Vägvis by Scouterna

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör – vi är schyssta kompisar!

Vägvis

-roverscoutens guidebok

Roverfärden

Kommer inte vara med...

ISBN: 978-91-978593-6-3 Copyright: Svenska Scoutrådet 2012 Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ljungbergs tryckeri, Klippan 2012. Scoutförlaget AB / Svenska Scoutrådet

Scouternas program är utvecklat i samarbete med

Scouternas program är utvecklat med stöd av Friluftsrådet Prins Gustav Adolf och Prinsessan Sibyllas minnesfond Ungdomsstyrelsen

Scouternas huvudpartners

Scouternas Programgrupp, som ansvarar för helheten av programmet, har under arbetet med boken bestått av: Gustav Öhrn, Matilda Axelson, Sara-Linnéa Östervall och Elisabeth Danefjäll Redaktör: Sara Nilsson Författare: Anna Nilsson, Gustav Öhrn, Linnéa Wedelin, Matilda Axelson, Sara Nilsson, Sara-Linnéa Östervall Grafisk form: Jesper Landby, nollkoll , Jonas Elmqvist, Scouterna Illustration: Anna Nilsson, Jens Reuterberg Foto: Anders Samuelsson, Anna Nilsson, Jakob Svensson, Jesper Landby, Jonas Elmqvist, Linnea Wedelin, Magnus Fröderberg, Nicolina Filipsson, Paul Kubalek, Shutterstock.com Övriga författare och medarbetare: Alexandra Byröd, Anders Samuelsson, Daniel Svensson, Elin Orvik, Elisabeth Sundin, Kaspra Burns, Kerstin Nordström, Linnea Höök, Lotten Gustafson, Mats Lindquist, Nicolina Filipsson, Nils Stenholm, Olle Agebro, Patrik Hedljung, Therese Smedberg Texterna bearbetade av: Doris Produktion

Ljungbergs Tryckeri AB arbetar för en hållbar utveckling och är ett Svanenlicensierat tryckeri. Råmaterialet i pappret kommer från hållbart brukade skogar och bruket som producerat pappret är ISO 14001 certifierad. Pappret är blekt i enlighet med ECF (Elementarklorfri) tekniken och är klimatkompenserat.

Välkommen till boken....................6 Den symboliska färden...................8 På väg......................................... 14 Att färdas genom rovertiden.....................16 Mentorskap.............................................................32 Scouting som PR-trick..................................46 Målspår.......................................48 Scoutmetoden.............................. 80 Färdval........................................ 98 Färdval kulturen................................................ 102 Färdval ledarskapet.......................................122 Färdval samhället...........................................140 Färdval naturen.................................................164 Projekt...................................... 182 Finalprojekt...........................................................184 Projektmetodik...................................................192 Gruppsykologi....................................................202 Efter 25..................................... 210 Index......................................... 214

Som 19-åring tar du klivet in i roveråldern, men man kan lika gärna börja när som helst mellan 19 och 25 år. Men vad innebär roverscouting egentligen? Och vad kan du förvänta dig av din tid som roverscout? I denna bok introduceras du till roverprogrammet. Begrepp som arrivo, färden, partenza och finalprojekt förklaras, och du får lära dig om det vi kallar färdval – naturen, kulturen, samhället och ledarskapet. För att de ska bli lätta att hitta är de förklarande texterna om roverprogrammet markerade med gul färg på kanten. Med utgångspunkt i roverprogrammet och färdvalen finns det mängder av artiklar och intervjuer som du antingen kan läsa för nöjes skull eller som ett stöd på din roverfärd. Det finns ett kapitel för varje färdval, fyllt med inspiration, fördjupning, exempelprojekt och fakta. Som stöd för att kunna utföra programmet finns ett antal verktyg, till exempel böcker, webbstöd och märken. Den här boken är ett av verktygen. På www.scout.se/rover hittar du mer stöd speciellt till dig som roverscout, exempelvis mallar och aktuella nyheter. Håll gärna koll på sidan eftersom innehållet är levande och förändras löpande. Mycket i roverprogrammet har individfokus. Det är den enskilda roverscoutens personliga utveckling som står i centrum, och tanken är att man ska utvecklas genom olika projekt som man tar sig an. Men projekten gör du oftast inte ensam. Du kan ta hjälp av likasinnade roverscouter, eller varför inte din gamla utmanarpatrull? Din projektgrupp behöver inte vara densamma under

Vad är program? Programmet i Scouterna kan beskrivas som summan av varför, hur och vad. Varför vi håller på med scouting, vad som är syftet, beskrivs i målspåren (se sidan 48). Hur vi gör scouting definieras i scoutmetoden, vår egen pedagogik (se sidan 80). Vad vi gör i Scouterna, alltså vilka aktiviteter och projekt du tar dig för, är i princip helt upp till dig. Så länge du strävar efter att uppnå målen och gör det enligt scoutmetoden så är det scouting!

hela rovertiden utan kan förändras från projekt till projekt. Samarbetet i gruppen är en viktig del av roverscouting, trots att mycket fokus ligger på individen. Kapitlet om projekt (sid 182) är fullmatat med tips och vägledning. Särskilt avsnittet om projektmetodik på sidan 192 handlar om hur man driver projekt. Roveråldern sträcker sig från 19 till 25 år. Det är många år, och perioden kan se ut på lika många olika sätt som det finns roverscouter. Tanken är att du ska kunna anpassa ditt roverscoutande så att det passar just din livssituation. Förhoppningsvis ska den här boken och resten av roverprogrammet kunna hjälpa dig till kul och utvecklande scouting oavsett om du jobbar, pluggar eller reser; oavsett om du bor kvar i din hemstad eller flyttar iväg; oavsett om du är singel eller bildar familj; oavsett om du vill scouta ihop med ditt gamla utmanarlag eller hitta nya kontakter. Kapitlet På väg (Sidan 8) handlar om livet i och utanför Scouterna under rovertiden. Det innehåller också beskrivningar om hur färden genom rovertiden ser ut, och hur du kan använda dig av en mentor som stöd längs vägen. Förhoppningen är att den här boken ska finnas med dig som roverscout som en stöttepelare och guide. Låt boken bli en kär vän och färdkamrat.

Färden kan börja! Gul kant innebär sidor som förklarar roverprogrammet

Färd. Resa. Att ta sig framåt på stigen, älven, fjället, över havet, genom livet. Att gå långsamt i väglöst land eller susa fram mot sitt mål på motorvägen. Färden är det symboliska ramverket för roverscouterna. Kortfattat kan man beskriva det som ett tema, som gör det du håller på med lite mer lekfullt, spännande eller tänkvärt. Symboliska ramverk är också en del av scoutmetoden, läs mer på sidan 80. Färden är roverålderns viktigaste symbol, det innebär att färdreferenser dyker upp på olika ställen i roverprogrammet, exempelvis i ord som rover (vandrare), arrivo (ankomst) och partenza (avfärd), och på många ställen i den här boken. Men framförallt är tanken att färden som symbol och ceremoni kan inspirera och stötta dig i din planering. En vandringshajk kanske blir till projektet ”Färd genom vildmarken”, och i stället för att åka på retreat deltar du i arrangemanget ”Resan till ditt innersta”. Ett sätt att tänka igenom och dokumentera vad du gjort under året när du planerar ditt nästa år som roverscout är att reflektera över vilka stigar du valt och vad du har upplevt det senaste året av din livsvandring. Det symboliska ramverket kan också stärka gruppkänslan bland roverscouter eftersom det blir en gemensam ryggsäck med referenser.

By rovering, I don’t mean aimless wandering. I mean finding your way by pleasant paths with a definite object in view, and having an idea of the difficulties and dangers you are likely to meet by the way. − Baden-Powell, ur Rovering to Sucess

Som nä r du p lötslig komme t r u t på nattgam mal is: inte st anna inte vä nda di g om endast f ä r d as över bå gnande hinna andlös /Erlan d

Flemm ing, ur färd kost

te en Lyckan är in kommer station man sätt att till utan ett färdas.

/Runbeck

Led oss på den raka vägen - de n väg de vandrat so m Du har välsignat m ed Dina gå vor; inte de so m har drab b ats av Din vre de och inte de som har gå tt vilse!

Nu åker vi!

/Koranen

Sura 1:6 -7

p Aniara Vårt rymdskep färdas fram m ingen i någonting so hjärnskål har gen och heller in behöver. hjärnsubstans am i Hon färdas fr är m någonting so r vandra men ej behöve tankens väg: är mer än en ande som d. tankens värl ud och Ja, genom G a går Död och Gåt p Aniara vårt rymdskep spår. utan mål och

son, /Harry Martins Ur Aniara

är ta resan s g n ä l D en åt. resan in , arsköld

mm /Dag Ha ärken ur Vägm

Också en tusenmilar esa börjar med ett enda steg.

N og finns det mål oc h mening i v år färd - m en det är väg en som är mödan värd .

/Lao -Tse

/Karin Boy e, ur I rörels e

ot bergen: Jag ser upp em jag få hjälp? varifrån ska , er från Herren Hjälpen komm . rd himmel och jo rt jo g r ha m so , din fot slinta Han låter inte st a eg. digt över din än st ar k va n ha r dig, Herren bevara dra, a får du van i hans skugg in sida. han går vid d 3, 5. eln Ps 121:1/Bil

Många roverscouter har varit scouter länge. För er är mycket i scoutrörelsen invant och naturligt. För er som är nya finns det nog en hel del som verkar mystiskt eller konstigt. Det här uppslaget kan förhoppningsvis räta ut några frågetecken. År 1907 grundade den brittiske generalen Robert BadenPowell scoutrörelsen. Han var orolig för unga pojkars knappa fysiska förmågor och deras brist på andlighet. Grundtanken med hans idé var att uppfostra unga pojkar till goda samhällsmedborgare. Snart visade även många flickor intresse för scouting, och 1909 startade Roberts syster Agnes flickscouting i Storbritannien. 1910 startades scoutrörelsen i Sverige, närmare bestämt i Göteborg. Till en början var bara pojkar välkomna, men redan samma år startades den första patrullen med flickscouter i Falkenberg.

Målsättningen med scoutverksamheten är att göra barn och unga redo för livet. För att veta att vi är på rätt väg finns målsättningar inom 14 områden – så kallade målspår. Mer om dem kan du läsa på sidan 48. I Scouterna har vi en egen metod som vi använder i allt vi gör. Den kallas scoutmetoden och består av sju delar; Lokalt och globalt samhällsengagemang, friluftsliv, lyssnande och stödjande ledarskap, learning by doing, patrullsystemet, symboliskt ramverk samt scoutlag och scoutlöfte. Mer om scoutmetoden kan du läsa på 80.

Under mitten av 1900-talet var det många länders pojk- och flickscoutförbund som slog ihop sina organisationer. Sedan dess har Scouterna i Sverige haft verksamhet för pojkar och flickor tillsammans.

Scouterna i Sverige är uppdelade i fem åldersgrupper. Spårarscouter är 8-10 år, upptäckarscouter är 10-12 år, äventyrarscouter är 12-15 år och utmanarscouter är 15-19 år. Du som är 19-25 år tillhör den äldsta åldersgruppen, roverscouter.

I världen finns över 40 miljoner scouter varav cirka 70 000 bor i Sverige.

Vad står vi för

Alla världens scouter är medlemmar i en av två organisationer; World Organization of the Scout Movement (WOSM) för pojkscouting eller könsblandad verksamhet, och World Association for Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) för flickscouting. I Scouterna i Sverige är alla killar medlemmar i WOSM och alla tjejer i WAGGGS.

Vad är scouting

Scouting handlar om personlig utveckling genom gemenskap och upplevelser. Vi vill att hela människan ska utvecklas och pratar om utveckling inom fem olika områden; fysisk, andlig, känslomässig, social och intellektuell utveckling.

Alla scouter i Sverige delar samma värdegrund, men det finns också scoutförbund med särskilda profiler, exempelvis en kristen eller nykter inriktning. Scoutlagen sammanfattar den värdegrund Scouterna vilar på: - En scout söker sin tro och respekterar andras. - En scout är ärlig och pålitlig. - En scout är vänlig och hjälpsam. - En scout visar hänsyn och är en god kamrat. - En scout möter svårigheter med ett gott humör. - En scout lär känna och vårdar naturen. - En scout känner ansvar för sig själv och andra.

Andakt: Stämn ingsfu ll, religiö s akt ivitet som kan innehå eftertan ke, musik, lovsång lla , samtal om Gud eller live t. Församling: Lokalavdeln ing inom kyrkan eller and ra trossamfund. Hajk: En friluftsaktiv itet som innehå ller övernattni ng, ant ingen utomhus i tält elle r vindsk ydd eller inomhus i en scoutst uga. Hajkbricka: En träbit som kan användas till exempel som skä rbräda, underlägg elle r för att vifta mot elden med . Jamboree: Ett stor t internation ellt scoutläger. Kåsa: En större mugg av plas t som passar bra att äta eller dricka ur när man är ute. Lägerbål: En kvä llsaktiv itet vid en lägereld med sång, lägerrop, dans och sketcher. Patrull: En mindre grupp bes tående av fem till åtta sco uter där alla får möjlighet att ta plats och bid ra. Scouthalsduk: En trekant ig sca rf som snu rras ihop och bärs runt halsen. Färgen kan var iera beroende på vilk et förbund eller vilken kår du tillhör. Utländska scouter har också scouthalsdukar. Det är mycket van ligt att man byter halsduk ar när man träffar en scout från ett annat land . Scoutkår: Lokalavdeln ing ino m Scouterna. Den förenin g som du som scout blir med lem i.

När man känner sig redo att leva utifrån scoutlagen avger man scoutlöftet: - Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen!

I världen finns över 40 miljoner scouter varav cirka 70 000 bor i Sverige.

För att skapa en känsla av gemenskap och för att visa för andra att vi är scouter använder vi scoutdräkt. I Sverige är dräkten petroleumblå och finns både som skjorta, t-shirt och pikétröja. Till scoutdräkten hör också en halsduk. Alla scouter över hela världen har scoutskjorta, men beroende på vilket land man kommer ifrån har den olika färg och utseende.

Scoutläger: Sammankomst där en grupp scouter samlas på en plats och bor i tält och lagar mat tillsa mma ns. Prog rammet bestå r av roliga och utvecklande aktiv iteter. Ett läger hålls vanligtvis på sommaren och är mella n fyra och tio dagar långt. Slana: En lång, smal trädstam som blivit nersågad och anvä nds till att bygga med. Stämma: Möte som hålls i exempelvis en kår eller ett förbu nd där alla medlemm ar har möjlighet att påverka. Kan också kallas årsmöte. Stäm ma kallas också den beslu tande försa mlingen som deltar i årsmötet. Surra: Att med surrtåg binda ihop slanor med varandra för att bygga något – exempelvis ett kök. Sölja: En liten accessoar som håller ihop scout halsduken.

I frågor som rör vår verksamhet eller våra medlemmar tar vi ställning och vi arbetar för att samhället ska bli bättre. Scouterna är öppet för alla, oavsett livsåskådning. Andlig utveckling är viktigt och vi sätter sökandet i fokus. Många scouter är kristna men det finns även de som inte tror på något och de som är till exempel muslimer i Scouterna. För dem som bedriver scouting på en kristen grund finns en speciell scoutbön.

Vi är internationella

Öppet för alla

Scouterna är partipolitiskt obundna. Det betyder att vi inte tar ställning för eller emot ett visst parti. Däremot är vi inte opolitiska.

Vart fjärde år anordnas ett världsscoutläger, en så kallad World Scout Jamboree, med scouter från hela världen i åldrarna 14-18 år. År 2011 hölls lägret i Sverige. För äldre scouter (19-26 år) finns ett världsläger som kallas World Scout Moot. Även det arrangeras vart fjärde år på olika platser i världen.

Sätt upp ett infobord på en vuxenskola eller en annan plats där det rör sig mycket unga vuxna. Ta kontakt med skolan och fråga vad det finns för möjligheter att göra reklam för Scouterna. Dra sedan ihop ett gäng kompisar och börja rekrytera! Även här finns bra material som Scouterna tagit fram att använda sig av - banderoller, affischer och broschyrer kan beställas och användas till ert infobord. Har ni tillgång till projektor, eller har möjlighet att skriva ut bilder är detta guld värt – inspirerande bilder från läger och möten är häftigt! Glöm inte att tänka igenom noga innan vad ni ska säga om Scouterna och vilka svar ni ska ge på frågor som kan tänkas dyka upp. Fakta om Scouterna som organisation kan vara minst lika viktigt som häftiga lägerminnen, och vet man inte hur man ska berätta om Scouterna kan det ge ett dåligt intryck. I Scouternas broschyr ”Rekrytera Student” får du bland annat tipset att boka in två tillfällen om ni ska rekrytera med hjälp av infobord. Då är risken att man missar någon mindre. Dessutom blir kanske folk som blev nyfikna första gången ännu mer intresserade när de ser er igen. Och glöm inte att ta på scoutdräkten!

Ett tips från Scouternas rekryteringsbroschyr är så kallade ”sleep-ins”, där scouter sätter upp tält eller vindskydd till exempel i närheten av en skola, och helt enkelt sover där en natt eller två. Det är ett sätt att väcka uppmärksamhet och intresse, och samtidigt visa lite av det man kan göra som roverscout. Glöm inte att kontrollera om det behövs tillstånd innan ni slår upp era tält.

Jag vill rekrytera en roverscout –– Glöm inte bort att det är en merit att vara scout och scoutledare. När du berättar om Scouterna, peka på att det är en bra sak att ha i CV:t och att det för mycket positiva associationer med sig. Som scoutledare tar man ansvar, lär sig leda, organisera, lyssna och mycket annat som en framtida arbetsgivare kan lockas av. Att vara ideellt engagerad är dessutom aldrig fel! Du kan locka många ungdomar som vill ut på arbetsmarknaden genom att prata om hur meriterande det är att vara engagerad i Scouterna.

i samhället Det är viktigt att Scouterna syns är du och att du själv visar upp att infaller scout. Den 21 september varje år går ut på som ut, Sco % 100 arrangemanget skolan, i äkt utdr sco sin bära ska att man sig. Tar nner på jobbet eller var man nu befi an vara näst du kan du på dig scoutskjortan och het, ksam mär upp er väck säker på att det mer kom och ken nyfi n någo blir har du tur du till fram för att prata med dig. Går lan är det sko hög eller exempel på universitet a och årig jämn a lock att älle ett gyllene tillf ap med ensk gem ll one nati en a skap t samtidig dig tack vare andra scouter, som känner igen sig utanför på ta kjor uts skjortan. Att ha sco alla idé bra en m uto dess scouterna är ju r! andra daga

Även små insatser räknas. Om du är ensam kanske du inte känner för att göra något stort som att stå och informera på en skola, eller så kan det vara så att du helt enkelt inte har tid till något större rekryteringsprojekt. Då ska man inte glömma att även det lilla är bra. Visst är det bra med stora kampanjer där Scouterna verkligen syns, men även en ensam affisch kan locka en ny medlem. Känner du för att försöka rekrytera, är det viktigaste att du gör vad du kan!

Ta hjälp av scoutkonsulenten i ditt närområde. Det finns många scoutkanslier runt om i Sverige där anställda scoutkonsulenter jobbar. Behöver du hjälp med till exempel beställning av material eller tips på hur ni ska genomföra er rekrytering, ta kontakt med ditt lokala kansli och se om de kan hjälpa dig.

–– hur ska jag göra? Sätt upp affischer och anslag på skolorna nära dig. Anslagstavlor finns det gott om, och universitet kryllar av människor i roveråldern som söker efter nya vänner eller något att göra. Har man flyttat till en ny stad kan det kännas svårt att själv söka upp något, och då kan en inspirerande affisch fungera som en spark i baken, eller bara en intresseväckare. Affischer och broschyrer som riktar sig till studenter och unga vuxna har tagits fram av Scouterna, och finns på hemsidan www.scout.se.

Tänk på att du eller ditt roverlag kan genomföra en rekrytering som ett projekt. Att jobba i projektform ger möjligheten att slå på stort, och ju mer genomtänkt er rekrytering är desto större är chansen att ni får ett lyckat utfall.

P책 v채g 15

Som roverscout har du i det närmaste oändliga möjligheter att delta i och själv genomföra projekt och arrangemang som kan ge dig oförglömliga minnen. Men scouting handlar inte bara om att ha kul och träffa nya vänner. Scouting är dessutom en medveten metod för personlig utveckling. Under denna tid kommer du säkert att utvecklas som människa på många olika sätt. För att stötta din utveckling och placera in alla saker du gör i ett sammanhang, delas rovertiden in i tre delar. Varje del innehåller ett antal olika verktyg. De tre delarna är arrivo, färden och partenza. Du inleder tiden som roverscout med att genomgå din arrivo. Arrivo betyder ankomst på italienska och det är under den tiden du startar din färd. Din arrivo håller du på med under en eller ett par månader. Bland annat kommer du att reflektera över var du står i din personliga utveckling, hitta en mentor och börja planera för dina första projekt. Efter arrivon väntar huvuddelen av rovertiden – färden. Det är under färden som alla dina häftiga projekt genomförs – du går kurser, får nya vänner och mycket mer. Efter färden ägnar du ditt sista halvår som deltagare i scoutprogrammet åt att summera vad du gjort och vad du lärt dig. Den här delen kallas partenza, som betyder avfärd eller avgång. Det är avgången mot resten av ditt liv och du gör ställningstaganden för hur du vill fortsätta leva. För att fira din utveckling och allt kul du haft kan du hålla en avslutningsceremoni och fest till vilken du kan bjuda in dina vänner!

Arrivo Oavsett om du kommer från utmanarscouterna eller om du

inte varit scout förut inleder du roverscouttiden med din arrivo. Framförallt handlar arrivon om att komma igång, få bättre koll på vad det innebär att vara roverscout och börja planera vad du vill göra. Dessutom innehåller arrivon en ceremoni för att markera starten på din tid som rover. På följande sidor beskrivs de olika momenten som ingår i arrivo. Det spelar ingen roll i vilken ordning de genomförs, och du kommer säkert göra många av dem parallellt. Vissa av besluten du ska fatta kommer att behöva lite tid för att mogna fram. Tidsmässigt tar en arrivo från en månad upp mot en termin, beroende på hur intensivt du jobbar med det. Det finns flera olika sätt du kan genomföra din

arrivo på, antingen kan du göra allting själv eller så kan du arrangera den tillsammans med några rovervänner. På vissa håll i landet erbjuds även arrivoarrangemang av kårer, regioner, på lägeranläggningar eller på det nationella rovermötet Roverforum.

Var börjar min resa?

För att få ut maximalt av din tid som roverscout behöver du fundera på både vad du tycker är kul och vad du skulle vilja göra. Det är också viktigt att tänka igenom var i din personliga utveckling du står, inom vilka områden du är stark och vad du behöver utveckla mer. I Scouterna ska allt vi gör bidra till den personliga utvecklingen. För att hjälpa dig på traven finns 14 målspår som du kan läsa mer om på sidan 48. För roverscouter finns det mål inom varje målspår att jobba emot och det är utifrån dessa du ska reflektera. Reflektionen ska utgå från där du befinner dig just nu, och därför spelar det ingen roll om du precis blivit

Tips på sätt att ta reda på allt om roverscouting!. • Prata med andra roverscouter eller före detta roverscouter. • Åk på Scoutforum eller Roverforum. • Surfa på till exempel www.scout.se/rover och läs om vad du kan göra. • Om din mentor har erfarenhet av roverscouting – prata med henne eller honom. • Läs arrangemangs- och utbildningskataloger för att hitta arrangemang och utbildningar som kan vara intressanta för dig. • Om det finns en roveransvarig i ditt distrikt eller region kan du kontakta honom eller henne.

scout och alltså utvecklats på andra håll tidigare, eller om du varit med sedan spårarscoutåldern. Kommer du från utmanarscouterna kan du dock ta hjälp av den avslutande personliga utmaningen “fortsättningen” (se mer i Våga utmana!). Att sätta sig in i sin personliga utveckling och i målspåren får ta tid. Det är inte så ofta som man unnar sig att på egen hand fundera på vad man är bra på, vad man vill utveckla och vad man vill ägna sig åt. Därför ska du avsätta 2-4 dagar, eller ännu mer tid om du känner att du behöver det. Ge dig gärna ut på en färd av något slag. Det viktigaste är att du på egen hand reflekterar över din situation, var du står just nu och var du skulle vilja vara i framtiden. I vilken form du väljer att genomföra din reflektionsfärd är helt upp till dig, så länge du genomför den ensam. Kanske tågluffar du genom en del av Sverige du inte varit i så mycket? Vill du hellre ta en weekendresa till Paris och sitta längs Seines stränder och reflektera? Eller tar du med dig vindskyddet och ger dig ut på en kajakpaddling i skärgården? Under din färd ska du läsa igenom alla målspår för roveråldern. Gör det gärna i omgångar så att de verkligen får sjunka in. Fundera igenom de olika aspekterna av målspåren och hur du känner att du står i förhållande till dem. Det finns säkert vissa du kommit längre inom och andra som du behöver arbeta mer med. Ta gärna hjälp av mallen som finns att ladda ner från roverhemsidan (www.scout.se/rover). Kom ihåg att dokumentera allt du funderar på. Använd mallen eller för anteckningar i en bok. När du kommit hem har du säkert både upplevelser och insikter att dela med dig av. Reflektera tillsammans med en roverlagskompis, din mentor eller någon annan du litar på, och prata med henne eller honom om vad du själv kommit fram till. Känner personen dig väl kan han eller hon säkert hjälpa dig att komma ännu längre i din reflektion.

Skaffa en mentor

En viktig del i roverscouting är att utvecklas genom att ha en mentorsrelation. I avsnittet om mentorskap (sidan 32) kan du läsa mer om hur det fungerar och varför det är så bra. Under din arrivo ska du knyta till dig din mentor. Börja med att fundera igenom vad du skulle vilja få ut av att ha en mentor. Är det till exempel några speciella erfarenheter eller kunskaper du vill att din mentor har? Leta i de nätverk du redan har. Är det någon av dina gamla ledare eller funktionärer i din scoutkår som du vill ha som mentor? Kanske känner någon av dina vänner någon som

Fundera: Vad betyder ensamhet för dig? Är det någonting positivt eller negativt? Varför?

skulle passa dig? Din chef eller föreläsare kanske har bra kontakter? Våga ställa frågan även till dem du beundrar – att bli tillfrågad om att bli mentor är en ära!

Gör ett färdval

Som du kan läsa på sidan 98 finns fyra olika inriktningar, eller så kallade färdval, inom roverscouting. Dessa kan hjälpa dig att planera projekt och att hitta nya vänner som jobbar med liknande saker. En del av din arrivo är att välja vilket färdval du vill ha. Ditt färdval kan baseras på massor av olika saker – det vanligaste är nog att valet görs utifrån vad du tycker är roligast eller det område där du vill utvecklas mest. Under den inledande reflektionen och i samtalen med din mentor kommer du säkert få en tydligare bild av vilket färdval du vill ha.

Dagbok eller tavlor Tips på hur du kan dokumentera: • Skriv dagbok • Fotografera • Blogga eller mikroblogga skapa en facebooksida eller ett twitterkonto för ditt projekt • Gör en scrapbook • Gör en videodagbok • Måla eller gör ett collage • Spela in samtal med din mentor • Intervjua andra projektmedlemmar

Roverscoutprogrammet erbjuder en rad olika verktyg som du kan ha till stöd och hjälp för att följa upp och planera din egen personliga utveckling. Hur man reflekterar kan vara olika från person till person. Under arrivon ska du fundera ut ett sätt som du tror passar dig att kontinuerligt reflektera på. För vissa passar det att skriva dagbok medan andra hellre fotograferar och gör ett fotoalbum. Blogginlägg kan också fungera som en bra dokumentation av vad du gör, hur du tycker det går och vad du känner just nu. Du kan byta metod att reflektera på efter hand. Det viktigaste är att du gör det till en rutin att reflektera över ditt arbete. Förutom att reflektionen är ett sätt att personligt utvecklas så kommer du att behöva din reflektion både under din färdplan och till sist under din partenza.

Tips! Se till att hitta din mentor så tidigt som möjligt så att ni har tid att lära känna varandra innan du drar igång på allvar med din färd. Det kan vara tufft precis i början av en mentorsrelation men när du väl har kommit igång kommer du att märka vilken tillgång din mentor är.

Hittills har arrivon fokuserat mycket på var du vill ta dig och hur du ska ta dig dit. Förutom detta är det också bra att veta vilken väg du ska ta. Till det har du som roverscout din färdplan – helt enkelt din plan för färden. I färdplanen planerar du vad du vill fokusera på under de närmaste ett till två åren, både utvecklingsmässigt och innehållsmässigt. Du antecknar vilka mål du har och på vilket sätt du tror att du kommer att kunna uppnå dem. Som alltid i Scouterna ska du försöka planera enligt kedjan varför – hur – vad. Börja med att gå tillbaka till det du gjorde under den inledande reflektionen. Vilka om-

Dags att planera!

råden kom du fram till att du ville utvecklas inom? Vilka målspår är viktigast att du börjar med? Eftersom det är svårt att fokusera på alla samtidigt kan det vara bra att välja ut 4-5 målspår som du vill lägga mest krut på i början. Se till att du får en bra blandning av målspår från de olika ballonggrupperna (se sidan 51). De målspår du väljer är dina varför. Fundera därefter över hur du på bästa sätt uppfyller dina mål. Till din hjälp för det finns scoutmetoden (se sidan 80). Till sist är det dags att fundera över vad du ska göra. När du har kommit så här långt så har du med hjälp av varför – hur – vad kommit fram till vilket projekt du ska driva under din närmaste tid som roverscout. Du kan läsa mer om hur du ska lägga upp ditt projekt i avsnittet om projektmetodik på sidan 192.

Arrivoceremoni

När du gjort alla delar i arrivon är det dags att runda av den första tiden av din rovertid med en ceremoni. Har du gjort din arrivo som ett arrangemang i din scoutregion brukar det avslutas med en ceremoni. Är du med i ett roverlag kan det vara lämpligt att tillsammans ordna ceremonin som en gemensam invigning in i roveråldern. Om du genomfört din arrivo på egen hand kan du själv utforma ceremonin som du vill, men den är minst lika viktig. Jämfört med exempelvis partenzaceremonin (se sidan 19) är arrivoceremonin mindre styrd. Det viktigaste är att du på ett fint sätt markerar början på din rovertid och att du tagit de första stegen på din roverfärd.

Delar i Arrivo Under arrivon ska du: • Ta reda på så mycket du kan om roverscouting. • Genomföra en inledande reflektion i form av en färd på egen hand där du utvärderar var du står och vart du vill komma i din personliga utveckling. • Knyta till dig en mentor. • Välja ett sätt att reflektera och dokumentera. • Göra ett färdval • Skriva din första färdplan som beskriver vad du vill göra och lära dig de närmaste 1-2 åren. • Delta i en arrivoceremoni.

Färden Efter din ankomst till roverscouterna – din arrivo – och

före din avresa mot resten av ditt liv – din partenza – färdas du genom rovertiden mot nya upptäckter och insikter om dig själv. Längs färden kommer du både stöta på och övervinna hinder. Du kommer att hjälpa andra, både yngre, äldre och jämnåriga, på deras resor. Din färd kanske tar dig till platser och upptäckter du inte trodde fanns, och ställen där du inte känner igen dig. Vissa sträckor kommer du att färdas ensam, under andra har du sällskap. Ibland kommer du att rusa fram genom livet, andra gånger kanske du nästan stannar upp helt. Till slut kommer du fram till målet för din resa – slutet av din rovertid. Med hjälp av allt du lärt dig längs vägen kommer förhoppningsvis din fortsatta färd genom livet gå lite lättare och ge dig ännu mer. Som du kan läsa i avsnittet om roverscouternas symboliska ramverk (se sidan 88) är temat för hela roveråldern färden. Färden är också namnet på den största delen av roverscouttiden, den tid då du genomför de flesta av dina projekt och går de flesta utbildningarna. För att du ska få ut så mycket som möjligt av scouting innehåller färden ett antal olika moment som återkommer så att du alltid strukturerar dina olika projekt på ungefär samma sätt. De hjälper dig att reflektera över vad du lärt dig och att planera för vad du ska göra härnäst.

Uppdatera din färdplan

Din färdplan som du skrev under arrivon sträcker sig ungefär 1-2 år framåt. I den har du grovplanerat vad du ska göra för att utvecklas som mest och ha så roligt som möjligt. Följ din plan, men låt den inte hindra dig från att hoppa på roliga stickspår. Ungefär en gång per år är det lagom att sätta sig ner, plocka fram dokumentationen och alla minnen från året som gått och reflektera kring vad du gjort och vad du lärt dig. Gå sedan tillbaka till vad du kom fram till under din inledande reflektion. Vad vill du fokusera på härnäst? Vilka kurser vill du gå och vilka projekt vill du genomföra? Ta hjälp av din mentor för att diskutera vad du bör göra för att utvecklas vidare. Uppdatera din färdplan så du vet hur färden ska fortsätta. Fundera på hur mycket tid du kommer att ha den närmaste tiden så att planen blir realistisk. Genom att använda färdplanen för att planera ditt eller dina närmaste år som roverscout riskerar du inte att fastna mellan två projekt, utan i stället har du bra koll på vad du ska göra härnäst. Parallellt med dina projekt kan det vara bra att zooma ut och se på hela din utveckling. Följer den det du trodde när du planerade projektet och skrev din färdplan? Vad händer i övrigt i livet? Din mentor är en ovärderlig resurs både för att utvecklas för livet och för att få hjälp att lösa vardagens små utmaningar – oavsett om det handlar om kärlek, karriär eller studieval. Att träffa mentorn regelbundet är därför bra. I avsnittet om mentorskap (se sidan 32) kan du läsa mer om hur det är att ha en mentor och hur du kan använda mentorsrelationen.

Partenza Slutet på din tid som roverscout är också slu-

tet på tiden som deltagare i scoutprogrammet, men det är bara början på resten av ditt liv – både i och utanför scoutrörelsen. Under din tid som scout har du utvecklats på många olika plan, fått ökad insikt om dig själv och lärt dig många saker. Helt enkelt – blivit redo för livet! Förhoppningsvis har detta även medfört att du gjort vissa ställningstaganden. Kanske har du bestämt dig för att leva nyktert, blivit vegetarian, funnit en gudstro, bestämt dig för att kämpa mot miljöförstöring eller kommit på att du mår bra av att motionera? Den sista tiden som roverscout, partenzan, är till för att du ska få tid att samla ihop tankar och lärdomar och ta sats inför resten av ditt liv. Partenzan kan ses som ett avslutande reflektionsprojekt. Planera den som alla andra projekt du gjort. Skriv en projektplan, sätt en tidsram och milstolpar med mera. Syftet är att se hur du utvecklats under hela din tid som scout – oavsett hur lång den varit – och med särskilt fokus på din rovertid. Dessutom handlar den om att ta avgörande beslut för hur du vill leva ditt liv i framtiden. Partenzan består av två delar; en reflektionsdel och själva partenzaceremonin. Under reflektionsdelen ska du återigen göra någon typ av färd. För att knyta ihop säcken rekommenderas att du återupprepar den färd du gjorde under arrivon. Fundera igenom vad du gjort och lärt dig under din tid som scout och särskilt som rover.

Partenzaceremoni

I Scouterna är vi bra på att inviga – i grupper, projekt och åldersgrupper. Vi är inte lika bra på att tacka för tiden som varit och fira hur mycket vi utvecklats och hur kul vi haft. Partenzaceremonin är till för just detta! För att alla som varit roverscouter ska ha en gemensam upplevelse av avslutningen finns vissa riktlinjer för ceremonin. Här bredvid finns en punktlista med delar som ska ingå. Självklart planerar du din partenzaceremoni själv. Vill du ha tips på hur du kan göra finns en tipslista här bredvid.

Riktlinjer för partenzaceremonin • Ceremonin ska innehålla högtidliga moment. • Fundera på vilka tillfällen som brukar känns stämningsfulla och högtidliga för dig, det kan vara ett ljusspår, en andakt, att sitta på en skärgårdsklippa, ha lägerbål... • Du ska berätta för minst en annan person om vad du lärt dig som scout och hur du har utvecklats. • Du ska också berätta om vilka ställningstaganden för ditt fortsatta liv du har gjort, till exempel att leva helt och fullt efter scoutlagen, fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter, vara vegetarian, tro på Jesus och så vidare. • Be någon, till exempel din mentor, att överlämna Roverhjärtat till dig. • Avlägg scoutlöftet under ceremonin. Tips för partenzaceremonin • Be någon som känner dig hålla ett litet tal. Det kan till exempel vara din mentor eller en vän. • Använd gärna ljus och musik för att skapa stämning och förstärka din berättelse. • Ett effektfullt sätt att markera slutet av rovertiden kan vara att lägga ett föremål som symboliserar din tid som deltagare i scoutprogrammet på en eld eller låta det flyta till havs. • Visa upp och berätta om föremål du köpt, tillverkat eller fått som du haft med dig under din tid som rover. • Har du haft en eller flera mentorer är det lämpligt att bjuda in dem till ceremonin. • Bjud även in andra personer som betytt mycket för dig och din utveckling, det kan vara allt från spårarscoutledare, konfirmationsledare/-präst och roverkompisar du arbetat mycket med till syskon eller föräldrar. • Fixa gärna en fest! Efter själva ceremonin kan du fira din utveckling och hur långt du kommit. En fest kan innebära massa olika saker och du väljer själv hur du vill fira. Kanske går du på restaurang med en kompis, ordnar en jättemottagning för alla dina vänner, bakar något gott att bjuda hela släkten på eller lagar en lyxig friluftsmåltid tillsammans med ditt roverlag....

Och du! Efter din partenza kan du såklart fortsätta vara aktiv i scoutrörelsen även om din tid som deltagare i scoutprogrammet är slut.

För vissa är märken i Scouterna något för de yngre åldersgrupperna eller något som stjäl fokus från innehållet i programmet. Andra tycker att märken är ett jätteviktigt verktyg. Men har du tänkt på att märken egentligen inte är något unikt för scoutrörelsen? I Scouterna finns tillhörighetsmärken som visar att vi är medlemmar i en viss kår eller patrull. För att markera samma sak använder fotbollslag likadana tröjor, och många företag tar fram egna profilprodukter för att visa att man hör ihop och för att skapa en känsla av samhörighet. Medan vi i Scouterna har bevismärken får kursdeltagare ofta diplom eller intyg. I roverprogrammet finns vissa märken framtagna, men eftersom du själv formar stor del av din rovertid är det också upp till dig att fundera på om och hur du vill använda märken, och hur de ska se ut. Särskilda märken för roverscouter finns i de två kategorierna tillhörighetsmärken och deltagandemärken. Naturligtvis kan även du som roverscout använda de bevis- och intressemärken som finns i Scouternas program, men troligtvis är de flesta på en för låg nivå för dig. Inom kategorin tillhörighetsmärken finns två sorters märken. Dels roverscoutmärket som visar att du är roverscout, och dels färdvalsmärkena som visar vilket färdval du gjort. Deltagandemärken kan man jämföra med lägermärken. Ett deltagandemärke visar alltså att du delar upplevelser tillsammans med dina kompisar. Till exempel kan det vara projektgruppens eget märke som ni tar fram specifikt för ett visst projekt.

Roverscoutmärket Märken eller inte? Eftersom du själv formar stor del av din rovertid är det också upp till dig att fundera på om och hur du vill använda märken, och hur de ska se ut.

Roverscoutmärket visar att du är roverscout – programflamman tillsammans med roverhjärtat är en symbol för att du brinner för ditt scoutengagemang. Ditt roverscoutmärke tar du emot under din arrivo, förslagsvis av din mentor. Det markerar början på din tid som roverscout. De andra åldersgrupperna har motsvarande märken, och på så vis kan du lätt se vilken åldersgrupp en scout tillhör.

Roverhjärtat

Roverhjärtat är en av de allra finaste utmärkelserna som finns i Scouterna. Det visar att du fullföljt din tid som roverscout och att du nu är redo att ta nästa steg för att föra din kunskap och dina erfarenheter vidare till scoutrörelsens yngre generationer. Ungefär som att de som doktorerar vid ett universitet får en doktorsring som visar vilken fantastisk prestation de åstadkommit så får du som roverscout roverhjärtat när du avslutar din tid som roverscout. Märket blir både ett bevis för dig själv och andra på allt du lärt dig, och samtidigt en inspirationskälla för yngre scouter. Roverhjärtat får du under din partenzaceremoni (läs mer om partenza på sidan 19). Du kan sedan bära det både i scoutsammanhang och utanför scoutrörelsen – roverhjärtat är en symbol för ditt engagemang i scoutrörelsen under din tid som roverscout.

Färdvalsmärken

Det finns fyra olika färdvalsmärken för roverscouter. Dessa motsvarar de fyra färdvalen – naturen, kulturen, samhället och ledarskapet. När du byter färdval byter du även färdvalsmärke. Färdvalsmärket gör det smidigt för dig att identifiera andra roverscouter med speciella inriktningar oavsett var du är när du söker medlemmar till din projektgrupp, till exempel när du sitter på ett café på Roverforum (se sidan 38) eller om du träffar en scout på stan.

Projektmärken

Kanske har du tillsammans med din projektgrupp gjort ett alldeles speciellt projekt som ni gärna vill minnas genom ett märke. Detta märke kallas projektmärke och är ett deltagandemärke för just ert projekt. Projektmärket ska vara en kul grej och är absolut inget måste, och det är viktigt att inte märkesdiskussionerna stjäl fokus från ert verkliga projekt. Om ni bestämmer er för att ni vill ha ett projektmärke ansvarar du och din projektgrupp själva för att designa, producera och införskaffa projektmärket så att det blir i precis den form ni vill ha det. Projektmärket kan vara en knapp, en nål eller ett vanligt tygmärke. Ett bra tillfälle att dela ut projektmärket till varandra kan vara på ert sista projektmöte i samband med att ni reflekterar och utvärderar ert projekt. Gör gärna en lite högtidligare ceremoni för att avsluta ert projekt och dela ut märkena. Och du – glöm inte bort att hitta på något festligt för att fira det ni gjort!

Redan under stenåldern blev människor stressade. Man blev stressad när en farlig situation uppstod och stressen var på så vis en nödvändig egenskap för överlevnad. Men stresskänslorna varade inte så länge, utan kroppen återgick relativt fort till sitt normaltillstånd. Även i dag kan ett visst mått av stress vara nyttigt för människan. Men nu är stressen inte lika övergående som på stenåldern. Och ju längre våra kroppar är utsatta för stress, desto mer skadas vi. Men vad är stress egentligen? Vad är det som händer i kroppen? Stress är kroppens egen varningsklocka. När du känner dig stressad är det kroppens sätt att säga till dig att ta det lugnare. Under stress förbereder sig kroppen helt omedvetet för en kamp- eller flyktsituation, det är ett genetiskt arv för att öka chanserna till överlevnad. Det sker en stressreaktion, helt automatiskt via nervsystemet. Stresshormoner kommer ut i blodet och det blir extra mycket socker och fett i blodet för att vi ska få energi. Hjärtat börjar slå fortare, vilket leder till att blodtrycket stiger och blodcirkulationen till musklerna ökar. Kroppen får en riktig energikick – allt för att klara av en fysisk kraftansträngning. Men det låter väl inte så farligt? Kan

stress verkligen skada kroppen? Stress kan försämra vårt immunförsvar. Det innebär att vi blir mer mottagliga för infektioner av olika slag. Och det vet ju alla hur man är när man är sjuk; trött och hemmaliggande. Stress kan även bidra till att blodtrycket ökar, och högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtförstorning och hjärt- och kärlsjukdomar. Stress kan ge dig huvudvärk och problem med magen. Stress kan även påverka ditt minne. Din hjärna har helt enkelt för mycket att hantera, så den sållar bort information som du vill lägga på minnet. Det kan vara allt från det som sas på en föreläsning till tandläkartiden. Hm, måste jag bosätta mig i en koja mitt ute i skogen och avskärma mig från hela civilisationen för att slippa stress? Nja, riktigt så illa är det inte. Stress är svårt att undvika. Men om man känner sig stressad under lång tid är det dags att fundera på vad man håller på med. Vad måste förändras för att kroppen ska må bra? Ta del av våra tips som motverkar långvariga stresskänslor!

Tips för att stressa av Gör något roligt! Se en film eller spela ett roligt spel. Låt dig själv försvinna från verkligheten ett tag och undvik att tänka på allt som du har att göra eller är tyngd av. Tänk på din andning. Ta djupa andetag! Andas in genom näsan och ut genom munnen. Ge dig ut på en skogspromenad. Gå i lugn takt och andas in den friska luften. Gå till gymmet och stretcha! Den varma duschen efteråt hjälper också. Prata och dela dina tankar med någon som står dig nära. Tänd levande ljus. Sätt på lugn musik och fyll badkaret med varmt vatten som du sen blandar med lite skön doftande badolja. Se till så att du får tillräckligt med sömn varje kväll. Sover man för lite blir man ofta seg och irriterad, och det kan i sin tur leda till att man blir stressad.

De flesta har väl någon gång drömt om den stora kärleken? För vissa människor förknippas kärlek med sex, medan andra inte ser något samband mellan fysiskt umgänge och känslor. Under din tid som roverscout spelar relationer en central roll, och pressen kan se olika ut eller komma från många olika håll samtidigt. Ju äldre man blir desto mer ökar pressen på att så småningom hitta den rätte, gifta sig, skaffa barn och stadga sig – och tillsammans med det kommer samhällets förväntningar på hur mycket och vilket sex man ska ha. Artiklar i tidningar som berättar hur man ska göra för att få orgasm, om de senaste sexställningarna, filmer med sexscener och andras berättelser kan lätt göra en förvirrad. Är jag normal? Är det meningen att det ska vara så här? Därför kan det vara bra med ett snack med någon som verkligen har koll på det där med sex, kärlek och unga vuxna. Finns det något svar på vad som är normalt? Karin Wedelin är kurator på en gymnasieskola, har mycket erfarenhet av samtal med unga vuxna och är utbildad i bland annat sexologi. Hon upplever att det flest vill prata om är sin egen osäkerhet. – Man är rädd att inte duga, att bli dumpad eller att inte våga följa det man känner. Många är också oroliga över att vara smittad av en könssjukdom eller att bli gravid.

Karins tipsruta: Prata med någon om dina funderingar. Då får du sätta ord på dina tankar, och får dessutom höra någon annans åsikter och kanske se det från en annan infallsvinkel. Människor att prata med finns på nätet (till exempel www.umo.se), på ungdomsmottagningen (upp till mellan 20 och 25 års ålder, beroende på vilken mottagning man går till), barnmorskor (för tjejer), vårdcentralen, personalhälsovård, RFSU och RFSL.

Alla tror att andra har sex

Att den där osäkerheten mer eller mindre finns inbyggd hos de flesta människor, framförallt hos tonåringar och unga vuxna, är Karin Wedelin säker på. Hon säger att många redan som barn lär sig att inte lita på vad de själva känner. Det leder i sin tur till att man inte lär sig att känna efter vad som är bra för en själv. Det gäller även sexlusten, menar hon. – Många barn upptäcker som små att det

kan vara skönt att röra vid sig själv. Får man då höra att ’Nej, det ska man inte göra!’ så lär man sig att det är fel, och det grundlägger synen på det där med lust, säger Karin Wedelin. Att osäkerheten är tydligast hos unga människor tror hon handlar om vilket skede av livet man är i. – Det är åldern när man ofta är ute och umgås mycket, man är i vad jag kallar smörgåsbordsstadiet. Man har möjlighet att provsmaka livet. Samtidigt tror de flesta på det så kallade majoritetsmissförståndet. Missförståndet är att man tror att alla andra har sex, och att de har sex på ett visst sätt, men ingen vet egentligen om det är sant. – Och så läser man bloggar, ser på program som Top Model och ser alla så kallade vackra människor, och jämför med sig själv. Att det är lätt att känna sig otillräcklig är inte särskilt svårt att förstå. Att man inte förstår att någon kan tycka om en är vanligt, berättar hon. Det finns så mycket förväntningar och press. När man i stället lärt sig att lita på vad andra säger till en, samtidigt som man under uppväxten prackas på mer och mer sexrelaterad information, är det svårt att veta vad man själv vill. – Hur ska man kunna avgöra det? Men det är ju det som är grejen med smörgåsbordet. Alla gillar inte köttbullar, och då ska man ju inte äta köttbullar! Det viktiga är att man själv vill, och känner sig trygg. Inte att man nödvändigtvis ska vara kär eller göra något särskilt, säger Karin Wedelin.

Systembolaget i min hemstad ligger mitt på Stortorget. Trots att jag har precis samma rätt att gå dit och handla som alla andra vuxna över tjugo i vårt land så utkämpar jag alltid en inre strid med mig själv före varje besök. Väl framme ser jag mig hastigt omkring åt alla håll innan jag diskret slinker in genom dörrarna, och när jag handlat vad jag ska så sveper jag snabbt ner flaskan eller burkarna längst ned i ryggsäcken, väl inlindade i en tröja så att det inte ska klirra. Vännerna runt omkring mig suckar vant och frågar mig om och om igen varför jag inte bara tar en påse som normala människor. Efter åtta år som ledare i tre ideella föreningar händer det ofta att jag träffar barn och ungdomar på stan, vissa vinkar på håll och andra stannar och pratar en stund. Några har jag en nära relation till och andra har jag inte sett på ett par år, men en sak är de alla överens om – jag är äldre, jag är ledare och därmed är jag också cool. En förebild. En sån som sätter standarden, en sån som man ska härma. Om vi stannar och hälsar är det en sak. Då kan jag lätt visa upp de två ölen som jag ska dela med en kompis på fredagskvällen och slänga ur mig en slagkraftig moralpredikan om farorna med alkoholintag och vikten av att inte falla för grupptryck. Vi kan diskutera om det är någon skillnad mellan att dricka en öl till maten och att shota tills man inte minns någonting mer. Men när allt de ser är att jag kommer gående på andra sidan torget med den självlysande systemetplastpåsen i högerhanden? Hur går det ihop med anti-drog-mötet vi hade på Scouterna förra veckan? Och varför ska de själva hålla sig borta från alkohol när jag, av påsen att döma, antagligen ska ”supa huvudet av mig ikväll, som alla andra studenter”? Många föds med anlag för missbruksbeteende. Det resulterar i beroende av träning, arbete, socker, sex, tobak, kaffe, shopping, alkohol, narkotika eller vad som helst som går att överkonsumera. Hur skulle jag kunna leva med mig själv om jag var den som uppmanade någon av dessa ungdomar att prova sin första öl? Enkelt tycker många – sluta helt att dricka själv. Lev som du lär och problemet är löst! Men om jag nu upplever att det där glaset vin verkligen höjer min levnadsstandard?

Att dricka alkohol är ett medvetet beslut som jag fattat i vuxen ålder, kanske inte rätt beslut i allas ögon men trots allt mitt eget beslut. Men hur ska man göra när ens ledarroll flyter ihop med privatlivet? Det gäller inte bara alkoholkonsumtionen, det gäller vilken attityd man har när man går på stan, språkbruk, vilka vänner man umgås med och så vidare. Listan kan göras lång. Det bästa är förstås att alltid göra allting helt rätt och vara den perfekta förebilden. Men alla människor, oavsett hur bra ledare de är, kan och kommer att göra misstag någon gång. Det går i viss mån att censurera sin facebookprofil, gömma ölburkarna i en tygkasse och alltid bara skratta på rätt ställe, men hur mycket ska man egentligen behöva offra av sitt ”riktiga” jag för att leva upp till ledaridealet? Jesus lät sig spikas upp på ett kors för att fortsätta vara en förebild. Hur långt måste man gå för att vara en bra scoutledare? Kanske är det så att det behövs ledare av alla typer. Ledaren i skinnjacka som svär vänskapligt och spottar snus på marken kanske i själva verket är en stor tillgång i ledarlaget eftersom hon kan tala samma språk som de scouterna som annars skulle ha sökt sig till tvivelaktiga motorcykelgäng som inte alls delar scoutings värdegrund. På samma sätt behövs kanske både ledaren som vet hur det är att dricka alkohol och kan ta festdiskussionen med sina scouter, och den nyktre ledaren som kan ge sin bild av alkoholkonsumtion i samma diskussion. Nej, att vara ledare behöver inte betyda att man måste offra hela sitt privatliv och leva perfekt. Men det betyder att man hela tiden måste ifrågasätta sitt eget beteende, fundera över hur ens privatliv påverkar scouternas förtroende för en som ledare och hur man som förebild påverkar scouternas stora val i livet. Jag tänker fortsätta packa ner mina ölburkar direkt i ryggsäcken. Det är en mycket liten och enkel handling som inte påverkar min livskvalitet. Och om det kan hindra någon från att uppmuntras till osund alkoholkonsumtion så är det värt besväret. Matilda Axelson

Att lämna föräldrahemmet för första gången är oftast roligt och skrämmande på samma gång. Hur man väljer att bo påverkar såklart den första tiden på egen hand väldigt mycket. Tre scouter berättar om sina olika erfarenheter.

Frihet och sällskap på internat

Många associerar kanske ordet internat till skoluniformer, engelska slott, knästrumpor och strikta regler. För Marika är ett internat en trevåningsbyggnad i Nacka utanför Stockholm, där journalistutbildningen är precis runt knuten och ett tjugotal personer delar kök, toalett och dusch. Hennes rum är litet men mysigt, och fyllt med färgglada klänningar på väggarna. Hon flyttade hit från det trygga livet hemma hos familjen i Örebro. – Jag var lite orolig innan för att jag skulle känna mig ensam när jag flyttade hemifrån, säger hon. Men Marika insåg ganska snart att hennes oro var obefogad. Dessutom upptäckte hon att man aldrig riktigt är själv på ett internat, både på gott och ont. Det är folk omkring en hela tiden, men även om det kan vara frustrerande att till exempel dela kök har hon fått många nya vänner. För att lösa, och undvika, eventuella bråk, har de regelbundna internatmöten där de går igenom och diskuterar olika frågor. Det är också ganska populärt att sätta upp lappar för att uttrycka sin åsikt, berättar Marika och skrattar. Trots problem med delade ytor, disk och andra vardagsbestyr, ser Marika inte negativt på tillvaron. Hon gillar friheten som flytten gett. – Det är asskoj att flytta hemifrån! Man blir självständig och dessutom hittar man garanterat nya vänner som man annars inte skulle få chansen att träffa.

Ensamt men fritt i egen lägenhet

Sedan Sebastian, 19, tog studenten har han pluggat vidare, varit scoutledare och hängt mycket med sin flickvän. Men han har också lämnat föräldrahemmets trygga vrå och tagit steget att flytta hemifrån, till en egen lägenhet. – Jag har flyttat till en halvsunkig lägenhet, och där har jag bott i ungefär två månader. Det kostar jättemycket att bo här, så all tid som inte går till plugget, scouterna eller min flickvän ägnar jag åt att jobba som en galning, berättar han. Flytten från föräldrarnas hus, som enligt Sebastian själv ligger mitt ute i ingenstans, har inneburit både negativa och positiva förändringar. – Den största skillnaden är att jag slipper den långa pendlingen till skolan. Jag behöver dessutom inte anpassa mitt schema efter andra, utan kan planera själv. Men det är också väldigt tomt, när jag väl är hemma känns det väldigt tyst. Han oroade sig inte särskilt mycket före flytten och har heller inte stött på några oväntade problem. Nästan inte i alla fall. – Den första veckan kunde jag inte hitta mitt soprum! Det hade jag definitivt inte förväntat mig. Det löste sig dock, man var tvungen att gå via garaget.

Orolig – Jag var lite orolig innan för att jag skulle känna mig ensam när jag flyttade hemifrån.

Gemensam matlagning och närhet i kollektiv I ett ensamt trevåningshus bor Felicia i en stor och hemtrevlig lägenhet. Det hade kunnat vara bostaden för en helt vanligt familj, men här har i stället några kompisar bestämt sig för att flytta in och starta ett kollektiv. Det första som möter en är ett piano med en uppstoppad fågel på, och ett stort matbord. De är fem personer som delar på lägenheten. De har varsitt rum och ett stort gemensamt vardagsrum. De lagar nästan all mat gemensamt. – Tidigare hade vi en matkassa, men just nu betalar alla för det som de själva köper, och så äter vi tillsammans. Det funkar bra, det är trevligt, säger Felicia. Hon har tidigare bott både hemma i föräldrarnas villa, i en egen lägenhet och i studentkorridor. När kontraktet på studentrummet skulle gå ut var hon i behov av boende, och väldigt lägligt skulle en vän flytta ut ur sitt rum i kol-

lektivet. Att flytta från korridoren tyckte hon dessutom var skönt, eftersom man inte fick välja vilka man skulle bo med där. – Vi har inte haft några konflikter här alls, säger Felicia. För att undvika bråk tror jag att man behöver ha en öppen dialog och säga till om något är jobbigt. I kollektivet har man alltid människor nära vilket kan vara både positivt och negativt. – Det bästa med att bo här är att man alltid har någon att prata med och umgås med. Det är samtidigt det sämsta också, typ som när man behöver vara i fred. Ett tips innan man drar ihop några vänner för ett gemensamt boende är att man ska vara beredd på att kompromissa och acceptera att andra människor inte alltid gör sådant man uppskattar.

Om du varit scout när du var yngre har din ledare förmodligen hjälpt och stöttat dig i din personliga utveckling, antingen har du tänkt på det eller så har hon eller han gjort det i bakgrunden utan att du märkt av det. Har du inte varit scout tidigare har det kanske funnits andra personer som haft samma roll för dig? Ju äldre du blir desto större ansvar kan du ta för din egen personliga utveckling, men det kan ändå vara svårt att göra det utan att få tips och råd från någon annan. Man ser helt enkelt inte skogen för alla träden. Mentorskap är en erkänt bra metod för personlig utveckling som faktiskt är tusentals år gammal. Mentor var namnet på Odysseus tjänare som blev lärare och förebild åt Odysseus son i faderns frånvaro. Eftersom Scouterna i allmänhet, och kanske roverscouting i synnerhet handlar om just personlig utveckling, är mentorskap en naturlig del i programmet. Ett mentorssamarbete bygger på mötet mellan en huvudperson (adepten) och en annan person med mer livskunskap eller erfarenheter (mentorn). Mentorskapet tar alltid sin utgångspunkt i adeptens aktuella livssituation, men kan handla om såväl roverscoutprojektet adepten håller på med som hans eller hennes arbete, skola eller privatliv.

Ett mentorssamarbete bygger på mötet mellan en huvudperson (adepten) och en annan person med mer livskunskap eller erfarenheter (mentorn).

Varför mentorskap?

Mentorskap som verktyg för personlig utveckling används utbrett inom alla sektorer, det vill säga inom både offentlig sektor, näringsliv och i civilsamhället. Det är exempelvis mycket vanligt att stora företag erbjuder sina anställda möjlighet att få en

mentor som stöd och bollplank när de ställs inför nya arbetsuppgifter. Men mentorskap är även en bra metod för att arbeta med mjukare frågor. När du arbetar med ett projekt kommer du utan tvekan att någon gång under processen stöta på problem, tröttna eller fundera över om detta verkligen är rätt väg att gå. Det är en naturlig del i varje projekt och antagligen kommer du att gå starkare ur händelsen än du var när du påbörjade projektet. Säkert kan du också komma på många tillfällen i livet när du stått inför vägval som varit svåra att göra. Sådana kommer du även fortsätta att ställas inför. Kanske har du svårt att bestämma dig för om, och i så fall vad, du vill studera? Funderar du kanske på om Gud verkligen finns? Eller vill din partner flytta ihop trots att du själv inte känner dig redo? I alla såna situationer kan det vara bra att ha någon att bolla dina tankar med. Ofta kan det underlätta om man får diskutera med någon som redan varit med om en liknande situation innan man fattar ett svårt beslut. Det kan vara en kompis, farmor, någon ur ditt gamla utmanarlag – men det kan också vara bra att använda någon som du inte har någon tidigare relation till. Genom att vara del i ett organiserat mentorsprogram får du en naturlig arena för att själv utvecklas som person och för att diskutera livsfrågor.

När ett plus ett blir tre

just den åldersgruppen eftersom det i större utsträckning är baserat på den individuella personliga utvecklingen.

– exempel på ett lyckat mentorssamarbete Gustav Sundgren har varit adept i ett mentorssamarbete under fem år. ”Mentorskapet har fått mig att klara av saker som jag trodde var över min egen kapacitet. Ett av mina största projekt har varit att bygga förutsättningar för en helt ny organisation, ett riksförbund för spelberoende unga vuxna och deras anhöriga. Den visionen hade jag aldrig lyckats hålla vid liv eller kunnat arbeta för så hårt för utan min mentor som bollplank. Han har dessutom hjälpt mig att omforma min egen värdegrund, samla mitt engagemang och inse att resan är bra mycket viktigare än målet i sig. Han ger mig hela tiden feedback och hjälper mig att förstå att det är helt okej att projektets ramar förändras, så länge man stannar upp längs vägen och reflekterar. Du kan ju faktiskt ha genomfört ett lyckat projekt även om målet du uppnådde inte är exakt det du siktade på från början. Min mentor har hjälpt mig att gå från tanke, idé och vision till att sätta upp målsättningar för både mina projekt och min personliga utveckling. Det har hela tiden handlat om att hjälpa mig att sätta ord på hur jag ska förverkliga mina mål och drömmar, för att jag ska utvecklas tillsammans med mitt projekt. Vi visste inte från början att vi skulle samarbeta under fem år, men när vi diskuterade saken vid utvärderingen av varje tidsperiod kändes det helt rätt att fortsätta. Tack vare mentorssamarbetet har jag fått med mig både praktiska tips, till exempel verktyg för tidsstrukturering och krishantering, och insikter om mig själv och hur jag fungerar som person. Ett mentorssamarbete är en fantastisk chans att utvecklas samtidigt som det underlättar fantastiskt mycket i arbetet med ett projekt.”

Mentorskap och Rover

Mentorskap i Scouterna

I Sverige har vi i Scouterna arbetat organiserat med mentorskap sedan 2007. Då startades Scouternas utbildning Värdebaserat Ledarskap för att utveckla ledarskap inom den ideella sektorn, som också kallas civilsamhället. Mentorskapet är en viktig byggsten i utbildningen, där adepter från bland annat scoutrörelsen får träffa mentorer från näringslivet och offentlig sektor i ett mentorssamarbete med fokus på ledarskap. I Scouternas program introducerades mentorskapet i boken Ledaren – gör dig redo! I roverscoutprogrammet är mentorskapet en naturlig del. Det passar extra bra i

Tips Läs mer om Scouternas Värdebaserade Ledarskap på sidan 130.

Som roverscout kan du ha nytta av din mentor både i och utanför Scouterna. Som du säkert redan förstått kan han eller hon vara en ovärderlig hjälp när du funderar över karriärval och livsfrågor, men även inom roverprogrammet kan han eller hon vara till nytta. Naturligtvis beror det på hur väl insatt din mentor är i Scouterna och programmet, men oftast kan hans eller hennes frågor och tankar hjälpa dig till insikter oavsett om du har en scout som mentor, om hon är styrelseproffs eller om han är handläggare på kommunkontoret. Mentorn kan vara till lika stor hjälp när du driver ett riktigt krångligt projekt med många motgångar, som i ett av dina succéprojekt där projektgruppen är underbar och ni aldrig stöter på några problem. Om du dessutom tar hjälp av mentorn när du sätter upp mål för din utveckling (kopplat till målspåren för roveråldern såklart) kan hon eller han även bli ditt verktyg för att följa upp att du följer målspåren, arbetar enligt scoutmetoden och utvecklas på bästa möjliga sätt enligt dina egna personliga förutsättningar. Mentorn finns också för att vägleda dig genom hela ditt projekt, och kommer att vara den personen utanför din projektgrupp som du först vänder dig till när du stöter på problem eller funderar över hur du ska gå vidare i en situation. Som i alla olika typer av personliga relationer är det ett givande och ett tagande. Ibland fungerar allt jättebra, medan det oftast också finns tillfällen när relationen strular eller inte ger så mycket. Ditt behov av en mentor kommer även att variera över tid. Men genom att arbeta med er mentorsrelation och vårda den kommer den finnas tillgänglig när du som bäst behöver den. Då kommer du som adept kunna få många fördelar med att ha en mentor. Genom ett lyckat mentorssamarbete kan du exempelvis bli bättre på att genomföra och slutföra dina projekt, utveckla din förmåga att kommunicera och att sätta upp realistiska mål och delmål när du driver ett projekt. Detta är egenskaper som du kommer att ha nytta av i många olika situationer i livet även utanför scoutverksamheten, och förhoppningsvis kommer du att upptäcka hur din självkänsla förbättras och hur du blir lite av en expert på att tackla situationer som dyker upp i din vardag tack vare de erfarenheter ditt mentorskapssamarbete har gett dig.

Vill du bli min största idol?

– att inleda en mentorsrelation Alla människor, både barn och vuxna, har förebilder eller idoler som de ser upp till. Eftersom man ofta har stor respekt för de människor man beundrar mest, så vill man givetvis visa sig från sin bästa sida inför förebilden. Därför kan det bära emot att erkänna sin beundran och tala om för sin idol att man faktiskt ser upp till henne eller honom, eller kanske till och med har gjort det under en längre tid. ”Tänk om han tycker jag är omogen” eller ”tänk om hon börjar skratta” är vanliga reaktioner från adepten, och ibland kan det kännas svårt att våga ställa en så harmlös fråga som ”vill du bli min mentor och hjälpa mig utvecklas?”. Fundera själv: Hur skulle du reagera om en utmanarscout kom till dig och talade om att han beundrar dig för några av dina personliga egenskaper, och att han gärna skulle vilja träffa dig då och då för att bolla tankar om stort och smått med någon äldre och klokare? Skulle du skratta då? Knappast. Det är mer troligt att du skulle bli glad och smickrad, och antagligen skulle du inte behöva speciellt mycket betänketid innan du skulle tacka ja och boka in ert första möte. Vem som är en bra mentor är alltid svårt att veta i förväg. Det beror på personkemi mellan dig som adept och mentorn, hans eller hennes tidigare erfarenheter, syn på livet och om denne har tid och kraft att ägna åt dig. Ofta kan det som nämnts ovan vara bra att välja någon man ser upp till eller tycker har gjort något fantastiskt, men fundera även på vad du tror att du kommer lära dig mest av. Kanske skulle du utvecklas ännu mer av en mentor du inte egentligen alls ser upp till men som har erfarenheter som kan hjälpa dig? Utgå från din situation, vilka frågor du tror att du kommer att vilja fokusera på under er relation, och hur du vill utvecklas. Tillfråga sedan någon som lyckats med det du vill uppnå – eller något som misslyckats med det! Din mentor kan vara någon du redan känner eller själv tar kontakt med. Det kan vara en bra idé att fråga runt bland vänner och bekanta för att se om det finns någon i din närhet som dina vänner tror att du kommer att kunna samarbeta med. För att få tips på hur du ska hitta en mentor kan du besöka www.scout.se/rover. Roverforum (se sidan 38) är också ett utmärkt tillfälle att leta upp en mentor, och då har du ju dessutom möjligheten att träffa personen i verkliga livet redan innan ni inleder ert mentorssamarbete.

Fyra frågor till Patrik

Patrik Hedljung fick tillsammans med Kaspra Burns ta emot pris som Årets ledarutvecklare på Kompetensgalan 2011. De fick priset för sitt arbete med utbildningen i Värdebaserat Ledarskap och för att de kombinerar kompetens från alla de tre olika sektorerna näringsliv, offentlig och ideell sektor i mentorssamarbetet. De involverar alla sektorer för att ge adepterna en så bred platform som möjligt att stå på i sin ledarroll. Vad ger det mig som roverscout att jobba med mentorskap? Att vara adept i ett mentorssamarbete är en unik chans att få vägledning av någon som tidigare varit i samma situation som den jag själv befinner mig i. Att få höra någon annans input och att samtala med en person som vill mitt eget bästa är en fantastisk tillgång när man vill utvecklas i sitt ledarskap, sin livssituation eller som roverscout. Finns det någonting man ska akta sig för vid ett mentorssamarbete? Det är viktigt att komma ihåg att mentorssamarbetet är ett öppet möte, och att både mentorn och adepten samarbetar på lika villkor. Adepten ska aldrig välja en mentor som till exempel är adeptens chef, hyresvärd eller någon annan person som man är i en beroendeställning till, eftersom det begränsar öppenheten och hämmar relationen. Det kan fungera bra om adepten väljer sin tidigare scoutledare som mentor, men att till exempel välja nuvarande kårordförande när man själv sitter i kårstyrelsen är ingen god idé. Hur ofta ska vi ses? Det beror på vilken fas projektet är i och i vilken situation du och din mentor befinner er. I början av mentorssamarbetet är det bra att ses lite oftare, ungefär var tredje vecka, men när man har träffats några gånger kan man låta det gå lite längre tid emellan mötena. Var noga med att ta god tid på er när ni ses och avsätt minst ett par timmar för mötet. Hur gör jag om jag känner att jag och min mentor inte kan samarbeta? Ge relationen en ärlig chans och prata om saken tillsammans. Efter några möten kommer ni känna om det känns bra eller om det är någonting som inte fungerar. Det är viktigt att mentorskapet är en professionell relation, men om personkemin inte känns bra så gör ni bäst i att avbryta samarbetet. Det är ingen idé att tvinga sig till ett samarbete som inte ger någonting.

Patrik Hedljung

Exempel på mentorskapskontrakt

Ett mentorskapskontrakt best år av tre dela r: ruti ner, code of conduct och mål. Du hitta r en färd ig mal l för mentorskapskontrakt på ww w.scout. se/rover.

trakärteentav de allra viktigaste skon rskap Menis to per up gr ets arb som i alla di n mentor redan

Prec du och Detta ssa ma rbetet att sakerna i mentor på mentorsk apet. apsr se ni r terat hu sk frå n börja n disku er t första möte sk riva ett mentor på av mengör ni genom att båda förväntar er talar om vad ni kont rakt dä r ni va randra. tal som besk river torsk apet och av et är en sorts av kt tra fra mon sk ap rsk Mento ma syn på hu r de eptens gemensam vil l få ut av n ge tli en eg mentor ns och ad n ma ns om gå til l, och vad å kom m it övere tida mötena sk a et ha r ma n ocks l avtal vil av er I ell t. et ete tal rb av sa ma gon pa rt br yter nå ara om sk ra n gö a ma r sk n för hu vad ma n rbetet, sa mt en pla t.se/ sluta mentorssa ma ts första må nader. På ww w.scou är, de rbete n anvä nda som beta under sa ma ma lla r som ni ka ka n också va ra ett iga rd fä ns fin r rove Mallen att de passa r er. nä r ni kom mer eller anpassa så r er t första möte fö ag erl nd su on bredvid ka n du r Hä . bra diskussi era ng er relation sk a fu kt ka n se ut. tra on sk överens om hu r ap hu r ett mentorsk på l pe em ex ett se

Mötesrutin

Ni ka n också ha tesr ut in. Sä rs stor ny tta av at t kom ma överens om en ki lt i början av er relation ha en fä rd ig ka n det va ra möruti n, så at t ni inte behöve bra at t utformar era r fo m på hu r mötes öten. På w w w.scout.se/ro kusera på hu r ni ruti ner ka n se ver fin ns exem ut. pel 1. Man bestäm prata om mer vi lket äm ne som är aktuel lt at t un fas dä r m der nästa möte. K anske an är för natu re måste arbeta mer med m projektet i en n. ålspåret kä ns la 2. Någ ra da ga r före möt et och gör kl ri nger adepte ar n mentorn kont rolle t om tid och plats inför ra r at t det ak mötet , och tuel la äm net är det so fort m man bör ha som tema fö fa ra nde 3. Mötet hå r mötet. lls. 4. Efter möt et mejla r adep ti ll mento te rn dä r adepte n m in nesa nteckn inga r n hon el ler ha n ha r at t lö besk river vi lk a uppg ifte r sa inför näst bl ir inte a ba ra en på m in nelse för bå möte. Det ta en bekräf da te pa rter, utan också om hu r m lse på at t adepten och m ento an sk a gå vida 5. Adepten re med projek rn är överens arbeta r med te t. uppg ifterna 6. Vid nästa i proj möte följer m an upp arbete ektprocessen. t med uppg if terna.

Diskutera tillsammans vilk a ruti ner som gäller för ert sam arbete: • Var ska vi ses? Ska vi ses på sam ma plats varje gång? • Hur ska vi behålla fullt foku s under mötet? (Exempelvis avstängda mob iltelefoner) • Fastställ en tidsram som är synk ad med ditt projekt. Till exempel: - Samarbetet vara r under åtta månader. (Det är vikt igt att sätta en star t- respektive slutt id, seda n kan man givetvis korr igera den efter hand.) - Vi ses var tredje till sjätt e veck a. - Varje möte är två till tre timmar lång t. Utforma ett code of conduc t: • Ska vi ha tyst nadsplikt eller får vi prata om allt som sägs med alla and ra? • Öppenhet och ärlighet – adepten måste hålla mentorn väli nfor merad om hur det går i projektet, hur man håller projektplanen och hur det funk ar i gruppen. • Hur ska vi göra för att allti d behålla adeptens bästa i första rum met? • Vad ska vi prata om? (t.ex . projektet, personliga relationer och vägval i livet ) • Vad ska vi inte prata om? (t.ex. sexl iv eller mentorns fam iljesituation ) Sätt upp mål för mentorskap et: • Ska ni fokusera på något särs kilt, eller vill ni prata om både ditt påg ående rove rprojekt och privatlivet (som mål för exempelv is arbe te, utbi ldni ng och fritidssysselsättn inga r). När ni håller era mentorsmöten kan ni skilja på de privata respektive professionella dela rna om det gör det enk lare för er. • Gör upp både långsikt iga och kortsikt iga mål. • Gör upp både barr iärbryta nde mål , dröm mål , och mål som är mer real istis ka att uppfylla. • Adepten ska vara den som i huv udsak utforma r dessa mål.

ing Håll rnboskallegivnetvi isruanvlln nde och ända sig av ett stödja t att

Mento erscou att hjä lpa dig som rov lyssna nde ledarskap för arbete byg ger på en ömsesidig rssam utveck las. Er t mento ni att upptäcka era kor t väl kom mer respekt. Om ni spelar möjligheter att utra sto har n pte ade att både mentorn och am ma möten. or tack vare era gemens ciplin frå n vecklas som mä nn isk dis och in rut arbete kräver Men ett mentorssam edda på att pten. Ni måste vara ber sioner na både mentorn och ade i diskus us fok ålla beh a, ten förbereda er inför mö era möten. kontakt även mellan och hål la regelbunden

ig och din mentor: d r fö g å ih m o k rt o K entorskapet. cent ru m för m

a stå i s • Adepten sk lik a vä rde. Båda rätt h mentorn ha r • Adeptens oc lik a vi kt iga och ingen ha r mer är synpun kter n. na frivi llig än någon an te bygger på en torskapssa marbe ntemot va ra nd ra och en m t ka lyc t • Et liga ge kat. r öppna och är t eller m indre lyc relat ion. Va tet kä nns lycka be ar m sa r nä er och den ta la om öten som passar vi lken ty p av m affä rser m ke ns ka d • Fu ndera på lan t ner er i bäst. Ib br yta av med at fas ni befin r mest, men at t ge n en öt ka s m a an m sig mäs g til lsa m eller lag a m idda gå på teater a. er m sk a se också fu ng nt eller lärare so rn ha to ingen kont rolla en är m rn a to sk t en lle M • . I stä gjor t hem läxan t va ra til l at t man förhål ln ingssätt snarare än at e coutens et t coacha nd projektplanen följs är rovers , at t kont rolla nt . om för eget ansvar h hela tiden ta lar ingen ba ra peppar oc en m m so n, r to vä d en m go • En nske en ”du är bra” är ka stä llet at t leda adepten adepten at t ift är i pg up s rn to en adeptens mentor. M ra at t bekräfta projekt, inte ba t sit m no ge arbete. . Adepten och är tidsbeg rä nsat rja n hu r t te be ar m sa rs • Mento ar t frå n bö r til lsa m mans kl ha lva tiden ha r ni et t mentorn gö efter h oc å, rtg fo ngerat a vad som ha r fu länge det sk r ni diskuterar dä e öt m lt ki t. rs te sä marbe te fu ngerat i sa respektive in

Lästips:

• Mera Mentorskap, av Peter Nisses. • Mentorn och Adepten – så fungerar det i praktiken, av Michael Rönntoft och Anna Spjut h. • I ”Ledaren – gör dig red o” hittar du mer informatio n om mentorskap i scoutvärlden.

att fastna i fällor Vanlienga : TE tor är IN

En m g är som tycker alltin • En förälder – adepten presterar. d va ett vs bra, oa epten med som bemöter ad • En kompis – g. in låt gå-instä lln att stä lla m tar sig fri heten • En chef – so krav. or im lig t höga sit ter in ne med alla m • En lärare – so n. de rät ta svare

Ämnesexpert vs. mentor

Det är vikt igt att skilja mentorn från en så kallad ämnesexpert. En ämn esexpert är någon som har specialkompe tens inom ett visst område. Om ditt projekt till exempel går ut på att bygg a en timm erkoja, lära dig mer om asiatisk mat eller förd jupa dina kunskaper i att leda barn med särs kilda behov, så är det möjligt att du behöver rådfråga någon som är expert på ämnet. Då har du fortfarande kvar din mentor i men torsrollen och ställer mer specifika frågor till ämnesexperten. Det är alltså inte mentorn s uppgift att ha någon spetskunskap i ett viss t ämne, utan mentorn ska helt fokusera på roverscoutens personliga utveckli ng och vara ett stöd i projektprocessen.

Att byta mentor

Förhoppningsvis får du och din mentor genast en mycket bra relation som kommer att vara länge. Om så inte skulle vara fallet, eller om någon av er av helt andra skäl skulle vara tvungen att avbryta mentorssamarbetet kan du givetvis byta mentor. Tänk också på att du ska få ut något av att ha en mentor. I takt med att du utvecklas kan dina behov ändras. Detta kan också vara en anledning till att byta mentor. Precis som att göra slut med någon man är tillsammans med kan det vara svårt och jobbigt att avbryta en mentorsrelation. Därför är det extra viktigt att ha diskuterat just detta när ni utformar ert mentorskapskontrakt. Och kom ihåg att det inte innebär att ni aldrig ska träffas igen bara för att er relation som mentor och adept avbryts. Även din mentors förutsättningar kan ändras. Han eller hon kanske får mindre tid att ägna åt dig eller på något annat sätt får förändrade livsförhållanden så att han eller hon inte kan fungera som mentor för dig längre. Kom ihåg att visa respekt för att din mentor är ärlig och tacka för den tid som varit. Oavsett anledning till att du byter mentor är det viktigt att du kommer ihåg att registrera i mentorsbanken. Din mentor kan ha flera adepter samtidigt, men som adept bör du endast ha en mentor.

Att själv vara mentor

Oavsett om du varit scout sedan spårartiden eller om du kom in i rörelsen i vuxen ålder har du som roverscout chansen att själv gå in i mentorsrollen. Lär känna äventyrarna i din scoutkår eller ta en kaffe med en utmanarscout du känner. Tänk på att mentorskapet inte är lika formellt i de yngre åldersgrupperna och att det är viktigt att lära känna varandra innan man inleder ett mentorssamarbete. Ni kan lägga upp era mentorsmöten på ungefär samma sätt som roverscoutens mentorsmöten, men med mer fokus på livet i utmanaråldern, utmanarlaget och scoutens utmaningar under sin tid i åldersgruppen. Mer information om mentorskap för utmanarscouter hittar du i programboken Våga Utmana! om utmanarscouting och i Ledarboken. Att själv prova att vara mentor kan hjälpa dig att närmare förstå din relation med din egen mentor under rovertiden, och på så sätt få ut ännu mer av mentorssamarbetet.

En nationell mötesplats för roverscouter mellan 18-25 år

Roverforum ngörer att de glömmer ra ar ra va va äl sj t at na va åka Många roverscouter är så nd. Till Roverforum kan du la ib re ga lta de ra va n ka bort att de faktiskt av förberedelser, beroende er ad ån m er eft r le el , et som du är direkt efter jobb else och det är upp ev pl up en eg n di är m ru Roverfo på hur mycket tid du har. er till ett färdigdukat m m ko Du n. se an ch på ra erar till dig hur du vill ta till va evelser där du själv dispon pl up h oc en öt m r, te ite tiv smörgåsbord av ak iteter du vill ta del av. din tid och väljer vilka aktiv en natio e vå r och är sett om lå nghelg va rj av en O r e. de ig un er hå lls från hela Sv er tg rupp ut ek Roverforu m co oj rs pr ve n hela di ats för ro nell mötespl el ler om du ta r med dig passar just dig. Här m m du åker ensa at t fin nas en aktiv itet so er pa rken, stäm ma en t st de po i er t m ek m oj lyssna ko så ste pr st ug an el ler upp ditt sena entor i våffel Ukrai na. m ka n du visa de an iv bl ed di n rskap i första träff m g om socialt entreprenö ll du fyller lägert iden in hå kä nn hu r på en föreläsn är ditt läger – vi lket in ne en st und och r fö n le ol rr Roverforu m da le ur å G g. r! di s dä med är upp tid m deltaga re igen. Vi se so du på ny ttföds

Tänk om Sve ri permanent lä ges roverscouter kunde få en helt eg gerplats. I Po en roverscoute rnas egen by. rtugal har byn Drave bliv , it Här samlas ro gång per år fö ve r och under re att fira ett nationellt mö rscouterna en te tillsamma sten av året är n roverscoute r från hela vä Drave flitigt besökt av s rlden. Läs mer om Dra Scout Cente ve på internet. Sök på ”Drave + Rove r + Portugal” . r Var skulle du din roverby vilja ha ? www.scou Tyck till på t.se/rover

Diskussioner ngar i n v ö s t e b r a Samm Möten med förebilder Innovation Hångel Lägerbål Hajk Mänskliga Rättigheter Inspiration Posterpark Caféhäng p a k s r ö n Färdvalsm Matchmak Entrepre öten ing Partenza Spontanaktiviteter ar g n i n Höghöjdsbana s ä l Före Dans Mentorsträ ffar t Redovisning av roverprojekte Kajakpaddling Musik Projektkick off

Många av oss har nog någon gång funderat över frågor som: Vad händer efter döden? Hur kom jorden till? Varför finns jag? Vad är meningen med livet? Vissa har redan hittat svaret på alla dessa frågor, några av oss letar fortfarande. Frågan är – finns det ett enda svar? Om det finns många, hur hittar jag just mitt svar? Och måste jag veta? Människan har i alla tider sökt efter svar som förklarar tillvaron på jorden. Vad som händer efter döden har ingen vetenskapsman kunnat ge ett slutgiltigt svar på. Däremot finns det många som är övertygade i sin tro om hur vi faktiskt skapades, varför vi finns och vad som sker efter döden. Världen har många uttalade religioner som alla besvarar livets stora frågor på olika sätt. En del människor växer upp med religion som en helt naturlig del av sina liv, medan andra har sitt första möte med olika religioner under skolans religionslektioner. Kanske söker du din tro just nu. Kanske får en medlem i ditt roverlag dig att bli intresserad av någon religi-

on som du vill utforska närmare. Kanske kan berättelser om hur andra människor funnit sin tro hjälpa dig på din väg i ditt sökande, eller ge dig bättre insikt i andra människors religiösa övertygelse. Här nedan får du läsa om vilka vägar Kenny, Johannes, Markus, Therese, Zeynep och Radha tog för att hitta sin tro och hur de håller den levande. Det är viktigt att poängtera att svaren från de intervjuade personerna inte nödvändigtvis är en allmän uppfattning inom den religion som de tillhör. Det finns självfallet olika förgreningar inom de olika religionerna och varje människa som intervjuas gör sin egen tolkning.

Den Raeliska rörelsen tror på intelligent design och att jorden och livet skapades av konstnärer och vetenskapsmän från en annan planet.

Kenny

Hur hittade du din tro? Liksom många andra medlemmar, hade jag redan ungefär samma tankar kring rymden som det som Raeliska rörelsen förespråkar. Jag var intresserad av vetenskap, rymden och UFO, men samtidigt var jag intresserad av religion och tänkte att det måste finnas en kärna av sanning i de flesta religioner. Däremot trodde jag aldrig på någon gud, och var kritisk till mycket inom andra religioner och traditioner.

och dess funktioner går snabbt framåt, så det är ingen science fiction. Man kommer också, antagligen inom femtio års tid, att kunna förlänga den normala livslängden med ungefär fem gånger. Även inom det här området har det redan gjorts lyckade djurförsök. Enligt oss stämmer detta till exempel bra med Bibelns berättelser om Jesus som återuppstod efter tre dagar och människor som levde i 600 år och längre.

När hittade du din tro? Jag blev medlem i Raeliska rörelsen när jag var 22 år, men som sagt hade jag redan innan haft i princip samma teori och samma politiska tankar och visioner för hur vi kan skapa en bättre värld. På sätt och vis växte det fram, men när jag var 21 år upptäckte Elohims budskap. Det tog mig ett par månader av egna reflektioner och efterforskningar innan jag bestämde mig för att bli medlem.

Vad är meningen med livet? Att hitta sin egen mening, att utveckla sig själv, att göra saker som känns meningsfulla, njutningsfulla och roliga. Att leva i nuet. Att i slutändan sprida medvetenhet och kärlek på jorden och i universum.

Om du fick beskriva din tro med fyra ord – vilka skulle det då vara? Ateism, vetenskap, harmoni och kärlek. Finns det ett liv efter detta tror du? Ja och nej. Vi tror inte på en själ. Däremot kommer det förr eller senare att bli möjligt att få nytt liv efter döden genom en utvecklad kloningsteknik i kombination med att man kan spara och flytta över minnen från den gamla kroppens hjärna till den nya hjärnan. Ungefär som att man kan kopiera program från en dator till en annan. Kloning av däggdjur är redan möjligt, och kartläggningen av hjärnan

Hur gör du för att utvecklas i din tro? Frågan för mig är snarare vad jag kan göra för att hjälpa samhället att utvecklas, hur jag kan hjälpa mina medmänniskor och bidra till att det blir slut på lidande på jorden. Jag ser det inte som en tro, snarare en vision och ideologi. Om jag vill veta mer om er tro, hur gör jag då? Gå in på Raeliska rörelsens hemsida och Facebookgrupp, eller sök informaion från andra internetkällor. Du kan också läsa Raels bok Budskapet från utomjordingar och bilda dig en egen uppfattning. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss. För oss är det viktigaste att det blir en positiv förändring på jorden och att alla få kännedom om det som står i Raels böcker. Om vi får många medlemmar eller inte, är inte så viktigt.

Kristna tror att Gud har skapat världen och att Jesus är Gud som har blivit människa. Jesus kom till världen, dog och uppstod för att vi ska få veta vem Gud är och få gemenskap med hen. Hur hittade du din tro? För mig är det en grundläggande övertygelse att tron kommer från Gud, inte från mig själv. Visst finns det en personlig aspekt av tron – och den är förvisso viktig – men avgörande är att tron har sitt ursprung och sitt mål i Gud. För mig framstår därför frågan om hur jag blev funnen av Gud som en mer adekvat fråga än hur jag hittade min tro. Jag är uppvuxen i en utpräglat kristen miljö. Min far är pastor inom Svenska Missionskyrkan och jag har vuxit upp som pastorsbarn. Jag fick tidigt en självklar relation till Gud. Som liten bad jag alltid aftonbön med mamma eller pappa, vi bad bordsbön före maten, vi gick alltid till kyrkan på söndagarna, jag var med i församlingens barnverksamheter och så vidare. För mig som barn var Gud, Jesus och kyrkan en naturlig del av tillvaron och inget jag ifrågasatte. Först när jag blev äldre och började skolan blev jag medveten om att Gud inte var lika självklar för alla, och att det fanns många som ifrågasatte Guds existens. När hittade du din tro? Som sagt har tron i en bemärkelse alltid funnits där, så länge jag kan minnas. Man kan säga att jag fick min tro med bröstmjölken. Men min tro har förstås inte alltid sett likadan ut, den har förändrats, genomgått kriser och allt eftersom mognat. Om jag minns rätt var det först under gymnasieåren som jag självständigt och medvetet tog ställning för kristendomen och började kalla mig själv kristen. Om du fick beskriva din tro med fyra ord – vilka skulle de vara? Försiktig – min tro utmanar sällan andra än mig själv. Jag önskar och strävar efter att mer frimodigt våga stå upp för min tro utan att för den skull brista i respekt för andras uppfattningar. Kärleksstimulerande – min tro hjälper mig att vara öppen och tacksam för den kärlek jag får ta emot och motiverar mig att ge den vidare; att älska! Uppfostrande – min tro uppmärksammar mig på mina egna brister och får mig att mogna som människa; att få växa i ödmjukhet. Livsviktig – min tro är det grundläggande hopp som ger mening i tillvaron och förmår skänka livsglädje.

Johannes Vad händer efter döden, tror du? Min tro och mitt hopp är att den enskildes historia inte upphör då döden inträder. Förvisso sker ett radikalt brott, inget blir sig mer likt, vi kommer aldrig att återvända till vår mänskliga tillvaro. Men samtidigt går våra mänskliga liv inte helt upp i rök, de förlorar aldrig sin betydelse i Guds stora plan för sin skapelse. Läran om himmel och helvete skall inte uppfattas för bokstavligt, ingen människa förtjänar genom sina gärningar evig lycka eller evigt lidande. Men samtidigt tror jag att det finns en relevans i ett konsekvenstänkande – i någon bemärkelse så speglar livet efter detta hur vi levt och önskat leva våra liv här på jorden. Vad är meningen med livet? Meningen med livet är en fråga som det vore fåfängt att försöka ge ett uttömmande svar på. Kort skulle jag kunna uttrycka det så här: Världen bär i sig själv inte på någon mening, det är Gud som ger den mening genom att ha skapat den. Likaså med människan; det är inte hon själv utan Gud som ger hennes liv mening. Att vi överhuvudtaget kan reflektera över meningsfrågor är för mig ett tecken på att livet inte är tomt och meningslöst. Om vi är uppmärksamma och tänker efter så framstår – i alla fall för mig – en meningslös eller framslumpad tillvaro som mer orimlig än en meningsfull. Utifrån min kristna övertygelse är kärleken det som bäst fångar meningen med livet: att älskas av Gud och sina medmänniskor och att älska Gud och sina medmänniskor skänker livet mening och är enda vägen till sann glädje och frid. Hur kan man utvecklas i sin andlighet i den tro man redan har? Framförallt genom ödmjukhet och lyhördhet. Genom att ge mer av sitt liv åt Gud och medmänniskan än man tror sig vara skyldig lär man sig att förstå och uppskatta livet som en gåva. Genom att lyssna på andra, inte minst Gud, utan egenintresse eller misstänksamhet blir man visare och ödmjukare. Om jag vill veta mer om er tro, hur gör jag då? Lämpligen så kontaktar du en präst personligen för ett samtal. För en grundläggande ingång till vad min tro handlar om kan jag förstås hänvisa till Bibeln, särskilt evangelierna – Kristus är ju Bibelns kärna och stjärna.

Forn Sed utgår ifrån fornnordiska seder och folktrons föreställningar. Seden utövas bland annat genom blot till asagudar och naturväsen.

Markus

Hur hittade du din tro? I tonåren sökte jag mycket efter en andlighet som kunde inrymma min tro och mina upplevelser. Jag kommer från en släkt där man talat mycket om spöken, småfolk och annat övernaturligt. Därför föll det sig naturligt för mig att försöka hitta en tro där just den delen får plats. Redan i tolvårsåldern läste jag böcker om magi, reinkarnation och sanndrömmar. I sjuttonårsåldern hittade jag böcker om nyhednisk religion – Wicca, druidism, hermeticism med mera – och läste mycket om det. Jag växte upp i Åmål, som är en liten ort i Dalsland, och där fanns inte många som delade mina religiösa funderingar. Så när jag flyttade hemifrån för att läsa på universitetet försökte jag hitta andra. Det var precis i samma veva som internet började bli mer allmänt tillgängligt för folk, och på internet hittade jag det som då hette Sveriges Asatrosamfund (numera Samfundet Forn Sed Sverige) och upptäckte att de hade en lokalavdelning i Malmö, där jag bodde. Jag tog kontakt med dem och fick komma med på blot och upptäckte att det var där jag hörde hemma. Den vintern hade jag en väldigt stark religiös upplevelse, jag mötte makterna i skogen på ett mycket tydligt sätt. När hittade du din tro? Det beror på hur man ser det. Å ena sidan kan man säga att jag hittade Sveriges Asatrosamfund när jag var 20, och att jag hade en stark mystisk upplevelse kort efter det. Å andra sidan kände jag snarast att jag hade hittat hem till något som jag redan trodde på, så frågan är snarare när jag började tro. Om du fick beskriva din tro med fyra ord – vilka skulle de vara? Det är mycket svårt. Kanske det funkar bäst med de tre ord vi ibland använder: Blot, gille och ting. Blotet är samvaron med gudar och makter, gillet är samvaron med andra människor och tinget är då vi bestämmer hur vi förhåller oss till varandra och vår omvärld. Om jag skulle få med ett fjärde ord så måste det bli sed, vilket är både namnet på vår religion, och beskrivningen av en typ av religion, skulle man kunna säga.

Vad händer efter döden, tror du? Det finns berättelser om dem som säger sig ha dött men kommit till liv igen, och i döden mött sina bortgångna släktingar eller ljusgestalter, men vi kan egentligen inte veta något om det förrän vi själva kommer dit. Som de flesta sedare tror jag dock att livet fortsätter på något sätt efter döden. Det finns många platser där de döda bor enligt myterna, till exempel sägs Tor ta emot trälar – man kan tänka sig att de mest utsatta i samhället får en plats hos honom – och Gimle är platsen för dem som levt ett särskilt gott liv. Dessutom finns det texter som pratar om återfödelse – både i eddorna och i sagalitteraturen. Själv tänker jag mig att när jag dör kommer jag vila hos Frey, den gud som står mig närmast, tills det är dags att återfödas. Vad är meningen med livet? Det kan ingen veta. Seden ger inga absoluta svar utan uppmuntrar till eget sökande. Möjligen kan man säga att livet är sin egen mening. Hur gör du för att utvecklas i din andlighet? Jag har ägnat mycket tid åt att läsa och diskutera seden, både som historiskt fenomen och som modern religion. Det är en viktig del, eftersom det får mig att ifrågasätta oreflekterade idéer och dessutom befruktar man varandras idéer och skapar nya. Viktigare är ändå att utöva. Det är bara i blot, sejd och meditation som man verkligen kommer i kontakt med det gudomliga och kan få en bättre förståelse för vad det innebär. Därför försöker jag göra något av det nästan varje dag. Det är dock absolut inget krav. De flesta hedningar gör inte det utan tycker att de får tillräckligt med gudomlig närvaro i sina liv genom de större bloten. Om jag vill veta mer er tro, hur gör jag då? Lättast är att vända sig till Samfundet Forn Sed Sverige. På samfundets hemsida kan man bland annat skriva frågor till oss. Det finns inte så mycket böcker om vår moderna sed än, så det kan vara svårt att gå den vägen. Det bästa sättet att besöka något av våra offentliga blot i till exempel Gamla Uppsala (Vårblotet) eller Göteborg ( Julblotet), både för att se vad det är vi gör och för att kunna prata med oss som utövar religionen. Förhoppningsvis kommer FSS snart att ge ut en bok som ska berätta mer om religionen och hur man utövar den.

Zeynep

Inom Islam tror man på en enda allsmäktig Gud (Allah på arabiska). Profeten Muhammed räknas som den siste i en lång rad profeter och var Guds sändebud. Hur hittade du din tro? Jag är född som muslim i Turkiet där 99 procent av befolkningen var muslimer när jag växte upp. När hittade du din tro? Jag är född med min religion, men min tro kom när jag blev mer medveten om min religion. Vid nio års ålder trodde jag starkt på min Gud och min profet. Min tro blev starkare och starkare efter att jag hade läst böcker om min religion. Om du fick beskriva din tro med fyra ord – vilka skulle de vara? Frihet, rätt väg, sanningen och livsstil. Vad händer efter döden, tror du? Jag kommer att vakna till liv igen och leva i helvetet eller i himmelen. Det beror på om jag har varit en bra och troende människa eller inte. Vad är meningen med livet? Livet är gott så länge du är en god människa och gör allt rätt enligt vår bok Koranen. Koranen är vår handbok för att leva rätt. Hur gör du för att utvecklas i din andlighet? Ber till Gud, läser och lever efter Koranen, som vägleder mig i att vara en bra människa. Om jag vill veta mer om er tro, hur gör jag då? Läs vår bok, Koranen, på ditt språk, den kommer att upplysa dig om vår religion. Tro inte allt som du hör eller ser på tv och radio om hur en muslim är. Muslimer som kommer från olika länder lever också på olika sätt och utövar sin tro på olika sätt.

Radha

Vaishnavismen är den största inrikningen av hinduismen. Vaishavinister tillber enbart guden Vishnu, som har skapat och upprätthåller världen och är närvarande överallt. Hur hittade du din tro? En tro var ingenting jag aktivt letade efter då så jag vet inte om jag kan säga att jag hittade den. Det bara kom sig så att jag hamnade i ett litet tempel i en källare när jag girade höger för att undvika en försäljare. Jag charmades av allvarsamheten dynamiken och färggladheten i vaishnavismen så jag blev kvar. När hittade du din tro? För två år sedan när jag var sjutton år. Om du fick beskriva din tro med fyra ord vilka skulle de vara? Dynamisk, allvarsam, färggrann och poetisk. Vad händer efter döden, tror du? Själen är evig. Vi har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Emellanåt dör kroppen men det är ju ändå inte vi. För även om vi skulle förlora en arm eller få ett nytt hjärta skulle ju vi fortfarande vara vi. Det handlar om att förstå det och inte identifiera sig allt för mycket med sin kropp – utan med sitt sanna jag. Vad är meningen med livet? Att vända sig i ödmjukhet och tacksamhet till den kraft som tar hand om oss, som alltid tagit hand om oss och som alltid kommer att ta hand om oss. Att utveckla en ärlig längtan att få tjäna sanningen och helheten. Att vilja få tjäna och bli ett instrument för Guds kärlek. Hur gör du för att utvecklas i din tro? Jag minns och försöker leva efter att kärlek inte är en känsla, utan en handling. Att gå upp på morgonen och göra någonting för någon annan, eller meditera fastän jag helst vill sova vidare. Minnas det som jag är tacksam för och det som inspirerar mig att fortsätta vilja utveckla en sann smak för andligt liv. Anstränga mig för att försöka leva i nuet. Om jag vill veta mer om er tro hur gör jag då? Mer information om vaishnavismen finner du främst på internet. Sök på vaishnavismen, nimai eller vrinda och tveka inte att ställa frågor om du är nyfiken.

Therese

Wicca är en nyhednisk religion som sägs härstamma från de medeltida häxrörelserna. Wiccianerna tror på en manlig och en kvinnlig gud. De utövar magi i rituellt syfte men också för helande och spådom.

Hur hittade du din tro? Jag har gått en lång väg i mitt sökande men jag tror det började när jag konfirmerade mig. Jag hade många tankar och funderingar och min tro på en högre makt var stor. Men jag tyckte inte att kristendomen kunde ge mig de svar som jag behövde. Detta gjorde att jag sökte vidare och började läsa alla böcker jag kunde komma åt, och snubblade till slut över En wiccas handbok; en ung häxas guide till ett magiskt liv av Jennifer Hunter. I den fann jag många saker som jag tyckte passade in på mig. Jag började läsa allt jag kunde komma över som handlade om Wicca. Av en slump kom jag i kontakt med ett coven som just då tog in nytt folk och när jag gick med där kände jag att jag hittat hem, jag hade hittat min tro.

Vad är meningen med livet? Meningen med livet tror jag är att leva det fullt ut. Att uppleva så mycket som möjligt och att njuta av det.

När hittade du din tro? Det är svårt att säga. Den byggdes upp successivt, men jag kände att jag verkligen hittat rätt när jag gick med i mitt nuvarande coven 2003, då var jag 23 år gammal. Ett coven är en liten grupp, oftast inte fler än tolv personer, som gör ritualer och firar högtider tillsammans.

Om jag vill veta mer om er tro, hur gör jag då? Det finns en hel del information på internet och det bästa sättet är att söka på Wicca på nätet. Där finns det bland annat hemsidor där man kan ställa frågor om man vill veta mer. Det finns tyvärr väldigt få böcker om Wicca på svenska, men om man känner sig bekväm med att läsa på engelska finns det väldigt många bra böcker.

Om du fick beskriva din tro med fyra ord – vilka skulle de vara? Naturnära, öppen, kreativ och magisk.

Hur gör du för att utvecklas i din andlighet? Jag pratar ofta och mycket med olika gudomar och kanske framför allt med mina skyddsgudinnor och min skyddsgud. Det kan gå till på många olika sätt, bland annat genom ritualer eller meditationer, men också när jag sitter på bussen och behöver lite extra stöd. En annan sak som utvecklar min tro hela tiden är samtal med andra och då speciellt med de andra i covenet. Vi träffas minst åtta gånger om året för att fira våra årshögtider och då passar vi även på att prata om allt möjligt.

Vad händer efter döden, tror du? Jag tror på återfödelse, att vår själ går vidare och återföds i en annan människa. Jag tror dock inte på någon sorts karma utan om det är något som styr vem vi blir i nästa liv så är det nya erfarenheter. Vi strävar hela tiden efter att få uppleva så mycket som möjligt och jag tror att det är något vi kanske tar med oss i nästa liv. Jag tror också på någon slags värld där vi hamnar mellan liven, en plats där vi kan möta gudarna och vila upp oss innan vi återföds.

”Vi söker dig som har en färsk utbildning från högskolan och fem till tio års erfarenhet!” Låter det bekant? Att komma in på arbetsmarknaden är inte alltid det lättaste, särskilt inte om man är ung. Som scout har du dock ett försprång som du absolut ska utnyttja. I regel har människor utanför scoutrörelsen en positiv bild av oss som är scouter. Även om många inte har hundra procent koll på vilka vi är och vad vi gör, vet de kanske att Scouterna är något bra där man lär sig saker, utvecklar ledaregenskaper och arbetar i grupp. Så länge scoutengagemanget är associerat till något positivt är det en fördel vid jobbsökande. Men glöm inte bort att detaljer om Scouterna kan vara främmande för många. I ditt personliga brev kan du ge exempel på något du gjort som scout, och hur du utvecklades av det. Att du var på en World Scout Jamboree och hade kul räcker inte, skriv i stället att du var ideell funktionär, jobbade med något du aldrig provat förut eller fick samarbeta med en grupp främlingar. För visst utvecklar man massor av sidor som en arbetsgivare tycker om, och det är värt att framhålla. Det är även många som gått kurser inom Scouterna, och det är också värt att ta med i sitt CV. Ett bra exempel är Safe from Harm, som handlar om att undvika övergrepp, ett annat är ledarutbildningar. Detta visar att

Glöm inte.... Varför är du scout? Hur har det utvecklat dig? Har du gått kurser som scout? På vilket sätt är du engagerad i Scouterna? Vad är det i ditt scoutande som ger dig en fördel för jobbet du söker?

du har specialkompetens och kan få dig att stå ut i mängden. Scouterna är bra på att utbilda sina medlemmar! Försök dock att undvika klyschor om att känslan inom Scouterna är något som utomstående inte förstår, och spela inte heller på de klassiska fördomarna om scouter. Då kan det verka som att du egentligen inte vet hur Scouterna utvecklar just dig. Att berätta att du är knopexpert passar inte heller direkt. Det kan låta som ett roligt skämt för dig som vet att knopar inte är allt vi gör, men kan tas på fullt allvar av någon som inte har en vidare bild av Scouterna. Försök i stället förklara hur egenskaper du har nytta av i ditt arbetsliv utvecklas av Scouterna! Ett sätt som du kan få inspiration till detta är att läsa om målspåren (se sidan 48). Ideellt arbete i regel visar även att man är engagerad och beredd att jobba för något man brinner för. Som roverscout sitter du inte bara på ändan utan är involverad i projekt, är ledare för yngre eller sitter kanske i en planeringsgrupp för ett läger eller en kårstyrelse. Att inte berätta om detta i ett CV skulle vara ett slöseri!

M책lsp책r

Scouting handlar om personlig utveckling. Som roverscout har du stora möjligheter att lära dig nya saker och utvecklas som människa. Du har också ett eget ansvar för din utveckling och för att hjälpa andra. Personlig utveckling i Scouterna innebär att man ska utvecklas inom fem områden; fysiskt, intellektuellt, andligt, känslomässigt och socialt. Roverprogrammet är till för att just du ska få ett stöd i din utveckling. Ett viktigt verktyg för detta är målspåren. Inom de fjorton målspåren finns mål för din utveckling som roverscout. Oavsett vilket projekt du driver, vilka kurser du går eller vilka arrangemang du åker på är det alltid ett eller flera målspår som står i fokus. Målspåren täcker in hela din personliga utveckling, precis som de fem utvecklingsområdena, men indelningen är lite annorlunda. Målspåren kan beskrivas som

Målspåren Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Egna värderingar Självinsikt och självkänsla Fysiska utmaningar Ta hand om sin kropp Problemlösning Kritiskt tänkande Fantasi och kreativt uttryck

ballonger som lyfter dig mot nya höjder. Saknas några ballonger lyfter man inte lika högt. Naturligtvis kan det vara svårt att jobba aktivt med alla fjorton målspåren samtidigt, och det är inte heller tanken. Fokusera därför på några i taget. Välj målspår som du behöver utvecklas extra inom och var inte rädd för kombinationer som kanske inte känns logiska från första början. En del av målspåren liknar varandra, därför har några av målspårsballongerna samma färg. Ett sätt att få en bra blandning kan vara att välja målspår med olika färg.

Lycka till!

Ledarskap är en viktig och naturlig del av scouting. Redan som spårarscout får man börja öva på att leda sina kompisar och allt eftersom man växer utvecklas ledarskapet. Även i livet i övrigt är förmågan att leda, organisera och hjälpa en grupp framåt viktig. Oavsett om du varit scout länge eller nyss blivit det, kan du säkert komma ihåg exempel på både bra och dåliga ledare du haft i olika situationer. Som roverscout kan du utveckla dina färdigheter genom att dra nytta av tidigare erfarenheter och nya upptäckter. Även om du redan känner dig trygg i din ledarroll är det viktigt att fortsätta utvecklas. Ledarskap är inget man kan bli fullärd inom. Tre olika begrepp är extra viktiga i Scouterna: värdebaserat ledarskap, lyssnande och stödjande ledarskap och delat ledarskap. Det värdebaserade ledarskapet handlar om att anpassa ledarskapet efter sina egna och scoutings värderingar. Det är viktigt att man tänker igenom och reflekterar så att ledarskapet går hand i hand med värderingarna. Värdebaserat ledarskap bygger också på att gruppen formar gemensamma värderingar, vilket gör själva ledandet enklare, eftersom den gemensamma grunden pekar ut färdriktningen. Det lyssnande och stödjande ledarskapet är en del av scoutmetoden och speglar hur vi tycker att en bra ledare är. Det är bara genom att alla gruppmedlemmar blir sedda och får stöd för sin utveckling på sin egen nivå som gruppen verkligen kan komma framåt. Som roverscout får du träna på att

Tips Det finns många bra ledarskapskurser man kan gå inom Scouterna. BAS, SCOUT och Värdebaserat ledarskap är några av dem. Prova att byta åldersgrupp att vara ledare för. Olika åldrar kräver olika sorters ledarskap. Mer om ledarskap kan du läsa i boken Ledaren – gör dig redo. Du hittar den både digitalt på www.scout.se och som tryckt bok.

hjälpa andra i sin ledarskapsutveckling. Då är det lyssnande och stödjande ledarskapet en viktig del. Delat ledarskap är något som blir allt vanligare i scoutrörelsen, helt enkelt eftersom det visat sig väldigt bra. I stället för att, som i många andra sammanhang, ha en ledare och en vice ledare, har vi två jämställda ledare som delar på ansvaret. Det gör bland annat gruppen mindre sårbar och att ingen behöver bära hela ledaransvaret själv. Att dela ett ledarskap är däremot inte helt enkelt och kräver mycket träning. Att bygga upp ett förtroende för varandra och att kommunicera mycket är helt avgörande för att det ska lyckas. Många roverscouter är även ledare för yngre scouter. Ofta är scoutkåren eller församlingen beroende av att roverscouter också är scoutledare. Andra roverscouter sitter i styrelser eller ledningsgrupper i eller utanför Scouterna. Om du är scoutledare för yngre eller medlem i en styrelse är det ett väldigt bra tillfälle att aktivt utveckla ditt ledarskap. Ta hjälp av din mentor och forma mål för din utveckling utifrån målspåret ledarskap. Om du inte har ett ledaruppdrag kan det vara bra att skaffa ett för att få praktisk ledarerfarenhet.

Målspår: Som roverscout arbetar scouten vidare med det egna ledarskapet och kan ta på sig ledarroller i externa grupper. Roverscouten är en ledare som kan hjälpa andra att utveckla sitt ledarskap. Scouten leder inte bara andra, utan funderar också över sitt ledarskap och hur det kan utvecklas.

I Scouterna arbetar vi mycket i grupper. Särskilt de små grupperna får mycket plats, eftersom vi fokuserar på patrullarbete. Men även ledarteam, lägergrupper eller andra konstellationer är vanliga. Därför är det viktigt att man försöker tänka på hur man ska bete sig i en grupp, och hur man själv bidrar. En av grundpelarna i patrullsystemet är att alla medlemmar har sin plats och att alla bidrar med något. Att arbeta med målspåret aktiv i gruppen handlar dels om att se vad man själv gör. Bidrar du med allt du kan? Tar du för mycket eller för lite plats? Tänk över vad du kan göra för att tillföra något till den grupp du arbetar i för tillfället. Det handlar även om att ge andra plats, hjälpa dem att ta för sig och bidra, och förstå att du inte alltid kan stå i centrum. Ser du att någon inte får lov att ta plats, eller om någon tar för mycket plats för gruppens bästa, så försök att göra något åt det på ett konstruktivt sätt. Det är inte säkert att alla passar för allting, utan det gäller att hitta en plats där man trivs och kan göra bra ifrån sig. Det blir mer utvecklande om man byter roller ibland, än om alla alltid gör samma sak. Samarbete är nyckeln för att en grupp ska kunna fungera. Om ett roverlag ska kunna genomföra ett lyckat projekt måste alla samarbeta och lyssna till varandra. Sam-

Tips Det är aldrig för sent för samarbetsövningar. Tänk över vilken roll du har i olika sammanhang. Ser det olika ut i roverlaget, i ledarteamet, på jobbet eller i skolan? Ha som projekt att hjälpa en patrull från en annan åldergrupp att bli bättre på att samarbeta.

tidigt som arbetet med projekt är mer självständigt än mycket som man gjort i yngre åldersgrupper, går det inte att ro i land om man ständigt kör sitt eget race. Som roverscout ska man också kunna anpassa sig efter olika typer av grupper. Ibland gör du något med din bästa kompis, ibland med en större grupp på 20 personer, men du ska alltid försöka göra vad du kan och anpassa din roll efter gruppen. Att kunna bli ledd av andra och ändå bidra konstruktivt till arbetet, är inte alltid det enklaste. Särskilt svårt kan det vara om du är van att leda andra. Begreppet följarskap (från engelskans followership) är relativt nytt men dyker upp på fler och fler ställen. I Scouterna har vi länge arbetat med följarskap utan att själva begreppet använts. Målspåret aktiv i gruppen handlar till stor del om följarskap.

Målspår: Roverscouten utvecklar sina styrkor och färdigheter för att kunna bidra till samarbetet oavsett gruppens storlek, sammansättning eller sammanhang. Roverscouten har ett lyssnande förhållningssätt och vågar ta plats även i nya miljöer.

Relationer skapas överallt. Du har relationer med din mamma, din pappa, dina vänner, kanske en partner, skolkamrater, överallt finns relationerna. Även i Scouterna. Ofta har man gamla scoutkompisar som man känner väl, och kanske är man roverscout tillsammans med dem. Eller så har man hittat helt nya människor att bilda en patrull med. Relationerna i din scoutgrupp är viktiga, eftersom det är svårt att bedriva rolig scouting i en grupp med konflikter. Som roverscout börjar man bli vuxen, se livet på ett annat sätt och blir dessutom sedd som vuxen i allt större utsträckning. Kanske börjar man arbeta eller har ett mer seriöst kärleksförhållande. Detta innebär att relationerna förändras och att man får många nya typer av relationer till nya människor. När man växer upp kan det kännas svårt att helt plötsligt behöva hantera relationer på ett nytt vis. Målspåret relationer handlar om att kunna utveckla bra relationer till många olika människor. För att skapa en harmonisk relation till någon annan måste du veta hur du själv agerar och reagerar i olika sammanhang. När du vet det kan du också bli medveten om hur andra påverkas och agerar utifrån dina reaktioner. Tänk igenom vad du tycker är viktigt i en relation. En relation bygger alltid på tvåvägskommunikation, och för att skapa en harmo-

Tips Prova en klassisk pratring, där alla får komma till tals. Skicka runt ett föremål och låt bara den som håller i föremålet prata. Gör en sådan runda regelbundet, exempelvis i slutet av varje projektmöte. Ha ett tjej- och killsnacksmöte med äventyrar- eller utmanarscouterna. Utmana dig själv i att försöka förbättra en relation som är lite halvknackig. Hur gör du för att komma bättre överens med någon du inte gillar? Testa! När du dokumenterar ditt projekt, skriv inte bara vad du gjort utan också hur det har känts. Hur kan du göra för att det ska kännas bättre? Diskutera skillnaden mellan hur man beter sig mot varandra i Scouterna jämfört med på jobbet eller i skolan. Vad händer om två i er patrull har en kärleksrelation? Fundera och prata om hur ni känner.

nisk relation måste det finnas ömsesidig respekt. Om du blir illa behandlad blir det aldrig bra. Som scout ska du kunna tänka över vad du känner, och stå för det. Försök att se till att relationerna är harmoniska både för dig och motparten, oavsett om det är i Scouterna, i familjen eller i ett kärleksförhållande. I ett roverlag är det vanligt att man jobbar tätt inpå varandra, och då måste man vårda relationerna för att de ska fungera. Ett gemensamt projekt där relationerna inte är bra, är dömt att misslyckas. I nästan alla projekt kan man väva in målspåret relationer, genom återkommande reflektion och diskussioner om hur det känns för medlemmarna i gruppen. Öva dig på att uttrycka vad du känner, men respektera samtidigt andras åsikter och att de kanske inte vill berätta allt! Alla är inte likadana, och därför kan man inte förvänta sig att alla relationer ska vara det heller. I målspåret relationer får du chansen att utveckla din förståelse för andra och dig själv.

Målspår: Roverscouten lär sig att uttrycka sina känslor på olika sätt och utvecklar sin förmåga i att stå för vad man känner. Scouten utvecklar förståelse för vilka konsekvenser vårt agerande får för vår omgivning. Scouten kan utveckla trygga och respektfulla relationer av alla slag kärleks-, vänskaps- och arbetsrelationer osv. och utforma relationerna på ett sätt som känns rätt för individen.

Vi lever i en värld fylld av både rättvisor och orättvisor. Dagligen dör någon till följd av svält eller sjukdom. Varje dag föds det nya, små liv till världen.

Någonstans i världen blir någon förälskad i detta nu – och kärleken är besvarad. På ett annat håll i världen är det någon som gömmer sig för bomber som faller. Någon annanstans går solen upp över en ny dag med nya möjligheter och nya drömmar. Varje dag fälls det tårar – inte bara av sorg utan även av lycka. Hur ska man hantera detta? Är det okej att vara glad när det finns så mycket som inte är bra i världen? Att ha en förståelse för omvärlden innebär inte att man ska gå runt och ha dåligt samvete bara för att man råkar vara lycklig när det finns andra som inte är det. Det handlar om att förstå varför det finns orättvisor i världen och hur man på bästa sätt kan leva för att förebygga nya orättvisor och minska de som råder. En människa kan inte göra allt, men alla kan göra något. Att ha förståelse för omvärlden handlar dessutom om att förstå eller åtminstone respektera andras val i livet. Vi formas av vår omgivning och den kultur som råder. Något som för dig känns självklart och naturligt kanske i någon annans ögon kan upplevas som konstigt och främmande. Och gränsen behöver inte alls gå mellan människor i olika länder – du kan ha mer gemensamt med ett gatubarn i Sene-

gal än du har med din närmaste granne. Det finns kulturer och subkulturer även inom Sverige och du tillhör själv flera olika kulturer; kulturen i ditt kompisgäng, i din scoutkår, i din familj, i din stad och så vidare. Som roverscout har du möjlighet att söka kunskap och förståelse för omvärlden genom att själv interagera med människor runt om i världen, både långt borta och nära. Berika ditt liv med nya synsätt genom resor och projekt. Få nya insikter genom utbildningar och kurser på hemmaplan eller någon annanstans i världen. Genom att reflektera kring den kunskap och de erfarenheter du får ser du hur saker och ting hänger ihop. Du ser orsaker och samband, vilket gör att världen omkring oss blir lite lättare att förstå. Dela med dig av din syn på livet och hur du uppfattar din omvärld. Uppmuntra andra att delge sin syn på livet. Det kan vara så enkelt att du, genom en jämförelse med andras levnadssätt, kan se på ditt eget liv med nya ögon. Kanske är du nöjd med det du ser, eller så finns det något som du känner att du vill förändra eller förbättra. Du kan bara förändra ditt eget sätt att leva, inte någon annans. Men genom dina val kan du påverka världen både nära dig och långt borta.

Målspår: Roverscouten inser hur det egna agerandet får globala konsekvenser och hur omvärlden påverkar det dagliga livet. Scouten utvecklar verktyg för att förstå sin egen och andra kulturer och lär sig att sätta dem i relation till varandra. Roverscouten känner engagemang för samhällsfrågor.

Projekttips! • • • • • • • • •

Åk till ett annat land och delta en hel termin i deras scoutkår. Hur gör de? Hur är deras program annorlunda i jämförelse med er kår hemma i Sverige? Anordna en dag där alla scouter i er kommun får möjlighet att lära sig om olika kulturer. Bjud på mat från olika länder, ordna bröllopsceremonier från flera kulturer och sjung scoutsånger från hela världen. Ta även med svenska exempel. Glöm inte att få scouterna att reflektera över dagen! Gå en kurs där du lär dig mer om omvärlden, exempelvis världskunskap, etnografi, sociologi, socialantropologi, eller freds- och konfliktkunskap. Flera folkhögskolor har längre kurser där resor ingår. Vad finns det för likheter och skillnader mellan föreningskulturen i din scoutkår och i grannkåren? Eller i Scouterna jämfört med Friluftsfrämjandet, Röda Korset eller Miljöpartiet? Undersök hur många kontakter du har med andra länder under en dag. Exempelvis genom att du äter eller använder något som är producerat utomlands, att du tittar på utländska hemsidor eller tv-program, eller träffar utbytesstudenter i skolan. Res runt i en världsdel och skriv en resedagbok som fokuserar på reflektioner kring och jämförelser mellan kulturer. Försök fånga livsstilen i några olika kulturer på bild. Det kan vara kulturer i andra länder eller olika subkulturer nära dig. Ställ ut fotografierna på någon offentlig plats i din hemstad. Lär er mer om ett samhällsproblem eller en politisk fråga. Upptäck din egen kultur genom att intervjua människor som har en lite annan kultur, kanske någon utanför din familj, någon från ett annat land, någon som inte är scout. Blogga om vad de tycker är konstigt eller annorlunda med hur du lever.

För många är friluftsliv synonymt med scouting. Vår verksamhet bedrivs ofta ute i naturen och för Scouterna är friluftslivet ett sätt att hjälpa unga människor att utvecklas. Scouterna får unga människor att se och upptäcka naturen, att känna trygghet i den och även att använda den som ett andrum för att få ny kraft och energi. Men scouter är ju inte de enda som vistas i naturen. Vår svenska natur med alla dess skiftningar är betydelsefull för många människor. Att bevara vår fantastiska natur och dess artrikedom är viktigt. I scoutlagen står det att en scout lär känna och vårdar naturen. Det behöver inte innebära att scouter är experter på växt- och djurarter, men som scout har du en känsla för hur komplex vår natur är och hur lätt balansen kan rubbas. Som scout tar du ett ansvar för att bevara naturen och du gör medvetna val för att minimera en negativ påverkan på den. Det kan förenklat innebära att du gör medvetna val i din vardag som gör att du inte bidrar till att påverka miljön negativt. Det kan till exempel vara att du väljer miljösmart el, handlar ekologisk mat eller cyklar till jobbet i stället för att ta bilen. Det finns också människor som aldrig satt sin fot i naturen, som aldrig fått känna lukten av gran eller balanserat på grästuvor vid en mosse. Människor som är vana vid asfaltsvä-

Projekttips Ta med dig en enkel packning och ge dig iväg på en vandring i skogen som ligger närmast där du bor. Känn in skogen och upptäck den på nytt! Erbjud stadsbarn lärorika och inspirerande dagsturer i skogen. Skapa en egen grönsaksodling! Sälj skörden i syfte att skänka pengarna till ett miljöprojekt. Planera ett terminsprogram för yngre scouter där ni vistas ute i naturen varje gång. Tillverka en klädkollektion av enbart ekologiskt material.

gar, höghus och konstgjorda gräsplättar. För dem är inte naturen en fräsch och trygg mötesplats. För dem är den något främmande, ovanligt och kanske till och med skrämmande. För dem är bevarandet av naturen kanske inte lika viktigt som för dem som har en relation till den. Genom att ha en relation till naturen skapas en känsla av ansvar, glädje och samhörighet med den. Som roverscout har du förmodligen redan en stark känsla för naturen och fortsätter att söka naturupplevelser på egen hand eller tillsammans med andra. Du hittar nya sätt att möta naturen och söker dig till platser du inte tidigare varit på. Oavsett vilken inriktning du valt finns naturen med som ett naturligt hjälpmedel på din färd framåt. Som roverscout har du också ett uppdrag att hjälpa andra att få möjlighet att möta naturen. På vilket sätt kan du vara inspiratör för andra så att de får uppleva allt det som naturen har att erbjuda?

Målspår: Roverscouten förstår sambanden i naturen och villkoren för ekologiskt hållbar utveckling. Scouten drar slutsatser om vad dessa innebär för samhället och för det egna sättet att leva. Roverscouten tar ställning för en ekologiskt hållbar livsstil och tar ansvar för att påverka andra i rätt riktning. Scouten har kunskap och trygghet för att söka egna naturupplevelser och leda andra i deras.

Vi matas med information om allt som sker i vår värld från många håll. Vi läser om det i tidningen, på nätet, ser det på tv, hör det på radion och så vidare. Information som både gör oss glada men även ledsna, arga och kanske i vissa fall engagerade. Vi lever i ett demokratiskt samhälle och DU kan göra skillnad. Demokratin innebär både rättigheter och skyldigheter och som medlem i världens största fredsrörelse har du, tillsammans med alla scouter över hela världen, ett uppdrag att göra världen bättre. Det är inte bara de stora projekten som gör skillnad, utan även de allra minsta kan påverka samhället. Scoutrörelsen är en partipolitiskt obunden organisation, men vi är inte opolitiska. Scouter ska vara engagerade i de frågor de brinner för och vilja förändra världen till det bättre! Målspåret aktiv i samhället handlar om att du utvecklas genom att göra något för din omvärld, här hemma eller ute i världen. Det krävs samarbete och demokrati för att alla ska känna sig delaktiga och viktiga i en grupp. Att vara ledare för en patrull är inte att bestämma över en grupp utan att leda

Projekttips Hjälp ditt lokala samhälle att laga en brygga eller något annat som många andra använder sig av. Engagera dig lokalt i olika politiska frågor som kan förbättra för dig och alla andra som bor där. Var med i omröstningar om hur skolmaten skall se ut, hur mycket pengar som skall läggas på äldres fritidsalternativ, och så vidare. Hitta större internationella projekt inom scoutrörelsen som du kan engagera dig i. Dra ihop ditt roverlag eller ledarna i din kår och nattvandra tillsammans. Ordna tre temaeftermiddagar på ett äldreboende där du till exempel berättar om vad scouting är, låter de äldre pröva att spela tv-spel eller baka pizza med dem.

den mot målet. Det som sker runt om dig i ditt samhälle, vare sig det är lokalt, nationellt eller världsomfattande, kan få dig att vilja förändra eller förbättra. Som roverscout ska du använda din erfarenhet i scoutrörelsen till att göra något för samhället. Därmed visar du även för de yngre scouterna och andra att det du gör, och vad de gör i framtiden, faktiskt kan förbättra ditt och andras liv. Kom ihåg att du har en tillgång i att vara del av en kår, ett scoutförbund och en världsrörelse, och ta hjälp av ditt roverlag, din scoutpatrull och din kår i dina projekt. Kanske är ditt roverprojekt något som förbättrar samhället. Inspirera scouterna i din kår så att de vill hjälpa dig i ditt projekt eller stötta yngre scouter att genomföra ett eget samhällsprojekt. På så sätt hjälper du också andra att upptäcka hur kul och givande det är att påverka och göra skillnad i samhället!

Målspår: Roverscouten tar ett aktivt ansvar för sin omvärld genom ett långsiktigt engagemang i samhällsfrågor och genom att låta sina insikter om omvärlden få konsekvenser i det egna livet. Scouten bidrar till och ansvarar för demokratiska processer både i Scouterna och i samhället och hjälper andra att utveckla sitt eget engagemang.Scouten har kunskap och trygghet för att söka egna naturupplevelser och leda andra i deras.

Filosofen René Descartes sa en gång ”jag tänker, alltså finns jag”. Människan är en tänkande och grubblande varelse. Vi börjar tidigt fundera över vilka vi är. Vem vill jag vara och vem är jag? Varför finns jag? Vad är meningen med just mitt liv? Inte helt otippat börjar man även fundera på religioner. Finns det en gud? Vem är han eller hon? Genom att fundera på livets stora frågor lär vi oss mer om oss själva. När man är i 19-25-årsåldern tror många kanske att man ska ha svar på alla de där viktiga frågorna, men så behöver det inte alls vara. Sökandet efter vem man är och andra svar är en lång vandring som förmodligen pågår livet ut. Men misströsta inte. Att söka svar på sina frågor kan vara intressant och spännande. Genom att prata med andra om livets stora frågor lär du dig mycket om dig själv och vem du är, men också om den du samtalar med. Skapa utrymme för dessa samtal i er projektgrupp, avsluta lägerdagarna med en egen reflektion eller lär dig mer om en annan religion. Kanske stöter du i detta arbete på en gud, kanske gör du det inte. Oavsett vilket får du förmodligen svar på några av dina funderingar och på så sätt

Projekttips Gör en teater om olika religioner i syfte att skapa förståelse och respekt för andras tro. Gör en pilgrimsvandring. Besök religiösa samfund i både Sverige och andra länder. Starta ett diskussionsforum på nätet med fokus på existensfrågor.

kommer du lite närmare just din sanning. Du är kanske en av dem som funnit dig själv, eller som tror på en gud eller vet vad som är meningen med livet. Var inte rädd för att dela med dig av det. Vägled andra så att även de kan hitta den väg som passar dem bäst. Men du kan aldrig säga till andra vad de ska tycka, tänka och tro! Det är upp till och var och en att avgöra. Även om du inte håller med din kompis om att meditation är ett renande verktyg är det viktigt att du visar respekt för att han eller hon tycker det. Din livsåskådning påverkar dina val i livet. Den är, precis som dina värderingar, en grund för hur du väljer att leva ditt liv. Men det kan vara mer komplext än så. Din livsåskådning kan även påverkas av dina val och dina erfarenheter i livet. En lång resa till en främmande kultur kan till exempel ge dig helt nya insikter om livet. Som roverscout får du fördjupa dig i existentiella frågor. Ta chansen, man vet aldrig vad man finner på vägen.

Målspår: Under sin tid som roverscout får scouten möjlighet att fördjupa sig i sin tro eller livsåskådning och lära sig att respektera andras trosutövning och livsåskådning. Scouten har fått tillfälle att dra vidare konsekvenser utifrån sin livsåskådning i sitt dagliga liv. Scouten kan också hjälpa andra att fundera över existentiella frågor.

Livet kan vara hårt då många vägar finns att vandra. Åt vilket håll ska vi gå när de alla liknar varandra? Den väg vi måste välja ska följas i kärlek och hat. Reser du då hellre ensam än med grubbel som färdkamrat? – Daniel Svensson & Sara Nilsson

Dina värderingar visar vad du tycker är viktigt, bra, dåligt, rätt, fel, möjligt och omöjligt. Hur ser du på livet? Vad är viktigast i livet? Dina värderingar ger dig en grund att stå på – en värdegrund – som du sedan lever utifrån. I din värdegrund finns din moral, etik, människosyn, din omvärldssyn och dina löften. Många av dina åsikter baseras också på dina värderingar, men åsikter är ytligare och förändras fortare. Värderingar är mer konstanta. När vi växer och går igenom olika perioder av livet utmanas och förändras våra värderingar långsamt. Det som var viktigast för dig som tioåring är troligen inte det viktigaste i livet nu. Fundera över vilka värderingar du har, hur de påverkar ditt liv och de val du väljer att göra. Scouterna är en idérörelse, vilket betyder att vår verksamhet byggs upp kring en idé, en uppsättning grundläggande värderingar. Dessa värderingar uttrycks till exempel i scoutlag och scoutlöfte. Som roverscout är du väl bekant med scoutings värdegrund och du får också möjlighet att själv reflektera kring den. Vilka av scoutings värderingar

Projekttips Ge varandra i projektgruppen några dagar att fundera över vilka värderingar ni har. Formulera dem i huvudet eller på papper och träffas sedan och dela med er av era värdegrunder. Vilka värderingar har ni gemensamt? Kan ni välja projekt utifrån dem? Hur påverkar de det projekt ni redan håller på med? Diskutera!

är viktigast för dig, och hur gör du för att leva efter dem i ditt dagliga liv? Att ha en genomtänkt värdegrund att stå på underlättar livet som roverscout. Besluten som ska fattas i roveråldern är många, oavsett om det gäller studier, jobb, livspartner eller projekt. Dina värderingar leder dig i dina beslut, och får konsekvenser i ditt dagliga liv. Om du på allvar känner att alla människor är lika mycket värda, påverkar det hur du bemöter människorna omkring dig. Att vara medveten om sina värderingar, stå för dem och kunna diskutera dem med andra blir viktigt. Som roverscout tränar du på att vara öppen för dina egna och andras värderingar, och att respektera andra människor även om du inte delar deras värdegrund.

Målspår: Roverscouten utmanas till egna ställningstaganden och till att reflektera över sina egna och andras värderingar, samt bidra till ett bättre samhälle. Scouten lever aktivt efter scoutings värderingar och uppmuntras att ta konsekvenserna av detta i sitt dagliga liv. Roverscouten kan också diskutera sina värderingar på ett öppet sätt både i och utanför Scouterna.

Etik är de tankar och åsikter vi har om hur man ska leva. Moral är hur vi lever vår etik i praktiken.

Att ha självinsikt innebär att vara medveten om sina egna tillgångar och brister. En person med självinsikt vet hur han eller hon fungerar och hur detta beteende påverkar omgivningen. Det handlar om att känna till sina känslor, fördomar och förmågor.

Er rovergrupp får i uppdrag att klättra upp för ett väldigt högt berg för att där placera en scoutflagga. En person med höjdskräck och dålig självinsikt tar genast på sig uppdraget. Men en person med höjdskräck och bra självinsikt tackar för erbjudandet, men förklarar att han eller hon måste stå över eftersom han eller hon inte gillar höjder. Det finns människor som tror att de inte duger någonting till eftersom de inte vågar klättra upp för det där berget. De har dålig självkänsla. Att ha god självkänsla innebär att man tycker om sig själv och att man vet att man duger, oavsett om man gör fel eller inte vågar saker ibland. Du är inte mindre värd för att du inte vågar klättra upp för ett högt berg. Vi är alla olika och behärskar olika saker, men vi är alla lika mycket värda! Scouternas uppgift är att hjälpa barn och ungdomar att utvecklas som individer, att

Projekttips Tänk alltid på följande när ni planerar ett projekt: Klarar vi av detta fysiskt? Varför? Varför inte? Klarar vi av detta psykiskt? Varför? Varför inte? Vad behöver vi ändra för att vi ska klara av det? När i projektet är risken störst att vi blir stressade? Hur hanterar vi det?

erbjuda personlig utveckling. Självinsikt är grundläggande i personlig utveckling eftersom vi måste vara medvetna om hur vi är för att kunna utvecklas. Vet man att man inte vågar klättra upp på toppen av berget kan man ändå utmana sig själv och ta sig högre och högre varje gång. I roveråldern är det viktigt att man arbetar med sin självinsikt och självkänsla eftersom man kommer att ställas inför viktiga beslut. För många roverscouter händer det mycket på samma gång – jobb, projekt, plugg, flytt – med så mycket att göra kan det lätt bli stressigt. Att genomföra ett stort roverprojekt kan också skapa stress. Hur ska det gå? Hur ska jag göra och kommer jag att hinna allt? Om du har bra självinsikt och självkänsla är du mer förberedd på hur du reagerar i olika situationer och får också lättare att hantera dem.

Målspår: Roverscouten lär känna och vågar stå för sina fysiska och psykiska behov samt respekterar allas lika värde. Scouten lär sig att känna igen och hantera stress hos sig själv och andra samt arbeta förebyggande mot det.

Människan hade ett behov av att röra på sig för att må bra i både kropp och själ. Men vad är en fysisk utmaning? Är det att bestiga Mount Everest eller att knyppla en spets?

Att bestiga Mount Everest är såklart en fysisk utmaning, men kanske inte den första utmaning man ska ge sig på om man inte har några direkta erfarenheter av krävande fysiska aktiviteter. Man måste helt enkelt utgå ifrån sig själv och sina egenskaper. Det är inte dina kompisars gränser du ska försöka tänja på, det är inte deras mål du ska uppnå – det är dina! För en del kanske cykling till jobbet är en stor fysisk utmaning medan andra utmanas genom att cykla Vätternrundan. Att få kroppen att röra sig rätt till musik är svårt för många och kanske är deltagande i en danskurs deras stora utmaning. Oavsett vilken fysisk aktivitet du väljer är huvudsaken är att du vågar vidga dina egna fysiska gränser och utmana din egen kropp i sånt som du inte trodde att du behärskade. En fysisk utmaning kan också vara finmotorisk. Att lära sig virka, spela ett instrument eller att bygga en fågelholk är lika mycket en fysisk utmaning som att till exempel fjällvandra eller att cykla. I målspåret fysiska utmaningar kan du testa dig själv på

Projekttips Anordna ett scoutmaraton eller ett scoutlopp för olika scoutåldrar i kommunen där du bor. Till exempel tre kilometer för spårarscouter, fem kilometer för upptäckarscouter och äventyrarscouter, sex kilometer för utmanarscouter och en mil för roverscouter. Anordna ett dansläger. Gå en kurs i timmerhusbygge. Anordna en kanothajk för din scoutkår. Pilgrimsvandra med dina rovervänner. Bygg ett högt korthus. Cykla genom hela Sverige och besök olika scoutkårer på vägen. Virka en hjärtekatt eller två.

sätt du inte brukar. Om du har gjort hundra vandringshajker är din utmaning kanske att måla en akvarelltavla, om du är en hejare på att sy balklänningar är det kanske dags att snöra på dig snowboardbootsen. Som roverscout förväntas du inte bara ge dig in i egna fysiska utmaningar utan även vägleda andra i dem. Vilken fysisk utmaning passar till exempel din kårs spårarscouter? Det är viktigt att du är medveten om riskerna med aktiviteten och att du inte utsätter dina scouter för fara. Att tillsammans med ditt roverlag planera en gemensam fysisk aktivitet där alla har möjlighet att delta, men ändå utvecklas, är också en viktig uppgift i roveråldern. När du väl klarat av en fysisk utmaning och har vidgat din fysiska förmåga brusar det till i kroppen. Du känner dig stolt, nöjd och glad. Självförtroendet har hoppat upp några snäpp och självkänslan likaså. Livet känns helt enkelt lite bättre än vad det gjorde innan du hoppade på den fysiska utmaningen.

Målspår: Roverscouten sätter egna mål som leder till utmanande äventyr, både finmotoriskt och fysiskt krävande. Scouten utvecklas genom egna äventyr och tillsammans med andra. Roverscouten kan hjälpa andra till nya utmaningar, men är medveten om säkerhet och tar ansvar för den.

En brist på aktivitet förstör varje människas välbefinnande, medan rörelse och metodisk fysisk träning räddar och bevarar välbefinnandet. - Platon

Att ta hand om sin kropp handlar inte bara om att man duschar ibland och klipper håret innan det blir alldeles för slitet. För att man ska må bra rent kroppsligt behöver man tänka på både utsidan och insidan. Ofta hänger kropp och själ ihop – om jag mår dåligt på insidan kan det synas på utsidan som till exempel ringar under ögonen eller stressplitor. I dag matas vi ständigt med kroppsideal via media. Att detta lett till att många ungdomar och unga vuxna fått en onaturlig relation till mat och sin kropp är inte konstigt. Vi är alla olika till sättet och utseendet. Du är speciell, viktig och vacker precis som du är! Samtidigt som skrämmande många unga har ätstörningar och svälter sig själva och tränar alldeles för mycket, finns det också en trend att fler och fler blir överviktiga och lever stillasittande liv. Att ta hand om sin kropp handlar om att hitta sin egen balans mellan de två ytterligheterna – att hitta läget där man själv mår bra. Vill du ha ett hälsosamt liv behöver du tänka på vad du äter. Är snabbmat verkligen det bästa alternativet varje dag? Vilka ämnen behöver din kropp ha för att må bra? Är spenat inte så dumt i alla fall? Det finns mycket man kan stoppa i sig som inte är bra för kroppen. Godis, alkohol, tobak och droger är inte nyttigt. Att likställa läsk och snacks med alkohol och droger är självfallet inte korrekt – droger är utan tvivel långt mycket farligare för kroppen. Men att dagligen byta ut en måltid mot snabbmat och godis är i det långa loppet inte hälsosamt. Fundera på var du står i dessa frågor. Vad fungerar för dig? Fysisk aktivitet gör att kroppen mår bra. I vilken form är upp till dig själv. Men att du gör ett val är viktigt! Vad för slags sysselsättning du har bör ligga till grund för hur

Projekttips För dagbok över hur du motionerar och hur du mår. Finns det något samband? Vilka motionsformer är roligast? Gör en kokbok med hälsosamma recept som innehåller alla viktiga ämnen som vi behöver få i oss. Gör en musikal om alkohol och droger och vad det kan göra med kroppen. Åk sedan runt bland kårer eller skolor och visa upp den. Intervjua hälsoforskare runt om i landet och sammanställ svaren i en bok. Starta roverträning i er kår eller ert distrikt. Träffas och träna tillsammans en gång i veckan. Varje vecka är det en ny person som håller i träningen. Personen väljer då vilken form av träning det blir, det kan vara allt från joggning till step up, dans, yoga, eller kung fu.

du tränar. Har du ett stillasittande jobb eller pluggar bör du kanske träna mer än om du har ett fysiskt aktivt arbete. Fysisk aktivitet gör din kropp och själ glad och du märker snart att du blir mycket piggare än du skulle ha varit om du inte rörde på dig. Man kan träna i grupp eller ensam, betala pengar för att gå träningskurser eller träna gratis hemma eller i skogen. Vardagsmotion som att cykla till skolan eller gå ut med hunden räknas också. Varför inte träna tillsammans i roverlaget? Det är också viktigt att stanna upp och låta kroppen vila ibland. Fundera på när du känner dig lugn och harmonisk. Är det på en stubbe i skogen eller i en fåtölj med bra musik i lurarna? Att utsättas för daglig stress är skadligt och påverkar kroppen negativt. Mer om stress kan du läsa på sidan 24. Alla människor mår bra av och behöver närhet. Vissa människor har ett större behov av fysisk kontakt än andra. Hur och när du ger och får beröring bestämmer du själv. Ingen har rätt att bestämma över vad du ska göra eller ta emot. Att prata om sex kan för många vara lite genant men försök ha en ärlig och öppen dialog om de här frågorna med dina kompisar. Beröring kan vara så mycket mer än sex. Kanske kan ni i roverlaget gå en massagekurs tillsammans och på så sätt komma varandra närmare. Tänk vad populärt det skulle bli om ni sedan erbjuder kårens ledare massage under sommarens läger!

Målspår: Roverscouten gör aktiva val kring allt som påverkar hans eller hennes kropp, känner till konsekvenserna av dessa val, och har en sund livsstil. Scouten stöttar andra i att ha en positiv kroppsuppfattning och till hälsosamma livsval.

”Ett väldefinierat problem är ett till hälften löst problem”, sa Charles Franklin Kettering, amerikansk bilpionjär som utvecklade startmotorn. Och visst är det väl så? Innan man kan börja lösa ett problem måste man veta vad problemet är och vad det beror på. När man sedan vet det har man goda förutsättningar att lösa problemet.

Vi stöter alla på problem i olika former – teoretiska som praktiska, stora som små. Ju fler problem du stöter på desto mer träning får du och desto bättre blir du på att lösa problem. Det kan vara lätt att fastna i upptäckten av problemet och inte komma vidare till lösningen. Kanske är du och ditt roverlag ute på hajk och har missat att ta med er en presenning till vindskyddet ni ska bygga. Det regnar, är kallt och ni är hungriga. Irriterat börjar ni diskutera vem det egentligen var som skulle ta med sig den. Energin borde i stället läggas på att lösa själva problemet. Kan vi använda något naturmaterial? Ska vi sova under en tät gran i stället? Kan vi använda våra regnkläder till vindskyddet? Tänk på att du i en patrull inte är ensam om problemet och därför inte heller ensam om lösningen. Lyssna på varandra, samarbeta, ta in varandras idéer. Ni kommer att finna många bra lösningar. Du är egentligen aldrig ensam

Projekttips Att lösa problem i grupp kräver god samarbetsförmåga. Ordna en samarbetskväll för ditt roverlag där ni ställs inför olika uppgifter som skall lösas. Åk runt bland kårer och arbeta med forumteater. Det innebär att ni spelar upp en kort pjäs med ett problem i. Låt sedan scouterna diskutera och komma fram till en lösning. Gå en kurs i konflikthantering. Åk runt bland nybildade roverlag och berätta om era erfarenheter att hantera problem som uppstår i projekt. Gör en film om att lösa problem i projekt/på läger/på scoutmötet.

om ett problem – även om du genomför ett projekt ensam så kan du alltid ta hjälp av personer runt omkring dig. Fråga din mentor, vän, ledarkollega eller någon annan om de kan hjälpa dig. För varje problem som du löser lär du dig något nytt. Man brukar säga att man lär sig av sina misstag, men i detta fall skulle det vara – man lär sig av de problem man tar tag i. Skönt är att veta att även ett problem som bara blir halvlöst ger ny kunskap som du har nytta av i framtiden! Att genomföra ett projekt är att omringas av olika problem som ska lösas. Genom att arbeta med projekt blir du bättre på problemlösning och att se möjligheter. När du löser problem i grupp övar du på att visa hänsyn för andras åsikter, värdera dem och kanske se en ny lösning. Om gruppen har ett öppet och tillåtande klimat är de mest svårlösta problemen roliga att ta tag i och arbeta med.

Målspår: Roverscouten är aktiv i omfattande projekt och övar på att hitta kreativa, situationsanpassade lösningar. Roverscouten kan även stödja andra och fungera som bollplank.

Som liten trodde man att vuxna människor kunde allt, och att allt de sa var sant. Hur många fick höra att man kunde få fyrkantiga ögon om man tittade för mycket på tv? Och hur många trodde på det? Förmodligen ganska många. Och jultomten fanns ju på riktigt och bodde på Nordpolen med sin tomtefru och sina renar. Men så blev man några år äldre och började ifrågasätta allt som de vuxna sa. Man kanske rent av testade hypotesen ”om man tittar för mycket på tv får man fyrkantiga ögon” och kom fram till att ”nä, man får inte det, det är ju fysiskt omöjligt!”. Och jultomten var ju bara pappa som klädde ut sig. Man började helt enkelt granska mycket av den information man fick – ett kritiskt tänkande föddes! I dag lever vi i ett informationssamhälle. Det innebär att vi dagligen får mängder av information från alla håll och kanter. Du läser tidningen, hemsidor, kurslitteratur, bloggar, den här boken. Du lyssnar på radio, föreläsningar, din chef, musik, dina kompisar. Du tittar på tv, youtube-klipp, reklam, film och teater. Som kritiskt tänkande person behöver du dels sålla bland informationen för att hitta det som är relevant för dig, dels ifrågasätta informationen i sig. Stämmer det som sägs överrens med information från andra källor? Vem står bakom informationen? Har avsändaren ett intresse av att få dig att tro på ett visst sätt? Ett exempel är reklam, som du matas med i tv, i tidningar, på internet, via telefonen och på gigantiska affischer som är omöjliga att missa. Efter att ha sållat bort all reklam som inte är relevant analyserar du det du bryr dig om. Vem är det som säger att produkten är bäst? Finns det kundrecensioner som visar att produkten är så bra som

Projekttips Vill du utöka din kritiska förmåga? Gå en kurs i ämnet. Sök på ”kurs i kritiskt tänkande” på nätet. Ring runt till klädföretag och lobba för ett sundare kroppsideal på modellerna. Bojkotta retuschering! Anordna en workshop där man får lära sig att kritiskt granska hemsidor. Anordna en sant eller falskt-kväll i kåren. Kom med påstående som scouterna och scoutledarna får fundera över. Tänk på att låta deltagarna först arbeta i smågrupper, då är det lättare att uttrycka sin ståndpunkt. Lyft sedan diskussionerna i ett större forum. Läs de årliga miljöredovisningarna från några olika företag. Vilka gör ett bra miljöarbete och vilka snackar bara?

annonsen lovar? Vad finns det för andra alternativ? Ett annat exempel är kroppsideal. Modeller, skådespelare och artister skapar bilden vi ser upp till, men är själva ofta onaturligt smala och dessutom retuscherade på bild. De representerar ett ideal som inte existerar och som därför är ouppnåeligt. Att våga ifrågasätta och ta kamp mot till exempel retuschering av modellbilder är ett sätt att använda sitt kritiska tänkande. Information kommer också till oss i form av normer. Si och så bör killar och tjejer vara, si och så ska man bete sig när man är vegetarian, den och den kan du vara tillsammans med. Kritiskt tänkande är en nyckel även här. Vågar du gå utanför ramen för vad folk förväntar sig och i stället följa ditt eget hjärta utvecklas du som person och kommer närmare dig själv. Det är viktigt att du vågar argumentera för din åsikt. Välj dina ord för att inte såra någon i onödan, det kan vara känsligt att bli ifrågasatt. Men att bli ifrågasatt är lika nyttigt att lära sig som att själv ifrågasätta! Om någon säger något som du tycker är fel har du självfallet rätt att uttrycka dig i frågan – men du har aldrig rätt att påstå att personen ifråga inte har rätt att tycka som den gör. Vi lever i ett land med yttrandefrihet vilket innebär att varje enskild människa har rätt att tycka och tänka precis som den vill – men också att vi har rätt att inte hålla med.

Målspår:

Roverscouten analyserar information och intryck och ifrågasätter dem konstruktivt. Scouten vet att mer än ett perspektiv kan vara relevant och viktigt. Roverscouten är trygg med att både ifrågasätta och bli ifrågasatt och kan argumentera för sin ståndpunkt.

All understanding begins with our not accepting the world as it appears. Alan C. Kay

Om inte kreativitet och fantasi hade funnits hade människan och samhället inte utvecklats. Elden hade förblivit eld och aldrig utvecklats till stearinljus, fotogenlampa och glödlampa. Ingen hade kommit på vilka underverk penicillin, som togs fram av en sorts mögel, skulle kunna göra. Fantasin låter oss tänka utanför ramarna, på det som inte finns nu men kanske skulle kunna finnas. Ingen kunde någonsin tro i början av 1900-talet att man i framtiden skulle kunna prata med varandra genom en skärm och både höra och se varandra fast man var på varsin sida av jordklotet! I Scouterna möter vi fantasi och kreativitet på många olika sätt. Det kan vara genom en spännande spårning där vi får träda in i en annan värld för att rädda någon från de onda, och scouterna måste hitta det magiska trollspöet för att befria fången. Som ledare krävs det kreativitet att komma på och planera en hajk. Vi finner fantasi i lekar där man får tänka sig in i en annan roll och situation. Som roverscout utvecklar du din kreativitet och fantasi i dina projekt – exempelvis när du tänker ut vilket projekt du vill göra, när du planerar det och när du hanterar oväntade situationer som uppstår längs vägen. Ett viktigt begrepp kopplat till fantasi och kreativitet i Scouterna är symboliskt ramverk, alltså ett tema som man bygger exempelvis ett läger runt. Men symboliska ramverk är bra även för roverprojekt – det skapar gruppkänsla, sätter igång fantasin och gör helt enkelt projektet lite roligare. Läs mer om symboliska ramverk på sidan 88. Fantasi och kreativitet finns i sång och musik, teater, bild och form, men även i mycket annat. I fantasin kan vad som helst hända och det finns inget rätt eller fel. Genom att öva sin fantasi och kreativitet genom till exempel teaterövningar stärker man sin självkänsla och lär sig att våga ta chanser.

Projekttips Planera och genomför en hajk, det kräver både fantasi och kreativitet. Ge hajken ett spännande symboliskt ramverk så utmanar du både din egen och deltagarnas kreativitet ytterligare. Genomför några teaterövningar för att stärka din och andras självkänsla, kreativitet, och fantasi. Gör det tillsammans med ditt roverlag, din kår eller i en scoutpatrull. Eller åk runt i olika kårer och håll i en kväll med teaterövningar. Sök på teaterövningar på nätet så hittar du en del tips på vad du kan göra. Ta en redan färdig produkt som till exempel sovsäck, hängmatta eller mössa och vidareutveckla den till något bättre. Eller vidareutveckla något i din kår eller din ort, till exempel sopsortering. Mer sång och musik i Scouterna! Gör ett projekt för att få in mer sång och musik i din kår, kanske genom att lära ut en massa nya sånger eller sammanställa en ny sångbok. Skriv en scoutsång själv eller tillsammans med ditt roverlag och turnera runt med den i olika kårer för att sprida ditt musikbudskap vidare. Fundera kring hur man kan skapa en hållbar utveckling där konsumtionen minskar. Hur kan vi återanvända allt det material vi ständigt skapar?

Målspår:

Roverscouten utvecklar sitt individuella kreativa uttryckssätt och lär sig uppskatta andras kreativitet. Scouten tar ansvar för sin egen kreativa utveckling och utmanar sin kreativitet på olika sätt. Roverscouten stöttar andra i deras kreativa utveckling.

”Det är just människans kreativa aktivitet som gör henne till en framtidsinriktad varelse, som skapar sin framtid och samtidigt förändrar sin nutid.” - Lev S Vygotskij i Fantasi och kreativitet i barndomen (2005).

Scoutmetoden 81

Scoutmetoden är den pedagogik vi använder i Scouterna. Den består av sju delar och är uppbyggd för att göra det kul och naturligt att lära sig saker och utvecklas som människa. Lika viktigt som att veta varför vi gör något är det att veta hur vi ska göra det. Medan målspåren är scoutings varför är scoutmetoden vårt hur. Scoutmetoden är också en av de saker som gör scouting till scouting över hela världen. Även om scoutmetoden anpassats efter de lokala förutsättningarna så är kärnan densamma över hela världen. Scoutmetoden är en metod för icke-formellt lärande, i motsats till formellt lärande som man ägnar sig åt i skolan. Metoden är konstruerad för att efterlikna hur man gör när man lär sig själv – genom att testa sig fram, leva sig in i situationer och samarbeta med andra. Tanken är att man ska ha roligt medan man lär sig.

Scoutmetoden Learning by doing Stödjande och lyssnande ledarskap Symboliskt ramverk Patrullsystemet Friluftsliv Lokalt och globalt samhällsengagemang Scoutlag och scoutlöfte

Scoutmetoden består av sju delar som kan liknas vid pusselbitar. Alla bitarna måste finnas med för att metoden ska vara komplett och fungera så som det är tänkt. Ibland kan det kännas lite krystat att få med alla scoutmetodens delar varje gång ni träffas och i varje projekt men det är inte tvunget heller. Men på lite sikt kommer det märkas om inte alla delar finns med. Tillsammans bildar de en helhet. I det här kapitlet kan du läsa om de olika pusselbitarna i scoutmetoden och fundera på hur ni kan genomföra verksamheten med hjälp av metoden.

Learning by doing, att lära genom att göra, innebär att man lär sig genom att själv testa saker i dess riktiga sammanhang. Inom Scouterna tror vi inte på att lära sig enbart genom att lyssna på någon som berättar. Det är exempelvis mycket lättare att lära sig tälja genom att själv hålla i kniven än genom att lyssna på någon som berättar hur man gör. Genom att testa och testa igen, tillåtas att göra fel och tänka om, kan man lära sig mycket, både inom området man jobbar och om sig själv och sina förmågor. Learning by doing är en naturlig del av arbete i projektform. Utgå från det du vill göra och det du vill lära dig, innan du sätter igång med ett projekt. Begränsa dig inte genom att hålla dig till det du kan, för det finns oändligt med möjligheter att lära dig något nytt. Vill du exempelvis lära dig hur man bygger en kajak, så kan du utforma ett projekt om det. Efter att ha gjort research om ämnet, kan du prova att bygga själv. Kanske behöver du hjälp av någon, men det viktigaste är att du själv är beredd att prova. Roverscouten lär sig genom att ta ansvar i verkliga projekt! Du kan lära dig mycket mer än vad du först trott. Sitter du med i en grupp som planerar läger förväntar du dig kanske att du ska lära dig mer om organisation, planering, arrangemang och liknande, men i slutändan sitter du även på nya kunskaper om hur du fungerar i en grupp, på hur man kan lösa problem under tidspress eller hur svårt det kan vara att handla mat till hundra personer. Genom de verkliga projekten kan man applicera learning by doing på sådant som verkligen har betydelse. Dina nya kunskaper kan du sedan använda till att hjälpa andra

Roverscouten lär sig genom att ta fullt ansvar i verkliga projekt (t.ex. lägerplanering). Fokus ligger på vad scouterna vill lära sig, därefter formuleras konkreta projekt. Utvärdering efter projekt är en viktig typ av reflektion, men roverscouten reflekterar ständigt över sina upplevelser och sitt beteende. Gruppen arbetar med dokumentation inför, under och efter genomförande av projekt Scouternas Programförklaring, 2009

som genomför liknande projekt eller till att utveckla dina egna projekt, men även ute i ”den riktiga” världen. Scouterna och dina scoutprojekt kan vara en arena där du får testa saker som är lite svårare eller kräver lite mer ansvar än du skulle fått i andra sammanhang. Utnyttja det och våga testa – det är just sådant som gör att du växer som människa! En viktig del av learning by doing är att reflektera och fundera över vad som gick bra eller dåligt. Diskuterar man varför det gick fel och hur det kan göras bättre får man inte bara nya idéer om vad man kan testa nästa gång, utan även insikter om det som inte är så bra att prova en gång till.

Ordet utvärdering kan låta torrt och tråkigt, men är väldigt lärorikt och nyttigt. När du har avslutat projektet, tänk igenom vad som hände och vad som gick bra, men även vad som gick snett. Prata gärna med andra inblandade och se om de har en annan syn på saken. Ibland kan det fungera bra att skriva ner sina upplevelser för att få ett annat perspektiv på saken. Det är viktigt att reflektera även under tiden projektet pågår. Tänk på vad du gör och vad du ser, så kanske du kan undvika problem som annars skulle ha uppstått. Att arbeta i projektform innebär också att man dokumenterar under hela projektets gång, även efteråt, och berättar i olika former hur det går. Använd den form som du känner passar dig bäst! Någon föredrar att skriva loggbok, medan andra tycker bättre om att fotografera eller föra en videodagbok. Det viktigaste är att du då och då stannar upp, tänker efter och ser om du kan göra något bättre.

Som roverscout har du stor nytta av denna del av scoutmetoden. Att vara en stödjande och lyssnande projektledare är viktigt för att ro era projekt i hamn på bästa sätt. En lyssnande och stödjande ledare är lyhörd och lyssnar in hur det går för gruppen och vilka problem som finns. Ett stödjande och lyssnande ledarskap innebär också att du stöttar dina vänner i de uppgifter som de ansvarar för. Visa att de inte är ensamma om det skulle strula med något. Sträck ut en hand när det behövs. Att visa sitt stöd genom beröm är också bra. Det ger självförtroende och hela gruppandan blir positivare. ”Men jag är inte projektledare. Jag ska bara se till att vi inte spräcker vår budget … Då gäller väl inte denna punkt mig, eller?” Jo självklart gör den det! I ett projekt ansvarar varje person för ett visst område och för det området blir man ledare. Projektets ekonomiansvariga kan praktisera stödjande och lyssnande ledarskap genom att diskutera budgeten med de övriga projektmedlemmarna och hjälpa dem med budgetupplägget för deras respektive ansvarsområden. Och även om du är ekonomiansvarig kan du kanske mycket om något annat område. Då är det viktigt att du stöttar personen som har det ansvarsområdet om hon eller han skulle behöva det.

Roverscouten har ingen vuxen ledare, men däremot en personlig mentor som ger stöd och vägledning. Roverscouten hittar personer som kan agera bollplank i specifika frågor. Roverscouten är själv en lyssnande och stödjande ledare för sina projektmedlemmar, när han eller hon leder ett projekt. - Scouternas Programförklaring, 2009

kan det vara bra att anamma det stödjande och lyssnande ledarskapet varje gång ni ses. Vid ett sådant här patrullmöte kan det vara skönt att ventilera sitt projekt. Visa ditt stöd genom att fråga hur det går med dina roverkamraters projekt. Samtala och dela med dig av dina tankar och idéer.

Roverscout och ledare

Många roverscouter engagerar sig som ledare för de yngre scouterna i sin kår. Även här är det stödjande och lyssnande ledarskapet viktigt. Genom att stötta och lyssna på dina scouter hjälper du dem att utvecklas. Scoutledaren har inte svaret på alla frågor, men kan stötta scouterna i att leta efter svaren själva. Ledaren hjälper till snarare genom att ställa fler frågor, så att scouterna kommer vidare. En lyssnande och stödjande ledare ser varje individ och skapar en trygg miljö där det är okej att fråga, testa och misslyckas.

Hur känns det? Hur går det? Behöver du hjälp med något? Det här var jättebra gjo rt! Vad tror du om detta?

Roverpatrullens ledare

Kanske är ni ett gäng roverscouter som tagit er an olika projekt på olika håll men som ändå vill ha kvar den gamla patrullkänslan. Även om att ni inte har en officiell ledare

”Det finns ledare som människor fruktar. Det finns ledare som människor hatar. Det finns ledare som människor älskar. Men när den bästa ledaren av alla är färdig med sitt arbete säger människorna: ’vi gjorde det själva’ ” – Lao Tzu, kinesisk filosof

Scoutmetoddelen Symboliskt ramverk hette tidigare Symboler och ceremonier, men den har fått ett nytt namn eftersom metoddelen innehåller mycket mer än bara symboler och ceremonier. Den representerar något större. Scoutliljan, det kristna korset och vissa företagslogotyper är exempel på symboler som talar till oss. Ceremonier är enkla handlingar som vi fyller med innehåll, högtidlighet och eftertanke. När man binder samman symboler och ceremonier med ett speciellt tema – exempelvis havet – har man skapat ett symboliskt ramverk. För att skapa känslan av en egen liten värld, kan ni låta allt ni gör inspireras av ett tema. Det övergripande symboliska ramverket för roverscouting är färden (se sidan 20). Kanske låter ni er inspireras av det när ni väljer symboler och ceremonier till er patrull eller ert projekt – exempelvis patrullen Aniara som färdas genom rymdens tomhet medan de gör ett projekt om vad som verkligen betyder något i människolivet. Eller projektet Jorden runt på 80 dagar som är en resa i Phileas Foggs fotspår – även när det gäller klädval, sättet att tala och känslan av att vara förföljd. Att anamma denna metoddel i ert projekt hjälper till att stärka lagandan. Låt

Symboliska ramverk är ofta abstrakta och existentiella frågor är viktiga. Mångtydiga berättelser eller symboler (t.ex. vatten, ljuset, vandringen) kan utgöra grunden i ramverket. Projektgruppen bestämmer vilket symboliskt ramverk som används i projektet och skapar de symboler som behövs (t.ex. logotyper). Ceremonier tydliggör gemenskapen och tillhörigheten på nationell och internationell nivå. När roverscouten väljer att avsluta sin tid i scoutprogrammet arrangeras en partenza. - Scouternas Programförklaring, 2009

fantasin och idéerna flöda. Det är bara ni som sätter gränserna! Ska ni till exempel åka runt bland olika scoutkårer och presentera nya, roliga maträtter – fixa fram kockmössor i någon färg som representerar er som grupp. Ni kan använda er av ceremonier för att hålla ihop projektmöten. Till exempel kan ni alltid inleda och avsluta era möten på samma sätt. Knyt ceremonierna till projektets symboliska ramverk. Ni kan också ha en större ceremoni i början av varje nytt projekt. En kick-off där ni gör något roligt och inspirerande tillsammans som har med ert projekt att göra. Ett projekt är även värt ett riktigt slut. Avsluta med en reflektionsceremoni och en avskedsfest för projektet. Ett symboliskt ramverk skapar gemenskap, en helhet och känslan av att vara med i något unikt,något som bara ni har.

Hur skapar ni ett symboliskt ramverk som ger gemenskap i gruppen utan att människor utanför gruppen eller nya projektmedlemmar känner sig utestängda?

Tips! Tycker er projektgrupp att det är motiverande med märken? Skapa nya märken för varje del inom projektet. I ett projekt som handlar om mat kanske ni i slutet har fyra märken som tillsammans bildar en tomat. Det kan vara en extra sporre för er att faktiskt avsluta projektet.

En patrull är en grupp på fem till åtta scouter som jobbar tillsammans under en längre tid. Eftersom roverscouting fungerar lite annorlunda än scouting i de yngre åldersgrupperna ser också patrullsystemet annorlunda ut. Den vanligaste formen av patrull för en roverscout är en projektgrupp som arbetar tillsammans under ett eller flera projekt. Patrullen kan vara ens gamla utmanargäng lika gärna som det kan vara scouter som aldrig träffas i verkligheten utan har sina patrullmöten över nätet. Alla i patrullen behöver ha en roll och ansvarsområden. Ska ni anordna en välgörenhetskonsert i kommunens kulturhus behöver ni säkert någon som är ekonomiansvarig, någon som är ansvarig för att boka de artister som ska stå på scen och någon som är ansvarig för att göra reklam för konserten. Era roller och ansvarsområden kan alltså förändras beroende på vilka projekt ni tar er an. Du utvecklas mer genom att prova nya ansvarsområden då och då. Projektledaren för det aktuella projektet kan fungera som patrulledare, men man kan också välja att ha en särskild patrulledare. Patrulledaren kan i så fall ansvara för sammanhållningen i gruppen, hålla koll på att alla mår bra och se till att man kommer igång med nästa projekt om man arbetar ihop under lång tid. Projektledaren fokuserar då på att hålla ihop projektet, se till att saker blir gjorda, att ni följer er tidsplan och så vidare. En av tankarna med patrullsystemet är att flera patruller kan arbeta tillsammans, för yngre scouter till exempel i en avdel-

Patrullens funktion fylls av nätverk eller arbetsgrupper. Arbetet är projektorienterat. Roller fördelas utifrån behov i projekten. Roverscouten sköter all projektplanering tillsammans med projektgruppen, och med stöd av sin mentor. - Scouternas Programförklaring, 2009

ning. I ett större roverscoutprojekt är det naturligt att man delar in sig i fler patruller som har ansvar för olika saker. Om man exempelvis planerar ett läger behöver man några som fixar maten, några som planerar programmet och några som är ansvariga för platsen. Patrullerna kan samverka på olika sätt; ibland träffas alla samtidigt för att inspireras och nätverka, ibland träffas de ansvariga eller ledarna ur varje patrull för att lösa gemensamma problem, ibland träffas de ekonomiansvariga från alla patruller för att samordna budgeten. Patruller som jobbar på enskilda projekt kan också ha nytta av att samverka med andra patruller eller roverscouter. Man kan få idéer, stöd och inspiration av att träffa andra som är i en liknande situation. Roverforum är en sådan plats, liksom era egna nätverk i kårer och distrikt eller mötesplatser på internet. Tillhör du inte en patrull i dag? Kasta dig in i cyberrymden och leta reda på dina blivande patrullmedlemmar eller sätt upp en lapp på Ica. Du är inte ensam!

Att vara ensam och att driva ett projekt själv går också bra, men när man är fler ökar möjligheterna att utvecklas själv och som grupp. Tillsammans kan ni diskutera, vrida och vända på saker och ting och således dra slutsatser som ni aldrig skulle ha dragit om ni fått diskutera med er själva. I patrullen blir 1 + 1 = 3.

Tänk på att alla i projektet inte måste vara roverscouter. Kanske arrangerar du en äventyrarhajk för distriktet tillsammans med både äldre och yngre scouter och scoutledare. Trots att inte alla är roverscouter kan er arbetsgrupp fungera som en patrull.

För att en grupp ska fungera optimalt behöver man lära känna varandra ordentligt. Det är först en bit in i grupprocessen som ni blir verkligt produktiva. Eftersom projektgrupper kanske arbetar tillsammans en kortare tid än patruller annars gör är det extra viktigt att ni avsätter tid för teambuilding och lära kännaövningar.

Att långsamt glida fram i en kanot längs en stilla älv. Att sätta upp ett tält i skogen och sova där. Att upptäcka nya stadsmiljöer eller att vara ute och segla på stormande hav. Allt är exempel på friluftsliv. Men friluftsliv i Scouterna är mer än härliga, stämningsfulla eller häftiga aktiviteter. Vi brukar säga att friluftsliv i Scouterna finns av tre olika anledningar; som mål, som metod och som aktivitet. Friluftslivet som del av scoutmetoden handlar om hur vi kan utnyttja naturen för att lära oss någonting och utveckla oss själva, för att växa som personer. Friluftsliv är hur vi gör scouting snarare än vad vi gör i Scouterna. Det är utvecklande att vara utomhus eftersom det är att det är en annan miljö än vår vanliga. Man har inte alla bekvämligheter, saker funkar inte riktigt som de gör hemma, vilket gör att man tvingas tänka nytt och vara kreativ. För en erfaren friluftsmänniska kanske inte livet utomhus är så utmanande och utvecklande längre. Då kan en stadsmiljö eller en ny kultur bli lika utmanande som skogen ärför en stadsmänniska. Friluftslivet är en arena för personlig utveckling. Fundera över hur du kan använda friluftslivet som metod. Vad kan du lära dig och hur kan det ta ditt projekt till en ny nivå? När ni är ute på hajk blir ni inte bara bättre på att gå och sätta upp vindskydd utan också på att lyssna på era egna kroppar, att pusha er själva och era kompisar till att inte ge upp och att finna kreativa lösningar på problem. Glöm därför inte bort att friluftslivet kan användas i projekt med andra teman än just naturen. Man kan till exem-

Friluftslivet utforskas i olika länder och miljöer. Roverscouten väljer friluftssätt efter sitt intresse. Friluftslivet är en naturlig väg till reflektion och eftertanke. Roverscouten utmanar sig i att leva friluftsliv både ensam och tillsammans med andra. Scouten kan skapa nätverk beroende på vilka friluftssätt hon eller han är mest intresserad av. Roverscouten planerar och genomför friluftslivsutmaningar för sig själva och andra. - Scouternas Programförklaring, 2009

pel ha planeringsmöten utomhus eller göra ett samhällsprojekt genom att hjälpa ovana personer att komma ut i naturen. Naturen går att använda till mer än man tror och kan anpassas till de flesta projekt. För en roverscout är det viktigt att forma friluftslivet efter sina egna önskemål. Du känner dig själv tillräckligt bra för att veta vad du vill göra och vad som inte känns spännande. När man arbetar med friluftslivet i projektform finns det många möjligheter. Som roverscout har du även möjlighet att knyta kontakter som kan hjälpa dig i ditt projekt. Om friluftslivet ska vara en arena där du kan utvecklas behöver du prova på nya saker. Tänk igenom vad det är du vill få ut av ditt projekt och vad du behöver veta för att komma dit. Är det något du inte kan så finns det kompetens inte bara inom Scouterna utan även hos andra friluftsorganisationer – för att ha hög säkerhet kan du behöva prata med sådana som har erfarenhet. Ute i naturen har du möjlighet att upptäcka och vara nyfiken. Du kan lära dig nya saker, inse något om dig själv och framförallt utvecklas. Tänk gärna igenom om du kan använda friluftslivet i något annat av dina projekt för att ta det till en ny nivå.

Scouterna vill bidra till en bättre värld. På sätt och vis är det inbyggt i vad Scouterna är – redan genom att fler unga människor lär sig samarbeta och blir ansvarsfulla individer med stark självkänsla kommer jorden att bli en bättre plats. Men vi scouter gör även världen bättre genom aktiva handlingar. Vi gör det genom att påverka politiker och beslutsfattare i frågor vi tycker är viktiga. Vi gör det genom att arbeta praktiskt, exempelvis städa en strand efter ett oljeutsläpp, och vi gör det genom att engagera oss i internationella frågor. Ibland kan det kännas avlägset att dessa små steg skulle leda till världsfred, utrotad svält eller stoppat klimathot. Men floden bildas som bekant av många små bäckar. Förr hade Scouterna som devis att göra en god gärning om dagen. Är inte det minst lika aktuellt idag, när man tänker efter? Samhällsengagemanget har ett egenvärde för oss scouter. Det är ett mål i sig. Målspåren Aktiv i samhället och Känsla för naturen kanske är de tydligaste exemplen. Men samhällsengagemang är också ett väldigt bra sätt att lära sig nya saker och utvecklas som människa. På engelska brukar man ibland använda begreppen ”Learning for community service” och ”Learning throught community involvement”. I det första fallet handlar det om att lära sig saker för att kunna engagera sig. Exempelvis skulle det kunna handla om att lära sig hur man lobbar på politiker (se sidan 146) eller att gå en kurs för att bli sjöräddare. Det andra engelska uttrycket är vad scoutmetodens del lokalt och globalt samhällsengagemang handlar om – att lära sig genom att engagera sig i samhället. Skulle du som roverscout till exempel under ett projekt bygga en rastplats i ett naturreservat skulle du antagligen utveckla

Samhällsengagemanget för roverscouterna handlar om egna ställningstaganden och aktiv handling, men också om att inspirera andra till att engagera sig för samhället. Nätverk skapas kring olika typer av engagemang. Samhällsinsatser genomförs i och utanför Sverige, och internationella relationer är vanliga. Roverscouten tar gärna hjälp av andra organisationers kunskap och nätverk i sitt engagemang. - Scouternas Programförklaring, 2009

både din Känsla för naturen och utmana dig själv fysiskt. Vill du arbeta med målspåret Ta hand om sin kropp kanske ett projekt för att förbättra skolmaten är rätt väg att gå. Eller om du vill fokusera på målspåret Relationer kanske du ska driva ett projekt för att stoppa trafficking eller stödja en kvinnojour? I dessa projekt arbetar du med metoddelen Lokalt och globalt samhällsengagemang just som metod, men det är något annat som är målet, något annat du egentligen vill lära dig. Att det du gör sedan blir nytta för andra är en extra bonus. Lokalt och globalt samhällsengagemang är en metoddel det är enkelt att involvera i många projekt. För en roverscout kan det även handla om att inspirera andra till att göra en insats. Att anordna en burkinsamling för upptäckarscouterna är inte bara bra för det som pengarna går till, utan utvecklar dina ledaregenskaper. När man ska göra något för samhället ska man inte glömma bort alla välgörenhetsorganisationer som finns i Sverige. Inte minst när man vill göra något med ett internationellt tema kan de hjälpa till. Att bygga upp ett nätverk och ta hjälp av sådana som är experter kan hjälpa dig en bit på vägen. Är du intresserad av att hjälpa eller få tips av scouter i andra länder är det en bra idé att kontakta Scouternas internationella sekreterare på kansliet med dina frågor. Eftersom scouting finns i nästan alla världens länder är det ganska lätt att ta kontakt och få hjälp utomlands.

I måletspåret Egna värderingar på sidan 66 kan du läsa om vikten av att ha en egen värdegrund att stå på. Fundera över vad du tycker är viktigt, bra, dåligt, rätt, fel, möjligt och omöjligt och försök leva efter detta i möjligaste mån. I Scouterna finns det även en gemensam värdegrund som scouter världen över följer; scoutlagen. Är det inte rätt häftigt egentligen? Över 40 miljoner scouter världen över gör sitt allra bästa för att leva upp till samma ideal. Scoutlagen är densamma för alla åldersgrupper, men sättet att ta till sig den och reflektera över den skiljer sig. En roverscout som varit med i scouterna sedan spårartiden, har förmodligen redan skapat sin egen bild av scoutlagen och ser den därför som en naturlig del av sitt liv. En roverscout som just bara har varit roverscout behöver kanske mer tid att ta till sig lagen och reflektera över den. När man har skapat sig en egen bild av vad scoutlagen står för är det dags att bestämma sig för om man vill följa den. Vill man det, ska man avlägga ett löfte – scoutlöftet. Människan är inte mer än mänsklig. Det

Scoutlagen är en naturlig del av scoutens liv. Man diskuterar de värderingar som scoutlagen bygger på. Scoutlöftet kan avläggas efter diskussion med en mentor, eller en jämnårig eller äldre scout. Scouterna uppmanas till att sätta upp egna mål för hur de ska bidra i världen utifrån vilka de är. - Scouternas Programförklaring, 2009

innebär att du som avlagt löftet inte behöver få dåligt samvete eller sluta i Scouterna så fort du inte håller dig till scoutlagen till punkt och pricka. Det är okej att möta svårigheter med ett fruktansvärt humör – du får lov att vara scout ändå. Tanken är inte att man ska följa lagen slaviskt, utan precis som löftet säger följa den efter vår bästa förmåga – så gott vi kan. Kort sammanfattat kan man säga att det som gör scoutlagen och scoutlöftet till en metod är att de hjälper oss reflektera över hur vi vill leva och sedan försöka göra det i praktiken. Eftersom scoutlagen uttrycker värderingarna på ett allmänt sätt kan det vara bra att att bygga vidare på dem genom att sätta personliga mål för hur du vill leva. Diskutera gärna med din mentor.

Scoutlagen En scout söker sin tro och respekterar andras En scout är ärlig och pålitlig En scout är vänligt och hjälpsam En scout visar hänsyn och är en god kamrat En scout möter svårigheter med ett gott humör En scout lär känna och vårdar naturen En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet ”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen”

F채rdval

I roverscouterna får du anpassa din scouttid efter dina behov, förutsättningar och intressen. Därför finns det fyra färdval i roverscoutprogrammet: naturen, kulturen, samhället och ledarskapet. Scouterna handlar om personlig utveckling – scouting gör oss redo för livet. För att kunna bli det gäller det att utveckla hela sig själv. Det är därför alla fem utvecklingsområden och alla fjorton målspår (se sidan 48) är lika viktiga. Men självklart tycker alla om olika saker. Du gör ett färdval att fokusera extra på när du arbetar som roverscout. Färdvalen hjälper dig att sätta din egen prägel på det du gör, samtidigt som du fortfarande arbetar med alla målspår. Du kan föreställa dig att ditt färdval blir ett par glasögon genom vilka du ser på målspåren, eller en musikstil som ackompanjerar dina projekt. Det hjälper dig att göra projektidéer och personliga utvecklingsmål mer konkreta. Ditt färdval kan bli en twist på projektet du arbetar med eller kursen du går. Tanken är att inriktningarna ska berika det du gör i roverscouterna. Ett annat syfte är att det ska bli enklare att komma igång – du kan göra i princip vad som helst som roverscout, men om du börjar med att spåna inom ett färdval kan det vara lättare att komma på idéer. Hur använder man färdvalen i praktiken? Det finns tusen sätt. För dig som främst är roverscout genom att vara ledare för yngre scouter, kan färdval ledarskapet hjälpa till att sätta fokus på ditt sätt att leda de yngre scouterna och ledarteamet, medan samhället som färdval i stället kan ge dig uppslag och projektidéer som kan leda till ett aktivt samhällsengagemang hos dina scouter. Du som har valt färdval naturen och gör ett

Färdvalen Naturen Kulturen Samhället Ledarskapet

Vad är syftet med färdvalen? Du kan anpassa din rovertid efter dina egna behov och intressen. Det blir lättare att komma på bra projektidéer. Det är ett sätt att nätverka och utbyta idéer med andra med samma intressen. Det blir enklare att bygga fokuserade eller varierade projektgrupper. Du kan delta i kurser och arrangemang kring färdvalet. Det blir tydligare för andra i och utanför Scouterna vad du arbetar med.

100

projekt kring målspåren existens och aktiv i samhället kan kanske arrangera en friluftsgudstjänst med temat hållbar utveckling. Med färdval kulturen kan ett projekt kring samma målspår i stället handla om att lära dig sånger från olika trosinriktningar och jämföra dem med din egen livsåskådning. För att sprida kunskap om likheter och olikheter avslutar du med att arrangera en konsert för ökad förståelse och integration. Roverscouting är en resa i personlig utveckling, genom nya upptäckter och mot nya erfarenheter. Färdvalen är de olika stigar, leder eller rutter som tar dig framåt!

Hur funkar färdvalen?

Tanken är att du gör ett färdval under din arrivo (se sidan 16). Du kan välja utifrån ett intresse, utifrån ett område du behöver utvecklas inom eller något helt annat. Har du en mentor kanske han eller hon kan hjälpa dig om du har svårt att bestämma dig. Exakt vad det innebär att ha gjort ett färdval och hur det påverkar det du gör är i väldigt stor utsträckning upp till dig. Tanken är att färdvalet ska vara en hjälp för dig att utforma din tid som roverscout och underlätta nätverkande med andra i och utanför scoutrörelsen. Många roverscouter kommer att använda färdvalet i sina projekt. På mötesplatser för scouter, som till exempel Roverforum, kommer programmet att anpassas efter färdvalen. Men det är viktigt att

du inte känner dig begränsad bara för att du gjort ett visst färdval! Alla roverscouter kan exempelvis göra stora friluftsäventyr som projekt, men man kanske fokuserar på lite olika saker beroende på vilket färdval man har gjort.

Samma eller olika färdval?

Färdvalen ger en viss profil till det du gör i roveråldern. Därför kommer ett projekt som du gör med andra som har samma färdval att få extra stort fokus på just din inriktning. Det kan vara bra. Ni vet redan i förväg att ni har liknande intressen och är kanske vana att planera på ett visst sätt. Det kan ge fart, kraft och tydlighet åt

Måste jag göra ett färdval? Syftet med färdvalen är att göra det lättare för dig att komma på bra idéer, få inspiration och hitta kontakter. Om du känner att du inte behöver stödet från ett färdval, behöver du inte känna dig tvungen att göra ett. Men de allra flesta roverscouter kan dra nytta av att ha ett färdval på något sätt, så gör gärna ett färdval och använd dig av det så mycket som det passar dig!

projektet. Samtidigt kan det ibland vara en nackdel. Ni har samma infallsvinkel, gillar samma saker och tänker alla på ett likartat vis. Varva därför gärna projekt med roverscouter med samma färdval som du med projekt tillsammans med scouter som har gjort andra färdval. Förutom att ni kan lära av varandra och får en större mångfald av perspektiv, kan ni vara experter på just ert område. Ditt roverlag i scoutkåren kan till exempel arrangera kårens vårläger där den av er med naturen som färdval har extra fokus på och ansvar för att lägret är så miljövänligt som möjligt. Har någon engagerat sig i färdvalet samhället kan fokus för honom eller henne i stället bli att utveckla bra aktiviteter om samhällsengagemang till lägerprogrammet.

Kan man byta färdval? För att du ska få ut något av att ha ett färdval behöver du ha samma under en längre tid, troligen minst två år. Samtidigt kan intressen förändras, eller så känner du dig kanske klar med ett färdval. I så fall kan det vara dags att byta till ett annat.

101

Ordet kultur ger oftast associationer till konst, musik, mat eller religion. Från början kommer det från latinets cultura som betyder odling: ett sätt att definiera kultur är “andlig odling”. Men kultur kan också vara levnadsmönster, normer och vanor hos en grupp människor. Färdval kulturen kan innebära att du fördjupar dig i ett kreativt uttryck genom att själv till exempel arrangera en konstrunda, komponera ett pianostycke på temat hajk eller bli mer kreativ i din matlagning genom att leva som vegetarian för en tid. Kanske vill du ta reda på mer om ditt kulturarv genom att starta ett folkmusikband eller så intervjuar du dina äldre släktingar om deras uppväxt i sitt hemland. Färdvalet kan också innebära att du sätter

“En kultur utgörs av värden dess medlemmar omhuldar, normer som de följer och materiella ting som de skapar.“ - Anthony Giddens

102

dig in i en helt annan kultur än den du är van vid. Det kan du exempelvis göra genom att resa ut i världen och lära dig mer om människors villkor i olika länder. Men ibland kan det faktiskt räcka att besöka en scoutkår i grannstaden för att upptäcka att ni har helt olika traditioner eller inställningar i olika frågor. Om du bor i en större stad har du dessutom många subkulturer att undersöka. Vad finns det för likheter och skillnader mellan normerna i ett rappargäng och en grupp akademiker?

Exempelprojekt

Relationer + existens En resa till Egy pten där ni genom utbyte med and ra scouter får bo någ ra dag ar i en koptisk t kristen fam ilj och någ ra dag ar i en muslimsk fam ilj. Ni pla nerar resa n och åker iväg tills am ma ns, men gör home stay-delen var och en för sig, för att verklig en ge er själva tid och möjlighet att lära kän na fam iljer na och sätta er in i deras vardag och livsåsk ådn ing. Resan avsluta r ni gemensamt på en badort , med någ ra dag ars reflekt ion och sam ma nfattn ing av era intr yck , kring hur era värdfa miljers rela tioner till varand ra och sin tro liknar och skiljer sig från era egna. Kritisk t tän kande + ta hand om sin kropp + fan tasi och kreativ t utt ryck Skr iv, repa in och framför en musikteaterföreställn ing som hjä lper ung a tjejer att genomskå da rek lamens bild av kvi nnokroppen och våg a tycka om sin egen kropp på någ ra skolor och frit idsg som den är. Fra mför förestä llni ngen årdar. Fysiska utmani nga r + akt iv i sam häl let Pat rull Moroten byg ger en skateboardra mp på torg et tillsam ma ns med tonåringar na som bru kar åka runt på sina skateboards där. Samtidigt lär de kän na båd e dem och skateboardku lturen, och blir dessutom ganska duktiga på att åka skateboard själ va. Ledarskap Du är projekt ledare i ett projekt som går ut på att en grupp roverscouter med inri ktn ing kulturen åker till Amster dam och besöker ett konstmuseum.

103

Det hela började redan när jag var 15 år. Då kom det en tjej till ett scoutläger jag var på och berättade om scoutarbetet i Ecuador. Hon berättade att man kunde åka som scoutpraktikant några månader genom Svenska Missionskyrkans Ungdom, som då hade hand om programmet. Jag kände redan då en otroligt stark längtan att åka dit. Jag beslutade att jag skulle söka när jag slutade gymnasiet. Men när det var dags att söka kände jag mig inte mogen för att vara borta så länge utan sökte i stället bibelskolan Apostlagärningarna 29 som bara var tre månader i Ecuador. Men sedan blev det som det blev, jag fick en reservplats, satsade och åkte. Wow, det var min första tanke när planet landade i Quito, Ecuador. Detta ska vara mitt hem de närmaste månaderna. Huvudet bubblade av frågor, tankar och förhoppningar. Nu i efterhand kan jag se hur mycket jag har lärt mig genom att lämna tryggheten i Sverige några månader för att ta del av en annan kultur på andra sidan jorden som scoutpraktikant för equmenia och JPE, Jóvenes del Pacto Ecuador, equmenias systerorganisation i Ecuador. De första tre månaderna bodde jag i Santa Rosa som är en liten by i utkanten av Amazonas. Under den tiden fick jag vara med och starta en scoutgrupp i Baeza. Vi var tre svenskar och tre ecuadorianer från Apostlagärningarna 29. Baeza är en liten stad några mil väster om Santa Rosa. Ungdomarna som ville starta en scoutgrupp hade aldrig varit varken scouter eller ledare. Vi fick börja från grunden i både ledarkunskap och scoutkunskap. Det var frustrerande många gånger men till slut kunde vi verkligen säga att det var värt allt jobb som vi hade lagt på dessa fantastiska ungdomar. I dag finns det en scoutgrupp med cirka 40 barn och ledare. De gör mycket bra för samhället och får genom scouting goda värderingar och en bra plattform att stå på i livet. Jag har fortfarande kontakt med dem via nätet. De har en egen Facebook-sida där de lägger upp information och bilder om sina projekt. Det är jättekul! Efter tre månader i Amazonas flyttade jag till huvudstaden Quito i Anderna för att jobba på huvudkontoret. Jag

fick mer praktiska uppgifter, som att skicka mail, skapa ett medlemsregister, förbereda årsmötet och ha kontakt med ASE, Asociación de Scout del Ecuador, Ecuadorianska scoutrådet. Ibland kändes det svårt att vara på ett kontor hela dagarna när man ville leva scoutliv, men jag lärde mig mycket om hur man lägger en grund till läger och samlingar. Under Carneval, en stor högtid i Ecuador, hade vi den årliga ledarutbildningen. Det var väldigt kul och lärorikt. Vi planerade under flera veckor och till slut var det äntligen dags. Vi åkte på ett lastbilsflak med all utrustning och alla ledare till lägergården Pasochoa strax söder om Quito. Där byggde vi upp ett läger och lärde ledarna hur man sätter upp ett tält, hur man surrar ett kök och andra viktiga saker utifrån scoutmetoden. Vi hade många pass relaterade till friluftsliv och ledarskap men även ett pass med en brandman och ett med informatörer från ASE. Det var en härlig långhelg fylld med galna upptåg, lärorika pass och underbara vänner! Jag har aldrig ångrat att jag åkte, jag växte och formades till den människa som jag nu är. Men det är klart att det inte alltid var lätt. Det var mycket som var annorlunda; kulturen, maten, jobbet och bara en sådan grej som att bo i en storstad hos en värdfamilj. Men när det närmade sig slutet ville jag absolut inte åka hem. Jag lärde mig mycket under de månaderna som jag tillbringade i Ecuador. Jag fascineras över hur mycket man kan utvecklas om man bara vågar lämna tryggheten bakom sig ett tag, om man vågar ge sig ut i något okänt och vågar bjuda både på sina egna erfarenheter och lära sig av andras. Allt handlar bara om att ta de tillfällen man får och alltid vara redo för äventyr oavsett om det är i Sverige eller på andra sidan jorden. Nicolina Filipsson

104

Vad: Scoutpraktikant för equmenia och Jovenes del Pacto Ecuador och deltagare på Lärjungaskolan Apostlagärningarna 29 Tid: September 2009 - maj 2010 Kostnad: Praktikantprogrammet 10 000 kronor betalar man själv för flygbiljett, vacciner, mat, boende och resor i landet, lärjungaskolan kostar 12 000 kronor i skolavgift, totalt 22 000 kronor. Mer info och liknande äventyr: www.equmenia.se

105

En internationell scoutupplevelse är ett minne för livet, och roverscoutåldern är en utmärkt tid att uppleva internationell scouting när den är som bäst. Kanske har du färdvalet kulturen och vill lära dig mer om livet på en annan plats i världen, eller kanske håller du på att organisera en resa inom ditt färdval ledarskap. Det finns scouter i nästan alla världens länder, och omkring 40 miljoner scouter totalt i världen. Det innebär 40 miljoner möjligheter att prova på home hospitality – att bo hemma hos någon eller att ha någon boende hemma hos sig under en tid, att skaffa en brevvän eller besöka en exotisk plats. Möjligheterna inom scoutrörelsen är nästintill oändliga, men det är upp till dig själv att ta chansen.

Volontärarbete

Om man vill ha en oförglömlig scoutupplevelse kan man prova att vara volontär i scoutskjorta. De båda världsorganisationerna, WAGGGS och WOSM, driver totalt fem olika scoutcenter utspridda över världen. Av dessa är fyra drivna av WAGGGS, och för att få arbeta på vissa WAGGGS-center måste man vara tjej. Du kan åka till ett scoutcenter som volontär för att arbeta i några månader, eller ta med hela kåren eller roverlaget dit på en resa fullspäckad med aktiviteter och äventyr. Du kan besöka ett scoutcenter, delta i aktiviteterna och erbjudas ett gediget program oavsett kön. De olika scoutcentren har olika kriterier för vem som får arbeta som volontär, så innan du skickar in din volontäransökan bör du ta kontakt med världscentret du söker till, för att ta reda på vilka regler som gäller just där.

Tips! Om du åker iväg på ett internationellt läger, passa då på att göra en för- eller efterresa i landet när du ändå är där! Svenska Scouterna kan hjälpa dig att komma i kontakt med scouter i vilket land som helst, och för det mesta brukar man bli mycket väl omhändertagen som internationell scoutbesökare. Att träffa en lokal scoutpatrull är en utmärkt chans att möta den lokala kulturen, prova en annan form av scouting och få vänner för livet!

106

Kandersteg i Schweiz

Kandersteg International Scout Centre grundades år 1923 av Robert Baden Powell själv. Han hade länge haft en dröm om en permanent mini-jamboree, och såg den lilla byn i Schweiz som ett sätt att uppfylla sina drömmar. Till Kandersteg, som är beläget mitt bland de Schweiziska alperna, kan både små och stora scoutgrupper komma och ha läger, vandra i bergen eller åka skidor. Centret drivs av frivilliga volontärer, ”pinkies”, och hit kan du anmäla dig om du är över 18 år och medlem i någon av världsorganisationerna.

Our Chalet i Schweiz

På berget nästan intill Kandersteg ligger alpernas andra scoutcenter, Our Chalet. De pittoreska alpstugorna som utgör centret byggdes år 1932, och även här kan man uppleva de fantastiska bergen och allt de har att erbjuda. Både killar och tjejer kan besöka scoutcentret, men som funktionär måste man vara tjej eftersom det drivs av WAGGGS. Man kan vara volontär på våren, sommaren, hösten eller vintern och bland annat kan man få hjälpa till att guida besökare eller hålla i aktiviteter.

Sangam i Indien

Som volontär på Sangam finns flera möjligheter. Antingen kan man jobba på centret i tre till sex månader. Vill man inte jobba på centret så kan man välja att vara en del av något som kallas the Community Volunteer Programme. Då bor man i Sangam, men arbetar med indisk välgörenhet. Till exempel kan man få komma ut i indiska skolor och undervisa gatubarn.

Pax Lodge i Storbritannien

I Baden Powells hemland Storbritannien ligger scoutcentret Pax Lodge. Pax Lodge är beläget mitt i den livliga storstaden London och där kan man jobba i två till fem månader. Pax Lodge har funnits sedan 1991 och vill hjälpa unga kvinnor att göra skillnad i samhället.

Our Cabaña i Mexico

Att arbeta som volontär på Our Cabaña är ett utmärkt sätt att komma nära den mexikanska kulturen och samtidigt göra en insats. Man tar hand om besökarna och arrangerar programaktiviteter, och hinner dessutom med en hel del lokalbesök och utflykter under de sex till nio veckor som man är volontär på scoutcentret.

Internationella läger

Vill man inte jobba som volontär utan hellre åker iväg på ett läger med internationell touch finns det många alternativ. Det finns flera återkommande arrangemang för roverscouter i olika delar av världen där man kan möta människor från andra kulturer, upptäcka ett nytt land eller prova många nya saker – allting i scoutings regi. World Scout Jamboree är ett jätteläger för scouter som anordnas vart fjärde år, med deltagare från precis hela världen. Som roverscout är man för gammal för att vara deltagare, men det utesluter inte att man får ta del av äventyret på annat vis. Man kan till exempel vara funktionär eller ledare för en grupp scouter unden jamboreen. Läs mer om vilka kulturella upplevelser det innebär att vara funktionär på ett storläger på sidan 110. Roverway och World Scout Moot är internationella storläger i klass med World Scout Jamboree, där du som är roverscout själv får vara deltagare. Utöver dessa anordnar både WAGGGS och WOSM arrangemang för roverscouter, som varierar från år till år. Läs mer om de internationella lägren i texten om Scouting i världen på sida 148-149. Ta chansen att få vänner och minnen för livet!

107

Tips

för

o ch t at t resa r ix som sco u

i vill n r f ö r sj ä l v a a V . sa n ? H å l l ll e d re er ni vi ftet met at t ge ä mt vad y s m d e st me r i g e no ha r b Tä n k Vad kom t i l ls n i t r e sa ? le t öp p e å . r e s m av r e s a n h a ut

r? Varfö

Färdsätt

En bra idé ka n ta sig ti ll re va ra at t kolla upp hu r sm man ka n lig resa och ålet. Vill du göra en m ilj de at t ta lå ngdi t enda transpor ta ltern övänst at om? Men tä ansflyg så bör du ka ns ivet är nk också på ke tä nk a mycket lä ng at t man ka n re än man åk a tåg ka ba ra ta r lite mer tid på si nske tror, om man g. I hela Eur InterR ai l-ko op rt en med tran , och du ka n nå lå ng t bo a fi nns ssibir iska jä rt i Asirnvägen.

oppling k t u o c S

c h se u nd o å b o b r ö f t s c ou te – f ndets ågot utby årer el ler la a t n tk l ak Kont k a n få t i l sök a scou i nter nat ioe i om n fa m i ljer, b fi n ns fem av WOSM t i scou läger. Det som d r ivs ) Dessa tar lok a la coutcenter e sida n 106 em a nords s d nel la AG G GS. ( h flera av iteter. E lc iv t o W k , h a e r c v a g åka o b e s ök y per a overla emot kså ol i k a t och d it t r et t häft ig t c s n a r o sk e v i l l d u t a n o r d n a h s e o m d e e n c ler k a plats där d couter na o å nä r just p t i l l en Kontakta S s at t vä lja n ? r n e fi g lä d som ve t v a å k a . a k s ni

d at t roa

tom ha rå Pengar r är dyra, och ska mtankrädvess sudet ofta lite menargfeinma--

so Många re an är på resa nde fo du li k a mycket för t och m år dge sig medan risn ivån i la ndet? F Gör en bu ludera p k i Sver ige? ler. Hu r är som du få r hem ma s. Glöm inte at t in an bli k öv p hu nd ra lap t penga r som beh er lov och helgdagar ster. ke ri d n yc tu u m r er r fl so u h ar re h t se Tän k på at v id dessa tider ofta r! ga en p en fick at t resmål dyrare, och

Tidsplanera

Gör en detaljerad tidsplan för tiden fram till resan, eftersom det finns saker som man inte kan göra i sista seku nden. Söka visum, vacci nera sig, söka stipendier och annat tar tid.

Sök stipendie r

Ofta fi n ns d st ipend ier et möjl ighet at t få eko el ler penga en nat ionel r från fon nom iskt stöd geno m at t sök a d l utnyt tja b k atalog över al la Sv er. På de flesta bib lio ibli er där för at otekens sök verktyg iges fonder, och d tek fi n ns th u p fonder har jä lpa d ig. En v iktig å datorn – bibliotek k an även ar et t sista an sak at t tä n sök n ingsd Fonder so k a på är at ien fi n ns at m t med intern k an va ra bra at t sö u m va rje år, så va r u de flesta te ka at fond och F ionel lt tema är ti ll om man gör et t sc i god tid. o olke Ber n adottes M exempel Olof Pal m utprojekt in nesfond es M in nes . -

108

Res nära

Glöm inte h la nd. Vil l el ler bort at t Sver ig m e get fi n ns an inte åk a så lå ng t är et t otrolig t va rier el det masso r av altern ler har en beg rä nsa ande Sver ige är d at et t av vä rl dens bästa iv inom la ndets g budrä nser. lä nder för fr iluftsl iv!

Försäkringa r

Tråk iga sa ke k an händ r som olyckor el le a även när r sju kdom ar även om m m an inte v il an är ute och rese r, l up p om d u behöver det. Tän k på at t ko lla lå ng t före n avresa n du ågot vaccin och h ur Frå n Förs i så fa ll sk a ta äk eu ropeisk ri ngsk assa n k an du vaccinet. t sj b du få r vå u kförsäk ri ngskort estä lla et t rd so som de so på sa m ma ekonom m gör at t m is ner d ig i, har försäk ri ng i la n k a v il lkor det om Kolla även det är et t EU el le du befi nr försäk ri ng upp vad som gä ller EES -land. för just d när du är i in utlandet.

över a? Scaonui htassckojoutsrktjorta dpetå erär? Fläumnpdliergat eller

g iges Sk m man han ntera Sver i v il k a sa plig t at t represe m lä m ind re scouter.

Lästips

Det k a b ok f n v a r a e n b r r Shoes å n exempe a idé at t in tr lv f massa ing. Rejä la is L onely örsk affa en P s bil lig t ma r ta rest ip g u ideböcke la net eller r i don t il Unger n t il l s, a llt frå n h in nehå ller hu r m l Aust a n t a r u r m a n b or ra lien. sig frå n L on w w w.w a nvä n ik it ravel.org da r na ä hjä lps r en g rat is må ng a å h och en oli k a platse t at t sk apa re emsida dä r r. Fin n gelsk a seg u id ! s på b e åde sv r t il l e n sk a

v iass och visum Paonstrsolloerachvad somresagätillellr. Vföisr sap ländtsetirdkräfö-r

a K he e det du sk iss g iltig su m i la n sset sk a ha en v ndet, och k a nsk a la sa ver att p få kom ma in i a n du åker? Vis a n v iatt du sk t pass gå ut in du sk affa r ett it tt en h in ner d ver dessutom a tt ma n beta la r a rä an a k k m r c e e rä d st t n å lä d k a n de n, men ofta m m det n la b I . su m latse äg. O på flyg p et en tid i för v i Sverige su m ma ad um is ss a v b m m or o a a r en ina fråg a nsök a la ndet h ä nda d ig med d a ll e tu k v a it du sk a ä r det d och v isu m. ss a p g k ri n

Kulturk

rocka l

L äs p å n i b e s o m n or m e r ö Sver ig ker. Ä r sa och t rad it m io e ler? H även okej ma saker ner i la nde so u d t exemp r k a n ma n ä r? Vil k a k m ä r okej f ör v ä n läd kod elv is o i eller s ta sig m ma n er gä la o reseg u m homose reser som t t bli bemö xuellt e n sa m tt ider sk pa kv r iver a llt id li r? L onely P in na t e om la nets de t t a .

109

agom...

Den stora matsalen var proppfull. Ljudet, ett märkligt, mastigt surrande som bara kan skapas när tusen människor äter i samma tält, slog emot mig och kön till maten kändes faktiskt inte obehagligt lång. Det var lunchtid, det var hungriga funktionärer, det var World Scout Jamboree. Just som jag hade fått min potatis, mina köttbullar och min dricka och var på väg att sätta mig vid ett bord såg jag den märkligaste syn. En kille som satt vid bordet precis bredvid det jag hade valt åt helt utan bestick! I stället för att, som jag, använda sig av kniv och gaffel, liksom böjde han sig över tallriken och sörplade i sig maten, sög in den i munnen, och jag kunde helt enkelt inte låta bli att titta. Aldrig hade jag sett någon som åt så, och att det dessutom verkade så hemskt opraktiskt gjorde att jag tyckte det var ännu märkligare. Senare samma dag besökte jag en vän som lägerjobbade som listening ear, det vill säga funktionärerna som patrullerade runt för att vara ”någon att prata med” för deltagarna. Hon hade fått ta hand om ett gäng upprörda amerikaner tidigare under dagen. Varför var de upprörda måntro? Jo, för att de inte kunde köpa kakor till scoutbarnens ”milk and cookies” i jamboreens icabutik. Argumentet ”men ni kan ju göra egna chokladbollar” fungerade inte. De skulle ha kakor, precis som de brukade ha hemma. Detta fick mig att tänka på hur fantastiskt det egentligen var att kunna samla alla dessa nationaliteter och kulturer på en och samma plats, och dessutom få dem att fungera (i alla fall någorlunda) tillsammans. Nog skedde det många såna här konstiga möten, som till exempel när en arbetskamrat inte dök upp alls för att man sagt till honom att han kunde komma ”någon gång efter elva”, men dessa kulturkrockar var verkligen inte något negativt, trots en viss förvirring.

Att fundera över... När upplevde du senast en kulturkrock? Vilka nya insikter har kulturkrockar lett till för dig? Vad är egentligen det konstigaste med Sverige? Hur kan scouting göra det möjligt för dig att se människan bakom det kulturella beteendet? Hur kan du involvera din egen och andras kulturer i ett roverscoutprojekt?

110

För visst var det inte bara de som jag mötte som var konstiga. Efter ett tag insåg jag att även jag själv var konstig i andras ögon. Gång på gång fick jag höra kommentarer om svenskarnas besatthet av fika. Frukost, fika, lunch, fika, middag, fika… Ständigt denna fika och aldrig tycktes svenskars fikabehov vara tillfredställt. Att ledare och äldre funktionärer inte fick ta en öl med alkohol i på kvällen satte också griller i mångas hjärnor. Att man som ledare får lov att krama sina scouter är ett tredje exempel. Egentligen är det ju inte konstigare att äta med kniv och gaffel än utan, kanske var killen jag såg helt enkelt van vid att äta med pinnar och tyckte att detta sättet var lättare. Hur hade man själv gjort om bara pinnar hade erbjudits? Att amerikanernas milk and cookies var lika viktiga som vårt förmiddagsfika är kanske inte något som slår en direkt, och att arbetskamratens inställning till att komma i tid kanske var lika inpräntad som svenskars benägenhet att ställa sig i kö kan vara svårt att acceptera. Men det är väl det som är det fantastiska med kulturer, att vi alla har dem, oftast utan att vi tänker på det. På ytan kan det ställa till problem, men att inse att jag kan vara lika frustrerande som jag själv tycker att någon annan är gav mig en ordentlig funderare. Sverige är allt ett bra konstigt land, precis som alla andra. Sista dagen av jamboreen stod alla vi tillsammans på avslutningen, och det är väl egentligen det som är viktigast av allt. Linnea Wedelin, funktionär på World Scout Jamboree 2011 i Sverige

111

Scouternas mål är att vara en rörelse som präglas av mångfald och verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Scouterna strävar efter att vara en organisation som som attraherar människor med olika bakgrund i form av exempelvis kön, religion, sexualitet, ålder, funktionsnedsättning och etnicitet – alla människor ska ha samma möjlighet att vara med i Scouterna. Vad innebär det rent praktiskt för dig som är aktiv i scoutrörelsen, och vilka möjligheter har du som roverscout att aktivt bidra till ett samhälle som är välkomnande och öppet för alla? Världens alla scouter är förenade i samma värdegrund. Men scouting kan ta sig helt olika uttryck beroende på var i världen man befinner sig. Att vara scout kan innebära att hjälpa till i flyktingläger, att gemensamt bygga upp förstörda och raserade hus, att starta fotbollslag, lära sig spela instrument eller att öva sig i ledarskapsituationer – spännvidden är minst sagt stor. Men grundtanken är att scouter gör saker tillsammans med en gemensam värdegrund och att aktiviteterna utgår från en patrull med ett inkluderande klimat. Utmaningen i att aktivt jobba för en större mångfald, även i den lilla gruppen, är att inkludera olika sätt att tänka och våga möta varandras olikheter med nyfikenhet i stället för med rädsla. Att rättfärdiga förtryck och olika behandling av människor, på grund av till exempel utseende eller religiös överygelse, är ett hot mot både demokratin och tron på ett fritt och öppet samhälle. Att ha åsikter om andra utan att vilja se till helheten, det är att ha fördomar. Fördomar finns omkring oss varje dag, och förenklat kan de ses som ett negativt sätt att förhålla oss till vår omvärld och hantera alla intryck vi dagligen matas med. Utmaningen ligger i att våga vara öppen för nya intryck och kunna vara så trygg

Scoutings värdegrund Scouternas gemensamma värdegrund återfinns i scoutlagen, som du kan läsa mer om på sidan 97.

112

i sig själv att det ibland innebär att ändra åsikter och uppfattning om sakers tillstånd. Scouterna har ingen avbytarbänk, alla som kan ställa sig bakom Scouternas värderingar är välkomna. Scouting och Scouternas värdegrund är inte enbart relevant för dig som redan är engagerad i scoutrörelsen. Vårt ansvar sträcker sig längre än så, och det ligger i vårt intresse att skapa nya möten, utmana oss själva, driva roliga projekt och framför allt stå upp för vår tro på allas värde och lika rättigheter. Ett av många exempel på Scouternas mångfaldsarbete var när scoutrörelsen i Sverige arrangerade World Scout Jamboree 2011. Rinkabyfältet i Skåne fylldes under en dryg vecka av 40 000 ungdomar från hela världen, som utbytte erfarenheter och tankar, och i utbyte fick nya gemenskaper och minnen för livet. Att jamboreen var en mötesplats som kännetecknades av mångfald visade sig inte bara i form av de möten som skedde under själva lägertiden, utan även av alla de långsiktiga band som knöts mellan scouter från olika delar av världen. Ett swappat märke blev mer än bara en souvenir, det blev ett visitkort från en vän i ett annat land. En vän som kanske talade ett annat språk, klädde sig annorlunda och hade en helt annan religiös uppfattning, men fortfarande en nära vän att dela kära minnen med. Scouting förenar, över nationsgränser, olika kulturer och religioner och visar att en annan värld är möjlig. En värld som bygger på tillit

Hårfärg?

Ålder? Geografi? Sexualitet?

Samhällskla ss?

Dialekt?

Friti dsin tres sen? Kön?

Hur mäter man mångfald?

tygelse? r e v ö s iö Relig

och nyfikenhet, inte på misstro och gränsdragningar. Att tillsammans jobba i en projektgrupp, och låta en idé bli till konkret handling är inte bara roligt, utan även en unik möjlighet att möta och dela tankar med människor du kanske annars inte hade kommit i kontakt med. Du kan använda din tid som roverscout till att förändra och förbättra något i ditt närområde, undersöka en kultur på en plats du annars inte kunnat besöka eller utbyta tankar och idéer med andra föreningar i en miljö där du inte vanligtvis vistas. Du kanske vill genomföra en filmfestival, en tankesmedja kring värdegrund i föreningsliv, ett idrottsevent för personer med funktionsnedsättning, en dansworkshop eller gemensam hajk? Scouting erbjuder oändliga möjligheter till möten och erfarenheter, och du tar bäst tillvara på dessa möjligheter genom att knyta till dig många olika sorters människor i ditt nätverk, så att din tid som roverscout präglas av mångfald. Genom att stå upp för din tro på allas värde och lika rätt hjälper du till att sprida scoutings värdegrund och göra världen till en lite bättre plats att leva på.

Tips!

Som roverscout har du en enorm potential att fungera som samhällsförändrare, både i det stora och i det lilla. Ta tillvara på den positiva kraften som scouting ger och våga gå utanför den bekvämlighetszon som ibland kan uppstå inom en grupp som känner varandra väl. Sök upp nya, för dig okända sammanhang och grupper. Det finns en värld utanför tältlägret som erbjuder samma möjlighet till häftiga möten och nya upplevelser, men i en nyare och mer spännande tappning.

r? Humo Etnicit

et?

Inkomst?

enhet? Livserfar

Fysiska föru at? Favoritm

tsät tningar ?

Utbildning?

Musikstil?

Mångfald är ett brett begrepp – i Scouterna är ”alla olika, alla lika” och vi använder oss av inkluderande ledarskap.

113

Scouterna vill vara en jämställd rörelse där alla har samma förutsättningar. Men det där med jämlikhet är inte alltid så lätt. Hur har det blivit såhär?

Man eller kvinna?

”Man föds inte till kvinna, man blir det” skrev Simone de Beauvoir i boken Det andra könet redan 1949. Simone de Beauvoir hävdade att det är miljön som formar könsrollerna. Frågan om huruvida det är arv eller miljö, eller kanske både och, som gör oss till män och kvinnor har pågått länge. Forskaren Helena Josefson skriver i sin bok Genus – hur påverkar det dig? att en biologisk syn på kön innebär en tro på att de egenskaper och förutsättningar som vi har idag, är till följd av vårt biologiska kön. Forskare som har denna syn tror således att Beauvoir har fel när hon säger att omgivningen formar könsrollerna. Josefson hävdar dock att man idag inte har några direkta vetenskapliga bevis på att det finns medfödda skillnader mellan pojkar och flickor, mer än skillnaden på könsorganen. Kortfattat kan man säga att frågan gäller var vi ska söka förklaringen till de skillnader och orättvisor som finns – i generna eller i samhället?

KÖN GENUS Biologiskt Socialt Arv Miljö Natur Kultur

Centralbyrån.Väldigt många barn möts alltså tidigt av en bestämd manual där mannen arbetar och tjänar pengar och kvinnan ansvarar för hemmet och barnen. En manual som är öppen, gratis och tillgänglig för alla. Givetvis kan man gå utanför dessa normer, men det påverkar hur man blir bemött. En tjej och en kille som praktiserar fritt sex får ofta vitt skilda reaktioner. Många av oss har tydliga uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Varför har det blivit såhär? Människor har ett behov av att kategorisera och strukturera upp vår värld och vårt samhälle i ett försök att göra den mer begriplig. Därför delar vi upp människor i kategorier som svart/vit, man/kvinna, punkare/snobb. Dessa befästs sedan genom olika attribut, till exempel kläder, och många reagerar med motvilja mot personer som inte låter sig placeras i sådana kategorier, till exempel transvestiter. Det är många som upprätthåller dessa ”regler”, och många kan också tjäna pengar på det. Ett exempel är den manliga och den kvinnliga rakhyveln som inte kan användas av det motsatta könet. Olika klädkedjor annonserar ofta ut den söta lilla dressen till flickan och den fräcka klädseln till pojken. Detta visar hur marknadskrafterna upprätthåller en skillnad där ingen skillnad finns.

En öppen, gratis manual

Samhället har skilda normer för hur pojkar och flickor ska bete sig. Du behöver inte ens gå utanför dörren för att påverkas av dessa normer. 76 procent av alla dagar med föräldrapenning som betalades ut under 2011 togs ut av kvinnor, enligt Statistiska

114

Kom ihåg! e de enda Man och kvinna är int man kan identifiera sig a könsuppfattningarn ka könsuppfattningar med. Läs mer om oli från att och om att våga avstå givning på sidan 116. könsbestämma sin om

Jämställdhet handlar inte bara om att få utan även att avstå. Ett jämställt samhälle förutsätter att både kvinnor och män är beredda att avstå makt och privilegier, kvinnor måste till exempel vara beredda att avstå makt i hemmet till männens förmån och män måste vara beredda att avstå makt och inflytande i såväl arbetsliv som i det politiska livet till kvinnors förmån.

Jämlikhet: Att alla individer har samma existentiella värde, det innebär att allas liv är värda lika mycket. Jämställdhet: Att människors lika vä rde ska synas i samhället. Att ingen ska bli nekad något endast på grund av vem eller vad personen i fråga är. De t gäller inte bara kön, utan även exemp elvis etnicitet, religion, funktionshind er och sexualitet. Jämställdhet innebär alltså att människor ska kunn a leva utan att bli diskriminerade.

Mark, 2000

Påverkas av både tid och rum

Om vi föds till man och kvinna med alla de egenskaper som vi kopplar till respektive kön så borde män över hela världen och i alla tider vara ganska lika. Men att vara kvinna eller man i dagens Sverige är inte detsamma som för hundra år sedan, eller detsamma som att vara man eller kvinna på någon annan plats. Tid och rum förändrar de ”regler” som gäller. Förr var det populärt med kvinnor som hade breda höfter, idag råder ett annat ideal som säger att kvinnan bör vara så smal som möjligt. I Sverige är det nästan bara killar som läser till dataingenjörer, medan dataingenjör i Indien är ett kvinnoyrke. Detta visar att vad som är manligt eller kvinnligt inte är oföränderligt, i stället är det något skiftande och kontextberoende.

Hur påverkar detta dig?

Det påverkar dig i allra högsta grad, oavsett om du är medveten om det eller ej. Är det ofta tjejerna som lagar mat och killarna som bygger köken när ni är på läger? Varför är det så? Tänk på hur ni fördelar uppgifter mellan er i kåren eller projektgruppen. Fokusera mer på vad var och en verkligen är bra på eller vill göra, än vad man förväntas vara bra på. Ibland är det till och med bra att fördela uppgifter utifrån vad man inte är bra på – det är personlig utveckling genom learning by doing! Kön ska inte spela någon som helst roll för vilken roll man får i gruppen eller vilka uppgifter man blir tilldelad.

Jämställdhet som ledare?

Du är ledare för en grupp spårarscouter och idag har ni patrullövningar, som kräver en del samarbete inom grupperna. Du har uppmärksammat något i en av patrullerna som du tycker är ett problem – i just denna patrull finns en sned fördelning av vilka som låter mycket och ofta och vilka som nästan alltid får stå i bakgrunden. Nu är patrullen i full färd med att lösa ett problem och du märker hur samma personer som brukar låta mest även låter och pratar mycket denna gång, och hur de andra som brukar vara tysta även nu är tysta i bakgrunden. Du har uppmärksammat att de två som är tysta är flickor (du antar att de identifierar sig som flickor, men har du verkligen frågat dem om de gör det?) och att de andra tre som pratar mycket och nästan bara med varandra är pojkar (har du frågat dem om deras könsidentitet?). Du minns vad du läst om kön och genus och tänker efter innan du börjar prata med patrullmedlemmarna. Du bestämmer dig för att inte använda orden pojkar och flickor för att inte skapa två läger i patrullen – tjejerna mot killarna – och för att inte tvinga på dem en könsroll de kanske inte trivs i. Du säger: ”Jag har märkt att det är tre av er som pratar väldigt mycket nu (du vill inte döma ut dem och säga att det alltid är så här, du vill i stället peka på ett tillfälle så att de får en chans att ändra på sig) när ni diskuterar och att två av er har varit tysta genom nästan hela samtalet. Vad ska ni göra åt detta?” Alternativt säger du (medan du vänder dig till alla i gruppen, inte bara de som pratat mest): ”Tänk på att ni är en patrull, och att även om alla inte vill prata så måste alla bli tillfrågade. Om du vill säga något ska du få göra det, men du kan också hjälpa dina kompisar att våga säga något, genom att fråga.” Här har du inte antytt att problemet skulle ligga i att det är ett tjejerna mot killarna-läge och därmed öppnat upp för en diskussion inom gruppen om allas behov och viljor, snarare än om hur tjejer och killar är.

115

Du har säkert någon gång stött på ett frågeformulär där du uppmanas kryssa i ett av två alternativ. Är du: [ ] Man [ ] Kvinna Jag har länge känt en förvirring inför denna typ av frågor, då jag inte känt mig hemma i något av de båda alternativen. Att känna sig inskränkt och ständigt ifrågasatt som stark kvinna har gjort att jag börjat ifrågasätta mig själv. Jag är uppfostrad som tjej och senare kvinna, behandlad av andra som kvinna och fått mina möjligheter i livet inramade av mitt kön. Mitt kön. Är det verkligen mitt kön? Jag har under min uppväxt aldrig fått chansen att välja mellan alla de könsidentiteter som finns att välja på för att på bästa sätt identifiera mig själv. Jag tror inte att jag per definition är en motsats till mina manliga vänner. Jag har många gånger mindre gemensamt med en kvinna än vad jag har med en man, ändå envisas samhället att placera oss i samma fack – kvinnor. Vi är samma, till varje pris. När jag var liten lekte jag mest med killarna på rasten, men när jag började träna fotboll var jag ändå tvungen att spela i f-88 – flickor födda 1988. I Scouterna behövde jag aldrig göra den distinktionen. I Scouterna fick vi vara vilka vi ville – åtminstone skulle det vara så. Efter att ha läst mer om könsproblematik och träffat flera människor som också väljer att kritisera rådande könsnormer har jag fått ett nytt perspektiv på mig själv och min identitet. Jag förstår varför jag aldrig trivts i rollen som kvinna, men heller inte i rollen som man, helt enkelt för att jag inte är något av dem. Det handlar om hur jag bör vara, men framförallt om hur andra ser mig. Så fort någon ser mig, placerar den personen in mig i rollen som kvinna och tillskriver mig därmed egenskaper som jag kanske har, men lika gärna kanske inte har. Utifrån hur de ser mig kommer de sedan tala till mig, titta på mig, utesluta information, undvika att be om hjälp (speciellt vanligt i praktiska sammanhang, även om jag exempelvis är grym på att bygga), och så vidare.

Jag identifierar mig som Queer

Jag väljer att kritisera denna uppdelning, då jag personligen inte känner mig hemma i den och dessutom inte tror att det är hälsosamt för oss alla att dela upp oss i två lag. Två lag där vi inte får umgås med varandra som likar utan att

ständigt komma tillbaka till den fundamentala skillnaden – att vi trots alla likheter ändå, per definition, är varandras motsatser. Att vi är kvinnor eller män. Jag identifierar mig som queer – en könsidentitet som rör sig mellan och utanför det binära könssystemet (binär betyder två, alltså kvinna och man). Queer utmanar rådande normer och det är till exempel helt okej inom queer om du varken klär dig, talar eller beter dig som det kön du har blivit uppfostrad till eller ser ut som rent fysiskt. Jag är inte en hon eller en han, jag är en hen. Det finns lika många könsidentiteter som det finns människor som har valt att identifiera sig. Därmed finns det alltså lika många olika versioner av queer som det finns queerpersoner. Jag har valt queer, eller queer har valt mig, och sedan jag beslutade mig för att våga identifiera mig som detta känner jag mig mycket friare i mig själv.

Kön skapar diskriminering

Denna problematik drabbar oss alla, och vissa i synnerhet. Könet har blivit ett epitet som de flesta av oss enligt normen blir tilldelade redan vid födseln, eller ofta till och med före födseln, efter att fostret har studerats med hjälp av en ultraljudsundersökning. Tillsammans med ditt kön kommer även det pronomen som har valts till dig, de egenskaper som blir kopplade till dig på grund av vad du kallas och framför allt de förväntningar och förutsättningar som din omgivning har på dig och skapar kring dig. Förväntningarna är en del av normen och förutsättningarna ges till dig i form av de förmåner och möjligheter du har eller inte har på grund av ditt kön. Några av oss ser kön som bestämt och icke förhandlingsbart, en sanning – en naturlag. Men kön är för väldigt många raka motsatsen till detta. Jag ser i stället kön som en social konstruktion, en förväntning som är kulturell och därigenom skiljer sig från kultur till kultur. Du föds inte med ett kön, och det är i allra högsta grad flytande och föränderligt – som livet självt. Könet är politiskt, en maktfråga, något vi måste diskutera och ifrågasätta, definiera och neutralisera. Jag anser att kön är den vanligaste formen

116

av mänsklig diskriminering och det mest effektiva sättet att bibehålla makthierarkier, försätta personer i depression och utanförskap och en säker grogrund för förvirring. Vad förväntas av mig i och med mitt kön?

Att välja sin egen könsidentitet

Många av oss blir negativt påverkade av förväntningarna kopplade till vårt kön eller den könsroll vi har, och har levt i lögner inför oss själva och andra under flera år eller till och med hela våra liv. Några av oss kommer kanske aldrig att våga erkänna inombords att vi inte är ärliga mot oss själva i vårt sätt att leva och i vår identitet. De av oss som valt att inte förhålla oss till andras förväntningar (exempelvis förväntningar om att vara antingen man eller kvinna), har ofta valt ett annat alternativ – en annan könsidentitet. Att välja en annan könsidentitet bygger på tanken att eftersom någon annan försökt välja kön åt mig under min uppväxt, kan såklart även jag själv välja min egen könsidentitet när jag själv är mogen för det. Jag känner kanske inte att jag passar in under det epitet som jag har blivit given under min uppväxt, utan ser mig själv som något annat. Kanske känner jag i stället att jag passar bättre in i bilden av en kvinna. Kanske väljer jag att identifiera mig som kvinna i stället för man, som är det kön omvärlden tycker att jag har. Kanske känner jag att jag inte passar in på någon av dessa två. Det finns många könsidentiteter, varav man och kvinna

är två. Att du förväntas acceptera den könsroll du har blivit tilldelad av samhället att leva med för resten av ditt liv innebär också att vi förväntar oss väldigt mycket av varandra. Kraven på att du ska passa in i din könsroll är stora. Men att arbeta för en verksamhet och ett samhälle fritt från diskriminering är en grundpelare om vi ärligt ska kunna säga att alla ska få delta, eller som vi ofta säger i Scouterna: alla lika, alla olika. Hur kan vi då göra för att hjälpa varandra att slippa dessa oroskänslor, krav på oss själva och känslor av otillräcklighet? För det första måste vi uppmärksamma varandras olikheter i form av egenskaper. Vi har alla olika egenskaper och skiljer oss från varandra på ett eller annat sätt. Vi måste också se att dessa skillnader inte är kopplade till våra kön utan i stället är helt personliga. Vi är alltså olika och detta oberoende av vilket kön vi har. Många av oss tycker att det visst finns likheter kvinnor emellan som inte finns mellan kvinnor och män. Frågan handlar snarare om könsrollerna kvinna och man och om det vi har fått lära oss om de olika ideal som tillkommer rollerna, alltså hur vi ska bete oss i våra könsroller. Jag tror på Scouterna som en världsförbättrande rörelse där alla ska få plats, och vi är många som inte trivs i den könsstruktur eller de könsnormer som tvingats på oss i samhället. Jag tycker att det är viktigt att diskutera synen på könet så att vi på ett bättre sätt ska kunna inkludera varandra i scoutings anda. Låt oss arbeta för att Scouterna ska få vara en plats fri från hårda samhällsnormer. Lotten Gustafson, Kärna Scoutkår

Kön är ett begrepp med många olika användningsområden, vars betyde lse kan variera beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. I krönikan problematiseras effekten av att använda begreppet kön för att beskriv a människor. Här beskrivs några andra begrepp, så som de används i just den här krönikan. Juridiskt kön: Det kön som du enligt folkbokföringen tillhör, oftast med utgångspunkt i vilket könsorgan du föds med. Könsorgan: De organ som används för att befruktning ska ske. Har enligt queerteorin ingen koppling till könsidentiteten. Kallas också genitalier. Könsidentitet: Det kön du själv anser dig vara. Ibland stämmer din könsidentitet överens med det juridiska kön du fått från födseln, ibland är ditt juridisk a kön fel. Genus: Ett begrepp som betyder ungefär ”socialt kön”. Genus innefat tar sociala aspekter av könsroller, till exempel normer och förväntningar. Könsroll: Hur samhället förväntar sig att du agerar utifrån det kön du har. TIPS! kära. Det kan Våga låta bli att könsbestämma dina vänner, nära och känner att inte de innebära en svår och onödig stress för dem om sätta ifråga Våga eget. deras det kön de har blivit inkluderade i är alla Får älle. samh och rets ngesk normer inom din kår, umgä en utan att vara som de vill och vågar de prova nya saker i grupp är en som tar du om riskera att fördömas? Våga ta ett steg tillbaka tvis står vanlig som en är du mycket plats, och ett steg framåt om med och e åtank i t ektive persp genus i bakgrunden. Gör detta med syfte. som kling utvec nliga varje individs perso

117

Några exempel på könsid entiteter:

Intergender: En person som ide eller i inget av de traditionella ntifierar sig mellan, i båda könen. Transsexuell: En person som vill och sociala/kulturella kön som ändra det juridiska personen fått tilldelat från födseln, ofta genom att göra fysiska förändringar. För att få ändra ditt juridiska kön könsutredning och få diagno måste du genomgå en sen transsexuell. Transvestit: En person som tyc agera som ett annat kön. Här ker om att klä sig som och finns till exempel begreppen dragqueen, dragking och cro ssdressing. Queer: Ett politiskt synsätt som och sexualitetsnormer och/ell ifrågasätter rådande könser en sexuell identitet. Cis-man och cis-kvinna : En person som helt identifi erar sig med det kön han eller hon fått tilldelat sig vid födseln, följer ofta också rådande nor mer när det gäller maskulini tet, klädsel, beteende och så vid are. Cis betyder ”på samma sida” och kan ses som något som är definitivt och oföränderligt – du är det du föds till. Trans: Samlingsbegrepp för alla ett cis-kön. Trans betyder ”till som inte anser sig tillhöra and ses som något som hela tide ra sidan”, men kan också n är i förändring.

Teater Asta Vi skulle upp på scen igen med en musikteater, bestämde vi oss för. Men vi ville inte göra vilken teater som helst, utan det skulle vara en som hade ett viktigt budskap, säger Sara. – Vi gick estetisk teater tillsammans på gymnasiet. Vi var några stycken som kände att vi skulle sakna teatern när vi tagit studenten och bestämde oss för att starta en teatergrupp tillsammans, säger Sara. Teatergruppen fick namnet Teater Asta och bestod då av fyra medlemmar. De träffades en gång i veckan. De gjorde röstövningar, improvisationer och andra teaterövningar som de lärt sig under sina tre år i gymnasiet. – I början var det lite rörigt. Ingen tog på sig ansvaret att planera träffarna och det blev kanske lite för många fikapauser. Men efter ett tag började olika roller i gruppen utkristallisera sig. Beroende på vad för intresse man hade tog man ansvar för vissa delar. Jag har alltid tyckt om att sjunga och spela piano, därför såg jag till att det blev röstövningar och sångträning varje gång vi sågs, säger Anna. Teaterträffarna strukturerades upp och varje person hade sitt ansvarsområde under kvällen.

För mer information om att starta en studiecirkel gå in på: www.sensus.se www.bilda.se Sök bidrag till er amatörteatergrupp på: www.kulturradet.se/bidrag/ teater/Fria-teatergrupper/

inte göra vilken teater som helst, utan det skulle vara en som hade ett viktigt budskap, säger Sara. Anna kom med den lysande iden att göra en musikteater på temat religion. Syftet med musikteatern var att skapa funderingar kring olika typer av religion och respekt för andras trosuppfattning. – Innan manuset skrevs delade vi ut rollistan och bestämde vem som skulle ha vilken trosuppfattning. Vi visste alltså vilka vi skulle spela innan det fanns ett manus. Efter det fick vi läsa på om våra religioner. Det var jätteskoj. Man lärde sig massor, säger Anna. Stommen skrevs och utifrån den improviserades manuset fram. – Vi kände att det var den bästa metoden för vår del. Vi hade skrivit långa personbeskrivningar av våra karaktärer, så vi kände dem väldigt väl.

Spelade på skolor

Manuset blev klart, repetitionerna sattes igång på allvar och därmed finslipningen av manuset. Nästa uppgift var att hitta en publik att visa upp musikteatern för. – Vi kontaktade skolor via mejl där vi berättade om Teater Asta och kort om vår musikteater. Vi erbjöd även skolorna diskussionsunderlag som kunde användas efter att eleverna tittat på musikteatern, säger Sara. Många skolor hörde av sig och var intresserade av att få besök av Teater Asta.

Ville något mer

Tiden gick och Teater Asta fortsatte att träffas. Men de kände ändå att något saknades – kontakten med publiken och teaterns kraft att skapa reflektion och förståelse. De bestämde sig för att sätta upp ett mål. – Vi skulle upp på scen igen med en musikteater, bestämde vi oss för. Men vi ville

118

– Vi hade väldigt enkel rekvisita, bara en stol och ett elpiano på scenen. Detta gjorde det möjligt att sätta upp musikteatern i till exempel en skolmatsal. Oftast hade även skolorna egna skärmar som vi kunde använda oss av, säger Anna. Såklart behöver man inte visa sin föreställning på skolor, man kan åka runt bland olika scoutkårer, eller varför inte på scoutläger? – Man kan spela teater på många olika typer av evenemang! Det är många som vill ha besök av teatergrupper har vi märkt. Det är skoj! Man måste bara informera om att man finns och hur man kommer i kontakt med teatergruppen, säger Sara.

Ordnade en audition

Teater Asta fortsatte att sätta upp sin musikteater på olika skolor. Samtidigt hade alla i teatergruppen skaffat sig jobb och deras vägar började gå åt olika håll. En av medlemmarna slutade i teatergruppen, vilket gjorde att de var tvungna att söka nya medlemmar. – Det finns olika sätt att nå ut till nya medlemmar. Vi valde att använda oss av internetsidan www.filmcafe.nu där man både kan lägga upp sig som enskild artist och söka jobb, men även som teatergrupp för att söka medlemmar, säger Anna. Information om audition lades ut och det dröjde inte länge förrän Teater Asta fick ansökningar från teaterintresserade personer i hela landet. En audition anordnades där de sökande fick spela upp en liten teatersnutt och sedan sjunga. De fick även delta i en improvisationsövning. – Det var självklart viktigt att de nya medlemmarna i vår teatergrupp kunde sjunga och spela teater, men det var inte det absolut viktigaste. Vi behövde medlemmar som fung-

erade med oss som grupp och som hade lite samma tänk som vi. Man tillbringar många och långa dagar tillsammans och då är det viktigt att man har kul ihop, säger Sara.

Bildade studiecirkel

Att åka runt till skolor, köpa rekvisita, smink, kläder och så vidare kostar pengar, och det är svårt som amatörteatergrupp kunna ta ut någon stor summa pengar för sitt uppträdande. Teater Asta bestämde sig för att starta studiecirkel och efter detta söka bidrag. – För att vara en studiegrupp måste man vara ett visst antal medlemmar och även träffas kontinuerligt ett antal gånger per år. För oss var det inte så svårt att uppfylla det eftersom vi reda träffades en gång i veckan och hade de medlemmar som behövdes. Tänk på att man får räkna med ljud- och ljustekniker, säger Sara. Detta var en stor hjälp för Teater Asta som inte bara fick en slant till rekvisita utan även en sporre att hålla uppe träffarna varje vecka.

Roverprojekt

Anna och Sara tycker utan tvekan att fler teaterintresserade roverscouter borde testa livet i en amatörteatergrupp. Trots att det till och från har varit kämpigt är det något av det roligaste de gjort. – Man utvecklas inte bara som skådespelare utan även som människa, säger Anna. – Och genom teatern har man möjlighet att belysa viktiga ämnen och väcka diskussion. Om man har ett intresse för teater tycker jag absolut inte att man ska tveka att använda sig av det i sina roverprojekt. Det går att förändra och skapa debatt genom något så roligt som teater! säger Sara.

119

Ett sätt att utöva scouting kan vara genom dans. Jakob ordnar danslägret Fötter för att dela med sig av sitt intresse genom Scouterna. Roverscouten Jakob har sedan 2009 anordnat danslägret Fötter tillsammans med dansintresserade Cilla och Lisa. Idén fick de på Vässarö när Cilla berättade om hennes tidigare dansförenings stora swingdansläger Herräng Dance Camp. Det verkade vara en kul grej och något som de själva skulle vilja gå på. Där och då bestämde de sig för att anordna ett dansläger.

Dansintresse sedan barnsben

För Jakob väcktes intresset för dans, i synnerhet pardans, under högstadietiden. – Under högstadieårens påtvingade danslektioner på gymnastiken var jag en av dem som tyckte det var roligast. Antagligen eftersom det var något annat än den vanliga bollsporten och löpningen som jag aldrig förstått tjusningen med, men kanske speciellt eftersom det var något som jag äntligen kände att jag var bättre på än många andra i klassen, säger han. Men det skulle dröja några år innan han tog sig till en dansstudio för att anmäla sig till en kurs. Dansen han anmälde sig till var lindy hop. Jakob fastnade direkt och har nu dansat i drygt tre år.

Vad intresserar dig? Har du också ett stort intresse för något du vill utveckla eller dela med dig av? Varför inte göra ett roverprojekt av det? Det måste inte vara ett läger. Det kan vara en hajk, en endagsaktivitet eller en kurs med två eller flera träffar. Våga utveckla scouting!

120

– Det bästa med dans är känslan man får när man lyckas sätta något coolt break eller en häftig tur på ett passande ställe i musiken och följaren är helt med på det, utan att man behöver föra särskilt mycket. Det blir som om man tänkt precis likadant, och även om det inte alltid ser så speciellt ut för omvärlden så vet man själva hur himla bra det var. Just den sekunden av total samstämdhet, säger Jakob. Line Dance, bugg, swing, lindy hop, break dance, hip hop – vad ska man välja? Idag finns det många typer av danser att välja mellan, och som nybörjare kan det vara svårt att veta vad som passar en bäst. Det vill danslägret Fötter hjälpa till med. – Lägret är riktat till dem som känner ett visst intresse för dans eller är nyfikna på vad det är, men inte riktigt känner att de vet i vilken ände de ska börja. De som funderat på att börja med dans men snarare vill ha ett smörgåsbord av dans att pröva på än att direkt binda upp sig på en terminslång kurs. En typisk dag på danslägret kan innehålla sex danspass om man vill. Men det finns också tid att bara vara och umgås. Dans ska inte vara ett måste. – Man ska dansa för att det är kul och avslappnande, säger Jakob.

121

Om du gjort färdvalet ledarskap fokuserar du på att utvecklas genom att leda andra. I princip vilket projekt som helst där du tar ledaransvaret kan vara ett projekt inom färdvalet ledarskap. Är du ledare för yngre scouter, har styrelseuppdrag eller leder grupper på andra sätt (till exempel i lägerplanering, som kursledare eller på jobbet) kan den här inriktningen hjälpa dig att utvecklas som ledare i det du redan gör. Om du exempelvis vill bli bättre på att leda möten kan du utforma ett projekt för att öva upp den förmågan, baserat på målspåren självinsikt och självkänsla och aktiv i gruppen.

Läs mer om Scouternas olika ledarskapsutbildningar på sidan 132. Mer information om hur Scouterna jobbar med ledarskap och om vilka kurser du kan gå finner du i programboken Ledaren och på www.scout.se .

122

Kom ihåg att det finns god ledarskapskompetens inom scoutvärlden. Passa på att gå en ledarskapskurs eller lär dig genom att arbeta tillsammans med någon du tycker är en riktigt bra ledare. Ett tips är att diskutera med din mentor vilken kurs som passar bäst för att du ska utvecklas i den ledarroll du har just nu.

Exempelprojekt Relat ioner + Sjä lvi nsikt och sjä lvkän sla. Hjälp till som ledare för var je avdeln ing. Refle oli ka åldersgrupper under några må na der ktera över ski llnade rna mella n dit t ledars på de oli ka åld rar na , oc kap i h interv jua/reflekte ra med ledarna som är ledare på de avdeln normalt ing arna. Studera spe ciellt hu r relationern mella n scouterna , me a lla n scouter och led are samt mella n dig scouterna fungerar och på de oli ka avdeln ing arna. Ledarskap + Fysis ka utman ingar. Gå en ledarskapsutbil dn Gi lwell) som är förlag ing (til l exempel Scouternas ku rs Treklö ver d till en fri luftsm iljö Testa det du ha r lär som är lite ny för dig t dig på en grupp sco . uter efteråt. Al la må lspår. Du som är avdeln ing sleda re ha r möjlighet en att byg ga ett pro kri ng en ter mi n me jekt d scouterna du är led are för och det tema jobba r med. Antingen ni kan dit t projekt fok usera på sam ma må som scouternas ter mi lspår nutveck las inom må lsp du utveck las genom att hjä lpa scouterna året. Du kan också ha andra må lspår för projekt genom att fok dit t usera dit t arbetssät t me mycket på något, till exempel att få alla att d scouterna ext ra ta plats (aktiv i grupp att ta var je tillfäl le som en), bjuds att prata livsfr (ex istens) eller att ge ågor med scouterna scouterna ext ra stort ansva r i att sjä lva lös oväntade problem som a dyker upp (problem lösning).

123

Tänk dig att vi ska ut på en vandring. Tänk dig att du packar lätt för att orka bära din egen packning, du kanske har torkat mat och förberett dig i flera veckor. När du väl står där, i början på vandringsleden, med kängorna på och ryggsäcken fastspänd med avbärarbältet, är dina viktigaste verktyg en karta och en kompass. Kartan behöver du för att veta var du är och inte minst vart du ska. Den hjälper dig att stämma av på vägen, och med hjälp av kartan gör du också en plan över hur du ska ta sig från punkt A till B. Det finns många vägar till målet och kartan hjälper dig att bestämma vilken som är bäst. Det är viktigt att komma ihåg att kartan inte är verkligheten, att man ibland behöver improvisera och ta en ny väg eftersom det helt plötsligt finns ett kalhygge där du hade tänkt slå läger. Kompassen kan vara direkt avgörande för att se om du är på rätt spår eller inte. Den visar dig riktningen och du kan alltid få reda på vad som är norr. I den här liknelsen representerar kartan alla de modeller av verkligheten som finns inom ledarskapsteori. Liksom det finns kartor med höjdkurvor, sjökort med grund, ritningar över elnät och vattenledningar, finns det ledarskapsmodeller som visar olika delar av ledarskapet. Ingen visar hela sanningen, för verkligheten är alltid mer komplex än kartan, men de ger pusselbitar för att förstå människan och därmed ledarskapet. Men utan kompassen är kartan inte till så stor hjälp. Riktningen är avgörande och för att modellerna ska anpassas till verkligheten behöver du din inre kompass. Du behöver känna till dina värderingar, dina mål och din längtan – då har du din riktning. Likt en riktig kompass påverkas den inre av sin omgivning, vad och vilka som finns runtomkring den. Din inre kompass behöver därför kalibreras, ständigt. Många av oss tar oss inte

”Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga. Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla. Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. Vi frågar oss själva: Vem är jag som tror mig vara briljant, storslagen och talangfull? Egentligen, om du inte är det, vad är du då? Du är ett barn av Gud. Att du leker liten förbättrar inte världen. Det är ingenting upplyst med att förminska dig så att andra inte skall känna sig osäkra omkring dig. Vi föddes till att manifestera Guds härlighet som är i oss. Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla. Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra människor tillåtelse att göra detsamma. När vi är frigjorda ifrån vår egen rädsla, frigör vår närvaro automatiskt andra.” Marianne Williamson

124

tid att reflektera över vår inre kompass och därför glömmer vi att kalibrera den. Lägg kompassen åt sidan en stund, och fokusera på ledarskapets karta. Ledarskapsteori är ett gigantiskt fält med många teorier. Ron Luyet, som bland annat har skrivit boken Radical Collaboration och är en av personerna bakom utbildningen The Human Element, delar in ledarskapsfältet i fyra delar: Interna mänskliga faktorer Externa faktorer

Vem är jag? Uppgift – Vad vi gör - Självkänsla - Uppdrag/uppgift - EQ - Affärsidé - Självinsikt - Produkt/tjänst Relationer System – social intelligens – Hur vi organiserar oss - Kommunikation - Strategier - Tillit - Policy - Samarbete - Lagar och förordningar

Fokus på uppgiften

Den högra kolumnen handlar om de yttre, externa faktorer som är viktiga att behärska som ledare. Kvadranten överst till höger fokuserar på uppgiften, alltså vad vi gör. För scoutledaren är det scoutings uppdrag; att bidra till en bättre värld genom unga människors utveckling. Då gäller det som ledare att kunna relatera till scoutings ideologi. I WOSM (World Organization of Scout Movement) förklarar man att syftet med scouting är: ”To educate young people to become

Patrik Hedljung och Kaspra Burns utsågs till Årets ledarutvecklare 2011, för att de drivit och utvecklat ledarutbildningen Värdebaserat Ledarskap som riktar sig till unga ledare i ideell sektor. Läs mer om utbildningen Värdebaserat Ledarskap på sidan 130.

125

their fullest potential as responsible citizens of the world”. I den vardagliga verksamheten säger vi ibland att scouting ger barn och unga en utvecklande fritid, men om vi samtidigt glömmer att vi gör det för att vi faktiskt vill bidra till en bättre värld har vi missat vårt syfte. Det är klokt att fundera på scoutings uppgift och din egen, din kårs och din organisations del i den uppgiften. Vad är det som gör Scouterna så unikt?

mänskliga faktorer, men applicerat på mig själv. Alltså:hur kommunicerar jag med mig själv? Vad har jag för konflikter med mig själv? Litar jag på mig själv? Tror jag på mig själv? Anledningen till att detta är viktigt för en ledare är att det både är hönan och ägget. Allt ledarskap både börjar och slutar med dig själv. Det är hur du ser på dig själv som avgör vilkaförutsättningar och verktyg du har för att vara ledare. Det är också du själv som kommer sätta gränsen för vad du trorär möjligt. Det kan handla om alltifrån att du inte tror att du kan ro iland ett visst projekt, att du inte kan bestiga ett berg, driva en scoutkår, till att skaffa ett varaktigt förDen nedre kvadranten till höger fokuserar på system, hur hållande. vi organiserar oss och gör saker. Det handlar om hur vi ska Självinsikt handlar också om att lära känna sigsjälv så väl organisera oss för att nå målet så effektivt som möjligt och att manvet vad manbehöver, hur manfungerar, vad manirsamtidigt fullgöra vår uppgift. Som ledare behöver man riterar mig på och så vidare. Om jag inte vet det så kan jag utveckla förmågan att hitta bästa vägen, oavsett om det är inte göra så mycket åt det, men om jag känner till de här bästa vägen till en tältplats eller om olika delarna hos mig själv så kan jag det är bästa vägen till en framgångsutveckla strategier för att hantera det. rik scoutkår eller att spela en roll i Tänk dig till exempel in i den här siunga människors liv. Det kan också tuationen: Johann Wolfgang von Goethe handla om att införa olika policys Er projektgrupp har möte och ni för att fel saker inte ska hända, exempelvis för att förebygga ska planera en resa. En av killarna i laget är väldigt snabb olika typer av övergrepp i verksamheten. Strategi är ju en med att komma på idéer om vart ni ska åka och sprutar ur slags plan för hur vi ska nå vårt mål, och ju större vårt mål sig än den ena, än den andra idén. Efter ett tag blir du irär desto viktigare blir strategin. Om man ska genomföra en riterad eftersom du inte tycker att förslagen är speciellt gevärldsscoutjamboree som svenska Scouterna gjorde år 2011 nomtänkta. Du vill att resan ska ha ett tydligt syfte och ge med 40 000 deltagare från 150 länder och en budget på 300 laget ett mervärde som grupp. Dessutom tycker du att ett miljoner kronor så behöver man en ganska bra plan, annars scoutprojekt borde lämna efter sig ett spår i samhället, helt är det mycket som kan gå fel. enkelt bidra till en lite bättre värld. ”Då kan man ju inte åka vart som helst!” ryter du till. Killen som nyss varit full med idéer och förslag blir knäpptyst, tittar ner i bordet och ser ut som att han helst skulle vilja sjunka ner genom golvet. Här kommer en leDen vänstra kolumnen handlar om mänskliga faktorer, såväl dande fråga: tror du att det där var bra för lagsammanhållmellan som inom människor. Den nedre vänstra kvadranten ningen och tror du att ert projekt precis tog ett stort kliv fokuserar på mellanmänskliga relationer. Det handlar om framåt? Varför blev det egentligen så där? Varför reagerade hur vi fungerar i grupp, hur vi kommunicerar, hur vi hanterar du som du gjorde och vad hade du kunnat göra annorlunda? konflikter och samarbetar. Som ledare i en ideell verksamEn av förklaringarna kan helt enkelt vara att du och den där het som Scouterna blir den sociala intelligensen extra viktig killen fungerar på lite olika sätt och bidrar med olika saker eftersom vårt syfte är personlig utveckling. Dålig kommunii en diskussion. Han är bra på att komma med idéer och du kationsförmåga kan sätta käppar i hjulet för vilken fantastisk är bra på att tänka efter. Om ert lag bara bestod av sådana idé som helst. som han skulle ni ha fullt med idéer men det kanske inte I ett scoutprojekt finns oftast inte så mycket pengar, och alltid skulle bli så bra idéer. Om det bara var sådana som vi får förlita oss på vårt eget och andras engagemang – det du så skulle de idéer ni kom på vara brilljanta men risken är som vi är beredda att göra utan betalning eller ersättning. att ni inte skulle komma någon vart. Vem har rätt och vem Nu kan man luras till att tro att det är en begränsning, att vi har fel? Ni behövs naturligtvis båda två. Men om du inte är inte kan göra det ena eller andra eftersom vi inte har några medveten om hur du själv fungerar så är risken stor att du pengar. Men vår erfarenhet är att om du bara kan sätta upp irriterar dig på att andra inte funkar på samma sätt som du. ett mål som är tillräckligt engagerande och presentera en plan för hur ni ska nå målet, så är pengarna det minsta av dina bekymmer. De flesta problem kommer troligen handla om kommunikation och att få människor att fungera tillsammans. Därför är relationer och den sociala intelligensen så Ledarskap handlar alltså både om yttre faktorer som uppviktig för ledarskapet. Ett dåligt fungerande team riskerar drag, mål, rapporter och annat som går att mäta och lära sig att misslyckas med de enklaste målen även om de har övriga genom modeller och verktyg, och det handlar om inre fakresurser på plats. torer som att relatera, samarbeta, förstå sig själv och andra. Med scoutings hjälp kan du bidra till allt det här, förutsatt att du själv känner drivkraften att utvecklas och tar de chanser som bjuds. Manutvecklas inte automatiskt i sin ledarroll utan det är en medveten process. Den sista kvadranten i övre vänstra hörnet handlar om hur För att de externa faktorerna ska utvecklas måste unga vi som ledare förhåller oss till oss själva. Ett sätt att tänka på engageras i skapandet av verksamheten, från patrullens det är att det handlar om samma saker som kvadranten om

Hur vi organiserar oss

”Du ser inte världen som den är, du ser den som du är.”

Hur vi fungerar i grupp

Yttre och inre faktorer

Självinsikt

126

program till organisationens långsiktiga utveckling. De interna mänskliga faktorerna kräver reflektion och men den personliga reflektionen som leder till självinsikt och ökad självkänsla kräver ytterligare en del. På utbildningen Värdebaserat ledarskap finns utvecklade former för att göra just detta genom reflektion och övningar. Vår erfarenhet är att man behöver komma ifrån sin vardagliga verksamhet och ge sig själv utrymmet att gå på djupet i dessa frågor för att skapa en medvetenhet och därigenom ett växande. Dessutom behöver man skapa en trygg miljö där människor får utrymme och verktyg för att utmana sig själva. Ta tillfället i akt och unna dig själv en ledarskapsutbildning eller lite egentid med chans att reflektera över dig själv och din situation! Alla fyra delarna i ledarskapsfältet är viktiga i ledarskapet och vi utvecklar dem på olika sätt.

Värdebaserat ledarskap

Vi återkommer till det där med kompassen, att hitta sin inre kompass och att kalibrera den. Dina värderingar är avgörande för ditt ledarskap och Scouternas värderingar är avgörande för ditt scoutledarskap. Scouterna är en värdebaserad normativ verksamhet. Med det menas att Scouterna har ett antal uttalade värderingar som ska genomsyra verksamheten. Ställer man inte upp på dessa värderingar så kan man inte vara scoutledare. Samtidigt är en del av Scouternas syfte att var och en ska hitta sin väg och leva efter den. Vad är då Scouternas värderingar? Ibland förminskar vi den frågan och säger att det helt enkelt står i Scoutlagen eller att man kan läsa mer på Scouternas hemsida. Ja, där finner vi värderingar, men Scouternas värderingar är så mycket mer än bara det. Som scoutledare ställer vi upp på en tro på ungas potential och förmåga som handlar till exempel om allas lika värde och demokrati. Problemet är inte att säga att man tror på allas lika värde – tmaningen är att ta konsekvenserna av det och leva efter det, även när det är svårt. När vi pratar om värderingsstarka personer kommer det ofta upp namn som Nelson Mandela, Moder Theresa eller Martin Luther King. En sak som de här människorna har gemensamt är att de har hållit fast vid sina värderingar även när det har kostat dem själva en hel del. De har blivit inspärrade, utfattiga ochförlöjligade. Trots det har de hållit fast vid vad de tror är rätt. Tror du på människors lika värde? Gäller det då också för pedofiler, diktatorer och våldtäktsmän? Skulle du vara beredd att ställa dig upp och försvara dem utifrån deras egenvärde som människor? Trots att dina vänner och din familj inte vill vara i närheten av dig? Här någonstans börjar det bli lite knepigt, eller hur? Det är enkelt att säga att alla människor är lika mycket värda men det är inte alltid lika lätt attleva som mab lär.

Vad brinner du för?

Vi nämnde tidigare att kompassen också handlade om längtan. Det kan kallas drivkraft eller vision. Det handlar om vad du brinner för, vad du längtar efter och vart du vill. Det är inte alla som helt enkelt kan svara på frågan om vad det är som motiverar och driver dem. Det är kopplat till värderingar men det är inte nödvändigtvis samma sak. Ibland kan drivkraften vara att få ett behov tillfredsställt. Alla som har varit rejält hungriga vet vad det gör för motivationen och

drivkraften, det finns helt enkelt få andra saker man kan tänka på än att få äta. Men eftersom de flesta i vår del av världen har de mest grundläggande behoven tillgodosedda blir det andra saker som driver och motiverar oss. Det kan handla om allt från att förstår hur saker och ting fungerar, att bli respekterad och omtyckt, utforska meningen med livet eller helt enkelt skapa en tillvaro som man är nöjd med.

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Hjalmar Söderberg Det här med drivkraft är inte helt enkelt, det är lätt hänt att man drivs av vad andra människor vill istället för vad man själv vill. Det är lätt att följa föräldrars, kompisars eller medias syn på saker och ting. Vi tror stenhårt på att det bara är du som har svaret på vad som är bäst för dig, men det innebär inte nödvändigtvis att det är enkelt. Hur vet du att ditt svar är just ditt och inte någon annans? Det finns inget universalsvar på den frågan men erfarenheten säger att det underlättar att faktiskt ställa frågan då och då. Är det här något som jag vill eller är det någon annans längtan? Om du skaffar dig vanan att stämma av mot den kompassen då och då så blir det enklare med tiden. Det är viktigt att komma ihåg att man faktiskt får ändra sig. Om du ville någonting annat förra året än vad du vill nu så är det helt okej att ändra sig. Det viktigaste är att du inte lever halva livet enligt någon annans önskan. Nu hävdar du kanske att vi är lite väl relativistiska som säger att allt är okej så länge man gör vad man själv vill. Nja, det kan kanske tyckas så. Vår övertygelse och erfarenhet är dock att om vi kan skapa en trygg verksamhet som Scouterna där människors grundläggande behov av att få känna sig betydelsefulla, kompetenta och omtyckta blir tillgodosedda, så finns det i varje människa en kärna, ett frö av inneboende godhet som kan gro. Då kommer inte människor att utvecklas i vilken riktning som helst även om de skulle kunna. Då kommer de istället att utvecklas ”… to become their fullest potential as responsible citizens of the world.”

Förvirrad?

Med den här texten har vi försökt att beskriva det vi tycker är viktigt i ledarskap i allmänhet och i scoutledarskapet i synnerhet. Vi hoppas att vi lyckats skapa lite förvirring – för förvirring är första steget mot ny kunskap. Lycka till på din vandring, den kommer bli fantastisk. Se till att skaffa dig bra sällskap på vägen, det underlättar både när det känns trögt men det är också roligare att dela framgångarna med några andra. Din karta kommer aldrig bli helt färdig och din kompass kommer ständigt behöva kalibreras. Och det är precis som det ska vara.

127

Patrik Hedljung och Kaspra Burns, som 2011 utsågs till ”Årets ledarutvecklare” för att de drivit och utvecklat ledarutbildningen Värdebaserat Ledarskap som riktar sig till unga ledare i ideell sektor.

Kompassrosen delas årligen ut av konungens stiftelse Ungt Ledarskap till tre unga ledare som visat prov på mod, omtanke och handlingskraft i sitt ledarskap. Kungen fick stiftelsen i present på sin 60-årsdag 2007, och stipendieutdelningen sker i samband med ett seminarium om värdebaserat ledarskap som hålls på slottet i Stockholm. År 2011 delades Kompassrosen ut till Martin Björgell, Cecilia Bergman och Jeanette Mikkelsen. Det var för sitt engagemang inom ideell sektor, i Scouterna, som Martin Björgell blev nominerad och slutligen fick ta emot det ärofyllda stipendiet. – Jag känner mig fantastiskt stolt och glad att få stipendiet, och är väldigt ödmjuk inför det förtroendet. För mig är det också en viktig signal hur man uppmärksammar unga ledare som brinner för sin sak, och leder med ett gott ledarskap likt det vi förmedlar inom scouterna, säger Martin Björgell.

Prisutdelning på slottet

Utdelningen skedde i samband med seminariet Ungt Ledarskap på Kungliga slottet, där många av Sveriges ledare inom näringsliv och offentlig sektor fanns närvarande för att diskutera värdebaserat ledarskap. Vid stipendieutdelningen var det Eva Fernvall, ordförande i stipendiekommittén, och Kungen som överlämnade diplom och blommor. –Jag tror att jag blev nominerad för att jag visat övertygelse och vågat leda även svåra projekt och ta strid för personer eller saker som faller i det tysta. Jag tror också att jag visat prov på mod och varit drivande även då det inneburit en personlig risk, samt visat den omtanke som kännetecknar en god vän. I mitt ledarskap tycker jag det viktigaste är att låta alla komma fram och

Gott ledarskap enligt Martin: - Var en god förebild - Använd dig av stödjande och lyssnande ledarskap - Var öppen för olikheter och mångfald

128

att arbeta för människors lika värde, och att man gör det bäst om man gör det tillsammans, säger Martin.

Kompassrosen

Martin tror inte att man kan eller bör planera för att vinna ett pris. Huvudsaken är att man har roligt och gör sådant som man själv tycker är viktigt. – Generellt tror jag också att vi måste bli bättre på att ta strid motorättvisor och våga reflektera över vårt eget ledarskap och våravärderingar. Om man gör det man tycker är roligt, då gör man det bra. Då blir man också uppmärksammad av andra.Vad är då en bra ledare enligt Martin?– För mig är gott ledarskap att göra sitt bästa för att vara en god förebild, där manverkar för att utveckla och förbättra situationen för andra människor. Jag tror det handlar mycket om det vi förmedlar i Scouterna med lyssnande och stödjande ledarskap, som bygger på goda värderingar, och som är inkluderande för olikheter och öppet för mångfald. Sedan handlar det också om att vara en inspiration för andra, och arbeta för att man ska ha roligt tillsammans!

”Gott ledarskap är att vara en inspiration för andra” Martin Björgell tilldelades stipendiet Kompassrosen 2011

129

I Scouternas ledarskap utgör värderingarna grunden. Vi leder som vi lär. Vi uppmuntrar unga att leda. Vi leder för framtiden. Det värdebaserade ledarskapet syftar till att lära unga ett ledarskap som präglas av medvetna värderingar och val. Begreppet värdebaserat ledarskap används av Scouterna som ett uttryck för att inspirera unga att stå upp för sina värderingar och agera efter dem. Scouterna arbetar för att göra unga redo för livet och ledarskapet beskrivs i Scoutmetoden som ett lyssnande och stödjande ledarskap. Det handlar om att leda som vi lär i vardagens alla beslut, som goda förebilder. Genom att förespråka ett ledarskap som utgår frånvärderingar om allas lika värde och rätten att vara sig själv vill Scouterna påverka samhället och bidra till en positiv samhällsutveckling. Som ledare i Scouterna eller genom att föra ut Scouternas ledarskap i vardagen kan unga göra skillnad som goda förebilder med modet att agera med omtanke för andra människor. Det är just mod, omtanke och handlingskraft som är ledorden för Stiftelsen Ungt Ledarskap som tillsammans med Scouterna genomför den kvalificerade ledarskapsutbildningen Värdebaserat ledarskap. Utbildningen Värdebaserat ledarskap startade år 2007 för att ge unga ledare verktyg för att leda med värderingar i ett samhälle rikt på mångfald. Genom gränsöverskridande möten – mellan kulturer, organisationer och individer – lär sig deltagarna mer om både sig själva och andra. Utbildningen riktar sig till dem som redan haft ett ledaruppdrag i ideell sektor, som vill fortsätta som ledare och ser sig själv i en ledarroll i framtiden.

“För mig har utbildningen som helhet verkligen betytt oerhört mycket, framförallt i min personliga utveckling men också i form av att jag fått olika kunskaper, perspektiv och verktyg för att kunna agera mina värderingar och det jag står för. Både min mentor, kursledare och andra deltagare har på olika sätt inneburit ett stort stöd för mig i att ta mig vidare i min utveckling och i att våga pröva nya saker och tänka annorlunda.” Kursdeltagare efter Värdebaserat Ledarskap

130

Kursen Värdebaserat ledarskap består av fyra kursmoduler som tillsammans ger deltagarna en helhetsbild av vad ledarskapet innebär. Varje modul har ett specifikt tema kring ämnen som att leda i grupp, om grupprocesser eller strategiskt ledarskap. Även mångfald står i fokus för att ge deltagarna verktyg att leda med olika infallsvinklar, bemöta fördomar och samtala kring ledarens ansvar att inkludera andra. Utbildningen lyfter också komplexa frågor som att leda sig själv genom självkänsla och självförtroende, och uppmanar till diskussion om utmaningar i ledarskapet. För att uppmärksamma det goda ledarskapet utser Stiftelsen Ungt Ledarskap varje år tre unga ledare som mottagare av stipendiet Kompassrosen. Utmärkelsen skall ges till unga, oberoende av formell titel, som i handling visat att de tagit ett ansvar utöver det vanliga och som i ord och handling visat prov på mod, omtanke och handlingskraft. Stipendiet delas ut av Kungen i samband med seminariet Ungt Ledarskap på Slottet. Scouternas ledarskap bygger på den värdegrund som du kan läsa om i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Det värdebaserade ledarskapet blir också ett sätt för unga att engagera sig för rättvisa, miljö och medmänsklighet. Scouterna stödjer unga i sin utveckling genom att fokusera på den personliga utvecklingen hos varje individ.

Är du ledare mellan 20 och 25 år, med minst två års ledarskapserfarenhet? Anmäl dig till den kvalificerade ledarskapsutbildningen Värdebaserat ledarskap som arrangeras av Scouterna och Stiftelsen Ungt Ledarskap. Mer information finns på Scouternas hemsida och i texten om Utbildningar på sidan 132.

131

Scouterna gör unga redo för livet, och i vår verksamhet står lärandet och den personliga utvecklingen i centrum. Inom scoutrörelsen finns mångårig kunskap inom olika kompetensområden, som du bäst tar del av genom att gå en utbildning i Scouternas regi.

Scouternas utbildningar bygger på att man tillsammans med andra lär sig en miljö där det är lätt och roligt att lära. Genom att själv prova på och dra egna slutsatser får du möjlighet att utvecklas som person i ett klimat där både individen och gruppen får lov att stå i centrum. Ledarskapet är en självklar del i Scouternas program,och det finns ett stort antal ledarskapsutbildningar inom scoutrörelsen där du kan utveckla ditt ledarskap. Scouterna har ett gemensamt utbildningsramverk som erbjuder breda ledarskapsutbildningar på olika nivåer, men också kurser där du till exempel kan fördjupa dig i ett specialintresse, lära dig utbilda andra eller gå en utbildning som förbereder dig inför ett speciellt engagemang. De flesta utbildningar riktar sig till dig som är i roverscoutåldern, men det är viktigt att komma ihåg att uppmuntra även de yngre scouterna på äventyrar- och utmanarnivå att gå de utbildningar som erbjuds fördem. Det finns utbildningar i alla möjliga former: utbildningskvällar på scoutkåren, via

Tips! Det du lär dig under scoututbildningarna har du nytta av också i livet utanför Scouterna, och utbildningarna ger dig meriter som kan hjälpa dig i ditt framtida yrkesliv. Glöm inte att ha med dina scoututbildningar i ditt CV när du söker arbete!

132

webben, dagskurser i skogen, helgkurser, kurser uppbyggda på ett längre arrangemang eller utbildningar som pågår i ett helt år där man mellan kursträffarna genomför uppgifter på egen hand eller med andra. Allt för att du ska hitta just den utbildning som passar dig både vad gäller innehåll, form, tid och plats. I roverscoutverksamheten handlar ledarskapet både om att leda sig själv och att leda andra, till exempel genom att vara ledare på en avdelning i de yngre åldersgrupperna eller genom att ta ledarrollen i ditt roverprojekt. När du ska leda en grupp på ett pedagogiskt och framgångsrikt sätt underlättar det att ha stöd av en utbildning. Ett utbildningsarrangemang är dessutom ett fantastiskt tillfälleatt träffa andra ledare eller engagerade personer i samma situation, och att få bolla tankar och ideér med någon som har ett annat perspektiv. Förhoppningsvis får du dessutom nya insikter och verktyg som du kan dra nytta av i ditt roverprojekt och möjligheten att diskutera dina ledarskapsproblem med kompetenta kursledare och kursdeltagare.

Ledarskapsakademin

Scouternas Ledarskapsakademi är Scouternas utbildningsverksamhet som arbetar med utveckling av såväl befintliga som nya kurser. Information om några av kurserna i grundutbudet hittar du här, men eftersom kurserna hela tiden utvecklas och förbättras bör du hålla ett öga på www.scout.se/ utbildning för den senaste informationen. Kom ihåg att det även arrangeras kurser och utbildningar lokalt som du kan ha stor användning av under din rovertid eller i ditt ledaruppdrag.

Tips! Läs om hur Kaspra Burns och Patrik Hedljung, projektledare för utbildningen Värdebaserat ledarskap, beskriver grunderna i ledarskapsteori på sidan 124.

Ledarutbildning bas

Ledarutbildning Bas är utbildningen där du lär dig grunderna i scouting. Du utvecklas i din ledarroll och går på djupet i vad scouting har för mål och metod, samt testar dina ledaregenskaper i grupp tillsammans med andra. Mycket tid ägnas åt att diskutera och reflektera: Vilka olika ledarstilar finns? Vad är Scouting? Hur arbetar vi med målspår och scoutmetod? Vilka verktyg behöver just jag för att utvecklas i min ledarroll?

Treklöver-Gilwell

Treklöver-Gilwell är scoutrörelsens högre ledarutbildning och vänder sig till dig som har varit scoutledare i minst två år och genomgått en grundläggande ledarutbildning. För att delta bör du vara minst 20 år. Kursen ger dig möjlighet till reflektion kring och utveckling av ditt ledarskap, och fokus ligger på hur du får dina scouter att växa genom din egen personliga utveckling. Tillsammans med andra scoutledare från hela landet deltar du i en kurs där du får uppleva scoutmetoden i praktiken och genomför samtidigt ett personligt utvecklingsarbete på hemmaplan med stöd av en handledare.

Värdebaserat ledarskap

Värdebaserat ledarskap är en kvalificerad ledarskapsutbildning för unga ledare i ideell sektor. Utbildningen riktar sig till dig som redan idag har ett ledaruppdrag i någon ideell organisation men som är redo att ta nästa steg på den resa som ledarskapet innebär. Utbildningen består av flera delar: kurshelger som går på djupet i teori och praktik, hemuppgifter både enskilt och i grupp samt ett mentorssamarbete med en mentor från näringsliv eller offentlig sektor. Begreppet värdebaserat ledarskap är också ett uttryck från scoutrörelsen som handlar om att leva som man lär, att stå upp för sina värderingar och agera utifrån dem i vardagens alla beslut, som en god förebild. Läs mer om scouternas värdebaserade ledarskap på sidan 130.

Ledarutbildning scout

Ledarutbildning Scout är för dig som har varit ledare i minst ett år efter att ha gått basutbildningen eller fått likvärdig utbildning i någon annan organisation. Du tar del av teorier kring barn och ungas utveckling, gruppdynamik och mångfald. Syftet är att göra dig säkrare i din roll som avdelningsledare och i dina övriga ledaruppdrag. Aktuella frågeställningar är till exempel: Vad innebär det att göra unga redo för livet? Hur arbetar man med ett stödjande och lyssnande ledarskap?

Trygga möten

I Scouternas kurs Trygga möten får du bland annat lära dig hur man skapar en trygg miljö för barn och ungdomar, hur man förebygger övergrepp och hur man bör agera om man tror att någon far illa. Kurserna är ett stöd för ledare och vuxna i arbetet med att förebygga olika former av övergrepp som kan förekomma i verksamheten.

Tips! Det sägs att man lär sig bäst genom att lära andra. Du som är roverscout kan själv bli utbildare och stötta andra scouter i deras personliga utveckling. Läs mer om Scouternas utbildning för utbildare på www.scout.se/utbildning .

133

Många scouter som kommer upp i roveråldern känner att det naturliga steget är att bli ledare för en scoutpatrull eller en avdelning. Självklart är det bra att man tar en roll som ledare, men din tid som scout måste inte vara helt över. Roverscoutprogrammet erbjuder dig mellan 19 och 25 år några riktigt bra år som scout. Det är bara att ta för sig. Under rovertiden finns det tid för att fördjupa dig inom olika områden, som till exempel ledarskap och friluftsliv. Du får tid till att genomföra projekt som du själv får välja inriktning på. Det finns massa roliga, utmanande och utvecklande aktivteter som du kommer att få möjlighet att göra under rovertiden. Men hur ska man hinna med ledarskapsbiten i kåren och samtidigt njuta av roverscouttiden fullt ut? Måste man välja eller går det att kombinera? Din roll som ledare är viktig och går självklart att kombinera med din roll som roversocut. Om du vill utvecklas som ledare kan du fördjupa dig inom ledarskap. Där behöver du så väl teoretisk som

praktisk övning. Det finns kanske en bra bok eller en kurs som du väljer att gå inom ledarskap. Dessa kunskaper kan du sedan pröva i din kår. Kanske väljer du att ditt projekt skall röra sig inom området friluftsliv. Ditt projekt kanske blir att planera och slutligen genomföra en hajk med din kår. Därmed har du både genomfört ditt roverprojekt ochsamtidigt varit ledare i din kår. Tips till dig som är roverscout: använd dig i så stor utsträckning som möjligt av din scoutkår i dina projekt. På så sätt kommer din rovererfarenhet att hjälpa dig i din roll som ledare, och vice versa.

134

Kulturen

Projekt: Mer musik under scoutkvällarna. Du letar fram sånger och musiklekar som passar bra till nästkommande scouttermin. Du planerar en kvarts musikstund varje scoutkväll med roverlaget eller scoutavdelningen. Kombination: Roverscouten planerar sitt musikprojekt, funderar över hur musikengagemanget på kåren ser ut i dagsläget och utvärderar vad musiken har gett kåren och dess medlemmar efteråt. Roverscouten utför musiksamlingarna i sin ledarroll.

Naturen

Projekt: Planera en hajk. Hajken kommer ha tema ”Fysiska utmaningar” som till exempel klättring, kanotpaddling eller hinderbana. Kombination: Roverscouten planerar hajken och utvärderar hur det gick i praktiken. Som ledare tar roverscouten hand om sin patrull under hajken.

Samhället

Exempel på projekt där du kan kombinera din roll som ledare med din roll som roverscout.

Ledarskapet

Projekt: Fördjupning i ditt ledarskap. Du vill utvecklas som ledare och väljer i samråd med din mentor att gå en kurs på tre dagar tillsammans med andra roverscouter. Kombination: Roverscouten funderar i förhand på vad ledarskap är och hur hon eller han vill utvecklas inom färdvalet ledarskap. I ledarrollen tar roverscouten med sig sina erfarenheter från kursen till sin kår och använder sig av dem i sin ledarroll under aktiviteterna på scoutavdelningen. Roverscouten utvärderar vad hon eller han har lärt sig och vad man kan lära de andra ledarna i kåren.

135

Projekt: Engagera sig lokalt, ideellt. Du väljer att först ta reda på vad du skulle kunna engagera dig i på orten där du bor. Du kommer fram till att ditt engagemang ska vara att låta din scoutpatrull hjälpa till att packa ner matvaror för kunder i mataffären och om det behövs hjälp till att bära ut varorna till bilen. Ni hjälper era medmänniskor och gör reklam för Scouterna. Kombination: Roverscouten undersöker vad som behövs i just sitt samhälle och planerar närprojektet skall genomföras. Du gör även en utvärdering efteråt där du funderar över vad det gett dig och de du hjälpt, och hur du kan utveckla detta projekt vidare. I sin ledarroll engagerar roverscouten sin scoutpatrull i projektet, eftersom även de får vara med att packa varor.

Att dela ledarskap innebär att man är två personer som delar på både mandat och ansvar. Planeringsorganisationen för World Scout Jamboree 2011 byggde på ett delat ledarskap på varje ledarpost. Oftast använder vi det där man annars skulle kunna ha en viceledare och en ledare, i till exempel projekt, utskott och styrelser, men också där man annars skulle få vara ensam om ledarskapet. Mia Rangholm Varming har stor erfarenhet av delat ledarskap och menar att just det delade ledarskapet har varit en av grundpelarna i det danska scoutförbundet, Det Danske Spejderkorps så länge hon har varit medlem. – Krav om delat ledarskap mellan könen har varit en del av förbundets stadgar sedan flick- och pojkscouterna gick ihop på 1970-talet, det vill säga långt innan jag föddes. På den tiden var huvudsyftet att säkra jämställdheten i det nya förbundet och se till att det finns förebilder av olika kön i alla ledarroller, berättar Mia.

När fel ändå blir rätt

Första gången Mia upplevde delat ledarskap var när hon som 20-åring fick bli en del av lägerkommittén för förbundslägret Blå Sommer (med ca 20 000 deltagare), som en av två ordförande för utskottet som ansvarande för de internationella deltagarna och internationella aktiviteter på lägret. – Jag kände inte min medledare i förväg så det tog tid att lära känna varandra och bilda en gemensam bild av våra mål och metoder, men samtidigt gav det en trygghet att vara två att ansvara för att bilda vårt utskott och ta plats i lägerkommittén, berättar Mia. För Mia var det viktigt att hon och hennes medledare var formellt jämlika för att hon som yngst i lägerkommittén skulle våga ta plats och leda sin arbetsgrupp. Efter en tid sa medledaren upp sig och Mia fick ta över hela ansvarsrollen, och då var det en fördel att de båda varit jämlika och lika väl insatta i processen. – När en ledare la av utan att meddela var det lättare att upptäcka problemet, säga ifrån och ta över än jag har upp-

levt i andra arbetsgrupper. När min medledare slutat fick en annan i vårt utskott ta över som ledare tillsammans med mig och vi fick ett bättre samarbete, berättar Mia. Det delade ledarskapet medförde även att de kunde dela upp de dagliga sysslorna mellan sig. Under själva lägret var det också jättebra att kunna turas om i den dagliga ledningen av utskott och funktionärer. Framför allt underlättade det delade ledarskapet i akuta ärenden, där Mia är en nattuggla kunde stanna uppe på natten för att hjälpa till med en kris och hennes medledare kunde vara pigg för att leda arbetet dagen efter. – Delat ledarskap när det är som bäst är två ledare som kompletterar varandra. De är olika men jämlika. Man får en jämlik att dela ansvar, idéer och utmaningar med. Samtidigt får man möjlighet att avlasta varandra när det finns mycket att göra både med representation, i ideella uppdraget och världen utanför scouting, berättar Mia. Ledarskapet kan till exempel delas mellan en ung ledare och en mer erfaren ledare, som kan ge varandra nya perspektiv och ömsesidig utveckling, men också mellan två personer med olika personliga egenskaper som kan stötta varandra i sitt ledarskap.

Projekt i delat ledarskap

Ditt roverprojekt är ett perfekt tillfälle att utforska det delade ledarskapet i praktiken. Här får du och din medledare chansen att pröva på delat ledarskap och efteråt kunna reflektera och utvärdera hur det kändes. I ett delat ledarskap utmanas man på många plan och det är inte alltid så lätt som det låter. – Jag upplever att delat ledarskap är bra träning i att

136

lyssna och kompromissa. Man får man tänka till en extra gång och väga in olika perspektiv i besluten. Det ställer höga krav på ledarnas lyhördhet, tydlighet och förmågan att träffa gemensamma beslut. Men personligt ansvarstagande är också viktigt när det inte finns en enskild ytterst ansvarig, berättar Mia. Kommunikation är en viktigt del i det delade ledarskapet. Man måste hålla varandra uppdaterade, se till att båda känner sig säkra på sin beslutskompetens och att inget faller mellan stolarna. Det kan också vara utmanande som utomstående att kommunicera med ledarparet där det finns delat ledarskap. – Det är ju enkelt att skicka mail till båda ledarna, men om jag snabbt vill bolla en sak med dem på telefon där jag inte vet om de har delat upp frågan mellan sig, räcker det då att ringa den ena ledaren eller borde jag prata med båda? Samtidigt kan det vara en hjälp att ha två att gå till om man känner mer förtroende för eller kommunicerar bättre med den ena ledaren, berättar Mia.

Fördelar och nackdelar

För att ett delat ledarskap ska fungera krävs att medledarna har stort förtroende för varandra och pratar med varandra mycket. Annars kan man framstå som otydlig om man ger olika besked om samma sak. I ett ledarpar som inte fun-

kar tillsammans finns risk att arbetet blir ineffektivt i brist på beslut och tydligt ledarskap. När ledarparet tvingas till för stora kompromisser finns risk att beslutet hamnar på en lägsta acceptansnivå snarare än en nivå som leder verksamheten framåt. – I sådana kompromisser finns också risk att båda ledarna fått kompromissa så mycket med sina värderingar att de inte går att utskilja som individer för de som leds. Dessutom finns risken att ledarna och ledarskapet saknar tydlighet och integritet, eller att ledarna lägger så mycket tid och energi på att komma överens sins emellan att de glömmer kommunicera med och involvera de som leds, berättar Mia. En annan risk, i synnerhet om ledarna inte är vana vid att jobba i delat ledarskap, är att en tar över hela ledarskapet – något som skapar förvirring för alla parter och motverkar huvudsyftet. Men riskerna är snarare utmaningar än nackdelar. Det är tydligt att ett delat ledarskap kräver mycket av de båda ledarna men att det också ger dem mycket i form av utmaning och stöd hos varandra. När man delar på ledarskapet är man mindre ensam och organisationen är mindre sårbar. Det är roligare att ha någon att dela ansvaret med och man har mer kunskap eftersom man är två. Och om det skulle hända att en av de två måste kliva av uppdraget finns kunskapen kvar.

137

Härskartekniker är samlingsnamnet på några olika sätt att utöva makt över andra människor. Det är en form av dåligt ledarskap som innebär att man förminskar och förtrycker någon annan, för att på så vis höja sig själv och sin egen prestation.

Några anledningar till att människor använder sig av härskartekniker kan vara att de själv känner sig trängda eller helt enkelt inte har lärt sig hur man använder gott ledarskap. Maktutövandet kan användas både medvetet och omedvetet, och det är därför viktigt att man själv rannsakar hur man agerar i en grupp för att inte riskera att utsätta någon annan för förtryck. Genom att lära sig att känna igen härskartekniker och hur man bör agera när de förekommer, kan man förhindra att det uppstår obalans eller konflikter i gruppen.

Du tas inte på allvar Fundera på: När var du senast i en situation där det förekom härskartekiker? Hur agerade du då?

Du finns inte

Att osynliggöra någon innebär att man låtsas som om personen i fråga inte finns. Om den utsatta personen säger något så lyssnar man inte eller undviker att ge någon respons på det. Upplever du själv att du eller någon i din närhet blir utsatt för denna härskarteknik? Kanske är det någon i din scoutkår eller projektgrupp som aldrig yttrar sig? Det behöver inte bero på blyghet utan kan vara resultatet av medvetna eller omedvetna härskartekniker. Hjälp i så fall till att synliggöra personen genom attlägga till frågor som ”Eller vad säger ni?”, som kräver respons.

Att förlöjliga någon innebär att man på olika sätt uttrycker eller antyder att personen i fråga är inkompetent, otillräcklig eller skrattretande. Det kan ske genom en klapp på axeln och kommentaren: ”Så går det inte att göra/ tänka/säga!”, eller ”Haha! Så är det inte, lilla vän!”, eller ”Så kanske man kan säga, men det är inte rätt.”. Upplever du att någon i din närhet eller du själv utsätts för denna härskarteknik? Säg ifrån: ”Jag vill att du slutar förlöjliga mig nu och lyssnar i stället.”, eller ”Jag tycker inte om när du säger lilla vän till mig!”, eller ”Vad är det som är så roligt?”, eller ”Du förlöjligar mig med det tilltalet!”. Skämt på andras bekostnad är inte roliga.

Du blir inte informerad

Att undanhålla viktig information för någon ger personen ifråga ett sämre utgångsläge och kan leda till pinsamma situationer för den utsatta. Det kan vara att ett möte tidigarelagts en halvtimme, utan attman informerat om det, så att den utsatta personen kommer för sent. Upplever du att någon i din närhet eller du själv utsätts för denna härskarteknik? Säg ifrån: ”Den här informationen har jag inte fått.”, eller ”Vi måste bli bättre på att få ut informationen till alla.”, eller ”Vi borde göra en lista över vilka som ska kontakta vilka när information ska ut.” Och sist men inte minst: Fråga, fråga, fråga! ”Jag missade mötet i går. Vad bestämdes? Vad händer härnäst?”

138

färdig eringen ha plan ars…! t n t n a A l i. Se til on bitt ndra?! g r o m i vara senast rstått Har vi fö

Haha! Ett päron! Haha!

Haha! Oj, vi glömde visst säga att det inte blev någon maskerad!

Hotad eller bestraffad

Ibland kan härskartekniker ta ett mer fysiskt uttryck. Kanske upplever du ett hot om våld som gör att du inte vågar säga vad du tycker. Hotet kan vara uttalat ellerouttalat. Känner du dig hotad är det bäst att du först pratar med någon annan om det och att ni därefter tillsammans konfronterar personendu känner dig hotad av. Utsätts du för fysiskt våld eller misstänker att någon annanutsätts för det bör du kontakta polisen. Om du misstänker attett barn har blivit utsatt för övergrepp ska socialen kontaktas.

olig du, lt bra r turen l a r ä u D era s! Temp lilla Nil Haha! …

Temperaturen…? Den brukar man ju aldrig börja med! Haha!

Nä, det kanske man inte kan…

Håll dig uppdaterad

Du kan utvecklas i ditt ledarskap genom att lära dig mer om härskartekniker, till exempel genom att läsa de senaste rönen på internet eller träna dig själv genom att läsa en tråd i ett internetforum för att undersöka om det förekommer även där. Genom att känna till de olika härskarteknikerna och aktivt arbeta med dem i rollspel och andra övningar kan man få bukt med problemet. Diskussionen om härskartekniker har sitt ursprung i genusforskningen, där man studerar mäns sätt att utöva makt över kvinnor. Du kan läsa mer om genus och jämställdhet på sidan 114.

Nja, det kan vi inte göra för vi är ju bara två…

139

är Nä, det går å D . k l ar t e… det int

Men jag då? Hallå? Jag kan vara med!

Med färdvalet samhället kan du fokusera på att utvecklas inom samhällsengagemang, demokrati och påverkan. Samhällsengagemang finns med både i scoutmetoden och bland målspåren, men om du sätter på dig ”samhällsglasögonen” kan dina projekt ta extra skruv åt det hållet.

Scouterna är inte bara en ungdomsrörelse utan även en organisation som engagerar sig i samhällsutvecklingen globalt. Att resa ut i världen och bygga brunnar, jobba på barnhem eller rädda sköldpaddor passar utmärkt som projekt inom detta färdval. Även på lokal nivå kan du bli vardagshjälte genom dina projekt. Med färdval samhället blir du ambassadör för Scouternas värderingar på jobbet, hemorten eller universitetet. Eller kanske du satsar på po-

litiskt arbete i kommunfullmäktige? Scouterna är en partipolitiskt obunden organisation, men det finns ingenting som hindrar att du själv utvecklar din förmåga att driva dina åsikter i olika samhällsfrågor under din rovertid. Uppdrag i styrelser eller andra arbetsgrupper är också ett sätt att lära dig om demokrati och påverkansarbete i praktiken. Att gå kursen Lär dig ta plats är ett annat tips för att utvecklas inom området.

140

Exempelprojekt

Kr itiskt tän kande + ta hand om sin kropp + fantasi och kreati utt ryck. vt Vad äter vi? Vad är häl sosam mat? Va r kom mer maten frå n? Under dessa frågor och avslut sök a med en matfestival för att presentera vad kom mit fra m till. ni Problemlösn ing + led arskap. Du har garanterat idé er kri ng något sam häl lsproblem i din närhet Ka nske behövs det fler . blommor i staden, bät tre öppet tider på kidsens frit idsgård, fler nat tbussa r till din by elle för asylsökande. Skapa r sjysstare regler en akt ionsgr upp och gör något åt probleme Antingen direkt , gen t! om att så en massa blo mfrön eller sjä lva lös av personalen på frit a idsgården vid stä ngn ingsdags, eller genom påverk a dem som har att makten över probleme t med demonstrationer brev, telefonsamtal och , mediakontakter. Ex istens + ak tiv i gru ppen. Förbered ett 45-mi nut erspass med reflekt ion och och livsåskådn ing för grupper med 14-åri nga diskussion kri ng tro alla i gruppen säkert r. Vä lj metoder så att kom mer till tals. Led någ ra oli ka grupper i till exempel äventyrar passet , scouter, 8:e-klassare eller konfirmandgrupp er. Känsla för naturen. Roverscoutpatr ullen En hörni ngen gjorde ett projekt där de ord gu idade vandri ngar nade till en skyddsvä rd sko g i närheten. De lärde om och berättade för sig deltag arna om alla vär def ulla arter i skogen samspelet mellan dem , och hu r de sku lle påv erk as om skogen försva Projektet var ett sam arbete med Fältbiolo nn. ger na.

141

Våren 2010 återstod bara lite drygt ett år till min kandidatexamen i freds- och utvecklingsstudier, och min sista termin närmade sig, terminen då jag äntligen skulle få göra praktik någonstans i världen! Jag satte upp några krav gällande min praktikplats: 1) den skulle vara i Afrika 2) den skulle vara i ett fransktalande land och 3) organisationen skulle jobba för något jag kan tro på. Så började letandet, och jag hittade av en slump Amahoro Amani. Jag gillade det! Jag tog kontakt med Svenska Scoutrådet, berättade om mina studier, min scoutbakgrund och lite om mina intresseområden, och vips hade jag fått mig en praktikplats. I Burundi! I Afrika! På franska! För ett projekt som genomförs av de lokala scoutförbunden! Helt plötsligt skulle jag själv till Afrika, i fyra hela månader. Spännande, läskigt, och alldeles, alldeles underbart. Jag ska försöka förmedla lite av den energi och kraft som jag upplevde under mina månader i Burundi, och lyckas förhoppningsvis inspirera er fantastiska roverscouter till att upptäcka vår scoutvärld. Det finns så mycket där ute, bara du vet vad du ska leta efter. Projektet är aktivt i östra Demokratiska Republiken Kongo, Rwanda och Burundi, ett område som också kallas Stora Sjöregionen. Amahoro Amanis huvudkontor ligger i Burundis huvudstad Bujumbura. Under mina fyra månader som praktikant hos Amahoro Amani jobbade jag mycket på projektets kontor, men deltog också i många spännande aktiviteter. Under min första helg var det en nationell högtid i Burundi, och det skulle givetvis Amahoro Amani också fira. Vi började med

att som specialinbjudna gäster delta i en tjusig ceremoni tillsammans med presidenten och hans stab, marscherade sen med Amahoro Amanibanderoller genom staden, och avslutade dagen med att leka och äta tillsammans med ett gäng gatubarn. Kontrasterna är stora! Nästan varje helg fanns det Amahoro Amani- eller scoutaktiviteter att delta i, och en av de saker som fascinerade mig mest med både Amahoro Amani och med scoutrörelsen i stort i regionen är den kraft som finns i de ungdomar som väljer att engagera sig. Vill du gå på en tävling anordnad av de kvinnliga scouterna där tjejerna i mindre patruller tävlar om att komma med de bästa argumenten kring varför tjejer ska ha samma rättigheter som killar, och hur detta ska uppnås? Eller delta i en utbildning för ett gäng nya fredsklubbsledare inom Amahoro Amani? Eller fira Thinking Day, den internationella scoutdag som i många länder firas stort genom att ägna en tanke åt scouter i andra delar av världen, med att marschera genom staden med flera hundra scouter och sedan avsluta med en stor festlig tillställning med framträdanden och dans? Allt det här och mycket, mycket mer fick jag göra under min tid i Burundi. Det är alltid mycket på gång, och det är fantastiskt hur de får ihop resurser till att genomföra alla aktiviteter. Fredsklubbarna förväntas finansiera sina egna aktiviteter

142

L채s mer om Amahoro Amani p책 www.scout.se

143

genom bidrag från klubbmedlemmarna och andra intäkter de själva kan generera. Burundi är ett land där de ekonomiska resurserna är knappa, även inom scoutrörelsen, men ändå lyckas fredsklubbarna för varje aktivitet samla in de resurser som behövs. Oavsett om det handlar om att konstruera en bro, bygga ett hus eller gå med matvaror till sjukhuset. Om jag ska sammanfatta scoutrörelsen och Amahoro Amani i Stora Sjöområdet med ett ord, är det givna ordet ”sprängkraft”. Amahoro Amani är fantastiskt, men det fantastiska stannar inte i Stora Sjöområdet. Vi har mycket att lära oss av Amahoro Amani, och deras sätt att angripa den problematik som finns mellan olika folkgrupper i regionen kan inspirera oss att jobba med exempelvis integrationsfrågor. Hela metodiken, att en grupp unga människor tillsammans analyserar sin omvärld, identifierar ett problemområde, och kliver in och gör konkreta handlingar för att bidra till för-

Snabba fakta Amahoro Amani är ett projekt som startades efter det grymma inbördeskriget i Burundi och folkmordet i Rwanda med flyktingströmmar till Kongo på 1990-talet. Projektet verkar för att förebygga konflikter och bidra till fred och utveckling genom att organisera ungdomar lokalt i fredsklubbar. • Varje fredsklubb består av 20-50 ungdomar och leds av en jämnårig utbildad Community Mediator. • Idag finns cirka 650 fredsklubbar med ungefär 25 000 aktiva ungdomar i Rwanda, Burundi och östra Demokratiska Republiken Kongo. • I fredsklubbarna arbetar man bland annat med att kartlägga grunderna till konflikter i sitt lokalsamhälle, identifiera problem samhället står inför och ta fram och genomföra en handlingsplan för att lösa problemen som man identifierat. • Amahoro betyder fred på språken Kirundi och Kinyarwanda, och Amani betyder fred på Swahili.

144

bättring, är i högsta grad applicerbart även på svensk scouting. Det fantastiska inom Amahoro Amani gör även nytta på andra nivåer. Jag, som tidigare praktikant inom projektet, har nu fått möjligheten att vara med och leda den svenska delen av projektet, som bland annat innehåller att ta fram programaktiviteter för svenska scouter utifrån Amahoro Amanis metoder. Och allt började med ett samtal för ett och ett halvt år sen, från en då intet ont (eller gott!) anande student. Scouting är fantastiskt, och stärker både samhällen och individer. Om du är intresserad av omvärldsfrågor och är scout finns alla möjligheter att kombinera dessa två, och det är bara din egen fantasi och drivkraft som sätter gränserna. Ta med din patrull till Burundi för att själv uppleva sprängkraften, eller kontakta ett scoutförbund i något land du alltid velat åka till och fråga om du får vara volontär. Scouting finns överallt, använd det!

Elin Orvik

”Amahoro Amani – för freden vidare”

145

Lobbying eller lobbning innebär att föreningar, företag eller intressegrupper försöker påverka politiker, tjänstemän och andra makthavare. Ordet kommer från engelskans lobby, och syftar på att lobbyisterna hängde i hotellobbyn och väntade på att den de ville påverka skulle komma tillbaka till sitt hotellrum. I vissa länder, till exempel USA, finns en lång tradition av lobbying. I Sverige har fenomenet varit ovanligt men på senare år har det blivit mer utbrett. I EU är det i dag vanligt med lobbying och i Bryssel finns många proffslobbyister som arbetar på uppdrag av organisationer och företag. Lobbying kan förekomma på alla nivåer i samhället och politiken. På riksplanet kan det handla om stora frågor som kärnkraft eller skatter, medan det i kommunerna kan handla om lokala frågor som nedläggning av skolor eller var den nya idrottsplatsen ska byggas. Scouterna är en av många organisationer som arbetar med lobbying, exempelvis genom scoutnätverket som finns i riksdagen, eller genom att närvara på internationella konferenser där man vill påverka resultatet (se sidan 178). Lobbying kan också användas som ett verktyg av enskilda scouter. I Sverige är det lätt att få tag på kontaktuppgifter till politiker och andra makthavare. Tycker du att det behövs en ny fritidsgård på din ort? Eller vill du se en upprustning av en gammal lägerplats vid en sjö i din kommun? Då kan du lobba för detta genom att mejla eller skriva brev

till politiker och tjänstemän. Eller boka träff med makthavarna och försök övertyga dem personligen! Du kan också ordna torgmöten, demonstrera (glöm inte att söka tillstånd) eller samla in namnunderskrifter och överlämna till politikerna. Lobbying är ett sätt att göra sin röst hörd och påverka politiken även mellan valen. Det är inte helt okomplicerat med lobbying ur en demokratisk synvinkel. Företag och andra med stora resurser kan anställa lobbyister som på heltid ägnar sig åt att bearbeta politiker i en viss fråga. Detta kan leda till att ekonomiska faktorer avgör vem som får mest inflytande, vilket strider mot demokratins grundprinciper. Ett exempel är ett skogsområde som ska avverkas, men en miljöorganisation vill stoppa avverkningen och många arbetar ideellt med att samla in namnunderskrifter. Samtidigt har skogsbolaget som vill avverka flera lobbyister som ägnar all sin tid åt frågan. Risken är att skogsbolagets ekonomiska resurser blir avgörande. Men även om det kan vara svårt att hävda sin åsikt gentemot resursstarka intressegrupper är det viktigt att engagera sig. Gräsrotslobbying har påverkat många beslut i Sverige!

146

10 tips för att påverka en makthavare! 1. Ring och boka ett möte med makthavaren som kan påverka din fråga. Det kan exempelvis vara en politiker eller tjänsteman i kommunen eller riksdagen, eller en VD eller chef i något företag eller organisation. Var tydlig med vem du är och vad du vill prata om. 2. Läs på om den du ska träffa. Vad är personens ansvarsområde? Vad har personen jobbat med tidigare, vem är personen privat, finns det någon extra anledning att han eller hon skulle hålla med dig i din fråga? 3. Tajming kan vara viktigt – det är ofta lättare att påverka i en fråga som är aktuell i media, eller när det snart är val. 4. Var påläst om din fråga. Se till att du kan siffror, fakta och att du kan både argumentera och svara på frågor och motargument. 5. Ha ett mål med mötet. Be gärna makthavaren om något om konkret, exempelvis att hon/han besöker er verksamhet, eller röstar på ett visst sätt i en kommande omröstning. Erbjud dig att hålla personen uppdaterad, lägga till honom/henne på en mejllista eller bjuda in till evenemang som ni ordnar. 6. Under mötet, presentera din ståndpunkt på ett strukturerat och kortfattat sätt. Var positiv – även om du kanske egentligen är arg och frustrerad på personen du träffar, är det lättare att få gehör för din åsikt om du är trevlig och saklig. 7. Lämna kvar ett faktablad som sammanfattar dina viktigaste argument och siffror. 8. Håll tiden – stanna inte längre än en halvtimme om ni har bokat en halvtimme. Tacka för mötet. 9. Hör av dig igen efter en tid och följ upp, fråga hur det går. 10. Ha tålamod, förändring kan ta frustrerande lång tid. Försök igen senare eller med en annan person om inget händer.

147

Scouting finns över hela världen. Genom detta stora nätverk av likasinnade kan man få kontakt med någon på andra sidan jorden, och använda storleken till att göra någonting bra. Scouterna i världen är uppdelade i två världsorganisationer.

WAGGGS

World Organisation of Girl Guides and Girl Scouts, är den ena världsorganisationen. WAGGGS har funnits sen 1928 och har nu tio miljoner medlemmar i 145 länder. Bara tjejer kan vara medlemmar och bland dessa finns alla tjejscouter i Sverige. WAGGGS menar att deras uppdrag är ”att möjliggöra för flickor och unga kvinnor att utvecklas till sin fulla potential som ansvarsfulla medborgare i världen”, och för att uppnå detta arbetar de till exempel med ledarskap i WAGGGS Leadership Development Program, och med att få tjejer att försöka förändra världen i Global Action Theme. WAGGGS är också väldigt engagerade i FN:s milleniemål, som du kan läsa mer om på sidan 152. Generellt arbetar WAGGGS mycket med påverkansarbete, advocacy, och spelar en viktig roll i kampen för jämställdhet eftersom de är en av världens största kvinnoorganisationer. 2008 valdes svenska Camilla Lindqvist in i WAGGGS världsstyrelse – ett hedersfullt och inflytelserikt uppdrag.

WOSM Wilhelm Tunemyr var deltagare på Roverway 2003 i Portugal. ”Jag var med i Portugal, och då lärde jag mig massvis både om Portugal och om andra länder. Det är en utmärkt chans att reflektera över hur svensk scouting skiljer sig från scouting i andra länder, och hur vår scoutkultur speglar vårt samhälle i övrigt. Roverway är en kombination av ett genomtänkt program och en dörröppnare ut mot Europa!”

Den andra världsorganisationen är WOSM, World Organization of the Scout Movement. WOSM organiserade från början pojkscouter men nu är både tjejer och killar välkomna. Även WOSM arbetar såklart för unga människor, och deras syfte är ”att främja utvecklingen av unga människor genom värderingar grundade på scoutlag och löfte, att skapa en bättre värld där var och en kan bidra till samhällsutvecklingen”. Finlandssvenska Karin Ahlbäck blev 2011 som 23-åring invald som en av tolv medlemmar i World Scout Committee, WOSMs motsvarighet till styrelse. En imponerande bedrift då majoriteten av medlemmarna är betydligt äldre och nästan uteslutande män. WOSM har över 30 miljoner medlemmar från 161 länder, bland annat alla killar i Scouterna i Sverige. WOSM anordnar även Världscoutjamboreerna. www.scout.org

www.wagggs.org

148

Martin Persson var deltagare på World Scout Moot 2010 i Kenya. ”Att åka på Moot är en unik chans att träffa roverscouter från hela världen, en upplevelse som inte går att få i något annat sammanang. Du gör allt i internationella patruller och får på så sätt lära känna andra kulturer på ett väldigt unikt sätt. Tänk dig att laga middag med scouter från fyra kontinenter, på sju olika språk. Det är World Scout Moot!”

World Scout Moot

”Moot” är engelska för ”aktivt möte”, och är namnet på det internationella Roverforum som arrangeras av WOSM vart fjärde år. Deltagaråldern är 18-26 år och syftet är att stötta unga som vill knyta internationella kontakter eller samarbeta för att öka den internationella förståelsen hos unga människor.

Roverway

Roverway är ett europeiskt arrangemang som riktar sig till scouter mellan 16 och 22 år, och anordnas vart tredje år. Både WAGGGS och WOSM är involverade i programmet som är uppdelat i en långhajk och en tid på lägerområdet med alla möjliga aktiviteter.

149

WAGGGS-arrangemang

Till skillnad från WOSM så anordnar WAGGGS inga årligen återkommande arrangemang utan skapar istället mötesplatser som varierar från år till år. Arrangemangen har ofta stort fokus på politik och samhällsengagemang, som till exempel utbildningar i anknytning till FNs klimattoppmöte eller lokala insatser i behövande länder. Här finns alla möjligheter att engagera dig, håll utkik på WAGGGS hemsida för att se vilka arrangemang som är på gång just nu. (Observera att bara tjejer kan delta på vissa event).

Linda Fröström inledde sin scoutbana i Ronneby sjöscoutkår i NSF och sedan dess har hon varit fast i scoutrörelsen. När Linda var 24 år blev hon invald som International Commissioner (IC) i Svenska scoutrådets styrelse. Det finns två svenska IC, en tjej och en kille, en för varje världsorganisation WAGGGS och WOSM (World Association of Girl Guides and Girl Scouts och World Organization of the Scout Movement, se sidan 148). – Rollen innebär att sköta de scoutpolitiska kontakterna med andra länder och gentemot världsorganisationerna. Man kan säga att vi fungerar som Scouternas utrikesministrar. Vi jobbar för att föra en internationell dimension av scouting till Sverige och vi för ut våra kunskaper och erfarenheter i världen, säger Linda. Huvuduppgiften för en IC är att leda delegationer till regionala och internationella konferenser inom WAGGGS och WOSM. Som delegat är Linda med och bestämmer vad världsorganisationerna ska arbeta med. Det kan till exempel vara att bestämma var nästa jamboree skall vara någonstans, vilka som skall sitta i styrelsen och vilka teman som är viktiga att fokusera på och arbeta med. – Det är precis som på våra stämmor och förbundsmöten i Sverige. Mycket går ut på att dela med sig av sina kunskaper. Vi sprider till exempel fakta om arbetet för fundraising och sponsorer och mot övergrepp. Men vi får tillbaka mycket inom till exempel medlems- och programutveckling som vi senare också kan sprida vidare, säger Linda. När Linda inte sysslar med sitt scoutarbete jobbar hon på Ungdomsstyrelsen inom programmet Ung och Aktiv i Europa. Linda handlägger och informerar om ansökningar för ungdomsutbyten, något som kan liknas vid scoutläger men som sker på europeisk nivå. – Det är väldigt kul och något jag verkligen vill uppmuntra fler scoutkårer att söka till. Tänk att kunna åka på läger i Europa och bara behöva betala 25 procent av resekostnaderna! Resten kan man söka bidrag för, säger Linda.

Breddad bild av livet

Linda berättar att hon som IC får möta olika kulturer under deras egna förutsättningar och att hon nu har vänner över hela världen. – Möter man en annan scout har man alltid något gemensamt. Jag tror mycket på vad Baden-Powell sa: ”Om

alla människor i världen var scouter så skulle det inte finnas några krig, för man krigar inte med sina vänner”, säger Linda. Den internationella dimensionen har gett Linda en stor förståelse för världen och för varje enskild scouts deltagande i en världsrörelse. – När alla scouter i Sverige går till sina veckomöten deltar de omedvetet i en världsrörelse där de får lära sig samma värderingar som pojkar och flickor i nästan alla världens länder. Den tanken får det att pirra i magen av förundran för den spridning vår rörelse har, säger Linda.

Det finns plats för fler

Bara två personer åt gången kan vara International Commissioners för Sverige. De väljs för två år i taget. Men det finns många andra internationella projekt att engagera sig i. – Man kan åka på ett internationellt läger eller event och lära känna scouter i andra länder som man vill hålla kontakt med, säger Linda. Om du vill veta mer om detta och vill ha tips, kolla in vilka arrangemang som finns just nu på www. scout.se. Det finns också möjlighet att åka till något av de världsscoutcenter som finns där man antingen kan delta i ett läger eller arbeta som volontär (se sidan 106). – Jag har själv jobbat på Our Cabaña, WAGGGS världscoutcenter i Mexico, och det är ett minne för livet! I Norden och Europa händer det massa spännande saker hela tiden. Man kan delta i olika arbetsgrupper eller åka på seminarier inom – allt från programutveckling till miljö och hur vi kan påverka politiker att lyssna mer på unga, säger Linda. Ett annat alternativ är att engagera sig i utvecklingssamarbetet Amahoro Amani för att hjälpa till att bygga fred (Läs mer om Amahoro Amani på sidan 142). Om du vill veta mer om vilka projekt som bedrivs kan man kontakta den som är International Commissioner eller prata med den internationella sekreteraren på Scouternas kansli om vilka möjligheter som finns. Kanske hittar du din inspiration hos dem till ditt roverprojekt. – Om vi vet att du är intresserad kan vi också höra av oss när saker dyker upp, säger Linda.

150

”Jag har vänner över hela världen och jag har fått möta kulturer under deras egna förutsättningar”

151

År 2000 satte FNs medlemsländer upp åtta så kallade millenniemål, som de tror kan förbättra världen. Meningen var att målen skulle vara uppfyllda till år 2015.

Målen är främst knutna till fattigdom och hur man ska förbättra för U-länder, men de kan även kopplas till de rikare länderna och vår vardag i Sverige. Dock har kritik framförts om att de är väl ambitiösa, att halvera världens fattigdom på 15 år kan till exempel kännas svårt. Du själv kan använda millenniemålen som inspiration för ett roverprojekt. WAGGGS (se sidan 148) använder millenniemålen som ett tema under rubriken ”Girls worldwide say: Together we can change our world.”

Vill du läsa mer? www.millenniemalen.nu FNs hemsida www.un.org Sök på internet på ”MDG’s” eller ”Millenium Development Goals”

WAGGGS och millenniemålen

I samband med sitt 100-årsfirande anordnade WAGGGS mellan 2010 och 2012 en serie forum för unga kvinnor med de olika millenniemålen i fokus. En viktig del var att låta deltagarna tänka över vilka projekt de kunde

driva i sitt hemland för att hjälpa till att uppfylla millenniemålen. Matilda Axelson, som var på ett av forumen på scoutcentret Our Chalet i Schweiz, poängterar att WAGGGS var noga med att saker verkligen skulle bli gjorda. – Hela det veckolånga forumet gick ut på att hjälpa oss deltagare att utveckla våra individuella projektplaner. WAGGGS är väldigt noga med att det man gör ska vara konkret och verkligen leda till någonting, och både före och efter själva forumet fick vi rapportera skriftligen i vilken fas vårt projekt var och hur vi skulle gå vidare. Att diskutera milleniemålen med scouter från helt olika delar av världen gav verkligen insikt i hur olika samhällsproblemen ser ut i olika länder, men det gav samtidigt en mycket stark känsla av gemenskap och att vi måste lösa de här problemen tillsammans som medlemmar av den globala befolkning vi faktiskt är, berättar hon.

Hej Melissa Moor! Hur jobbar ni med millenniemålen i scoutorganisationen Girl Guides of Canada? – Varje år har Girl Guides of Canada (GGC) ett så kallat National Service Project, som är ett serviceprojekt som pågår under hela året, över hela Canada, där varje åldersgrupp har egna aktiviteter. Projekten är varje år baserade på en av WAGGGS Global Action Themes, som i sin tur baseras på ett millenniemål, och 2011 jobbar vi med mål nummer tre i projektet Empowering Girls. Tidigare har vi bland annat jobbat med mål ett, i projektet Eradicate Hunger and Poverty. Vi ska snart ha ett val här, och GGC har samarbetat med en organisation som heter Equal Voice, somarbetar med att få kvinnor mer involverade i politiken. GGC och Equal Voice driver kampanjen Take a Girl to vote, som uppmanar vuxna att ta flickor med sig när de röstar. Detta lär flickorna om politik och hur de kan vara en aktiv medborgare. Vi har även tvillingprojektmed scouter i fattigare länder, till exempelmed Dominica i Västindien, och det anordnats flera resor varje år där flickor och vuxna kan vara volontärer internationellt.

152

Mål 2

Låt al la ba rn få gå i g Både anta le ru ndsk t fl ha r ök at kraf ickor och pojk ar som få ola. r gå i gr unds tigt de senast at t detta mål kola e åren, men ändå tror in kom mer at t te F N uppnås. A nd ja r skolan lig elen ba rn so ger nu ru nt m bör90 procent, 67 m iljoner men fort ba rn i Många av de vä rlden ingen möjlighet fa ra nde ha r ssa bor i konfl at t iktd rabbade gå i skolan. om råden.

M ål 1

hu nger. dom och dollar om ns fatt ig 5 e ,2 d 1 rl ä än v Ha lvera as leva på m ind re at t fatt igdomen ts ing ro t tv T . an ig tt m t målet at m fa Om F N med at nas man so er. dagen räk t av 0 0 -talet räk nar lls på många plats i pfy ute tt iga var it ök ade i sl ldsfat tigdomen up andelen fa iskor i är av v a en er g v in n n hal har m insk men en m ilja rd män a Snabbast d ien, er närd d In n u ch t o a an K in ar konst Mål 4 världen v utet av 2 0 09. i sl Minska barnadödligheten. Barnadödligheten räknas i antal barn som dör innan de hunnit fylla Mål 3 fem år. År 1990 dog drygt tolv milÖka jämstäl ldheten och förbättra kvi nnors stäl lnin joner barn, år 2009 var antalet nere g. Jämstäl ldhet mäter FN gen i åtta miljoner. Framstegen beror om anta let kvin nor i skolan, arbetsl ivet bland annat på vaccinationsprooch i världens olik a parlament. Äve gram, ökad tillgång på rent vatten n om jämstäl ldheten ökat, är det och insatser mot malaria. Trots fortfara nde orät tvist, exempelvis var end detta är det långt kvar ast 20 procent av världens riksdag till att nå målet. sledamöter kvin nor år 2010.

M ål 6

kdomar. and ra sju /a ids och los skördar årligen iv h v a n tuberku d rade rid n inge Stoppa sp m aids, malar ia och msmed iciner och än sk at. in so ro m b ar t m le av o ta hjä lp toan Sju kd men med g har sm it g åt t ned många liv, sju kdomshanteri n ögst 1997 och har iljoner h ng m ruti ner k ri it tade i h iv var som psk at tn ingsv is 2 ,6 elen p m nd u ys A n es 7. t d 9 le ta 19 ta it An r 2 0 09 sm procent fä rre än år sedan år 2 0 0 0. Å s. es d nt , 21 sedan r med h iv ed 2 0 proce män n isko ar ia har m insk at m al m i dödsfal l

Må

Förbättra l 5 30 0 00 0 kv möd ra hä lsan. in sa mband m nor dör va rje år i ed grav id it et och förlossn ing. V is men det är sa framsteg har sket t lå ngt kvar ti ll målet. F menar at t de N av ku nsk ap t krävs ök ad sprid n in g om och förloss hälsa för möd ravå rd n ing för at t man sk a lyck as med mål 5.

Mål 7 Sä kerstä ll Målet om m ilj en m iljömässigt hå llbar ut veck ling. ömässig t hå llb ar ut veck ling saker, bland an in nebä r flera na t at t ge ol ik fler män niskor m insk a sk ad lig rent dr icksvatte a a n, 1990 ha r näst utsläpp och beva ra biolog isk mångfald. an två m iljarde Seda r män niskor få dr icksvatten, tt bätt re til lg ån n vi lket är en st or framgå ng. g til l av kold ioxid ha De globala ut r dä remot ök at släppen m ed 38 pr stäl let för at t ocent seda n 19 ha lveras som 90, i målet säger.

Mål 8

Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar. Det skulder som många fattiga länder har är ett stort problem för deras utveckling. Genom att skriva av skulder och ge bistånd kan rikare länder hjälpa till. Dessutom menar FN att handelssystemet behöver bli rättvisare och tillgångar fördelas jämnare. Vissa framgångar har nåtts inom målet, bland annat har cirka 40 länder fått skulder avskrivna, men enbart fem länder i världen lever upp till sina löften om mängden bistånd.

153

Scouterna är bra på mycket, men det finns mängder av andra organisationer som har specialistkunskap och nätverk inom olika områden. Kolla upp om det finns någon som arbetar med det ni är intresserade av! De kan säkert hjälpa er med idéer, information eller kontakter, eller kanske till och med vill göra projekt tillsammans med er. Här presenteras ett axplock av alla organisationer som arbetar för något bra

Läkare utan gränser

Vad är ert huvuduppdrag? Vår huvuduppgift är att rädda liv och lindra nöd bland människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer, oavsett deras politiska åsikt, religion eller etniska tillhörighet. Vi skickar våra team dit där behoven är som störst. Vi har hela världen som verksamhetsfält. Läs mer om vår organisation och om vad vi gör på vår hemsida: www.lakareutangranser.se. Hur länge har er organisation varit aktiv? Läkare utan gränser grundades i Frankrike 1971 (därav det franska namnet MSF = Médecins Sans Frontières). Den svenska sektionen kom till 1993. Kan man praktisera hos er? Nej, vi tar inte emot praktikanter i fält. Det finns ingen som har tid avsatt för handledaruppgifter. Varje fältarbetare är rekryterad för ett specifikt ändamål och kraven är stora, bland annat måste man ha adekvat utbildning och dessutom ha varit verksam i Sverige i minst två år. Hur gör man om man vill arbeta hos er? Vi har inte bara behov av sjukvårdspersonal, vi anställer också psykologer, administratörer, ekonomer, sanitets- och vattentekniker, logistiker. Läs mer om även detta på vår hemsida under ”Fältarbete”. Vad är ert motto? Något regelrätt motto har vi inte men vår huvuduppgift här ovan kan väl få duga: rädda liv och lindra nöd där behoven är som störst.

Jordens vänner

Vad är ert huvuduppdrag? Jordens vänner arbetar med flera olika frågor så som internationella klimatfrågor, trafikfrågor, konsumtion, svensk skog och biologisk mångfald. För att nämna något. Hur länge har er organisation varit aktiv? Man kan säga att vi har firar 40 år i år. 1971 bildade Sverige tillsammans med Frankrike, USA och England Friends of the Earth (FoE), Jordens vänner på svenska. FoE är i dag världens största demokratiska miljöorganisation med över två miljoner medlemmar i 77 länder. Kan man praktisera hos er? Ja, man kan göra sin praktik hos oss beroende på om vi vid tillfället har plats på kansliet och tid för handledning. Bästa sättet att göra det är att skicka ett mail där man berättar lite om sig själv, varför man vill göra sin praktik hos oss, vilken tidsperiod man tänkt sig och vilka frågor man är intresserad av. Hur gör man om man vill arbeta hos er? Bästa sättet är att först involvera sig ideellt i någon av våra lokalgrupper som finns över hela landet. Då lär man känna organisationen och hur vi arbetar. Men annat ideellt engagemang i någon organisation är också meriterande. Sedan, beroende på vilken tjänst man söker, behöver man rätt utbildning och erfarenhet, och som sagt gärna erfarenhet av tidigare arbete i någon idéburen verksamhet. Vad är ert motto? ”För att miljö och solidaritet hänger ihop.”

154

Plan

Vad är ert huvuduppdrag? Varje år investerar Plan International runt tre miljarder svenska kronor i olika utvecklingsprogram världen över program som ökar tillgången till god hälsa och utbildning, skapar en trygg närmiljö och kämpar mot alla former av diskriminering, våld och övergrepp. Plan arbetar med rättighetsbaserat utvecklingsarbete, för oss är det viktigt att barn inte bara är passiva mottagare eller ”offer”. Vi tror på barns förmåga och rättighet att själva vara delaktiga i förändringsarbete. Plan Sverige arbetar även med opinionsbildning i Sverige och försöker påverka beslutsfattare i såväl Sverige som internationellt för att få barns rättigheter respekterade. Dessutom arbetar vi för att beslut och handlingsplaner på både internationell och regional nivå ska inkludera barns rättigheter. Hur länge har er organisation varit aktiv? Plan grundades 1937 och finns idag i 66 länder. Plans arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. Plan möjliggör att 28 miljoner barn och deras familjer själva kan påverka och förbättra sin livssituation. Plan Sverige startade sin verksamhet 1997 och är en självständig del av den internationella organisationen. På Plans kontor i Stockholm arbetar cirka 50 anställda och vi har över 70 000 faddrar runtom i Sverige. Kan man praktisera hos er? Vi erbjuder tre olika former av praktik i Sverige; studiepraktik, yrkespraktik och prao. För att få en studiepraktik plats hos oss behöver du vara student vid ett universitet eller en högskola och vara intresserad av utvecklingsfrågor och/eller barns rättigheter. Om du söker en praktikplats hos oss fyller du i ett frågeformulär på vår hemsida och skickar in ditt CV samt ett personligt brev. Hur gör man om man vill arbeta hos er? På Plan Sverige arbetar personer med olika bakgrund och kompetens. Till de allra flesta tjänster behöver man högskolekompetens men vi har även tjänster som inte kräver det. Hos oss finns bland annat samhällsvetare, jurister, journalister och ekonomer. Vi har alla gemensamt ett stort intresse för och kunskaper om barns rättigheter. Vi annonserar ut våra lediga tjänster på vår hemsida och där kan man läsa om vilken erfarenhet som krävs för tjänsten man söker. Utlandserfarenhet, språkkunskaper och andra erfarenheter av ideellt arbete kan i vissa fall vara meriterande.

SOS Childrens Villages

Vad är ert huvuduppdrag? Oavsett om vi hjälper föräldralösa barn att få ett nytt hem eller stöttar utsatta barn och deras familjer, så är ledstjärnan i vårt arbete att alla barn ska få växa upp i en familj. Och varje år hjälper vi hundratusentals barn att få en trygg barndom med en förälder att krama och syskon att leka med. Hur länge har er organisation varit aktiv? SOS Barnbyar har arbetat för de allra mest utsatta barnen i över 60 år. Idag driver vi barnbyar i 132 länder där föräldralösa eller övergivna barn kan få ett nytt hem. Vi arbetar också förebyggande, för att barn ska slippa bli föräldralösa. Genom sociala center i anslutning till barnbyarna kan vi hjälpa barn vars familjer har det svårt att få stanna kvar hos sin biologiska mamma och pappa. Det kan handla om att ge ett mikrolån så att familjen kan lyfta sig ur fattigdom, eller att ge bidrag till mediciner och sjukvård. Kan man praktisera hos er? Vi har tyvärr ingen möjlighet eller några resurser att sända personer från Sverige för att göra volontärarbete eller praktik i en barnby. En viktig anledning är att personalen i barnbyarna oftast inte har möjlighet eller tid att hjälpa till som handledare och annat som krävs för att arbetet ska fungera. All personal i barnbyarna är lokalt anställd. Detta bland annat med hänsyn till barnen – för att kunna ge dem kontinuitet, trygghet och säkerhet så harpersonalen i barnbyarna har ett långsiktigt åtagande. Det finns alltså ingen svensk personal på plats. I många barnbyar finns det inte heller engelsktalande personal. Vi tar i mån av plats och behov emot praktikanter på kontoret i Stockholm. Man vänder sig då till den avdelning man vill praktisera på. Främst handlar det om längre praktikperioder på som minst tio veckor. Hur gör man om man vill arbeta hos er? Man får hålla utkik på vår hemsida där lediga tjänster annonseras. Vad är ert motto? Vårt motto är egentligen mer en vision: Alla barn ska få växa upp i en trygg miljö med stöd från en familj och samhället.

Vad är ert motto? Vårt motto är ”Plan - för och med barn” och vår vision är att arbeta för en värld där alla barn på lika villkor kan förverkliga sin fulla förmåga och leva i ett demokratiskt samhälle där mänskliga rättigheter och värdighet respekteras.

155

UNICEF

Vad är ert huvuduppdrag? UNICEF är FN:s barnfond. Med barnkonventionen som grund kämpar vi för att alla barn runt om i världen ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det handlar om överlevnad, trygghet, utveckling och inflytande. Alla barn ska ha rätt till rent vatten, hälsovård, vaccin, skola, stöd i katastrofer, skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. Vi är världens ledande barnrättsorganisation med verksamhet i över 190 länder. UNICEF arbetar förebyggande och långsiktigt, är partipolitiskt och religiöst obundet och arbetar för att åstadkomma varaktiga förändringar. Hur länge har er organisation varit aktiv? I Sverige har vi varit verksamma sedan 1954. UNICEF, FN:s barnfond, bildades efter andra världskriget 1946. Kan man praktisera hos er? Läs om detta på vår hemsida: www.unicef.se Hur gör man om man vill arbeta hos er? Denna information kan man läsa om på webben. Man kan även engagera sig frivilligt hos oss, också detta finns information om på webben. Många unga människor runt om i landet väljer att ge av sin tid och hjälpa oss att informera, samla in och bilda opinion för barns rättigheter.

Naturvårdsverket

Vad är ert huvuduppdrag? Vi är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål där många myndigheter samverkar. Hur länge har er organisation varit aktiv? Naturvårdsverket grundades 1967 Kan man praktisera hos er? Det förekommer att vi tar emot praktikanter, är man intresserad ska man ta kontakt med vår personalfunktion. Hur gör man om man vill arbeta hos er? Intresseanmälan för att arbeta hos oss skickas till vår personalfunktion. Vad är ert motto? Vår vision är: En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer.

Vad är ert motto? ”För alla barn” är någon form av motto. I samband med vårens årliga kampanj ”För varenda unge” brukar vi uttrycka detta i en något mer vardaglig form – ”Vi ska kämpa för varenda unge”.

156

Fältbiologerna

Vad är ert huvuduppdrag? Fältbiologerna är ute i naturen och inne i miljödebatten. Det innebär att vi hänger i skogen, kollar på fåglar och insekter, lär oss om naturen och alla dess djur. När vi är ute får vi vara med om de allra häftigaste äventyren och naturupplevelserna. På samma sätt som vi njuter av att vara ute i naturen kämpar vi också för att rädda den. Naturen är hotad och miljöproblemen måste vi göra något åt. Vi räddar skogar och hav, vi kämpar för klimatet och den biologiska mångfalden. Vi kan inte vänta på att de vuxna ska rädda världen åt oss, ska något hända är det vårt ansvar. Fältbiologerna är öppen för alla ungdomar mellan 7 och25 år som är intresserade av natur och miljö. Hur länge har er organisation varit aktiv? Fältbiologerna grundades 1947 av ett par ungdomar som tyckte att det behövdes en förening för ungdomar intresserade av att vara ute och lära sig om naturen. Fältbiologerna växte fort som Naturskyddsföreningens självständiga ungdomsförening och omfattar idag det mesta inom natur och miljö. Kan man praktisera hos er? Nej, vi brukar inte ta emot folk som vill göra praktik. Vi är en ideell förening som bygger på att vi gör saker själva. Är man sugen på Fältbiologerna och vill lära sig mer är man välkommen att bli aktiv medlem. Det lär man sig mer på än att göra praktik. Vad gör man om man vill arbeta hos er? Fältbiologerna drivs av medlemmarna själva och deras egna initiativ och engagemang. Vi har några få anställda som sköter administration och liknande och ibland har vi anställda informatörer. Om man är intresserad av att jobba hos oss är man självklart välkommen att höra av sig. Vad är ert motto? ”Håll kängorna leriga!” eller ”All makt åt skogen.” använder vi oss av flitigt.

157

Civilsamhället

Det civi la sam hället är ett sam lingsnam n för alla de förening ar, stiftelser, koo perationer och and ra sam manslut ning ar som män niskor eng agerar sig i friv illig t. Ett exem pel är Scouter na och alla dess tusental s leda re som ställer upp ideellt för att ge ung domar en utveckla nde fritid. Civi lsam häll et bruk ar ses som det tredje benet i sam häll et, där staten och näri ngsl ivet är de and ra två. Det finns omk ring 200 000 före ning ar i Sver ige och 48 procent av befo lkni ngen är eng agerade i någon form av idee ll orga nisation. Sektor3 är en tankesmedja som sam lar civi lsam hället. Scouter na är en av med lem mar na i Sektor3. Läs mer på ww w.sektor3.se

Alla företagare är onda stora bossar. Allt de vill är att tjäna pengar, och även om de kan satsa på ekologiska varor eller ge rättvisa löner till arbetare, är de egentligen bara ute efter att ge ett bättre intryck och därmed tjäna mer pengar. För att det ska gå ihop för ett företag kan man i slutändan enbart tänka med spargrisen. Eller är det verkligen så...? Socialt entreprenörskap innebär något helt annat än den bilden. Sociala entreprenörer är nämligen sådana som brinner för något, till exempel miljön eller rättvisa arbetsförhållanden, där de ser problem som de sedan vill göra något åt. Deras lösningar är ofta kreativa och påhittiga, och i många fall flätas de in i en affärsidé. En av grundpelarna i det sociala entreprenörskapet är att man inte drivs av önskan att bli rik, utan istället av det samhällsproblem man vill lösa, även om man naturligtvis kan tjäna pengar på socialt entreprenörskap. Ett exempel på en känd social entreprenör är Muhammad Yunus som fick Nobels Fredspris 2006. Hans idé går ut på att ge så kallade mikrolån, det vill säga lån på mindre summor, till människor i U-länder som annars inte skulle ha möjlighet att ta ett lån. Detta ska hjälpa dem att starta verksamheter som de kan leva av, till exempel köpa mark eller djur. Efter hand som de tjänar pengar är det meningen att de ska betala tillbaka lånet. Men kritiker menar till exempel att

Fundera över Vad har socialt entreprenörskap med roverscouting att göra? Hur kan du utvecklas som roverscout med hjälp av socialt entreprenörskap? Kan ett projekt du ändå tänkt genomföra, berikas av socialt entreprenörskaps-tänk? Vilka målspår kan man använda sig av i ett roverprojekt knutet till socialt entreprenörskap?

158

räntorna är för höga och att många har svårt att betala tillbaka det de fått låna. Även i Sverige drivs mängder av företag med inriktning på socialt entreprenörskap. En av dem är livsmedelsföretaget Grab, Eat & Save the planet!. De säljer mat med ekologiska, årstidsanpassade och rättvist framställda ingredienser till bland annat företag. Själva säger de att deras drivkraft är ”viljan att förändra och påverka sättet vi lever på genom en medveten konsumtion”. Ett annat exempel är kaffeföretaget Casa Progreso, som importerar och säljer ekologiskt och Fair Trade-märkt kaffe och försöker bidra till bättre villkor för odlarna. Deras ambition är att sälja världens mest hållbara kaffe – i ekologisk och social bemärkelse. Så även om många företagare drivs av viljan att tjäna pengar, finns det också sådana med helt andra drivkrafter. Genom att tänka på andra än sig själv och försöka kombinera uppfinningsrikedom och vilja att hjälpa andra, kan man komma ett steg längre än vad man kommit annars. Visst är det inspirerande?

Företaget Saffran Uf säljer ekologisk saffran där vinstöverskottet av försäljningen går till att stödja kvinnor, barn och saffransodlingar i Afghanistan. www.saffran-uf.se Mattecentrum driver gratis räknestugor och läxhjälp på internet för skolelever med hjälp av volontärer och sponsorer. www.mattecentrum.se

Fler exempel på socialt entreprenörskap:

Företaget Global Focus hjälper till att utforma projekt och tjänster för människor, organisationer och företag som vill göra en insats. www.globalfocus.net

Företaget Mjuka flytten arbetar för att skapa en så dräglig utlandsflytt som möjligt för barn. Fokus ligger på barnens rättigheter och behov. www.mjukaflytten.se Det nepalesiska företaget Watabaran återvinner papper som de sedan tillverkar bland annat julkort, kalendrar, anteckningsböcker av. Företagets produkter är fairtrade-märkta. www.watabaran.se

159

Ung omsorg anställer unga för att umgås med de boende på ålderdomshem, och ta med dem på sociala aktiviteter som vårdpersonalen inte hinner med. www.ungomsorg.se

Att gå en universitetsutbildning är ett sätt att utveckla sig själv. Studenter vid Chalmers tekniska högskola hittade mitt bland alla tentor tid till att arbeta även för andras utveckling, i föreningen Insert Africa. En av de studenter som engagerat sig i Insert Africa är Anna-Klara Carlsten. – Jag kom i kontakt med Insert Africa vid min utbildningsstart. Jag hade dessutom varit i samma region i Uganda tidigare och sett effekten av Insert Africas arbete. Det kändes därför naturligt att engagera mig, säger hon. Tillsammans med sina klasskompisar åkte AnnaKlara till Uganda och arbetade under ett helt år. – Vi jobbade med att hitta en lösning för att rena det vatten som pumpas upp i ett vattenverk, uppbyggt av två tidigare projektgrupper. För att verkligen förankra metoden engagerade vi kommunen och framförallt ungdomar. Vi höll workshops och en tävling om vatten och entreprenörskap, säger Anna-Klara. Hon var projektledare för ett av de fyra projekten som drivits under Insert Africa. – Min huvudsakliga uppgift var att driva projektet framåt och hålla ett helhetsperspektiv på projektet. Vi var uppdelade i olika funktioner där jag jobbade för att sammanföra och motivera de olika grupperna.

En ideell förening

Insert Africa är en ideell förening som startades 2006 av ett gäng mastersstudenter från Chalmers. Under de senaste fyra åren har även studenter från Göteborgs Universitet engagerat sig. Organisationens fokus ligger på socialt entreprenörskap, där syftet är att förbättra välfärden och levnadsvillkoren i Afrika. Studenterna engagerar sig i så kallade hjälp till självhjälpsprojekt där förhoppningen är att inspirera och engagera lokalbefolkningen. Hittills har Insert Africa genomfört fyra projekt, alla i östra Uganda. Man har bland annat byggt upp en plattform för entreprenörer och försett bygden

med rent vatten så att det kan användas i affärsverksamheter.

Viktigt för många

Att Insert Africa har stor betydelse för folket i Uganda är det ingen tvekan om. – Vi belyser möjligheter i en region där man många gånger har tappat initiativförmågan. Vi har försökt att väcka initiativ från befolkningen och tillsammans göra något bra av de naturresurser som finns, säger Anna-Klara. Men det är inte bara Ugandas befolkning som får ut något av Insert Africa. Det ger även studenter här hemma i Sverige en möjlighet att engagera sig inom ett projekt som utförs från början till slut. Man jobbar tätt i en grupp och samarbetar med människor från en främmande kultur som har helt andra normer och värderingar. Den erfarenheten är mycket värd i dag. – Jag har lärt mig otroligt mycket både om mig själv, om andra och om en annan kultur. Jag har sakta men säkert börjat förstå mina svagheter och styrkor i en ledarroll och med denna ökade självkännedom är jag övertygad om att jag kan bli en bättre ledare, säger Anna-Klara.

Grym känsla

Självklart var inte varje dag en dans på rosor. De blev ofta långa diskussioner med många viljor. – Det häftigaste var att komma ner på plats i Uganda och arbeta konstruktivt med de människor som vi hade kommunicerat med på knackiga telefonlinjer. Helt plötsligt satt vi där alla tillsammans och försökte lösa problem, ibland hade vi väldigt svårt att förstå varandra men att börja förstå deras perspektiv var en grym känsla!

160

Om projektet hade gjorts av roverscouter... Insert Africa anordnades av ett gäng studenter. Men Scouterna är en minst lika bra plattform som ett universitet för att göra liknande projekt. Var finns det behov, och vilket stöd kan ni ge? Behovet måste inte vara rent vatten eller konflikthantering – det kan vara behovet av musik och dans, preventivmedelsinformation och så vidare. På vilket sätt skulle ett projekt som Insert Africa vara annorlunda om det gjordes inom Scouterna? Hur skulle ni använda er av målspåren och scoutmetoden?

161

Vill du göra någon annan glad? Gå med i Anonyma klubben. Du behöver inte anmäla dig på något vis utan bara helt enkelt bestämma här och nu att du ska vara med. Sen är det bara att sätta igång och utföra goda handlingar. Men glöm inte att de goda handlingarna ska ske anonymt! Du får alltså inte avslöja dig. Men lämna gärna en lapp med lite information om Anonyma klubben så att klubben sprids.

Skrapa bort frosten på en bils rutor.

Håll upp dörren för personen bakom dig.

Bär ut någons matkassar till bilen från mataffären.

Betala nästkommande persons bussbiljett.

Vad du gör för en god handling är helt upp till dig. Det bör inte kosta mer än 70 kr, men får självfallet vara gratis!

Skicka ett värmande vykort till någon du slumpmässigt valt på hitta.se.

Skicka en blombukett till någon.

Betala nästkommande persons fika på caféet.

Hjälp en förälder att bära barnvagnen av/på bussen.

Lämna plats åt någon på bussen eller tåget.

162

Allt startade 2009 då en pojke vid namn Anton föddes med ett hjärtfel. Detta var självklart en orolig tid för Antons mamma, Susanne. Men på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus fick hon ett gott stöd från alla som arbetade på avdelning 323, och Susanne funderade på hur hon skulle kunna tacka för all hjälp Susanne ville även ge något till andra barn som föds med hjärtfel. Någon hade skänkt en virkad katt till en auktion i förmån för hjärtsjuka barn. Susanne ville ge sin Anton en sådan katt och bad en vän, Therese, att virka en hjärtekatt. Och där tog idén fart. Therese virkade inte bara en hjärtekatt utan flera, och snart hade man bestämt att varje hjärtsjukt barn skulle få en hjärtekatt som första gåva. Fler visade intresse för projektet och de virkade hjärtekatterna strömmade in.

1 000 barn föds med hjärtfel

Susanne och Therese arbetar ideellt med projektet Hjärtekatten. Deras ambition är att få ihop så många handvirkade hjärtekatter som möjligt för att sedan skänka de vidare till hjärtsjuka barn. Hjärtekatterna hamnar på hjärtavdelningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund. Deras mål var att få in 100 stycken hjärtekatter men de har redan nu fått in 1100 stycken, och det fortsätter att komma fler.

Sociala medier sprider din idé Hjärtekatten visar att ett från början väldigt litet projekt kan växa och bli något riktigt stort. Sociala medier har en enorm genomslagskraft och en bra idé kan ta oanade vägar. Var inte rädd för att berätta på Facebook, Twitter eller bloggar vad du pysslar med. Du kan använda dessa kanaler för att få med dig fler människor i det du gör och få större effekt.

Zlatan skickades med posten

Elisabeth Danefjäll fick reda på detta projekt genom Twitter där någon hade lagt ut en bild på en hjärtekatt. Elisabeth tycker om att virka och sticka och bestämde sig genast för att hon skulle bidra med en virkad katt. – När jag började virka min katt förstod jag inte att projektet hade blivit så stort och att det var så många som virkade katter runt om i Sverige. Det var väldigt speciellt att

163

virka katten då tankarna ofta hamnade hos det lilla barn och hans/hennes familj som en gång i framtiden skulle få katten, säger Elisabeth. Elisabeth har själv två barn och började under virkandet av hjärtekatten tänka på hur glad och tacksam hon var att hennes barn är friska och pigga. Tillsammans pratade Elisabeth och hennes två barn om att inte alla barn var friska och att det var till ett av dessa barn som hennes virkade katt skulle resa. – När katten var klar var barnen med och bestämde namn, Zlatan, och bäddade ner honom i paketet som sedan skickades iväg på posten, säger Elisabeth. I paketet skickade de även med teckningar som barnen hade målat med små hälsningar på. Efter några veckor gick Elisabeth in på Hjärtekattens hemsida och såg en bild på deras katt Zlatan tillsammans med en massa av andra katter. – Barnens teckningar var också med på bilden och det blev ett väldigt tydligt sätt att visa dem att vi tillsammans kan göra något för någon annan. Det kändes riktigt bra, säger Elisabeth. Om du också vill virka en hjärtekatt för att skänka till ett hjärtsjukt barn kan du gå in på hjärtekattens hemsida där hittar du mönster till virkningen och instruktioner på vart man ska skicka sin katt. – Det är ett lätt mönster och garnkostnaden är låg. Resultatet blir fantastiskt och det är extra kul att virka när man vet att den ges till någon som verkligen behöver den. Varför inte dra igång ett kattprojekt inom Scouterna? avslutar Elisabeth.

Friluftsliv är en del i scoutmetoden, men färdval naturen sträcker sig över mer än bara friluftslivet. Här har du alla möjligheter att fördjupa dig i miljöfrågor, ekosystem och naturens kretslopp. Kanske har du funderat över hur man kan göra vattenreningsverk mer effektiva eller vill du skriva en fågelbok för barn? Som roverscout kan inriktningen naturen hjälpa dig att dra igång ett projekt som verkligen gör skillnad för miljön. Inom färdval naturen ryms även alla typer av utomhusaktiviteter och friluftsliv. Kanske drömmer du om att arrangera en överlevnadshajk? Eller så kanske du vill bygga en egen-

designad kajak eller segla över Atlanten? Detta vägval kan hjälpa dig att utveckla ditt intresse för friluftsliv genom att ge dig mer kunskap, nya idéer och kontakt med likasinnade.

164

Exempelprojekt

Sjä lvinsik t & sjä lvkäns la + förståelse för omvärlde n. Interv jua personer som är väld igt olik a om deras relation till nat uren och vad miljöengagemang bet 10-åring, en farmor, en lan yder för dem. En kompis, en VD, en tbru kare, en lattemam ma , en intern på ett fängelse... Interv juer na kan presenteras på en blogg och var je intervju kan komplet teras med din a egna reflekt ioner kring vad personen sag t, vad du själv kän ner infö r det och hur det relatera r till dina egna tan kar kring nat ur och miljö. Fysiska utmani nga r + akt iv i sam häl let Förbered och genomför en flerdag arshajk på den lok ala vandringsleden, tillsam ma ns med en gru pp ungdomar som inte har någon vana av friluftsliv. Kritisk t tän kande + ta hand om sin kropp + fan tasi och kreativ t utt ryck Projekt gruppen Var ning! satte ihop en utställn ing med bilder och fakta om hur farl ig alkohol är i kombination med båt ar och vat ten. Utställ ningen hade de om bord på en båt som de seg lade runt med i Som ma rsverige. De lade till i olik a ham nar och bjö d ombord folk för att prata om äm net. Eg na värder ingar Fokusera på scoutlagen i allt friluftsliv du gör und er en per iod och försök att sten hår t och slav iskt leva efter scoutlagen just när du är ute. Vad får det för konsek ven ser? Är det något som blir annorlu nda när du försöker vara ext remt ärlig, visa r oerhör t mycket hänsyn eller möter svå righeter med helt osa nnolikt got t humör? Vad kan du ta med dig till ditt vardagsliv och vad blir bara fån igt? Reflektera öve dina erfa ren heter. r och dokumentera

165

Renata Chlumska är äventyraren som bland mycket annat bestigit Mount Everest och Kilimanjaro och paddlat och cyklat runt USA:s 48 lägre stater. Hon har utsetts till en av världens 25 främsta kvinnliga äventyrare. Numera varvar hon expeditionerna med föreläsningar och familjeliv och trivs utmärkt. Renata Chlumska har alltid varit intresserad av äventyr och friluftsliv. I barndomen blev det många äventyrliga tältsemestrar med familjen. Dessutom testade Renata på mängder av olika idrotter. 1995 provade hon klättring och föll direkt för utmaningarna. Klättringen blev en väg till nya spännande upplevelser.– Äventyren har ändrat karaktär och blivit mer omfattande med åren. Nu är det ofta stora expeditioner eller fysiskt krävande utmaningar som kräver noggranna förberedelser. Under åren har hon hunnit med mycket spännande. Renata har dubbelt medborgarskap och blev 1999 den första svenska och tjeckiska kvinna att nå toppen av Mount Everest. Vad är det då som ständigt lockar till nya äventyr? – Det är kombinationen med fantastiska naturupplevelser, nya platser, människor och kulturer. Sedan gillar jag den fysiska utmaningen – att träna, förbereda sig och utmana sig själv. Känslan när man lyckas med något är härlig, säger Renata. För att lyckas krävs naturligtvis förberedelser och kunskaper. Ska man till exempel klättra eller paddla, som Renata ofta har gjort, måste man ha specialkunskaper i just de grenarna. Men det krävs också mer allmänna kunskaper för att bli en bra äventyrare. – Man bör ha grundläggande kunskaper om överlevnad och gärna bra koll på väder, djur och säkerhet. Det viktigaste är dock att

Fakta

Namn: Renata Chlumska Född: 1973 Familj: Sambo, två söner och en bonus-son Bor: Jönköping Yrke: Äventyrare och föreläsare

166

ha kunskap om sig själv, sina gränser och vad man kan prestera. Det gäller att veta hur långt man kan pressa sig själv. Den som inte redan har dessa kunskaper kan naturligtvis lära sig mycket på egen hand, med hjälp av böcker eller kompisar. Men man kan även dra nytta av föreningslivet. – Scouterna, Friluftsfrämjandet och liknande organisationer har mycket att lära ut om friluftsliv och överlevnad i naturen. Andra viktiga saker för den som vill ut på egna expeditioner och äventyr är planering och samarbete. Många expeditioner går i stöpet på grund av att pengarna inte räcker till. Är man fler som åker kan man dela på vissa saker och få ner kostnaden. Och även om äventyr låter väldigt spontant är planering och långsiktigt tänkande avgörande, enligt Renata Chlumska. – Det är bra att ha ett mål att jobba mot, men man måste också inse att det kan ta tid innan målet nås. Tänk långsiktigt, bryt ner i delmål, gör en tidsplan. När du väl är igång och har ett långsiktigt mål kommer du inte att kunna sluta! Själv har Renata Chlumska ständigt nya projekt, bådepå kort och lång sikt. Nu närmast ska hon som första svenska kvinna åka ut i rymden. Och det långsiktiga målet? – Min förhoppning är att jag om 20 år ska bestiga månens högsta berg. Jag mår bra av att ha mål på olika sätt. Det är viktigt med drömmar.

Foto: Gรถran Kropp

167

I de flesta religioner är naturen en viktig del av andligheten. Landskapets skönhet kan tolkas som bevis för en högre makt, eftersom inget så vackert kan ha skapats utan tanke. Allting i skapelsen, från minsta växt till berg och floder, kan betraktas som en del i en planlagd ordning, skapad av en högre makt. Carl von Linné och andra dåtida naturvetenskapsmän var exempelvis övertygade om att naturens artrikedom bevisade Guds existens.

Det finns till och med en tradition inom kristendomen att tala om de två böckerna, alltså Bibeln och naturen. Båda skulle enligt denna åskådning innehålla Guds ord, fast i olika form. Under 1600-talet och framåt, när naturvetenskapen gjorde snabba framsteg, var det många vetenskapsmän som fick kritik av kyrkan för att de försökte sätta sig över Guds skapelse. Men vetenskapsmännen, som i många fall var religiösa, menade att de helt enkelt läste Guds ord, fast i naturen i stället för i Bibeln. Många stora filosofer, exempelvis Henry David Thoreau och Jean-Jaques Rousseau, har hämtat inspiration och idéer från naturen. Thoreau skrev sitt storverk Skogsliv vid Walden när han under två år bodde utan bekvämligheter i en koja vid en sjö, och Rousseaus slagord var ”Tillbaka till naturen!”. Båda dessa filosofer menade att människan är god av naturen men fördärvas av samhället. Idag finns det många exempel på hur naturen kan inspirera och stärka andligheten. Pilgrimsvandringar har blivit mycket populära. Under vandringen är landskapet, det inre såväl som det yttre, en viktig del i att stärka sin tro. Även svenska berömdheter har hittat och utforskat andlighet i naturen. En av dessa är poeten Dan Andersson (1888-1920), som i

sina dikter skriver mycket om skogarna och livet där, men också om längtan efter något annat, något bortom bergen. Han skriver om Gud i flera av sina dikter. En annan berömd svensk som såg spår av andlighet i landskapet var Dag Hammarskjöld (19051961), den svenske diplomaten och FN-ordföranden, som vistades mycket i fjällen. Han menade att det fanns något i fjällandskapet som gjorde att man sänkte rösten av respekt. Ungefär som man gör i en kyrka, synagoga eller moské. Tanken som förenade både Dan Andersson, Dag Hammarskjöld och många andra är att naturen är så fantastisk att man måste om inte tro, så åtminstone hoppas att världen skapats av en högre makt och att våra korta liv är något mer än en droppe i tidens väldiga flod. Får man inte svar när man ber, kanske trädens sång i vinden kan vara svar nog? Ser man inte ljuset i tillvaron, kanske månljuset på en frusen skogstjärn kan ge hopp. För många kan det kännas fel att gå i kyrkan, läsa religiösa texter och be. Kanske hittar man inte rätt i ett religiöst samfund. Då kan en skogspromenad där man funderar över livet, världen och evigheten vara en väg till en andlighet som är viktig när så mycket handlar om snabba beslut, pengar och prylar. I naturen finns andra värden. Leta efter dem i en skog nära dig.

168

Hej! Jag heter Anders Samuelsson och arbetar som narkossjukskö terska och i ambulans. I början av septemb er förra året skulle jag tillb ringa en vecka i Östersund som en del i en kurs på Mittuniversitetet. Kur sen handlade om akut omhändertagande av skadade i svår terräng, fjäll, skog, sjö eller liknande. Jag funderade först på var jag skulle bo, och skulle just titta efter passande vandrarhem då jag kom på det uppenbara . Att ta med tältet. Jag hade saknat uteliv den sommaren och tyckte inte att jag hade haft möjlighet att vara ute tillr äckligt mycket. Jag packade vad jag behövd e i ryggsäck och cykelväska , tog bussen till Östersund med cykel i lastutry mmet och anlände lagom till första mötet på universitetet. När kursdagen var till ända hoppade jag upp på cykeln och började leta efter mitt nya hem den kommande veckan. Klockan var redan mycket, men strax inn an solen började gå ner had e jag slagit upp mitt tält vid toppen av skidbac ken på Frösön. Därifrån had e jag utsikt över ett soldränkt Östersund vid Storsjöns stränder.

Nästa dag hade jag lite mer tid, och utan packning kunde jag lätt leta efter en bättre plats. Jag flyt tade tältet till en plats i sko gsbrynet i kanten av ett fält med Oviksfjä llen i horisonten. Det låg en gård en bit bort, och jag frågade give tvis om det var deras mark och om jag fick tillåtelse att stanna där några dagar. De blev förvånade men var mycket trevliga, och jag åter vände till mitt ännu oresta tält med deras välsignelse och nytt vatten. På morgonen kokade jag kaf fe och gröt, såg dimman dansa över fält et medan fåglarna klämde i allt högre och högre. Sedan satte jag mig på cykeln och började rulla ned för runt Frösön, nästan hela vägen in till stan. Jag var framme vid universitetet på tio minuter, kunde ta en dusch och var sedan redo för en ny studiedag.

På eftermiddagen cyklade jag uppför till mitt natthärbärge och hoppades att mitt tält skulle stå kvar. Det gjorde det hela veckan utan att någon gjort inbrott (bortsett från ett gäng möss som sprang i fört ältet och festade på lite matrester jag inte gömt undan ordentligt) . Vid sjutiden varje kväll kom ett rådjur med två ungar för att beta på fält et alldeles utanför tältet. Jag låg i öppnin gen och såg solen sjunka ned bakom fjällen och färga träd, fält och lador i vackra varma färg er. Hösten gjorde sig påmind och det var mycket vackert. Nätterna had e börjat bjuda på frost och det gjorde kontrasten mellan de varma dagarna, vackra kvällarna och dimmig a morgnarna ännu skönare. När veckan var slut återvände jag med nya kunskaper och en härlig ro i kroppen, glad över att kunna göra något så enkelt, vital och energifylld av dofter, ljud och vackra vyer som dröjde sig kvar i kroppen.

Jag fick några nyfikna frågor och några underliga blickar kursdeltagare, och fick senare reda på att de tyckt att jag konstig. När vi sågs sista gån gen förstod de att det var en mig att vistas dag och natt i naturen. De tyckte att det var respektingivande. För mig var det inga konstigheter att bo en ordentlig energipåfyllnin g av min utevecka!

Häls ningar Anders

169

från övriga var rätt passion för hedervärt och i tält, jag fick

Smärtan i ryggen börjar som en liten pirrning i korsryggen. Sprider sig vidare uppåt. Ökar i styrka. Kryper vidare uppåt och utåt sidorna. Upp till en punkt mellan skulderbladen för att sedan avsluta sin smärtresa i ett långsamt skärande över nacke och axlar.

Det går lättast att paddla på förmiddagarna, när värken bara retas lite, men redan efter lunch börjar det kännas ohållbart när smärtan tilltar. Jag börjar umgås med tankarna om att jag kanske måste avbryta vår expedition, ganska otrevligt eftersom vår resa är planerad sedan lång tid tillbaka. Mycket tid, engagemang och även pengar har gått åt till förberedelserna, så jag slår snart ifrån mig dessa tankar och fortsätter utan att säga något till mina kamrater. Dagarna går och ryggen plågar mig alltmer. Smärtan svider. Det känns som ett skavsår som bara blir djupare och djupare längs med min rygg. Det är svårt att tänka rationellt när värken river utmed ryggen. Jag tror att jag kommer få mindre ont om jag bara kämpar mer. En eftermiddag berättar jag för mina kamrater om hur jag länge har lidit av ont i ryggen och att det helt enkelt inte blivit bättre. Jag gråter när jag säger att ”jag måste kanske avbryta”. Jag måste KANSKE avbryta. Nej det går ju inte, jag kan inte avbryta, inte efter allt som vi gått igenom. Men redan dagen efter kramar jag om mina kamrater och säger farväl till dem. Min resa har nått vägs ände och jag ser på när mina kompisar padd-

Havspaddlarnas Blå Band ”Blå bandet” är ett begrepp i Paddelsverige och syftar på den långa paddlingen utmed med hela Sveriges kust – en färd på över 200 mil. Sedan 1990 finns en officiell utmärkelse för dem som lyckas paddla hela vägen. Fram till 2011 hade 134 personer genomfört färden, den yngsta paddlaren var 18 år. Läs mer på havspaddlarnasblaband.se.

lar iväg i förmiddagsdiset medan jag står ensam kvar på stranden. Vår trio hade planerat att paddla kajak längs med hela Sveriges kust. Vi startade i Svinesund, paddlade söderut, rundade Skåne och paddlade vidare norrut. När vi kom till Kalmar drog jag upp min kajak för sista gången under den färden. Det var ett av de svåraste beslut som jag någonsin tagit. Att avbryta en gemensam resa. På grund av en rygg som inte länge höll. Min hjärna skrek att jag så gärna ville fortsätta. Men det gick inte längre. Jag fick lägga ner paddeln och inse att det finns en gräns för hur långt man kan komma. Kroppen talade förståndigt till mig medan förståndet ville vara oförståndigt. Att avbryta paddlingen har gett mig nya insikter. Framför allt att jag måste lyssna mer på min kropp. Och att man inte alltid kan slutföra sitt projekt eftersom det kan komma hinder i vägen som man inte kan påverka. Jag har också lärt mig att planera och genomföra ett projekt som sträcker sig över lång tid. Ibland är förväntningarna på projektet inte helt realistiska, men ibland fortsätter drömmen att vara just en dröm. Mats Lindquist

170

171

Vandring I Sverige finns det många vackra vandringsleder, både

milslånga som kräver flera dagars vandring, och leder som bara är några kilometer långa. I fjällen kan man ströva fritt eller vandra längs någon av de rösade lederna. Har man inte tid eller pengar att åka iväg och vandra kan man ta en tur i närmsta skog. Man måste inte vandra i skogen. Nästan alla större städer har historiska vandringar och promenadstråk. För dig som vill uppleva andlighet finns pilgrimsvandringar i Sverige och utomlands. Där är målet alltid en religiös plats, exempelvis en kyrka. En pilgrimsvandring kan vara både kort och lång. Man kan till exempel gå Klosterleden till Vadstena. I bland annat Spanien, Portugal och Italien finns det också möjligheter till pilgrimsvandring. Våga testa! Vandring utomlands kan vara ett alternativ om man vill uppleva något annat än den svenska naturen och det svenska vädret. Vandringar i Alperna bjuder på en storslagen och fysiskt krävande upplevelse, men det finns flera andra bergskedjor runt om i Europa och världen som också är väl värda att prova.

Dykning

Under vattenytan döljer sig en helt ny värld. En miljö som en naturälskande människa inte bör missa. Man kan välja den enklare och billigare versionen av dykning, nämligen snorkling. I många varmare länder har man möjlighet att se fiskar i alla regnbågens färger, men det är säkrast att följa med guidade turer om man vill snorkla i okända vatten. I svenska vatten finns inte så många farliga fiskar och andra vattendjur och därför kan man snorkla på egen hand utan större risk. Är man intresserad av att komma ner lite djupare i vattnet är ett dykarcertifikat att rekommendera. Ett dykarcertifikat kan man ta både utomlands och i Sverige. Är du intresserad av att dyka i Norden är det en stor fördel om du tar ditt certifikat här. Det är överlag sämre förhållanden i nordiska vatten än i till exempel Egypten, vilket kan upplevas som obehagligt för en dykare som är van vid god sikt och varmare vattentemperaturer.

Cykling För dig som tycker att det går lite väl sakta när man tar

sig fram till fots är cykling ett bra alternativ. Med vinden i håret kan du susa fram genom vackra miljöer, utomlands och i Sverige, både i stadsmiljö, landsbygd, i skog eller berg. För den våghalsiga finns mountainbike och down hill. Syftet med dessa cyklingstyper är att ta sig genom terräng respektive ner för branta sluttningar, gärna inne i skogen. Många skidanläggningar öppnar för down hill under sommaren, då kan du ta med dig cykeln upp i skidliften och cykla ner. Gotland är ett utmärkt ställe att ägna sig åt avkopplande cykling på. Varför inte skoja till det och hyra eller köpa dig en tandemcykel som du och en vän tar er fram på? Gemenskapen är då total! Vissa pilgrimsleder är anpassade även för cykling. Cykling utomlands går såklart bra det med. Cykeln ger möjlighet att färdas längre sträckor ni kanske satsar några veckor och cyklar till Berlin, eller Irland runt? Tänk på att välja rätt cykel för rätt tur. Och glöm inte hjälmen! Livet är viktigare än en snygg frisyr.

Paddling Att hoppa i en kanot eller en kajak och bara skjuta ut

från strandkanten ger en underbar frihetskänsla. Från vattnets yta kan du beskåda landskapet på håll, eller tyst glida nära inpå djurlivet. Eftersom kanoter bara behöver några centimeters vattendjup för att ta sig fram kan man paddla till ställen dit inga andra båtar kan komma. Det finns två sorters kanoter kajak och kanadensare (som ofta kallas bara kanot). Kanadensare är öppna båtar där det oftast sitter två personer i varje, och de paddlas mest på åar, älvar och sjöar. En kajak är en täckt båt som är vanligare att man paddlar själv. Långa smala havskajaker används i öppna vatten, små korta kajaker kan paddlas i fors. I Sverige finns det ungefär 300 kanotleder. Men självfallet måste man inte följa dem. Ibland kan det vara kul att bara paddla lite på måfå. Vem vet vilka platser man då får uppleva?

Inlines och skateboard

Köp eller hyr ett par inlines och rulla fram längs vägarna på landsbygden eller i stadsmiljön. Om du tycker att parkour är roligt, är förmodligen aggressive inlines ett alternativ för dig. Med dessa kan du grinda, volta, snurra och köra i ramp. Är du bara intresserad av ett bra glid är fitness inlines det bästa alternativet. Tänk på skydd för din kropp! Hjälm är ett måste! Skateboardåkning är ett annat alternativ om man tycker om lite fart. Skateboardåkning kräver lite mer av dig som åkare, men när du väl fått in stilen är det roligt. Det finns oändligt många tricks att lära sig för den som är intresserad. Runt om i Sverige och världen finns det så kallade skateparker där man kan åka med sina aggressive inlines och skateboarden. Sök på nätet för att hitta dem!

172

Skridskor Skidor I Sverige har vi förmånen att ha tillgång till väldigt många Längdskidor är en klassisk vintersport i Norden, men förr var skidorna också ett viktigt transportmedel på vintrarna för folk som bodde ensligt. Idag är längdskidåkning en populär vinteraktivitet, både som motion och naturupplevelse. Snörika vintrar finns det skidspår i var och varannan by. Spår på natursnö är oftast gratis, medan man brukar få betala för att åka i konstsnöspår. Det finns flera olika sätt att åka. Man kan motionsåka på spårade slingor, eller så kan man göra som norrmännen gå på tur. Då tar man en långtur ut på fjället eller i skogen och äter medhavd matsäck i det fria. Man kan också kombinera turåkande med utförsåkning om man väljer telemarksskidor (ett slags stabilare turskidor) eller randonéeskidor (slalomskidor där man kan lossa hälen för att gå uppför). Randonéeturer är vanliga i Alperna.

sjöar. Kalla vintrar förvandlas dessa sjöar till underbara skridskoisar. Man kan åka med vanliga hockeyskridskor eller med speciella långfärdsskridskor. Det viktigaste är inte vilka skridskor man har utan att man har respekt för faran med dåliga isar. Man bör ha god kännedom om förhållandena innan man ger sig ut. Även om isen är tjock på vissa ställen kan den vid in- och utlopp vara betydligt ostadigare. Aktuell information om hur isarna är i närheten av dig kan du få via Friluftsfrämjandet eller en lokal skridskoklubb. Har man koll på säkerheten är skridskoåkning ett härligt vinternöje och en bra träningsform. Det känns i benen efter en stund!

Parkour

Bouldering En styrke- och teknikkrävande form av klättring. Med hjälp

Passar dig som är intresserad av att ta dig genom lika typer av miljöer och hinder med bara kroppen som hjälpmedel. Det kan vara genom ett snårigt skogsparti eller ett bergigt landskap. Parkour utövas ofta i stadsmiljö. Då blir dina hinder grindar, parkbänkar, murar och i vissa extrema fall även hustak. När man utövar parkour är det viktigt att man tänker på att utrusta sig rätt. Hjälm, armledsskydd och knäskydd är viktigt för att slippa oplanerade besök på akuten. Det fantastiska med parkour är att hela jorden är din bana. Du behöver bara gå utanför dörren för att kunna utöva sporten!

av en något enklare utrustning bestiger man stenblock som får vara max sex meter höga. Det anordnas tävlingar i bouldering. Oftast har deltagarna runt sex minuter på sig att ta sig till toppen av klippblocket.

Segling Sverige har en lång kust med mycket skärgård att utforska,

och många stora sjöar där en segelbåt passar bra att glida fram i. Världens yta består dessutom till 70 procent av hav kanske ska ni ge er ut på en riktig långsegling? Segelbåtar finns i alla storlekar, från optimistjollar som man seglar ensam, till skutor med flera hundra personer i besättningen. Du kan lära dig segla i Scouterna i någon av alla sjöscoutkårer runt om i landet, eller genom att åka med på en tur med en skuta, exempelvis Biscaya.

Länktips www.svenskaturistforeningen.se

Hitta vandringsleder och boende i fjällstugor eller vandrarhem i Sverige www.turistforeningen.no Hitta vandringsleder och boende i fjällstugor i Norge www.dykning.se Info om dykcert och dykresor www.kanot.com Hitta paddlingsleder och uthyrare www.utsidan.se Forum för friluftsliv

173

Sedan barnsben hade Per drömt om att ge sig iväg på en riktigt lång segeltur. För några år sedan blev drömmen äntligen verklighet. Han lämnade Färingsö i Mälaren och påbörjade den långa färden mot Sydamerika. Ett äventyr han sent skulle glömma! Den första biten av den långa segelturen hade han sällskap av ett gäng äventyrarscouter från Uppsala. Men de var inte de enda som seglade tillsammans med Per. Under hela resan till Argentina fanns det minst två personer på båten, och antalet varierade mycket. – Ibland när vi lade till i någon hamn träffade vi nya scoutvänner och tog dem på dagstur för att dela upplevelser med dem och bjuda tillbaka för den gästfrihet de bjöd oss på. Hela syftet med Pers seglats var att dela upplevelsen med andra och inspirera dem att våga prova sina vingar. – Det var ett sätt att försöka få andra att uppleva äventyr de inte trodde de skulle få uppleva och inse att de också kan förverkliga sina drömmar, säger Per.

Bred ut dina vida vingar

Mitt i ett äventyr

Hela resan varade i drygt två år. Men Per och hans besättning seglade inte konstant under dessa två år. – Jag tror att vi seglade ungefär en tredjedel av tiden. Resten av tiden låg vi i hamn i olika delar av Europa, Afrika och Sydamerika, och var i land på världsscoutjamboreen i Chile. Efter jamboreen bodde vi med kompisar i Santiago en månad. Min dåvarande flickvän kom ner och tillsammans backpackade vi tillbaka till båten som låg i Buenos Aires. Under drygt två år befann sig Per mitt i ett fantastiskt äventyr. Tillsammans med andra fick han uppleva frihet och leva lite mer här och nu. Den stora världen blev både större och mindre på samma gång. – Världen blev stor eftersom det tog sån tid att ta sig mellan olika platser. Men samtidigt var det samma lilla båt jag levde i både här och där och den tog mig överallt med hjälp av vinden och min egen och besättningens förmåga, säger Per.

Det löser sig

typer av affärer som hemma, säger Per. Vid ett tillfälle gick vindrodret sönder och behövde lagas mitt i natten – i storm. En annan gång rann en liter majonnäs ut under en koj där massa saker låg. Vid ett tredje tillfälle gick bommen till masten av vilket medförde 48 timmars sågande och filande med handverktyg. Det gäller att hålla modet uppe och aldrig tappa tron på sig själv. Per poängterar även vikten av att våga ta hjälp av andra. – Jag fick till exempel hjälp att annonsera i radio efter reservdelar till ett fotogenkök. Med lite vilja och tron på sig själv och andra löser det sig alltid på ett eller annat vis.

Ett äventyr som detta sker förstås inte problemfritt. – Det svåraste var att hitta reservdelar i främmande hamnar där man inte hittar och där sakerna inte säljs i samma

– Se livet som ett äventyr och lev det så. Det handlar om attityd och att utmana sig själv – oavsett om det gäller studieval, familjebildning eller valet att cykla, gå eller paddla kajak till sommarens läger. Per rekommenderar alla att se på sina drömmar som något möjligt att uppfylla och sträva emot, inte som något att bara ha ”i en ask” och ta fram då och då och säga ”om bara…” Man kanske inte kommer att uppfylla alla sina drömmar, men man kan säkert testa några av dem. Och längs vägen kommer man att inse att en del av drömmarna inte var äkta. Per är dock noga med att poängtera att grundläggande kunskaper är viktiga inför ett äventyr, oavsett vad äventyret bygger på. Planera ordentligt innan ni ger er iväg. Vad behöver ni kunna för att kunna genomföra äventyret? Hur ska ni få dessa kunskaper? Att vara väl förberedd är viktigt, inte minst för er säkerhets skull. – Det ska inte ligga mer prestige i att genomföra ert äventyr än att ni kan avbryta eller förändra det. Ni ska ju göra det för er egen skull, inte för någon annans skull eller för vad andra ska tycka. De som skulle se er upplevelse som ett misslyckande skulle troligen inte själva vågat prova att genomföra sina drömmar! Så ge er ut – testa era drömmar! Och glöm inte att ett avbrutet äventyr också kan vara ett lyckat äventyr.

174

175

Buenos Aires hamninlopp

Vad är global uppvärmning? Under 1900-talet steg medeltemperaturen med 0,5 grader, och under de kommande 100 åren kommer temperaturen att stiga ytterligare mellan 1 och 6,4 grader enligt FN:s klimatpanel IPCC. Hur stor ökningen blir beror på hur mycket växthusgaser (exempelvis koldioxid) som släpps ut i atmosfären. De globala klimatförhandlingarna (som du kan läsa mer om på sidan 178) siktar nu på att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till max två grader jämfört med före industrialiseringen, vilket innebär att mängden koldioxid i atmosfären inte får bli högre än de 450 ppm den redan är. Redan vid en temperaturökning som är mindre än två grader kan effekten på ekosystem och samhällen bli betydande, enligt IPCC.

Vad är klimatförändringar?

När man talar om klimatförändringar syftar man inte bara på jorden temperaturhöjning utan också på de konsekvenser som blir följden av den. Klimatet är ett väldigt komplext system och det är svårt att förutsäga exakt hur det kommer att påverkas av en högre temperatur. Ett exempel är att många av jordens glaciärer smälter, 90 procent av alla glaciärer har minskat i omfång de senaste 50 åren. På senare år har man dessutom upptäckt att smältningsprocessen ökat i takt. Det innebär att havsnivån stiger, vilket gör att miljontals människor världen över kommer att förlora sina hem. Glaciärerna jämnar även ut vattenflödet i många floder över året – till exempel är stora delar av Kinas och Indiens jättelika befolkningar beroende av Himalayas glaciärer för att få dricksvatten. När jorden blir varmare förändras ekosystemen, vilket dels innebär att mängder av djurarter riskerar att utrotas, men också att mänsklighetens möjligheter att odla mat försämras. Antalet tillfällen med extremt väder som torka, orkaner eller väldigt kraftiga regn ökar också.

Svårt att komma överens?

FN anordnar klimatförhandlingar, där världens länder diskuterar hur man ska komma tillrätta med problemen (läs mer på sidan 178). Ett stort problem är att utsläppen av växthusgaser är så tätt kopplade till västvärldens livsstil, med hög energikonsumtion genom exempelvis resande, köttätande och prylar. Politikerna i de rika länderna skulle troligen inte bli omvalda om de skulle tvinga sin befolkning att leva mer miljövänligt. I de fattigare länderna vill man å andra sidan utvecklas till samma levnadsstandard som finns i väst, och tycker det vore orättvist om de inte fick släppa ut lika mycket växthusgaser per person som västländerna gör. Dessutom drabbas de fattiga i världen hårdast av konsekvenserna, trots att det framförallt är de rika som har orsakat problemen.

176

Vad innebär hållbar utveckling?

Hållbar utveckling är utveckling som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Denna definition är den mest kända och kommer från Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Man syftar på tre aspekter som alla måste finnasmed för att den totala utvecklingen ska vara hållbar: Miljömässig hållbarhet – det vi gör får inte förstöra ekosystemen eller jordens produktionsförmåga. Social hållbarhet – våra samhällen ska vara stabila och rättvisa. Ekonomisk hållbarhet – mänskliga och materiella resurser måste användas på ett effektivt och långsiktigt sätt.

Vad kan du göra?

Det finns massor av små åtgärder som skulle ge stora positiva effekter om många genomförde dem. Tänk till exempel en extra gång när du är i affären. Varför är ekologisk mat dyrare än lågprismat? Det beror på att lågprismaten har framställts på ett sätt som inte är förenligt med hållbar utveckling. Visst, det kostar några kronor extra att handla ekomat. Men om inte du betalar får någon annan göra det. Oftast är det miljön som får stå för notan. Att tänka klimatsmart när du konsumerar är ett enkelt och effektivt sätt att engagera sig för miljön. Välj tåg i stället för flyg, buss i stället för bil, hajk i stället för charter, närproducerat i stället för import, grönsaker i stället för kött. Som privatperson och konsument kan du påverka genom dina val. Men om du är med i en organisation, som Scouterna, kan du också engagera dig i större projekt. Scouterna arbetar lokalt, nationellt och internationellt för hållbar utveckling. Vill du engagera dig finns det alla möjligheter till det. Eftersom Scouterna är en organisation som är beroende av naturen för sin verksamhet, är det väl inte mer än rätt att vi jobbar för naturens bästa?

177

Som en av världens största ungdomsorganisationer har Scouterna (globalt i form av WOSM och WAGGGS) inte bara stora möjligheter, utan även ett ansvar att försöka göra världen till en bättre plats. Karen Julie var en av delegaterna på COP 16 i Mexiko. Klimatförändringarna är en fråga som börjar bli akut viktig för ungdomar över hela världen. FN:s medlemsländer träffas minst en gång om året för att diskutera hur problemen med klimatförändringar ska lösas. År 2010 hölls konferensen i Cancun, Mexiko. Scouten Karen Julie Fink, som är 24 år och kommer från Danmark, var en av delegaterna. – Jag åkte dit som en del av WAGGGS delegation. Jag har ett stort intresse för klimatförändringar och liknande problem och därför fick jag åka på COP 15 i Köpenhamn 2009 och även COP 16 i Cancun, säger Karen. COP står för Conference of the Parties to the Kyoto-protocol. WAGGGS delegation bestod förutom Karen av femton flickscouter från hela världen, bland annat från Kenya, Kanada, Zambia och Australien.

WAGGGS talar för tjejer

På COP träffas tusentals representanter för nationella parlament och icke-statliga organisationer från hela världen för att komma överens om hur utsläppen av växthusgaser ska minskas och hur klimatförändringarnas konsekvenser ska hanteras. Organisationer som WAGGGS är där som observatörer.

Vill du också åka på FN-konferens? Framförallt WAGGGS, men ibland även WOSM, skickar delegationer till FN:s konferenser inom flera ämnen – klimat, biologisk mångfald, fattigdom, kvinnohälsa... Om du vill åka med kan du hålla utkik på WAGGGS:s, WOSM:s och Scouternas hemsidor (www.wagggs.org, www.scout.org, www.scout.se). Du kan också kontakta Scoutsveriges international commissioners, som har ansvar för att förmedla inbjudningar till bland annat konferensdelegationer. Kontaktuppgifter hittar du på www.scout.se.

178

– WAGGGS uppgift är att se till att de unga rösterna blir hörda i förhandlingarna. Det är vi som är unga nu som kommer leva med konsekvenserna av de beslut som fattas. I många länder drabbar dessutom klimatförändringarna flickor och unga kvinnor extra hårt. Ett exempel är att det ofta är flickornas uppgift att hämta vatten, och när klimatet förändras så att de måste gå längre sträckor för att hitta vatten så hinner de inte gå i skolan. WAGGGS arbetar för att göra beslutsfattarna medvetna, säger Karen. Under konferensen arbetade Karen och de andra delegaterna från WAGGGS för att påverka genom lobbying från tidig morgon till sen kväll. De pratade med media, deltog i aktioner och försökte få träffa förhandlarna från sina respektive länder. Mycket av tiden gick också åt till att samordna sig med de andra ungdomsorganisationerna på plats, för att kunna vara en stark enad röst i förhandlingarna. – En av de viktigaste frågorna vi diskuterade vid COP 16 var vikten av utbildning relaterat till klimatförändringarna. En annan viktig fråga var allmänhetens medvetenhet om hur utbildning, och även icke-formell utbildning som den vi använder i scoutrörelsen, kan påverka klimatförändringarna och deras konsekvenser, säger Karen.

Du kan göra skillnad

Klimatförändringen är en av de största utmaningarna i vår tid och det är viktigt att både politiker och det civila samhället inser detta och börjar agera så snart som möjligt. – Eftersom jag är en girl guide är jag en del av en global rörelse med tio miljoner medlemmar som har lång erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. Det betyder att rö-

relsen kan göra skillnad och jag tycker det är fantastiskt att vara en del av det arbetet, säger Karen. – Det bästa var att få vara en del av en grupp unga flickscouter från hela världen, som alla är i Mexiko av samma anledning och som alla arbetar hårt för att uppnå samma mål: ett rättvist, ambitiöst och bindande klimatavtal. Det var en stor upplevelse.

179

Miljöprojekt gisk oawdlii stnargtade ”Communr ity Ekokslo couter i M al grönsake

Vattenrening

Fl ic od la lä rde sig at t r at t ga rdens” och nsaker na så ldes seda n fö rö G . ojekt. pr a dr an ekolog iskt h ti ll detta oc för dra in peng ar i en nationell ka mpa nj ck gi in t n. te ne ek Proj uktio ka la mat prod at t ök a den lo

Scouter i K anad a lärde sig hu r man bygger bio-sa nd -v delade med sig at tenren ingsverk , och av ku nskapern a til l andra scouter på läger . Se prog ra m materia da n ut veck lade de et t l kr ing vatten oc hushål ler med vatten, som an h hu r man vä nd lägergå rd i Ca lg ar y. Projektet ge s på en nomfördes til lsa m mans m ed en extern or ga ni som arbeta r m ed vatten och va sation ttenren ing.

Miljökarta

I Thailand skapade flic över nä rom rådet, oc kscouter en ka rta h hade sedan aktiv ite dä r skolelever fick undersöka om rådet ter för att hit ta platser som sku lle behöva rustas upp eller tas om ha nd mi ljömässigt. Ka rta n fan ns tillgä nglig på nätet och byggdes så smån ingom ut till ett större och större om råde.

nde i en a t y fl n i s Ungdomegion e med att hotad r ien arbetad t skulle

pisafrår n Lesotho lärde sig av Solscou ter

Flicks hu r ma n tillverkar flickscouter frå n USA ma n kan lag a mat där sar spi och använder na är bil liga , sar Spi . med hjä lp av sol ljus mi ljön eftersom när för bra och la enk träd för att få ma n inte behöver ta ner eftersom san häl för ved att elda, och as in rök medan ma n inte behöver and oth isk a scouterna ma n lag ar mat. De les aper om solspisar nsk ku a sin an spred sed ett bar nhem och på r ma gdo vidare till un t om i landet. run r bya representanter för

180

i Georg r d ä r de Scouter nga i åtta städe aspipeli ne. De tt a g u h a c d utbil t g e no m olje- o en stor lor na i om råde a rsk ap, byg gas o d m e d sk e er na i le jobbade ra r na och elev ågor och hu r d fr lä jö a il d il m , utb a nter ing konfl ikth rk a. e v å kan p

strsaomfehärllet er bykggata ft e d a n g g up y a b p p Återunesien hjälpte scouter till att04. Blandpannat

ber 20 I Indo am in i decem stabilisera r igen efter tsun 00 0 mangrovet räd som p två 15 up de de de gg ra by plante ta åfisk , r at t underlät h sk ydda r sm kust linjen oc h en loka l fiskmarknad fö utbi ldade h oc oc r de br un na fiskdam mar fiska rna, bygg . för de loka la r man rena r dr icksvatten hu män niskor i satser i at t de vi kt iga in s, USA , gjor an rle O ew Scouter i N K at ri na. ter orka nen städa upp ef

Fredsparker

Scouter på Cypern arbetar med lokala myndigheter för att göra om gammal industrimark och andra öde platser till så kallade fredsparker som allmänheten ska kunna använda.

Manifestatioinn g för åtekormvminerntusentals scouterdätirlldeen

Var je år o City, at ion i Mex ic stor man ifest onta ls alum in iu mbu rk ar ilj stäl ler upp m scoutl ilja. Scouterna isk er ti ll en giga nt der året. Eft bu rk ar na un sa m la r på sig n pa ntas bu rk ar na och ne man ifestat io ören het. än ks ti ll vä lg sk na ar ng pe

Resa för att utbilda ungdomar

Scouter i Tan zan ia och de kringlig gande länder na gjorde en 15 dag ar lång resa från Da r es Salaam i Tan zan ia till Na irobi i Kenya, och genomförde akt iviteter för ungdomar längs vägen. Syf tet var att informera om problemen med hiv/aids, att lära ut om träd droger och pla ntering och uppmu ntra till fred och samarbete.

Trädplantering

Scouter i exem pelv Et iopien, Kenya is Storbr ita nn ien, och Lesotho ha och tagit ha nd r om träd. I Afrik planterat a träden en oerh ör t vi kt ig roll fö spela r r at t hi nd ra ökensprid ni ng , säkra vattent ill förs många fattiga m än niskors försör eln och Storbr ita nn ien jn ing. I va r projektet et t sa med en m iljöo rgan isation med marbete fo skogen, och sy ftade snarare til kus på l at t engagemang oc h intresse för na sk apa tu ren.

Vindkra

ftverk

Svensk a v ind k r scouter byg g a sig t il l ft verk , som de et t fly t tb a d lä en kök ger och d r iv e ku nde ta m r t sla mpa a e med. en rad io och d

Vill du ha fler exempel?

Läs mer på www.wagggs.org (klicka dig fram till take action – project search) och www.scout.org/giftsforpeace

181

182

Projekt 183

När din tid som roverscout närmar sig sitt slut, kan du välja att göra ett finalprojekt. Det är ett projekt där du verkligen får chansen att pröva dina vingar och använda det du har lärt dig under hela din tid i Scouterna - och lära dig ännu mer under tiden.

Ett finalprojekt är på många sätt likt ett vanligt projekt, sådana som du redan gjort många av under din rovertid. Det som framför allt skiljer ut finalprojektet är att det är större och att det examineras av en nationell grupp. Eftersom projektet examineras finns även större och tydligare krav på hur projektet ska genomföras. Tanken med det är att ett finalprojekt är något som ska ge tyngd åt din CV. Det blir också en möjlighet för dig att få feedback från människor som inte känner dig och därför är neutrala, och som dessutom är experter på projektarbete. Slutligen ställs även större krav på att du dokumenterar och redovisar ditt finalprojekt samt att projektet ska ge tillbaka något till scoutrörelsen.

Vad är ett finalprojekt?

Här intill finns en punktlista där de viktigaste kraven på ditt finalprojekt är sammanfattade. I texten på följande sidor kan du läsa lite mer om varje punkt. På hemsidan www.scout.se/rover kan du hitta mer praktisk information som till exempel projektplansmallar, kontaktuppgifter och vägledningar.

Ditt största projekt som roverscout

Eftersom poängen med finalprojektet är att du ska utmana dig själv ordentligt en sista gång i Scouterna, och att projektet ska vara något du kan vara stolt över och ha nytta av att visa upp även utanför scoutrörelsen, ska det vara lite större, lite tuffare och kännas lite mer utmanande än projekt som du gjort tidigare. Oftast är finalprojektet det mest omfattande projekt du gör under din rovertid, både i kalendertid, arbetstid och innehåll. Egentligen handlar allt du gör i Scouterna om att

utmana dig själv och klara saker du inte trodde du skulle klara - ditt finalprojekt ska vara kronan på verket. Så ta i lite mer än vad som känns riktigt rimligt från början. Tänk att finalprojektet ska vara något du skulle bli imponerad av, om du hörde någon annan berätta om det.

Projektplanen

Som inför alla projekt börjar du med att skriva en projektplan. När du planerar ditt finalprojekt ska du använda projektplansmallen som finns att ladda ner från www.scout.se/rover. Där finns även instruktioner och tips. Några saker är värda att tas upp lite närmare här. Dels handlar det om att du, till skillnad från i vanliga projekt, sätter upp två olika typer av mål. Dels kan det vara bra att tänka igenom vem eller vilka som kan stötta dig lite extra, och slutligen ska du skicka in och få feedback på din projektplan.

Mål för projektet och för dig

Som vid alla projektstarter ska du skriva en projektplan och sätta upp mål för projektet. När du planerar ditt finalprojekt ska du sätta upp två olika typer av mål. Det ena målet är vad du faktiskt ska göra i projektet, alltså det konkreta slutresultatet av ditt projekt. Kanske är det en hemmabyggd kanot, en intervjustudie om en nystartad scoutkårs effekt på sin omgivning, en brunn i en by i Angola, resultaten av ett år som kårordförande, en segling över Atlanten eller vad det nu kan vara. Den andra måltypen handlar om vad du kommer lära dig i projektet och hur du utvecklas genom det. Båda typerna av mål ska finnas med i din projektplan, och du ska dokumentera och följa upp båda löpande. Du får hjälp med det genom projektplans- och redovisningsmallarna som finns på hemsidan.

184

Checklista för ett finalprojekt

• • • • • • • • •

Finalprojektet ska kännas innehållsmässigt mastigt och rejält. Du ska själv tycka att det verkar svårt, och bli imponerad av någon annan som hade gjort detta projekt. Projektplan för finalprojektet ska skrivas enligt mall på www.scout.se/rover. Planen ska godkännas av examinationskommittén. Projektarbetet ska dokumenteras löpande. Ändringar i projektplanen och anledningar till ändringarna är viktiga att få med i dokumentationen. Finalprojektet ska vara till nytta för scoutrörelsen, antingen genom sitt innehåll eller genom din redovisning av projektet. Du gör ditt eget finalprojekt, du skickar in en egen projektplan och examineras individuellt. Själva projektet utförs oftast i grupp, men det är du som är projektledare. Finalprojektet är kopplat till ditt färdval. Om du har haft flera färdval under din rovertid försöker du få med element från alla i projektet. Finalprojektet ska redovisas när det är klart. Sist i projektet skickar du all dokumentation och projektsammanställningen till examinationskommittén, som ger dig feedback på hela ditt arbete. Finalprojektet är ditt sista projekt, och du har troligen fyllt 24 år när du börjar.

185

Hjälp och stöd under projektet

Man kan behöva hjälp att genomföra ett projekt som är så stort och avancerat som ett finalprojekt. Ta därför gärna hjälp av någon, som blir en slags handledare för dig i projektet. I första hand kan du fråga din mentor om hon eller han kan hjälpa dig, speciellt när det gäller de personliga delarna om vad du lär dig och hur du utvecklas. Mentorn kan vara ett bra stöd redan i det viktiga projektplansskrivandet. Beroende på vilket projekt du gör och vad din mentor kan, kanske du också behöver annat specialiststöd kring innehållet i projektet. Här är det svårare att ge några generella råd, men fundera igenom vilken hjälp du tror att du behöver. Kanske finns det personer i din omgivning som kan ge dig råd, och fungera som ämneshandledare? Kanske kan du få stöd via något ämnesforum på nätet? Finns det böcker som ger handfasta tips kring det du vill göra? Var inte rädd för att be om hjälp, oavsett om det är av någon du känner sedan tidigare eller någon du hittar på annat sätt – de flesta blir smickrade av att bli tillfrågade. Och det värsta som kan hända är att de säger nej!

Feedback på din projektplan

Eftersom finalprojektet examineras, spelar examinationskommittén en viktig roll redan från början. När du är färdig med din projektplan skickar du in den till examinationskommittén, som granskar planen och ger dig kort feedback på den. Kommittén kan ha synpunkter på planen, de kanske vill att du förtydligar något, eller utökar eller på något sätt förändrar innehållet i projektet. I så fall tänker du ett varv till och skickar in en uppdaterad plan. Annars får du besked om att projektplanen är okej, och det bara är att köra igång med projektet. Denna första check är en viktig del av examinationen, eftersom ett finalprojekt som följer sin projektplan, eller dokumenterar varför och hur planen ändras, i princip ska bli godkänt i slutet. När projektplanen är godkänd registreras det på hemsidan att du håller på med ditt finalprojekt, och vilket projekt du gör. Listan över finalprojekt på hemsidan kan dels användas som inspiration för andra som funderar på vad de ska göra för projekt, och dels kan andra scouter hitta dig i egenskap av “expert” på det område du gör ditt projekt inom.

Dokumentera, dokumentera...

Ett viktigt arbetsmoment under hela finalprojektet är att dokumentera vad du gör, vad som händer, hur det känns, vad du lär dig. Dokumentationen kan ske på en massa olika sätt, några redovisas i ett eget avsnitt här. Poängen är att du själv ska minnas vad som händer och kunna visa det för andra. Dokumentationen är en av sakerna du visar upp för examinationskommittén i slutet. Om projektet ändras under resans gång ska du dokumentera hur och varför du ändrar planen. Det är en av sakerna som kommer att undersökas när projektet examineras. Det är inget konstigt med att behöva ändra sin plan – de allra flesta projekt ändras på något sätt längs vägen – men det är viktigt att reflektera över vad som hände och varför det blev som det blev. Här ligger mycket av lärandet i projektet.

Pay-back till scoutrörelsen

Ett krav är att ditt finalprojekt på något sätt ska vara till nytta för scoutrörelsen. Det kan det vara genom att själva projektets innehåll är något som scoutrörelsen har glädje av - du kanske bygger en kanot till din scoutkår, tar ett stort ansvar i att arrangera ett läger eller tar med äventyrarscouterna på fjällexpedition. Du kan också uppfylla detta krav genom att du redovisar projektet så att Scouterna får nytta av det: du kanske presenterar på Roverforum, eller arrangerar en temadag i kåren kring resultatet av ditt projekt.

Ensam eller tillsammans?

Finalprojektet är individuellt, på det sättet att alla som vill göra ett finalprojekt skickar in sin egen projektplan och redovisning, och har egna ansvarsområden i projektet. Däremot genomförs projektet ofta i grupp. Exempelvis kan en roverscout som startar sitt finalprojekt sätta ihop en projektgrupp som består av yngre roverscouter. Du som gör ditt finalprojekt blir projektledare, övriga medlemmar gör projektet som en del av sitt roverprogram och lär sig på köpet mycket om hur inalprojekt fungerar. Flera roverscouter kan också göra finalprojekt inom samma projekt, men då krävs det att var och en är projektledare över ett eget ansvarsområde inom projektet. Projektplan, dokumentation och examination görs individuellt. Det krävs också att projektet är tillräckligt stort och för att vara en ordentlig utmaning för alla som gör sitt finalprojekt.

Dra nytta av ditt färdval

Under din tid som roverscout har du haft ett eller flera färdval, mer om det kan du läsa på sidan 198. Ditt finalprojekt ska kopplas till dessa för att på så vis även bli en avslutning på färdvalet. Dessutom har du under tidigare projekt inom ditt färdval lärt dig massor som du kommer ha nytta av när du gör ditt finalprojekt. Ett sätt att få in fler färdval är att ta med någon med ett annat färdval i projektgruppen.

Redovisa ditt finalprojekt

I samband med att finalprojektet avslutas ska det redovisas på något sätt. En form av redovisning är att presentera projektet på Roverforum, men det kan finnas andra sätt att redovisa som kanske passar ditt projekt bättre. Några idéer och mer information om hur du kan redovisa ditt projekt finns på sidan 188. I projektplanen som du skickar in till examinationskommittén i början berättar du också hur du tänker redovisa ditt projekt.

186

Kom ihåg!

Finalprojektet är valfritt. Tanken är att du ska våga ta i lite extra, och ge dig en chans att få feedback och ett officiellt erkännande för något stort du gjort. Om du bara känner dig stressad av tanken på ett finalprojekt eller att bli examinerad, kan du välja att inte göra det..

Examination

En av sakerna som skiljer finalprojektet från vanliga projekt är ju att det examineras. I slutet av projektet skickar du in en projektredovisning till examinationskommittén. Redovisningen består av två saker: • Den löpande dokumentation som du gjort under projektet (din projektdagbok, blogg, videoklipp, foton eller hur du nu har dokumenterat ditt arbete).

Om det går åt skogen?

• En beskrivning av slutresultatet (exempelvis bilder på det du byggt och en kort text om hur den fungerar, en kopia av rapporten du skrivit eller en resedagbok.)

Vad är det som examineras?

finalprojekt, eller så behöver du komplettera eller göra om något för att ditt projekt ska bli godkänt. I båda fallen ska du få några rader text som beskriver styrkorna och svagheterna i ditt arbete, för att du ska kunna fira dina framgångar och lära dig av dina misstag!

Examinationskommittén kommer att titta på hur väl du nått dina mål som du satte upp i projektplanen, både de personliga målen och projektmålen. De kommer också att kolla att ditt projekt och din redovisning uppfyller de formella krav som finns. Men det viktigaste är att examinationskommittén får en bild av vägen från start till mål –alltså att din dokumentation speglar vad du har gjort, fångar upp tankar du tänkt och vad du har lärt dig på vägen. Examinationskommittén går igenom din redovisning noggrant och sätter sig in i vad du gjort. När de har gjort det ger de dig feedback. Antingen blir du godkänd direkt och får ditt certifikat som säger att du har genomfört ett

Det kan kännas lite skrämmande, eller åtminstone ovant att bli examinerad i Scouterna. Att ett finalprojekt examineras betyder ju faktiskt att man kan misslyckas. Ett misslyckat finalprojekt är dock i första hand ett projekt som inte blir avslutat, eller ett projekt som inte är ordentligt dokumenterat. Själva slutresultatet är mindre viktigt. Om ditt projekt är att bygga en kanot och kanoten i slutändan sjunker, eller om det är att leda äventyrarscouterna på en fjällexpedition och alla får magsjuka och hemlängtan, kan det ändå vara ett lyckat finalprojekt om du dokumenterar det och reflekterar över varför det blev som det blev och vad du lär dig av det. Det klassiska talesättet gäller: det är inte målet utan vägen som räknas!

När?

Finalprojektet är det sista du gör under din rovertid (förutom partenzan), vilket betyder att du antagligen har fyllt 24 år när du börjar med det. Om projektet planeras ta längre tid än ett år kanske du börjar lite tidigare.

187

När du genomfört ditt finalprojekt ska du redovisa det, men kom ihåg att även alla andra projekt du gör som roverscout förtjänar att visas upp!

När du jobbat hårt och länge och ditt projekt äntligen är klart blir redovisningen en chans för dig att visa upp hur din väg genom projektarbetet sett ut, hur resultatet blev och vad du lärt dig av ditt projekt. Din redovisning är dessutom en inspiration för andra roverscouter som kanske ännu inte har satt igång med ett projekt eller som funderar på sitt nästa.

Vad är en redovisning?

En redovisning ska på ett kortfattat sätt berätta hela processen i ett projekt, från idé till slutresultat. Här ska det framgå varför du valde att göra detta projekt –ditt syfte. Du ska också berätta hur du gick till väga och vilket resultat du fick. Det är med andra ord inte bara resultatet som är intressant för åhörarna att ta del av utan även hur du gjorde för att nå det resultat.

redovisar det genom att bjuda in dem som ska lyssna till ditt vindskydd och där berätta hur du arbetat med projektet. I rutan här intill finns lite olika förslag på hur du kan redovisa ett projekt.

Fånga alla i din redovisning

Alla är vi olika och unika i vårt sätt att ta till oss information. Vissa vill bara lyssna, andra vill vara delaktiga eller behöver mycket bilder för att ta till sig informationen. För att nå ut till alla personer som är med på din redovisning kan du med fördel att använda dig av flera olika metoder. Din redovisning skall ge åhörarna den känsla och kunskap som du fått under projektet. Men självfallet är det svårt att tillfredställa alla behov. Det viktiga är att du väljer en redovisningsform som känns rolig och trygg för dig.

Många sätt att redovisa ett projekt

Egentligen är det bara din fantasi som sätter gränsenaför hurdu väljer att redovisa ditt projekt. Vilket tillvägagångssätt du väljer påverkas antagligen även av vilken typ av projekt du genomfört. Om du valt att genomföra ett projekt där du till exempel ordnat en hajk för en scoutpatrull kanske du väljer att redovisa ditt projekt med ett bildspel. Men om ditt projekt var att bygga ett vindskydd kanske du

188

Förslag på hur du kan redovisa något av dina projekt eller ditt Finalprojekt • Håll en presentation eller delta med en poster/installation/uppvisning av projektet på Roverforum. • Presentera ett samhällsinriktat projekt för kommunfullmäktige i din kommun. • Presentera projektet på ett årsmöte i din region. • Gör en konstutställning av de tavlor du målat under projektet. • Redigera din videodagbok och de videoklipp du spelat in under projektet, lägg ut filmen på projektets hemsida, och ordna filmkväll i kåren. • Skriv en artikel om projektet i en scouttidning, lokaltidningen eller en ämnestidskrift. • Håll en formell invigning av vindskyddet du byggt, med alla sponsorer och andra berörda som inbjudna gäster. • Gör en inspirationsturné i några kårer nära dig, och berätta om projektet på ledarträffar eller avdelningsmöten. • Presentera projektet på ett möte/seminarium/stämma i en samarbetsorganisation du haft i projektet. • Gör ett bildspel med tillhörande korta meningar i Powerpoint och prata utifrån det. • Gör en gestaltning i form av till exempel teater eller musik för att visa på någon av de viktigaste lärdomarna som visat sig under projektets gång. • Tala fritt utifrån stödord och tillhörande passande rekvisita. • Bege dig ut till den plats där ditt projekt ägde rum och låt åhörarna genomföra något av delmomenten från ditt projekt. • Gör ett bildmontage av projektet eller anordna en fotoutställning.

189

Premiärdatum var satt åtta månader efter första manusgruppmötet. De första tre månaderna var intensiva. Vår audition blev succé. Massvis av talangfulla ungdomar kom för att provspela och Skånes största dagstidning Sydsvenskan gjorde ett reportage om musikalen där vi beskrevs som lovande och driftiga ungdomstalanger. Projektgruppen bestod av sex personer och efter vår storslagna audition utgjordes musikalensemblen av sexton unga talanger. Vi hade en egen hemsida och fick pengar från Lunds Ungdomstings Kulturutskott för att finansiera musikalen. Det var en dröm som skulle uppfyllas. Det första ensemblemötet hölls innan jul – hej, välkomna, detta kommer bli grymt! Därefter blev det tyst. Utan någon vettig tidsplan för våren och lite slitna efter en intensiv höst hade vi tagit juluppehåll och uppmärksamheten riktades åt vardagens småprojekt samtidigt som vi försökte hålla takten i studier och extraknäck. Var och en på sitt håll, nytt år, nya visioner. En bit in i februari tog sig manusgruppen i kragen och skickade ut det första mejlet. ”Kära Ensemble, hoppas att ni har haft en fantastisk jul! Nu har vi lite att göra. Om fyra månader är det premiär, vi ses på tisdag för första repetitionen! By the way, för er som har hunnit glömma, jag heter Matilda och det är Kulturutskottets musikal jag pratar om...” Men var fanns engagemanget? Halva gänget hade bytt mejladress, någon hade börjat ta gitarrlektioner på tisdagskvällarna och killen som skulle spela huvudrollen verkade ha uppslukats av jorden. Fler uppmuntrande mejl. Telefonsamtal. Avhopp. Ytterligare försök till pepp, utan framgång. Stigande panik. Skratt byttes mot suckar på våra manusgruppmöten, och plötsligt var det inte alls lika lockade att ringa rekvisitasamtal eller ta tag i det där med lokalbokningen. Det blev glesare mellan mötena och mindre mejlkontakt. Ingen i projektgruppen orkade ta några initiativ längre. Undermedvetet trängde vi undan vår kära musikal, glömde bort våra uppgifter och prioriterade andra superviktiga saker i livet, som att springa en mil eller lära sig spela munspel. Musikalen kommer gå bra. Det kommer lösa sig. Jag har inte tid just nu bara, vi gör det på nästa möte i stället …

Två månader före premiären ringde projektledaren Linda till mig och sa: ”Du, Matilda... jag tror inte att det blir någon musikal i juni”. Besvikelsen var total. Jag hade pratat med släkt och vänner om projektet under flera månader, visat upp ett smakprov på stadens årliga litteraturfestival och haft min bild i tidningen. Jag förstod förstås att det var en ren omöjlighet att sätta upp en musikal utan varken lokal eller ensemble, men jag tänkte knappast basunera ut i min facebookstatus ”att vi misslyckades – projektet är nedlagt och jag har lagt alla dessa timmar på manusskrivande och planering helt i onödan.” I stället slog jag saken ifrån mig, tänkte för mig själv att jag inte alls behövde vara besviken eftersom vi ju bara lagt projektet på is ett tag och skrev på musikalens hemsida att vi skjutit upp uppsättningen på obestämd tid. Nu gick det månader mellan mejlutväxlingarna. När mina vänner då och då frågade vad som egentligen hände med den där musikalen, slätade jag över det med att huvudpersonen hoppat av och vi fick se om vi kunde sätta upp den längre fram. Trots att det är flera år sedan nu känner jag fortfarande hur en gnutta hopp tänds inom mig vid tanken på att musikaluppsättningen kanske kommer bli verklighet en dag i framtiden i stället. Fast jag vet ju innerst inne att det inte är tanken på själva musikalen som lockar, utan längtan efter att få lägga projektet på hyllan för gott. Som känslan att bocka av uppgifter på en att-göra-lista. Det suger att misslyckas med ett projekt, men vad som suger ännu mer är att aldrig få avsluta projektet. För min del hade det räckt med ett manusgruppmöte där vi ordentligt pratat igenom vad som egentligen gick snett och vad vi lärt oss av processen, och sedan avsluta med tårta och ”wow vad bra vi är ändå, nu går vi vidare i livet”, för att jag skulle få ro och inte flera år senare bli frustrerad när jag tänker på musikalen. Jag tror inte på spöken, men jag tror att bästa sättet att undvika att förvandlas till en bitter gengångare – levande eller död – är att vänligt men bestämt lägga saker och ting på hyllan för gott när man inte tror på dem längre. Som en känd skidåkare sa: ”Det är bara att bryta ihop och gå vidare”*. Det ska jag göra nu. Gå vidare alltså. Och jag kommer aldrig mer låta någonting rinna ut i sanden. Matilda Axelson * Skidåkaren Per Elofsson myntade uttrycket efter ett misslyckat lopp.

190

Det är inte enbart av praktiska skäl som man anordnar en begravning eller minnesceremoni för att markera en nära väns bortgång. Alla människor behöver ett definitivt avslut som en markering att det är dags att gå vidare. Kanske har du haft ett förhållande som runnit ut i sanden, eller en oavslutad universitetskurs som släpar efter. Även i sådana situationer är det viktigt att man tar sig tid att stanna upp och bestämma inombords att ”nu räcker det, jag har släppt det. Nu går jag vidare”. Efter den stora besvikelsen kommer den stora lättnaden och man är redo att gå in med full energi i nästa projekt i stället.

191

Hela din roverscouttid byggs upp kring projekt som du genomför ensam eller i grupp. Förutsättningarna och innehållet i olika projekt kan se olika ut men i stora drag är detsamma frågeställningar man behöver ta hänsyn till oavsett hur projektet ser ut.

I det här avsnittet har vi samlat bra metoder och idéer om hur man kan jobba i projekt. Tanken är att du kan ha det som utgångspunkt – i början av varje projekt bestämmer ni vilken metod som passar just ert projekt bäst. Genom att följa en utstakad väg blir det lättare att få med allt och fokusera på det roliga. Det finns många teorier om projekt och modeller för att lyckas. I slutet av det här avsnittet hittar du tips på böcker i ämnet och på nätet är det lätt att hitta mer information och ta del av andras erfarenheter. Om man generaliserar något följer alla modeller en process som består av en början, ett genomförande och ett avslut. Projektgruppen kommer möta olika typer av utmaningar längs vägen – faserna är mer eller mindre komplexa, och det är svårt att avgöra på förhand. Många av teorierna bygger på situationer från näringslivet så tänk igenom hur de olika faserna passar er och anpassa dem till den process ni valt.

Brainstorming För att komma på idéer kan man använda sig av brainstorming. Utse någon som leder övningen och enas om en fråga eller problemställning. Låt alla tänka enskilt och skriv upp era idéer på post-it lappar, eller säg era tankar högt och ha någon som skriver upp alla idéer på en tavla. Klumpa ihop idéer som liknar varandra och diskutera vad ni vill göra med alla möjligheter. Ta ordentligt med tid för att fundera och lyssna på varandras idéer. Vad vill ni?

Idéer och planering

Ett projekt kan börja på en mängd olika sätt. Kanske har du en mer eller mindre utvecklad idé, kanske får ni ett önskemål utifrån om något som behöver göras, eller så känner ni kanske bara att ni vill göra något tillsammans och börjar spåna fritt.

Personliga mål och förväntningar Alla i en grupp har olika intressen, behov och förväntningar i ett projekt. Om ni är tydliga med vad ni själva vill uppnå och varför blir det lättare att samarbeta och lyckas med projektet. Det finns otaliga projektgrupper som missat detta inser och halvvägs in i projektet att de egentligen jobbar åt helt olika håll. Utgå från målspåren (se sidan 48) och fundera igenom vad du vill och behöver utvecklas inom. Hur bidrar det här projektet till det? Fundera också igenom vilka förväntningar du har på dig själv och de andra i gruppen. Några bra frågor kan vara: • Vilka är dina mål för ditt engagemang i projektet? Vad vill du lära dig eller få ut av arbetet? • Vilka förväntningar har du på dig själv? • Vad ser du som gruppens mål? • Vilka förväntningar har du på de andra i projektet? Specificera gärna utifrån olika roller, som till exempel en projekt ledare, en person som håller kontakt med en samarbetspartner och en som ansvarar för dokumentering. • Hur mycket tid kan du lägga på det här projektet? Dokumentera målen och förväntningarna så att ni kan komma tillbaka till det under projektets gång och stämma av hur det går – men också för att kunna hantera situationen om någon inte uppfyllt det hon eller han har

192

Ett projekt... • Pågår under begränsad tid med ett uttalat start och slutdatum • Har ett eller flera tydliga mål • Består av en eller flera avgränsade uppgifter

193

lovat. Ibland kan det vara bra att formulera ett gruppkontrakt som tar upp vilka förväntningar ni kan ha på varandra och som alla enas om att följa.

Ibland kan det kännas svårt att diskutera mål och förväntningar innan projektplanen är helt färdig. Men ju tidigare ni tar upp diskussionen desto lättare är det att anpassa de gemensamma målen för projektet och samarbeta på ett bra sätt.

Projektmål

I början ett projekt är det viktigt att ni tillsammans kommer överens om varför ni gör just det här projektet, och hur kommer ni att utvärdera det ni uppnått när projektet är genomfört. Ta gärna hjälp av målspåren. Är det ett omfattande mål kan det vara bra att bryta ner det i delmål, så att det blir lätt att se om ni är på rätt väg. Det är också lättare att hantera något som är tydligt avgränsat. En bra hjälp när ni sätter upp projektmål är att försöka göra dem Smarta. Det betyder att målen ska vara: Specifika – tydliga och konkreta Mätbara – det ska gå att avgöra efteråt om ni har uppnått dem eller inte Attraktiva – ni ska alla vara sugna på att jobba för dem Realistiska – det ska vara möjligt att nå dem Tidssatta – ha ett datum när de ska vara uppnådda

Hur ska det gå till?

Ta hjälp av scoutmetoden (när ni planerar och genomför projektet. Många av scoutmetodens delar kommer in naturligt i alla projekt. Genom att tänka på projektgruppen som en patrull med patrullsystemets ansvarsfördelning, leda varandra med lyssnande och stödjande ledarskap och att reflektera över det ni gör enligt learning by doing, underlättar ni projektarbetet i allmänhet. Andra metoddelar kanske ni lyfter fram extra i vissa projekt. Tänk till exempel på vilka symboler och ceremonier ni kan använda för att skapa gemenskap och rutiner i er projektgrupp, eller hur ni kan använda er av friluftsliv eller samhällsengagemang även om projektet inte specifikt handlar om det.

Målringen Målringen är en enkel övning för att hitta gemensamma mål i projektgruppen. Börja med att fundera enskilt och skriv ner era tre viktigaste mål för projektet på olika lappar. Markera en ring eller ett område på marken. Alla går in i ringen och parar ihop sig med en annan person som de tar med ut ur ringen. Varje par kommer överens om tre av sina totalt sex mål som de viktigaste, och går sedan in i ringen igen för att slå ihop sig med en ny grupp, och igen komma överens om tre av sex mål som de allra viktigaste. Så fortsätter man till hela gruppen har hittat tre projektmål som alla är överens om.

Vad är poängen med en projektplan? Att skriva en projektplan kan ibland kännas omständigt och frustrerande när man bara vill sätta igång. Man tjänar ändå nästan alltid på det, det gäller bara att anpassa planen efter projektet och vem som ska läsa den. Några poänger kan vara: • Att komma ihåg vad man bestämt senare under projektet. • Att strukturerat tänka igenom hela projektet, med tidsplan, budget och allt. • Att förklara vad man ska göra och hur för finansiärer eller andra externa intressenter.

194

Planeringsverktyg

Nästa steg är att detaljplanera: konkretisera era idéer, bestäm vem som gör vad och när, och samla allt i er projektplan. Projektplanen ser olika ut beroende på vad det är för projekt, här nedan kommer några verktyg som är användbara för att formulera planen och komma igång med det praktiska arbetet. Använd allihop eller bara några av dem för att sätta planerna för hur ni ska genomföra projektet. Tänk också på målspåren och scoutmetoden som planeringsverktyg. Oavsett hur ni planerar är det bra att gå igenom allt när ni gjort er plan, be gärna någon utomstående att titta igenom planen också. Är uppskattningar om tid och pengar rimliga? Vad har ni missat? Är alla i gruppen med på allt?

Reflektera över hur det går Ett sätt att hålla koll på och dokumentera hur det går är att med jämna mellanrum sätta er ner och reflektera. Ni kan bestämma några reflektionsfrågor i förväg som ni återkommer till under projektets gång, och skriver ner vilka tankar ni har just då. Några exempel: • Vad känner du för projektet just nu? • Vilka är dina största farhågor just nu? • Vad är du mest stolt över sedan förra gången vi reflekterade?

Aktivitetslista

För att ha koll på vad som behöver göras, när och av vem, kan det vara bra att göra en aktivitetslista. Börja med att bestämma vad ni behöver göra för att nå era delmål och mål. Sedan faller det sig ofta naturligt i vilken ordning det behöver göras. Fundera på hur lång tid varje del kan tänkas ta. Ofta kommer man på fler grejer under projektets gång och då är det bara att lägga till det i aktivitetslistan. På det sättet är det lätt att få överblick på vad ni har på gång, och se att tidsplanen är realistisk.

Aktivitet Klart senast Ansvarig Klart Kolla kostnader 11 juli Klara X Göra budget 13 juli X Tillverka krukor 20 august Faradh i Rutger, Arnold

Budget

Gör ni ett projekt där något kostar pengar, behöver ni antagligen göra en budget. I budgeten listar ni utgifter och intäkter i projektet. Får ni inte in tillräckligt mycket pengar genom att sälja saker, hitta sponsorer, söka bidrag eller privat finansiering måste ni prioritera bland kostnaderna. Måste ni göra allt ni hade tänkt från början, finns det billigare lösningar, eller kan ni nå målen och få till ett kul projekt på något annat sätt? Ser det ut som att ni får in mer pengar än vad ni kommer att göra av med, fundera redan från början vad ni ska göra med överskottet så att ni kan redovisa det för dem som är intresserade. Om ni söker bidrag eller sponsring är det bra att kunna visa upp er budget så att sponsorerna kan bilda sig en uppfattning om projektet. Kostnader Målarfärg & penslar Bakgrejer Lampor Avslutning med projektgruppen Totalt:

1 800 kr 100 kr 3000 kr 500 kr 5 400 kr

Intäkter Entréer [200 pers á 20 kr] Försäljning av fika Bidrag från X-stiftelsen Totalt:

4 000 kr 400 kr 1 000 kr 5 400 kr

När det inte blir som man tänkt sig... När man beskriver ett projekt teoretiskt uppstår sällan några problem. Men i verkligheten är det vanligt att någonting förändras under projektets gång och man behöver gå tillbaka ett eller flera steg för att anpassa planen. Pengarna kanske inte räckte så långt som ni trott, eller plötsligt har kanske en helt annan fråga blossat upp i media som ni vill inkludera i projektet? Då gäller det att pausa projektet tillfälligt för att bestämma vad ni behöver ändra på och hur ni ska göra för att komma vidare tillsammans. En bra idé är att gå tillbaka och titta på vilka mål ni satte upp i början och vad ni vill åstadkomma. Glöm inte att dokumentera varför och på vilket sätt ni ändrar planen.

Projektplan

I er projektplan kan ni exempelvis ta upp: • Bakgru nd – vad har hänt tidigare, som gör att ni valt just detta projekt? • Syfte och mål med projektet – vad ska ni uppnå och lära er? Vilka målspår kommer ni att arbeta med? • Genom förande – hur ska ni nå målet? Hur använder ni scoutmetoden? • Avgränsningar – vad ingår inte i projektet? • Tidsplan – vad ska hända när? Startdat um och slutdatu m? • Budget – vilka kostnader har ni och hur ska projektet finansieras? • Projektgrupp och ansvarsfördeln ing – vilka är med, hur har ni organiserat er? Förank ring och intressenter – vilka utanför projektg ruppen påverkas av projekt? Hur kommu nicerar ni med dem? • Dokumentation och redovisning – hur ska ni dokumentera arbetet, hur ska slutresu ltatet presenteras, och för vem? En projektplansmal l som ni kan använda finns på www.scout.se/rover.

195

Genomförandet

Hur mycket ni än planerat och förberett är poängen förstås att få genomföra projektet. Beroende på vad ni gör för projekt ser genomförandefasen olika ut. Om projektet till exempel går ut på att måla om ett rum eller att driva lobbyarbete för att påverka regeringen är det förmodligen ganska enkelt att avgränsa genomförandefasen – det är när ni planerat klart och sätter igång med arbetet. Om projektet i stället handlar om att genomföra en specifik aktivitet, som till exempel ett läger, en demonstration eller ett antal upptäckarmöten kan det vara bra att dela upp genomförandet i två faser: en förberedande del och en utförande del. I exemplet lägret skulle den förberedande delen vara att göra allt det som krävs för att lägret ska kunna bli av, och den utförande delen att hålla lägret. Väljer ni den här modellen är det ofta bra att bestämma om ni ska organisera er på samma sätt i båda faserna. Kanske måste ni vara många fler under ”utförandet” och kanske är passar vissa personer i projektgruppen bättre för vissa uppgifter eller behöver utvecklas inom ett visst område. I arbetet med en demonstration finns det säkert några som inte vill vara den som skanderar budskap i en megafon, men gärna leder den förberedande delen som projektledare. Många projekt har en Dagen D. När man förbereder sig för en sådan dag kan man använda sig av detaljerade listor eller scheman av olika slag. Den enklaste formen av checklista är förmodligen att göra en lista på alla grejer ni behöver och bockar av efter hand. En annan variant är en detaljerad tidsplan för genomförandet. Det ger en överblick på vad ni ska göra när och var, med vilket material och vem som ansvarar. Är det ett större arrangemang är det säkert en god idé att göra scheman för olika grupper.

Tid Aktivitet 8:00 Uppstartsmöte för projektgruppen 8:30 Välkomstmöte med deltagarna 8:45 Starten går

Utvärdering Budgettips Gissa inte, utan ta reda på vad sakerna faktiskt kostar. Det är värt att lägga tid och energi på detta för att få en realistisk budget från början. • Många företag anger priser utan moms. I sådant fall måste ni lägga till det i er budget. • Jobba på att få sponsring! Ofta är det lättare att få sponsring med grejer och material än pengar.

Projektet är inte slut bara för att själva genomförandet är avklarat. Det återstår några moment som är viktiga för ert lärande och för att mentalt avsluta projektet. Har ni samlat projektplanen, era reflektioner under arbetets gång och annan dokumentation på ett ställe är det enkelt att sammanfatta projektet och fundera över varför det gick som det gick. Gå tillbaka till era egna och era gemensamma mål och förväntningar. Har förväntningarna infriats och har ni uppnått målen? Har ni uppnått målen på det sätt ni tänkt er eller har ni kommit dit på något annat sätt? Vad har gått bra, vad har gått dåligt, och varför? Vad har varit det bästa med projektet? Vilka är de största erfarenheter du tar med dig som person och vilka erfarenheter har ni gjort som grupp? Alla projekt skiljer sig åt och det är nog alltid möjligt att lära sig något nytt om sig själv eller arbetssätt. Genom att sammanfatta och reflektera har du chansen att ta med dig många erfarenheter till kommande projekt, det handlar helt enkelt om att lära genom att göra.

Summering

När utvärderingen är klar är det en god idé att samla ihop minnessaker och material som kan vara kul att spara, både för er och andra. Har ni möjlighet och lust kan ni sprida det ni gjort till andra – kanske via media, presentationer i olika sammanhang eller scoutmuseerna. Kom ihåg att tacka eventuella finansiärer och andra intressenter. Har ni till exempel haft läger på en äng – glöm inte att tacka markägaren. Ibland är det också kul att redovisa för andra vad ni har gjort eller kunna visa en sponsor vad ni åstadkommit tack vare deras bidrag.

Plats Gröna ladan Flaggstången Flaggstången och Östra fältet

196

Material Checklistor, Blädderblock, pennor Megafon, välkomstkuvert att dela ut Startpistol

Ansvarig Ahmed, Lisa Torleif Ann-Charlotte

Stämningen i gruppen I alla typer av samarbete tjänar ni på att alla i gruppen kommer till tals. Se till att ge utrymme för alla att säga vad de tycker och vad de helst vill göra i projektet. Ett sätt som brukar fungera bra är att alla får några minuter att fundera för sig själva när ni vet vilka frågeställningar som är aktuella, och sen gå laget runt och låta alla dela med sig av sina tankar.

Inget projekt är det andra likt… Alla projekt skiljer sig åt, men följer i stora drag de här faserna. I ett mindre projekt finns det ingen anledning att hålla på med Gantt-scheman, när de första stegen kanske är gjorda på en halvtimme. Kom ihåg att dokumentera under projektets gång oavsett om ert projekt är långt eller kort, stort eller litet, för att bli uppmärksammad på vad du gjort och vad du har lärt dig.

197

Projektgruppen

Fira!

När allt annat är färdigt är det dags att klappa er själva på axeln ordentligt. Ni gjorde det! Glöm allt vad jantelagen heter för en stund, och gotta er åt er egen förträfflighet. Njut av att projektet är genomfört, att ni gjort en rejäl insats tillsammans och är redo att avsluta projektet. Glöm inte den här delen även om projektet varit litet. Att fira kan handla om allt från att stå i en ring och säga TACK till att äta middag eller genomföra en genomtänkt ceremoni.

Hur gick det med ekonomin? I slutet av ett projekt är det också dags att gå igenom utfallet för budgeten. Tänk igenom om ni har betalt allt ni ska eller gör en prognos för vilka kostnader som är kvar att betala och gå igenom hur det ser ut på plus-sidan.

Projektgruppen är kärnan i projektet. Det är ni som leder och genomför hela projektet. För att lyckas är det bra med en tydlig rollfördelning, att alla vet vad hon/han ska göra, vad som förväntas av henne/honom och att alla blir synliggjorda för sina insatser. Sedan måste det inte vara den som har ansvaret för ett moment som gör allt som har med det att göra. Kanske är det någon som ansvarar för att leda en speciell diskussion eller arbete som alla hjälps åt med. Är ert projekt större kanske ni behöver arbetsgrupper för olika områden och då är det bra om ni tidigt bestämmer hur ni samarbetar på bästa sätt.

Lästips:

m alla har ckat projekt 5 tips för ett ly r och dokument på ett ställe so to Samla checklis l. til g ån lg til • som gick era igenom vad . nd fu – l fe ra gö t sätt r att Var inte rädd fö ar er plan på ett konstruktiv er st fel och hur ni ju • ingar på ål och förväntn m ns pe up gr h ditt oc Var tydlig med . ra varand • ter, utan att yn till allas åsik ns hä ta h oc ra nd ra Lyssna in va a diskussioner. fastna i onödig • ektets gång. ktera under proj fle re h oc na ck te Blogga, fota, an

Tips! Behöver du fler tips eller vill diskutera ditt projekt med någon annan än din mentor? Kolla på www.scout.se/rover.

198

Att leda och ar - en praktisk beta i projekt ha ndbok om projekt, Mon at ica L ööw, L t lyck as i iber (2 009) • Att dr iva pr ojek – en en kel pr t ojektstyrn in och små proj g för stora ek Oppheim fö t, Lars- Göran Sk årbr at t, rlag (2 009) • Projekt ha nd bo och vä rdera ken: planera, leda projekt, Kje ll Förlags A B Björnen (2 00 Nordberg, 8) • Projekt mak aren - Om konste n eldsjä la r geno at t sk apa ut ry m me för m projekt, Sv L edar inst it utet Tema 20 en Nyg ren, 06:1, w w w.leda ri nstitutet.se, se under “för lag” • Wenel l om projekt, Torb jörn Wenel l, L iber (2 009) Handbok fö r m indre pr ojekt, M ik ae Eri ksson & l Joak im L ill iesköld, L ib er (2 004)

Tips - så kan du finansiera ditt projekt! len som ni inte behöver längre. • Leta upp gamla prylar hemma och i scoutloka internet. • Ordna en loppmarknad eller sälj sakerna via • Gör en scoutaktivitet för allmänheten. • Arrangera ett ljusspår och sälj fika i slutet. tillsammans med Scouterna. • Många företag är intresserade av att synas t som har en profil som passar med ditt projekt. • Prata med de lokala företagen eller med någo man kan söka bidrag från. • Det finns gott om fonder och stiftelser som nda för att hitta de som passar dig. På internet finns databaser som du kan anvä ar och tips i bokform. • På biblioteket finns även sammanställning

Ledarskap i projekt

Vad gör en projektledare eg entligen?

Projektledaren är ans var ig för att projektet går fra måt. I kapitlet sidan 52 och på sidan om ledarskap och på 86 kan du läsa en när ma re beskrivn ing av vil ket bli r ext ra akt uel ledarskap i Scouterna lt för dig som är projek , tledare. Två saker som behöver tän ka på är: projektledaren Str uk tur. Projektled aren skapar ramarna som gruppen arbeta r genom att boka in reg inom, exempelv is elbundna möten och följa upp hu r det går ma rna. Hon eller han för alla gruppmedlemser till att alla i grupp en har den informatio jobba vidare. Projektled n de behöver för att are nen, tidsplanen och bud n hjä lper sin grupp att hål la kol l på bla nd annat projektplageten, och att följa dem och ser längre fra m – . Projektledaren lyfter vad bli r nästa och näs ibla nd blicken t-nästa steg? Är vi på väg mot må let? Relat ioner. Projektled aren hål ler kol l på hu r gru att jobba vidare. Hon eller han upptäcker kon ppen må r och peppar medlemmarna flikter och hjä lper gru Att ku nna lite om gru ppen att lösa dem. ppdynam ik (se sidan 56) är Projektet bli r så mycke t rol iga re och bät tre om väldig t nyt tig t för en projektledare. dra och fun kar ihop! medlemmarna i grupp en gil lar varan-

199

Marie Reinicke var inte mer än 26 år när hon blev ordförande för World Scout Jamboree 2011, vilket är den lägsta åldern hos en jamboree-ordförande hittills. Här delar hon med sig av några tankar kring projektledande.

Det roligaste med att jobba med stora och konkreta projekt som Jamboreer var att man har ett så tydligt mål, men också så otroligt många olika delar som ska planeras för att nå fram till det målet. Alla jobbar för att bygga ett läger och en fantastisk upplevelse för scouterna. Genom att definiera en tydlig idé och vad man vill uppnå med lägret får man en gemensam vägvisare för alla, oavsett om man planerar programaktiviteterna, maten eller infrastrukturen. Det är väldigt imponerande vad ideella krafter tillsammans kan åstadkomma. Vi byggde en stad och gav ungdomar från hela världen ett minne för livet, på en helt ideell bas. Det jobbigaste med så här stora projekt är att de sträcker sig över lång tid och det kan vara tufft att hålla energin uppe såväl hos sig själv som projektledare som hos hela planeringsorganisationen. När man jobbar i stora projekt händer det också att fel person hamnar på fel plats och det kan vara lite svårt

Maries bästa projektledartips • Definiera tydliga mål för projektet och se till att alla förstår dem, så att ni har en gemensam vägvisare. • Tro på dina projektmedlemmar, visa dem förtroende och våga låta dem gå andra vägar till målet än du själv tänkt dig. • Våga ställa krav och coacha dina projektmedlemmar för att uppnå målen. • Skapa ett klimat där det är ok att be om hjälp, och där det ’ förväntas att man säger till om man inte kan göra det man åtagit sig. • Lyft fram och fira framgångar i projektet längs vägen.

200

att hantera. Folk jobbar ju ideellt och lägger ner sin lediga tid på att jobba i projektet men klarar ibland inte av den uppgift de åtagit sig. Första steget i sådana situationer tycker jag är att stötta och coacha, personen måste få en möjlighet att komma på rätt bana. Blir det ingen förändring måste man våga be personen kliva åt sidan eller byta uppdrag. Som ordförande för en World Scout Jamboree är jag helt klart den yngsta någonsin och många har varit förvånade över att man kan få en sådan ansvarsroll när man är så ung. Jag brukar svara att jag aldrig har ansvarat för en världsjamboree innan, men det har ju ingen annan i Sverige heller. Men jag hade haft andra stora ledaruppdrag tidigare, och uppdragsgivaren har uppskattat och vågat tro på mitt ledarskap. För jag tror att det är precis det som varit nyckeln, ledare jag haft runt mig i Scouterna har vågat tro på mig, gett mig ansvar och funnits i bakgrunden och stöttat. Marie Reinicke Ordförande för World Scout Jamboree 2011

201

Som roverscout kommer du att vara involverad i en eller flera gruppkonstellationer. För att ni ska få ut så mycket som möjligt av samarbetet behöver ni förstå hur en grupp fungerar och vilka fallgropar man bör undvika. Du har också en del av ansvaret för att skapa ett inkluderande och accepterande klimat i gruppen. Med rätt kunskaper och verktyg kan du hjälpa ditt roverlag eller din projektgrupp att dela mot- och medgångar som ett vinnande team. En stor del av Scouternas aktiviteter utförs i grupper eller patruller. Under hela våra liv går vi in i och ut ur olika grupper som vi ser oss som medlemmar i – från vår första skolklass till pensionärsföreningens boulelag. Redan när vi föds blir vi på ett sätt gruppmedlemmar genom samhörigheten med våra föräldrar eller människorna som tar hand om oss när vi växer upp. Grupper är dynamiska, de kan förändras och skifta form och syfte över tid. Vad alla grupper ändå har gemensamt är att de innehåller två eller flera personer som är förbundna med varandra genom sociala relationer. Det är ett djupt mänskligt behov att vilja tillhöra en grupp, vi söker kontakt med andra människor och behöver vara del av ett större sammanhang för att må bra. Det är också en orsak till att vi kan bli ledsna när vi blir exkluderade från en grupp. Även då människor vill vara för sig själva behöver de flesta känna närhet till andra ibland. För att få måste man också kunna ge tillbaka, och livet i gruppen är således präglat av ömsesidighet. Lars Svedberg skriver i boken Gruppsykologi om hur individen i en grupp ställs inför uppgiften att på ett smidigt sätt dels ge plats åt andra men också ta plats för egen räkning. I en grupp på exempelvis 15

Gruppsykologi existerar i såväl formella som informella grupper. En formell grupp är till exempel din projektgrupp, där alla är uttalade medlemmar och har en särskild del i gruppen. En informell grupp kan vara en kompisgrupp som umgås då och då, eller en grupp scouter som söker sig till varandra på ett storläger.

202

personer har varje individ 14 andra personer att respektera och ta hänsyn till. Det är dock inte enbart de direkta relationerna som påverkar, utan också de indirekta. En grupp på 15 personer omfattar sammanlagt 105 relationer som alla påverkar både gruppen och dess enskilda medlemmar – det tydliggör gruppfenomenets komplexitet.

Forskning

För att försöka förstå vad det är som händer inom och mellan grupper finns det en rad olika teorier och förklaringsmodeller. Olika teorier belyser olika aspekter av gruppen och dess funktion. Ingen teori kan sägas vara heltäckande men tillsammans kan de ge en större förståelse. Den gruppsykologiska forskningen är på så vis bred, och innehåller allt ifrån Wilfred Bions tankar om gruppers omedvetna försvar och reaktionsmönster för att hantera ångest och rädslor, till Benne och Sheats beskrivningar av de roller som oftast förekommer i grupper.

Gruppens fördelar

Gruppteoretikern Kurt Lewin menar att en grupp är mer än summan av dess delar. Det innebär att vi kan åstadkomma mer i gruppen än vad vi klarar av själva. Bildandet av en grupp eller en patrull har alltså en positiv effekt på individerna i gruppen. Genom att känna samhörighet med gruppen så kan vi göra dess prestation och egenskaper till våra egna och känna oss tillfredställda och stolta över att vara del av den. Ett exempel på ett positivt fenomen som uppstår i grupper är social facilitering – att individer ibland kan prestera mer och bättre i grupp en enskilt. Troligtvis är en av anledningarna till detta att man vill göra bra ifrån sig och visa sig duktig inför de andra medlemmarna i gruppen.

Gruppens dynamiska utmaningar

Nästan alla grupper utsätts någon gång för fallgropar och svårigheter som du som gruppmedlem eller gruppledare bör vara medveten om. Om du lär dig identifiera och hantera dessa situationer kommer du kunna hjälpa ditt roverlag eller din projektgrupp att undvika dem. Här beskrivs några exempel på sådana gruppsituationer och vad som kan vara bra att tänka på för att undvika dem. Grupptänkande – Att vara osams och tycka olika i en grupp kan upplevas som jobbigt. Detta gör att grupper brukar sträva efter samstämmighet. För det mesta är detta bra men ibland kan det också vara en nackdel. Gruppteoretikern Irvis Janis menar att det kan leda till att grupper fattar dåliga eller felaktiga beslut för att gruppen och dess medlemmar inte ifrågasätter gruppbeslutet. Det kan även göra att gruppen inte blir mottaglig för kritik eller avvikande åsikter, vilket i längden kan leda till att medlemmarna inte vågar säga vad de tycker. Samtidigt innebär det att gruppen okritiskt förhöjer sin egen grupp som den bästa och börjar se andra grupper och vad de gör som mindre bra. För att motverka detta är det viktigt att tillåta och välkomna avvikande åsikter och nya idéer, och att alltid diskutera olika för- och nackdelar med ett förslag. För att inte glömma bort att vara kritisk kan det ibland hjälpa att tilldela någon rollen som den som alltid säger emot, att vara djävulens advokat. Det är också viktigt att ledaren inte röjer sin ståndpunkt för tidigt utan låter gruppen diskutera först, och att man alltid i efterhand diskuterar varför det gick som det gick om något inte blev som man tänkt sig. Gruppolarisering – Gruppolarisering är ett fenomen som ligger nära grupptänkandet. Det innebär att gruppens åsikter och värderingar tenderar att bli mer extrema än medlemmarnas individuella ståndpunkter kanske egentligen är. Detta sker oftast när individer uppfattar gruppens åsikt i en fråga och själv tar en mer extrem position. Precis som grupptänkande kan gruppolarisering ge negativa effekter, men den kan även förstärka gruppers entusiasm, kreativitet och hopp. Förlust av ansvarskänsla – Ibland är det lätt att i gruppsammanhang tappa bort sig själv som person och det ansvar man har. Ett känt begrepp inom gruppsykologin är

Lars Svedberg beskriver att det går att studera grupper utifrån fyra olika nivåer: • Individuell nivå – hur gruppen påverkar och påverkas av den enskilde medlemmen. • Interpersonell nivå – vad som händer mellan individer. • Systemnivå – relationer mellan subsystem och gränser inom gruppen. • Intergruppsnivå – relationer mellan grupper och gränser utåt. förvirring av ansvarsgrad –att det i gruppsammanhang kan vara svårt att avgöra om man ska ingripa i en situation till exempel om någon råkar illa ut. Det kan dels bero på att man tror att någon annan är bättre lämpad att ingripa, dels att man upplever att det skulle vara pinsamt inför gruppen om man skulle göra något fel. Men det kan också bero på att man använder sig av andras reaktioner för att tolka situationen och tänker ”ingen annan gör något, så det kanske inte var så farligt”. För att undvika detta fenomen är det viktigt att tänka på att våga ingripa utan att hindras av rädslan för vad andra skulle tycka och tänka, och inte hindras av andras reaktioner om man känner att något är fel. Våga lita på magkänslan och vad du som person tycker är rätt. I en nödsituation när man väljer att agera och ta hjälp av andra är det viktigt att vara tydlig med vem man vänder sig till, exempelvis ”du, (namn) ringer 112!”. Skulle det råda osäkerhet om vem som ska göra vad finns risken att ingripanden förskjuts eller i värsta fall helt uteblir. Att diskutera igenom ansvarsområden och tydligt dela upp ansvaret för larm och sjukvård kan vara ett sätt att undvika denna form av förvirring när olyckan väl är framme. Maskning – Som tidigare nämnts kan grupparbete leda till att man anstränger sig mer än vad man skulle gjort om man varit ensam. Men så är inte alltid fallet. Grupptillhörigheten kan innebära att vissa åker snålskjuts på andra när det kommer till grupparbete. Teoretikern Donald Forsyth beskriver att detta fenomen blir vanligare om uppgiften är kollektiv, alltså där medlemmarnas individuella bidrag inte går att identifiera ur gruppbidraget eller om deras individuella utförande inte uppmärksammas eller bedöms. Ett sätt att motverka maskning är att involvera gruppens medlemmar i det gemensamma arbetet och göra dem personligt engagerade, genom till exempel tydlig och uttalad arbetsfördelning. Det är också viktigt att uppmärksamma gruppens medlemmars enskilda bidrag till slutresultatet.

Läs mer om grupper och relationer: Lars Svedberg. Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur 2007. Stefan Jern, Siv Boalt Boëthius, Urban Hidman, Britta Högberg (red) Grupprelationer. Stockholm: Natur och Kultur 1995 Siv Boalt Boëthius, Stefan Jern. Den svårfångade organisationen: Texter om medvetna och omedvetna skeenden. Stockholm: Natur och Kultur 1996

203

Oavsett om du ska kommunicera med media eller bara prata med dina vänner om ditt projekt så bör du ha tänkt igenom i förväg vad du vill ha sagt. Kommunikationens fem grundstenar är: varför, vem, vad, hur, när?

Det handlar om att tänka igenom vad du vill uppnå, vem du vill nå, vad du vill säga till dem, på vilket sätt, och när det passar bäst att kommunicera det. Här beskrivs kortfattat de fem grundstenarna för en bra kommunikation och hur du ska göra för att lyckas när du kommunicera ditt projekt.

Varför?

Innan du sätter igång gäller det att noga tänka igenom vad du vill uppnå med att berätta om just ditt projekt. Är det kanske att väcka intresse för en särskild fråga? Eller kanske att påverka någon att göra något? Vill du få fler engagerade i din hjärtefråga? För Scouternas externa kommunikation är syftet att fler ska känna sig välkomna och vilja bli scouter och scoutledare. Vi vill öka intresset för vår verksamhet och locka fler att stödja den. Vi vill också tala om att vi finns och vad vi gör. Det är bra att sätta upp mätbara mål för kommunikationen. Exempelvis: ”Under året ska jag ha varit i kontakt med tre ansvariga politiker”. Eller kanske: ”Under året ska mitt projekt ha nämnts i minst fem medieinslag”. Hur skulle du beskriva syftet med att kommunicera ditt projekt? Vilket skulle kunna vara ditt mätbara kommunikationsmål?

Vem vill du nå? Ordlista

Extern kommunikation – kontakter med alla utanför Scouterna, som till exempel föräldrar och lärare, barn och ungdomar, media, politiker ochsponsorer. Det är via den externa kommunikationen som du skapar ett ansikte utåt och når ut med ditt budskap till omvärlden. Intern kommunikation – när vi kommunicerar med varandra inom scoutrörelsen; på riksnivå, regional nivå, i kåren eller i patrullen. Att den interna kommunikationen i gruppen fungerar är en förutsättning för att ett projekt ska lyckas. Målgrupp – en grupp med vissa gemensamma egenskaper, det kan till exempel vara ålder, yrke, intresse eller bostadsort. Din målgrupp är den grupp personer som du riktar din kommunikation till.

204

Det är viktigt att du bestämmer vilken målgrupp du riktar dig till innan du kommunicerar ditt projekt. Olika målgrupper har olika behov av information, olika förkunskaper och nås genom olika kanaler, budskap och språk. Scouterna vill nå ut till många olika målgrupper. En av dem är barn och ungdomar, som vi vill ska bli medlemmar hos oss. För att få bästa möjliga genomslag är det viktigt att anpassa kommunikationen efter den målgrupp som man vill nå. Kan du se din målgrupp framför dig? Är det ungdomar i din egen ålder? Är det en särskild politiker eller är det någon intresseorganisation?

Vad och hur?

För att ge omgivningen en tydligare bild av ditt projekt, behöver du formulera ett genomtänkt budskap som du vill förmedla. Inspireras gärna av Scouternas budskap: Scouterna gör unga redo för livet! Fundera igenom vad som kännetecknar ditt projekt, välj sedan ut tre av de viktigaste sakerna och formulera dem i en lättförståelig mening. Kom ihåg att projektets budskap inte ska motverka Scouternas huvudbudskap (Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr, gemenskap, internationella möten och värdebaserat ledarskap) eller värderingar.

Tänk på vem det är du har tänkt kommunicera med och anpassa ditt språk efter den personen eller gruppen. Försök alltid att förklara på ett enkelt och tydligt sätt vad det är du menar. Undvik att använda ord som kan vara svåra att förstå för någon som inte är scout, till exempel kår, jamboree eller roverscout. Det är en fördel att skriva lagom långa texter när man ska kommunicera i skrift – kom till saken och gör det gärna på en gång. Det viktigaste ska stå högst upp, särskilt i texter som riktar sig till journalister. Ta hjälp av bilder för att kommunicera ditt budskap. Bilder har hög trovärdighet och kan enkelt förmedla kärnan i vad du vill ha sagt. Använd gärna bilder som utmanar människors uppfattning om Scouterna. Några ledord vid val av bilder är: mångfald, modernt, ungdomar, glädje och aktivitet. Många har en bild av att scouting bara handlar om att slå knopar i skogen. Vilken sida av scouting vill du visa upp?

När ska jag kommunicera?

Om du vill få ett inslag i nyhetsmedia finns det flera tillfällen som är särskilt bra att ta tillvara på. Exempelvis kan man utnyttja nyhetstorkan under sommaren. Oavsett vilken tidpunkt du väljer så är det viktigt att du är tillgänglig och kan svara på frågor när du valt att kommunicera ditt projekt. Ett annat bra tillfälle är att utnyttja årsdagar, och det finns årsdagar för nästan allt. Bland några kan nämnas FNdagen, internationella kvinnodagen, world fair trade day, folknykterhetens dag, världsmiljödagen och internationella ungdomsdagen. Glöm inte heller Scouternas särskilda dagar, som Sankt Georgsdagen eller Thinking Day. På samma sätt som du kan passa på vid bra tillfällen, gäller det också att undvika dagar då just din nyhet riskerar att drunkna i nyhetsflödet för en stor händelse, exempelvis när den nationella budgeten presenteras, regeringen krisar, EU håller toppmöte eller när en konflikt i omvärlden trappas upp.

Var ska jag kommunicera?

Var det lämpar sig bäst att kommunicera beror på vem du vill nå och vad du vill ha sagt. Kanske är det läge att dra ihop till ett seminarium om din hjärtefråga? Eller medverka med en spännande utställning på något event eller årsmöte? Genom nyhetsmedia finns fantastiska möjligheter att nå ut till allmänheten. Lokalradio, tidningar och tv är ofta ute efter nyheter och spännande saker att göra reportage om. Sånt som intresserar media är till exempel något oväntat, ett avslöjande, statistik, utmärkelser, opinionsundersökningar, nya förslag och jämförelser. Vill du påverka någon att göra något? Då kanske du ska skriva en debattartikel eller en insändare. Här är det extra viktigt att det framgår att du vill att något ska göras åt ett konkret problem och är tydlig med vad det är du vill, och att du adresserar artikeln till en specifik person (exempelvis en politiker) som du vill ska åtgärda saken. Leta gärna reda på en oväntad samarbetspartner, enorganisation eller ett företag som kan skriva under artikeln tillsammans med dig. Har du en egen blogg eller hemsida där du vill kommunicera ditt projekt? Då kan du ge en ärlig och positiv bild av projektet. Försök att utforma den så att alla känner sig välkomna och kan få svar på de vanligaste frågorna. Försök att få andra hemsidor att länka till din blogg, så att fler lägger märke till den. Missa inte heller möjligheten att använda sociala medier som Facebook och Twitter. Om du vill engagera fler i dina frågor kan du starta en sida på Facebook och uppdatera den med inlägg som stärker dina budskap och håller debatten igång.

Checklista [ ] Vad vill du uppnå med att komm unicera ditt projekt? [ ] Har du något mätbart mål? [ ] Vem vill du nå ut till? [ ] Vad är ditt huvudbudskap? [ ] Hur formulera r du dig på bästa sätt till den speci fika målg ruppen? [ ] Är din formuleri ng snyg g och lättfö rståelig? [ ] Framgår det tydligt vem som står bakom ditt budskap? [ ] Vilken typ av bilder kan du anvä nda för att förstärka ditt budskap? [ ] Var lämpar det sig bäst att komm unicera just ditt projekt? [ ] När kan det vara lämpligt att komm unicera ditt projekt?

Har du testat att kommunicera ditt projekt i ett annat forum än du brukar? Vilken kanal bör du använda för att bäst nå ut till din målgrupp?

205

”När jag kommer in i kurslokalen möts jag av en glad skara scouter tillsammans med en minst lika glad kursledare. Jag märker relativt fort att nyckeln till att bli bra på att tala om scouting är, precis som med så mycket annat, att öva. Bara att intervjua sin kompis på skoj kan vara väldigt lärorikt. Både att intervjua och att bli intervjuad kan man ha nytta av, och att ge feedback efteråt är ett bra sätt att bli bättre. För varje fråga jag får kan jag svara mer artikulerat, och när jag får höra vad jag kan göra bättre kan jag använda mig av det. Kursledaren Ida framhåller gång på gång vikten av att i förväg tänka igenom vad man vill ha sagt. Har du det klart för dig innan du blir intervjuad är det mycket lättare att få fram det. Frågar journalisten inte om just det, försök att få fram det ändå genom att vända frågan till din fördel. Ett enkelt tips är att tänka ut tre nyckelord som du vill få fram. Återkom sedan till dessa ord i intervjun. Vet man i förväg vad man vill ha sagt är det också lättare att undvika de vanliga fällorna där man tvekar, mumlar eller säger något som inte stämmer. Är det en fråga du inte vet något om är det oftast bäst att vara ärlig och säga det samt be att få återkomma när du kollat upp det. Kort sagt; var säker på att du vet vilken bild av scouting det är som du vill förmedla med intervjun! Dessutom har jag under den här helgen lärt mig att det är okej att få göra fel. Jag såg tio personer spelas in när de intervjuades, och alla gjorde bort sig på något ställe. Det inte är så farligt! Det kommer alltid finnas något du vill ändra i efterhand, men så länge du försökt och sagt en enda sak som är bra, ska du vara nöjd. Övning ger färdighet, och om du skulle bli filmad så klipper de ändå bort sådant som inte ser bra ut!” Linnea Wedelin Deltagare i kursen Unga talespersoner

Hur kommer det sig att du blev kursledare? – Jag gick kursen själv och blev sedan en av Scouternas talespersoner. Jag tycker att det är spännande och viktigt att vi ger bilden av scouting som vi själva ser den! Har du några tips på vad man ska tänka på om man pratar med media? – Tänk ut vad du vill ha sagt i förväg! Säg det du tänkt på även om du inte blir frågad om just det. Dessutom: slappna av och njut av uppmärksamheten! Våga njut av att du blir intervjuad, och ser du glad ut så blir det bra. Har du gjort fel i en intervju någon gång? – En gång blev jag intervjuad av en person som frågade en massa om saker jag inte visste. Till exempel om hur scouting såg ut i Vietnam! Som tur var klippte de bort det som inte blev bra. En annan gång blåste det jättemycket, så jag fick ta undan mitt hår under hela intervjun. Men ja, sådana misslyckade tagningar klipps ofta bort. Varför är det viktigt att lära sig sånt här? – Scouting är jättebra, och om folk vet om det kan vi bli fler. Unga talespersoner gör att man kan prata bättre med kompisar också, inte bara media. Vi vill gärna ha talespersoner i alla åldrar, för de får olika typer av frågor och ger olika svar.

206

Ida Sjöholm Kursledare på Scouternas utbildning Unga talespersoner.

m ihåg att journalist, ko dre än en ar kt ta n dligt min Om du ko ast vet bety ft o n te is rädd för al journ a, så var inte rn te u co S epor taget du själv om nkel nyhetsr kusera vi en lk vi å fo att föresl åll man ska vilket inneh bakhuvudet och ska ha och i ap uvudbudsk urnalisten. på. Ha ditt h t gärna för jo p uppre a de Ta reda på fakta och slipa dina argument i förväg, så kommer du ha betydligt lättare att bemöta eventuella fördomar om scouting. Läs på noga om målspåren på sidan 48 och om scoutmetoden på sidan 80 – scoutings ”varför” och ”hur”. Det är bra att ha i bakhuvudet när man förklarar vad scouting är.

a för någon som känns självklar Kom ihåg att saker är självklar t ra år, verkligen inte som varit scout i fle sten som n vara så att journali för alla andra. Det ka akt med nt ko i förut har varit inter vjuar dig aldrig r om man stå för e int ord som man Scouterna. Undvik att förklara och var noga med inte själv är scout, du e eller jambore om begrepp som hajk . m måste använda de Kolla in ”Redo för kommunikation” på www.scout.se/kommunikation för mer djupgående beskrivningar av kommunikation och Scouternas kommunikationsplattform.

d när ni ed både ljud och bil Prova att spela in m er om hur . Man upptäcker m inter vjuar varandra och får när man själv se man ser ut och låter m so d va ta tes bra sätt att höra det. Det är ett e. int funkar och

207

Kay Pollak kanske är mest känd som regissören bakom flera storfilmer, bland annat Så som i himmelen. Sedan några år tillbaka kan han även titulera sig författare och hans första bok Att växa genom möten har sålts i 400 000 exemplar i Sverige. Men Kay Pollak är också något mer; en av Sveriges mest populära föreläsare. – Det är roligt att föreläsa. Jag tycker om kontakten med människorna. Jag är otroligt tacksam över att folk vill komma och lyssna på mig. Varje person i salen är viktig, säger Kay Pollak. Han har föreläst i många år och tycker inte att det är speciellt läskigt att föreläsa inför stora grupper. – Nej, jag är så van vid det nu. Men det är förståeligt att man är lite rädd i början. Då är allt så nytt. Att vara väl förberedd inför en föreläsning är viktigt. Kay Pollak brukar själv göra en mind-map inför varje föreläsning. Där skriver han upp viktiga ledord, men aldrig exakt vad han ska säga. Det ger friare tyglar. – Jag brukar även visualisera mina föreläsningar. Jag går igenom dem i huvudet. Ser mig själv – avspänd, rolig och glad – göra en bra föreläsning inför massor av glada människor som är där enbart för att lyssna på mig. Det får jag energi av, säger Kay Pollak. Kay Pollak är känd för att dela med sig av egna erfarenheter och historier på sina föreläsningar. Hur viktigt är det? – Det är alltid bra att börja med en så kallad isbrytare, något som får folk att skratta. När folk skrattar slappnar de av och blir lugna. Jag blir också lugn av det. En personlig upplevelse är aldrig fel. Kay Pollak bjuder ofta på sig själv och tycker att det hör till när man föreläser. Men händer det inte att man råkar säga något pinsamt eller gör bort sig?

Att tänka på inför ett tal Varför? • Varför ska du hålla ett tal? • Vad vill du få fram med ditt tal? Vad? • Vad ska ditt tal handla om? Vem? • Vilka ska du hålla talet för? • Vad kan de tänkas vilja veta om ämnet? • Vad behöver de veta om ämnet? Hur? • Hur ska du väcka publikens intresse? • Vilka hjälpmedel behöver du? (Powerpoint-presentation, film eller liknande.)

208

– Nej, jag tycker inte att jag har gjort bort mig någon gång. Efter en föreläsning kom en kvinna fram till mig och viskade lite försiktigt att min gylf hade varit nerdragen under hela föreläsningen. Men det hade jag inte en aning om, så då blev det inte pinsamt, skrattar Kay Pollak. Men vad gör man om det inte går bra? Är det en katastrof? Givetvis kan inte ens Kay Pollak vara nöjd med alla sina föreläsningar. – Någon gång gör man sämre ifrån sig, det går inte att komma ifrån. Men oftast beror det på att man tappat fokus. Man fokuserar på annat som inte har med själva föreläsningen att göra. Men vad ska man som roverscout tänka på när man ska kliva upp på den där scenen och prata inför massor av människor? Hur blir man säker och avslappnad? – Det viktigaste är att man övar, övar och övar. Man lär sig inte att spela ett stycke av Beethoven på första försöket, eller hur? Man måste öva! Och nej, man måste inte vara rolig när man föreläser, men visst är det en fördel. Var bara dig själv på scen. Var ärlig. Kay Pollak tycker inte att man ska vara rädd för att tala inför större grupper. Det viktigaste är att vara lugn och komma igång bra.– En bra sak är att alltid veta exakt vad man ska börja med, säger han. Men det viktigaste är nog ändå att tro på sig själv och våga försöka – igen och igen och igen. För som Kay Pollak själv säger; övning ger färdighet!

Tips

Det är viktigt att fånga publikens uppmärksamhet och få dem intresserade av vad du har att säga. Det kan man göra på olika sätt: – Berätta ett minne som har något med ämnet att göra. – Läs upp en dikt eller ett citat som har med ämnet att göra och som ger publiken en liten tankeställare. Titta gärna på publiken när du talar. Om det är jobbigt att ha ögonkontakt med dem, fäst blicken en bit ovanför huvudena. Då känns det som om du tittar på dem, trots att du inte gör det. Använd dig av kroppsspråket för att understryka det du säger. Tänk på den röda tråden! Sväva inte ut för mycket utan se till att hålla dig till ämnet. Använd dig gärna av chockerande fakta om ämnet. Till exempel: ”Visste ni att var tredje minut köper en människa i världen en dyr parfym!” Slutet är viktigt. Knyt ihop säcken genom att till exempel återgå till det som sades i början: Till exempel: ”Och som dikten sa: Stå på er!” eller avsluta med en fråga eller framtidsplanerna. Till exempel: Är ni redo att förändra? Det är i alla fall jag!

209

Efter 25 210

211

Efter att du har blivit 25 år och firat ut dig själv ur roverscouterna med en dundrande partenza, vad händer då? Är du inte scout längre då? Partenzan och avslutningen på roverscouterna markerar slutet på din tid som deltagare i scoutprogrammet. Scouternas mål är ju att hjälpa unga människor att utvecklas, att förverkliga sig själva och bli ansvarstagande samhällsmedborgare. När din rovertid är slut har du förhoppningsvis nått dit. Du behöver inte mer hjälp av scoutprogrammet. Däremot har du alla möjligheter att fortsätta som scout på andra sätt. Du kan vara ledare, jobba i styrelser eller arbetsgrupper på olika nivåer, planera läger, hålla kurser, engagera dig internationellt på Europa- eller världsnivå, bli arrangemangsledare, vara mentor – alla dörrar står öppna. Skillnaden mot tidigare är kanske mest att fokus nu ligger

på att hjälpa dem som fortfarande är deltagare i scoutprogrammet att utvecklas, snarare än att utvecklas själv. Därmed inte sagt att uppdrag av olika slag inte kommer att leda till personlig utveckling även för dig själv – tvärtom! Men huvudsyftet är att hjälpa andra. Ge tillbaka till scoutrörelsen, om du så vill. Scouterna vill vara en rörelse ledd av unga, stöttad av vuxna. När du lämnar roverscouterna räknas du snarast till de vuxna i den uppdelningen. Du och andra äldre behövs för att stötta, peppa, hjälpa och coacha yngre till att våga ta ansvar och utvecklas som individer. Det är den stora utmaningen för dig efter 25.

212

213

Adrept...........................................................................................................................................................................................................32, 36 Aktiv i gruppen ..........................................................................................................................................................................50, 54-55 Aktiv i samhället.......................................................................................................................................................................50, 62-63 Amahoro Amani.................................................................................................................................................................142-145, 150 Arrivo, arrivoceremoni......................................................................................................................................................................16,18 Civilsamhället.............................................................................................................................................................................................157 CV ......................................................................................................................................................................................................................46 Delat ledarskap..............................................................................................................................................................................136-137 Egna värderingar .....................................................................................................................................................................50, 66-67 Existens .............................................................................................................................................................40-45, 50, 64-65, 168 Fantasi och kreativt uttryck............................................................................................................................................50, 78-79 Färden.....................................................................................................................................................................................................8, 18, 88 Färdplan.......................................................................................................................................................................................................17-18 Färdval............................................................................................................................................6, 17, 23, 98-102 122, 140, 164, Finalprojekt........................................................................................................................................................................................184-187 Förståelse för omvärlden ................................................................................................................................................50, 58-59 Friluftsliv.....................................................................................................................................................................10, 92-93, 172-173 Fysiska utmaningar ....................................................................................................................................................50, 70-71, 166 Genus.......................................................................................................................................................................................................114-117 Gruppsykologi, gruppdynamik.........................................................................................................................................202-203 Härskarteknik..................................................................................................................................................................................138-139 Känsla för naturen ..................................................................................................................................................................50, 60-61 Klimatförändring, -förhandling...................................................................................................................176-177, 178-179 Kritiskt tänkande ......................................................................................................................................................................50, 76-77 Learning by doing.....................................................................................................................................................................10, 84-85 Ledarskap .............................................................................................................50, 52-53, 86-87, 122-131, 136-137, 199 Lobbying...............................................................................................................................................................................................146-147 Målspår...............................................................................................................................................................................................10, 48-79

214

Märken........................................................................................................................................................................................................22-23 Mentor.........................................................................................................................................................16-20, 32-37, 86, 130-131 Mentorskapskontrakt.............................................................................................................................................................................35 Millenniemål......................................................................................................................................................................................152-153 Mötesrutin.........................................................................................................................................................................................................35 Partenza, partenzaveremoni............................................................................................................................................................19 Patrull.........................................................................................................................................................................................54, 86, 90-91 Patrullsystemet..........................................................................................................................................................................10, 90-91 Problemlösning ..........................................................................................................................................................................50, 74-75 Projekt, projektmetodik....................................................................................................................................184-189, 192-199, Projektplan...................................................................................................................................................................184-186, 194-196 Rekrytering..............................................................................................................................................................................................12-13 Relationer.......................................................................................................................................................26, 50, 56-57, 202-203, Roverforum..................................................................................................................................................................................38-39, 149 Roverhjärtat.....................................................................................................................................................................................................23 Samhällsengagemang.............................................................................................................................................10, 94-95, 140 Scoutlag och scoutlöfte......................................................................................................................................................10, 96-97 Scoutmetoden............................................................................................................................................................................10, 80-97 Självinsikt och självkänsla, självinsikt, självkänsla..........................................................................50, 68-69, 126 Stödjande och lyssnande ledarskap.......................................................................................................................10, 86-87 Stress............................................................................................................................................................................................................24-25 Symboliskt ramverk.........................................................................................................................................................8-10, 88-89, Ta hand om sin kropp............................................................................................................................................................50, 72-73 Utbildning.............................................................................................................................................................................................132-133 Världsscoutcenter......................................................................................................................................................................106-108, WAGGGS...................................................................................................................................................10, 106, 148, 150, 152, 178 WOSM............................................................................................................................................................................................10, 148, 150

215

216

Kommer inte vara med...

217

Klok, vis, streetsmart, frågvis, vägval, vägvisare, VÄGVIS. Vägvis är boken för dig som är eller vill bli roverscout. Den här boken hjälper dig att ta tillvara på alla möjligheter som finns som scout i den äldsta åldersgruppen - roverscouterna. Förutom fakta, tips, intervjuer och mycket annat som beskriver roverscoutprogrammet är Vägvis fylld med verktyg och idéer för dig som vill driva projekt för att göra världen bättre. Du färdas genom rovertiden med hjälp av ett av färdvalen; ledarskapet, naturen, samhället eller kulturen. Vart och ett av färdvalen låter dig fördjupa dig inom området genom projekt, utbildningar och aktiviteter. Vägvis ger dig en ordentlig grund att stå på men din rovertid utformar du själv utifrån dina behov och intressen. Scouterna gör dig redo för livet! Har du engagemanget ger Scouterna dig verktygen och gemenskapen. Genom Scouterna kan du förändra världen. Och första steget på vandringen finns här, i Vägvis – roverscoutens guidebok.