Sn affarsliv juni by Skövde Nyheter

#3 juni 2013

affärsliv.

konsten att skapa en affärsidé

Få en VD på din sida för 1.000 kr/år

Företagsresa till Marbella 2 – 4 oktober Med ägarfrågor och utlandsboende i fokus Företagsresan vänder sig till dig som ägaren av företaget och handlar om vad du kan göra för att optimera förutsättningarna i den rollen. Vi talar även om för- och nackdelar med att bosätta sig utomlands och de förutsättningar som just nu råder på den spanska fastighetsmarknaden. Tid ges både till individuella möten, visning av husobjekt och egna aktiviteter. För ytterligare information ring Ola Larsson, Chef Private Banking Skaraborg 0500-467 030

Sök Almis mentorprogram idag En tjänst för dig som drivit eget företag några år men vill nå nya höjder. Hos oss får du en personlig mentor med många års erfarenhet. Anmäl dig och läs mer på almi.se/Vast/Erbjudanden/Mentor--utveckla-foretag

Almi Västs uppdrag är att stötta regionens entreprenörer.Genom riskvilliga lån, riskkapital och rådgivning banar vi vägen för morgondagens innovationer och framtidens företag.

Ditt Ditt lokala lokala bemanningsföretag: bemanningsföretag: Ditt lokala bemanningsföretag:

Jobzone dig! Jobzone hjälper hjälper dig! •• •••

Ditt lokala bemanningsföretag:

ALM_ANN_SNAffarsliv_Mentorprogram_92x136.indd 1

2013-03-27 14.54

Jobzone hjälper dig! • Personaluthyrning

• Rekrytering Vi är branchens Jobzone Falköping Tommy Anders Anders Tommy bästa arbetsgivare! Prästgårdsgatan Anders 16 Tommy Dahlberg Tapper Dahlberg Tapper

Mikael Törnberg

Anders Dahlberg

Tel: 0734 477 242 Tel: 0768 950 535

Personaluthyrning Personaluthyrning Rekrytering Personaluthyrning Rekrytering • Rekrytering Jobzone Jobzone Falköping Falköping Jobzone Falköping Prästgårdsgatan 16 Prästgårdsgatan 16 Prästgårdsgatan 521 43 521 43Falköping Falköping16 521 43 Falköping Telefon: Telefon:0515 051529 2935 3535 35 Telefon: 0515 29 35 35 E-post: falkoping@jobzone.se E-post: falkoping@jobzone.se E-post: falkoping@jobzone.se www.jobzone.se www.jobzone.se

Mikael Mikael Mikael Törnberg Törnberg 521 43 Falköping Törnberg Dahlberg Tapper Tel: 0705 Tel: 0734 Tel: 0768 Tel: 0705912 912522 522 Tel: 0734477 477242 242 Tel: 0768950 950535 535 Tel: 0705 912 522 Tel: 0734 477 242 Tel: 0768 950 535 Tommy Telefon: 0515 29 35 35 Tapper E-post: falkoping@jobzone.se Vi är branchens bästa Vi är bästa arbetsgivare! arbetsgivare! Tel: 0705 912 branchens 522

www.jobzone.se

branchens bästa arbetsgivare! www.jobzone.se www.jobzone.se/falkoping www.jobzone.se/falkoping www.jobzone.se/falkoping Tel: 0705 912 522 Tel: 0734 477 242 Tel: 0768 950 535 www.jobzone.se/falkoping Mikael Törnberg

Anders Dahlberg

Tommy Vi är Tapper

Vi är branchens bästa arbetsgivare! www.jobzone.se/falkoping

IT-WINS

Sveriges ledande utbildningsär det 4P-Holding ett Greenhouse- IT-wins Lägger du dinrationell tid på datorDin utbildningspartner i Skaraborg!Appnode Integrator I en värld fullnyaav reklam gällerärdet innebär IT-miljö företag med verksamhet på unika verktyget och det enkla företag, ett företag där affärstrassel istället för din verksamatt sticka ut. Vi hjälper dig med det! medhet, hög tillgänglighet över 30 orter i Sverige. Sedan sättet att hantera företagets idéer, innovatörer, entreprenörer eller rent av din fritid? Vi erbjuder ett brett utbud av utbildningar, starten 1969 har vi utbildat applikationer. och människor får möjlighet att till fast Litarkostnad. du på att en kompis har tid öppna och företagsanpassade.

hjälper allt från från tanke text- till framgångsHur kan du4:ppåmedia enklaste sätt,dig med växa produktion, tilloch en ny med full kontroll och tillfoldrar mini- och annonser rika företag ledare. grafisk profil och logotyper. mal kostnad, ge verksamhetens - IT proffsutbildningar Centralt i vår verksamhet är användare snabb och enkel - Ledarskap & projekt drivs Lexicon av Vi hjälper med din nyamänniskan, professionella individen som med I Skaraborg åtkomst till sina dig möjliga - Affärsmannaskap & försäljning webbsida, från design till sin färdig site. personlighet, egenskap, TME Utbildnings AB och är applikationer? kunskap och kompetens driver - Service stationerade i Skövde. Kör Appnode Integrator i er idé till handling oss på info@4p-holding.se elleroch resultat. Vi anordnar och genomför ITverksamhetKontakta för full kontroll av Cissi Hagberg 0760-44 09 55. För bokning kontaktaför tommy.hagberg@lexicon. utbildningar såväl användare vilka applikationer som påanIdag bedriver MerMindre om osstidpåläggs www.4p-holding.se 4P-Holding verkse. För hela vårt utbud besök www.lexicon.sevänds och när. som IT-tekniker. samhet inom affärsområdena på att hitta, installera och hanIT, Rekrytering, kompetensAktuella kurserbjudanden tera OCH mer tid till att använda förmedling och bemanning Just nu,15% rabatt vid bokning. applikationerna. affärsliv. samt greenhouse-området Båda kurserna, 20% rabatt! Hej då, till traditionella installaKommunikation och Telefoni. över en miljon kursdeltagare och har över 500 professionella - IT utbildningar utbildare knutna till oss.

att hjälpa dig när datorn strular? Eller betalar du höga konsult-

- Rationell IT funktion arvoden? Gör inte det! - Hög tillgänglighet

IT-Wins är ett komplett och

- IT tilldynamiskt fast pris tjänstepaket som ger en stabil och fungerande

Kontakta oss på IT-miljö förinfo@rits4you.se små till medelstora eller 073398eller 41 00. företag organisationer. Mer om oss på www.rits4you.se Konceptet bygger på väl beprö-

vade tjänster vilka kan kombineras utifrån ert behov. Tjänsten innebär en avtalad tillgänglighet och åtgärdstid vid

TOGETHER WE MOVE THE WORLD Volvo Group Trucks Operations är AB Volvos produktionsbolag för lastbilar. Volvo i Skövde är en av världens främsta motortillverkare och en del av denna organisation.

Pomona har skött omställningen – därför har jag nytt jobb!

Vi tillverkar komponenter och kompletta dieselmotorer i olika storlekar och varianter. Dessa används exempelvis i lastbilar, bussar, båtar och entreprenadmaskiner. Shaping another future.

Våra kunder förväntar sig motorer och komponenter i världsklass. Vi förser dem med hjärtat i deras produkter och en kraft som driver utvecklingen framåt. Framförallt har vi vår styrka i kompetenta och engagerade medarbetare, men också i avancerad gjutteknik, högautomatiserad bearbetning och kundorderstyrd montering. Våra ledord i arbetet för att skapa den kultur och det engagemang som krävs för att prestera i världsklass är Stolthet, Arv och Förmåga. Stolthet – Varje medarbetare är en del av ett team som tillsammans utvecklar och förbättrar vår verksamhet. Arv – Volvo i Skövde har en historia som sträcker sig mer än hundra år tillbaka. Vi började en gång som tillverkare av bland annat stenhyvlar och stekpannor. Förmåga – Idag kan vi visa upp en toppmodern produktionsanläggning och arbetar ständigt för att utveckla vår förmåga.

Vi utgår från övertygelsen att varje individ har talanger och inneboende förmåga att utvecklas. Läs mer på www.pomonagroup.se eller ring oss på 010-259 59 59.

Vi vill genom att vara en produktionsanläggning i världsklass bära framtida generationer och säkerställa ytterligare 100 år av motorproduktion i Skövde. www.volvogroup.com

Volvo Group Trucks Operations

Flow is everywhere So is CEJN Watch the CEJN movie “Flow is everywhere” at www.cejn.com/flow

THE ESSENCE OF FLOW is something we embrace at CEJN - we never stop moving and are constantly searching for new challenges. Producing state of the art products with extremely high flow for pneumatics and hydraulics is our expertise and the core of our organization. Just as natural as the flow around us, CEJN is a part of everyday life in a multitude of working sites around the globe.

affärsliv.

Medarbetare i fokus jannica ernfridsson jannica.ernfridsson@vgt.se Journalist som jobbat på de flesta redaktionerna inom Västgöta Tidningar men har sin bas i Skövde sedan starten av SN för drygt två år sedan. Tror på det personliga mötet och drivs av lusten att få berätta en historia. Skriver i det här numret om företagaren som gick från att poppa popcorn i sitt egna kök till ett företag med elva anställda och ledande i Norden. ANDREas ljung andreas.ljung@vgt.se Säljare på SN, Västgöta Tidningar och SN Affärsliv med bas i Skövde. Född och uppvuxen i Vinköl i Skara kommun men bor nu i Våmb strax utanför Skövde. Driver parallellt med sitt jobb som säljare ett eget företag som levererar underhållning samt arbetar som konferencier. Tror på att bygga varaktiga relationer med sina kunder. Gillar att träffa företagare för att på bästa sätt hjälpa dem att nå ut med deras budskap och sin marknadsföring. susanna brandt susanna.brandt@vgt.se Säljare på Skövde Nyheter, Västgöta Tidningar och SN Affärsliv. Har tidigare jobbat både som resande säljare och säljare i butik. Är född och uppvuxen i Gullspång men bor nu i Skövde. Jobbar med ett stort kundfokus där hon och kunden tillsammans skapar förutsättningar för att på bästa sätt lyckas med sin marknadsföring. Är glad och positiv och lever efter mottot ”Ingenting är omöjligt, det tar bara mer eller mindre lång tid”.

affärsliv.

SN Affärsliv trycks i 11 500 exemplaroch delas ut till företagare och ledare i Skaraborg. Vd: Christina Björklund, 036-30 40 04 christina.bjorklund@hallpressen.se Ansvarig utgivare: Ronny Karlsson, 0511-77 01 15 ronny.karlsson@vgt.se Försäljningschef: Niclas Svensson, 0515-67 04 71 niclas.svensson@vgt.se Annonssäljare: kajsa wernebratt, 0500-78 48 61 kajsa.wernebratt@vgt.se På omslaget: G öran Löfwing Omslagsfoto: Carla Karlsson Tryck: Skaraborgs Offset Distribution: Posten Ansvar för fel i annons: Tidningens ansvar begränsas till högst annonskostnaden. Tidningen ansvarar ej för fel i annons vars korrektur godkänts av annonsör eller annonsbyrå.

affärsliv.

Kreativa Skaraborg

Hur kreativ är din organisation?

I början 2000-talet myntade den

amerikanske ekonomiforskaren Richard Florida begreppet ”den kreativa klassen”. Begreppet övertolkades, missförstods och missbrukades visserligen på sina håll, men Floridas bakomliggande tanke är värd att begrunda.

Tesen går ut på att kreativitet i dag är den mest grundläggande ekonomiska resursen för ett samhälle. På samma sätt som till exempel järnmalm var det förr. När efterfrågan förändras handlar det inte nödvändigtvis om man måste sluta sälja järnmalm - man måste göra det på nya sätt. Och för att förnya sin affärsmodell, ofta och snabbt, behöver man kreativa människor. ”Genom historien har välstånd oftast

uppstått ur platsbundna resurser, som bördig jord eller råvaror”, skriver Florida i boken Den kreativa klassens framväxt. ”I dag är emellertid den främsta resursen, kreativa människor, mycket rörlig. Den viktigaste dimensionen av ekonomisk konkurrenskraft är förmågan att attrahera, utveckla och mobilisera denna resurs.” Så hur attraherar, utvecklar och mobiliserar du kreativiteten hos dina befintliga eller potentiella medarbetare? Hur attraktivt är Skaraborg för kreativa människor? Vad har vi att sätta emot de större städerna, i Sverige och internationellt? Svaren på de frågorna kräver att vi

tänker nytt. Att vi är kreativa. Under det senaste decenniet har det som tur är utvecklats en hel del kunskap och erfarenheter om hur individer och organisationer kan utveckla sin kreativitet. Den kompetensen behöver vi ta vara på. Det gäller förstås inte minst för oss som är verksamma inom media. Ingen har missat att våra förutsätt-

ningar har förändrats, men som alla förändringar innebär det både hot och möjligheter. Sant är att prenumerationerna på den tryckta tidningen minskar. Men lika sant är det att de tidningar jag är vd för når fler människor än någonsin. Därför att fler människor läser samma prenumererade papperstidning och genom att allt fler människor läser våra tidningar på webben. (Det gäller också SN Affärsliv – ni var över 50 procent fler som läste vårt andra nummer digitalt jämför med det första). Någon minskad efterfrågan på den information och det läsvärde vi tillhandahåller ser vi alltså inte. Med andra ord: inte så mycket tidningskris som en papperskris! Vi behöver bara vara kreativa och utveckla vår affärsmodell i takt med de ändrade läsvanor som framför allt tekniken driver på. En utmaning, men fullt möjligt. Till sist. Den första juni blev jag vd för Hallpressen AB, företaget som äger Västgöta-Tidningar (där bland annat SN Affärsliv ingår) och förutom tidningar i Skaraborg också bedriver publicistisk verksamhet i Småland. Mitt mål är att fortsätta ”attrahera, utveckla och mobilisera” våra medarbetas kreativitet. Det är bara så vi kan vara framgångsrika också i framtiden.

Christina Björklund Vd, Västgöta Tidningar AB, som även ger ut Falköpings Tidning, Västgöta-Bladet, Skaraborgs Läns Tidning och Skövde Nyheter.

PS. Du har väl inte missat att du kan läsa och bläddra i SN Affärsliv på webben? Gå in på www.skövdenyheter.se och klicka på fliken ”SN Affärsliv” längst upp till höger. Fungerar lika bra på läsplattan som i dator eller i din telefon.

Budservice – när du vill, hur du vill! 0771-220 800

ETT SAMARBETE MELLAN:

TAXI LIDKÖPING • TAXI SKARA • TAXIKURIR LIDKÖPING LOFFES FÖRETAGSTAXI • TAXI HERRLJUNGA • ESSUNGA TAXI • TAXI VARA

Du vet väl att du kan läsa SN Affärsliv digitalt på skövdenyheter.se/sn-affarsliv

affärsliv. ATT VÄXA SÅ DET KNAKAR ÄR MÄNSKLIGT MÖJLIGT Experis Engineering - ditt kostnadseffektiva alternativ vid strategisk kompetensförsörjning. Vi levererar chefer och specialister till företag som är marknadsledare inom fordon, verkstad, energi och livsmedelsbranschen. Våra kompetensområden är Projektledning Ingenjörer inom produktion och utveckling Chefer inom teknik, produktion och utveckling Vill du utveckla dig själv eller ditt bolag, hör av dig. Experis.se | 0500-38 14 30. Vi finns i Skövde på Trädgårdsgatan 15B. affärsliv.

Bestickfinnare från Skara ska hjälpa Dubais flygplats Christer Kihlström arbetar just nu med en uppfinning som ska hjälpa storkök att ta hand om bestick. En prototyp kan inom kort testas i Dubai. Text: jens fransson • bild: carla karlsson

Hemma i bostaden i Skara är det inte

mycket som till en början skvallrar om Christer Kihlströms ådra. Både han och hans fru är pensionärer, men i Christers fall är det nog det där med pensioneringen mest en pappersprodukt. För dels jobbar han som konsult åt sin gamla arbetsgivare Envac, dels pågår det otaliga experiment hemma i källaren. För Christer Kihlström verkar nämligen det där med innovationer och kreativa lösningar ligga i blodet. En rundvandring i huset ger flera exempel - torra blommor på som-

maren gav upphov till en idé om en självvattnande ampel, sol i ögonen på uteplatsen blev till ett solskydd som kan regleras beroende på hur ljuset förändras under dagen. Men det är i källaren som den just nu intressantaste uppfinningen finns en automatisk bestickfinnare. I storkök och flygkök lämnas brickor ofta belamrade med tallrikar, matrester och servetter i en enda röra. För den som är satt att sortera detta kan det vara lätt hänt att missa bestick som ligger gömda bland matresterna och skräpet.

Resultatet är dels förlorade bestick till en stor kostnad och dels skador på systemen som tar hand om matavfallet. Enkelt beskrivet fungerar uppfinningen så att brickorna ställs på ett transportband som går igenom en speciellt utvecklad metalldetektor som känner av var på brickan det finns bestick. En dator räknar därefter ut positionen och märker ut det hela med en färgmarkör. För de personer som är satta att sortera avfallet går det därefter enkelt att se exakt var det finns bestick att ta hand om. ▶▶▶

Mest uppfinningsrika i Skara Skara är den kommun i Skaraborg där det görs flest patentansökningar per invånare. Kommuner som Töreboda och Hjo hamnar däremot i botten, både i Skaraborg och landet i stort. Det visar Nyhetsbyrån Sirens granskning av inkomna ansökningar till Patent- och registreringsverket.

affärsliv.

Södertälje är den kommun i Sverige där det görs flest patentansökningar per invånare. Under åren 2008-2012 gjordes nära 4,5 patentansökningar per tusen invånare, varav en stor del är kopplade till företaget Scania. Tvåa på listan är Emmaboda kommun med fyra

ansökningar per tusen invånare. Universitetsstäderna Lund och Uppsala ligger högt på listan men även småkommuner som Nykvarn, Pajala och Lysekil tar sig in bland kommunerna med flest patentansökningar per invånare.

Christer Kihlström jobbar med sin prototyp i källaren.

Skara

27 1,48 (47)

Skövde

Vara

14 0,90 (112)

Essunga

21 0,40 (220) 2 0,36 (227)

Gullspång

1 0,19 (265)

Tibro

2 0,19 (266)

Götene

2 0,15 (270)

Karlsborg 4 0,60 (173)

Lidköping

12 0,31 (240)

Grästorp

Falköping

8 0,25 (250)

Hjo

1 0,11 (275)

Tidaholm

3 0,24 (254)

Töreboda

1 0,1 (276)

3 0,53 (191)

Mariestad 11 0,46 203)

Siffrorna står för antal patent, patent per 1000 invånare och plats bland landets kommuner. affärsliv.

Christer Kihlström har sökt patent på uppfinningen och målet är att en första prototyp ska installeras på Dubais internationella flygplats för att prövas i skarpt läge. Flygköket på Dubais flygplats kan i dagsläget hantera upp till 140 000 portioner per dygn, vilket med andra ord ger upphov till en hel del disk. – De tappar bort bestick för uppskattningsvis en miljon dollar per år, säger Christer Kihlström. Flygköket i Dubai har signalerat att de är intresserade av att köpa mer utrustning om de första testen slår väl ut och även fler flygkök har visat intresse av uppfinningen från Skara. Christer Kihlström startade tidigt i karriären eget företag och tillverkade i inledningen bland annat svetsrökfilter. Senare köptes företaget upp av Lectrostatic i Skara som 1995 i sin tur köptes upp av Envac. Ett bolag som Christer Kihlström har jobbat åt sedan dess. Han har bland annat varit global produktchef för företagets kökssystem och det är på det sättet han arbetat upp kontakterna med Dubai. Christer Kihlström har själv utvecklat och sökt patent för ”bestickhittaren” men har genom åren samlat på sig en gedigen portfölj med uppfinningar. – Jag har nog tio patent vid det här laget, dels några egna och dels några gemensamma med andra. Och hur många uppfinningar jag har gjort går inte att räkna. Jag har alltid byggt grejer. Jag funderar alltid på nya lösningar. Att beskriva processen och förklara

hur och varifrån idéerna kommer är inte helt lätt. – Det går egentligen inte att förklara. Men det handlar om utmaningen att lösa problem. Ofta grunnar jag på ett problem, sedan kommer lösningen. Jag blir irriterad på något och försöker hitta en lösning. Men det kan ibland också vara att man får en specifik uppgift att lösa och därefter börjar försöka hitta innovativa lösningar på problemet. Kan man lära sig att vara uppfinningsrik? – Man måste nog ha en viss fallenhet för det. Måste kunna se en slutprodukt framför sig.

affärsliv.

Vad är patent-, varumärkes- och mönsterskydd? Patent ger ett funktionsskydd för en uppfinning och måste sökas i respektive land. Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär att ingen annan får använda uppfinningen genom att tillverka, sälja eller importera uppfinningen utan patenthavarens tillstånd. Mönsterdesign ger skydd för nyskapande designer, former och mönster för både industrioch hantverksprodukter oavsett om det är en frågan om prydnadsföremål eller sådana man kan dra nytta av till exempel mönster på däck. Är enklare, snabbare och billigare att söka än ett patent. För 10 000 - 15 000 kronor kan man få ett mönsterskydd som gäller i hela EU. Mönsterskydd kan även kombineras med patent, en taktik som är vanlig bland vissa företag. Varumärke ger skydd för en särskiljning av ett företags produkter och tjänster, ett så kallat märke. Tanke är att ett företags produkter och tjänster skall kunna särskiljas från andra företags produkter och tjänster genom varumärket. Varumärken kan ha enorma värden såsom till exempel Coca Cola, Iphone, med flera. För 16 000 – 18 000 kronor kan man få ett varumärkesskydd som gäller i hela EU, vilket är väldigt kostnadseffektivt. Det är inte ovanligt att företag tror att de har skydd för sina varumärken utan att faktiskt ha det, det vill säga de saknar giltig registrering av sina varumärken.

I källaren i huset i Skara har Krister Kihlström

Christer Kihlström har bland annat utvecklat ett solskydd...

Just nu arbetar han bland annat

med en ny automatisk ampelvattnare, utvecklar solpaneler och har byggt en prototyp till en ny segway. En annan uppfinning heter PWI där Christer Kihlström och Envac jobbar med en testanläggning i Stockholm. Det handlar om en insats i slasken där matavfall tas om hand och sedan sugs genom ett rörsystem och samlas upp i en tank. Därefter bearbetas material till en pumpbar massa och som går till en biogasanläggning. En prototyp är under uppbyggnad i Stockholm och enligt

sin verkstad där han arbetar med nya uppfinningar.

...och en automatisk ampelvattnare.

Med hjälp av blå färg markeras var det finns bestick under servetterna.

Christer Kihlström finns stor potential för idén. – Vi har ett dotterbolag i Korea som antagligen kommer ta upp det här systemet. Kraven är hårda där och det finns jättepotential. Sju kilo matavfall har lika mycket värde som en liter bensin.

Vilken åtgärd skulle du vilja se för att underlätta processen? – Kanske att man skulle stötta med patentansökningarna. Det kostar cirka 30 000 kronor för att söka patent i ett land. Där skulle entreprenörer kunna få hjälp med pengar av staten. Sedan, om det blir bra, då kan man betala tillbaka. Och ditt råd till den som har en idé?

Men att arbeta med patent kan vara

krävande. – Jag får hjälp att skriva patentansökan. Det är svårt att få det rätt. Sen är det inte säkert att det går att söka patent på.

”Det handlar om utmaningen att lösa problem. Ofta grunnar jag på ett problem, sedan kommer lösningen” – Har man en idé ska man göra en förundersökning eftersom en uppfinnare ofta bara ser till sitt eget. Det kan handla om att söka på internet och ta hjälp av patentombud för att se om det finns förutsättningar för idén och om det går att söka patent på. ● affärsliv.

Patentbyrå tar klivet in i SKaraborg En ny patentbyrå har startat verksamhet i Skaraborg. – Det slog mig att det inte fanns någon patentbyrå i Skaraborg. Och avstånd spelar roll. Det kan finnas ett mentalt avstånd till både Göteborg och Stockholm och då underlättar det att ha kontakt med någon från bygden, säger Johan Malmgren som är vd för Ehrner & Delmar Patentbyrå. Text: jens fransson

råd från Johan Malmgren kring varumärken, mönster Sök kunskap. Okunskapen är stor kring vad man kan använda patent-, varumärkes- och mönsterskydd till. Som vd eller ägare är det ofta för mycket begärt att i detalj kunna de här typerna av frågor. Däremot kan man begära en grundläggande kunskap om på vilket sätt företaget kan utnyttja och ha nytta av patent-, varumärkes- och mönsterskydd.

affärsliv.

Små- och medelstora företag är ofta för sena i processen när de söker patent. För att en uppfinning ska gå att söka patent på får den inte ha avslöjats för någon utomstående, det vill säga den måste vara ny. Detta gäller även mönster. Därför är det viktigt att söka kunskap och hjälp tidigt i processen.

Johan Malmgren kommer från Lid-

köping och har både familj och vänner kvar i Skaraborg. Företaget har anlitat Leif Eriksson, mångårig näringslivschef i Lidköping, för att förestå Skaraborgsfilialen i Lidköping. Konsulter från företaget kommer att finnas till hands vid behov i Skaraborg och företagets övriga verksamhet är lokaliserad till huvudkontoret i Stockholm där ett 20-tal personer arbetar. – Vi hjälper företag med allt som har med immaterialrätt att göra, främst patent, varumärken, mönsters och juridiska tjänster kring dessa. Men patent har alltid varit tyngdpunkten i vår verksamhet, säger Johan Malmgren.

– Dels hjälper vi riktigt stora multinationella kunder som Scania, Atlas Copco och Huawei, främst med att skriva patentansökningar. Sen har vi små- och medelstora företag som behöver mer hjälp. Där kan det handla om allt från att skriva patentansökningar till att bistå vid patentintrång och ge bedömning om det är aktuellt att

Tittar man på trenden så pekar den

Johan Malmgren, vd för Ehrner & Delmar Patentbyrå.

gå vidare med en uppfinning. – De större företagen kan ha egna patentavdelningar men små- och medelstora företag har oftast inte kompetensen att hantera de här frågorna. För det behöver man specialistkunskap. Inte heller en advokatbyrå har kompetensen kring dessa frågor. Det kräver både teknisk kompetens och juridisk kunskap att bistå klienter kring patentfrågor, vilket kan vara komplicerat, säger Johan Malmgren.

på en ökad betydelse av patent-, varumärkes och mönsterskydd i världen. – Det går konstant uppåt. Företag satsar mer och mer på det och det ger konkurrensfördelar. Jag läste precis nu att det aldrig hade lämnats in så många patentansökningar som förra året. Enligt Johan Malmgren finns det några relativt vanliga missuppfattningar kring patent. En sådan är att det krävs en väldigt unik uppfinning för att den ska gå att söka patent på. – En klassiker är att man tror det måste vara en bra uppfinning. Men det finns ingen koppling mellan smart uppfinning och patent. En annan vanlig missuppfattning är att det finns ett Europa- eller världspatent vilket inte stämmer även om det verkar som att ett Europapatent kommer inom några år. – En annan missuppfattning är att det inte är värt att söka patent. Men med tanke på att allt fler företag satsar mer på det så tycker inte jag att det finns något som tyder på detta. ●

och patentfrågor Ha ett kommersiellt tänkande. Till exempel kan ett patent, mönster- eller varumärke ses som en tillgång i företaget, det missar många företag. Om du till exempel patenterar dina produkter kan du ofta få mer för företaget om du säljer det och det kan även vara enklare att få finansiering. Det vet många riskkapitalbolag som vill att innovativa företag de ska satsa pengar i har patentskydd för sina uppfinningar.

Sverige ligger bra till beträffande antalet patentansökningar per capita. Men att använda patent är vi sämre på. Till exempelamerikaner och tyskar duktigare på att kommersialisera sina patent och exempelvis få mer pengar när man säljer sina företag.

affärsliv.

frågor till…

Anna Langenius

1. Vad är Almi Invest?

– Almi Invest AB bildades 2009 efter att bland anna Almi Företagspartner och näringsdepartementet kunde konstatera att det saknades riskvilligt kapital till små och medelstora företag. Finansiering kommer även från EU:s strukturfondsmedel. Totalt uppgår Almi Invests fond till cirka 1,1 miljarder kronor. Almi Invest erbjuder finansiering i form av riskkapital till företag såväl i riktigt tidigt skede som behöver så kallad såddfinansiering för att finansiera tiden det tar att utveckla sin idé och nå sin marknad, som till företag i expansionsfas som behöver riskvilligt kapital för att kunna växa ytterligare 2. Hur ser ett typiskt företag ut som ni investerar i?

Anna Langenius jobbar sedan 2010 inom Almi Invest Västsverige AB och tillträdde i maj 2013 som ansvarig för Almis riskkapitalverksamhet i Västsverige.

affärsliv.

– Vi tittar på företag från alla branscher. Ett typiskt företag i expansionsfas är ett bolag som funnits på marknaden ett par år och har försäljningsintäkter på mellan ett par miljoner upp till 20-30 miljoner kronor. De här bolagen ser att deras produkt eller tjänst efterfrågas på marknaden och vill nu ta nästa steg. Vi investerar mellan 0,5 miljoner och 10 miljoner kronor och vi får max ha ett ägande på 49 procent. Vi vill sällan ha ett så stort ägande snarare är målbilden 10-30 procent. Vi skall vara minoritetsägare och entreprenörerna skall ha ett bra incitament att utveckla företaget framgångsrikt. 3. Vad letar ni efter när ni söker lämpliga investeringsobjekt?

– Även om det är olika utmaningar för företag i riktigt tidig fas och företag som börjat sälja och står inför expansion, är det många delar som är gemensamma för hur företagen utvärderas inför en investering. Vi investerar förstås i idéer, men en idé är inte mycket att ha om det inte

finns vilja, kapacitet och kunskap att förvalta och utveckla den. Att det finns entreprenörer och ett team som är rätt för den fas där företaget befinner sig och som kan och som brinner för företaget är ett måste. Är affärsmodellen skalbar? Är det tillgängliga marknaden tillräckligt stor för att det skall kunna bli en bra affär? Är det en tydlig kundnytta? Framför allt i investeringar i tillväxtfas vill vi se en bevisad kundnytta i form av betalande kunder och en trovärdig försäljningsprognos. Finns det en hållbar långsiktig konkurrensfördel? Det kan vara ett patent, men det måste det inte vara. Hur ser avkastningspotentialen ut? 4. Vilka tips och råd har du till företagare och entreprenörer som söker extern finansiering?

– Se till att ha en bra, aktuell och genomarbetad affärsplan. Gör budget och prognoser såväl vad gäller resultat som likviditet. • Är ni flera ägare så se till att ägarna har en gemensam bild av hur företaget skall utvecklas vad gäller målbild, risktagande, uthållighet med mera. • Fundera igenom ordentligt varför ni behöver kapital, hur mycket och vad som skall uppnås med tillfört kapital. Är det ägarkapital eller lånekapital som behövs? • Kan ni tänka er att släppa ägande och inflytande? • Vilken är den långsiktiga ambitionen/visionen? Hur mycket pengar behövs för att nå önskad position? • En extern ägare kommer att vilja att bolaget säljs inom viss tidsperiod för att investeringen skall betala sig. Är jag beredd att sälja om säg fem år?

• Fundera på vilken typ av ägare ni vill ha. Att ta in en ny kompanjon i form av en eller flera delägare är att ingå partnerskap! 5. Upplever du att det har det blivit svårare för företag i Skaraborg att hitta finansiering på annat sätt, via till exempel bankerna?

– Ja. Bankerna har blivit restriktivare med sin utlåning. De strängare reglerna när det gäller bankernas kapitaltäckning gör att de inte kan låna ut lika mycket som tidigare, det gäller naturligtvis inte bara Skaraborg utan hela Sverige. 6. Har ni de senaste åren ökat era krav vad gäller vilka företag ni investerar i?

– Nej det vill jag inte säga. Vi har och har sedan starten haft en noggrann och genomarbetad investeringsprocess som bygger på att vi tittar på många bolag, några går vi vidare med och utvärderar mer grundligt och ett fåtal går vidare till beslut om investering. Vi har tittat på över 450 bolag för att investera i de 28 bolag vi har i Almi Invests portfölja. I vår såddverksamhet leder 10-20 procent av propåerna till investeringar. 7. Hur många företag i Skaraborg investerar ni i?

– För närvarande har vi fyra bolag i portföljen från Skaraborg. Främst är det kring Gothia Science Park i Skövde vi hittat bolagen.

En eller många? Vardag eller helg? Behovet av att kommunicera med sina kunder är olika stort och kan ske på många olika sätt.Vi har lösningarna för de flesta behov och dagar. SN Affärsliv är en av de tidningar där vi hjälper till med tryck och logistik. Vi erbjuder distribution alla dagar i veckan, tryck i alla förekommande format, frakter, logistik, produktion, annonser, kampanjsajter, mobilappar, kuponghäften. Listan kan göras lång...

Öppet vÄlkommen in

Omfattningen kan gälla del av en stadsdel eller hela Sverige! Vi är duktiga på logistik och erbjuder gärna en helhetslösning. Tillsammans med er tar vi fram vad som är just ert behov.

Vår nya sjukvårdsförsäkring håller små företag friska Läs mer på lansforsakringar.se/nysjukvard eller kontakta Mirela, Trond eller någon annan av våra specialister på 0500-777 000.

För vidare information och kontakt: Mikael Kürzl-Palmborg 0500-44 54 71 mikael.kurzl@sdr.se www.sdr.se

Mirela Brzac

Kundansvarig Pension & Placering

Trond Andersen Kundansvarig Företagsförsäkring

Skövde Rådhusgatan 8 Falköping Storgatan 1 Mariestad Esplanaden 5 Lidköping Lidbecksgatan 2 Tidaholm Gamla Torget 6 Habo Jönköpingsvägen 13 A Vara Stora Torget 4

Skaraborg

lansforsakringar.se/skaraborg affärsliv.

Konsten att utveckla en affärsidé Redan vid sin första konstutställning prickade han in transäsongens besöksströmmar, kontaktade pressen och såg till att det serverades kaffe. Sedan köpte han ett hus för pengarna. Då var konstnären Göran Löfwing tolv år. Text: anna kuylenstierna • bild: carla karlsson

Maten är en mycket viktig del av verksamheten. Mycket av det som serveras är närproducerat.

Skaraborg Läns Tidnings artikel om Göran Löfwing när han var tolv år.

I utställningshallen hos Löfwings kan besökare ta del av de gamla tidningsklippen.

Målmedvetenhet,

marknadsföring, rätt tid och plats.Tolvårige Göran Löfwing sålde alla målningar och kunde köpa en friggebod och inreda sin egen ateljé, precis som han hade planerat. Att han tänkte som en entreprenör, det fick han klart för sig först två år senare. Då ordnade han sin andra utställning, den här gången i stora Broddetorp och inte i Sätuna som den första. Han involverade även en skicklig skulptör som visade sina verk tillsammans med Göran. En man som hade sett utställningen kom fram till honom och sa: – Göran, du är jätteduktig, men jag tror att du även har drabbats av entreprenörskap. Göran Löfwing funderade länge på detta.

affärsliv.

– Jag trodde att det var en sjukdom! Han tog sedan upp frågan med sina föräldrar, som förklarade innebörden och sa att de också hade sett denna åkomma hos Göran. Konstnären Göran Löfwing är idag närmast ett varumärke. Tillsammans med hustrun Linda, som är kock, har han byggt upp en verksamhet, som rymmer konsthall, ateljé, restaurang, butik, målarkurser och boende. Mycket av det som serveras i restaurangen och säljs i butiken är närproducerat. Att maten ska vara en upplevelse är en av paret Löfwings huvudidéer. Det ordnas också naturvandringar, där Löfwings står för matsäcken. Det är drygt 20 år sedan de båda

träffades. Det visade sig att deras mål och drömmar överensstämde rätt väl. – Det är rätt otroligt att hennes stora grej var mat och att förmedla en känsla med det. Hennes stora dröm var en egen restaurang. År 1996 köpte de gården Persberg i

Hornborga och började renovera. De byggde först en ateljé och sedan även ett konstcafé i den gamla ladugården. Därefter har de byggt ut och byggt om i flera omgångar. Byggnadernas färgsättning för tankarna till Carl Larssons Sundborn. Göran Löfwing har styrt allt in i detalj och bland annat plockat upp färgerna i restaurangens porslin i vissa av detaljerna.

Göran Löfwing Ålder: 42 år Familj: Hustrun Linda, döttrarna Kerstin, 12, Astrid 8, en blandrashund och en katt. Bor: På gården Persberg, Hornborga, mittemellan Falköping, Skara och Skövde. Yrke: Konstnär, formgivare och företagare.

Porslinet är från Gustafsberg och säljs givetvis i butiken, jämte brickor med Görans motiv, närproducerat knäckebröd och stumpastakar. Även borden i restaurangen och annan inredning har Göran Löfwing formgivit. Och den besökare som tror att golven är av sten bör titta en gång till. De är i själva verket slipad betong, som Göran har målat. Uppe i ateljén arbetar Göran Löf-

wing med en målning av en kvinna med sjalett, bylsiga kläder och lite sned kroppshållning. Hon bär på en mjölkspann. I släptåg har hon katten. Snart passerar de en gammal ek som sträcker ut sina grenar över grusvägen. Allt är inbäddat i de vil-

samma gråtoner som kännetecknar svensk höst eller vår. – Kan man avgöra hur många barn hon hade? Se på storleken mjölkkannan! Kan det vara ... sju? funderar Göran Löfwing med penseln i handen. Bilden är hans sätt att berätta en his-

toria. Han hade det svårt i skolan på grund av läs- och skrivsvårigheter. – Det var kränkande att under lång tid känna sig så dålig. Jag vet inte hur hög puls jag hade varje gång det var min tur att staka mig igenom texten när det var högläsning. Det var ju någon form av avrättning varje gång. Men nu tycker jag att det är roligt att vara ute på skolor och prata om det.

”Det var ju någon form av avrättning varje gång. Men nu tycker jag att det är roligt att vara ute på skolor och prata om det” Då försöker Göran Löfwing uppmuntra elever att inte ge upp läsandet och skrivandet, men också att hitta något annat. För honom blev måleriet och entreprenörskapet en sorts revansch. – Jag har fortfarande svårt att läsa och skriva. Det var egentligen inte förrän han var i 30-årsåldern som han började tala om sina svårigheter. ▶▶▶

Förebild inom konsten och affärslivet: Anders Zorn. ”Han ville vara bäst och jobbade från ett underläge. Han var lika skicklig målande konstnär som entreprenör och kunde se sig själv i ett sammanhang”. Kuriosa: Utbildad vid Helliden. Har arbetat som slaktare. Tog 2011 initiativ till konstutställningen i Tomtens kalkbrott i samband med Konstnatten och Skördefesten i Falbygden. Den har sedan återkommit 2012 och förmodligen blir det en repris 2014. Har gjort målningar bland annat till Naturhistoriska Riksmuseet. affärsliv.

Göran och Linda Löfwing har kombinerat sina passioner i verksamheten kring Löfwings Ateljé i Hornborga.

Efter en stund vid målningen av mjölkerskan har tiden för lunch passerat. En trappa ned i restaurangen väntar lax med pressad potatis, hembakat bröd, sallad samt kaffe och en vit chokladtryffel som avslutning. Han brukar äta här. Fasta rutiner är ganska viktigt för Göran Löfwing, som aldrig haft ambitionen att leva som en flackande, rotlös, relationsskygg konstnärsstereotyp. – Ifrån det här med den gamla försupna konstnären med baskern har det blivit en ganska vältränad konstnär som går upp i tid på morgonen. ”I tid” visar sig betyda klockan fyra för Göran Löfwing. – Jag har ambitionen att skapa så mycket med mina händer som möjligt.

Även om han försöker har han svårt att förstå varför inte alla går upp klockan fyra. Nödvändigheten i att vara företag-

sam är ännu större när det gäller en konstnär än för någon annan företagare, menar Löfwing. – Förut var det lite tabubelagt att berätta om det här med entreprenörskap och konstnärskap, men det måste i konstnären finnas ett otroligt mycket större entreprenörskap. Man sitter hela tiden ensam. Allt bygger på den personliga insatsen. Göran Löfwings egna målningar säljs för ansenliga summor. Den dyraste hittills såldes för omkring 600 000 kronor. När människor besöker en konstutställning förväntar de sig att verken ska vara till salu. Därför

brukar Göran Löfwing välja ut 15 målningar som är till salu. Fast han skulle helst behålla dem själv. – Helst vill man ju inte sälja någon målning. Det finns så mycket annat att sälja kring en målning: känslor, upplevelser, kunskap, mat ... Han beskriver sin hustru som realisten, den balanserande parten i företaget. Han själv har aldrig slut på idéer, men kan behöva bromsas ibland. – Det är nog farligt om man är två som är helt tokiga. Deras företag har fem heltidsanställda och tio timanställda. Den årliga omsättningen ligger på mellan fem och sex miljoner kronor. Fortfarande får Göran ibland frågan: – Vad gör du på riktigt? ●

råd till andra företagare i kulturbranschen Se dig själv i ett sammanhang. ”Jag själv råkar bo kvar vid tranevägen, som är en av de mest trafikerade mindre vägarna.” Inse att det krävs en otroligt stor insats för att nå någonstans. Det krävs ett helt liv. Man kan jämföra det med träningen för en elitidrottsman.

affärsliv.

Se dig själv utifrån. ”Flytta upp på molnen, titta ned och rannsaka dig själv!” Ha inställningen att bli riktigt bra, sätt upp ett mål! ”I mitt fall handlar det om att skapa den fulländade känslan i en målning.”

Företagsdoktorn

IDC West Sweden AB är Skaraborgs utvecklingsbolag för industrin och har idag mer än 120 delägarföretag. Verksamheten är behovsstyrd och finansieras till största delen av offentliga medel.

Skicka din fråga till företagsdoktorn till affarsliv@vgt.se

”Funderar man på att införa Lean måste man vara medveten om att det kommer att påverka hela företagskulturen”

Fråga: Jag är företagare och driver ett litet plåtföretag med 19 anställda inom legoarbete i tunnplåt. Jag har börjat snegla på Lean, som de kör på de stora industrierna. Vad är detta egentligen, och kan det fungera på ett så här litet företag? / Sören

Funderar man på att införa Lean måste man vara medveten om att det kommer att påverka hela företagskulturen. Ett måste är att företagets ledning är engagerad i Lean-arbetet!

Svar: Lean på små företag fungerar

Metoder och verktyg då? Här avses metodik som används för att hitta eller ta bort slöserier. Det kan exempelvis vara mätningar, dagliga möten, tavlor som visar uppföljning och planering, eller strukturerade sätt att hitta problemorsaker. Ett vanligt verktyg är 5S, som är en metod för att skapa och bibehålla ordning och reda. Det finns många fler verktyg som utvecklar effektiviteten, du får se vad som passar er.

alldeles utmärkt! Däremot är det inte alla som lyckas. En vanlig fallgrop är att man ser Lean som ett projekt som snabbt förs in för att tjäna pengar. Men då missar man att det även handlar om en långsiktig filosofi och kontinuerligt arbete. Med Lean vill man åstadkomma ett effektivt företag med engagerade medarbetare. Genom tankesätt, metoder och verktyg jobbar alla för att skapa maximalt värde för kunden av de resurser man har. Eftersom man tar bort ”slöserier” blir arbetet effektivare och medarbetarna upplever mindre strul och större delaktighet. Kompetens tas tillvara när man ständigt förbättrar och löser problem. Det handlar om att jobba på rätt sätt med rätt saker -smartare, inte fortare. Vad är slöserier? Slöseri är tid som inte ökar produktens värde, kallat ”Ej värdeskapande tid”. Ofta nämns åtta slöserier; exempel är omarbete, onödiga rörelser samt väntan. Slöserier finns även på kontoret! Att göra all personal medveten om vad som är slöserier är en grund till förbättringar. Fokus är att produkterna ska ”flöda” genom tillverkningen, störningsfritt och med minimala väntetider. Vad är Lean-tankesätt? De mjuka bitarna i Lean handlar om tankesätt/värderingar. Till exempel att respektera individen och att samarbeta. Kunden är i fokus. Ett problem ses som förbättringsmöjlighet, och ska därför synliggöras. Sök efter rotorsaken till fel, inte vem som gjorde det.

mitt perspektiv Effektiva organisationer är beroende av engagerade medarbetare som både vill utveckla sitt eget arbetssätt och verksamheten som helhet. För att åstadkomma en effektivare organisation krävs det att man både gör rätt saker och gör saker på rätt sätt. När de ekonomiska tiderna är hårda är det självklart för många företag att tänka på att effektivisera verksamheten, men detta bör bli en del av företagskulturen och tillämpas även i goda tider. Det handlar om att utveckla människor som i sin tur utvecklar organisationer, att skapa en kultur som uppmanar till smartare arbetssätt och bidra till en lärande organisation.

Thomas Nilsson, VD, IDC

Hur börjar jag? Börja med att skaffa Lean-kunskap. Högskolan i Skövde har kostnadsfri introduktionsutbildning i Lean, som är framtagen för ”industrifolk” och ger grunden till Lean och en del verktyg. Besök gärna andra företag som har lyckats. När du lär dig mer om Lean kommer du att inse att det handlar mycket om ”sunt förnuft”! Och sedan? Ge all personal en introduktion till Lean, och någon bör dessutom ha fördjupad kompetens inom området. Skapa arbetssätt för att omhänderta avvikelser och förslag, och genomför snabbt några positiva förbättringar. Att mäta för att veta är en god regel; stopporsaker, tider och så vidare. 5S är en bra början. Starta morgonmöte i produktionen. Testa dig fram och skruva på arbetssätten. Om du behöver hjälp finns en mängd konsulter inom området. Du kan också få kostnadsfri hjälp med att analysera företagets nuläge av IDC West Sweden. Vilka förbättringsmöjligheter finns hos dig? IDC kan också ge råd och coacha ditt företag i fortsatt utvecklingsarbete, samt samordna utbildning. Andra tips? Anpassa Lean-arbetet utifrån era egna förutsättningar, och var uthållig. Gå ut i verkstaden, se och lyssna okritiskt, och ha positiv inställning till idéer. Se till att tillräckliga resurser för förbättringsarbete avsätts. Visa engagemang, ge feedback, och fira framgångar.

Företagsdoktor i detta nummer är Maria Bredberg, Produktionsanalytiker, IDC West Sweden AB affärsliv.

Christer Friggeråker berättade om sina erfarenheter av att gå kursen Steps to export på en företagarfrukost i Falköping.

Möjlighet lära sig om export Business Sweden, som nu finns på plats i Skaraborg, kommer under hösten att ge fyra kurser i export. – Många fler skulle ta den chansen, säger Christer Friggeråker på Friggeråkers verkstäder, som gått kursen. Text & bild: Per claesson Business Sweden, som är en sam-

manslagning av Exportrådet och Invest in Sweden och ligger under utrikesdepartementet, har sedan 1 februari i år kontor i Lidköping. – Skaraborg har tidigare täckts upp av våra andra kontor. Nu är vi på

plats, säger Torgny Söderlund på Business Sweden. Carsten Billeschou arbetar som exportrådgivare på kontoret i Lidköping. Under hösten kommer en kurs i export att ges på fyra orter i Skaraborg: Skövde, Falköping, Lidköping och Mariestad. Kursen heter Steps to export och en skaraborgare som gått den är Christer Friggeråker på Friggeråkers verkstäder. Förra året gavs kursen för sex handplockade företag i Falköpings kommun och Christer var en av fyra som slutförde kursen. Friggeråkers verkstäder tillverkar maskiner för halkbekämpning. Det var en krävande men mycket

Carsten Billeschou är exportrådgivare på Business Swedens kontor i Lidköping, som öppnades i februari.

affärsliv.

givande kurs, enligt Christer Friggeråker. – Det var mycket Excel-ark och analyser, berättar han. Christer Friggeråker var till en början tveksam till om han skulle gå kursen, men säger att han lärt sig mycket. – Hade jag vetat detta för 20 år sedan hade jag nog gjort vissa saker annorlunda, säger han. Friggeråkers verkstäder har exporterat sina maskiner i 50 år. Nu

går runt 40 procent av företagets produktion av maskiner för sandoch saltspridning på export. Norge är det klart största mottagarlandet av företagets produkter. Danmark och Finland är andra länder som de säljer maskiner till, liksom Polen och i viss mån även Japan. – Det land som har störst potential för vår del är Finland. Det visade analyserna på kursen, säger Christer Friggeråker. Ett annat land som är mycket intressant är Kanada. – De har liknande väderleksförhållanden och det är inte dyrare att frakta maskinerna dit än till Centraleuropa, eftersom de går med båt, säger Christer Friggeråker. För tillfället gör den starka svens-

ka kronan att det är svårt att slå sig in på nya exportmarknader för Friggeråkers verkstäder. Det gör att expansionen på nya marknader fördröjs, menar Christer Friggeråker. – Det finns olika saker man kan konkurrera med. Priset är bara att glömma. Sverige är inte det billigaste landet att producera i. Det är med tekniken vi kan konkurrera, säger Christer Friggeråker. ●

Dags att asfaltera? Sätra Bruks Herrgård Konferenser Naturnära aktiviteter – Bröllop Högtidsdagar – Sommarboende Tel: 0505-210 25 • Fax: 0505-210 70 herrgarden @ satrabruk.se • www.satrabruk.se

#1 FEBRUARI 2013

affärsliv.

SUPERTALANG FRÅN LIDKÖPING

CRISTER SKA FÅ

Vi på NCC Roads asfalterar allt från garage infarter och enskilda vägar till industriplaner och motorvägar i hela Skaraborg. Kontakta oss så kommer vi ut och ger råd och kostnads förslag helt gratis. Vi tror du kommer bli positivt överraskad.

SJ PÅ RÄTT SPÅR

#2 APRIL 2013

FRISEGÅRDS RESA:

affärsliv.

Håkan Wiljén, NCC Roads AB, Stockholmsvägen 57, 542 33 Mariestad 070680 21 27 | hakan.wiljén@ncc.se www.ncc.se/skaraborg/asfalt

BROMSA E TILL SUCD CÉ ALMNÄS I HJO HISTO N ÄR VARUMRÄIE RKET

SLÅR DU ETT SLAG FÖR FRISKVÅR9DE0-N?T

LISTER I RAMPLJUS ET affärsliv.

Nästa nummer av SN Affärsliv kommer den 17 september.

KONFERENSPAKET • Ett dygns helpension i historisk miljö • Full tillgång till vårt gemytliga SPA • Konferenslokal med full utrustning

Just nu: från 1.495 kr

DAGKONFERENS • Fm kaffe, konferenslunch inkl. dryck och em kaffe • Konferenslokal med full utrustning

Pris: 425 kr

Annonsbokning kontakta: Kajsa Wernebratt 0500-78 48 61 • kajsa.wernebratt@vgt.se

affärsliv.

Kurhotell • Konferens • Spa

Mössebergsparken, Falköping TEL 0515-432 00

www.kurortenmosseberg.se affärsliv.

Popcorn med smak av Framgång Från ett kontor i hallen till ett företag som är ledande i Norden. Per Sundling trodde på sin popcornidé och det har burit hela vägen. Text: jannica ernfridsson • bild: janne andersson

Talesättet säger att det krävs skicklighet för att ha tur. Det stämmer ganska bra in på Per Sundling. I hans karriär har det varit den ena tillfälligheten efter den andra som byggt det företag han driver idag. – Egentligen har jag inte kommit på någon egen idé och den idé jag presenterade var 50 år för sent. Men något har jag väl gjort som har fungerat, säger Per Sundling, ägare och grundare av popcorntillverkaren Sundlings. Sundlings omsatte förra året 56 miljoner, och det är en ökning med 25 procent från året innan. De har 95 procent av biomarknaden i Sverige, 97 procent av samma marknad i Norge och säljer även i Finland, Baltikum, Tyskland, Polen och till viss del även i England.

affärsliv.

”Efter två månader ringde de och sa att det gick urdåligt. Det fungerade inte alls” Men resan dit har gått via Pers föräldrars förråd, en Titanicutställning och många resor med taxibilar fulla av popcorn. – På ett sätt har det gått väldigt enkelt från första början. Som när jag skulle flytta tillbaka till Lidköping. Jag ringde en fastighetsägare och frågade om han hade någon lägen-

het i närheten av där mina föräldrar bor. Då frågade han om det gick bra om det var en häck i mellan. Anledningen att Per hamnade i Lid-

köping igen var för att han tröttnat på sitt jobb på Air France och att en före detta chef kikade förbi och berättade om videobutikerna i Köpenhamn som hade popcornmaskiner och där alla köpte popcorn när de hyrde film. – Det var väl inte helt sant men den där idén hängde kvar hos mig. Och en dag stod han där med en liten popcornmaskin som han fick ställa på Marilyns video på Linneplatsen i Göteborg. – Efter två månader ringde de och sa att det gick urdåligt. Det fungerade inte alls. ▶▶▶

I motsats till vad många hävdar fanns det inte popcorn på biograferna före 1990. Per Sundling förändrade hela Sveriges biovanor.

Per Sundlings idé om att skaffa en popcornmaskin har växt ett företag med 12 anställda som omsätter 56 miljoner. Nu vill han växa vidare med både nya produkter och nya marknader.

Men Per trodde fortfarande på sin

idé. För att få lite mer kunskap om popcornbranschen kontaktade han Rolf Ekström som då, 1990, ansvarade för kioskverksamheten på Skara Sommarland. – Han frågade att eftersom jag var Cretors distributör i Sverige så var jag väl Pearsons också. Jag bara svarade ja, utan att veta till vad. Pearson visade sig vara en tillverkare av popcornvagnar i USA, som när de kom i slutet av 1800-talet drogs av hästar. Vagnarna var handtillverkade och väldigt exklusiva och Rolf Ekström ville ha en sådan. Och det fixade självklart Per. – Den kostade 250 000 år 1990, det är fortfarande det dyraste jag sålt. Den går nog att hitta i något skjul på Sommarland.

Med den referensen började det röra lite på sig för Per. En cateringfirma hörde av sig om att de ville ha pop-

affärsliv.

”Jag poppade 600 liter i veckan till Saga i Skövde i mitt kök. Jag fick öppna varenda fönster i lägenheten för det osade så” corn på Madonnas konsert på Eriksberg. Det gick så bra att Per fick fixa mer popcorn till Rolling Stoneskonserten tre veckor senare. I september samma år, 1990, hörde en bio i Kalmar av sig och ville ha popcorn. Strax efter följde en biograf i Kungsbacka. För även om vi i dag ser

det som en självklarhet att bio och popcorn hör ihop så såldes det inga popcorn på biografer innan Per började sin verksamhet. – Alla har en association till popcorn och många säger att de kommer ihåg hur de satt på bion som små och åt popcorn. Men det stämmer inte. Då hade Marabou rättigheterna till kioskverksamheten. Popcorn på bio började komma först på 90-talet. Popcornförsäljningen blev en hit

för biograferna och gav många av de eldsjälar som stod bakom filmvisningen på de små orterna medel att rusta upp biografsalongerna. Men det skulle dröja ett litet tag till innan Per skulle kunna ägna sig på heltid åt bara popcornen. I början hade han sitt kontor i hallen i sin lägenhet. – Jag tog på mig slips och kavaj även om jag bara gick från sovrummet till hallen.

2 500 liter per dag poppas i grytorna på popcornfabriken i Lidköping. Sundlings dominerar gällande snacks i biovärlden både i Sverige och Norge.

Och det var också i lägenheten som en hel del av popcorntillverkningen fick ske. – Jag poppade 600 liter i veckan till Saga i Skövde i mitt kök. Jag fick öppna varenda fönster i lägenheten för det osade så. Vägen till Sundlings

nuvarande form med lokaler i Östra hamnen och elva medarbetare tog avstickare både till Pers föräldrars förråd och via en Titanicutställning. Utställningen som sattes upp i Stockholm hamnade både i Malmö, Göteborg och Oslo med 200 000 besökare tack vare Per och en bekant till honom. Och intäkterna från den utställningen gjorde att han kunde hålla sig flytande. – Jag hade fått 200 000 kronor från utvecklingsfonden i Skövde för att köpa in nya värmeskåp. De pengarna lånade jag till utställningen då den summan saknades. Men pengarna användes till värmeskåp senare.

”Jag planerar en månad framåt. De första åren var det beställning för beställning” Det var också i samband med ansökan av de medlen som Per gjorde sin första, och enda, budget. – Jag planerar en månad framåt. De första åren var det beställning för beställning. Ibland har jag tänkt att tänk om Bergakungen inte hade byggts i Göteborg och vi inte fått det jobbet, men så går det inte heller att tänka. Det gick ju vägen. Mycket av framgångssagan tror Per ligger i företagets servicenivå. Vill någon ha något fixat, så löser han det.

– Jag har skickat många taxibilar med popcorn till biografer som missat att beställa i tid men vill ha popcorn till sin föreställning. Och det är värt de där tusenlapparna för att bygga bra relationer till kunderna. Idéerna är långt i från slut för Per. Då Sundlings idag är väldigt beroende av biografer och de i sin tur ägs till största delen av SF bio, så söker de nya områden. – Vi kan inte i praktiken vara beroende av en enda person. Vi finns nu på nästan alla hockeyarenor i division ett och två. På arenorna har det länge varit korv och bröd och en kaffe och en mazarin som gällt. Men då allt fler föreningar äger arenorna ser de att det är bra förtjänst i popcorn. De arbetar även för att ta sig in i butik med popcorn, baconsnacks och smaksättare. – Vi satsar inte på att konkurrera ut Estrellas toppsäljare utan vill ses mer som ett komplement. ▶▶▶ affärsliv.

I Per Sundlings popcornfabrik pop-

pas det ungefär 2 500 liter popcorn per dag. Men det är inte bara att poppa popcorn. De popcornen som görs på Sundlings är inga du kan göra hemma själv. – Det är speciell majs som används till popcorn. Den du köper i affären är av sämre kvalité, popcornen blir små och många poppas inte alls. Det som görs hemma på spisen skulle inte vara säljbart. Annars är tekniken den samma, kornen poppas i grytor och smaksätts med väldigt finkornigt salt. De 800 ton årligen importerade majsen kommer från USA, och till viss del från Spanien och Argentina. Den kräver rätt temperatur för att bli så stor som möjligt och den poppas i kokosfett. – Då blir det bäst smak och de bränner inte fast i kastrullen.

Det finns även olika popcorn, mushrooms och butterflies. – Vi har bara butterflies, de är stora och luftiga. Mushrooms är runda med små öron på och används ofta till popcorn som är smaksatta med choklad eller toffee. Det är de sötade popcornen som Per och hans team testar just nu. – På större delen av kontinenten är det de sötade popcornen som säljer. Där försöker de få fler att köpa salta då det är lättare att sälja som en meny tillsammans med en dricka. Men i Skandinavien är det salt. Sundlings nådde för några år sedan utanför Sveriges gränser och gav sig på Norge. Där trodde Per att han nått himmelriket. Biograferna ägdes av kommunen som de låg i och det var monopol på kioskverksamheten. Men tji fick han. – Vi presenterade hur mycket de kunde tjäna på att själva sälja sitt snacks men de sa att de inte visste om de ville tjäna pengar. Och vad svarar man på det? Idag är det dock annorlunda. Biografer i Trondheim och Bergen vågade prova något nytt och nu finns Sundlings popcornmaskiner och värmeskåp hos 97 procent av landets biografer. – Sverige, Norge och Finland är våra viktigaste marknader, i den ordningen. Att ta sig utanför Sverige är egentligen inte så svårt som man kan tro. För sett till varje enskild bransch så är det inte så stort

affärsliv.

I popcornfabriken tillverkas även baconsnacks. Men så mycket bacon finns det inte i dem, de är faktiskt veganska.

Tack vare den självklara kopplingen mellan bio och popcorn får Per Sundling mycket fri marknadsföring. ”Överallt där bio visas upp sitter besökarna där med en popcornbägare för det anses neutralt. Men det är mina popcorn”.

Även om Sundlings historia bara går tillbaka till 90-talet så är popcorntillverkningsbranschen bra mycket äldre än så. Cretors som levererar popcornmaskiner till Sundlings grundades 1885, ett år före Coca-Cola.

”Att ta sig utanför Sverige är egentligen inte så svårt som man kan tro”

och inte så många. När jag började så nätverkade vi inte, utan var bara sociala och trevliga. Per förändrade ett helt folks vana men ändå vill han inte ta åt sig särskilt mycket av äran. – Det var ju inte min idé, i USA har de sålt popcorn på biografer i 100 år. Jag bara trodde på konceptet och såg att andra gillade det. Men helst hade jag velat vara 50 år tidigare, tänk om vi hade kommit med popcorn till biograferna på 50-talet när bio var så stort, vilken succé. ●

Pernilla Albinsson och Thandokazi Fazzie ville utnyttja befintliga bänkstativ när de skulle skapa förvaring i klassrummet.

Samarbete med vinning för båda sidor

Kunskap från Tibro ger blomstrande business i Sydafrika Målet var att med sin kunskap hjälpa nya träindustriföretag i Sydafrika, men för TTC, Tibro Training Centre, har uppdraget i Sidas biståndsprojekt betytt mer än så. TTC:s verksamhet har vuxit. Text: anna kuylenstierna • bild: Carla Karlsson

– Det ger ringar på vattnet att som utbildningsorganisation vara med i ett sådant här projekt. Vårt namn blir marknadsfört och det blir goodwill för hela kommunen, säger Mikael Hultberg, utbildningsansvarig på TTC. Ljudnivån är hög bland maskinerna på Tibro Training Centre. Det luktar färg, trä och lim. Och nya idéer. Tio

formgivare, fem från Sydafrika och fem från Sverige, arbetar i par med att finputsa prototyperna till fem nya produkter som kan användas i den sydafrikanska skolmiljön. Allting började egentligen 1999. Då fick TTC i uppdrag från Sida att stödja den sydafrikanska stiftelsen Furntech i arbetet med att bygga upp en utbildningsorganisation för trädindustrin i landet.

– Sydafrika hade potentialen för möbeltillverkning, men inte kunskaperna, berättar John Mortimer, styrelseordförande i Furntech. De första åren låg fokus på snickeriutbildning. – Först behövde vi baskunskaperna. Sedan gick vi vidare till affärsutveckling för småföretag, säger John Mortimer. ▶▶▶ affärsliv.

Karl-Oskar Ankarberg och Phillip Hollander har konstruerat en flexibel hylla som kan användas i skol- eller kontorsmiljö. Här får sidostöden färg.

Sydafrika har hög arbetslöshet, inte minst bland den svarta befolkningen. Genom att fånga upp unga förmågor, med potentialen att bli egenföretagare, har projektet ihop med TTC skapat nya möjligheter till arbete. Sedan det första avtalet skrevs 2001 har projektet förlängts i olika omgångar. Med hjälp av Sydafrikas regering har Furntech startat sju utbildningscentra med en rad företagskuvöser, inkubatorer, spridda över landet. Inkubatorverksamheten är ganska unik på det sätt att inkubatorföretagen är tillverkningsföretag, som generellt sett drivs av personer utan högre utbildning. Fler utbildningscentra planeras. Av de företag som startat som inkubatorföretag i Sydafrika klarar sig mer än 80 procent nu på egen hand. – Nästa steg blev design, säger John Mortimer. Det är där projektet är nu. Sedan tre år tillbaka är det formgivning som har stått i fokus. Svenska och sydafrikanska formgivare har arbe-

affärsliv.

Den senaste gruppen formgivare och ansvariga för utbytet mellan Furntech i Sydafrika och TTC i Tibro. Ett samarbete som har gett vinning för båda sidor.

tat tillsammans för att ta fram olika produkter som kan tillverkas inom träindustrin. – Vi började förbättra människors liv och kunskaper. Nu kan de designa sina egna möbler, säger John Mortimer. Formgivarna driver alla

småföretag. I februari träffades de fem

svenska och de fem sydafrikanska formgivarna för första gången. Med målet att utveckla produkter för skolmiljöer gjorde de studiebesök på tre skolor i Kapstaden. – Skolmiljön i Sydafrika behöver definitivt utvecklas. Det är mycket hårda miljöer, med betong och så vidare, berättar Mikael Hultberg, utbildningsansvarig på TTC.

TTC är en utbildningsverksamhet inom träindustrin och knuten till Tibro kommun, men drivs som ett företag, med egna medel. Sydafrikanska Furntech är en stiftelse. Sedan 2002 har närmare 500 jobb skapats tack vare inkubatorföretagen knutna till Furntech. Mark Naidoo tillverkar en sittmöbel för skolgården. Han samarbetar med Ingrid Bergh.

En utmaning har varit att få med kvinnor i projektet. Möbeltillverkningsindustrin är en traditionellt mansdominerad bransch. Thandokazi Fazzie är småbarnsmamma och berättar hur hon startade sitt möbelföretag som ett sätt att försörja sig, men hur det har blivit mer och mer en passion. – Jag började hela tiden tänka på vad som skulle kunna fungera för företaget. Hon och den svenska formgivaren

Pernilla Albinsson såg behovet av förvaring i klassrummet. Eleverna hade sina pennor och böcker i glasslådor av plast eller tygpåsar hängande över stolsryggen. Thandokazi och Pernilla ville konstruera någon typ av låda som skulle underlätta förvaringen. Resultatet blev egentligen en klassisk skolbänk, där man kan lyfta locket till en låda där man har sina saker. I Sydafrika är det vanligt att det finns kvar gamla bänkstativ av stålrör, vilka kan återanvändas tillsammans med en ny bänkskiva.

”Vi började förbättra människors liv och kunskaper. Nu kan de designa sina egna möbler” – Vi tog dem och målade om dem, berättar Thandokazi. Sedan har de utformat själva förvaringslådan för att passa stativet. Som småföretagare är Pernilla van vid att hålla i alla trådar själv. Under besöket i Sydafrika var allt redan organiserat, i form av studiebesök och liknande, vilket hon uppskattade. – Det är superskönt att bara få använda sin designkompetens, säger hon. I februari kommer produkterna att visas på Möbelmässan i Stockholm

och i mars på den sydafrikanska möbelmässan Indaba i Kapstaden. De har också visats för Kinnarps kontorsmöbler. Tanken är att möblerna ska kunna tillverkas och säljas både i Sverige och i Sydafrika om intresset finns. – Även om det i grunden har varit en process för att utbyta erfarenheter kring formgivning har målet varit att få ut produkten på marknaden, säger Mikael Hultberg. För TTC, som bland annat utbildar

nya svenskar, har Sydafrikaprojektet bidragit till förståelsen för elever med utländsk bakgrund. – Det startade som ett biståndsprojekt, men har gett oss otroligt mycket, säger Mikael Hultberg. I december kommer samarbetet att avslutas i sin nuvarande form. Både TTC och Furntech hoppas att samarbetet kan fortsätta och ska i så fall söka nya finansiärer. – Båda sidor har vunnit enormt mycket på detta, säger John Mortimer. ●

Samarbetet har förlängts i flera omgångar. Det nya designinriktade projektet startades i september 2010 och avslutas under 2013. Sida har finansierat den svenska delen av projektet. De enskilda formgivarna har gått in med arbetstimmar. Furntech har finansierat resor för de sydafrikanska deltagarna vid arbete i Sverige, boende och transportkostnader i Sydafrika vid svenska besök, lön för Furntechs personal samt traktamente för TTC:s personal. affärsliv.

Samarbete skapar tillväxt Gothia Science Park i Skövde växer så det knakar. En av nycklarna till den snabbaste tillväxten stavas samarbete. Här är Gothia-vd:ns bästa tips för hur du själv lyckas. Text & bild: jens fransson På tolv år har teknikparken Gothia

Science Park växt från noll personer till att inrymma närmare 70 olika företag med knappt 500 anställda. Inräknat de tre forskningscentra som finns i parken jobbar omkring 700 personer inom Gothias väggar. Och expansionen fortsätter. Just nu pågår arbetet med att bygga ytterligare drygt 6 000 kvadratmeter kontorsyta för att erbjuda fler företag plats i parken. Ett arbete som blir klart senare i år och där huvud-

delen av den nya kontorsytan redan är uthyrd. – Det har varit en konstant utvecklingsspiral sedan starten. Trots finanskrasch och lågkonjunktur har det varit en stadig utveckling vilket visar på kraften och kunskapen som finns här hos människorna och företagen , säger Patric Eriksson som är vd för Gothia Science Park. Målet är att 1 600 personer ska job-

1 000 personer når man vad Patric Eriksson beskriver som en ”kritisk massa” då parken blir tillräckligt stor för att vara attraktiv även för större företag att etablera sig i. – Det bygger på att vi har nya företag som startar och befintliga som utvecklas och anställer fler. Når vi en kritisk massa då börjar vi även komma på radarn för större företag att etablera sig här. ▶▶▶

ba i miljön år 2025. Men redan vid

2007

2005

2004

200

220

2006

250

2008

250

220

2003

150

affärsliv.

Gothia Science Park

Det var han och flytten gick från Göteborg till Skövde. I inledningen hyrdes kontor hos Almi på Kanikegränd.

Patric Eriksson började arbetet med att bygga upp Gothia Science Park hösten 1998. Han var produkt- och forskningschef inom ett IT-företag i Göteborg när telefonsamtalet kom från dåvarande kommunalråd i Skövde, Erland Jonsson, som berättade att man skulle göra satsningen och undrade om Patric Eriksson var intresserad av att hoppa på.

Första dryga året gick åt till att bygga projekt- och affärsplan och vid årsskiftet 1998-1999 började Patric Eriksson med att hjälpa studenter att starta företag. År 2000 fick Gothia Science Park egna lokaler. Och ett antal entreprenörer flyttade in, flera av dessa är kvar med sina lyckosamma företag, och I höst inviger parken nästa utbyggnad om drygt 6 000 kvadratmeter.

Exteriörförslag för etapp 8 av Gothia Science Park som just nu håller på att byggas.

Bild: GSP

2012

2011

479

443 Antal anställda i Gothia Science Parks olika företag. 2010

2009

330

299

affärsliv.

Men kraften i Gothias tillväxt ligger

inte lokalerna, enligt Patric Ericsson, utan snarare i människorna och de möten som uppstår när företagare med olika bakgrund och kompetenser sitter nära varandra och därmed träffas, diskuterar och utbyter idéer. – Det handlar inte om byggnader utan om människor. Ofta är det i skärningspunken mellan människor och branscher som det skapas nya innovationer, som Patric Eriksson uttrycker det. Han har varit med sedan starten för snart 15 år sedan och har genom

”Det handlar inte om byggnader utan om människor” åren fått se kraften i att företag etablerar sig vägg i vägg och med sina unika erfarenheter och kunskaper tillsammans hittar helt nya lösningar och produkter.

Enligt Patric Eriksson finns det lär-

domar att dra av detta även för andra företag och organisationer som sitter i samma hus eller kvarter och som kanske vill försöka hitta kanaler för att samarbeta, hjälpas åt och lära av varandra. Det handlar bland annat om att hitta forum för både spontana och mer strukturerade möten, och att se samarbeten som långsiktiga projekt. – En av våra stora utmaningar framöver när vi växer ytterligare är att skapa de där spontana mötesplatserna, säger Patric Ericsson. ●

Patrics tips om hur samarbete skapar utveckling och tillväxt Tillräckligt många människor behöver träffas regelbundet för att skapa den dynamik som krävs. Det är när man kan identifiera en brist i något eller problem som innebär kostnader för någon som det finns möjlighet att skapa lönsamma affärsidéer. Att mötas och utveckla de där idéerna, det är ett idogt långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Det kräver också aktivt engagemang och att man avsätter tid till det. Ska man få ett företagsprojekt att ta fart i ett tidigt skede tjänar man ofta på att vara samma människotyper, min erfarenhet är att man går snabbare framåt i tidiga

affärsliv.

samarbetsfaser då risken för konfrontation blir mindre. Å andra sidan kan ett projekt som hunnit förbi den första fasen ofta tjäna på att ha människor med olika personlighetstyper och kompetenser som bättre kompletterar varandra.

verkligen börja lyssna på varandra och se den andra sidan av saker. Alla har vi vår egen världsbild och det tar ofta tid att ställa frågan: ”Hur ser du på det från din horisont?” Det finns samtidigt en enorm utvecklingskraft i dessa möten.

Det krävs också olika typer av möten. Dels de spontana mötena kring fikabordet eller i korridoren där samtal och diskussioner spontant uppstår. Dels mer strukturerade möten med en klar agenda. Det är kombinationen av de båda formerna av möten som skapar utvecklingspotential.

Se möjligheter i skärningspunkterna mellan olika branscher. Men räkna med att det tar tid att implementera det. Tänk också på att det finns skillnader mellan olika branscher som ibland kan vara svåra att överbrygga. Effektiviseringar inom industrin kan till exempel implementeras även inom vården. Men man måste också uppmärksamma skillnader - inom vården hanterar man inte produkter utan människor.

Det tar ganska lång tid för personer från olika branscher att

Pensionsförsäkring eller löneökning? Fråga: Bankernas krav på eget ka-

pital,när man skall förvärva ett bolag, har förändrats rejält. För ett antal år sedan räckte det med 2025 procent medan det i dag krävs betydligt mer. Vad är orsakerna till detta?

Svar: Enligt min uppfattning är det

ingen förändrad syn mot tidigare, utan varje fall måste bedömas individuellt. Därmed går det heller inte att säga hur stort det egna insatta kapitalet måste vara, utan det varierar utifrån varje enskilt fall. De avgörande faktorerna som påverkar storleken på egen ägarinsats är oftast storleken och rörligheten på det köpta bolagets kassaflöde. Högt och stabilt kassaflöde kräver oftast en lägre ägarinsats eftersom bolaget ”orkar” med en högre belåning. Ett svagt och instabilt kassaflöde i bolaget resulterar oftast i det omvända förhållningssättet, det vill säga en högre ägarinsats. Detta beror på osäkerheten kring bolagets återbetalningsförmåga. En annan viktig parameter som påverkar den egna insatsen är koncernens soliditet. En högre belåning ökar balansomslutningen och sänker normalt soliditeten (långsiktiga betalningsförmågan). En försämrad soliditet kan då komma att påverka bolagets rating (betyg på återbetalningsförmåga) och för att undvika det kan det krävas en högre insats av ägaren. Därför är det viktigt att vi betraktar varje enskilt köp som unikt och det är analysen av köpet som avgör storleken på det egna kapital som en köpare/ägare själv måste ställa upp med. Marie Lindholm

Fråga: En av mina viktigaste medarbetare har pratat lön med mig. Personen vill ha en pensionsförsäkring i stället för en löneökning. Hur ska jag ställa mig till det? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en sådan lösning? Svar: Att ge ett kortfattat svar är

svårt, men här kommer ett försök.

Det din medarbetare frågar efter är så kallad löneväxling. Löneväxling innebär att medarbetaren byter en del av lönen mot tjänstepension. Genom att du erbjuder löneväxling kan du premiera din medarbetare och därigenom göra ditt företag till en attraktiv arbetsgivare. Premien som företaget betalar in är avdragsgill, och i stället för sociala avgifter på lön så betalar företaget

experterna svarar

särskild löneskatt på avsättningen till pensionen. Mellanskillnaden på knappt 6 procent är det bruklig att företaget ”bjuder” på, eftersom det är kostnadsneutralt och inte kostar företaget något extra. För medarbetaren kan man generellt säga att löneväxling först är intressant om dennes årslön överstiger taket för den allmänna pensionen, vilket innebär drygt 450 000 kr. Det finns flera parametrar för medarbetaren att ta ställning till, så att ta kontakt med sin bank eller försäkringsbolag för att reda ut dessa frågeställningar är viktigt. Håkan Engström Fråga: Jag driver ett medelstort fö-

marie lindholm Kontorschef Nordea, Skövde

Håkan Engström Chef pension & placering Länsförsäkringar Skaraborg

Lennart Skenberg-Mannvik Krishanterare, sjuksköterska Centralhälsan, Falköping

Fråga experterna

Skicka din fråga till affarsliv@vgt.se

retag och har haft en person långtidssjukskriven på grund av utbrändhet. Nu kommer personen tillbaka på halvtid och jag är orolig för att personen kommer att uppleva sitt jobb som väldigt stressigt igen. Jag har inte möjligheter till omplaceringar. Vad bör jag tänka på? Vilket ansvar har jag?

Svar: Efter samråd med vår företags läkare Dr. Hoheisel som ofta sitter med vid sådana möten är vårt förslag att man kallar till ett Rehabmöte för att klargöra förutsättningarna för återgång till jobbet, dels för att personen får klart vilka krav/uppgifter som ställs och hur personen bäst skall klara av dessa och hur du som arbetsgivare skall hantera olika saker vilket skall framkoma på mötet, arbetsgivaren har ett ansvar och det är därför viktigt med Rehabmötet. När personer varit långtidssjukskrivna och återgår till halvtid kan man ha partiellt sjukskrivning vilket blir bra för personen och arbetsgivaren. Utbrändhet har mycket med att göra hur man hanterar olika situationer hemma och på jobbet och ibland blir jobbet den utlösande faktorn men behöver inte vara själva orsaken, det kan vara bra om personen kan få KBT-samtal för att sortera upp orsaken till utbrändheten.

Lennart Skenberg-Mannvik affärsliv.

Prestationsprinsessan på besök Hon griper tag i dig. Hårt. Hon nyper dig i under-

armarna, där huden är som allra mjukast. Hur snabbt du än rusar, så springer hon alltid efter och trycker sig tätt intill. Hon väser vasst i ditt högra öra; ”Större, snabbare, bättre!” Hennes namn är Prestationsångest. Och jag hatar henne lika mycket som jag älskar henne. Jag identifierar ofta mig själv med mina prestationer, och jag har svårt att skilja på vad jag är och vad jag gör. Det här är en fälla jag tror att många av mina entreprenörvänner, lika lätt som jag faller i. Vi kämpar så hårt för att våra produkter och tjänster ska vara helt perfekta, och definierar oss med våra varumärken så starkt att vi glömmer bort att vi är egna individer, även utan företagslogotypen på bröstet. Det är givetvis både en fördel och en nackdel i denna ekvation. Prestationsångesten hjälper mig att prestera över förväntan men den slår mig också hårt på fingrarna när jag vill vara mitt privata jag.

Jag funderar på när denna prestationsprinsessa

kom in i mitt liv och blev jag. När blev det så viktigt för mig att alltid prestera bäst? Min pappa har berättat för mig om ett tillfälle när jag gick i 4:e klass och skulle göra ett skolarbete om fiskar. Givetvis kunde lilla fröken Johansson inte begränsa sig och bara skriva om insjöfiskar. Nej, ska man forska om fiskar, så måste man ju forska om ALLA fiskar. Och inte kunde jag bara skriva texter om alla dessa fiskar. Nej, jag var tvungen att måla alla också för att mitt forskningsarbete verkligen skulle vara fulländat. Pappa tog hem en tapetrulle som jag rullade ut och så började jag sakta skapa min enorma fiskforskarrapport. Efter ett antal fiskar började jag inse att jag inte skulle kunna slutföra mitt arbete. Jag skulle omöjligt kunna klara av att få ner alla foreller, karpar och rockor. Tårarna föll ner på mina färgglada fiskar, och suddade ut noggrant målade fjäll och fenor. Och där och då fick jag lära mig att det är helt och fullt tillräckligt okej att ”bara” vara bra. Jag tror att denna prestationspressar-gen finns

i många företagare. Det är liksom den som gör att vi orkar och kan. Den motiverar oss, sparkar på oss och får oss att kämpa lite till. Jag tackar officiellt prestationsprinsessan inom mig för att hon pushat mig dit jag är i dag. Men jag väljer också att ryta ifrån och meddela att jag inte alltid längre välkomnar henne till att komma på spontanbesök. Från och med nu är det jag som knackar på. Heja mig – nu tar jag kontrollen!

Emma Johansson 34

affärsliv.

Arkitekten och doktoranden Nils Björling och professor Catharina Dyrssen ser Skaraborg som en enda stor nätverksstad. Chalmers Arkitektur ska hjälpa Skaraborg att hitta nya vägar till samarbete över kommungränserna.

Ska blicka över gränsen Genom att blicka över kommungränserna och kombinera gamla tillgångar med nya möjligheter kan kommunerna i Skaraborg bidra till områdets tillväxt. Nu pågår en förstudie om detta. Text & bild: Anna kuylenstierna Strukturbild Skaraborg heter för-

studien som genomförs bland annat med hjälp av en forskargrupp på institutionen för arkitektur på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. – Arkitekter arbetar mer och mer med ”wicked problems”, komplexa frågeställningar, säger professor Catharina Dyrssen och förklarar att arkitektens sätt att tänka kan vara till god hjälp här. Arkitekter arbetar ju som bekant också med stadsplanering. – I det här fallet betraktar vi Skaraborg som en nätverksstad, säger Nils Björling, doktorand och även verksam som arkitekt på AIM – Architecture Is Made – i Mariestad.

Skaraborgsstaden blir i så fall en stad med 250 000 invånare. – Skaraborg är otroligt intressant, eftersom det har mixen av välutvecklad tätort och landsbygd, säger Catharina Dyrssen.

De framhåller att det är viktigt att se helheten och att kommunerna ska undvika att jämföra sig med varandra. Istället kan man dra nytta av varandras tillgångar. Lidköpings hamn och Falköpings kor kanske kan bli en vinnande kombination, vem vet? Andra möjligheter skulle kunna vara att ett vattendrag som använts för transporter kan bli en turistattraktion eller att jordbruksmark kan producera mat till en restaurang som serverar närproducerat. – Det handlar om att hitta nyckelprojekt som knyter samman de lokala ekonomiska kretsloppen, säger Nils Björling. När forskargruppen tittade på kommunernas översiktsplaner och visioner om tillväxten kunde de konstatera att visionerna inte stämde överens med prognoserna. Enligt visionerna ska Skaraborg ha ökat med 10 000 invånare omkring år 2020. Enligt prognoserna blir ökningen snarare en tiondel av den siffran. Catharina Dyrssen tror inte på att hela tiden försöka dra folk utifrån till en region, utan ser hellre att man försöker skapa bärkraft för det man har. – Bygg hellre långsamt och realistiskt på genomtänkta samarbetsprojekt än luftiga visioner.

Vad tycker du? Vad saknar du? Vem vill du läsa om? Mejla oss på affarsliv@vgt.se Nästa nummer av SN Affärsliv kommer den 17 september.

affärsliv.

På gång i

parken Ny kunskap, ny kompetens, nya kontakter och nya affärsidéer. För både nya och etablerade företag. Gothia Science Park är ett nav för aktiviteter, event och utveckling. Du kan också dra nytta av teknikoch forskningsparkens aktiviteter, oavsett var du driver verksamhet i Skaraborg. Välkommen.

Utvecklingskraft! IDC West Sweden AB är Skaraborgs utvecklingsbolag för industrin. IDC har valt att fokusera arbetet inom fyra områden för att stötta företagen. - Produktion - Kompetensförsörjning - Marknad - Produktutveckling Dessutom initierar vi och driver olika projekt, ofta ihop med andra aktörer, som bidrar till regionens utveckling och innovationskraft, t. ex. – Material ConneXion Skövde; Inom vårt kompetensområde Produktutveckling, driver vi Material ConneXion Skövde, världens första och största bibliotek och databas för material. – Inredia; glokalt (globalt och lokalt) samverkansprojekt för möbel- och inredningsindustrin. Vi kan även hjälpa ditt företag med projektfinansiering. Läs mer om vår verksamhet på www.idcab.se

on s dag

s e p te m b e r 2013

mån dag

s e p te m b e r 2013

fre dag

O k tO b e r 2013

on s dag

O k tO b e r 2013

LÄr DIG eXCeL Användarutbildning i Excel Platsen är Panorama i Portalen Tiden är 8.30–16.30.

prakTISk prOJekTLeDnInG Lär dig driva effektiva projekt Platsen är Panorama i Portalen Heldagar 23–24 och 30/9

SkÖVDe SpeLFeSTIVaL Kom in i dataspelens värld Platsen är Gothia Science Park Två dagars spelfest, 4–5/10

LeDarSkapSUTBILDnInG Utveckla dina ledaregenskaper Platsen är Panorama i Portalen Heldagar 9–11/10

Anmäl dig och läs mer om allt som händer på www.gsp.se

I Gothia Science Park utvecklas affärsidéer till säljbara produkter och tjänster likväl som ny kunskap och kompetens för både individer och företag. 70-talet företag i teknikoch forskningsparken jobbar inom IT- och teknikområdet, exempelvis med mjukvara, verktyg för simulering, verksamhetsutveckling, dataspel, hårdvara och appar. I vår innovationsmiljö jobbar dagligen 700 entreprenörer, medarbetare och forskare.