Kyrkoåret by Skanör Falsterbo församling

KYRKOÅRET SKANÖR-FALSTERBO FÖRSAMLINGSTIDNING

NR 4 SEPTEMBER - NOVEMBER 2019

PILGRIMSVANDRA Samverkan

POLISPRÄSTEN

Nygammal

PÅ JOBBET

GRATIS FRISKVÅRD - sjung i kör!

Biskopsvisitation i Skytts kontrakt

KYRKOÅRET I 1

Lev livet… …för livets skull L

ivet är livsfarligt. Ingen av oss kommer levande härifrån.

Våra liv är en bråkdel av en sekund i Universums historia och samtidigt är vårt sätt att leva våra liv oerhört viktigt för dem som på olika sätt är beroende av oss – nära eller långt borta. Livet blir sällan som vi tänkt eller drömt. Oftast innehåller livet så många fler nyanser av sorger, smärtor, vardagar, den nära glädjen, de djupa stunderna, de olika livsavgörande mötena med människor… än vad vi kanske kunnat formulera och tänka. Vi är skapade till liv, till Guds avbild. Varje människa bär något av Guds avbild i sig. I avbilden ligger vår förmåga till kärlek och till barmhärtighet.

Det är sällan människor minns vad vi talade om eller vad vi sade – men vi minns den känsla en människa lämnar efter sig. Känslan bär vi – i glädje och hoppfullhet, den som fick oss att växa och vara trygga eller bär vi kvar den rädsla och anklagelse någon utsatte oss för? Vi behöver fundera – vad vill jag lämna kvar för känsla hos den jag möter? Hur vill jag gestalta Gudsavbilden i mötet med den andre? Lev livet – för Livets skull – Du är skapad till det! Välsignelser i livets alla nyanser, Maggie Signäs Tf kyrkoherde t.o.m. 31 dec 2019

När jag lever för livets skull, då kan jag inte undvika kärleken och barmhärtigheten i möten med andra, i mötet med mig själv. .. och kanske har jag gjort lite skillnad den dagen då mitt liv mitt i livet tar slut.

KYRKOÅRET Nr 4 2019

Adress Pastorsexpeditionen Kyrkogatan 5 B 239 30 Skanör Tel 040 - 47 97 00 2 I KYRKOÅRET

ANSVARIG UTGIVARE Maggie Signäs

GRAFISK FORM Johan Törnqvist Sandelius

DISTRIBUTION PostNord

Instagram: @skanorfalsterbo_forsamling

REDAKTION Maggie Signäs Anna Gustafsson Johan Törnqvist Sandelius

FOTO/GRAFIK Johan Törnqvist Sandelius, IKON Bildbank, Mats Persson, Hans Palenius Camilla Lindskog

KYRKOÅRET PÅ HEMSIDA, FACEBOOK OCH INSTAGRAM

Material mailas till johan.t.sandelius@svenskakyrkan.se

PAPPER Edixion

www.facebook.com/ skanorfalsterboforsamling

TRYCK Exakta

www.svenskakyrkan.se/ skanorfalsterbo

Med förbehåll för redaktionella ändringar.

Lad Ky

Välkommen Maggie Signäs

Tf kyrkoherde under hösten t.o.m. 31 december

Kyrkan ä för barn den kan att bland vatten i d kyrkföns tre korta

Vad har Maggie gjort tidigare?

Utbildningar – efter gymnasiet läste Maggie historia, ekonomi, teologi på Lunds universitet. Sedan prästvigningen 1986 i Lunds domkyrka har hon arbetat som arbetsledande komminister, kyrkoherde i Husie och Södra Sallerups församling med ansvar för fängelsesjälavården och sinnesroarbetet i Malmö. Efter pastoratsförändringen 2014 som församlingsherde i S:t Petri församling med speciellt ansvar, förutom det gemensamma ansvaret för Malmö pastorat, för S:t Petri kyrka, S:t Andreas kyrka, ungdomssatsningen Kraftstationen, Universitetskyrkan och Sjömanskyrkan i Malmö. Sedan 2017 arbetar Maggie till 50% med att utbilda blivande präster, diakoner, kyrkomusiker och församlingspedagoger i bl.a. ledarskap på Svenska Kyrkans utbildningsinstitut i Lund och till 50% har hon ansvar för den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen i Svenska Kyrkan över landet. Maggies intressen är bl a att lära sig nya saker – om människor och om livet. Det har gjort att hon vidareutbildat sig inom själavård och handledning inom S:t Lukas. Att arbeta i trädgården, vandra i naturen, skapa smycken i silver, umgås med familj och vänner, god mat, samtala och hjälpas åt att se saker och situationer ur olika vinklar och därigenom lära sig mer, träna styrketräning m.m. är också det som hon anser berikar livet. I grunden är Maggie en glad och trygg person med en ganska realistisk människosyn. Men också nyfiken på att se och upptäcka det som gestaltar Guds avbild i varje människa. Med glädje och förväntan ser Maggie framemot möten och samtal av olika slag under höstterminen i Skanör Falsterbo – och få tillsammans med arbetskamrater och kyrkoråd arbeta Gud till ära och människor till glädje och hopp.

Välkomm

Kyrkan är gratis och finns där appar finns.

Ladda ned Kyrkan Kyrkan är Svenska kyrkans app för barn i förskoleåldern. Med den kan du besöka en kyrka för att bland annat tända ljus, hälla vatten i dopfunten och måla ett kyrkfönster. I appen finns också tre korta filmer. Välkommen till Kyrkan!

LEVA VIDARE SAMTAL

Församlingen har kontinuerligt grupper för dig som mist en anhörig. Vi samtalar och hjälps åt att hitta strategier för att komma vidare. Finns möjlighet till både kväll- och dagträffar. Om du föredrar enskilda samtal istället går det också bra.

För mer information kontakta diakon Carina Hansson. Kontaktuppgifter på s. 20.

Basargrupp

Du som tycker det är roligt att pyssla, måla och sy är välkommen till denna grupp. Vi arbetar mot våra basarer. Följande datum är preliminära, vi sätter fler datum efter önskemål. Dels jobbar vi på plats, men vill man kan man även ta med arbetet hem. Allt material står kyrkan för. Falsterbo församlingshem kl 14.00-16.00 26 september, 10 oktober, 28 oktober , 25 november

För anmälan kontakta diakon Carina Hansson. Kontaktuppgifter på s. 20.

KYRKOÅRET I 3

Måndagsträffen Måndagsträffen är en mötes och samtalsgrupp med ett bestämt samtalsämne där alla är välkomna att träffas över en kopp kaffe och kaka. Varje träff leds av diakon Carina Hansson. Falsterbo församlingshem kl. 14.00 - 15.30

Afternoon tea

16 september

Gåvor och kollekter, kommer hjälp fram och hur kan man påverka?

Klassiskt engelskt Afternoon Tea med scones och tea och om man vill - så tar man på sig en tjusig hatt. Vid varje tillfälle kommer vi att utse den finaste hatten och dela ut ett pris! För att höja stämningen ytterligare så blir det härlig musik av inbjudna gäster. Kostnad: 50 kr Falsterbo församlingshem kl. 14.00 - 15.30

21 oktober

Gäst Kyrkoherde Bengt Karlgren be- rättar lättsamt ”Om moderna kyrkor”.

3 oktober

Salongsorkestern under ledning av Egon Nilsson.

18 november

Gäst Komminister Gunnel Kihlgren berättar om ”Marta och Maria”.

17 oktober

Operasångaren Lars Gunnar Dahl tillsammans med hustrun och pianisten Gun-Britt.

9 december

Var kommer våra jultraditioner ifrån? Med tf kyrkoherde Maggie Signäs och diakon Carina Hansson.

24 oktober

Mannen med den underbara flöjten - Jörgen Tånnander!

31 oktober

Salongsorkestern under ledning av Egon Nilsson.

Kontakta diakon Carina Hansson för mer information. Kontaktuppgifter på sid. 20

Kyrkans vänner Öppen samling för dig som vill lyssna på intressanta föredrag, givetvis blir det kaffe och kaka! Skanörs församlingshem kl. 14.00 - 15.30 7 oktober

Församlingens förre komminister Marianne Frid Ferm talar kring boken ”Mamma Magie” som handlar om den gripande berättelsen om de bortglöm- da barnen i Egyptens slum. 11 november Fotograf Peter Löfqvist berättar om vattenprojektet 7M. Utan säkert vatten blir allt annat utan verkan. Vattentankar installeras på platser där det råder svåra förhållanden.

2 december

Präst Agneta Salomonsson, tillsammans med delar av pilgrimsgruppen berättar om sin pilgrimsresa till Assisi.

Anmälan veckan före till diakon Carina Hansson. Kontaktuppgifter på sid. 20

Novembersoppor Öppen samling, soppa, kaffe och kaka som avnjutes till musikunderhållning. Kostnad 50 kr. Falsterbo församlingshem kl 12.00 - 14.00 14 november

Församlingens organist Per Engström leder oss i ett melodikryss, fina vinster utlovas!

21 november

Musikgruppen Trio Syrén.

28 november

Barbro Svensson - en av Göingeflickorna - tillsammans med maken Lars ger oss en försmak av adventsmusiken.

Lilla Julbordet

Torsdagen den 5 december kl 12.00 - 14.00 i Falsterbo församlingshem serveras det julbord. Med musikunderhållning av församlingens kantor Karolina Larsson. Kostnad 50 kr. Anmälan till diakon Carina Hansson före 28 november. Kontaktuppgifter på sid. 20

Diakonins månad

4 I KYRKOÅRET

September är diakonins månad och i år har vi ett samarbete med Höllvikens församling. Torsdag 19 september träffas vi i Höllviken, Kyrkans Hus kl 12-14. Det serveras kaffe och smörgås. Det går bra att ta gratis kyrktaxi. Gäst denna dag är Systerbilen och sjuksköterskan Kerstin Nilsson. Anmälan veckan före till diakon Carina Hansson. Kontaktuppgifter på sid. 20 Tag möjligheten till ett besök i vår grannförsamling!

FAKTA Skytts kontrakt består av församlingarna Vellinge-Månstorp, Trelleborg, Höllviken, Dalköpinge, Hammarlöv, Källstorp, Anderslöv och Skanör-Falsterbo. Lunds stift, som består av Skåne och Blekinge, är indelat i 14 kontrakt. Alla kontrakt har en kontraktsprost som utses av biskopen. I Skytts kontrakt är det Vellinge-Månstorps kyrkoherde Iva-Katharina Kummer som är kontraktsprost och bistår biskopen med tillsyn och ledning.

Biskopen kommer till Skytts kontrakt och Skanör-Falsterbo församling Den 15-20 oktober visiterar biskop Johan Tyrberg Skytts kontrakt. Biskopen ska bland annat besöka alla åtta församlingarna, Trelleborgs Hamn AB och Vellinge kommun, samtala med medarbetare och förtroendevalda och inte minst – fira gudstjänster. Bland biskopens uppgifter finns bland annat att vårda och värna kyrkans enhet och se till att församlingarna följer Svenska kyrkans bekännelse och ordning. Ett sätt att utföra dessa uppgifter är att genomföra visitationer. I höst kommer turen till Skytts kontrakt som geografiskt består av församlingarna i Vellinge och Trelleborgs kommuner. – Jag hoppas på många kreativa möten som kan få positiva konsekvenser för framtiden. Kyrkan är inget egenintresse, hon är, och ska vara, en del av samhället och i människors liv. Vårt uppdrag som kyrka har vi för världen, både för dem som är omedvetna om och för dem som upplever Guds närvaro. Som kyrka behöver vi bli bättre på att lyssna med respekt och göra teologiska analyser, säger biskop Johan.

Under visitationen ska biskopen besöka alla församlingarna och prata om hur de arbetar och vilka utmaningar de står inför. Han ska också tillsammans med kyrkoherdarna göra två studiebesök. Hos Vellinge kommun ska man bland annat prata om hur man rustar sig för klimatförändringar med höjda vattennivåer. Svenska kyrkan behöver också vara väl förberedd för ett annat klimat för att bland annat kunna skydda kyrkor och kyrkogårdar. Det andra besöket görs hos Trelleborgs Hamn AB. – Trelleborgs hamn har betydelse för hela Sydsverige, den är en port till/ från Europa och mängder med passagerare och gods passerar dagligen. Jag är intresserad av att få en bild av hur hamnen påverkar våra liv och hur man tänker kring sitt ansvar för trafiken och därmed för vatten och luft. Som biskop har man ett särskilt ansvar för de som vigts till tjänst. Biskop Johan ska därför träffa präster och diakoner för att samtala om de löften man avger i samband med sin vigning, hur det är att verka som präst och diakon i kontraktet och andra aktuella frågor.

Alla medarbetare som är engagerade i konfirmandverksamheten ska också få ett särskilt möte med biskopen. – Arbetet med konfirmander är en mycket viktig verksamhet och jag har på många håll sett vilken stor betydelse den har både för kyrkan och för de som konfirmeras. Konfirmationen har ofta en betydelse både när den är aktuell och även senare i livet. Jag är optimist så trots sjunkande konfirmandstatistik är jag övertygad om att alla församlingar kan hitta nya vägar som fungerar i just deras område. Vill man träffa biskopen så har man bland annat möjlighet till det i samband med gudstjänsterna i S:t Nicolai kyrka i Trelleborg den 15 oktober klockan 17 och i Vellinge kyrka den 20 oktober klockan 10. Torsdagen den 17 oktober håller biskop Johan ett föredrag i Gislövs kyrka klockan 18.30 dit alla hälsas varmt välkomna. Kvällen inleds med en kvällsbön klockan 18. Camilla Lindskog, pressekreterare Lunds stift KYRKOÅRET I 5

Svenska kyrkan En öppen kyrka med tydlig kristen identitet

är kyrkan i Sverige (och i Danmark) reformerades på 1500-talet skapades inte en ny kyrka. Det var samma kristna kyrka som nått hit några århundraden tidigare och som ledde sina rötter tillbaka till Jesus Kristus själv och hans apostlar, men som reformerades genom att en del missbruk och missförhållanden rättades till i linje med ett evangeliskt reformprogram. Reformationstiden ledde till en organisatorisk splittring av kyrkan i västerlandet men Svenska kyrkan är även efter reformationen en del av den världsvida kristna kyrkan och bärare av den spiritualitet och fromhet som skapades under dess första 1500 år. Det finns olika kristna samfund och kyrkoorganisationer, men det finns i grunden bara en kristen kyrka som manifesterar sig i olika samfund. När Martin Luther ska besvara frågan vad kyrkan är säger han att kyrkan är ett folk, en folksamling eller folkförsamling som lever av och i gemenskap med Jesus Kristus. Det finns en stark betoning på att det är människor som utgör kyrkan. Kyrkan är alltså inte en organisation eller institution, även om vi naturligtvis behöver organise-

6 I KYRKOÅRET

ra oss. Det grekiska ordet för kyrka, ekklesia, betyder just en samling av människor, en folkförsamling. Något som får stor betydelse för reformationens kyrkosyn och syn på samhällslivet i stort är Luthers uppgörelse med det medeltida klosterväsendet som innebär en nytolkning av begreppet ”kallelse”. Tidigare tänkte man sig att Guds kallelse var en kallelse till att leva i kloster som munk eller nunna och att man då lämnade vardagsliv med barn, familj och vanligt arbete bakom sig. Luther menar i stället att Gud kallar den enskilda människan till tjänst av sina medmänniskor i vardagens liv i Guds skapelse, som mor eller far, i sitt yrke och i de sammanhang vi rör oss i på vår fritid. I linje med detta betonar den evangeliska kristna traditionen att det kristna livet levs och förverkligas i vardagslivets sysslor. Dopet levs och förverkligas i samhällslivet tillsammans med andra, av vilka en del är kristna och andra inte. Livet i skapelsen är givet och format av Gud skaparen som fortsätter skapa och förnya genom människors fantasi och arbete. Den kristna människan är en människa som andra och det förblir hon även som kristen. Förmågan att förstå och leva ett gott liv, förmågan att förstå och förnya samhällets institutioner och lagar är allmänmänsklig och vi kristna delar dessa villkor med alla andra. Det är innebörden i den danska teologen och prästen Grundtvigs ord: ”Människa först

och kristen så”. Detta synsätt är en självkritisk utmaning för kyrkan som behöver hållas levande, om inte det sker är det lätt att vi dras in i moralism, något som står i direkt konflikt med evangeliet som är kyrkans centrum och fundament. Man kan säga att den kristna människan lever sitt liv i en pendelrörelse mellan sändning och samling. Av Gud är hon sänd in i vardagslivets kallelse, där hon tjänar sin medmänniska genom vardagligt arbete, förbön och andra livets sysslor. Detta kallelseliv bryts egentligen enbart genom att hon kallas till samling i församlingen till gudstjänst eller fördjupning av trons liv genom lärande och undervisning. Sedan sänds hon tillbaka in i sin vardagskallelse och lever där i tjänst för medmänniskan tills hon åter kallas till samling. Den allt annat överskuggande delen av diakoni och mission utövas av den enskilde kristne i vardagen i förhållande till de människor hon möter där. Denna mission och diakoni är fördold och märks aldrig i kyrkans statistik. Detta perspektiv behöver ständigt aktualiseras så vi inte faller i fällan att mer eller mindre identifiera kyrkan med de anställda och i bästa fall även de förtroendevalda eller i fällan att identifiera kyrkans liv med den av organisationen utförda verksamheten. För att den kristna tron ska nå fram till människan, skänkas till henne och fördjupas har Gud inrättat vad Melanchton kallar för ”evangelie-

förkunnelsens och sakramentsförvalningens ämbete”. Detta ämbete är med andra ord inte enbart något som människor funnit lämpligt, utan det är i sig ”inrättat” av Gud själv som med andra ord vill att det ska finnas ett sådant, som betjänar Guds folk eller församlingen med evangelium och sakrament. Hur ämbetet mer exakt utformas och hur kyrkan i övrigt organiseras ska ske i en anda av evangelisk frihet. Det är i denna anda som de svenska reformatorerna väljer att behålla påfallande mycket av den medeltida kristna traditionen vad gäller gudstjänstformer, med dess ordning och kyrkomusik. Det gäller även dess organisation med biskop och domkapitel som utövar tillsyn och främjande över en större region, ett stift, och en präst, en kyrkoherde, som arbetar lokalt i församlingen med att leda församlingens gudstjänstfirande, undervisning, diakoni och mission. Med tiden blir fler präster anställda i den lokala församlingens tjänst och efterhand tillkommer andra former av anställda och vigningstjänsten utvidgas med diakonens tjänst. Vigningstjänsten och alla andra anställda har som grundläggande uppdrag att tjäna församlingen, Guds folk, med sådant som skapar och fördjupar trons liv och rustar till tjänst i vardagen.

på att visa på den fördjupning som är avsedd att följa på dopet och själva leva den på ett sådant sätt att den blir lockande och intressant. Dopet är som en dörr in i kyrkans liv. Väl inne följer en livslång resa in i evangeliets och trons rika liv genom ständigt ny bön, nya studier och samtal, ny gudstjänst och nytt mottagande av nattvarden. Det är nog viktigare vad vi är än vad vi gör. Och sådant som är betydelsefullt och angeläget för oss själva är ofta smittande, som i talesätten att ”hon har ett smittande skratt” eller ”ett smittande engagemang”. Församlingens organiserade liv mår nog väl av att vi tillsammans odlar en kultur av bön, gudstjänst, nyfikna och fördjupande studier och samtal, ett diakonalt och missionerande förhållningssätt mer än att vi utökar vårt verksamhetsutbud. Att vi odlar en levande och frimodig spiritualitet som tar livets och trons djupdimensioner på det allra största allvar. Lever vi så attraherar kanske såväl dem vi möter ofta som dem vi sällan möter i församlingens organiserade verksamhet. Då kan den levande tron spridas som ringar på vattnet och församlingen växa och mogna. Text: Mats Aldén, teologie doktor och stiftsprost.

I Svenska kyrkan i stort har vi normalt sett varit bra på att vara öppna mot alla dem som lever i territorialförsamlingen, ”låga trösklar och högt i tak” som vi brukar säga. Men vi har ofta varit mindre bra KYRKOÅRET I 7

Mässa på Tacksägelsedagen med utdelning av dopfiskarna

Söndagen den 13 oktober kl 11.00 i Falsterbo kyrka hälsar vi årets dopbarn välkomna att komma och hämta sina dopfiskar som hängdes upp i kyrkorna i samband med dopet. Dopfiskarna sätts upp som en påminnelse om av att vi bör leva i vårt dop varje dag. Efter mässan är alla välkomna till Falsterbo församlingshem där det blir tårtkalas!

Barn och Familjeverksamheten

Vårt samhälle präglas av en livsstil med högt tempo och det är lätt att både barn och vuxna kan känna sig stressade. HimlaLiv vill vara en oas där man hjälps åt att ge tid för varandras växande. Välkomna till en ny spännande termin med aktiviteter, mässor och konserter. Terminen startar tisdagen den 27 augusti och slutar söndagen den 15 december. Stängt vecka 44 för höstlov. Skanörs församlingshem Babycafé För vuxna med bebisar upp till 18 månader. Tisdagar och torsdagar kl 10.00 – 12.00 Öppet-Hus För vuxna med barn som är över 18 månader samt syskon. Tisdagar och torsdagar kl 14.00 – 16.00

Falsterbo församlingshem Söndag 24 november, kl 15.00 -18.00. Läs mer om Julstugan på vår hemsida eller Facebooksida! www.svenskakyrkan.se/skanorfalsterbo www.facebook.com/skanorfalsterboforsamling

Luciakören söker deltagare! Onsdagar kl.18.00–19.00 i Skanörs kyrka. För dig som vill vara med och delta i Luciatåget den 13 december. Start 18/9 För anmälan och information kontakta körledare Anna Gustafsson. Kontaktuppgifter på sidan 20.

” t e h l l u f ”Hop Familjekonsert i Skanörs kyrka söndagen den 27 oktober kl.16.00 Kämpingegymnaster, körerna StarSingers och Hopeful och solister.

För mer information kontakta församlingspedagog Anna Gustafsson. Kontaktuppgifter på sidan 20.

Barn och ungdomskörer

Musik skall byggas utav glädje. Du som tycker om att sjunga, vill utveckla din röst och kanske prova på att sjunga solo. Kom och var med i församlingens barn och ungdomskörer. Vi sjunger unisont och i stämmor, repertoaren varierar. Alla körerna medverkar regelbundet i gudstjänster och konserter. StarSingers - start 4/9 Onsdagar kl.15.30–16.30 för barn i åldrarna 9-12 år Onsdagar kl. 16.30–17.45 för barn i åldrarna 6-8 år Hopeful - 19/9 Torsdagar kl. 17.00–18.00 för ungdomar i åldrarna 13-20 år För anmälan och information kontakta körledare Anna Gustafsson. Kontaktuppgifter på sidan 20.

8 I KYRKOÅRET

KEFAS-Ungdomskväll Tisdagar kl 18.00-21.00 Falsterbo församlingshem

Här kan du träffa kompisar, utmana någon i Guitar Hero eller FIFA, spela pingis och spel, måla, få studiehjälp, låna en elgitarr och käka pannkakor. Vi avslutar kvällen med W.W.J.D! KEFAS är för dig som går på högstadiet och gymnasiet. Gå med i KEFAS ungdomskvälls facebookgrupp så blir du uppdaterad - Sök på KEFAS!

Ungdomsmässa och Tacobuffé

Söndagar kl 18.00 i Skanörs kyrka. Kom gärna till våra Ungdomsmässor i Skanörs kyrka. Varierat program med mycket musik. Temat vid varje mässa utgår från en pärla i Frälsarkransen. Efteråt bjuds det på härlig tacobuffé i Skanörs församlingshem. Datum för Ungdomsmässorna i höst är: 29 september och 10 november.

Ny kantor i Skanör-Falsterbo församling

n o ss r a L a n i l aro

Vi är glada att välkomna Karolina Larsson, ny kantor i Skanör-Falsterbo Församling from 1 juli.

Karolina, du är ju redan känd för många här i församlingen eftersom du är körledare för Gospelkören Embrace, men för de som inte träffat på dig tidigare berätta lite om dig själv? Tack! Det känns så kul att vara här! Jag är 32 år gammal och bor med min sambo och våra två hundar i Höllviken. Ursprungligen är jag från Dalsland men jag har bott i Skåne i drygt 10 år. Jag har i skrivande stund precis fått min examen i kyrkomusik från musikhögskolan i Malmö. Förutom musik är mina andra intressen att laga vegansk mat, bada bastu och fika med vänner. Men musiken tar det mesta av min tid, vilket är väldigt härligt. Vad gör en kantor? En kantors arbetsuppgifter kan variera mycket. Men i grunden handlar det om att jobba med alla möjliga musikaliska uppgifter som finns i en församling. Just i min tjänst ingår att spela på olika förrättningar såsom dop, vigsel och begravning. Det ingår också att leda kör, att spela på mässor och att vara en musikalisk resurs där det behövs. Varför ville du bli kantor? Jag har alltid vetat att jag ville hålla på med musik men jag visste inte på vilket sätt. Jag började utbilda mig till musiklärare men kom ganska snabbt på att jag inte ville undervisa på det sätt som krävs i skolans värld. Men så kom jag på att jag kanske skulle bli kantor eftersom det är ett flexibelt och dynamiskt jobb. Vägen dit var ganska krokig; Jag tänkte länge att jag ju inte kunde bli kantor eftersom jag inte kunde spela orgel så därför har jag påbörjat flera utbildningar. Men inget kändes rätt. Så insåg jag att det var latoxen som talat till mig, för

faktum är att det mesta går att lära sig med lite vilja. Jag är så glad för att jag trotsade denna lata oxe och började spela orgel! Det var väldigt svårt till en början men jag minns första gången jag klarade av att spela en hel psalm med både händer och fötter utan att stanna - jag blev så glad! Vad är roligast med ditt jobb? Helt klart att leda kör. Det är det bästa som finns. Men generellt tycker jag det bästa är att det är ett varierande jobb där jag får vara med om mycket. Jag får jobba med musiken som jag älskar och samtidigt får jag möta många olika människor som befinner sig i olika livssituationer; Ena dagen kanske jag delar föräldrars glädje över sitt nyfödda barn och andra dagen kanske jag delar en människas sorg över en närståendes bortgång. Det är stort och mäktigt att få vara med om. Har du någon förebild? Om du menar musikalisk förebild skulle jag säga Kirk Franklin och Anna Weister Andersson. Båda dessa har en teologi i sina låttexter som jag tilltalas av. Om du menar förebild i allmänhet så säger jag tveklöst Jesus - en man som såg den svage och som ifrågasatte makten till förmån för alla människors lika värde. Varför behövs musiken i gudstjänsten? Utan musik skulle gudstjänstlivet bli fattigt. Musik har en förmåga att beröra människor på ett annat sätt än vad det talade ordet gör. Jag brukar säga att musiken tar vid där orden tar slut.

FEM SNABBA Bor: Höllviken Senast lästa bok? - Operamopsen Sommar eller vintersemester? - Sommar Orgel eller piano? - Gospelkör ;-) Hund eller katt? - Hund

Människor har i alla tider använt musiken som ett redskap för att närma sig Gud. Det är fantastiskt att få vara en del av en mångtusenårig tradition. Vilken är din favoritpsalm? Oj vilken svår fråga! Jag skulle vilja säga att alla psalmer talar till mig på olika sätt. Men just nu är nog min favorit 313, skriven av Britt G Hallqvist och Lars Moberg. Jag tycker om den därför att den i tredje versen ger en bild av Gud som någon som är väldigt nära: Ej så som man råkar en främling på gatan nej, så som man ser på en vän, en vän man har drömt om i nätter och dagar och äntligen finner igen. Måste en kyrkomusiker kunna spela fler instrument? Vi måste behärska piano och orgel. Och naturligtvis kunna leda kör, som också är ett slags instrument. I övrigt finns inga krav men det är såklart en trevlig bonus om en kyrkomusiker kan spela andra instrument. I mitt fall kan jag också lite gitarr, vilket är bra under till exempel friluftsgudstjänst. Jag sörjer ibland att jag aldrig har lärt mig att spela ett soloinstrument, men det är också fint att ha förmånen att kunna samarbeta med andra musiker som kan spela ex flöjt eller cello. Om nu någon som läser detta vill bli kantor, hur gör man då? Då ringer man mig så jag personligen kan gratulera till världens bästa yrkesval! Sen kan man antingen gå på folkhögskola eller musikhögskola. För att komma in krävs godkända prov i orgel, piano och sång. Mitt bästa tips är att kontakta en kyrkomusiker så den kan hjälpa till med val av repertoar och psalmer inför en sådan sökning. Många kyrkomusiker har också i sina tjänster att undervisa blivande kantorer. Varmt välkommen till Skanör-Falsterbo Församling! KYRKOÅRET I 9

10 I KYRKOÅRET

Onsdag 25 september Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30. Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 22 september Fjortonde söndagen efter trefaldighet Högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00

Söndag 29 september Den helige Mikaels dag

Onsdag 18 september OBS! Ingen morgonmässa och middagsbön.

Söndag 15 september Trettonde söndagen efter trefaldighet Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00

Onsdag 11 september Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 8 september Tolfte söndagen efter Trefaldighet Högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00

Onsdag 4 september Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 1 september Elfte söndagen efter trefaldighet Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00. Kyrklunch i Falsterbo församlingshem kl 12.30

15 18 22

08 11

September

22 23

Tisdag 5 november Musik i Stillhet, orgelkonsert med Per Engström. Skanörs kyrka kl 18.00.

Musikmässa - Från mitt innersta rum. Skanörs kyrka kl 18.00. Karolina Larsson med Embracekören och kompband. Se sid 19.

Söndag 3 november Alla själars dag Högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00

Lördag 2 november Alla helgons dag Minnesgudstjänst i Falsterbo kyrka kl 16.00 Minnesgudstjänst i Skanörs kyrka kl 18.00

November

Onsdag 30 oktober Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30. Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 27 oktober Nittonde söndagen efter trefaldighet Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00. Kyrklunch i Falsterbo församlingshem kl 12.30

Onsdag 23 oktober Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Tisdag 22 oktober Mässa med musik av Leonard Cohen Skanörs kyrka kl 19.00. Solist Karolina Larsson.

S E P T E M B E R - O K TO B E R - N O V E M B E R

KYRKOÅRET I 11

Söndag 20 oktober Biskopsvisitation Artonde söndagen efter trefaldighet Sammanlyst festmässa i Vellinge kyrka kl 10.00

Onsdag 16 oktober Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 13 oktober Tacksägelsedagen Mässa med små och stora - utdelning av dopfiskar i Falsterbo kyrka kl 11.00. Med tårtkalas efter mässan i Falsterbo församlingshem.

Onsdag 9 oktober Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Tisdag 8 oktober Piano och poesi, med Per Engström och Maggie Signäs. Skanörs kyrka kl 18.00.

Gospelmässa med Embracekören Skanörs kyrka kl 18.00.

Söndag 6 oktober Sextonde söndagen efter trefaldighet Högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00.

Med reservation för ändringar. Sydsvenskans predikoturer gäller. För löpande information se: www.svenskakyrkan.se/skanorfalsterbo www.facebook.se/skanorfalsterboforsamling

16 20

08 09 13

02 06

Onsdag 2 oktober Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Oktober

Ungdomsmässa med tacobuffé Skanörs kyrka kl 18.00

Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00. Kyrklunch i Falsterbo församlingshem kl 12.30

20 24

Tisdag 19 November Schuberts ”Tyska mässan” Skanörs kyrka kl 19.30. Se sid 13.

Tisdag 26 november Piano och poesi, med Per Engström och Maggie Signäs. Skanörs kyrka kl 18.00.

Söndag 24 november Domssöndagen Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00

Onsdag 20 november Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Söndag 17 november Söndagen före domssöndagen Högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00.

Onsdag 13 november Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Ungdomsmässa med tacobuffé Skanörs kyrka kl 18.00

Söndag 10 november Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet Högmässa i Falsterbo kyrka kl 11.00. Kyrklunch i Falsterbo församlingshem kl 12.30

13 17

06 10 Onsdag 6 november Morgonmässa i Skanörs kyrka kl 08.30 Middagsbön i tornrummet i Skanörs kyrka kl 12.00

Kammarorkester Öresund Lördag 19 oktober Skanörs kyrka kl. 18.00.

Duo Naranjo-Weurlander piano - accordeon Falsterbo kyrka 8 september kl. 17.00 Entré 100 kr, förköp på pastorsexpeditionen i Skanör eller i kyrkan en timme innan konserten. Möt två stjärnor i ett gränsöverskridande möte mellan Chile och Finland. Duon är känd för sin intensitet och sitt samspel, deras musik berör på djupet och de har numera hela världen som arbetsfält. Deras musik är personlig, uppfylld av lust men också vemod, virtuosiskt lika väl som återhållsamt. Genom att alltid leta efter nya uttryck, komponera och framföra sin egen musik har de under flera år skapat en helt unik klang och genre.

Piano och Poesi

Vid ett tillfälle under hösten bjuder organist Per Engström in till en stund av stillhet och eftertanke med hjälp av musikens lugnande kraft. Vid två tillfällen inbjuder tf kyrkoherde Maggie Signäs och organist Per Engström in till en stund där ord och toner bär möjligheten att reflektera eller stilla vila kring liv och helighet. Skanörs kyrka: Tisdag 8 oktober kl 18.00-18.30. Maggie Signäs och Per Engström. Tisdag 5 november kl 18.00-18.30. Per Engström. Tisdag 26 november kl 18.00-18.30. Maggie Signäs och Per Engström.

Kammarorkester Öresund bildades 2005 när svenska och danska musiker, såväl professionella utövare som avancerade fritidsmusiker, gick samman i ett sundsöverskridande musikprojekt. Sedan dess har den cirka trettio musiker starka orkestern gett konserter i Öresundsregionen och vid två tillfällen också gästspelat i Tyskland. Orkestern leds av tonsättaren Lennart Fredriksson, som varit dess dirigent sedan starten. Vid konserten i Skanörs kyrka framför orkestern, tillsammans med den unga oboesolisten Andrea Nelvig, musik av Bach, Mozart samt svensk och dansk musik av Henrik Philip Johnsen respektive Jørgen Jersild. Fri entré.

Cello och piano konsert Måndag 11 november Falsterbo kyrka kl. 19.00

Lisa Ekmark,cello och Jesper Olsson, piano

Lisa och Jesper kommer att bjuda på en spännande kväll med Beethoven men också flera överraskningar med ovanliga tonsättare för cello och piano. Lisa är flitigt anlitad kammarmusiker och Jesper gjorde sin diplomkonsert med Helsingborgs Symfoniorkester när han spelade Rachmaninovs andra pianokonsert, något han gör om i november men då med Malmös akademiska orkester. Fri entré.

VAR MED OCH FYLL VÅRA KYRKOR MED SÅNG! Att sjunga i kör är inte bara utvecklande för sångrösten utan kan även tillämpas som friskvård. Hormon frigörs, du får energi och känner dig glad. Längtar du efter att få sjunga tillsammans med andra. Anmäl dig till någon av församlingens körer och börja sjung! Skanör-Falsterbo Vokalensemble Måndagar kl 19.15–21.15 i Skanörs församlingshem Detta är kören för Dig som är en van körsångare med god notläsningsförmåga och ett särskilt intresse för att sjunga a cappella. Repertoaren sträcker sig från tidigt 1500-tal fram till våra dagar. Kören 12 I KYRKOÅRET

medverkar i gudstjänster och konserterar, nivån är avancerad. För provsjungning kontakta organist och körledare Peter Sjunnesson. Kontaktuppgifter på sid 20. Prova-på-kör Tisdagar kl 17.45–18.30 i Skanörs församlingshem - Start 17 september Detta är kören för dig som inte har någon erfarenhet av att sjunga i kör men tycker att det skulle vara roligt att få prova på att sjunga tillsammans med andra. Repertoaren kommer att variera. Organist och körledare Per Engström. Kontaktuppgifter på sid 20.

Skanör-Falsterbo Motettkör Tisdagar kl 18.30 - 20.15 i Skanörs församlingshem - Start 17 september Detta är en kör både för den erfarne och för dig som inte läser noter så väl, men som är beredd att arbeta hårt för att utveckla dina vokala resurser. Vi sjunger 3-4stämmig repertoar från världens alla hörn och olika genre. Kören medverkar i gudstjänster och konserter. Organist och körledare Per Engström. Kontaktuppgifter på sid 20.

Fransz Schubert

Tyska Mässan Tisdag 19 november Skanörs kyrka kl 19.30. Bunkeflo kyrkokör och Skanör-Falsterbo Motettkör tillsammans med orkester från Malmö opera framför denna tisdagskväll Franz Schuberts ”Tyska Mässa”. Under ledning av organist Per Engström och organist Per Grundberg.

Franz Peter Schubert: 1797-1828. Österrikisk tonsättare.

Svår att skönja, men bilden föreställer Falsterbo kyrkas skyddshelgon S:ta Gertrud.

Falsterbo äldsta kyrkklocka fyller 500 år Falsterbos äldsta kända kyrkklocka göts i Köpenhamn år 1519 av klockgjutare Michel Stiegerman. Det är alltså i år precis 500 år sedan den gjordes. Den hängde dock bara i lite mer än hundra år i Falsterbo kyrka. Klockan överfördes nämligen till Husie kyrka. Den nämns vara där år 1637 och där finns den än idag. Anledningen var att Husie 1100tals kyrka brann år 1624 och dess dåvarande kyrkklocka ramlade ner och skadades så allvarligt att den inte gick att laga. Enligt uppgifter från Husie, så tvingade kungen (Christian IV) och biskopen i Lund de kyrkor i Skåne som hade möjlighet att bidra med ersättning för förstörda inventarier och reparation av Husie kyrka. Kungen var också ovillig att gjuta nya kyrkklockor, när de värdefulla metallerna behövdes för att gjuta kanoner av. Eftersom Falsterbo år 1624 hade två kyrkklockor, så fick Falsterbo avstå en av sina klockor. Man frågar sig om överföringen egentligen innebar en gåva, ett lån eller en försäljning. Tråkigt nog lämnade Falsterbo ifrån sig sin äldsta klocka. Denna klocka pryds nämligen med bilder av de tre helgon som Falsterbo kyrka är mest förknippade med, Sankt Kristoffer, Sankt Göran och Sankta Gertrud. Utöver helgonnamnen vid de enkla bilderna i relief kan man på klockan också läsa namnen Mattes Scroder och Lavrens Andersen. Detta är troligen två Falsterbobor som låtit bekosta gjutningen av klockan och/eller donationen till Falsterbo kyrka år 1519. Vidare finns överst på klockan en text som

går runt om hela klockan. Det står: ”O help got unde maria sante anna sulf drudde anno dni mccccc unde xix michel stigerman”. Denna text tyder jag till: O hjälp Gud och Maria Sankt Anna själv tredje år i Herrens tid 1500 och 19 Michel Stigerman. Att texten innehåller ”Sankt Anna själv tredje” är ytterligare en anknytning till Falsterbo kyrka, eftersom en bild med detta motiv finns på altarskåpet i Falsterbo kyrka. Nyare forskning visar, att detta altarskåp troligen inte är gjort av Bodes verkstad i Lybeck utan ca år 1480 i eller nära Mecklenburg. I sammanhanget kan nämnas att jungfru Maria moder Anna var en viktig kultperson just vid den tid då altarskåpet och kyrkklockan gjordes. Kyrkklockan visar längst ner skador, vilka kan härstamma från sådan filning, som gjordes för att få rätt klang i klockan. De helgade filspån som uppstod vid filningen ansågs enligt folktron skydda mot onda andar och ge läkande kraft åt de onda eller såriga ställen på kroppen som spånen spriddes över. Om denna klocka utsatts för sådan filning är möjligt, men om detta i så fall skett i Falsterbo eller i Husie eller på båda ställena är oklart. Den kyrka som nu finns i Husie uppfördes med undantag av tornet åren 1855-57. Tornet av tegel är dock kvar från medeltidskyrkan och det är i detta torn som Falsterbos gamla klocka hänger. I tornet finns också kvar den trampdrivna anordning som tidigare användes för att få klockan att ringa. Text: Hans P Palenius KYRKOÅRET I 13

FRÄLSAR KRANSEN

pärla för pärla

Kanske har du sett den på någons handled? Drottning Silvia bär ett ibland. Ett armband med pärlor i olika färger som inte verkar passa ihop eller följa något mönster. Det är först när du får kunskap om pärlornas innebörd som ett vackert mönster framträder. Varje pärla står för att Gud har något med ditt och mitt liv att göra.

I några nummer av Kyrkoåret presenteras Frälsarkransen och dess pärlor. Framförallt utifrån vårt perspektiv, hur vi använder kransen i arbetet med våra konfirmander. Men vi kan inte skriva om Frälsarkransen utan att nämna Martin Lönnebos egna tankar kring varje pärla. Martin Lönnebo, biskop emeritus, är skaparen av det moderna radbandet Frälsarkransen. När vi läser hans egna ord om kransen är det tydligt att han tänker sig att den ska användas som en kristen bönekrans. ”Många använder radbandet som armband, ty då är bönen alltid nära, den känns och den syns som en ständig påminnelse.”

reflektion: Vad bär jag med mig från dagen och varför just det här?

I mötet med konfirmander använder vi Frälsarkransen som ett pedagogiskt hjälpmedel när vi undervisar, samtalar och diskuterar vad kristen tro är. Vi använder oss av ett enkelt språk och när vi ska förklara vad Frälsarkransen är visar vi en skulptur av ett litet barn som bärs i en stor hand. Frälsarkransen, med dess olika pärlor, är en symbol för hur Gud finns med oss och bär oss i vardagen genom livets olika skiften. I undervisningen arbetar vi också utifrån en pedagogisk grundsyn som bygger på teorin om de Multipla Intelligenserna. Det innebär att vi människor lär och tar till oss ny kunskap på olika sätt och då måste vi också lära ut på olika sätt. Vi använder oss därför av olika metoder såsom, musik, skapande, lekar, bilder, texter, olika föremål, arbeta tillsammans samt egen reflektion. Vi har andakter och ungdomsmässor och då bygger temat på den aktuella pärlan från Frälsarkransen som vi ska arbeta eller har arbetat med under konfirmandpasset. Varje konfirmandpass innehåller andakt i kyrkan samt olika aktiviteter och arbetspass i församlingshemmet. Vi avslutar varje pass med

Doppärlan är vit. Vit färg symboliserar, i kyrkans värld, renheten, förlåtelsen och glädje. Genom dopet är du upptagen i Guds famn, Guds familj, Guds församling och i hela den världsvida kristna kyrkan. I dopet blir det synligt att vi hör ihop med Gud. Inte genom prestation, meriter eller status, utan som Guds älskade barn. Du är döpt i Guds namn! I dopet får du osynliga gåvor av Gud och en hälsning med ett löfte; Du och jag hör samman, Jag är med dig alla dagar till tidens slut, Matteusevangeliet 28:20. Dopet är en högtidsdag, det är fest, det är glädje!

14 I KYRKOÅRET

Det går att skriva mycket om Frälsarkransen, men här i Kyrkoåret måste vi begränsa oss och om någon vill fördjupa sig i ämnet finns det ett flertal böcker på Verbum bokförlag. I tidigare nummer av Kyrkoåret har vi presenterat Gudspärlan, Tystnadspärlorna och Jagpärlan. Nu är det Doppärlan som är i fokus.

DOPPÄRLAN Doppärlan – med Konfirmanderna

Andakt i kyrkan Pärlsång, vi sjunger alltid en sång eller psalm som knyter an till dagens pärla. Doppärlan – Så länge jag lever (Ung Psalm 109) Pärlberättelse, en berättelse som knyter an till dagens pärla. ”David hade levt större delen av sitt liv i Indien, där han hade blivit god vän med pärlfiskaren Rambhau. De två vännerna samtalade ofta om den kristna tron, eftersom David var kristen. Rambhua var mycket

intresserad men tyckte att kristendomen hade för lättvindiga svar. –Er väg till himlen är för enkel. Om jag skulle komma till himlen utan att behöva arbeta för det skulle jag känna mig som en tiggare som var där på nåder. Jag vill vara värdig min plats i himmelriket. Jag ska förtjäna min plats. Ingenting David sa kunde få Rambhua att ändra inställning, men åren passerade och David och Rambhua förblev goda vänner. Så en dag kom Rambhua och knackade på hos David. -Jag har något viktigt att berätta för dig, sa Rambhua. Imorgon kommer jag att ge mig av på en lång resa till Delhi. Jag har bestämt mig för att gå dit på mina bara knän. Det kommer att visa Gud att jag menar allvar, att jag verkligen vill förtjäna en plats i hans rike. –Har du blivit galen? Utropade David. Det är ju mer än femtio mil till Delhi! Dina knän kommer att vara sönderskrapade långt innan du har kommit till Bombay! –Käre vän, du har varit ett stöd för mig i många svåra stunder, och jag har satt stort värde på våra samtal om de heliga tingen, svarade Rambhua. Men försök inte att övertala mig att avstå från den här resan. Det kommer att vara värt allt lidande när den Evige ger mig min belöning. Men jag är inte säker på att jag kommer att återvända från resan, och därför är det någonting jag vill visa dig. Rambhua plockade fram en utsökt vacker ask. När han öppnade locket fick David se den vackraste pärla han sett i hela sitt liv. –Jag har aldrig berättat för dig att jag hade en son, sa Rambhua med tårar i ögonen. Också han var pärlfiskare, en långt bättre pärlfiskare än jag någonsin varit. Hans livsdröm var att hitta den perfekta pärlan, och det gjorde han… Pärlan som du ser här är absolut felfri. Men han hade varit för djupt ner, för länge, i jakten på pärlan. Den här kostade honom hans liv. Han dog

bara ett par dagar efter att han funnit den. Detta är min absoluta värdefullaste ägodel. Jag vill att du ska ha den som ett minne av vår vänskap. David satt tyst och funderade över vännens ord. Sedan tog han Rambhuas händer. – Rambhua, pärlan är helt fantastisk. Jag betalar gärna 10 000 dollar för den. –Vad menar du? frågade Rambhua. Jag vill inte sälja pärlan till dig. Det är en gåva från mig till dig! –Ja, men jag kan omöjligt ta emot något så värdefullt, svarade David. Det skulle inte kännas rätt. Låt mig få betala dig 10 000 dollar. Rambhua stirrade upprört på sin vän. Vad menade David med att förolämpa honom på det viset? –David, den här pärlan är det dyrbaraste jag har. Men det beror inte på pärlans värde i pengar. Förstår du inte att den här pärlan skulle inbringa 100 000-tals dollar om jag ville sälja den? Nej, pärlan är dyrbar för mig därför att min son gav sitt liv för att finna den. Jag kan inte sälja den till dig, men jag vill ge den till dig. Snälla, ta emot den som en symbol för hur mycket jag uppskattar dig och vår vänskap. –Förstår du då inte? sa David stilla. Gud erbjuder dig frälsning som en gåva. Den är så värdefull att ingen människa någonsin kan göra sig förtjänt av den. Om du så gjorde 10 000 pilgrimsfärder, skulle du aldrig kunna köpa dig en plats i himmelriket. Allt du kan göra är att ta emot den, som ett tecken på att Gud älskar dig som sitt eget barn.” Dopet är en ovärderlig gåva som ges till alla som vill ta emot den. Det är inte något som man kan köpa eller förtjäna utan bara ta emot.

Arbetspass - Doppärlan intro

Innan konfapasset börjar har vi förberett ett bord med dopets och den helige Andens symboler(vatten, kors ljus, eld, duva) och en båt. Vi har dekorerat med ballonger och hängt upp en dopklänning och en konfirmandkåpa bredvid varandra. Vi inleder med att säga att i Svenska kyrkan, som är en evangelisk-luthersk kyrka, har vi två sakrament. Vilka är de? Vi kommer överens om att det är dopet och nattvarden. Vad är ett sakrament? Ett sakrament är en helig handling som Jesus själv har instiftat, alltså något som Jesus själv har gjort och som han ville att vi skulle fortsätta att göra tillsammans. Nattvarden pratar vi mer om när vi kommer till Kärlekspärlorna, nu är det dopet som är i fokus. Doppärlan vill påminna oss om dopets betydelse. Det finns ballonger här och det är för att visa på att dopet är fest och glädje för er familj, för Gud och hela församlingen. Vi har tagit med en båt idag och vi tänkte att skulle döpa den, ge den ett namn. Jag döper dig till

Gertrud! Vad är det för skillnad på att döpa en båt och en människa? När man döper en båt är det en namnceremoni men när vi talar om dop i kyrkans värld döper vi i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Varför döper kyrkan barn, ungdomar och vuxna? Jo, vi döper därför att Jesus själv har sagt att vi ska göra det. I missions/dopbefallningen, som man läser vid alla dop, säger Jesus själv till oss: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, Matteusevangeliet 28:19. Vid dopet nämns alla namn högt på den som ska döpas, för att göra det tydligt vem som döps. Guds namn och namnen på den som ska döpas nämns samtidigt för att visa att Gud och den som döps hör ihop. Vid ett sakrament är det alltid något synligt och något osynligt som händer. I dopet är det vattnet som är synligt. Vatten hälls tre gånger på barnets, ungdomens eller den vuxnes huvud. Det som är osynligt är de gåvor som vi får i dopet: Den heliga Anden, förlåtelsen för det som blir fel, gemenskapen med Gud och andra människor. Den helige Anden är en fantastisk tillgång i livet som en hjälpare och en extra kraft. Visar från bordet symbolerna för den helige Anden, som är eld och duva. Dopets symboler är för övrigt; vatten, kors och ljus. Det första; vattnet är en symbol för livet självt. När vi en gång startade våra liv i våra mammors mage skedde det i vatten. Där blev vi till och där vilade vi i våra första nio månader. Det andra; ljuset är en påminnelse om Jesus egna ord: Jag är livets ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörker utan ha livets ljus, Johannesevangeliet 8:12. Jesus som själv är ljuset följer oss och visar

vägen även när vi går igenom svåra och tunga saker i livet. Detta Guds ljus tänds inom den döpte vid dopet och det brinner sedan där under resten av livet. Det tredje; korstecknet symboliserar att den döpte blir en del av Kristi kropp. Kristi kropp är ett annat ord för den kristna kyrkan, som ofta beskrivs som en kropp med många kroppdelar. Vi människor är skapade med olika gåvor och förmågor, vi är de olika kroppsdelarna som behövs för att göra Kristus känd i världen. Alla behövs, ingen kan säga till någon ”kroppsdel” att den inte behövs. Vi visar på dopklänningen och konfirmandkåpan som vi hängt upp framför konfirmanderna. Konfirmation betyder bekräftelse, och konfirmationen i kyrkan är en bekräftelse av dopet. Konfirmation hör alltså ihop med dopet, oavsett om du döptes när du var liten eller döps under din tid som konfirmand. De flesta konfirmander har konfirmandkåpor på sig vid konfirmationen. Då visar också kläderna att dop och konfirmation har med varandra att göra. Både det lilla barnets dopdräkt och konfirmandkåpan har glädjens färg. Konfirmandkåpan liknar dopdräkten men konfirmandkåpan är lagom lång. Den visar att du har vuxit i ditt dop. När du var liten var det dina föräldrar som ville att du skulle döpas, som sa ja till ditt dop. Nu har du förmågan och förmånen att själv välja vad du vill tycka, tänka och tro och nu kan du själva säga ja, bekräfta ditt dop. När det är dags för er konfirmation får var och en bekräfta att ni vill fortsätta er vandring på trons väg. Man behöver inte tänkt färdigt. Men när ni konfirmeras väljer ni att säger ja till att fortsätta vara en del av kyrkans gemenskap. Konfirmationen handlar också om att Gud bekräftar ert dop. Gud älska er och vill fortfarande ha en relation med er. Löftet som Gud gav er i dopet gäller hela livet. Konfirmandernas egna dop Konfirmanderna har fått en hemuppgift att göra inför vårt konfapass om Doppärlan, de skulle ta reda på hur deras eget dop gick till. De berättar för varandra sitt fullständiga namn, var de döptes, vem som döpte dem, vilka psalmer som sjöngs – spelades, vilka ens faddrar/gudföräldrar är, varför föräldrarna ville att de skulle döpas och om föräldrarnas val av namn. Några har även bilder med sig som de lite genant skickar runt. Att delge varandra sina dop visar att de har mycket gemensamt så som att de flesta är döpta i en kyrka. Psalmen Tryggare kan ingen vara hade nästa alla på sitt dop. Anledningen till att föräldrarna ville att de skulle döpas var att det kändes tryggt och att det var av tradition. Många av dem har fått namn efter någon i sin släkt. Fika med frågor om dopet i Bibeln Ungdomarna får under fikan jobba två och två med frågor om dopet och hitta svaren i Bibeln. Vi diskuterar vuxendop och vad det är för skillnad på det och på barndop. Vid vuxenFortsättning på nästa uppslag... KYRKOÅRET I 15

Fortsättning: Frälsarkransen, pärla för pärla dop säger den som ska döpas själv ja till att bli döpt och leva i tro som Jesu lärjunge. I barndopet är det föräldrarna som beslutar att barnet ska döpas, barnet blir upptaget i Guds familj. När barnet sedan konfirmeras får det själv bekräfta sitt dop, säga ja till att fortsätta leva i en kristen gemenskap. Vi gestaltar en dopgudstjänst Att själva få vara med och gestalta en dopgudstjänst gör att konfirmandera på ett ”lekfullt” sett får kunskap om vad som händer vid ett dop i Svenska kyrkans ordning. Två av ungdomarna får vara faddrar. Deras uppgift blir att en av dem ska läsa en bibeltext och den andra ska hålla i barnet. En konfirmand får vara storebror och hans uppgift blir att hälla upp dopvattnet och sen har vi några som ska vara mamman och pappan. Dockan Maria får vara deras ”barn”. Vår dopgudstjänst börjar med att vi sjunger en psalm, Måne och sol, SvPs 21 därefter läser prästen ett inledningsord: I dopet görs inte skillnad på människor. Ingen är störst eller minst, först eller sist. Alla är vi ett i Jesus Kristus. Sedan följer vi dopgudstjänsten enligt Kyrkohandboken för Svenska kyrkan. Vi sjunger även psalmen Tryggare kan ingen vara, SvPs 248.

vangeliet 28:20. Allt detta får symbolisera Doppärlan.

Doppärlan – med Martin Lönnebo

”Den första vita pärlan, Doppärlan: Överlåtelse, metanoia, det som på Bibelns språk kallas omvändelse och pånyttfödelse, eller helt ”enkelt” att, symboliskt sett, bli barn på nytt. Överlåtelse är att lämna vuxenheten med alla bittra minnen och spända muskler och börja om på nytt i fullständig tillit. Omvändelse är att överlämna sig i Guds nåd, den obegränsade. Dopet är tecknet för detta. Dopet är pånyttfödelsens, reningens, överlämnandets sakrament. Detta är dopets pärla, ty i dopet har jag lämnat allt i Guds skapande barmhärtighet, det är en ny födelse i helig Ande. Må det ske med mig som du har sagt.” Andakt ”Grip den vita Doppärlan. Min pilgrimsväg har nu fört mig fram till Livets källa. Jag lägger av det gamla, renar mig, ikläd mig din rättfärdighet. Jag erinrar mig att jag har varit här förut. Här fick min själ sin skinande vita dopdräkt, tecknet för att jag i tron tillhör helgonens skara. Jag är iklädd Kristi rättfärdighet. Jag vill hålla dopets klädnad ren. Bed: Du känner och omsluter mig med ömhet, det svaga likaväl som det starka, det sjuka lika väl som det friska. Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll. Jag vill med mitt liv vara dig till glädje och allt levande till välsignelse. Jag lägger av mig min vuxna strävan att duga. Jag får vandra mot hav av nåd. Om än himlen förmörkas och bergen vacklar så förblir ditt förbund och din trofasthet. Du är min och jag är din, evig är vår kärlek. Amen.

Egen reflektion och Pärldax Sen är det tid för egen reflektion, måla Doppärlan i sin Bibel och där med ett ord skriva vad Doppärlan symboliserar för dem. Den sista övningen för dagen, Pärldax, gör vi tillsammans. På vit Doppärla i papp ligger konfirmandernas Doppärlor. Nu trär vi på den fjärde pärlan samt den femte pärlan, som är en tystnadspärla, i det som ska bli, vår egen Frälsarkrans. Konfirmanderna har fått kunskap om vad ett sakrament är, att i Svenska kyrkan finns det två sakrament och att dopet är ett av dem. De har fått ta del av dopets betydelse, dopets symboler och vad konfirmation har med dopet att göra. De har blivit medvetna om vad som hände vid sitt egna dop och genom att delge varandra sina berättelser kring dopet har de fått insikt om att de har mycket gemensamt. Konfirmanderna har fått kunskap om att dopet är en ovärderlig gåva, i dopet är de upptagna i Guds familj, med ett löfte; Du och jag hör samman, Jag är med dig alla dagar till tidens slut, Matteuse16 I KYRKOÅRET

Jag förnyar mitt dopförbund genom att teckna det heliga korset över min kropp i Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. Amen. Gå i frid och tjäna Gud, din nästa och allt skapat. Kristus säger: Jag är med er alla dagar till tidens slut. Matt 28:20” (För ytterligare studium; Luk 2:1-20, 9:4648; Joh 3:1-7; Tit 3:5; SvPs 125:8-15) Text: Carina Samuelson

Källor; Bibeln Ung Psalm, Libris Förlag 2006 Alltid älskad 2, Kristina Reftel, Argument Förlag 2004 Livet & Frälsarkransen, Emma Tribell,Verbum 2011 Vägens folk, Skander Kurtin, Magnus Sternegård, Markus Förlag 2012 Kyrkohandboken för Svenska kyrkan, Verbum 2018 Svenska Psalmboken Frälsarkransen, Martin Lönnebo, Verbum 2008 sjätte upplagan

DÖDEN

ALLHELGONAHELGEN

Under Allhelgonahelgen serveras det kaffe i kyrkorna för oss, som vill smycka och besöka våra gravar. Kyrkorna är öppna och det finns möjlighet att tända ljus och sitta ner i stillhet. På lördagen är det minnesgudstjänster i Skanör och Falsterbo. På söndagen är det högmässa i Skanörs kyrka kl 11.00.

Skanör och Falsterbo kyrkor är öppna:

FREDAG 1 NOVEMBER Möjlighet att sitta ner och ta en kopp kaffe och tända ett ljus.

13.00 -17.00 ALLA HELGONS DAG LÖRDAG 2 NOVEMBER Möjlighet att sitta ner och ta en kopp kaffe och tända ett ljus.

TUR OCH RETUR Temaresa torsdagen den 5 september Vi besöker några av Malmös mångkulturella begravningsplatser tex judiska, romska och muslimska begravningsplatser, och får guidning av Birger Signäs från Limhamns begravningsbyrå. Vi har två uppsamlingsställen: Falsterbo församlingshem och Stora Hammars kyrka(framsidan, parkering) För dem som vill finns möjlighet till fika i Falsterbo församlingshem innan avfärd. Det blir kaffe och smörgås(ingår i priset) Fika från 16.00 och avfärd kl 17.00 från Falsterbo, sedan kör bussen till Höllviken och hämtar upp vid Stora Hammars kyrka med avfärd därifrån kl 17.15. Vi åker från Malmö ca kl 20.00 och kör samma runda hem: Höllviken 20.30 och sedan Falsterbo ca: 20.45

11.00-15.00 - Falsterbo kyrka 11.00-15.00 - Skanörs kyrka

Kostnad 100 kr. Anmälan krävs och är bindande. Betalning görs på plats innan avfärd med kontanter eller Swish.

Minnesgudstjänst kl 16.00 i Falsterbo kyrka Minnesgudstjänst kl 18.00 i Skanörs kyrka

Anmälan till:

agneta.salomonsson@svenskakyrkan.se eller 0703-54 61 75 Går också att anmäla till :

skanor-falsterbo.forsamling@svenskakyrkan.se

ALLA SJÄLARS DAG SÖNDAG 3 NOVEMBER Högmässa kl 11.00 i Skanörs kyrka

LIVSNÄRA SAMTAL THOSE WERE THE DAYS

Dela minnen med hjälp av musiken. Ola Kullengren är ledare för dessa kvällar och han har med sig härliga LP-skivor som väcker många minnen.Vi lyssnar på fin musik och hör historier över en smörgås. Max antal 12 personer - anmälan veckan före till diakon Carina Hansson. Kostnad 50:26 september 18.30 - 20.00 Skanörs församlingshem. Tema: Rock n Roll 31oktober 18.30 - 20.00 Falsterbo församlingshem. Tema: Dansens roll 5 december 18.30 - 20.00 Falsterbo församlingshem. Tema: X-mas Roll Anmälan veckan innan till diakon Carina Hansson. Kontaktuppgifter på sid. 20.

Gerties kaffe Falsterbo församlingshem - tisdagar kl 14.00 Kaffe, god gemenskap och sång av Armeriakören.

Terminsstart 17 september

Under hösten finns tre tillfällen i Skanörs församlingshem då vi talar om aktuella frågor kopplade till ett tema utifrån bibeltexter och kristen tro. Varje tillfället är öppet för alla och ingen föranmälan krävs. Kl 17.30 fika med smörgås, te och kaffe. Kl 18.00 – 19.30 samtal. 1 oktober – förlåtelse och försoning 15 oktober – glädje 29 oktober – dopet som livstydning Samtalsledare är diakon Carina Hansson och tf kyrkoherde Maggie Signäs. Kontaktuppgifter på sid. 20.

Kyrklunch Falsterbo församlingshem Nu startar vi upp våra omtyckta kyrkluncher igen. Vi firar mässa i Falsterbo kyrka och går sedan till församlingshemmet där vi delar gemenskap och äter god lunch. Följande söndagar är det kyrklunch, ca kl 12.30. Kostnad 60 kr. 1 september, 29 september, 27 oktober och 10 november. KYRKOÅRET I 17

Kyrka+Polis=

Samverkan Svenska kyrkan har länge haft ett pågående samverkans arbete med polisen. I Skanör-Falsterbo församling arbetar polisprästen Agneta Salomonsson som efter flera års arbete med Malmöpolisen nu tagit steget till att starta upp sitt arbete med polisen på Söderslätt, som består av distrikten Trelleborg, Vellinge och Svedala. - Spännande! Säger polischefen i Trelleborg L.G Björnqvist, som ser stor potential i att ha en polispräst som resurs i sitt team. Polisprästen finns som ett erbjudande till alla anställda inom polisen. Arbetet som polis innebär många gånger både inre och yttre press. Att varje dag möta människors förtvivlan och rädsla, ilska och aggressioner, ställer stora krav. För att kunna vara professionell i dessa möten, och för att inte riskera förlora sig själv eller sin medmänsklighet, krävs redskap att bearbeta sina erfarenheter. Samtal kan vara ett sådant redskap. L-G Björnqvist är van vid att samverka, och känner till det arbete som polisprästen har utfört t.ex. i Malmö. - Jag tycker det är jättebra när olika organisationer kan komma tillsammans såhär och skapa en plattform för trygga samtal. Det kan fortfarande finnas fördomar om att jobbar man som polis så är det ”bara till att bita ihop” och klara av arbetsdagen. Men polisen har länge arbetat med den psykosociala miljön inom kåren, berättar L-G. Vi har redan möjlighet till samtal och polisen har en bra företagshälsovård. Men L-G tror att ibland kan det vara jobbigt att gå till chefen med något visst problem och då kan det vara lättare att samtala med någon utomstående. Polisprästen har dessutom absolut tystnadsplikt vilket L-G tycker är bra och som nog gör att människor i behov av att prata, lättare kan öppna upp sig.

”

Det kan fortfarande finnas fördomar om att jobbar man som polis så är det ”bara till att bita ihop” och klara av arbetsdagen.

18 I KYRKOÅRET

L-G har varit polis i 25 år och ville först ha en militär karriär. Det blev aldrig så men genom sitt jobb som yrkeschaufför väcktes ett intresse för att jobba som trafikpolis. - Nu blev jag inte det heller, skrattar L-G. Men jag sökte i alla fall till polisen och hamnade genom olika vägar hos insatsstyrkan. Det bästa med att vara polis är att yrket innebär en så stor variation och att man har så många karriärvägar att välja mellan inom kåren, man vet aldrig riktigt var man hamnar i slutändan. Idag är L-G lokalpolisområdeschef och har sin primära arbetsplats i Trelleborg. Skillnaderna mellan att vara polis i en storstad som t.ex. Malmö och att vara det ute på mindre orter är inte så stor. Problem finns överallt och L-G berättar att det är mest hur man löser dem som kan vara skillnaden. Polisprästtjänsten görs möjlig genom ett samarbete hos församlingarna i Trelleborg, Höllviken, Hammarlöv, Anderslöv och Skanör-Falsterbo. Text: Johan Törnqvist Sandelius

Sisters of Mercy MÄSSA MED MUSIK AV LEONARD COHEN

Tisdagen 22 oktober kl 19.00 i Skanörs kyrka. Solist Karolina Larsson Skanör-Falsterbo Motettkör

GOSPEL MÄSSA Pilgrimsvandra i Skanör-Falsterbo Pilgrimsgruppen bjuder in gamla som nya vandrare till att delta i höstens vandringar. Varje onsdag går vi på pilgrimsvandring runt om i våra vackra omgivningar här nere i Skanör och Falsterbo. Onsdagsvandringarna börjar 11 september med uppehåll den 25 september då vi vandrar i Toscana. Vi samlas utanför Skanörs kyrka kl 10.00. Vädret får bestämma hur långt in på hösten vi går annars är onsdagen den 4 december sista vandringen för terminen.

Pilgrimsgruppens samtalskvällar

Välkommen till pilgrimsgruppen som under hösten träffas vid tre tillfällen för samtal i Falsterbo. Temat för samtalen är Fransiskus av Assisi och Fransiskus väg. Vi träffas i Falsterbo församlingshem kl 18.30 -20.00. Onsdag 18 september, onsdag 16 oktober, onsdag 13 november. För mer information om pilgrimsgruppen kontakta präst Agneta Salomonsson. Kontaktuppgifter på sid 20.

”

Svenska kyrkan erbjuder hundratals pilgrimsvandringar varje år. De flesta arrangeras av ett stift eller en församling.

Vad är en pilgrim? Ordet pilgrim kommer från latinets peregrinus som betyder främling. Som pilgrim ger du ger dig av från det hemvanda mot det okända. En pilgrim har både ett inre och ett yttre mål med sin vandring. De inre målen kan vara ökad självkännedom eller att känna frid och Guds närvaro. Det yttre målet är den fysiska plats där vandringen slutar. Många som i dag kallar sig pilgrimer är historiskt intresserade av medeltidens helgon och vandrar i deras fotspår. Andra gör det för att deras tro innefattar vallfärder eller pilgrimsvandringar till heliga platser. En pilgrimsvandring kan också vara ett tillfälligt avbrott i ett hektiskt liv. Oavsett vem du är och varför du ger dig ut kan vandringen och mötena längs vägen bli en fin andlig upplevelse.

Söndag 6 oktober kl 18.00 i Skanörs Kyrka Gospelkören Embrace, Präst Maggie Signäs och kantor/ körledare Karolina Larsson.

FRÅN MITT INNERSTA RUM Konsert:

Söndag 3 november kl 18.00 i Skanörs kyrka. Fri entré.

Mässan ”från mitt innersta rum” är en helt ny musikmässa skriven av Karolina Larsson. Musiken kan beskrivas som en blandning mellan nordisk gospel, suggestiv pop och klassisk visa. Texterna är hämtade från den traditionella mässan varvat med nya, livnära texter som berör människans inre rum. Denna kväll firas ingen mässa utan det är en ren konsert. Gospelkören Embrace, pianist Frida Johansson, kompgrupp med cellist Karin Gustavsson och percussion, körledare och sångsolist Karolina Larsson, präst Agneta Salomonsson. KYRKOÅRET I 19

SÅ HÄR NÅR DU OSS

LEGALT NYTT DÖPTA Maj Lovisa Annie Rönngard Juni August Bo Samuelsson Juni Betty Margareta Sigvardt Frederiksen Anya Louise Hansson Gillis Carl Uno Alexander Hagbrand Juli Agnes Maya Larsson Saga Marvel Ljungberg Augusti Emil James Radelius Lidgard VIGDA Maj Zaid Lööv och Leif Nilsson Louise Gyllenstierna och Fredrik Alström Juni Patrik Velander och Looket Dihge Malin Ohlqvist och Henrik Henriksson Caroline Landgren och Mattias Kågell Caroline Göransson och Sebastian Foss Juni Madeleine Wendel och Magnus Thulin Juli Hedvid Lidgard och Gustaf Ström AVLIDNA Maj Jan Hallberg, 83 år Rose-Marie Klemt, 94 år Astrid Benneby, 90 år Sven Littorin, 94 år Juni Ingegärd Eliasson, 91 år Patrik Stalbohm, 41 år Juni Inger Strandberg Robertson, 81 år Leif Hansson, 73 år Juli Birgitta Sandén, 77 år Fredrik Dorén, 77 år Augusti Agneta Holmqvist Stenberg, 71 år Rättelse: I förra numret så fick Erik Hjelmqvist, 95 år, felaktigt namnet Bo. Vi beklagar misstaget.

K Y R K TA X I

Du är välkommen att ta kyrktaxi till gudstjänster och aktiviteter! Säg kyrktaxi när Du/Ni beställer. Tel: 040 - 45 33 00 OBS ej färdtjänst! 20 I KYRKOÅRET

FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN, KYRKOGATAN 5B, 239 30 SKANÖR EXPEDITIONSTID: MÅN, TIS, TORS, FRE KL 10.00 - 12.00. 040 - 47 97 00. E-POST: SKANOR-FALSTERBO.FORSAMLING@SVENSKAKYRKAN.SE

PRÄSTER Maggie Signäs. t.f. kyrkoherde Tel: 040 - 47 97 01 Mobil: 0708 - 17 02 99 maggie.signas@svenskakyrkan.se Mathilde Karlgren, komminister Mobil: 0725 - 18 43 07 mathilde.karlgren@svenskakyrkan.se Agneta Salomonsson, komminister Mobil: 0703 - 54 61 75 agneta.salomonsson@svenskakyrkan.se DIAKON Carina Hansson Mobil: 0708 - 83 16 62 Tel och besökstid: mån - tis kl 10.00 -12.00 Telefontid: to kl 17.00 - 19.00 carina.hansson@svenskakyrkan.se KYRKOMUSIKER Per Engström, organist Mobil: 0722 - 14 24 01 per.engstrom@svenskakyrkan.se Karolina Larsson, kantor Mobil: 0735 - 46 89 57 karolina.larsson@svenskakyrkan.se Peter Sjunnesson, biträdande organist Mobil: 0709 - 96 33 22 peter.sjunnesson@svenskakyrkan.se FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Anna Gustafsson, barn och familj. Körledare barn- och ungdomskörer Mobil: 0733 - 24 96 53 anna.e.gustafsson@svenskakyrkan.se Carina Samuelson, konfirmand, ungdom Mobil: 0708 - 34 57 97 carina.samuelson@svenskakyrkan.se ADMINISTRATION Göran Brändemar, ekonom Tel: 040 - 47 97 02 Mobil: 0705 - 24 02 02 goran.brandemar@svenskakyrkan.se Karin Grip, förvaltningsassistent Tel: 040 - 47 97 00 karin.grip@svenskakyrkan.se Johan Törnqvist Sandelius, kyrkogårdsadministration Tel tid: Må, 10.00 - 12.00, 13.00 - 15.00 Tel: 040 - 47 97 06 johan.t.sandelius@svenskakyrkan.se

KOMMUNIKATÖR Johan Törnqvist Sandelius Mobil: 0708 - 17 05 88 johan.t.sandelius@svenskakyrkan.se HUSMOR Susanne Centervall Mobil: 0761 - 16 27 43 susanne.centervall@svenskakyrkan.se KYRKVAKTMÄSTARE Tomas Holmgren, kyrkogårds och fastighetschef Mobil: 0708 - 34 13 29 tomas.holmgren@svenskakyrkan.se Sven-Ingvar Nilsson, kyrkvaktmästare Mobil: 0708 - 34 13 11 sven-ingvar.nilsson@svenskakyrkan.se Benjamin Holmgren, kyrkvaktmästare Mobil: 0708 - 34 13 19 benjamin.holmgren@svenskakyrkan.se Björn Rosencrantz, kyrkvaktmästare Mobil: 0725 - 53 65 01 bjorn.rosencrantz@svenskakyrkan.se SKANÖRS FÖRSAMLINGSHEM Tel: 040 - 47 97 15 FALSTERBO FÖRSAMLINGSHEM Tel: 040 - 47 97 18 FÖRTROENDEVALDA Lars Lindmark, ordförande kyrkorådet Mobil: 0701 - 47 21 45 lars.lindmark@telia.com Susanne Olsson, ordförande kyrkofullmäktige susanna.ohlsson@yahoo.se KYRKVÄRDAR Ann-Kristin Musiolik Catharina Gustafsson Fredrik van Kesbeeck Andersson Gertie Hansson Guje Fahlström Dahlberg Hans Palenius Jan Nyberg Karin Gustafsson Kerstin Nerman Nils Ola Roth Sonia Löfkvist Susanne Ohlsson Werner van Kesbeeck Andersson

Hej! Vet du om att man kan betala med Swish på alla våra verksamheter? Det går också bra att Swisha söndagens kollekt direkt från kyrkbänken. (Märk betalningen med korrekt ändamålsnamn) Vårt Swish nummer är: 123 616 13 19

Tack för din gåva!