frida fått genom Scouterna.

– Man möter hela tiden klurigheter och utmaningar som man lär sig att hantera. Scouterna har gett mig en känsla av att jag kan klara mig själv och skulle det vara något så har jag alltid mina scoutvänner att vända mig till.

För Frida handlar det också om att ha konMYCKET AV SIN

»Musik för mig är så personligt.

Jag blottar mig själv och kanaliserar mina egna tankar och känslor i musiken.«

mellan utbildningens slut och första skivan är ganska kort, känner Frida att det är viktigt att ta det lugnt.

– Jag gav mig inte in i branschen förrän jag kände mig trygg med det jag gjorde. När jag var yngre ville jag bli upptäckt, men nu vill jag att det ska växa fram.

TROTS ATT PERIODEN

troll och tillit. Om att ta några steg i taget. Av den anledningen har hon också valt att sköta utgivningen av skivan och all marknadsföring kring den helt själv.

– Hade jag skrivit för att göra någon annan nöjd, så hade det kanske inte gått. Jag skriver för mig själv, och sedan tycker jag det är jätteroligt att folk vill lyssna. Det går att uppfylla sina drömmar! Det är något jag har lärt mig i Scouterna: alla kan, oavsett vilka de är.

dröm TEXT: SARA LARSSON FOTO: CRISTINA DE CÁRDENAS

Vad är en demokratijamboree?

Det är du som Ur låten Fiddelie: »Vart skulle jag ta vägen, ja inte visste jag. Men jag hoppades på att aldrig komma fram. Jag kanske kunde slå mig ner om jag blev gammal någon dag men hellre dog jag än att gå och samla damm » Frida om raderna ”Det betyder mycket eftersom att de speglar mig och min livsfilosofi. Kort och gott: Det är inte målet som räknas utan resan dit. Och man vet aldrig vad framtiden har att erbjuda så det gäller att ha ett öppet sinne.”

bestämmer!

Twitter: #demokratijamboree Facebook: facebook.com/demokratijamboree Webb: scout.se/demokratijamboree

Demokratin börjar nu.

Demokratijamboree Scouternas stämma 2012 - Stockholm 23-25 november

SCOUTmagasinet 11

INSÄNDARE

Kjesäter från en annan sida I Scoutmagasinet nummer 2 2012 finns en artikel om Kjesäter. Tommie Åkerström beskriver Kjesäter som en fastighet som kostat mycket pengar och blivit en kvarnsten för Scouterna. Om man har ett aningen längre perspektiv än de allra senaste åren är det en märklig sammanfattning. Det är som om nära 50 års folkhögskoleverksamhet och ledarutbildning, som nått många tusen människor och scoutledare, inte existerat.

Kjesäter tillkom i samband med att Svenska Scoutförbundet bildades 1960.

Man ville skapa ett utbildningscentrum med resurser för ledarutbildning, men också driva en folkhögskola för att göra en samhällsinsats för unga människor inom och utom scoutrörelsen.

För att förverkliga tankarna om Kjesäter startades en insamling inom SSF. Kårer och distrikt, varenda medlem slet hårt och bidrog. Stora bidrag kom från fonder, stiftelser, företag, privatpersoner och så småningom stats- och landstingsbidrag.

De direkta bidragen från huvudmannen var sedan hela tiden mycket blygsamma och Kjesäterstiftelsen hade en klar ambition och god förmåga att sköta sin egen ekonomi. Men så fick det inte förbli. I en utredning redovisad 2007 skrevs: »För att kunna utvecklas till ett strategiskt verktyg måste scoutförbundet ’ta makten’ över Kjesäter. Detta gör man genom att aktivt välja personer med central och aktuell koppling till scoutförbundets ledning.« 2008 beslutade man därför att bilda något som fick namnet Scouternas Ledarskapsakademi, där Kjesäter ingick som en del. För att markera att Scouterna nu »tagit makten« ändrades också Kjesäterstyrelsens sammansättning.

Företrädarna för bland annat Vingåkers kommun och Strängnäs stift fick lämna styrelsen, som nu kom att bestå av 12 SCOUTmagasinet

enbart tjänstemän och förtroendevalda från SSF och Svenska Scoutrådet. Kjesäters förankring i bygden och regionen liksom sakkunskap och positivt engagemang för skolan reducerades drastiskt. förändringarna syftade till att knyta Kjesäters verksamhet närmare scoutrörelsen men det var sannolikt just denna konstruktion som gjorde att det gick som det gick. Den nya styrelsen saknade kunskaper om hur man driver en folkhögskola och hur man sköter en skolekonomi. Resultatet blev att man tappade kontrollen. På fyra månader hösten 2010 försämrades resultatet med drygt 2 miljoner kronor utan att styrelsen reagerade. Som det förefaller i panik beslutade SSF:s styrelse att föreslå förbundsstämman att avveckla Kjesäter och så blev det i juni 2011.

Nu ligger anläggningen öde och kostar pengar utan att det bedrivs någon verksamhet. Men Scouterna vill naturligtvis behålla det statsbidrag som skolan en gång fick för att bedriva folkhögskoleverksamhet i Vingåker.

För att göra det tillgriper man kreativa metoder. Man har helt enkelt köpt en folkhögskolekurs av Fryshuset i Stockholm. Det originella är alltså att Kjesäterstiftelsen köper utbildning med sina statsbidrag avsedda för att i egen regi bedriva folkbildning. På detta sätt slipper Scouterna personalansvaret – alla lärare utom två är uppsagda – men kan ändå håva in statsbidraget. Om man vill kan man fundera på hur väl detta stämmer överens med de värderingar som scoutrörelsen vill företräda.

DE BESLUTADE

Egil Boräng, rektor på Kjesäter 1983-1996 Margareta Broon, lärare på Kjesäter 1966-1994 Paul Holmström, kassaförvaltare i Kjesäterstyrelsen på 90-talet

Hur Kjesäter blev en I Scoutmagasinet nummer 2 2012 beskriver Tommie Åkerström Kjesäter som en kvarnsten för Scoutförbundet.

Vi upplever att liknelsen med en kvarnsten lätt kan missförstås och vi uppfattar den som kränkande. Därför vill vi nyansera bilden och peka på några av de ställningstaganden som lett fram till dagens situation. »Kvarnstenen« har skapats av en rad beslut av Scouterna där det fanns alternativ som kunde inneburit att Kjesäters folkhögskola fortsatt kunnat vara en resurs och tillgång inom scoutrörelsen.

Tyvärr har också verksamheten på Kjesäter och fastigheten kommit att betraktas som samma sak.

Under många år fanns det från Kjesäters sida stora förhoppningar om att skolan skulle bli en än starkare resurs inom scoutrörelsen, bland annat anställdes personal för att direkt arbeta för scouting. Alla medel för detta togs från skolans resurser. För att ytterligare stärka banden mellan scoutrörelsen och Kjesäter fattades beslutet att inrätta Scouternas ledarskapsakademi. Den ideella folkhögskolestyrelsen ersattes med till största delen tjänstemän inom Scouterna, kontrollen och styrningen av folkhögskolans verksamhet flyttades till Stockholm.

I stället för att utveckla både folkhögskoleverksamhet och scoutledarutbildning krymptes de långa folkhögskolekurserna utan att ersättas med någon annan verksamhet . Folkhögskolans personal som varit vana att ta ett stort helhetsansvar för ekonomi och administration fick veta att man bara skulle arbeta med sitt specifika område och att engagemang i övrigt inte var önskvärt. folkhögskolan och Scouterna innebar att administraSAMVERKAN MELLAN

Visionen lever!

Svar till insändarna »Kjesäter från en annan sida« och »Hur Kjesäter blev en kvarnsten«.

kvarnsten tiva resurser överfördes till Stockholm.

Bland annat minimerades bemanningen av expeditionen på Kjesäter vilket fick till konsekvens att externa kunder till konferens och vandrarhem hade svårt att få offerter och göra bokningar.

Flytten av ekonomifunktionen till Stockholm medförde bland annat att det inte var möjligt att följa upp utfall, kundfakturor skrevs inte och fakturor betalades inte i tid. Ett skenade underskott uppstod under hösten 2010. På frågan om hur ett så stort underskott helt plötsligt kan uppstå, fick personalen, i samband med uppsägningsbeskeden, svar från ordförande och vice ordförande (tillika generalsekreterare i SSF och Scouterna): »Vi har inte haft kontroll på ekonomin«.

Det finns fler exempel på brist på kontroll och styrning av ekonomi och verksamhet, som ledde till en ohållbar situation. Personalen såg möjligheter att rädda verksamheten och hade flera konkreta förslag. Dessa avfärdades och SSFs styrelse valde att måla en bild av svårigheter och stora kostnader. Vad en avveckling skulle kosta redovisades inte.

I dag har man tagit ansvar för några av de studerande som hade tänkt sig att gå vidare, men inte för alla. Personalansvaret har man till stora delar frånsagt sig genom att säga upp den egna personalen och istället köpa in tjänster.

Sammanfattningsvis hoppas vi att benämningar som kvarnsten inte används om verksamhet som andra inom scoutrörelsen har engagerat sig och brunnit för. Framförallt inte när man själv har skapat situationen.

Pär Lindar och Camilla Lundborg, lärare på Kjesäters folkhögskola

Kjesäter är inte och har aldrig varit en kvarnsten för scoutrörelsen. Genom folkhögskolan har vi i över femtio år bedrivit fantastisk folkbildning i Scouternas regi. Det gör vi fortfarande och kommer att göra så länge till.

Jag hyser den djupaste respekt för alla er som levt, arbetat, studerat och konfirmerats på Kjesäter och känner sorg, ilska och hopplöshet över det som hänt.

Stiftelsens ekonomiska problem, som fick sin kulmen 2011, var inte resultatet av de senaste tre årens styrelsearbete.

Att styrelsen under dessa år borde ha tagit ett större grepp kring ekonomin kan vi alla vara överens om – men problemen började inte då. Stiftelsen hade under flera år haft svårt att få ekonomin att gå ihop och redan i början av tvåtusentalet var situationen så allvarlig att hotet om likvidation var överhängande.

Det löstes med en ekonomisk uppskrivning av byggnadernas värde. På pappret såg det bra ut men det gav inga reella pengar.

Förbundsstämman 2002 avförde frågan om ekonomiskt bidrag mot bakgrund av en orealistisk utredning om stiftelsens ekonomiska framtid. som Kjesäterstiftelsens styrelse borde ha agerat för många år sedan. Den översyn som gjordes 2011 uppskattade kostnaderna för det grundläggande renoveringsbehovet till många miljoner. Då är det den valda förbundsstyrelsens ansvar att göra det som är bäst för scoutförbundet som i det här fallet är den huvudsakliga fastighets­ägaren.

Den ekonomiska situationen i stiftelsen påskyndade givetvis händelseförloppet, men inom ett par år hade stiftelsen tvingats flytta skolverksamheten ändå.

Ingen av de två organisationerna skulle ha råd att driva fastigheten vidare i ett längre perspektiv. Det är viktigt att komma ihåg att fastigheten Kjesäter är en sak – folkhögskolan och verksamheten är något annat. För en ungdomsrörelse är valet mellan dessa två självklart.

SÅVÄL FÖRBUNDSSTYRELSEN

gav förbunds­ styrelsen i uppdrag att säkra en ansvarsfull avveckling på Kjesäter samt undersöka möjligheten för fortsatt folkhögskoleverksamhet. Följderna blev ett kapitaltillskott som avvärjde FÖRBUNDSSTÄMMAN

likvidations - och konkurshot. De elever som studerade vid den tvååriga fritidsledarutbildningen har kunnat slutföra sina studier, om än i annan utbildningslokal. Nya lokaler för scoutmuseum och arkiv har hyrts i anslutning till kansliet i Stockholm och fastigheten Kjesäter är ute till försäljning.

UNDER SOMMAREN 2011 söktes nya vägar för att fortsätta folkhögskoleverksamheten. Lösningen blev att utveckla samarbetet med Fryshuset. Förutom Värdebaserat ledarskap, omfattar samarbetet nu även en allmän kurs med inriktningen »Ideellt ledarskap och frivilligt socialt arbete«.

Folkhögskolan erbjuder även allmän kurs på distans, en unik utbildning som under nästa år kommer att profileras som förberedande för högre studier.

I samarbete med Stiftsgården i Höör genomförs under sommaren 2012 kurser för personer med kognitiv funktionsnedsättning – ett sedan länge prioriterat område för folkhögskolan.

Under våren 2012 byter folkhögskolan namn till »Scouternas folkhögskola« och vi är i slutfasen i rekryteringen av ny rektor.

Den nybildade riksorganisationen och Svenska Scoutrådet beslutade vid sitt senaste styrelsemöte att delegera all utbildning i Scouterna, såväl utveckling som genomförande, till folkhögskolan.

och de många turer som följde under förra året är bland av de svåraste situationer vi ställts inför. Även med facit i hand är jag övertygad om att vi handlat rätt och gjort det bästa och mest ansvarsfulla för både folkhögskolan och Scouterna.

Trots förra årets situation genomförde folkhögskolan 90 procent av den planerade verksamheten. För det vill jag rikta ett stort tack till alla inbladade – såväl anställda som ideella.

Nu är det dags att gå vidare och bygga vår nya folkhögskola – Scouternas folkhögskola. Alla är varmt välkomna i det arbetet. Den vision som grundlade Kjesäter – visionen om en rörelseägd folkhögskola och ledarskapsinstitut lever vidare.

BESLUTEN KRING KJESÄTER

Erik Sillén Ordförande Scouterna Riksorganisationen Förbundsordförande, Svenska Scoutförbundet 2010–2011 Kjesäterstiftelsens styrelse 2008–

SCOUTmagasinet 13

14 SCOUTmagasinet

FOTO: CM

BADKARSRALLYT EN ANNORLUNDA SCOUTKLASSIKER

Åka badkar i ån? Javisst. På badkarsrallyt i Partille är allt möjligt. Scoutmagasinet löddrade badtvålen och hakade på racet.

TEXT: NATHALIE C. ANDERSSON FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM OCH NATHALIE MALIC

B

adkarsrallyt i Partille är ett lysande exempel på en nytänkande idé som sedan blivit något av en tradition. I början av 80-talet undrade en seniorscout i Porthälla scoutkår varför de inte paddlade badkar i Säveån? Tja, varför inte?

Sagt och gjort, redan nästa år sjösattes det första badkaret i Säveån och året därpå, 1982, gick den första officiella tävlingen av stapeln.

I år är det 27:e gången som badkarsrallyt anordnas vid Säveån i Partille. 13 olika scoutlag har samlats här utanför Göteborg för att se vem som kan ta sig fram snabbast i ån med hjälp av sin badkarsfarkost.

DET DUGGREGNAR , och gräset på ängen blir

blött och lerigt. Regnet faller även över tältet, över startskylten och över alla de människor som står runt badkaren. De som står i djup koncentration och bygger, skruvar, fixar eller pimpar.

Alla farkoster har olika teman som Titanic, 70-tals hippies, finmiddag på Stureplan eller pirater. Farkosten måste också hänga ihop och vara säker igenom racet och därför inspekteras alla innan tävlingens början.

– Det finns tre klasser att tävla i: eremit, siames och konsum. Och så har vi ett skönhetspris också, berättar arrangören Lina Marmin.

Hon är med i badkarsrallykommittén i Porthälla scoutkår och har arrangerat rallyt i elva år.

Reglerna är ganska enkla. Det gäller att ta sig i mål så snabbt som möjligt. Alla startar olika

tider och den som har sammantaget kortast tid vinner. Man tävlar i tre klasser där eremit är ekipage med ett badkar, siames är ekipage med två badkar och konsum är ekipage med tre badkar eller fler.

– Vi har satt världs­ rekord också, år 1995. Då hade vi 15 badkar som satt ihop i ett ekipage. Sedan var det 30 tävlande farkoster i den tävlingen, säger Lina Marmin.

Från 30 till årets 13 tävlande lag är det en bit, men tävlingsantalet varierar från år till år. Längden på tävlingsbanan är dock densamma – 3,5 kilometer. De snabbaste tar sig runt på drygt en halvtimme.

år hittade vi en kanon på vinden i scoutstugan och fick tanken att vi skulle vara pirater, berättar Lisa Almér, som är med i Stenungsunds tävlande utmanarlag.

»Vi har satt världsrekord också, år 1995. Då hade vi 15 badkar som satt ihop i ett ekipage.«

vill vara snabbast kan i stället vara vackrast. Alla deltagande lag är nämligen med och tävlar i skönhetstävlingen. Runt bland alla förberedande deltagare går tre personer inkognito. Utklädda, okända, bedömer de deltagarnas farkoster utifrån innovativitet, kreativitet och helhetsidé. De är skönhetskommittén, men ingen vet innan tävlingen vilka de är.

Några som satsar extra på det kreativa i tävlingen är Stenungsunds scoutkår. De har vunnit skönhetspriset de senaste fem åren i rad och är förhandstippade som vinnare även i år.

– Vi började förbereda oss redan i början av terminen. Förra året hade vi barnkalastema. I DEN SOM INTE

VAD ÄR BADKARSRALLYT? • En tävling där man på kortast tid ska ta sig fram på Säveån med hjälp av en hemmagjord badkarsbåt.

• Det finns tre klasser: eremit (ett badkar), siames (två badkar) och konsum (tre eller fler badkar).

• Snabbast i mål vinner.

• Banan är 3,5 kilometer lång.

• Tävlingen har anordnats sedan 1982 i Partille.

SCOUTmagasinet 15

D

STENUNGSUN PIRATER FRÅN

De kallar sig T-piraterna och har målat badkaren bruna. På farkosten har de träplankor som de har målat som åldrat trä. Ett roder, en kanon, en dödskalle i frigolit, en karta över den å de skall tämja med sitt härjade skepp.

Utklädda till pirater är de, snälla men kanske också skräckinjagande. Deras största mål är att få tag i en skattkista som står på ena änden av ängen vid startplatsen.

Och just där vid ena änden av ängen sitter två T-tanter med sin betjänt Albert. De är de som har skattkistan – och piraterna är deras värsta fiender. I fina klänningar bjuder tanterna på choklad och salta kex. Och håller upp ett papper med en bild. »Wanted«, står det.

– Har ni sett piraterna, har ni sett henne? frågar en av T-tanterna.

Storyn kring piraterna från Stenungsund har byggts fram successivt, förklarar de.

– Skattkistan är fylld med te. Piraterna försöker ta den ifrån oss. Vi dricker te varje scoutmöte, det är väldigt värdefullt. Vår skatt, säger en av T-tanterna. drar tävlingen igång. När de första badkaren bärs ner till vattnet har piraterna redan hunnit roffa åt sig skattkistan med det värdefulla teet. Men nu är det annat fokus – att ta sig fram till mål. Helst så torr som möjligt. Det är fortfarande april och kallt i vattnet.

Fem grader.

NÅGOT FÖRSENAT

16 SCOUTmagasinet

– Det händer nästan varje år att någon sjunker, berättar Lina Marmin.

Värsta biten är strax innan mål. Precis under den sista bron är där en fors i ån, en virvel som dragit ner mången god deltagare. Men i år är alla skonade. Inte ens badkaret M/S Titanic sjunker, trots att det på dagen är exakt 100 år sedan dess namne, fartyget Titanic, gick till Atlantens botten.

Bland de sista in till stranden är piratskeppet. De fyrar av en salut med sin kanon.

Många är blöta. De får varm blåbärssoppa serverad när de kliver i mål. Andra får bullar och cheeseburgare från föräldrar och ledare. Stämningen är upprymd.

Deltagarna som glider i land med sitt finbord från Stureplan är kalla men glada.

– Vi körde på en sten. Då ramlade jag baklänges ner i vattnet, berättar en av dem.

Han är blöt från topp till tå.

De andra är också lite blöta och fryser.

– Kolla på blåbärssoppan hur mycket jag skakar, säger en av dem.

– Hur mycket på richterskalan? skojar de andra tillbaka.

skönhetspriset gick med motiveringen »för en väl genomtänkt idé där helheten förstärks av genomtänkta detaljer«, till T-piraterna.

– Vi snurrade runt några gånger, men kom fram. Det var lika roligt att förbereda innan som att genomföra racet, säger Johanna Karsberg från T-piraterna efteråt.

Lina Marmin är nöjd med årets tävling.

»Vi körde på en sten. Då ramlade jag baklänges ner i vattnet.«

över åns vatten blir HSB XS från Torslanda scoutkår. Med gemensamma årtag tog de sig fram på 39 minuter. Och SNABBAST FRAM

Trots att badkarsracet är ovanligt i sin form och gammal som idé, är den ändå nytänkande för de som kommer och tittar.

– Nu gör vi inte om så mycket, det här är ju ett fungerande koncept. Det är fascinerande att det efter så många år fortfarande lockar publik.

Att folk som bor här kommer för att titta, säger hon.

Det är bra reklam för Scouterna, men framför allt roligt för de deltagare som är med, säger Lina Marmin.

– Det bästa är när deltagarna går i mål.

När de inser att de har klarat av att paddla ett badkar i ån.

RESULTATLISTA KLASS EREMIT 1. M/S Dekadens, Hjällbo scoutkår, 00:54:06 KLASS SIAMES 1. Gulf, Rebergslids scoutkår, 00:45:44 2. Speedo, Tollereds scoutkår, 00:57:15 3. Hippis från förr, Kode scoutkår, 01:10:37 KLASS KONSUM 1. HSB XS, Torslanda Sjöscoutkår, 00:39:37 2. Forsfararen, Alingsås Sjöscoutkår, 00:49:18 3. Clavis, Högsbotorps scoutkår, 00:50:01 SKÖNHETSTÄVLINGEN T-Pirates, Stenungsunds scoutkår

FOTO: NM

BLÖTT

FOTO: CM

FOTO: CM

!

Badkarsminnen

FOTO: CM

TRE TRÖTTA PADDLARE OM DET BÄSTA MED DAGEN

»Det var skönt att »Det var jätteroligt »Peppningen komma i mål« att paddla« innan var bäst« HUGO BYVALD, 17 ÅR, HÖGSBOTORPS

WILLIAM KRISTENSEN, 16 ÅR, BJÖR-

EMMA-CLARA LÖFGREN, 24 ÅR, KODE

SCOUTKÅR, GÖTEBORG

KEKÄRS SCOUTKÅR, GÖTEBORG

SCOUTKÅR, KUNGÄLV

– Vi paddlade med två åror först. Sedan paddlade vi bara med en och då gick det snabbare. Det var lustigt. Det var första gången vi var med och det var roligt. Folk från vår kår har varit med innan. Det var skönt att komma i mål, man var trött efter paddlingen.

– Det bästa var när vi kom i land. Jag blev lite blöt. Det var jätteroligt att paddla faktiskt. Det var första gången vi var med. Men nästa gång ska vi förbereda oss mer. Vi började bygga 50 minuter innan tävlingen började. Vi improviserade.

– Peppningen innan vi började åka.

När vi hade vårt 70-talstema och så. Vi började dekorera vårt ekipage två dagar innan tävlingen.

SCOUTmagasinet 17

GÖR UNDERVERK AV

DINA SOPOR Tänk efter innan du kastar dina gamla grejer i soptunnan nästa gång. Kanske kan de få nytt liv som inredning, smycken eller konst? Vi tog hjälp av scouten och miljökonsulten Vivi Båvner för att ge dig lite inspiration.

Färgglatt armband Har du lust att spara miljön från lite otrevligt elskrot?

Gör ett kompisarmband och ge till någon du gillar. Inuti de gråaste sladdar gömmer det sig nämligen fina, färgglada små sladdar som väntar på att bindas runt någons arm.

DU BEHÖVER:

En gammal sladd, till exempel från en trasig lampa eller en gammal dator. Sax.

GÖR SÅ HÄR:

• Skala sladden och se vad du hittar. Ofta finns två eller flera tunna sladdar i häftiga färger inuti. Sladdarna i bredbandskablar brukar vara särskilt fina.

• Gör ett armband av trådarna. Det finns många olika sätt att göra armband på. Kanske en enkel flätning? Eller avancerad makramé? Välj själv!

18 SCOUTmagasinet

TEXT OCH FOTO: ÅSA KAHN

Skedkroken På scoutloppisen blir det kanske gamla bestick över som ingen vill köpa. Släng dem inte! De kan få nytt liv som snygga och originella krokar. Krokarna blir snygga på väggen i scoutlokalen eller smidiga i tältet på scoutlägret.

DU BEHÖVER:

Sked eller gaffel. Två tänger. Eventuellt en metallborr.

GÖR SÅ HÄR:

• Böj till besticket med hjälp av två tänger. För större och hårdare bestick kan du behöva ett skruvstäd för att kunna böja ordentligt.

• Du kan böja besticket till en S-form. Då blir det en krok som du kan hänga upp på exempelvis en stång.

• Du kan också göra en krok som skruvas fast på väggen. Då böjer du bara besticket en gång och borrar sedan ett hål i andra änden.

En matta av gamla kläder Har du en favorittröja som du använt så mycket att det gått hål och resåren försvunnit? Om du lämnar in den till en second hand-butik kommer den förmodligen att slängas eftersom den är så sliten. Tur då att den kan få nytt liv som en matta! Ett roligt projekt för den som har lite koll på virkning.

DU BEHÖVER:

Gamla kläder, lakan eller gardiner. Stor virknål (ju större desto bättre!). Sax.

GÖR SÅ HÄR:

• Klipp upp tygen i cirka två centimeter tjocka remsor. Gör så långa remsor som möjligt och linda ihop dem till nystan.

• Sen är det dags att virka en rund matta. Om du är van kan du virka helt fritt, annars kan du leta reda på en beskrivning på nätet. Testa att googla på »virka rund matta«.

• Varva gärna färgstarka och bleka tyger så att du får ett randigt mönster på mattan.

Vivi Båvner: Sluta kasta!

436 kilo. Så mycket väger de sopor som varje svensk kastar varje år, enligt Avfall Sverige. På tok för mycket, enligt scoutledaren och miljökonsulten Vivi Båvner.

– Vi har bara ett jordklot och det måste vi ta hand om.

Därför måste våra grejer få gå ett varv till, säger hon.

Vivi Båvner driver företaget Viveco som jobbar med att sprida engagemang i miljöfrågor. Bland annat erbjuder hon workshopen Pimp my trash där ungdomar får skapa smycken, mobiler och mycket annat utav skräp och samtidigt lära sig om avfall och miljö. Tillsammans med två kompanjoner har Vivi Båvner också sajten bjussa.se där prylar får längre liv genom att hitta nya ägare.

För att undvika papperskorgen är det allra bästa att återanvända saker, till exempel genom att ge bort dem eller använda dem på ett nytt sätt. Något som också är väldigt bra är att se

SE PÅ SKRÄPET MED NYA ÖGON! Gem kan bli till örhängen, säkerhetsnålar till armband, ett kaffepaket till en necessär och en kastrull till en robot. Det är bara fantasin som sätter gränser för ditt skapande. Testa dig fram!

till att materialet återvinns – att källsortera helt enkelt.

– Något som är jätteviktigt att sortera är batterier, lampor och elskrot. I min värld är det självklart, det får aldrig hamna i hushållssoporna eftersom det sprids i naturen då. Och det är inte för naturens skull, utan för vår egen, säger Vivi Båvner.

4 SÄTT ATT MINSKA SVINNET:

• Köp begagnat.

• Ge bort saker du inte behöver, till exempel via förmedlingssajten bjussa.se.

• Satsa på kvalitet. Köp hellre ett par dyra skor som håller, än fyra par billiga.

• Byt saker med andra. Arrangera till exempel klädbytardagar, där alla tar med sig kläder de inte använder längre.

SCOUTmagasinet 19

FÖR LEDAREN LEDAREN TEXT: CHARLOTTE HESSULF

Idélexikon AKTIVITETER FRÅN A TILL Ö

F

astna inte i gamla spår! Att tänka nytt betyder både att testa nya saker, och att göra gamla saker på nya sätt. Klassiker som chiffer och knopar behöver inte alls vara fel. Se bara till att fundera över hur ni lär ut och genomför aktivite­ terna, och vad ni egentligen vill att scouterna ska få ut av dem. Kanske är det dags att byta ut några gamla godingar mot nya, outforskade utmaningar? Scoutmagasi­ nets idélexikon innehåller en hel drös aktiviteter, så det är bara att sätta igång med nytänkandet direkt.

A

lfabetsutmaning

Foto: Istockphoto

Ge hjärnan en riktigt klurig utmaning genom att skriva med ett nytt alfabet. Skriv ut ett gäng olika alfabet och låt scouterna skriva meddelanden till varandra. Grekiska, japanska, ryska (kyrilliska), arabiska eller varför inte runor?

B

allongtorn

Ge patrullen en rulle tejp och ett gäng ballonger att blåsa upp. Därefter gäller det att bygga ett så högt torn av bal­ longer som möjligt. Testa olika varianter, på tid eller bara på skoj.

24 SCOUTmagasinet 20

C

inematisk utflykt Fixa en bioupplevelse utomhus. Visa en riktigt bra film och poppa popcorn. Vildmarksbio!

D E

instein

eadline

Gör om avdelningen till en tidningsredaktion. Låt scouterna bestämma fritt eller dela ut olika uppdrag. Skriv, fota och rita serier.

Plocka fram era inre genier och låt scoutmötet bli en experimentverk­ stad. Prova olika experiment och ge scouterna chansen att komma på egna uppfinningar. Erbjud mängder av material och verktyg, låt fantasin flöda.

F

ågelholk

Bygg och dekorera nya bostäder åt områdets små­ fåglar. Det går att hitta en hel massa olika bygg­ beskrivningar på nätet, allt från enkla modeller till riktiga kråkslott. Sätt upp holkarna och ha kameran redo när den första pippin flyttar in.

G

oda gärningar

En kanske lite bortglömd scoutklassiker som förtjänar att komma tillbaka är de goda gärning­ arna. Ge till exempel scouterna i uppgift att göra tre riktigt goda gärningar varje dag i en vecka, och att skriva ner vad de gjort varje dag.

H

2O

Ha ett vattenrace. Bygg ihop egna vattenfarkoster och tävla om vilka som är snabbast eller snyggast.

I

Foto: Ebba Sang

J

nomhushajk

Låt en ledare vara på rymmen och be scoutern leta reda på rymlingen. Lämna ledtrådar, spår och uppgifter för scouterna att lösa.

Tälta och sov över i scoutlokalen och låt scouterna uppleva något nytt. Ofta kan platser som kanske känns självklara eller tråkiga, vara de som är mest spännande för scouterna att vara på.

L

ajv

Vem har sagt att alla möten måste ske i nutid? Inspireras av lajv, och låt scou­ terna skapa och ha möten i nya världar och tidsåldrar.

M

agad

N

ya roller

Skapa konst av skrot. Plocka ihop sådant ni annars hade slängt, och ge scouterna i uppgift att skapa och döpa egna konstverk. Gör sedan en riktig vernissage för inbjudna gäster, där alla föremålen står tjusigt uppställda och ni bjuder på något att dricka och äta.

Låt det vara ombytta roller till nästa möte. Scouterna får planera saker åt ledarna i stället för tvärtom.

O

usikfilosof

Gör en spellista med låtar av olika slag. Blanda nya och gamla, och spela sedan upp musiken på mötet. Scouterna får sedan fundera över vad texterna handlar om, vilka känslor som finns med, och vad de tror att låtskrivaren vill säga med musiken.

K

onst

P

dla Alla kan odla! Så frön och plantera växter. Inomhus eller utomhus spelar ingen roll. Men det får gärna vara ätbara saker, som ni sedan kan festa loss på när det är dags att skörda.

olitikerbrev

Ge scouterna i uppgift att fundera över något i samhället som de tycker är dåligt. Prata om det, och skriv sedan brev till politiker för att vara med och förändra.

SCOUTmagasinet 25 21

FÖR LEDAREN

Q

igong

Prova den kinesiska hälso­gymnastiken qigong. Passa på att prata om hur kropp och knopp påverkar varandra.

Ett bra tillfälle för scouterna att stanna upp lite och gå ner i varv.

R

idå

Låtsas att ni är Shakespeare eller Ingmar Bergman, och regissera och sätt upp en teaterföreställning.

Improvisera eller skriv ett manus. Spela upp för föräldrar eller en annan avdelning.

T

rerättersmiddag

Alla får vara köksmästare på detta matiga möte. Köp ett gäng ingredienser och matvaror och låt scouterna kompo­ nera egna menyer efter vad som finns i matkassarna.

V

U

Surra ihop ett eget pariser­ hjul, eller skapa en hel nöjes­ park med pariserhjul, apbroar och andra kluriga konstruktioner.

pptäcktsresande

Utrusta scouterna med förstoringsglas, kikare och anteckningsböcker. Led sedan en expedition ut på upptäcktsfärd. Tanken är att scouterna ska beskriva och anteckna saker de ser, för att förklara vad det är för plats de har upptäckt. Vem vet vilka sensationella varelser och växter som lurar bakom nästa krök.

ärldsförbättrare

Gör världen till en lite bättre plats. Inspireras av människor som har gjort bra saker, leta fram bra förebilder och exempel. Visa att det går att skapa förändring i världen, och låt scouterna själva göra en plan på något de vill förändra.

S

upersurr

X

W

ww Använd internet! Det finns massor av saker ni kan göra på nätet, för att prata med andra scouter och leta informa­ tion. Blogga, twittra och använd Face­ book till exempel.

treme scouting

Foto: Istockphoto

Gör klassiska scoutaktiviteter, men i jättestort eller jättelitet format. Knyt knopar med supertjocka rep och skriv chiffer på jättesmå papper till exempel.

Z

Y

stad

Åk till en ny stad. Under­ sök hur den staden skiljer sig från där ni bor, och hur det verkar vara att leva där. Resan dit är ett äventyr i sig.

uccini

Skaffa olika grönsaker och frukter från hela värl­ den. Sprid ut dem på golvet eller marken, och sätt upp lappar med namnen på de olika världsdelarna på i närheten. Låt sedan scouterna gissa varifrån sakerna kommer genom att placera varje grönsak vid en världsdel.

22 SCOUTmagasinet

Å

I var mans hand sedan 1891

skkunskap

Bli experter på att förutspå vädret. Olika typer av moln, färger på himlen och vindriktningar betyder olika saker.

Ä

Tillverkas i Sverige av Mora of Sweden sedan 1891. www.morakniv.se

ventyr

Foto: Istockphoto

Gör något riktigt äventyrligt! Ta reda på vilka äventyr scou­ terna själva skulle vilja göra och fixa en riktig äventyrshajk med något för alla.

Ö

The Trangia principle – simple and safe

verraskning

Överraska en annan avdelning, eller en ledare.

Baka en tårta, skriv en låt, gör en överrask­ ningsfest. Bara det är något riktigt kul och som garanterat kommer att överraska.

www.trangia.se SCOUTmagasinet 23

EN ANNORLUNDA

weekend i Paris Parisresan behöver inte bara vara sightseeing och turiststråk. När sju scouter från Upplands Väsby åkte dit bodde de hos en fransk familj, hade stadsorientering med irländare och packade mat till behövande.

Text och foto: Madeleine Bengtsson, Per Sandgren, Ebba Raab, Astrid Raab och Josefin Danielsson (utmanarscouter i Upplands Väsby Scoutkår)

Dag 1: Fredag Klockan 5 på morgonen åkte sex scouter till flygplatsen Skavsta. Josefin mötte upp i Frankrike senare på kvällen, eftersom hon åkte från Tyskland. Vi hade hört innan att det skulle vara soligt när vi landade men det var väldigt dimmigt. I Paris blev det soligt och 20 grader. Efter en del sightseeing, fotografering och en lång promenad var vi framme på ett kontor där vi mötte Benjamin, en fransk scoutledare. Han visade oss till huset vi skulle bo i. Där slappade vi fram tills 23.00 då vi fick våra rum och gick till sängs. /Ebba och Astrid

Dag 2: Lördag I dag skulle vi på ett monopol-event med några irländare. De var i Paris för att de hade bjudit in oss till det här eventet och de skulle arrangera det. Vi åt underbara crepes till lunch, vi skaffade baskrar och eventet var allmänt kul. Vi vann till slut och fick gyllene eiffeltorn och ett engelskt monopol som pris. /Pelle

Dag 3: Söndag Söndagen tillbringades på högkvarteret för israelitiska scouterna EEIF. Vi packade 500 kartonger med mat, till familjer i Paris inför den judiska högtiden Pesach. Vi började med att bygga lådor som maten skulle ned i. Sedan fick vi olika poster inom matpackandet: hjälpa de små scouterna att bära tunga lådor, packa upp lådor med mat och dela ut, samt fortsätta bygga lådor. Efter cirka sex timmar var maten slut och vi fick dra oss »hemåt« efter en mycket rolig och lärorik dag. /Madde

24 SCOUTmagasinet

»Efteråt kan jag säga att det här var bland det roligaste jag har gjort under mina år som utmanarscout.«

Dag 4: Måndag Måndag morgon ringde väckarklockorna redan klockan 5 på morgonen, och sju trötta men nöjda scouter begav sig hemåt.

När jag åkte till Paris visste jag inte vad jag skulle förvänta mig. Jag trodde att tävlingen skulle vara något slags Amazing Race i scoutversion, vilket inte visade sig vara helt fel, och jag ser fram emot att få träffa mitt lag igen. Efteråt kan jag säga att det här, trots dåligt väder och allt spring i metron, var bland det roligaste jag har gjort under mina år som utmanar­scout. /Josefin

ANNONS

Lotteriet för en bättre värld Istället för att behålla överskottet från lottförsäljningen skänker vi det till ett antal organisationer som på ett eller annat sätt arbetar för en bättre värld för människor, djur och miljö. Samtidigt ger vi våra lottköpare möjlighet att vinna riktigt mycket pengar.

2,8 miljarder till goda ändamål

De verkliga vinnarna i PostkodLotteriet är Scouterna och de andra 39 utvalda organisationerna som får dela på vårt överskott. Sedan Lotteriet startade för drygt sex år sedan har de tillsammans fått ta emot 2,8 miljarder kronor. Pengar som i slutänden kommer oss alla till del.

postkodlotteriet.se

Vinstchans för alla över 18 år

Du som har fyllt 18 år har också möjlighet att vara med i PostkodLotteriet för att ge – och kanske vinna. Varje dag har du en ny vinstchans. Vi lottar ut som mest på fredagar – upp till 100 000 kr per lott + en miljöklassad bil – och varje lördag blir någon 1 miljon kronor rikare.

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

20 augusti–16 september 2012 Rekryteringskampanj Under rekryteringsveckorna satsar Scouterna på skolrekrytering, lokala event och att visa upp verksamheten. I början av juli har Scouterna bioreklam inför kampanjen i Malmö, Göteborg, LInköping, Sundsvall och Luleå. Reklamen kommer gå i samband med premiären av Ice age 4. I juli syns Scouterna i utomhusreklam i Helsingborg, Jönköping, Örebro, Uppsala och Gävle.

21 september 2012 100 % scout I samband med Scouternas fredsdag uppmärksammar Scouterna 100 % scout genom att ha på sig scoutdräkten i vardagen – i skolan, på jobbet och på fritiden. På så sätt visar vi att vi är många, stolta och

att vi finns överallt. För mer information, besök eventet »100 % scout« på Facebook.

27–28 oktober 2012 NSF:s förbundsmöte Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har förbundsmöte i Kristianstad.

Söderportsgymnasiet kommer att vara huvudlokal för helgen.

23–25 november 2012 Demokratijamboree Demokratijamboree är Scouternas demokratiska möte men en demokratijamboree är mer än en vanlig

stämma. En demokratijamboree är även något kul, utvecklande, inspirerande, samhörighetsfrämjande och nytänkande, men framförallt är den demokratisk. Det är du som bestämmer! Arrangemanget håller till i Stockholm och alla scouter är välkomna att delta. Om det scoutförbund du ingår i har beslutat att ansluta sig till den nya organisationen har din kår rösträtt på stämman. Alla medlemmar har rätt att lämna förslag, så kallade motioner.

Motionerna skickas till demokratijamboree@scout.se senast den 23 augusti 2012.

10–11 augusti Cykelvasan Cykelvasan är ett motionslopp på cykel för både motionär och elit.

Loppet går från Sälen till Mora precis som vinterns Vasalopp. I år är Scouterna på Cykelvasan tillsammans med huvudpartnern Ica. För att visa upp sin verksamhet kommer Scouterna att ordna aktiviteter på mässområdet på Lindvallen. Läs mer om Cykelvasan på www.vasaloppet.se.

Foto: Istockphoto

2–6 juli 2012 Scouterna i Almedalen Scouterna är med på Almedalsveckan på Gotland för att visa upp sina värderingar. Scouterna kommer också att ha ett seminarium om ledarskap för unga, tillsammans med Ledarna. Följ vad som händer på webben, www.scout.se/almedalen.

VINDSKYDD, SCOUTTÄLT, KÖKSTÄLT, PARTYTÄLT M.M. L PRIÅGSER !

FRILUFTSVAROR.SE 26 SCOUTmagasinet Tackannons_90x55m.indd 1

2012-05-02 11:22

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 3, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 23 JULI DRAS TVÅ VINNARE.

SCOUTKRYSSET NR 3 Se lösning och vinnare på nätet!

LARS BURMAN

SCOUTmagasinet 27

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

Streetscouting Vägvis Roverscoutens guidebok. Äntligen är den här!

Pris 190 kr

Streetväska Modern retroväska! Väskan är gjord av en vädertålig, stadig galonväv.

Reglerbar axelrem. En öppen ficka på framsidan. Inuti är väskan fodrad med slitstark nylon och har ett öppet mindre fack för pennor och småsaker samt en stängningsbart fack för plånbok, nycklar, telefon med mera, med mera!

Pris från 199 kr

A

iPhone fodral Hårt fodral som passar till iPhone 4/4S

Pris 99 kr

Scarf Modern bomullsscarf i härliga färger. Spana in majoica-randen!

Pris 79 kr

scout.se/shop