Sveriges Färgsedlar by Siegs

SVERIGES FÄRGSEDLAR utgivna av Riksbanken 1835 – 2008 SWEDISH COLOURED BANKNOTES issued by The Bank of Sweden

MARTIN ROSENQVIST SIEGs 2009

INLEDNING Förord / Foreword. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förenklad historia om svenska sedlar Simplified history of Swedish banknotes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Numreringssystem / Numbering systems. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ersättningssedlar / Replacement notes. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontrollräkning / Control counting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Referenssystem / Reference system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvalitetsklasser / Grades of preservation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Översättningar / Translations. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statistik / Statistics. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samling / Collection . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 7 8 12 13 14 15 16 18 19

RIKSDALER BANCO 1835 - 1858 32 skillingar banco. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 riksdaler banco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6⅔ riksdaler banco. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 riksdaler banco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16⅔ riksdaler banco. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33⅓ riksdaler banco. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 riksdaler banco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 riksdaler banco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21 25 29 32 35 38 41 44

RIKSDALER RIKSMYNT 1858 - 1873 1 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 riksdaler riksmynt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

47 55 61 66 70 74 78

KRONOR 1874 1 krona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000 kronor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

83 89 117 138 142 173 206 212 237

JUBILEUMSSEDLAR / COMMEMORATIVE BANKNOTES 5 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 10 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 100 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246

Indledning Intresset för att samla svenska sedlar har glädjande nog de senaste åren nått höjder där det aldrig tidigare har befunnit sig. Denna markanta ökning i intresse omfattar allt från de vanligast förekommande sedlarna till de riktiga rariteterna. Då sedelsamlandet genom tiderna stått i skuggan av myntsamlandet har även forskningen på sedlar fått stå tillbaka. Detta har lett till att det finns många outforskade områden när det gäller svenska sedlar. Med ett stort intresse för sedelsamlandet finns det en möjlighet till att ändra på detta. Några viktiga förutsättningar för att bibehålla och även fortsättningsvis stimulera och utveckla intresset för att samla på svenska sedlar är tillgången på uppdaterad statistik, bilder och korrekta värderingsuppgifter. Ingen tidigare publicerad bok eller katalog klarar av att med dagens krav presentera detta på ett korrekt och överskådligt sätt. Efter att ovanstående förutsättningar hade begrundats drogs slutsatsen att det behövdes en ny bok om svenska sedlar. Resultatet håller du nu i din hand. Boken har skrivits med stöd av äldre böcker och sedan kompletterats med nya upptäckter. Den första utgåvan av boken behandlar färgbanksedlar utgivna av Sveriges Riksbank mellan åren 1835 och 2008. Bland tidigare opublicerade uppgifter kan nämnas upptäckten av hur numreringssystemet för högvalörer före 1940/50-talet var uppbyggt. Vidare publiceras för första gången förteckningar över vilka serier som respektive sedel har tryckts med och därmed hur stor upplaga respektive årtal fick. Det blir dessutom första gången på ett flertal år som värderingspriserna i en värderingskatalog kommer att motsvara marknadsvärdet.

Då bokens innehåll till största del bygger på observationer från dels författaren och dels från vänliga samlarvänner som bidragit med sina kunskaper är det inte omöjligt att teorier och slutsatser blivit felaktiga. Detta kan gälla såväl årtal, angivna serier som beräknade upplagor. För vidareutveckling av boken emottages gärna kompletterande uppgifter om årtal, serier, fel och övriga brister. Listor över sedlar med valör, årtal, serie och nummer angivet är önskvärda. Även övriga synpunkter är välkomna då allt i slutändan leder till ett mer intressant samlande, oavsett om det gäller en variant-, serie-, typ- eller årtalssamling. Till sist vill jag tacka de samlare och handlare som har möjliggjort utgivandet av denna bok. Dit hör alla dem som upplåtit sina samlingar och referenslitteratur för undersökning. Vidare vill jag tacka Jan Alexandersson för all kunskap han har delat med sig av om framförallt sedlar från 1965 och framåt. Thomas Höiland och Karl Kramme ska ha ett stort tack för att de har stått för utgivandet av boken. Kungliga Myntkabinettet i Stockholm ska tackas för att de välvilligt har upplåtit sin sedelsamling för undersökning och fotografering. Jag hoppas nu att denna bok i sin tur ska inspirera er samlare till att hitta en inriktning på er samling och att ni därefter får många stunder av glädje tillsammans med era svenska sedlar. Lund,oktober 2008 Martin Rosenqvist

Introduction The interest for collecting Swedish banknotes has happily over the last years reached new heights. This marked increase of interest includes all banknotes from the most common to the expensive rarities. When the banknote collecting always has been a few steps behind the coin collecting the research about banknotes is insufficient. The result is that many areas about Swedish banknotes still are unexplored. With a growing interest for the banknote collecting an opportunity for changing this has occured. Some important conditions for keeping and also in the future stimulate and develop the interest for collecing Swedish banknotes are the access to updated statistics, pictures and correct valuations. No previous published book or catalogue could today present this information easily and correctly. When the conditions above had been considered the conclusion was that a new book about Swedish banknotes was needed. The result is now in front of you. The book has been written with support from older books and then been completed with new discoveries. The first issue of the book contains colored banknotes issued by the Bank of Sweden between 1835 and 2008. Among previous unpublished facts the discovery about how the numbering system for high denominations before 1940/50s works out could be mentioned. Also lists about which series were printed and the number of copies for the banknotes each date could be found in the book. Finally it could be mentioned that this book is the first in several years with accurate valuations.

When the contents of the book is based on observations made by the writer and by kindly banknote collectors there is an obvious risk that some theories and conclusions are wrong. It could be about dates, printed series or number of copies. For continued development of the book complementary information about dates, series, mistakes and other imperfections are more than welcome. Lists of banknotes with denomination, date, series and number are desirable. Also other opinions are welcome when it all leads to a more interesting collecting, irrespective of it is a variant, series, type or date collection. Finally I want to thank all collectors and dealers who have helped me out with the book by letting me study their collections and litterature. Thanks to Jan Alexandersson for sharing his knowledge about banknotes especially from 1965 on. Thomas Hรถiland and Karl Kramme should be thanked for making it possible to publish this book. Thanks to the Royal Coin Cabinet in Stockholm for letting their collections be studied and reproducted. I really hope that this book will inspire all you collectors to find your specialty on your collection and that you then will find many moments of joy with your Swedish banknotes. Lund, October 2008 Martin Rosenqvist

Förenklad historia om svenska sedlar Europas första sedlar av modern karaktär gavs ut i Sverige av Stockholms Banco under 1660-talet. Banken, som var Sveriges första, hade grundats 1657 av Johan Palmstruch enligt holländsk modell. Sedlarna var tryckta formulär med bestämda valörer och hade försetts med vattenstämplar, vitstämplar, sigill och handskrivna namnteckningar. Stockholms Banco gav främst ut kreditivsedlar som fungerade som fordringar på banken där sedelinnehavaren var anonym. Även en liten upplaga transportsedlar gavs ut. Inflation uppstod då banken gav ut fler sedlar än vad det fanns täckning för och bankens förtroende sjönk. 1668 avvecklades banken. Stockholms Banco fick trots avvecklingen en fortsättning samma år då ständerna, dåvarande ”riksdagen”, inrättade Sweriges Rikes Ständers Bank. Några officiella sedlar gavs dock inte ut förrän i början av 1700-talet. Istället cirkulerade sedelsubstitut i form av assignationer, kassasedlar, bokhållerisedlar och lånebanksattester som betalningsmedel trots att de inte var menade för det. Men med start 1701 började banken att ge ut transportsedlar i liten omfattning och efter ett förbud mot sedelsubstitut 1723 ökade sedelutgivningen. Ända från starten 1701 gavs transportsedlarna ut på begärda valörer, men mellan 1743 och 1812 fanns sedlarna även med bestämda valörer. 1836 var det sista årtalet för utgivning av transportsedlarna. På grund av olika omständigheter inträffade flera inflationsperioder mellan 1701 och 1836, varav det ursprungliga räknesystemet i daler kopparmynt ersattes av riksdaler specie 1777. 1834 blev även räknesystemet i riksdaler specie utbytt mot riksdaler banco. Parallellt med transportsedlarna gav Sweriges Rikes Ständers Bank ut banksedlar från och med 1802. Det var så kallade vita banksedlar mellan 1802 och 1849, samt kopparskiljemyntsedlar 1803 och 1804. De vita banksedlarna kunde enligt den tryckta sedeltexten tolkas som insättningsbevis och därför klassas som sedelsubstitut. Kopparskiljemyntsedlarna var däremot

de första banksedlarna i modern mening sedan Stockholm Bancos kreditivsedlar. De båda typerna behandlades trots skillnaden i sedeltexterna som moderna banksedlar. I början av 1820-talet riktades det kritik mot de svenska sedlarna som knappt pappersmässigt eller tryckmässigt hade utvecklats särskilt mycket sedan 1600-talet. De ansågs vara för enkla att efterapa och förfalska. En ny sedelserie började därför utarbetas och blev satt i cirkulation under åren 1835 och 1836. Till den nya sedelserien hade teknik inhämtats från utlandet och resultatet blev de första svenska färgsedlarna med nytt papper och för tiden avancerat tryck. 1855 avskaffades räknesystemet i riksdaler banco och istället infördes riksdaler riksmynt, varav en ny sedelserie togs fram och sattes i cirkulation. Då fyrståndsrepresentationen avskaffades 1866 och ersattes med tvåkammarriksdagen ändrades namnet på banken från Sweriges Rikes Ständers Bank till Sweriges Riksbank. Räknesystemet i riksdaler riksmynt var i bruk fram till 1873 då en guldmyntfot i kronor infördes av Sverige och Danmark, och senare även Norge. Alltsedan dess har valutan i Sverige varit kronor. Den 14 september 2003 röstade det svenska folket nej till EMU-medlemskap och därmed även till euron. Det ska dock tilläggas att det under 1800-talet, samt väldigt tidigt 1900-tal också fanns privat sedelutgivning i Sverige. Skånska Priwat-Banken, som även fick sedelutgivningstillstånd, blev den 1 april 1831 den första privatbanken i Sverige. Totalt fick 31 privatbanker tillstånd att ge ut sedlar innan Riksbanken år 1897 beslutade att privatbankernas sedelutgivning skulle upphöra fram till 1903. Efter 1903 skulle endast Riksbanken få ge ut sedlar i Sverige. Privatbankernas sedlar skulle lösas in av respektive privatbank fram till 1906.

Simplified history of Swedish banknotes The first modern banknotes in Europe were issued in Sweden by Stockholm’s Banco in the 1660s. The bank, the first in Sweden, had been founded in 1657 by Johan Palmstruch according to a dutch model. The banknotes were printed forms with fixed denominations, which had watermarks, seals and handwritten signatures. Stockholm’s Banco issued mostly credit notes and the possessing was sufficient to make a claim on the bank for the anonymous possessor. Also a minor edition transfer notes were issued. When the bank issued banknotes without coverage inflation occured and the bank became insolvent and was liquidated in 1668. Despite the liquidation Stockholm’s Banco was continued when the Parliament founded the Bank of the Estates of the Realm of Sweden in the same year. Though any official banknotes weren’t issued until very early 18th century. Instead banknote substitutes such as assignments, cashier notes, bookkeeping notes and promissory notes of the Loan Department were used as payment despite they weren’t meant for it. In 1701 the bank began to issue a few transfer notes but first after a prohibition of the banknote substitues in 1723 the issuing increased. From the start in 1701 the transfer notes were issued on requested denominations, but between 1743 and 1812 the transfer notes also were issued with fixed denominations. In 1836 the last transfer notes were issued. Due to different circumstances several periods of inflation occured between 1701 and 1836 and the original currency in daler kopparmynt was replaced by riksdaler specie in 1777. In 1834 also the riksdaler specie was replaced by riksdaler banco. Parallelly to the transfer notes the Bank of Estates of the Realm of Sweden issued banknotes from 1802 and on. The banknotes were the white banknotes between 1802 and 1849, and the copper change moneynotes in 1803 and 1804. The white banknotes could according to the text on the notes be considered as banknote substitutes. However the copper change money-

notes were the first banknotes since Stockholm’s Banco issued the credit notes. Both types of the notes were despite the difference in the texts used as modern banknotes. In the early 1820s the Swedish banknotes were criticized for the lack of development of the paper and the print since the 17th century. They were considered to be too easy to counterfeit. The development work of a new banknote set began and the set was put into circulation in 1835 and 1836. For the new banknote set technique had been brought from abroad and the result was the first Swedish colored banknotes with new paper and at the time advanced print. In 1855 the currency in riksdaler banco was replaced by riksdaler riksmynt and a new banknote set was developed and put into circulation. When the representation of the Realm of four Estates was abandoned and replaced by the two chamber Parliament in 1866 the name of the bank was changed from the Bank of the Estates of the Realm of Sweden to the Bank of Sweden. The currency riksdaler riksmynt was used until 1873 when Sweden, Denmark and later on Norway introduced a gold monetary standard with the currency kronor. Ever since that the currency in Sweden has been kronor. In september 14th, 2003 the Swedish people voted no to a membership in the EMU and with that also to the euro. During the 19th century and very early 20th century also private banknote issuing existed in Sweden. Skånska Priwat-Banken, which had license to issue banknotes, became the first private bank in Sweden in april 1st 1831. Totally 31 private banks had license to issue banknotes before the Bank of Sweden in 1897 decided that the private bank’s banknote issuing should come to an end before 1903. After 1903 only the Bank of Sweden should have license to issue banknotes. The private bank’s banknotes should be exchanged before 1906.

Inledning

Introduction

För att senare i boken kunna förstå beräkningarna av upplagorna för de olika sedlarna krävs en närmare förklaring av hur de olika numreringssystemen fungerar. Mellan 1835 och cirka 1950 användes ett system för lågvalörer och ett annat för högvalörer.

To understand the calculations of the number of copies for the banknotes later on in the book the different systems for numbering have to be explained. Between 1835 and about 1950 one system was used for the low denominations and another one for the high denominations.

Lågvalörer / Low denominations

Högvalörer / High denominations

1835 -1858 32⅓ skillingar banco 2, 6⅔, 10 riksdaler banco 1858 -1873 1, 5, 10 riksdaler riksmynt 1874 -1950 1, 5, 10 kronor

16⅔, 33⅓, 100, 500 riksdaler banco 50, 100, 500 1 000 riksdaler riksmynt 50, 100, 1 000, 10 000 kronor

#1 Till lågvalörerna användes en seriebokstav som åtföljdes av ett stigande nummer medan systemet för högvalörerna byggde på att bokstaven, nummerbokstaven, var sammankopplad med de två sista siffrorna i serienumret. I äldre litteratur har nummerbokstaven istället kallats för seriebokstav. Med den nya informationen kan de olika serierna, innehållande cirka 99 900 sedlar, identifieras genom att nummerbokstäverna A – Z, ej J, kopplas samman med de två sista siffrorna i serienumret. Varje serie har specifika kopplingar mellan nummerbokstäver och siffror. Systemet går i cykler om 25 serier där först serie 26 får samma kopplingar som serie 1.

#1 For the low denominations a serial letter followed by an increasing number was used while the system for the high denominations was based on that the letter, the number letter, was connected to the last two digits in the serial number. In older litterature the number letter has been called serial letter. With the new information the different series, withholdning about 99 900 banknotes, can be identified when the number letters A – Z, except J, are connected to the last two digits in the serial number. Every series has specific connections between the number letters and the digits. 25 series make a cycle in the numbering system and it’s first the 26th series having the same connections as the first one has.

Lågvalör / Low denomination A,00001 B,00001 C,00001 ↓ Y,00001 Z,00001 Högvalör / High denomination A,00001 B,00001 C,00001 ↓ Y,00001 Z,00001

A,00002 B,00002 C,00002

A,00003 … A,99499 B,00003 … B,99499 C,00003 … C,99499

A,99500 B,99500 C,99500

Y,00002 Z,00002

Y,00003 … Y,99499 Z,00003 … Z,99499

Y,99500 Z,99500

B,00002 C,00002 D,00002

C,00003 … Y,99899 D,00003 … Z,99899 E,00003 … A,99899

Z,99900 A,99900 B,99900

Z,00002 A,00002

A,00003 … W,99899 B,00003 … X,99899

X,99900 Y,99900

Sedlar i nummerföljd med nummerbokstav. / Consecutive banknotes with number letter. #2 När upplagorna för högvalörerna i början av 1900-talet översteg 100 000 sedlar per årtal kunde det uppstå problem med att bestämma till vilken serie en specifik sedel tillhörde. Därför infördes det 1902 en seriebokstav för 50och 100-kronorssedlarna för att enklare kunna identifiera serierna. 1932 genomfördes samma förändring på 1 000-kronorssedlarna. Även 10 000-kronorssedeln som sattes i cirkulation 1939 fick det nya numreringssystemet. En seriebokstav a – z, ej j och o, placerades efter sista siffran i serienumret och har i äldre litteratur istället kallats för kontrollbokstav. Benämningen i den här boken är seriebokstav.

#2 When the number of copies for the high denominations in the beginning of the 20th century exceeded 100 000 copies every year problems about identifying what series a specific banknote belonged to appeared. The solution to the problems was the introduction in 1902 of a serial letter for the 50 and 100 kronor banknotes making the identification easier. In 1932 the serial letter was introduced also on the 1 000 kronor banknotes. Also the 10 000 kronor banknote introduced in 1939 had the new numbering system. A serial letter a – z, except j and o, was added after the last digit in the serial number and has been called control letter in older litterature. The term in this book is serial letter.

Nummerbokstäver (25) / Number letters (25)

A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z

Seriebokstäver (24) / Serial letters (24)

a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, l, m, n, p, q, r, s, t, u, v, w, x, y, z

Högvalör med seriebokstav / High denomination with serial letter

A,00001a. B,00001b. C,00001c. ↓ X,00001y. Y,00001z. Z,00001a. ↓

B,00002a. C,00002b. D,00002c.

C,00003a. … Y,99499a. Z,99500a. D,00003b. … Z,99499b. A,99500b. E,00003c. … A,99499c. B,99500c.

Y,00002y. Z,00002z. A,00002a.

Z,00003y. ... V,99499y. W,99500y. A,00003z. … W,99499z. X,99500z. B,00003a. … X,99499a. Y,99500a.

Under slutet av 1930-talet blev upplagorna så stora att de befintliga 24 seriebokstäverna knappt räckte till längre. Risken att trycka två olika serier med samma seriebokstav uppstod och för att undvika det infördes 1940 seriebokstäver i form av versaler A – Z. Seriebokstäver (48) / Serial letters (48)

a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, l, m, n, p, q, r, s, t, u, v, w, x, y, z, A, B, C, D, E, F, G, H, I / J, K, L, M, N, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z

#3 Numrering med seriebokstäver övergavs tillfälligt under 1940-talet och i början av 1950-talet då nya sedeltyper infördes. 10-kronorssedeln 1940 – 1962 numrerades med start på nummer ett varje år. Samma princip gällde för jubileumssedeln 1948. Numreringssystemet för 1 000-kronorssedeln 1952 – 1973 är inte helt kartlagt än, men det verkar som att numreringen av ett år tar vid där föregående år slutade.

5 kronor 1963 #4 Under pågående tryckning av 1963 års 5-kronorssedlar ändrades tryckmetoden och därmed även numreringssystemet. Tidigare hade för typen en serie betecknats av två bokstäver, till exempel AA, AB, AC … AH och AI. Vid ändringen fick den första bokstaven istället representera serien medan den andra bokstaven fick funktionen av en positionsbokstav (pb). Positionsbokstaven beskriver var på tryckarket sedeln befann sig vid tryckningen. Det nya numreringssystemet utvecklades lite mer inför tryckningen av 10-kronorssedeln 1963 då seriebokstav och positionsbokstav skildes åt. Seriebokstaven placerades till vänster om serienumret medan positionsbokstaven hamnade till höger om årtalet. Numreringssystemet användes till alla sedeltyper som infördes under 1960-talet, förutom jubileumssedeln 1968.

In the end of the 1930s the number of copies became that large that the existing 24 serial letters weren’t sufficient anymore. The risk of getting two different series with same serial letter occured and to avoid that serial letters in capitals A – Z were introduced in 1940.

#3 When new types of banknotes were introduced numbering with serial letters was temporary abandoned in the 1940s and the beginning of the 1950s. The 10 kronor banknote 1940 – 1962 was numbered from number one every year. The same system was used for the commemorative banknote in 1948. The numbering system for the 1 000 kronor banknote 1952 – 1973 isn’t completely surveyed yet. Still it seems like the numbering of a date starts where the previous date ended.

10 kronor 1963 #4 During the the printing of the 5 kronor banknotes in 1963 the printing procedure together with the numbering system were changed. Earlier for the type two letters represented a series, for example AA, AB, AC ... AH and AI. After the change the first letter represented the series while the second letter became a position letter (pb). The position letter gives information about where on the printed sheet the banknote was located during the printing. The new numbering system had a bit more of development before the printing of the 10 kronor banknote in 1963 when the serial letter and the position letter were separated. The serial letter was placed to the left of the seriel number while the position letter was placed to the right of the date. The numbering system was used to all types of banknotes introduced during the 1960s, except the commemorative banknote in 1968.

50 kronor 1982

100 kronor 1986

#5 När 50-kronorssedeln med årtalet 1982 började cirkulera upptäcktes det att ett nytt numreringssystem hade införts. Förutom årtalet fanns ett tiosiffrigt nummer. Senare sedeltyper satta i cirkulation, förutom jubileumssedeln 2005, har saknat det utskrivna årtalet och endast haft det tiosiffriga numret. Likväl finns det fortfarande information om årtal, position, serie och nummer. Första siffran i det tiosiffriga numret representerar sista siffran i årtalet, medan den andra siffran tillsammans med den tredje är positionsnumret (pn) som anger positionen på tryckarket. Den fjärde siffran är seriesiffran och resterande sex siffror motsvarar numret. Om en sedeltyp trycktes både 1986 och 1996 börjar de tiosiffriga numren i båda fallen med 6 och för att kunna avgöra vilket decennium sedeln tillhör kan detta avgöras med hjälp av positionsnumren. För olika valörer har olika intervall av positionsnumren för decennierna använts och exakt vilka framgår av respektive valör längre fram i boken. När det gäller stjärnmärkta sedlar räcker det inte med att titta på positionsnumren eftersom dessa vanligtvis är 00, men även 98 och 99 förekommer. Istället är det med hjälp av namnteckningarna, som har ändrats över en tioårsperiod, som decenniet kan identifieras. 1 000-kronorssedeln tryckt 2005 har endast nio siffror jämfört med tidigare tio. Vad det beror på är inte kartlagt än, men årtalet identifieras fortfarande med hjälp av första siffran. Ej nämnda sedlar är 10 000-kronorssedeln 1958 som trycktes med seriebokstav och nummer, samt 1 000-kronorssedeln 1976 – 1988 som numrerades från nummer ett för varje år.

1 000 kronor 2005

#5 When the 50 kronor banknote with the date 1982 began to circulate the introduction of a new numbering system was discovered. Except the date a ten digits number was found. Later types of banknotes, except the commemorative banknote in 2005, put into circulation miss the printed date and only have the ten digits number. Still there are information about date, position, series and serial number. The first digit in the ten digits number represents the last digit in the date. The second digit together with the third are the position number (pn) which gives information about where on the printed sheet the banknote was located during the printing. The fourth digit is the serial digit and the remaining six digits are serial number. If a type of banknotes were printed in both 1986 and 1996 the two ten digits numbers begin with 6 and to know what decade the banknotes belong to the position numbers will give the information. To different denominations different intervals of the position numbers for each decade have been used and exactly which could be found by respectively denomination later on in the book. What decade replacement banknotes belong to can’t be found out by the position numbers which in general are 00, but also 98 and 99 exist. Instad the signatures, which will change in a ten years period, could identify the decade. The 1 000 kronor banknote printed in 2005 has only nine digits compared to previously ten. What it depends on hasn’t been surveyed yet, but the date still identifies with the first digit. Two not mentioned banknotes are the 10 000 kronor banknote in 1958 using a serial letter and number and the 1 000 kronor banknote 1976 – 1988 which were numbered from number one every year.

Ersättningssedlar

Replacement notes

Vid tryckning av sedlar uppstår ibland fel som får följden av att sedlarna inte anses lämpliga för utgivning längre. Ända från början och fram till mitten av 1950-talet trycktes därför en ny sedel med samma serie och serienummer som den felaktiga hade. Detta för att första och sista sedeln i sedelbunten skulle få korrekta nummer. Kontrollräkningen av sedelbuntarna krävde att översta sedeln började med nummer ett (01) och att den understa slutade med ett hundratal (00). Då upplagorna ökade tog denna metod mer och mer tid och resurser i anspråk. 1956 blev därför året då stjärnsedlarna introducerades i Sverige. Enkelt förklarat trycktes en extra serie sedlar upp och blev märkta med en stjärna eller asterisk efter serienumret. Då en feltryckt sedel upptäcktes ersattes denna med en stjärnsedel och sedelbuntens översta respektive understa sedel fick fortfarande rätt nummer. Dock angavs det på banderollen till originalbunten att nummerföljden var bruten. Några stjärnsedlar med tryckår senare än 2000 har inte upptäckts. En möjlig teori är att ersättningssedlar numera endast känns igen på ett avvikande serienummer, men då inga sådana har upptäckts ökar istället sannolikheten för att det inte längre trycks några ersättningssedlar i Sverige.

When printing banknotes faults sometimes occur and make the banknotes not suitable for issuing anymore. From the start and until the mid 1950s a new banknote was printed with the identical serial letter and serial number as the faulty one had. This was done to make sure that the first and last banknote in a banknote bundle had correct numbers. For the control counting of the banknote bundles it was necessary to let the top banknote begin with number one (01) and the lowest banknote end with a century (00). When the number of copies increased this method required too much time and resources. Therefore star notes were introduced in Sweden in 1956. Simply explained an extra series of banknotes were printed and marked with a star or asterisk after the serial number. When a faulty banknote was discovered it was replaced by a star note and still the top and lowest banknote had the correct numbers. It was stated on the original bank wrapper that the number sequence was broken. Any star notes printed after 2000 has not been discovered. A possible theory is that replacement banknotes nowadays only could be recognized by a divergent serial number, but when no such banknotes has been discovered the possibility that replacement banknotes no longer are printed in Sweden has increased.

Exempel på ersättningssedlar / Examples of replacement banknotes

Då ersättningssedlar är lätta att förfalska genom att tillföra en stjärna efter serienumret bör det tilläggas att ersättningssedlar antingen har en avvikande serie eller ett avvikande nummer gentemot de vanliga sedlarna. Detta redovisas för respektive sedel längre fram i boken.

When replacement banknotes are easy to counterfeit by adding a star after the serial number it has to be mentioned that replacement banknotes either has a divergent series or number compared to the common banknotes. This will be described for each banknote in the book.

Kontrollräkning

Control counting

Vid tryckning av sedlar är det väldigt viktigt att det tryckta antalet sedlar motsvarar det faktiska antalet levererade sedlar. Av den anledningen måste sedlarna kontrollräknas. Fram till och med 1965 kontrollräknades sedlarna manuellt. Detta kan ses på baksidan av den understa sedeln i en sedelbunt, det vill säga sedeln med ett nummer med två nollor (00) som slutsiffror.

When printing banknotes it’s very important that the number of printed banknotes matches the number of delivered banknotes. Because of that the banknotes have to be control counted. Until 1965 the banknotes were control counted manually. This is visible on the reverse of the lowest banknote in a banknote bundle, having a number with two zeros (00) as ending digits.

Efter kontrollräkning märkte kontrollanten sedelbunten med en signatur uppe i det högra hörnet på den understa sedeln som garanterade att bunten innehöll 100 sedlar. När den här kontrollmetoden började användas är oklart. Säkra observationer är gjorda på sedlar tryckta 1874, men mer forskning behöver utföras för att hitta en bestämd startpunkt. Att det bara är en på etthundra sedlar som har kontrollsignaturen och att äldre sedlar inte finns bevarade i stora mängder kan innebära svårigheter i att bestämma startpunkten definitivt. Slutet för metoden kom 1965 då det både finns sedlar med och utan kontrollsignatur. Även sedlar 1874 – 1965 med slutsiffror 00 har upptäckts sakna kontrollsignatur. En möjlig teori är att kontrollsignaturen istället skrevs på banderollen som försvann i samma stund som sedelbunten bröts.

After control counting the control counter marked the banknote bundle with a signature in the upper right corner on the lowest banknote which guaranteed the bundle to hold 100 banknotes. When the control method was put into service is unknown. Reliable observations has been done on banknotes from 1874, but more research has to be done to determine the starting date. Only one out of one hundred banknotes has the control signature, and when older banknotes aren’t preserved in large numbers, so this will make the research harder to perform. The end of the method occured in 1965 when there were banknotes both with and without the control signature. Also banknotes 1874 – 1965 with ending digits 00 have been discovered missing the control signature. A possible theory is that the control signature was put on the original bank wrapper which disappeared when the banknote bundle was broken.

Kontrollsignatur / Control signature 5 kronor 1936 – slutsiffror 00 / 5 kronor 1936 – ending digits 00

Referenssystem

Reference system

En ny bok behöver ett nytt referenssystem och av den anledningen har ett nytt referenssystem införts. Sedlarna delas in utifrån valör, typ, undertyp och när det behövs även varianter. Varje sedel får dessutom ett löpnummer också.

A new book requires a new reference system and because of that reason a new reference system has been introduced. The banknotes are divided according to denomination, type, subtype and when necessary also variants. Furthurmore every banknote gets a number too.

Valörer / Denominations A – 32 skillingar banco I – 1 riksdaler riksmynt B – 2 riksdaler banco J – 5 riksdaler riksmynt C – 6⅔ riksdaler banco K – 10 riksdaler riksmynt D – 10 riksdaler banco L – 50 riksdaler riksmynt E – 16⅔ riksdaler banco M – 100 riksdaler riksmynt F – 33⅓ riksdaler banco N – 500 riksdaler riksmynt G – 100 riksdaler banco O – 1 000 riksdaler riksmynt H – 500 riksdaler banco Jub – Jubileumssedlar / Commemorative banknotes

Types, subtypes and variants

Typer, undertyper och varianter

Den första typen av en valör blir nummer ett, den andra typen av samma valör blir nummer två och den tredje blir nummer tre. Så fortsätter systemet utan att ta hänsyn till att utseendet på sedlarna med samma valör skiftar. När skillnader som berör trycket är för små för att klassas som typer blir de till undertyper istället. Dessa undertyper numreras i bokstavsordning. När skillnader på sedlar inom samma typ rör årtal och serienummer men utan att påverka sedelns utseende nämnvärt klassas de som varianter. Likaså klassas tryckfel som varianter.

Exempel / Examples 5 kronor 1874 5 kronor 1888 5 kronor 1898 5 kronor 1909 5 kronor 1962 5 kronor 1981

A,37800 A,15034 Ii,47922 C,026328 UB 265738 A 794803

- - - - - -

P – 1 krona Q – 5 kronor R – 10 kronor S – 20 kronor T – 50 kronor U – 100 kronor W – 500 kronor X – 1 000 kronor Z – 10 000 kronor

Q1-1 Q3-10 Q5b-10 Q6-4 Q10-1 Q11c-21

The first type of a denomination becomes number one, the second type of same denomination becomes number two and the third becomes number three. Like this the system continues without taking notice of changing designs of the banknotes with same denomination. When minor differences on the print occur they can’t be classed as types, but as subtypes instead. The subtypes are numbered in alphabetical order. When differences on banknotes within same type occur on the date and serial number but without beeing to evident to the appearance they could be classed as variants. Also printing errors are classed as variants.

Kvalitetsklasser

Grades of preservation

Att kvalitetssätta sedlar är alltid en bedömningsfråga och behovet av riktlinjer är nödvändigt.

To grade banknotes is never to be easily done and the use of guidelines is then necessary.

UNC / 0 OCIRKULERAD En perfekt bevarad sedel som aldrig har blivit oförsiktigt behandlad av tryckeri, kassör, offentlighet eller samlare.

UNC / 0 UNCIRCULATED A perfectly preserved note, never mishandled by the issuing authority, a bank teller, the public or a collector. Paper is clean and firm, without discoloration. Corners are sharp and square without any evidence of rounding. (Rounded corners are often a tell-tale sign of a cleaned or “doctored” note).

Papperet är rent och styvt utan missfärgningar. Hörnorna är skarpa och räta och saknar tecken på avrundning. (Runda hörnor är ofta ett tecken på en tvättad och konserverad sedel). AUNC / 01/0 NÄSTAN OCIRKULERAD En utseendemässigt perfekt sedel som har varit lätt hanterad. Kan ha små räkneveck i hörnorna, men som inte bryter papperet, eller en svag mittböjning - men ej både och. En nästan ocirkulerad sedel får inte vara vikt, det vill säga ett veck som normalt bryter pappersfibrerna i sedeln. Papperet är rent och fräscht med ursprunglig utstrålning. Hörnorna är ej avrundade. EF / 01 MYCKET BRA EXEMPLAR En mycket bra sedel som har varit lättare hanterad. Den får maximalt ha tre svaga böjningar eller ett kraftigt veck. Papperet är rent och fräscht utan missfärgning. Hörnorna är skarpa och räta utan avrundningar. Avrundade hörnor är ofta ett tecken på en tvättad och bearbetad sedel. VF / 1+ BRA EXEMPLAR En vacker sedel som dock visar tecken på att ha cirkulerat. Kan ha flera veck både lodrätt och vågrätt. Papperet kan vara lätt ”grådaskigt” eller möjligtvis ha oskarpa färger. Själva papperet är fortfarande relativt friskt och styvt. Det finns inga sprickor i mitten, trots att kanterna visar tecken på lättare nötning. De svagt avrundade hörnorna tyder på att sedeln har cirkulerat.

AUNC / 0-01 ABOUT UNCIRCULATED A virtually perfect note, with some minor handling. May show very slight evidence of bank counting folds at a corner or one light fold through the center, but not both. An AU note cannot be creased, a crease being a hard fold which has usually “broken” the surface of the note. Paper is clean and bright with original sheen. Corners are not rounded Note: Europeans will refer to an About Uncirculated or AU note as ”EF – Unc” or as just ”EF”. The Extremely Fine note described below will often be referred to as “GVF” or “Good Very Fine”. EF / 01 EXTREMELY FINE A very attractive note, with light handling. May have a maximum of three light folds ore one strong crease. Paper is clean and firm, without discoloration. Corners are sharp and square without any evidence of rounding. (Rounded corners are often a tell-tale sign of a cleaned or “doctored” note). VF / 1+ VERY FINE An attractive note, but with more evidence of handling and wear. May have several folds both vertically and horisontally. Paper may have minimal dirt, or possible color smudging. Paper itself is still relatively crisp and not floppy. There are no tears into the borderarea, although the edges do show slight wear. Corners also show wear but not full rounding.

F / 1 ACCEPTABELT EXEMPLAR Sedeln visar tecken på att ha cirkulerat en del och har många veck och krusningar. Papperet är inte speciellt smutsigt men kan kännas en aning mjukare. Kanterna kan visa tecken på omfattande cirkulation genom att ha mindre riss. Rissen får inte vara stora och sträcka sig mot mitten. Det får inte vara hål i mitten till följd av upprepade vikningar. Färgerna är klara men saknar ursprunglig utstrålning. Ett eller två nålstick kommer inte att anses vara ovanligt på en sedel i kv. 1. VG / 1? NÅGOT SLITET EXEMPLAR En välcirkulerad och dåligt hanterad sedel som dock fortfarande är hel. Hörnorna kan visa tecken på mycket slitage och vara avrundade. Små hack och riss kan sträcka sig längre in i sedeln än att endast finnas i kanten. Missfärgningar kan förekomma, sedeln kan vara fläckig och ett mindre hål i sedelns mitt kan ofta förekomma till följd av upprepade vikningar. Häftklammer- och nålstick förekommer ofta och själva sedeln är mycket mjuk. Inga delar av sedeln får saknas. En sedel i kv. 1? kan fortfarande vara attraktiv. G / 2 DÅLIGT EXEMPLAR En kraftigt sliten och välcirkulerad sedel. Normalt slitage från långvarig cirkulation betyder vanligtvis många veck, riss, fläckar, häftklammer- och nålstick, smuts, missfärning, riss, hål i mitten, rundade hörnor och ett allmänt otilltalande utseende. Inga större delar av sedeln får saknas. Klotter kan ofta ses på sedlar i kv. 2. P / 3 MYCKET DÅLIGT EXEMPLAR En sedel med allvarliga skador grundat på slitage, fläckar, saknade delar, klotter och större hål. Delar av sedeln kan hållas samman med hjälp av tejp. Sedeln kan vara beskuren för att avlägsna ojämna kanter. En mycket dålig sedel samlas ofta bara som luckfyllare eller om en sådan sedel är det enda kända exemplaret av en typ.

F / 1 FINE A note that shows considerable circulation, with many folds, creases and wrinkling. Paper is not excessively dirty but may have some softness. Edges may show much handling, with minor tears in in the border area. Tears may not extend into the design. There will be no center hole because of excessive folding. Colors are cler but not very bright. A staple hole or two would not be considered unusual wear in a Fine note. Overall appearance is still on the desirable side. VG / 1- VERY GOOD A well used note, abused but still intact. Corners may have much wear and rounding, tiny nicks, tears may extend into the design, some discoloration may be present, staining may have occurred, and small hole may sometimes be seen nat center from excessive folding. Stable and pinholes are usually present, and the note itself is quite limp but NO pieces of the note can be missing. A note in VG condition may still have an overall not unattractive appearance. G / 2 GOOD A well worn and heavily used note. Normaldamage from prolonged circulation will include strong multiple folds and creases, stains, pinholes and / or staple holes, dirt, discoloration, edge tears, center hole, rounded corners and an overall unattractive apperance. No large piece of the note may be missing. Graffiti is commonly seen on notes in G condition. f / 2-3 FAIR A totally limp, dirty and very well used note. Larger pieces may be half torn off or missing besides the defects mentioned under the Good category. Tears will be larger, obscured portions of the note will be bigger. P / 3 POOR A “rag” with severe damage because of wear, staining, pieces missing, graffiti, larger holes. May have tape holding pieces of the note togheter. Trimming may have taken place to remove rough edges. A Poor note is desiralble only as a “filler” or when such a note is the only one known of that particular issue.

Översättningar

Translations

Kvalitetsklasser i olika länder / Grades of preservation in different countries Sverige

England

0 UNC 01/0 AUNC 01 EF 1+ VF 1 F 1? VG 2 G 3 P

Tyskland Frankrike Italien KFR NEUF Fds KFR- NEUF- FdsVZGL SUP SPL SS TTB BB S TB MB S.g.E B B G.e TBC M

Uttryck / Expressions Arbetsbokstav Safety letter Kronor Kronor (currency) Kungliga Myntkabinettet The Royal Mint Cabinet Nummerbokstav Number letter Positionsbokstav Positioning letter Positionssiffror Positioning numbers Riksdaler banco Riksdaler banco (currency) Riksdaler riksgäld Riksdaler riksgäld (currency) Riksdaler riksmynt Riksdaler riksmynt (currency) Seriebokstav Serial letter Serienummer Serial number Silfwer Silver Sweriges Riksbank (The Central Bank of Sweden) Sveriges Riksbank (The Central Bank of Sweden) Sveriges Rikes Ständers Bank (The Central Bank of Sweden) Sweriges Rikes Ständers Bank (The Central Bank of Sweden) Vattenmärke Watermark

Regentlängder i Sverige / List of Rulers of Sweden Karl X Gustav Karl XI Karl XII Ulrika Eleonora Fredrik I Adolf Fredrik Gustav III Gustav IV Adolf

1654 - 1660 1660 - 1697 1697 - 1718 1719 - 1720 1720 - 1751 1751 - 1771 1771 - 1792 1792 - 1809

Karl XIII Karl XIV Johan Oskar I Karl XV Oskar II Gustav V Gustav VI Adolf Carl XVI Gustav

1809 - 1818 1818 - 1844 1844 - 1859 1859 - 1872 1872 - 1907 1907 - 1950 1950 - 1973 1973 -

Exempel på sedeltext / Examples of banknote text 1836-1857

Banknote text 10 riksdaler banco 1836-1857

“Sveriges Rikes Ständers Bank inlöser vid anfordran denna Sedel å Riksdr. TIO Banco med 3¾ Riksdr. Silfver Specie, enligt 1830 Års Mynt-Fot. Stockholm (datum).”

”Sveriges Rikes Ständers Bank honours at request this banknote on Riksdr. TEN Banco with 3¾ Riksdr. Silver Specie, according to 1830 year’s monetary standard. Stockholm (date).”

Sedeltext på 1 riksdaler riksmynt

1859-1873

Banknote text 1 riksdaler riksmynt 1859-1873

”Sweriges Rikes Ständers Bank inlöser, vid anfordran, denna sedel å Riksdaler EN Riksmynt med ¼ Riksdaler i Silfwer, eller 2 Ort Tolf-lödigt myntadt silfwer.” Från och med 1869 ”Sweriges Riksbank”

”Sweriges Rikes Ständers Bank honours at request this banknote on Riksdaler ONE Riksmynt with ¼ Riksdaler in silver, or 2 Ort twelve (sixteenth) Standard coined silver. From 1869 and on “Sweriges Riksbank”.

Sedeltext på 5 kronor

Banknote text on 5 kronor

Sedeltext på 10 riksdaler banco

1858-1873

”Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å FEM KRONOR med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873.”

”Sveriges Riksbank honours at request the banknote on FIVE KRONOR with gold coins according to the law about the realm’s coins of the 30th of May 1873”.

Straff- och belöningssatser

1858-1873

Punishment and reward sentences 1819-1858

”Den, som denne Sedel efterapar eller förfalskar skall warda hängd; men den som uptäcker Efteraparen, Förfalskaren eller Utprånglaren undfår belöning enligt Kong. Kungörelsen af den 8 Julii 1818”

”He, who this Note counterfeits or forges shall be hanged; but he who detects the Counterfeiter, the Forger or the Utterer will receive reward according to the Royal Proclamation of the 8th of July 1818”.

Sedeltext på 5 kronor

Banknote text on 5 kronor

1858-1873

“Den som denna sedel efterapar eller förfalskar straffas efter Lag; men den, som upptäcker efteraparen, förfalskaren eller utprånglaren, undfår belöning enl. Kongl. Kungörelsen af den 8 Julii 1818”

1858-1873

”He, who this Note counterfeits or forges is punished according to Law, bu the, who detects the counterfeiter, the forger or the utterer, will receive reward according to the Royal Proclamation of the 8th of July 1818”.

Statistik i boken

Statistics in the book

Då Riksbanken aldrig har offentliggjort några uppgifter om upplagor och tryckta serier på sedlar i Sverige kan sådan information endast sammanställas genom observationer från bevarade sedlar. Detta förfarande medför vissa komplikationer såsom att uppgifterna i en del fall nästan blir till rena spekulationer. Statistik över tryckta serier och upplagor har aldrig tidigare publicerats i full utsträckning varför denna bok får anses vara pionjär inom området.

When the Bank of Sweden never has published any information about number of copies and printed series, that kind of information could only be put together by studying preserved banknotes. This procedure brings such complications that some information almost could be stated as pure speculations. Complete statistics of printed series and number of copies have never been published before, why this book has to be considered breaking new ground.

Genom att veta hur många serier det tryckts går det att räkna fram upplagan. Det ska dock poängteras att svårigheten i att få tag på en sedel främst avgörs av antalet bevarade sedlar. Givetvis finns det även en koppling till hur stor upplagan ursprungligen var.

By knowing how many printed series there were the number of copies could be calculated. Though, it has to be mentioned that a banknote’s rarity mostly depends on how many preserved banknotes that exist. Of course there is still a connection to how many printed banknotes there were originally.

För lågvalörer som nästan alltid började på serie A gäller det att hitta en så hög serie som möjligt per år för att kunna beräkna en ungefärlig upplaga. För högvalörer (och lågvalörer) som inte alltid började med serie A gäller det att hitta en så låg serie, samt en så hög serie som möjligt för att kunna avgöra brytpunkten mellan årtalen och därefter beräkna upplagan. För att i kommande utgåvor göra boken än bättre behöver fel och brister angående statistiken åtgärdas. Det skulle varmt uppskattas om ni samlare skulle vilja bidra med statistik som bekräftar, bevisar fel eller kompletterar statistiken i denna utgåva. Tack på förhand!

Sällsynthet o/u okänd XR extremt rar R rar S sällsynt

For low denominations which almost always started with series of A you have to find as high series as possible to calculate the number of copies. For the high denominations (and low denominations) which mostly not started with the series of A you have to find as low and as high series as possible to determine the breakpoint between the dates. Then you could calculate the number of copies. For making the book better in future issues it is necessary to take care of mistakes regarding the statistics. It would be appreciated if you collectors could help the book out by sharing statistics that confirms, proves mistakes or completes the statistics in this issue. Thanks! Rarity o/u unknown XR extremely rare R rare S scarce

10 Riksdaler Banco TYP 1 / TYPE 1 1836

Beskrivning, typ 1, 1836 10-riksdaler bancosedeln trycktes på ett handtillverkat gult trelagers lamellerat halv-genomskinligt papper. Vattenmärket består av valören i varje hörn, böjda kvistar i mitten med ”RIKETS STÄNDERS BANK” runt om. Trycket på framsidan består av en bred svart ram som mitt upptill på sedeln är avbruten för att ge plats åt ett lejon som ligger framför en glob med lilla riksvapnet och en kunglig krona ovanpå. Nedtill i mitten finns en straff- och belöningssats som lyder: ”Den som denna Sedel efterapar eller förfalskar skall warda hängd; Men den, som uptäcker Efteraparen, Förfalskaren eller Utprånglaren undfår belöning enligt Kongl. Kungörelsen af den 8 Julii 1818”. På sidorna finns valören ”RDR 15 RGD” utskriven. Innanför ramen återfinns texten ”Sweriges Rikes Ständers Bank inlöser vid anfordran denna Sedel å Riksdr TIO Banco med 3¾ Riksdr Silwfer Specie, enligt 1830 Års Mynt-fot.”. En valörsiffra syns i en cirkel ovanför straff- och belöningssatsen. En svart handskriven seriebokstav finns till höger om globen och lejonet medan ett handskrivet nummer finns till vänster. Två namnteckningar finns nedtill på sedeln och de är handskrivna utefter två svarta streckade linjer. Texten som anger årtalet ”Stockholm den 28de Januari 1836” är även den i svart tryck och återfinns ovanför de båda namnteckningarna. Baksidan är utan tryck. Sedelns storlek är cirka

Description, type 1, 1836 The 10 riksdaler banco banknote was printed on a yellowish three layers laminated semi-transparent handmade paper. The watermark consists of the denomination in each corner and a centered laurel wreath with “RIKETS STÄNDERS BANK” surrounding it. The print on the obverse consists of a broad black frame which ends up in the middle of the banknote to give space for a lion in front of a globe with the small coat of arms and a royal crown on top. Below to the middle there is a punishment and reward sentence that says, “Den som denna Sedel efterapar eller förfalskar skall warda hängd; Men den, som uptäcker Efteraparen, Förfalskaren eller Utprånglaren undfår belöning enligt Kongl. Kungörelsen af den 8 Julii 1818”. In the middle of the sides the denomination ”RDR 15 RGD” is written. In black print on the obverse the text ”Sweriges Rikes Ständers Bank inlöser vid anfordran denna Sedel å Riksdr TIO Banco med 3¾ Riksdr Silwfer Specie, enligt 1830 Års Mynt-fot.” is found. A digit of denomination is found in a circle above the punishment and reward sentence. A black handwritten serial letter is placed to the right of the lion and the globe and a handwritten number is placed to the left. Two signatures written by hand along two black dotted lines are located below on the obverse. The text telling the date “Stockholm den 28de Januari 1836” is also in 10 riksdaler banco

165×140 mm och konstnären till 10-riksdaler bancosedeln var Carl Abraham Broling. Sedeln blev kungjord 30 April 1836 enligt SFS 1836:8

black print and found above the two signatures. There is no print on the reverse. The size of the banknote is about 165×140 mm and the artist designing the 10 riksdaler banco banknote was Carl Abraham Broling. The baknote was announced in April 30, 1836, according to SFS 1836:8

10 Riksdaler Banco TYP 2 / TYPE 2 1841 – 1857

Beskrivning, typ 2, 1841 – 1857 Från och med 1841 trycktes både seriebokstav och nummer.

Description, type 2, 1841 – 1857 From 1841 and on both serial letter and number were printed.

Sedeln blev kungjord 3 augusti 1839 enligt SFS 1839:21

The banknote was announced in August 3, 1839 according to SFS 1839:21

10 riksdaler banco

5 Riksdaler Riksmynt Stora Riksvapnet Large coat of arms TYP 1 / TYPE 1 1858 – 1863

Beskrivning, typ 1, 1858 – 1863 5-riksdaler riksmyntssedeln trycktes på ett vitt handtillverkat finpapper. Vattenmärket består av våglinjer med en femma (5) i en oval ram i både höger och vänster sedelhalva, samt ”S.R.S.B” i en ram därunder. Trycket på framsidan består av en bred röd ram som mitt upptill på sedeln ger plats åt det stora riksvapnet med ett lejon på var sin sida. Ovanpå den röda ramen finns en smalare svart ram som i hörnen har symboler för de fyra riksstånden. I hörnen finns även texten ”svensk sedel” på olika språk. Nedtill i mitten, samt i mitten av sidorna finns valörsiffran. Innanför ramarna återfinns texten ”Sweriges Rikes Ständers Bank inlöser, vid anfordran, denna sedel å Riksdaler FEM Riksmynt med 1¼ Riksdaler i Silfwer, eller 10 Ort Tolf-lödigt myntadt silfwer”. Svart seriebokstav finns till vänster om stora riksvapnet och numret till höger. Två handskrivna namnteckningar finns nedtill på sedeln. Årtalet är svart och finns mellan namnteckningarna. En straff- och belöningssats finns ovanför årtalet och lyder ”Den, som denna sedel efterapar eller förfalskar straffas efter Lag; men den, som upptäcker efteraparen, förfalskaren eller utprånglaren, undfår belöning enligt Kongl. Kungörelsen af den 8 Julii 1818.”. Trycket på baksidan är ett spegeltryck av det svarta trycket från framsidan. Sedelns storlek är cirka 135×75 mm och konstnären till 5-riksdaler riksmyntssedeln var Per Olof Bagge. Sedeln blev kungjord 4 februari 1859 enligt SFS 1859:4

Description, type 1, 1858 – 1863 The 5 riksdaler riksmynt banknote was printed on a white handmade fine paper. The watermark consists wavelines with a five (5) in an oval in both the left and the right half of the banknote, and “S.R.S.B” in a frame underneath. The print on the obverse consists of a broad red frame which ends up in the middle of the banknote to give space for the large coat of arms with a lion on each side. Above the red frame there is a narrow black frame with symbols in the corners for the four estates. Also the text “swedish banknote” in different languages is found in the corners. Below to the middle and to the middle of the sides of the banknote there is a large digit of the denomination. Inside the frames the text ”Sweriges Rikes Ständers Bank inlöser, vid anfordran, denna sedel å Riksdaler FEM Riksmynt med 1¼ Riksdaler i Silfwer, eller 10 Ort Tolf-lödigt myntadt silfwer” is found. A black serial letter is located to the left of the large coat of arms while the number is to the right. Two signatures are located below to the banknote and both of them are written by hand. Also the date is black and found between the two signatures. A punishment and reward sentence is found above the date and it says: ”Den, som denna sedel efterapar eller förfalskar straffas efter Lag; men den, som upptäcker efteraparen, förfalskaren eller utprånglaren, undfår belöning enligt Kongl. Kungörelsen af den 8 Julii 1818.”. The print on the reverse is a mirror print of the black print from the obverse. The size of the banknote is about 135×75 mm and the artist designing the 5 riksdaler riksmynt banknote was Per Olof Bagge. The banknote was announced in February 4, 1859, according to SFS 1859:4

5 riksdaler riksmynt

10 Riksdaler Riksmynt Stora Riksvapnet Large coat of arms TYP 2 / TYPE 2 1870 – 1873

Beskrivning, typ 2, 1870 – 1873 Under 1870 genomfördes en del förändringar. Vattenmärket ändrades till att bestå av orden ”Sweriges” och ”Riksbank” och mellan dessa två ord finns två valörsiffror (10), samt våglinjer. Seriebokstav och ummer trycktes på båda sidorna om stora riksvapnet. På grund av att fyrståndsrepresentationen 1866 ersattes med tvåkammarriksdagen ändrades namnet på banken från ”Sweriges Rikes Ständers Bank” till ”Sweriges Riksbank”. Denna ändring genom-fördes även på sedeln. Sedeln blev kungjord: 11 november 1870 enligt SFS 1870:56

Description, type 2, 1870 – 1873 During 1870 there were some changes made. The watermark was changed to consist of the words “Sweriges” and “Riksbank” and between these two words are two digits of the denomination (10) and wavelines found. Serial letter and number were printed on the both sides of the large coat of arms. When the representation of the Realm of four estates was replaced by the two chamber Parliament in 1866 the name of the bank was changed from “Sweriges Rikes Ständers Bank” to ”Sweriges Riksbank”. This change was also made on the banknote. The banknote was announced in November 11, 1870, according to SFS 1870:56

10 riksdaler riksmynt

5 kronor

Gustav VI Adolf TYP 10 / TYPE 10 1962 – 1963

Beskrivning, typ 10, 1962 – 1963 Vattenmärket ändrades genom att Gustav VI Adolf byttes ut mot ett band av Esaias Tegnér och resten av sedeln fylldes ut med ”5 KR”. Säkerhetsfibrerna togs bort och ersattes av en lodrätt löpande säkerhetstråd av metall mitt i sedelns högra halva.

Description, type 10, 1962 – 1963 The watermark was changed when Gustav VI Adolf was replaced by a band of Esaias Tegnér and the rest of the banknote was filled with “5 KR”. The security fibres were removed and replaced by a vertical running security thread in metal in the middle of the left half of the banknote.

Sedeln kungjordes 9 november 1962, enligt SFS 1962:564

The banknote was announced in November 9, 1962, according to SFS 1962:564

Ogiltig 5-kronorssedeln, 1954 – 1963, med Gustav VI Adolf blev ogiltig som betalningsmedel den 31 december 1987 enligt SFS 1982:1161.

Invalidated The 5 kronor banknote, 1954 – 1963, with Gustav VI Adolf was invalidated December 31, 1987 according to SFS 1982:1161.

5 kronor

111

5 kronor

1954 - 1963

Värderingspriser / Valuations _____________________________________________________________________________________ Kat. Nr. Årtal Sällsynthet 0 01 1+ 1 1? 2 Cat. Nr. Date rarity UNC EF VF F VG G _____________________________________________________________________________________ Q9a – Typ 9a / Type 9a Pick 42 Med arbetsbokstäver _____________________________________________________________________________________  1 1954 50 25 – – – –  2 1955 50 25 – – – –  3 1956 50 25 – – – –  4 1956 S 2.500 1.300 700 350 175 100 _____________________________________________________________________________________ Q9b – Typ 9b / Type 9b Pick 42 Utan arbetsbokstäver _____________________________________________________________________________________  5 1959 100 50 25 – – –  6 1959 S 2.500 1.300 700 350 175 100  7 1960 50 25 – – – –  8 1960 o/u – – – – – –  9 1961 50 25 – – – –  10 1961 1.800 1.000 500 275 150 75 _____________________________________________________________________________________ Q10 – Typ 10 / Type 10 Pick 50 _____________________________________________________________________________________  1 1962 50 25 – – – –  2 1962 500 250 125 75 50 25  3 1963 50 25 – – – –  4 1963 100 50 25 – – – _____________________________________________________________________________________

112

5 kronor

10 KRONOR

Sittande Svea / Seated Svea. TYP 3 / Type 3 1892 – 1905

Beskrivning, typ 3, 1892 – 1905 10-kronorssedeln trycktes på ett svagt blåvitt handtillverkat finpapper med ett vattenmärke som består av våglinjer och ett Mercuriushuvud sittandes i en oval nere till vänster. Som ytterligare säkerhetsdetaljer finns det röda säkerhetsfibrer till vänster baktill på sedeln. Det svarta gravyrtrycket på framsidan består av en ram uppbyggd av siffran 10 och texten ”SVERIGES RIKSBANK”. Ramen omgärdar sittande Svea med tillhörande sköld, lejon och ymnighetshorn, samt en oval uppe till vänster med en stor valörsiffra placerad i mitten. Det finns dessutom centralt placerat på sedeln en guilloche i färgerna blått och brunt. Över guillochen sträcker sig texten ”Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å TIO KRONOR med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873.”. Ett svagt brunt bakgrundstryck syns uppe till vänster bakom valörsiffran, samt nere till höger bakom sittande Svea. Dessutom finns det nere till höger bakom den svarta valörsiffran texten ”HINC ROBUR ET SECURITAS 1668”. Årtal, seriebokstav och nummer trycktes med röd färg och finns upprepade två gånger på framsidan. Två tryckta namnteckningar finns nedtill på framsidan och namnteckningskombinationen varierar med seriebokstaven. Trycket på baksidan är ett svart gravyrtryck med Gustav Vasas porträtt i mitten. Sedelns storlek är cirka 121x70 mm och konstnären bakom 10-kronorssedeln var Jacob Bagge. Sedeln kungjordes: 29 april 1892, enligt SFS 1892:22 10 kronor

Description, type 3, 1892 – 1905 The 10 kronor banknote was printed on a light blue handmade fine paper with a watermark consisting of wave lines and a Mercury head sitting in a circular frame in the left lower corner. As further security details there are red safety fibres to the left on the reverse. The black engraving on the obverse consists of a frame built of the digit 10 and the text “SVERIGES RIKSBANK”. The frame surrounds seated Svea with belonging shield, horn, lion and also a circular in the upper left corner with a big digit of denomination in the middle. Furthermore in the centrum of the obverse there is a guilloche of the colors blue and brown. Above the guilloche the text ”Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å TIO KRONOR med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873.” is written. A faint brown print is visible in the left upper corner behind the digit of denomination and in the right lower corner behind seated Svea. In the right lower corner behind the black digit of denomination aslo the text “HINC ROBUR ET SECURITAS 1668” is seen. Date, serial letter and number were printed in red color and are repeated twice on the obverse. Two printed signatures are located at the foot of the obverse and the combination of signatures varies with the serial letter. The print on the reverse is a black engraving with the portrait of Gustav Vasa in the middle. The size of the banknote is about 121x70 mm and the artist designing the 10 kronor banknote was Jacob Bagge. The banknote was announced in April 29, 1892, according to SFS 1892:22

121

Type 3a As the description on the previous page.

Typ 3b Den 10 juni 1898, enligt SFS 1898:59 infördes två arbetsbokstäver på baksidan av sedeln. Arbetsbokstäverna trycktes i en turkos färg och placerades nedanför det svarta gravyrtrycket och användes för sedeltryckeriets interna kontroll.

Type 3b On June 10, 1898, according to SFS 1898:59, two control letters were introduced on the reverse of the banknote. The control letters were printed in a turquoise color and were placed below the black engraving. The control letters were used for the banknote printer’s internal control.

Typ 3a – inga arbetsbokstäver. Type 3a – no control letters.

Typ 3b – två T som arbetsbokstäver. Type 3b – two T as control letters.

122

10 kronor

Gustav VI Adolf TYP 8 / TYPE 8 1963 – 1990

Beskrivning, typ 8, 1963 – 1990 10-kronorssedeln trycktes på ett blåaktigt maskintillverkat finpapper. Vattenmärket består av ett band med August Strindbergs porträtt. Precis till vänster om mitten finns en vertikalt löpande säkerhetstråd av metall inlagd. Ett grönt bakgrundstryck täcker större delen av framsidan. Mitt på sedeln finns lilla riksvapnet och till höger om det syns Gustav VI Adolf i profil med ansiktet vänt åt vänster. Ovanför finns texten ”SVERIGES RIKSBANK” och undertill finns texten ”10 KRONOR” tillsammans med sädesax och björkkvistar. Längst upp till vänster syns valörsiffran 10 och ytterligare två valörsiffror är placerade i sedelns nederkant. Mellan dessa två valörsiffror finns två namnteckningar. Årtal, serie- och positionsbokstav, samt nummer finns i rött tryck längst ned till vänster på framsidan. Trycket på baksidan är i grönt och violett och består av två valörsiffror, en uppe till vänster och en nere till höger. Vidare finns det stiliserade bilder av ett norrsken och tre snökristaller. Sedelns storlek är cirka 120×68 mm och konstnären till 10-kronorssedeln som ska symbolisera 1900-talet var Eric Palmquist. Sedeln kungjordes 23 april 1965, enligt SFS 1965:68.

134

Description, type 8, 1963 – 1990 The 10 kronor banknote was printed on a blue colored machine made fine paper. The watermark consists of a vertical strip with the portrait of August Strindberg. To the left of the middle of the banknote a vertical running security thread of metal is found. A green background print covers most of the obverse. In the middle of the banknote the small coat of arms is located and to the right to that Gustav VI Adolf in profile, with the head turning to the left, is visible. Above the coat of arms the text “SVERIGES RIKSBANK” is written and below the text “10 KRONOR” together with ear of corn and birch twigs are found. In the left upper corner the digit of denomintion, 10, is found and another two digits of denomination are located at the foot of the obverse. Between these two digits of denomination two signatures are found. Date, serial letter, position letter and number in red color are located in the left lower corner. The print on the reverse is green and violet and consists of stylized pictures of a northern light and three snow crystals. There are also two more digits of denomination visible. The size of the banknote is about 120x68 mm and the artist designing the 10 kronor banknote symbolizing the 20th century was Eric Palmquist. The banknote was announced in April 23, 1965, according to SFS 1965:68.

10 kronor

_____________________________________________________________________________________ Kat. Nr. Årtal Kända seriebokstäver Upplaga Cat. Nr. Date Known serial letters Number of copies _____________________________________________________________________________________ R8a – Typ 8a / Type 8a _____________________________________________________________________________________  1 1963 A - C, E - H pb: A - X 110 000 000  2 1963 A, B, D, H pb: A - X 3 450 000  3 1966 A - C, E - G pb: A - X 94 000 000  4 1966 Y, Z pb: O 1 800 000  5 1968 A-C, E-H, K, L, N-P,R, S pb: A - X 211 700 000  6 1968 T, U, V, X, Y, Z pb: X 2 700 000  7 1971 A - C, E - H, K, L pb: A - X 135 600 000  8 1971 U, V, X, Y, Z pb: X 1 800 000  9 1972 A - C, E - H, K pb: A - X 116 100 000  10 1972 Y, Z pb: X 450 000  11 1975 A-C, E-H, K, L, N-P, R-T pb: A - X 231 200 000  12 1975 X, Y, Z pb: X 1 800 000 _____________________________________________________________________________________ R8b – Typ 8b / Type 8b _____________________________________________________________________________________  13 1976 A - C, E, F pb: A - X 70 100 000  14 1976 Y, Z pb: X 900 000  15 1977 A-C, E-H, K, L, N-P, R pb: A - X 196 200 000  16 1979 A-C, E-H, K, L, N-P, R-T pb: A - X 229 200 000  17 1979 X, Y, Z pb: A, U, X 1 800 000 _____________________________________________________________________________________ R8c – Typ 8c / Type 8c     _____________________________________________________________________________________  18 1980 A - C, E - H pb: AA - FK 249 000 000  19 1980 V, X, Y, Z pb: FK (Y = EK) 1 800 000  20 1981 A - C, E - H, K pb: AA - FK 283 200 000  21 1981 Okänd för tillfället / Unknown at present _____________________________________________________________________________________ R8b – Typ 8b / Type 8b _____________________________________________________________________________________  22 1983 A - C, E pb: A - X 58 400 000  23 1983 X, Y, Z pb: X 900 000 _____________________________________________________________________________________ R8c – Typ 8c / Type 8c     _____________________________________________________________________________________  24 1983 G, H, K, L, N pb: AA - FK 156 400 000  25 1984 A - C, E - H pb: AA - FK 228 800 000  26 1984 X pb: FK 450 000 _____________________________________________________________________________________ R8b – Typ 8b / Type 8b _____________________________________________________________________________________  27 1985 A - C, E - G pb: A - X 94 000 000 _____________________________________________________________________________________ R8c – Typ 8c / Type 8c     _____________________________________________________________________________________  28 1987 A - C, E - G pb: AA - FK 202 000 000  29 1988 A - C pb: AA - FK 75 600 000  30 1989 A - C pb: AA - FK 88 000 000  31 1990 A E pb: AA FK 116 800 000 _____________________________________________________________________________________ 10 kronor

135

10 000 kronor Gustav VI Adolf

TYP 2 / TYPE 2 1958

Beskrivning, typ 2, 1958 10 000-kronorssedeln trycktes på ett vitt maskintillverkat finpapper. Vattenmärket består av ett porträtt av Gustav VI Adolf till vänster på framsidan. Som ytterligare säkerhetsdetaljer finns det röda och blå säkerhetsfibrer i mitten av baksidan. Till höger på framsidan finns en bild av Gustav VI Adolf och till vänster om honom en rosett med valörsiffran 10 000. Upptill i mitten finns bankens namn ”SVERIGES RIKSBANK” 10 000 kronor

Description, type 2, 1958 The 10 000 kronor banknote was printed on a white machine made fine paper. The watermark consists of a portrait of Gustav VI Adolf to the left of the obverse. As further security details there are red and blue safety fibres in the middle of the reverse. To the right of the obverse a picture of Gustav VI Adolf is visible and to the left of him a rosette with the digit of denomination 10 000. At the upper edge the name of the bank

239

utskrivet. Längst ner på framsidan syns texten ”TIO TUSEN KRONOR” och ovanför texten två tryckta namnteckningar. Årtal, seriebokstav och nummer i rött tryck finns i det nedre vänstra hörnet och ovanför rosetten med valörsiffran i mitten. Ytterligare två valörsiffror finns på framsidan, en i det övre vänstra hörnet och en i det nedre högra hörnet. Till höger om mitten på baksidan syns stående Svea med en sädeskärve och lilla riksvapnet. Under henne finns texten ”HINC ROBUR ET SECURITAS”. Valörsiffror finns i de båda två övre hörnen, samt till vänster om stående Svea. I det nedre vänstra hörnet finns dessutom texten ”Tio Tusen Kronor” placerad. Sedelns storlek är cirka 210×121 mm och konstnärerna bakom 10 000-kronorssedelns tillkomst var David Tägström, Eric Palmquist och Olle Mirowsky. Sedeln kungjordes 5 december 1958, enligt SFS 1958:582 Ogiltig 10 000-kronorssedeln, 1958, med Gustav VI Adolf blev ogiltig som betalningsmedel den 31 december 1991 enligt SFS 1988:1515.

“SVERIGES RIKSBANK” is written. At the foot the text “TIO TUSEN KRONOR” is visible and above the text two printed signatures. Date, serial letter and number in red print are located in the lower left corner and above the rosette in the middle with the digit of denomination. Another two digits of denomantion are visible in the upper left corner and the lower right corner. To the right of the middle of the reverse standing Svea with a sheaf of corn and the small coat of arms is visible. Beneath her the text “HINC ROBUR ET SECURITAS” is written. Digits of denomination are located in the both upper corners and to the left of standing Svea. In the lower left corner also the text ”Tio Tusen Kronor” is written. The size of the banknote is about 210x121 mm and the artists responsible for the designing of the 10 000 kronor banknote were David Tägström, Eric Palmquist and Olle Mirowsky. The banknote was announced in December 5, 1958, according to SFS 1958:582 Invalidated The 10 000 kronor banknote, 1958, with Gustav VI Adolf was invalidated in December 31, 1991, according to SFS 1988:1515.

10 000 kronor

1958

240

10 000 kronor

5 kronor

Gustav V 90 år Gustav V 90th birthday TYP 1 / TYPE 1 1948

Beskrivning, typ 1, 1948 5-kronorssedeln trycktes på ett gulaktigt maskintillverkat finpapper. Vattenmärket består av våglinjer med ett Mercuriushuvud sittandes i en oval nere till vänster och som ytterligare säkerhetsdetaljer finns det blå säkerhetsfibrer till vänster på baksidan. På sedelns framsida syns Gustav V:s bild i en ram till vänster medan hans monogram och årtalet 1948 syns i en ram till höger. Mellan de två ramarna är texten ”SVERIGES Riksbank” skriven och under den finns en konstgraverad rosett med en valörsiffra i mitten. Under valörsiffran syns texten ”FEM Kronor”. Vid de två nedre hörnen syns valörsiffror. Årtal och nummer i rött tryck finns nere till vänster och uppe till höger på framsidan. Två tryckta namnteckningar (Dag Hammarskjöld och Ivar Rooth) finns nedtill i mitten. En bård med den upprepande texten ”SVERIGES RIKSBANK 5 KRONOR 5” omger framsidans tryck. På baksidan finns ett bakgrundsmönster bestående av tre kronor och valörsiffran fem. I mitten är stora riksvapnet placerat och i hörnen syns antingen lagerkvistar eller valörsiffran fem tillsammans med ordet ”Kronor”. Utmed kortsidorna finns en bård med texten ”HINC ROBUR ET SECURI-

242

Description, type 1, 1948 The 5 kronor banknote was printed on a yellowish machine made fine paper. The watermark consists of wave lines and a Mercury head sitting in a circular frame in the lower left corner. As further security details there are blue safety fibres to the left on the reverse of the banknote. To the left on the obverse within a frame a portrait of Gustav V is visible and within a frame to the right the monogram and the date 1948 are visible. Between the two frames the text “SVERIGES Riksbank” is written and below the text a rosette with a digit of denomination are located. Below the digit of denomination the text “FEM Kronor” is visible. In the two lower corners there are digits of denomination too. Date and number in red print are visible in the upper right corner and the lower left corner. Two printed signatures (Dag Hammarskjöld and Ivar Rooth) are located at the foot of the banknote. A border with the repeating text “SVERIGES RIKSBANK 5 KRONOR 5” surrounds the print on the obverse. On the reverse there is a background print consisting of three crowns and a digit of denomination. In the middle of the banknote the large coat of arms is located and in the corners either 5 kronor

TAS”. Sedelns storlek är cirka 121x70 mm och konstnären bakom 5-kronorssedeln var Akke Kumlien. Sedeln kungjordes 14 maj 1948, enligt SFS 1948:262 Femkronorssedeln såldes för tio kronor där överskottet på fem kronor gick ”Till förmån för Gustaf V:s nittioårsfond för Sveriges ungdom”. Av en miljon tryckta sedlar såldes 172 819. Ogiltig 5-kronorssedeln, 1948, med Gusvat V 90 år blev ogiltig som betalningsmedel den 31 december 1987 enligt SFS 1982:1161.

twigs or the digit of denomination togheter with the word “Kronor” are visible. Along the short sides there is a border with the text “HINC ROBUR ET SECURITAS”. The size of the banknote is about 121x70 mm and the artist designing the 5 kronor banknote was Akke Kumlien. The banknote was announced in May 14, 1948, according to SFS 1948:262 The five kronor banknote was sold for 10 kronor and the profit of 5 kronor was contributed to Gustaf V’s fund for his 90 birthday for the youth of Sweden. 172 819 banknotes were sold.

Invalidated The 5 kronor banknote, 1948, with Gustav V 90th birthday was invalidated December 31, 1987 according to SFS 1982:1161. _____________________________________________________________________________________  Kat. Nr. Årtal Anmärkningar Upplaga Cat. Nr. Date Remarks Number of copies _____________________________________________________________________________________  Jub1 – Typ 1 / Type 1     _____________________________________________________________________________________   1 1948 Med förpackning. / With package. 1 000 000  2 1948 Endast sedeln. / The banknote only. _____________________________________________________________________________________

5 kronor

1948

5 kronor

243