Sparbanken ÅR 2015 by SL-AB

Sparbanken Lidkรถping AB ร rsredovisning 2015

Omslagsfoto: Peter Ivarsson

Det finns en avgörande skillnad mellan banker i allmänhet och Lidköpings egen bank.

Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växa.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................... 2 VD HAR ORDET ........................................................................................................................ 3 DET LOKALA NÄRINGSLIVET 2015 ................................................................................................ 4 INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2015 ................................................................................ 7 FÖRETAGSSTYRNING ................................................................................................................ 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ....................................................................................................... 9 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................ 15 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT ............................................................................................... 16 BALANSRÄKNING ................................................................................................................... 17 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL ............................................................................ 18 KASSAFLÖDESANALYS ............................................................................................................ 19 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA ................................................................................. 20 REVISIONSBERÄTTELSE ........................................................................................................... 57 STYRELSE OCH LEDNINGSGRUPP ................................................................................................ 58 STYRELSE, REVISORER OCH VALBEREDNING .................................................................................. 59

VD HAR ORDET

Vi har verkat i Lidköpingsbygden i 182 år. Under alla år har vi byggt upp goda ekonomiska resurser för att våra kunder ska känna sig trygga.

Vi är fortsatt en fullsortimentsbank med bankjurist, private banking och kassaverksamhet vilket vi uppskattas för.

Att leva upp till bankens vision ”Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växa” är viktigt för oss.

Den tekniska utvecklingen är fortsatt snabb i vår bransch och vi har under året lanserat ytterligare produkter och tjänster. En av förutsättningarna för bankens verksamhet är vårt samarbetsavtal med Swedbank. Vårt samarbete möjliggör för oss en professionell bankverksamhet i Lidköping. Avtalet omfattar bl.a. IT-tjänster, att vi kan genomföra hypoteksfinansiering, utlandsaffärer, investeringsrådgivning och är anpassat efter bankens verksamhet. Utöver detta är Swedbank oss behjälpliga med finansiella placeringar. Samarbetsavtalet sträcker sig till halvårsskiftet 2020. Sparbanken Lidköping äger 6 miljoner aktier i vår samarbetspartner Swedbank till ett värde av drygt 1 miljard kr.

Helåret 2015 har varit ett framgångsrikt år för Sparbanken Lidköping. Affärsvolymen har ökat med 3 % (7) och rörelseresultatet är 111 mkr (125) efter kreditförluster. Soliditeten är därmed 31 %, vilket fortsatt är den högsta i Sverige bland de större sparbankerna. Vår ekonomiska stabilitet är en trygghet för alla kunder i den marknad som nu råder. Vi kommer att dela ut 12 mkr (13) till vår ägare Sparbanksstiftelsen Lidköping, som utöver att äga banken arbetar med samhällsnytta. Under 2015 har Riksbanken infört negativ reporänta. Syftet med denna penningpolitik är att inflationen ska stiga och stabiliseras runt målet på 2 % och bidra till inflationsförväntningar förenliga med inflationsmålet. Detta är en historisk låg nivå vilket försvårar en Sparbanks verksamhet då det är svårt att lämna en bra avkastning på inlåningsmedel samtidigt som räntan på krediter pressas ned. Våra kunder blir mer digitala och med det kommer en ökad rörlighet, transparens och valmöjlighet. När vi jämförs med andra pressas våra priser. För att kunna möta konkurrensen, behålla våra kunder och locka till oss nya måste vi fortsatt utveckla verksamheten med kostnadseffektivitet. Banken har bra rutiner för att hela tiden anpassa regelverken till de nya krav som nu gäller. Styrelsen har fortsatt arbetat aktivt med dessa frågor och banken är organiserad för att uppfylla dessa krav. Vår satsning med bank, försäkring genom Dina Försäkringar och fastighetsförmedling genom Fastighetsbyrån under samma tak är lyckosam. Våra kunder behöver därmed inte gå någon annanstans för att få hjälp med dessa frågor.

Våra utmaningar och möjligheter inför framtiden är digitaliseringen, kundmötet, kompetensfrågan och lönsamheten. Vi har en plan för att hantera dessa utmaningar men de kräver att vi alla är på tå för att fortsatt vara nummer ett för våra kunder. Efter 43 år i bankbranschen och 14 år som verkställande direktör för Sparbanken Lidköping är det dags att dra sig tillbaka och lämna över banken till en ny VD. Detta kommer att ske den 1 maj och jag efterträds av Fredrik Blad, Lidköping. Fredrik är idag VD för Varaslättens Lagerhus och har en gedigen utbildning och bankerfarenhet. Jag önskar Fredrik all framgång i sin nya tjänst! Till sist vill jag tacka alla kunder, personal, styrelse, förtroendevalda och alla kontakter jag haft genom åren för ett trevligt och givande samarbete och önskar alla hjärtligt lycka till i framtiden! Sparbanken Lidköping är en unik bank och en kraftkälla i vårt verksamhetsområde som vi alla måste värna om! Erling Håstrand

DET LOKALA NÄRINGSLIVET 2015 Företagen i Lidköpingsområdet har haft en relativt svag, men stabil utveckling under det senaste året. Händelserna inom världsekonomin påverkar den svenska ekonomin och även vårt närområde. Våra hushåll och företag är något mer försiktiga vad avser synen på framtiden samtidigt som konsumtionen och investeringarna utvecklas svagt. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats något under året. Vår bygd är inte beroende av ett fåtal stora företag vilket bidrar till ett stabilare näringslivsklimat än på många andra orter i landet.

Under 2015 bildades i Lidköpings kommun 114 nya aktiebolag mot 108 under 2014, 10 nya handelsbolag mot 11 under 2014 och 51 nya enskilda firmor mot 42 under 2014. Därmed startades det något fler verksamheter 2015 än året innan vilket är ett positivt tecken. Antal avslutade aktiebolag var under år 2015 44 st. mot 45 år 20141.

Befolkningsutvecklingen i kommunen är fortsatt positiv och antalet innevånare var 39 009 per 201512-30. Vid föregående årsskifte var siffran 38 761. Lidköping är en attraktiv ort vilket gynnar befolkningstillväxten och är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av vår bygd. För att nå befolkningsmålet 45 000 innevånare år 2030 har Lidköpings kommun intensifierat arbetet med att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. I detta medverkar Tillväxt Lidköping AB genom att intressera fler privata aktörer att medverka. Hamnstadsprojektet är försenat i avvaktan på Lidköpings Avloppsreningsverks placering och planerna syftar till att möjliggöra en ny stadsdel i Lidköpings stad med bostäder, kontor och mindre verksamheter i ett centrumnära läge. Det syftar även till att knyta stadskärnan till Vänerns strand och göra området mer tillgängligt för allmänheten. Kommunledningens bedömning är idag att byggnation av bostäder kan börja 2020 med första inflyttning 2021.

Grepen Fastigheters servicebyggnad som hyrs av Nobina Sverige AB (foto Daniel Strandroth) Lönsamheten inom lantbruksnäringen är fortfarande ansträngd och påverkas av konkurrens från utlandet och internationell oro. Svenskt lantbruk hoppas givetvis att debatten, som nu tagit fart på allvar, om den goda svenska djurhållningen kontra import av livsmedel, skall gynna den svenska produktionen. Det historiskt låga ränteläget påverkar fortsatt kostnadsbilden och är ett positivt bidrag till lönsamheten. Avräkningspriserna för spannmål från skörden 2015 har varit lägre då kvalitén ej varit så hög men detta har kompenserats av den stora skörden. Priserna på griskött har varit relativt gynnsamma liksom för nötkött, kyckling och ägg.

Anders, Gunnar, Elsie och Anton Ljungström i ett av de nybyggda kycklingstallarna i Skeby Exempel på övrig byggnation i verksamhetsområdet är två kycklingstallar i Skeby som uppförts av familjen Ljungström, grisstall på Russelbacka Egendom och en servicebyggnad för busstrafik uppförd av Grepen Fastigheter.

Avräkningspriserna för konventionell mjölk är fortsatt på en alldeles för låg nivå och förorsakar problem för mjölkproducenterna. De låga avräkningspriserna för mjölk är nu ett stort hot mot hela näringen och inte minst de som investerat under senare tid. Detta har också uppmärksammats av media och konsumenter. På vissa håll i landet har konsumenter frivilligt erlagt ett högre pris för konsumtionsmjölk för att kompensera lantbrukaren. Även regeringen har försökt att hitta lösningar på stöd till mjölkleverantörer men ej lyckats med detta. Även lönsamheten inom vindkraft är pressad med anledning av de låga elpriserna.

Bolagsverkets statistik.

I syfte att stötta näringslivets utveckling anordnade Sparbanken Lidköping och Dina Försäkringar en lantbruksmässa i Sparbanken Lidköping Arena under året. Mässan arrangerades för andra gången och hade fler besökare än 2013. Vår förhoppning är att knyta fler intressenter och utställare till nästa mässa som är planerad till 2017.

Övrig turism har också ökat vilket bl.a. kan avläsas i antalet gästnätter vid hotell, stugbyar och vandrarhem med en ökning i Lidköpings kommun med 19 % mot övriga Västsverige som ökade med 9 %. Under juli besökte Ostindiefararen Götheborg hamnen i Lidköping vilket lockade många besökande. Skeppet är det största segelfartyg som någonsin har seglat på Vänern och turnén uppmärksammade innanhavet Vänern som besöksmål.

Lantbruksmässan 20-21 mars 2015 i Sparbanken Lidköping Arena Priserna på åkermark är fortsatt på en hög nivå för de få fastigheter som under året bytt ägare. Utbudet är litet, efterfrågan stor och prisnivåerna stöds också av låga räntekostnader vilket har stor betydelse för prisutvecklingen. Besöksnäringen har under året visat en fortsatt god utveckling och marknadsförs av destination LäcköKinnekulle. Det är främst besöksmålet Läckö med dess 700-åriga historia och dess unika, bevarade barocksalar och yttre miljö som bildar ramen för de utställningar, konserter och en numer välbekant operaföreställning, som sommartid lockar en stor publik. Detta gör Läckö Slott till ett av Västsveriges mest besökta turistmål. Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset har bidragit starkt till antal besök med servering och övernattningsmöjlighet samt utställningsverksamhet med olika dagliga aktiviteter. Antal övernattningar har under 2015 ökat med 18 % mot föregående år. Hotelldelen har fått högt betyg av allmänheten enligt Booking.com.

Östra Hamnen i Lidköping den 11 juli Lidköping är en känd handelsstad med trevliga butiker och konditorier samt torghandel på onsdagar och lördagar. Handeln i Lidköping utvecklas väl och har stabiliserats. Det nya köpcentrat Änghagen och satsningar från enskilda köpmän i centrum samt intensifierad marknadsföring från Handelsrådet har vänt strömmen av kunder tillbaka till Lidköping. H&M:s flytt till Orionhuset vid torget samt satsningen av H&M Home konceptet kommer att stärka handeln totalt i Lidköping.

Läckö Slott

motverka ungdomsarbetslösheten är en angelägen åtgärd för samtliga som har möjlighet att påverka frågan, inte minst politiker och företag. Projektet Unga Jobb, med målet att minska ungdomsarbetslösheten, avslutades under året. Syftet med projektet Unga Jobb var att ungdomar skulle få arbetslivserfarenhet genom praktik inom näringslivet och därmed få referenser som ett första steg mot arbete. Projektledaren Jeanette Breman, Lidköpings kommun, har framgångsrikt arbetat med detta projekt bland unga. Av samtliga deltagare i Unga Jobb har drygt 70 ungdomar gått vidare till arbete eller studier. Årets landsbygdsföretag Russelbacka Egendom AB Det av Lidköpings Kommun och det lokala näringslivet gemensamt ägda Tillväxt Lidköping AB arrangerade sin årliga gala i Sparbanken Lidköping Arena den 13 november. Där utdelades priser för goda prestationer inom näringslivet:    

Årets företagare: Mia Jonsson, Lilla Labäck Årets butik/köpman: ICA Kvantum Hjertberg AB Årets marknadsförare: Hanna Ahlstrand på uppdrag av Lidköpings handelsråd Årets landsbygdsföretag: Russelbacka Egendom AB.

Utöver detta uppmärksammades andra goda prestationer inom närings- och idrottsliv där bl. a. bankens idrottsstipendier delades ut.

Anders Fredriksson tar emot pris till Årets lag, Villa Lidköping BK. Anders fick även för egen del ta emot pris för Årets butik/köpman Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, i procent av den registrerade arbetskraften i Lidköpings kommun för samtliga mellan 16-64 år, är 6,7 % (7,6), och för Västra Götalands län 7,3 % (7,6). Motsvarande siffror för ungdomar mellan 18-24 år är för Lidköping 14,2 % (17,2) och för Västra Götalands län 11,1 % (13)2. Antalet arbetslösa ungdomar är 332 (419), varav 107 (124) är öppet arbetslösa och 225 (295) är sökande i program med aktivitetsstöd. Detta är, trots en minskning, en fortsatt hög siffra och att 2

Alla siffror per 2015-12-31 Arbetsförmedlingens statistik.

Utbildning i privatekonomi har fortsatt varit efterfrågad av De la Gardiegymnasiet. Medarbetare i banken undervisar i detta för ungdomar viktiga ämne. Sparbanken har en lång tradition inom området och fortfarande ges tidningen ”Spara och Slösa” ut. Banken har också för sjätte året genomfört Gymnasiedagen ”Framtid” i Sparbanken Lidköping Arena. Arrangemanget genomfördes av banken tillsammans med elever, vilka har ett stort inflytande på programmets utformning. Dagen som besöktes av ca 2 500 elever och lärare var mycket uppskattad.

INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2015 Globala tillväxten tappade fart under 2015 Den globala tillväxten försvagades under förra året. Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av året men den starka arbetsmarknaden – med en arbetslöshet på 5 procent - ledde till att Federal Reserve valde att höja styrräntan för första gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i tidigare krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer.

Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för en inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USA-dollar som pressar högt skuldsatta ekonomier. På de nordiska marknaderna var konjunkturbilden splittrad med en stark svensk tillväxt samtidigt som den finska ekonomins kräftgång fortsatte delvis tillföljd av nedgången i den ryska ekonomin. Det kraftiga oljeprisfallet satte press på den norska ekonomin medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när den globala återhämtningen tog en paus eller i värsta fall som året när den globala finanskrisen gick in i sin tredje fas. Stark svensk obalanser

tillväxt

men

med

växande

Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts under 2015 via Riksbankens expansiva penningpolitik och den höga flyktinginvandringen. Uppskattningsvis växte ekonomin med närmare 4 procent och drevs av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad arbets-

marknad och stigande real inkomster. Samtidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäkerheten kring finanspolitiken och, inte minst, bostadsmarknaden är betydande vilket ger utslag i en stigande sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är också ökande amorteringar genom skärpta amorteringskrav från bankerna. Investeringarna steg på bred front under 2015 med den starkaste tillväxten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid men också reformer för att kunna öka byggkapaciteten.

Den höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju procent i slutet av året samtidigt som bristen på arbetskraft steg i synnerhet inom byggoch den offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efterfrågan och förbättrad arbetsmarknad är inflationstrycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på 0,2 procent i december förra året. Trycket på Riksbanken ökade under förra året i kölvattnet av Europeiska Centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik. Riksbankens penningpolitik blev därför än mer expansiv under förra året och reporäntan sänktes till -0,35 procent förra året tillsammans med omfattande obligationsköp för att få upp inflationen och undvika en alltför snabb kronförstärkning.

FÖRETAGSSTYRNING Sparbanken Lidköping AB bedriver sin verksamhet i associationsformen aktiebolag och ägs av Sparbanksstiftelsen Lidköping till 100 %. För Sparbanken Lidköping AB föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, ställande direktör

revisor

och verk-

Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisor för banken med ledning av förslag som bankens valberedning tagit fram. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Valberedningen är bankens organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Carina Ohlsson som ordförande samt ledamöterna, Lena Hinders, Anders Rydén och Thommy Johansson samt styrelsens ordförande Lennart Johansson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av årsstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse, som utses vid årsstämman, består av nio ledamöter och en suppleant. Därutöver ingår två personalrepresentanter och två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på sidan 59. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser 8

bl. a. till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer gällande lagar, förordningar och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapital- och likviditetsbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa samt ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 15 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor, marknads- och medarbetarundersökningar m.m. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats årsoch delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter samt rekrytering av ny VD. Bankens kreditchefsassistent har varit sekreterare i styrelsen. Styrning och kontroll Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar bankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktningen så att den överensstämmer med interna regler samt utvärderar bankens organisation och processer. Banken har anpassat organisationen till följd av de nya reglerna för styrning och kontroll, EBA:s riktlinjer (GL44) och FFFS 2014:1. Compliance- och riskkontrollfunktionerna arbetar oberoende och rapporterar direkt till VD och styrelse. De tre försvarslinjerna, affärsverksamheten, complianceoch riskkontrollfunktionen, samt internrevisionen samverkar. Samverkan syftar till att uppnå samordning i arbetet utan att för den skull påverka ansvarsfördelningen för respektive försvarslinje.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning

Kreditgivning

Sparbanken Lidköping AB är helägt av Sparbanksstiftelsen Lidköping, 855900-6435. Banken bedriver jämte traditionell bankverksamhet förmedling av försäkringar. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Lidköpings kommun och är inriktad på hushåll, små och medelstora företag inklusive lantbruk, föreningar, församlingar samt kommunen och dess bolag.

Utlåning till hushåll ökade under året med 70 mkr (57) medan utlåning till företag och offentlig sektor minskade med 92 mkr (-39). Utlåningen till personliga företagare som ingår i hushåll ökade med 35 mkr (120) Utlåningen till allmänheten uppgick därmed vid årets slut till 3 593 mkr, en minskning med 21 mkr (13). Bottenlån för bostäder placeras i Swedbank Hypotek och uppgår vid årets slut till 2 943 mkr en ökning med 116 mkr (86). Den totala volymen av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek där även jordbruks- och företagskrediter ingår uppgår till 3 543 mkr, en ökning med 121 mkr (82). Den samlade utlåningen i såväl egen portfölj som förmedlad utlåning, har under året ökat med 135 mkr (241) vilket motsvarar 2 % (3).

Balansomslutning Balansomslutning uppgick vid årets slut till 6 695 mkr (6 391), vilket är en ökning med 304 mkr jämfört med ingående balans. Bankens egna kapital uppgår till 2 068 mkr, en soliditet på 31 % (32). Affärsvolym Bankens genomsnittliga affärsvolym, med vilket avses våra kunders in- och utlåning i banken samt förmedlade produkter till Swedbank såsom värdepappersfonder och bolån, ökade under året med 1 034 mkr (876) till 17 114 mkr, eller 6 % (6). Ultimo har en ökning skett med 502 mkr (1 188) till 17 247 mkr. Ökningen hänför sig huvudsakligen till ökat sparande. Utestående lånevolymer uppgick vid årsskiftet till 7 889 mkr (7 754) och sparandevolymer till 9 358 mkr (8 992).

Resultat Årets resultat uppgår efter bokslutsdispositioner och skatt till 101 mkr (110). Rörelseresultatet uppgår till 111 mkr jämfört med 125 mkr för 2014, en minskning med 14 mkr (10). Ökad utdelning på aktieinnehavet i Swedbank med 9 mkr samt minskat räntenetto med 15 mkr är de största resultatpåverkande posterna.

Rörelseresultat i mkr. Summa rörelseintäkter och räntenetto uppgår till 194 mkr, en minskning med 4 % (6). Sparande och placeringar Den totala inlåningen ökade under året med 288 mkr (174) till 4 523 mkr. Inlåningen från hushåll ökade med 198 mkr (124) och från företag med 62 mkr (51). Inlåning från offentlig sektor ökade under året med 38 mkr (15). Värdet i aktieoch räntefonder samt försäkringsplaceringar hos Swedbank Robur har under året ökat med 113 mkr (555) till totalt 3 444 mkr. Placering i strukturerade produkter och värdepappersdepåer minskade under året med 35 mkr (216) och uppgick per årsskiftet till 1 391 mkr. Nettosparandet i fond- och försäkringssparande har minskat med 34 mkr (151).

Räntenettot uppgår till 76 mkr att jämföra med 90 mkr föregående år. Det låga ränteläget i kombination med minskad bankutlåning är största orsaken till förändringen. Nettokostnaden för derivat uppgår till 3 mkr (5). Räntenettot på bankens värdepappersportfölj och utlåning till kreditinstitut uppgår till 11 mkr (19). Kostnader för insättningsgaranti och avgift till stabilitetsfond uppgår till 5 mkr (5). Aktieutdelning har erhållits med 64 mkr (55). Provisionsintäkter netto uppgår till totalt 53 mkr (49). Provisionsintäkterna netto för värdepappersrörelsen har ökat med 1 mkr och uppgår totalt till 20 mkr (19).

Utlåningsprovisioner uppgår till 19 mkr (18) varav 17 mkr utgör ersättning för förmedlade lån till Swedbank Hypotek vilket är en ökning med 2 mkr mot föregående år.

Banken innehar 1 069 aktier (1 060) i Sparbankernas Försäkrings AB. Bolaget har bildats gemensamt av sparbankerna för att hantera försäkring av den egna rörelsen. Från och med 2015-10-01 gäller att LCR-kvoten (Liquidity Coverage Ratio) ska uppgå till lägst 60 %. Kravet ökas successivt för att 2018-01-01 uppgå till 100 %. Per årsskiftet uppgår LCR-kvoten till 271 %. Likviditetsreserven består av behållning på konto, statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer. Kvoten utlåning i förhållande till inlåning uppgår till 0,79 (0,85). Uppföljning av likviditeten sker dagligen mot av styrelsen fastställa likviditetskrav. Kapitalbas - kapitalrelation

K/I-tal före kreditförluster. Rörelsekostnaderna uppgår till 80 mkr (73), en ökning med 10 %. Personalkostnaderna uppgår till 46 mkr (43). IT-kostnader är oförändrade och uppgår till 13 mkr. Kostnader för marknadsföring uppgår till 4 mkr (4). Under året har ombyggnad skett av delar av banklokalen vilket medfört ökade lokal- och fastighetskostnader som uppgår till 5 mkr (3). Övriga rörelsekostnader uppgår till 4 mkr (4). Kreditförluster redovisas netto med 3 mkr (4). Reservering för befarade kreditförluster netto uppgår till 3 mkr. Specifikation framgår av not 12.

Bankens kapitalbas uppgår efter årets resultat och förslag till vinstdisposition till 1 138 mkr (1 076). Kapitaltäckning ska ske för kredit- och operativa risker. För kreditrisker tillämpas schablonmetoden och för operativa risker basmetoden. Utöver kapitalbehov enligt Pelare 1 har styrelsen fastställt kapitalbehov enligt Pelare 2 med ytterligare 102 mkr för de koncentrationsrisker som föreligger i kreditportföljen. Det totala kapitalbaskravet inklusive buffertkrav och internt bedömt kapitalbehov uppgår därmed till 14,1%. Kapitalbasen består i sin helhet av primärt kapital vilket innebär att kärnprimärkapitalrelation, primärkapitalrelation och totala kapitalrelation är på samma nivå 28,8% (28,9). Totalt tillgängligt kapital uppgår således till 14,7%. Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 61 personer (61). Med normalarbetstidsmåttet 1 730 timmar uppgick antalet årsanställda till 54 personer (55) varav 65 % utgör kvinnor. Bankens rådgivare uppfyller de licensierings- och certifieringskrav som erfordras för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. De förändrade regelkrav som sker inom finansiella sektorn har inneburit att flera medarbetare genomgått utbildning inom detta område. Kompetensutveckling för all personal är ett prioriterat område. Ersättningar och förmåner till ledningen

Rörelseresultat i procent av genomsnittlig affärsvolym.

Principer och processer för ersättning till ledning redovisas i not 10.

Likviditet och placeringar

Mötesplatser

Bankens likviditet som inte är utlånad placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper och strukturerade produkter. Placeringsportföljen, exklusive aktieinnehav, uppgår på balansdagen till 1 163 mkr (1 095). Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Banken har samlat all rådgivning under ett tak och i samarbete med Fastighetsbyrån och Dina Försäkringar erbjuder vi komplett service i form av finansiell rådgivning, fastighetsmäklare och försäkringslösningar. Lika viktigt som det fysiska mötet är tillgängligheten via internet-, mobil- och telefonbank. Förbättrade och mer användarvänliga mobilbanksapplikationer är ett prioriterat område att fortsätta utveckla. Stora resurser läggs på detta område inom samarbetet med Swedbank och andra sparbanker.

Banken har under året förvärvat ytterligare aktier i Swedbank och innehavet per balansdagen uppgår till 6 000 000 aktier (5 500 000).

Hållbarhet och miljö Sparbanken Lidköping miljöcertifierades 2006 enligt ISO 14001. För att behålla certifikatet krävs en godkänd omcertifiering var tredje år. Under året har certifieringen förnyats. Det centrala i miljöarbetet är den miljöhandbok som arbetats fram och som är ett av de styrande dokumenten. Syftet är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens miljöpåverkan på ett affärsmässigt sätt. För bankens del berör det åtta områden, vilka benämns miljöaspekter, där arbetet fokuseras: 1. Bankens medverkan vid kreditgivning, försäljning av tjänster och ekonomisk rådgivning bidrar till att påverka kunders nyttjande av luft, vatten, mark och råvaror samt till utsläpp och andra föroreningar. 2. Bankens elförbrukning ger upphov till förbrukning av naturresurser. 3. Bankens användning av kontorsutrustning och övrigt kontorsmaterial ger upphov till råvaruförbrukning av ändliga naturresurser såsom metaller och olja. Bankens pappersförbrukning ger upphov till råvaruförbrukning av träd. Bankens avfallshantering ger upphov till onödig resursförbrukning genom brutna kretslopp samt utsläpp till luft, mark och vatten. 4. Transporter och tjänsteresor till bankkontor och automater ger upphov till koldioxidutsläpp och andra utsläpp och föroreningar. 5. Bankens sponsring kan indirekt ge negativ miljöpåverkan. 6. Bankens egna penningplaceringar kan indirekt ge negativ miljöpåverkan. 7. Bankens inköp regleras via inköpsrutinen men behöver ändå granskas och utvärderas. 8. Renovering, underhåll och ombyggnation av bankens fastighet kan leda till negativ miljöpåverkan. Sparbanken Lidköping har antagit en miljöpolicy som bygger på FN:s, EU:s och Sveriges Regerings ambitioner att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Miljöarbetet skall också bidra till en uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke:  



Vi skall i all verksamhet efterleva gällande lagar och förordningar samt verka för en positiv utveckling på detta område. Vi skall prioritera och uppmuntra leverantörer och kunder som delar vår ambition i miljöfrågor och ha ett nära samspel med dessa i miljöfrågor. Vi skall minska och förebygga föroreningar och aktivt arbeta för att minska miljöbelastningen.

Vi skall utbilda och uppmuntra bankens medarbetare till ett aktivt miljötänkande och ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet.  Vi skall bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar. Bankens nuvarande miljömål sträcker sig över tre år, till och med 2016. Målen syftar till lägre pappersförbrukning och mer miljövänligt alternativ vid resor i tjänsten. 

Finansiella instrument och riskhantering Se not 3. Risker och osäkerhetsfaktorer Bankens resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, börskursernas förändring och det allmänna konjunkturläget. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bedömning av återbetalningsförmågan hos kredittagarna och därmed värdet av kreditportföljen sker kontinuerligt. De stresstester som sker i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens resultat- och balansräkning är god. Den största risken för banken är kreditrisken. Kredituppföljning sker löpande för att kunna vidta åtgärder för att begränsa risken. Vår uppfattning är att reservering för befarade kreditförluster skett i tillräcklig omfattning. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För verksamhetsåret 2016 prognosticeras ett resultat i nivå med 2015. Vi bedömer att den allmänna räntenivån kommer att fortsatt vara på en låg nivå under hela året, vilket leder till fortsatt press nedåt på räntenetto. Provisionsnettot bedöms minska till följd av lägre avgifter på värdepappersfonder. Utdelningen på aktieinnehavet i Swedbank förväntas öka vilket till viss del kompenserar lägre intäkter i övrigt. Kostnaderna bedöms vara något lägre än 2015. Händelser efter balansdagen Efter balansdagen har ytterligare 200 000 aktier i Swedbank förvärvats. Styrelsen har beslutat att Fredrik Blad tillträder som VD 1 maj 2016 efter avgående Erling Håstrand.

Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5) (Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar Total kapitalrelation (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Avkastning på totala tillgångar Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

2015

2014

2013

2012

2011

17 247 3,0

16 746 7,6

15 558 4,9

14 836 6,0

13 993 -1,8

3 947

3 725

3 342

3 254

3 115

28,8%

28,9%

28,8%

28,9%

20,4%

22,1%

23,3%

28,8%

28,9%

26,8%

24,1%

23,3%

1,2

1,5

1,6

1,9

2,1

1,1

1,3

1,2

0,7

0,8

0,7

0,6

1,5

1,8

2,0

1,3

4,9

5,6

6,0

5,8

5,4

0,41

0,36

0,40

0,48

0,43

0,38

0,40

0,43

0,48

0,6

0,8

0,3

0,5

0,3

0,1

0,0

0,2

0,0

54 1

55 1

57 1

59 1

61 1

Resultat- och balansräkningar 2015

2014

2013

2012

2011

Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

76 53 1 64 194

90 49 8 56 203

91 46 4 51 192

104 48 6 27 185

105 46 0 17 168

Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader

-71 -9 -3 -83

-65 -9 -4 -78

-66 -10 -1 -77

-64 -10 -5 -79

-70 -10 0 -80

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

111 0 -10 101

125 0 -16 109

115 20 -19 116

106 -20 -15 71

88 0 -21 67

Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

3 757 3 593 1 163 1 124 16 39 6 695

3 548 3 614 1 095 1 077 16 38 6 391

4 654 3 601 776 943 16 31 6 025

20 601 3 614 741 649 15 44 5 684

17 436 3 393 775 447 15 40 5 123

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar

63 4 524 33 7 4 627

63 4 235 43 9 4 350

63 4 061 35 8 4 167

61 4 075 47 6 4 189

0 3 858 41 4 3 903

0 2 068

0 2 041

0 1 858

20 1 475

0 1 220

6 695

6 391

6 025

5 684

5 123

mkr

Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

Förslag till disposition beträffande bankens vinst tkr Årets resultat enligt balansräkningen utgör Till årstämmans förfogande står: - Fond för verkligt värde - Balanserad vinst - Årets resultat

100 777 717 152 850 678 100 777

Summa

1 668 607

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - Till aktieägare utdelas - I ny räkning balanseras Summa

12 000 1 656 607 1 668 607

Förslaget till utdelning, som utgör 0,6 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar samt beräknat kapitalkrav för ytterligare definierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärdering.

Bankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdiposition uppgår till 29 % (29), vilket är detsamma som kärnprimärkapitalrelationen. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1 138 mkr (1 076) och slutligt minimikapitalkrav inklusive buffertkrav till 454 mkr (391). Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital efter föreslagen utdelning såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr

Not

2015

2014 129 938 -39 578 90 360

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

98 321 -22 765 75 556

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader

5 6 7

63 625 60 681 -7 318

54 602 56 358 -7 403

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter

8 9

649 730 193 923

8 490 810 203 217

-70 432 -1 418 -7 664

-64 617 -1 241 -7 475

-79 514

-73 333

114 409 -2 960 111 449

129 884 -4 464 125 420

Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader

10 19 11

Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat

Skatt på årets resultat

Årets resultat

-10 672

-15 898

100 777

109 522

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 2015

2014

100 777

109 522

-64 675

82 442

Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat

7 550

3 985

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

-2 952 -60 077 40 700

-1 199 85 228 194 750

tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

BALANSRÄKNING Per den 31 december Not

2015

Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

3 106

2 879

148 588

150 150

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten

15 16

757 427 3 592 787

547 779 3 614 416

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

1 014 531

944 712

Aktier och andelar Derivat

1 123 978

1 076 618

4 004

Materiella tillgångar - Varav inventarier

16 063 3 766

16 092 3 441

12 297

12 651

7 762 7 667

2 636 8 377

tkr

2014

Tillgångar

- Varav byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar

Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13 21

Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld uppskriven fastighet

22 23

12 840

16 749

10 872 9 042

13 322 13 391

7 036 247

6 046 3 210

26 13, 27

4 626 283 4 350 425

- Varav aktiekapital (3 200 000 st. aktier och kvotvärde 100 kr.) - Varav reservfond Fritt eget kapital

Ansvarsförbindelser - Varav garantier - Varav övriga ansvarsförbindelser Åtaganden

399 700

320 000 79 700

850 678 100 777 28

754 156 109 522

2 068 307 2 040 607 6 694 590 6 391 032

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen

399 700

1 668 607 1 640 907 717 152 777 229

- Varav fond för verkligt värde

Ställda säkerheter för egna skulder

62 742 4 234 965

Bundet eget kapital

Summa eget kapital

62 972 4 523 274

24 25

Summa skulder och avsättningar

- Varav balanserad vinst eller förlust - Varav årets resultat

1 548 1 330 21 133 22 039 6 694 590 6 391 032

5 662

4 866

49 969

60 874

49 877

60 485

92 1 039 905

389 873 171

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 2014

tkr Ingående eget kapital 2014-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital 2014-12-31

2015

tkr Ingående eget kapital 2015-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelningar Utgående eget kapital 2015-12-31

Bundet eget kapital Aktiekapital

Reservfond

Fond för Balanserad verkligt vinst eller värde förlust

320 000

79 700

692 001

650 368

0 0 0

0 85 228 85 228

0 0 0

0 0 320 000

0 0 79 700

0 0 777 229

115 787 -12 000 754 156

Bundet eget kapital Reservfond

Fond för Balanserad verkligt vinst eller värde förlust

320 000

79 700

777 229

754 156

0 0 0

0 -60 077 -60 077

0 0 0

0 0 320 000

0 0 79 700

0 0 717 152

109 522 -13 000 850 678

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 2006-01-01 tillförts överkursfonden.

Totalt eget kapital Årets resultat

115 787 1 857 856 109 522 0 109 522

109 522 85 228 194 750

-115 787 0 0 -12 000 109 522 2 040 607

Fritt eget kapital

Aktiekapital

Bundet eget kapital

Reservfond

Fritt eget kapital

Totalt eget kapital Årets resultat

109 522 2 040 607 100 777 0 100 777

100 777 -60 077 40 700

-109 522 0 0 -13 000 100 777 2 068 307

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst eller förlust

Balanserad vinst eller förlust utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserad vinst eller förlust utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KASSAFLÖDESANALYS Indirekt metod 1 januari - 31 december 2015-12-31

2014-12-31

111 449

125 420

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner

3 866 3 176

1 919 -906

Av-/nedskrivningar

1 418

1 241

Kreditförluster

2 975

3 980

tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

965

357

-16 896

-17 978

106 953

114 033

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten

18 655

-16 983

Ökning/minskning av värdepapper

-84 765

-314 244

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten

288 309

174 428

230

-751

5 620

-5 641

-10 708

8 249

324 294

-40 909

163

-100 054

-53 073

25 -1 390

189 -1 141

-101 419

-53 862

-13 000

-12 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-13 000

-12 000

Årets kassaflöde

209 875

-106 771

550 658

657 429

760 533

550 658

3 106

2 879

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Avyttring av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa

757 427

547 779

Summa enligt balansräkningen

760 533

550 658

Summa enligt kassaflödesanalysen

760 533

550 658

Utlåning till kreditinstitut

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:  De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

 

De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Not 1 - Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Sparbanken Lidköping AB, 516401-0166, som är bankaktiebolag med säte i Lidköping. Besöksadressen är Nya Stadens Torg 3, 531 31 Lidköping.

Not 2 - Redovisningsprinciper (a)

Överensstämmelse med normgivning och lag

(d)

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 februari 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

(b)

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33 Finansiella tillgångar och skulder) eller när säkringsredovisning tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

(c)

Funktionell valuta teringsvaluta

och

rappor-

Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

(e)

Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Ändringar av IFRS med tillämpning från och med januari 2015 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.

(f)

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekter på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de

övriga nyheterna rapporter.

påverka

bankens

finansiella

IFRS 9 Finansiella Instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 2018-01-01 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under andra halvåret 2015. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier, där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån bankens affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligt reducerar en missmatch i redovisningen. För eget kapitalinstrument är utgångspunkten att värdering ska ske till verkligt värde resultatet med en valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. ”Fair value option”. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster.

(g)

Utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

(h)

Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare (i) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:  Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.  Räntor från finansiella tillgångar och som klassificerats som tillgängliga för försäljning.  Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.  Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se not 8). Utdelning från aktier och andelar redovisas i not 5 Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts.

(i)

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(i)

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(ii)

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

(iii)

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

(j)

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t. ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.

(k)

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:  Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.  Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.  Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall.  Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.



Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument). Återföring av nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldinstrument. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). Valutakursförändringar.

(l)

Allmänna administrationskostnader

(m)

Bokslutsdispositioner

(n)

Skatter

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildningskostnader, IT- och telekommunikationskostnader, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

(o)

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i)

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när banken presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalas ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnad för att finansiera lånet. Ett avistaköp eller en avistaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas och tas bort från rapporten över finansiell ställning på affärsdagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

(ii)

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade verkligt värde via resultaträkningen

till

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera

aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för nedskrivning av osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 24

Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 33 Finansiella tillgångar och skulder.

Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

(p)

Lånelöften

(q)

Derivat och säkringsredovisning

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

(i)

Säkring av verkligt värde

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen

(Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

(ii)

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

(r) (i)

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

(ii)

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankens ledning råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1,4 mkr (1,4).

(s) (i)

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Löpande utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. I de fall det bedöms sannolikt att kreditförluster inträffar i en grupp av lånefordringar, som ska värderas individuellt, men där förlusterna ännu inte kan hänföras till de individuella fordringarna görs gruppvis nedskrivning för dessa kreditförluster. Utöver den riskbedömning som görs avseende individuella lånefordringar har någon sådant gruppvis nedskrivningsbehov inte identifierats. För lån som inte bedöms vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. Detta avser borgens- och blancokrediter till privatpersoner upp till 200 tkr. Beräkningen bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende denna grupp av homogena krediter. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren 26

diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett eget kapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas, omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

(ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 16 Utlåning till allmänheten.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii)

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

(t)

Ianspråktagen pant

Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med bankens principer för värdering av finansiellt instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som banken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.

(u) (i)

Materiella tillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii)

Leasade tillgångar

(iii)

Tillkommande utgifter

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres linjärt över leasingperioden. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv)

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder: − Byggnader, rörelsefastigheter − Maskiner och andra tekniska anläggningar − Inventarier, verktyg och installationer

se nedan 5 - 10 år 3 - 10 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder som har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa

komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

(v) (i)

Nedskrivningar av tillgångar Nedskrivningsprövning

materiella

De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(ii)

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

(w)

Aktiekapital

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(x) (i)

Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning, enligt vilken banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar

till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen BTP2 för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av Pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan BTP2 hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer, BTP1, redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10 Allmänna administrationskostnader.

Pensionering i egen regi

Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder med en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Banken har säkerställt dessa utfästelser genom tecknande av kapitalförsäkringar.

(ii)

Ersättningar vid uppsägning

(iii)

Kortfristiga ersättningar

(y)

Avsättningar

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(z)

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

Upplysningar om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 3 - Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Riskkontrollfunktionen utgörs av en oberoende riskcontroller som är direkt underställd VD. Riskcontrollern rapporterar direkt till VD och styrelse. Riskcontroller arbetar också genom bankens riskråd som är ett forum för att samlat och regelbundet belysa de risker banken har att hantera. I riskrådet ingår VD, kreditchef, riskcontroller, compliance officer och säkerhetschef.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchefen rapporterar löpande till styrelsen delegerade beslut och bankens kreditexponering. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om/när kravåtgärd är erforderlig. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering, brutto och netto, 2015

tkr

Kreditriskexponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde

158 028

487 531 715 877 771 795 819 807 225 857 1 884 012 760 419

0 0 700 467 352 869 0

487 531 715 877 764 095 818 340 217 505 1 882 143 760 419

5 062 907

19 388

148 588

Kreditriskexponering Värde av m hänsyn till säkerheter säkerheter

Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3

158 028 714 092 976 768 038 688 0

21 817 9 785 10 119 2 572 13 467 1 791 455 760 419

5 043 519

3 194 304

1 849 215

148 588

378 350 29 581 20 341 20 062 188 410 377 787 1 163 119

0 0 0 0 0 0 0

378 350 29 581 20 341 20 062 188 410 377 787 1 163 119

0 0 0 0 0 0 0

378 350 29 581 20 341 20 062 188 410 377 787 1 163 119

Övrigt Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa

334 333 49 969 384 302

0 0 0

334 333 49 969 384 302

0 17 213 17 213

334 333 32 756 367 089

Total kreditriskexponering

6 610 328

19 388

6 590 940

3 211 517

3 379 423

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 - Varav kreditinstitut Summa Värdepapper6 Statspapper och andra offentliga organ - AAA Andra emittenter - AAA - AA+ - A- BBB+ - BBB eller lägre - Utan rating Summa

7 1 8 1

465 706 753 815 204 90

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda belåningsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 Inklusive krediter till stat och kommun. 3 Inklusive bostadsrätter. 4 Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 Standard and Poor's och Moodys rating används.

Banken har ej ianspråktagit några säkerheter.

Kreditriskexponering, brutto och netto, 2014 Kreditriskexponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde

191 660

452 544 678 444 733 006 798 955 252 743 1 715 668 551 796 4 823 020

0 0 7 000 1 009 5 796 2 608 0 16 413

452 544 678 444 726 006 797 946 246 947 1 713 060 551 796 4 806 607

937 407 124 659 079 465 0 3 172 331

24 607 6 037 2 882 2 287 11 868 1 586 595 551 796 1 634 276

150 150

378 418 31 694 43 176 40 057 25 323 15 339 108 671 302 034 1 094 862

0 0 0 0 0 0 0 0 0

378 418 31 694 43 176 40 057 25 323 15 339 108 671 302 034 1 094 862

0 0 0 0 0 0 0 0 0

378 418 31 694 43 176 40 057 25 323 15 339 108 671 302 034 1 094 862

220 801 60 874 281 675

0 0 0

220 801 60 874 281 675

0 49 310 49 310

220 801 11 564 232 365

Total kreditriskexponering 6 199 557 Nothänvisning, se föregående sida. Banken har ej ianspråktagit några säkerheter.

16 413

6 183 144

3 221 641

2 961 503

tkr Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 - Varav kreditinstitut Summa Värdepapper6 Statspapper och andra offentliga organ - AAA Andra emittenter - AAA - AA+ - A+ - A - A- BBB+ - BBB eller lägre - Utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa

Kreditriskexponering Värde av m hänsyn till säkerheter säkerheter

191 660 427 672 723 795 235 126

Kreditkvalité

Banken följer regelbundet upp kreditgivningen på företagsengagemangen för att säkerställa kvalitén i portföljen. Ett riskklassificeringssystem är inbyggt i beredningssystemet för att stödja bedömningen av kreditkvalitén i engagemangen. Riskklassificeringssystemet tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) och intern skötsamhet. Detta leder till en klassificering av Risken För Obestånd och Risken Vid Obestånd. För privatkreditgivning används ett scoringssystem, som bygger på såväl externa som interna parametrar. Klassificeringssystemen, antalet förfallna krediter och kreditförlustnivån visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmenten. 32

Kreditförlustnivå i relation av utlåning till allmänheten.

Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa

2015 702 166 86 9 306 1 269

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - Offentlig sektor - Företagssektor - Hushållssektor - Varav enskilda företagare - Övriga Summa

2014 1 997 3 2 42 199 2 243

100 000 100 000 1 797 096 1 890 884 1 709 929 1 634 593 1 054 399 1 014 527 5 150 5 352 3 612 175 3 630 829

Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - Varav företagssektor - Varav hushållssektor

567 100 467

246 111 135

702 702

1 997 1 997

Osäkra lånefordringar - Varav företagssektor - Varav hushållssektor

41 522 14 554 26 968

45 656 18 238 27 418

Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - Varav företagssektor - Varav hushållssektor

18 963 6 063 12 900

16 233 8 333 7 900

425 425

180 180

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - Varav hushållssektor

Gruppvisa nedskrivningar för individuellt värderade lånefordringar - Varav hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - Offentlig sektor - Företagssektor - Hushållssektor - Varav enskilda företagare - Övriga Summa Följande faktorer beaktar banken för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren fortfarande är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund

100 000 100 000 1 791 033 1 882 551 1 696 604 1 626 513 1 041 424 1 006 549 5 150 5 352 3 592 787 3 614 416 sannolikt inte kommer att kunna betala som avtalat utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Under perioden har inga säkerheter tagits i anspråk.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på sidan 19 i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Löptidsexponering 2015 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På Högst 3 mån anfordran

tkr Tillgångar Kassa

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Summa redovisat värde

3 106

Utlåning till kreditinstitut

0 757 427

0 0

39 375 0

109 213 0

0 0

148 588 757 427

Utlåning till allmänheten

116 560

50 839

160 486

696 188

2 556 504

12 210

3 592 787

0 0

146 272 0

827 840 0

40 419 0

0 1 157 018

1 014 531 1 157 018

0 877 093

0 50 839

0 306 758

0 1 563 403

0 2 706 136

21 133 1 190 361

21 133 6 694 590

62 972

3 809 732 0 0

390 350 73 0

315 597 1 146 0

7 595 9 898 0

0 1 723 0

0 0 8 731

4 523 274 12 840 8 731

0 0

11 183 7 283

3 872 704

390 423

316 743

17 493

1 723

27 197

4 626 283

-2 995 611

-399 584

-9 985

1 545 910

2 704 413

1 163 164

2 068 307

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Total skillnad

Löptidsexponering 2014 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På Högst 3 mån anfordran

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Summa redovisat värde

tkr Tillgångar 2 879

2 879

0 547 779

0 0

39 523 0

110 627 0

0 0

150 150 547 779

155 424

76 329

171 542

725 663

2 469 256

16 202

3 614 416

Derivat

0 0

50 097 0

31 039 0

820 801 0

42 775 0

0 4 004

944 712 4 004

Övriga tillgångar

1 105 053

0 706 082

0 126 426

0 202 581

0 1 585 987

0 2 622 658

22 039 1 147 298

22 039 6 391 032

62 742

62 742 4 234 965

Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten

3 564 376

405 145

253 575

11 869

Derivat

1 198

12 774

2 731

16 749

Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

13 322

0 0

13 391 9 256

3 627 118

405 191

254 773

24 643

2 731

35 969

4 350 425

-2 921 036

-278 765

-52 192

1 561 344

2 619 927

1 111 329

2 040 607

Avsättningar Summa skulder och avsättningar Total skillnad

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen

Marknadsrisk

betydande skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering.

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: ränterisk, valutarisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I bankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.

Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan och visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperioden med 3,9 mkr.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att ekonomifunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt bankens Risklimit är målsättningen att den totala ränterisken maximalt får uppgå till 7 % av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Se vidare i not 2 om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2015 var den totala räntebindningstiden på bankens tillgångar och skulder 0,38 år (0,60). Per den 31 december 2015 hade banken derivatinstrument med ett kontraktsvärde på 374 mkr (984). Räntederivatens verkliga värde netto uppgick den 31 december 2015 till -12,8 mkr bestående av skulder om 12,8 mkr och tillgångar om 0 mkr.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2015 Högst 1 mån

tkr

Längre än 1 Längre än 3 mån men mån men högst 3 mån högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar

3 106

0 757 427

0 0

39 375 0

0 0

109 213 0

0 0

148 588 757 427

1 507 647

1 617 612

30 549

71 822

238 828

76 772

37 347

12 210

3 592 787

176 893 0

727 300 0

0 0

39 895 0

30 024 0

40 419 0

0 1 178 151

1 014 531 1 178 151

2 441 967

2 344 912

30 549

71 822

318 098

106 796

186 979

1 193 467

6 694 590

Skulder 62 972

62 972

4 014 267

180 388

294 990

20 023

6 581

1 014

6 011

4 523 274

Övriga skulder

40 037

Eget kapital Summa skulder och eget kapital

2 068 307

4 077 239

180 388

294 990

20 023

6 581

1 014

2 114 355

6 694 590

Differens tillgångar och -1 635 272 skulder

2 164 524

-264 441

51 799

311 517

105 782

186 979

-920 888

181 000

193 300

374 300

17 000

24 000

50 000

201 600

54 000

27 700

374 300

-1 454 272

886 552

598 111

599 910

709 827

761 609

920 888

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten

Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 Kumulativ exponering 1&2

Nominellt värde

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2014 Högst 1 mån tkr Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar

Längre än 1 Längre än 3 mån men mån men högst 3 mån högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

2 879

0 547 779

0 0

39 523 0

110 627 0

0 0

150 150 547 779

1 766 417

1 285 652

41 632

67 851

228 479

166 855

41 328

16 202

3 614 416

149 530 0

633 935 0

5 040 0

0 0

64 966 0

15 330 0

42 775 0

33 136 1 131 096

944 712 1 131 096

2 463 726

1 919 587

46 672

67 851

293 445

221 708

194 730

1 183 313

6 391 032

Skulder 62 742

62 742

2 282 285

244 925

228 388

25 189

8 581

3 288

1 442 309

4 234 965

Övriga skulder

352

846

5 492

7 282

2 731

35 969

52 718

Eget kapital Summa skulder och eget kapital

2 040 607

2 345 027

244 971

228 740

26 035

14 073

10 570

2 731

3 518 885

6 391 032

118 699

1 674 616

-182 068

41 816

279 372

211 138

209 325

275 100

484 425

17 000

61 200

31 925

179 400

159 200

35 700

484 425

328 024

2 260 740

2 017 472

2 027 363

2 127 335

2 179 273

2 335 572

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten

Differens tillgångar och skulder Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 Kumulativ exponering 1&2

191 999 -2 335 572

Nominellt värde

Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balans-

dagen utgör +/- 3,8 mkr (+/- 17,9), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

Ränterisk

Ett parallellskifte av räntekurvan uppåt med 1 procentenhet skulle få en påverkan på eget kapital exkl. skatt med -18,2 mkr. Ett parallellskifte av räntekurvan nedåt med 1 procentenhet skulle få en påverkan på eget kapital exkl. skatt med 19,5 mkr.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Banken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. I bankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 0,4 mkr (0,3) i rörelseresultatet dvs. i nettoresultat av finansiella transaktioner. Banken har räntebärande värdepapper utfärdade i EUR med ett marknadsvärde om 19,9 mkr (9,6). Samtliga kommande ränteutbetalningar inklusive slutförfall är valutakurssäkrade varför valutakursrisken är obetydlig för banken.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade

specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Bankens väsentliga innehav av aktier är i Swedbank AB och detta innehav kategoriseras som organisationsaktier. Värdeförändring redovisas under fond för verkligt värde.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bland annat omfattar;  kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,  klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,  IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,  behörighetssystem,  interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt  informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning – Derivat, 2015 Nominellt belopp/återstående löptid

tkr

Positiva Negativa marknads- marknadsvärden värden

Upp till 1 år

> 1 år 5 år

>5 år

91 000

255 600

27 700

374 300

12 840

Total

Derivat för säkring till verkligt värde Ränterelaterade kontrakt

374 300

- Swappar Summa Total summa - Varav clearat

91 000

255 600

27 700

374 300 374 300

91 000

255 600

27 700

374 300

Total

Derivat och säkringsredovisning – Derivat, 2014 Nominellt belopp/återstående löptid

tkr

> 1 år 5 år

>5 år

110 125

338 600

35 700

484 425

16 749

Derivat för säkring till verkligt värde Ränterelaterade kontrakt - Swappar Summa Total summa - Varav clearat

Säkring av verkligt värde

Positiva Negativa marknads- marknadsvärden värden

Upp till 1 år

484 425

110 125

338 600

35 700

484 425 484 425

110 125

338 600

35 700

484 425

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 12 210 tkr och säkringsinstrument (derivat) till 12 840 tkr. Mellanskillnaden på 630 tkr är således periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben. (Banken erhåller rörlig ränta).

Derivat avsedda för säkringsredovisning

riskhantering,

Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39, eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas, inte motiverar det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot ränterisk. Instrument som används är ränteswappar. Förändring i verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Not 4 - Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat - Varav säkringsredovisning - Varav ej säkringsredovisning Övriga Summa - Varav ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - Varav kostnad för insättningsgaranti Derivat -Varav säkringsredovisning Övriga Summa Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)

2015 135 79 737 12 767 5 682 308 5 374 0 98 321 2 307

2014 3 780 102 952 17 394 5 810 3 856 1 954 2 129 938 1 900

-1 377 -10 795 -3 020 -8 860 -8 860 -1 733 -22 765

-1 781 -25 362 -3 107 -10 868 -10 868 -1 567 -39 578

75 556

90 360

1,00 1,15

1,17 1,45

Not 5 - Erhållna utdelningar tkr Aktieutdelning Swedbank AB Aktieutdelning övriga Summa

63 560 65 63 625

54 540 62 54 602

4 220 19 323 6 053 279 22 977 2 381 5 448 60 681

4 644 17 624 5 847 256 20 581 2 521 4 885 56 358

-4 068 -2 626 -624 -7 318

-4 824 -2 026 -553 -7 403

Not 6 - Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa

Not 7 – Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 8 - Nettoresultat av finansiella transaktioner 2015 7 550 -7 263 362 649

2014 3 985 4 201 304 8 490

-84 -7 179 7 550

-240 4 441 3 985

3 993

-11 670

-3 993

11 670

362 649

304 8 490

525 32 173 730

518 58 234 810

tkr Personalkostnader Löner och arvoden Sociala avgifter Kostnad för pensionspremier Avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt Övriga personalkostnader Summa personalkostnader

-27 161 -10 247 -5 219 -1 265 -2 606 -46 498

-25 672 -9 638 -4 616 -1 817 -1 707 -43 450

Övriga administrationskostnader Hyror och andra lokalkostnader IT-kostnader Konsulttjänster Inhyrd personal Revision Porto och telefon Fastighetskostnader Övriga Summa övriga administrationskostnader

-3 294 -12 906 -1 746 -100 -723 -851 -1 612 -2 702 -23 934

-1 863 -12 735 -741 -205 -926 -1 281 -856 -2 560 -21 167

Summa

-70 432

-64 617

tkr Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Innehav för handelsändamål (tillgångar) Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa

Not 9 - Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10 - Allmänna administrationskostnader

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2015 Ledande befattningshavare

tkr Löner Sociala kostnader Summa

3 996 1 507 5 503

2014 Ledande Övriga befattningsanställda havare

23 165 8 740 31 905

3 629 1 363 4 992

Övriga anställda

22 043 8 275 30 318

Av bankens pensionskostnader avser 0 tkr (23) bankens tidigare ledning. Bankens utestående pensionsförpliktelser till denna uppgår till 0.

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter

erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de totalt 5 personer som tillsammans med verkställande direktören och vice verkställande direktören utgör ledningsgrupp och tjänstgjort under året. Ersättning till verkställande direktören för 2015 har beslutats av styrelsen.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015 tkr

Lennart Johansson,ordförande Kenth Lindström, vice ordförande Håkan Jönsson Annika Hähnert Hans Eriksson Maria Källsson Anders Fredriksson Anders Birgersson Verkställande direktören Vice VD Andra ledande befattningshavare (5 personer) Summa

Grundlön / styrelsearvode

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

Summa

417 190 129 124 124 141 119 132 1 536 1 084

0 0 0 0 0 0 0 0 59 0

0 0 0 0 0 0 0 0 1 819 517

0 0 0 0 0 0 0 0 25 25

417 190 129 124 124 141 119 132 3 439 1 626

3 254

875

125

4 343

7 250

148

3 211

175

10 784

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2014 tkr

Lennart Johansson, ordförande Kenth Lindström, vice ordförande Håkan Jönsson Annika Hähnert Hans Eriksson Maria Källsson Anders Fredriksson Anders Birgersson Verkställande direktören Vice VD Andra ledande befattningshavare (5 personer) Summa

Grundlön / styrelsearvode

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

Summa

357 145 107 108 102 79 87 88 1 482 1 051

0 0 0 0 0 0 0 0 63 6

0 0 0 0 0 0 0 0 1 819 495

0 0 0 0 0 0 0 0 24 24

357 145 107 108 102 79 87 88 3 388 1 576

3 200

111

863

120

4 294

6 806

180

3 177

168

10 331

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån.

Pension

VD har rätt att avgå med pension före 65 års ålder. För pension upp till 65 års ålder samt bortfall av pensionsgrundande inkomst har en kapitalförsäkring tecknats. Värdet av kapitalförsäkringen uppgår till 5 662 tkr och ingår i övriga tillgångar. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden. Uppsägningstiden är för verkställande direktören 12 månader och för övriga ledande befattningshavare mellan 3 och 6 månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören en uppsägningstid om 6 månader, övriga ledande befattningshavare mellan 2 och 3 månader.

Ersättningspolicy

Bankens styrelse har fastställt en ersättningspolicy. Policyn följer de riktlinjer som anges i FFFS 2011:1. Denna policy är publicerad på bankens hemsida www.sparbankenlidkoping.se

Lån till ledande befattningshavare tkr Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande direktör) Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,9 mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 1,0 mkr.

Könsfördelning i ledningen Styrelsen - Kvinnor - Män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - Kvinnor - Män

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal.

2014

0 36 984 36 984

135 35 404 35 539

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantal anställda Banken - Kvinnor - Män Totalt

Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer PwC Revisionsuppdrag

2015

2014

35 19 54

35 20 55

3 8

4 3

105

191

Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11 - Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

2015 -1 832 -738 -925 -3 693 -476 -7 664

2014 -1 747 -805 -872 -3 622 -429 -7 475

-26

-501

428

-5 000 64 2 270 -2 692

-10 920 130 6 390 -4 473

-35 12 -245 -268

-136 23 122 9

-2 960

-4 464

-10 901 0 229 -10 672

-15 950 -97 149 -15 898

2014 %

2014

Not 12 - Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Årets nettokostnad för kreditförluster

Not 13 - Skatter tkr Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatteintäkt Totalt redovisad skattekostnad

Avstämning av effektiv skatt tkr Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt

2015 % 22,0% 0,3% -12,6% 0,0% 9,8%

2015 111 449 24 519 379 -13 997 0 10 901

22,0% 0,2% -9,6% 0,1% 12,7%

125 420 27 592 226 -12 017 97 15 898

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder

tkr Övriga finansiella anläggningstillgångar Pensionsavsättningar Uppskrivning fastighet Skattefordringar/-skulder, netto

Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatteskuld

2015 0 1 548 0 1 548

2015 0 0 247 247

2014 0 1 330 0 1 330

Netto

2014 2 952 0 258 3 210

2015 0 1 548 -247 1 301

2014 -2 952 1 330 -258 -1 880

Not 14 – Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 2015 tkr Svenska staten Svenska kommuner Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa

Verkligt värde

109 213 39 375 148 588

2014 Redovisat värde

109 213 39 375 148 588

Verkligt värde

110 627 39 523 150 150

Redovisat värde

110 627 39 523 150 150

6 345

7 268

0 6 345

-221 7 047

Not 15 - Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank - Svensk valuta - Utländsk valuta Summa

2015

2014

733 406 24 021 757 427

510 536 37 243 547 779

Not 16 - Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - Svensk valuta - Utländsk valuta Summa - Varav osäkra - Varav individuell nedskrivning (specifikation se nedan) - Varav tillkommande gruppvis nedskrivning för individuellt utvärderade lån Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 2015 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2015

3 609 044 3 131 3 612 175 41 522 18 963

3 630 827 2 3 630 829 45 656 16 233

425 3 592 787

180 3 614 416

Individuellt värderade lånefordringar

Gruppvis värderade lånefordringar

Summa

16 233 5 000

180 276

16 413 5 276

-2 270

-6

-2 276

0 18 963

-25 425

-25 19 388

Not 17 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2015 tkr Svenska bostadsinstitut Icke finansiella företag Finansiella företag Utländska emittenter Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

2014

Verkligt värde

Redovisat värde

Verkligt värde

Redovisat värde

328 348 476 695 75 667 133 821 1 014 531

328 285 351 027 129 421 135 979 944 712

4 145

21 704

-6 537

-5 111

Not 18 - Aktier och andelar 2015 1 122 600 1 378 1 123 978 1 122 600

2014 1 075 250 1 368 1 076 618 1 075 250

Antal

Börsvärde

Redovisat värde

6 000 000 1 069 1 500

187,10

tkr Kreditinstitut Övriga Summa - Varav noterade värdepapper på börs Företag Aktier Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Epikuré Fastigheter AB Summa

1 122 600 1 078 300 1 123 978

Not 19 - Materiella tillgångar tkr Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

14 149 1 140 -340 14 949

20 571 0 0 20 571

34 720 1 140 -340 35 520

Ingående balans 1 januari 2015 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2015

14 949 1 389 -2 217 14 121

20 571 0 0 20 571

35 520 1 389 -2 217 34 692

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

-10 825 -887 204 -11 508

-7 567 -354 0 -7 920

-18 392 -1 241 204 -19 428

Ingående balans 1 januari 2015 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2015

-11 508 -1 064 2 217 -10 355

-7 920 -354 0 -8 274

-19 428 -1 418 2 217 -18 629

tkr Redovisade värden Per 1 januari 2014 Per 31 december 2014

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

3 324 3 441

13 004 12 651

16 328 16 092

Per 1 januari 2015 Per 31 december 2015

3 441 3 766

12 651 12 297

16 092 16 063

2015 0 0 0 5 662 2 005 7 667

2014 202 584 2 4 866 2 723 8 377

7 176 764 13 193 21 133

8 212 806 13 021 22 039

1 282 61 690 62 972 500 000 500 000

1 055 61 687 62 742 500 000 500 000

tkr Allmänheten - Svensk valuta - Utländsk valuta Summa

4 498 366 24 908 4 523 274

4 197 908 37 057 4 234 965

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor - Varav enskilda företagare Övriga Summa

39 927 761 314 3 607 595 689 830 114 438 4 523 274

2 268 699 100 3 409 928 670 314 123 669 4 234 965

Not 20 - Övriga tillgångar tkr Upplupna ränteintäkter på swappar Upplupna ränteintäkter på caps-floor Förfallna räntefordringar Kapitalförsäkring Övriga tillgångar Summa

Not 21 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Upplupna ränteintäkter Periodiserade kostnader Diverse fordringar Summa

Not 22 - Skulder till kreditinstitut tkr Swedbank AB - Svensk valuta Övriga finansinstitut Summa Beviljad limit hos Swedbank - Varav kontokredit

Not 23 - Inlåning från allmänheten

Not 24 - Övriga skulder 2015 3 481 716 989 5 686 10 872

2014 4 232 2 713 960 5 417 13 322

2 365 6 456 221 9 042

5 365 7 803 223 13 391

tkr Pensionering i egen regi Kapitalvärde vid årets början Inbetalda premier Värdeförändring Kapitalvärde vid årets utgång

4 866 225 571 5 662

4 360 300 206 4 866

Särskild löneskatt Summa pensionering i egen regi

1 374 7 036

1 180 6 046

247 0 247

258 2 952 3 210

3 210 -2 952 -11 247

2 022 1 199 -11 3 210

5 662 5 662

4 866 4 866

tkr Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt på räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 25 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

Not 26 – Avsättningar för pensioner

Not 27 - Övriga avsättningar tkr Uppskjuten skatteskuld uppskrivning fastighet Uppskjuten skatt AFS Totalt Redovisat värde vid periodens ingång Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under perioden Redovisat värde vid periodens utgång

Not 28 – Eget kapital För specifikation av förändring i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital sidan 18.

Not 29 – Ställda säkerheter tkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden Summa ställda säkerheter

Not 30 - Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter Beviljade, ej disponerade remburser Summa

2015

2014

49 877 92 49 969

60 485 389 60 874

12 267 334 333 693 305 1 039 905

7 959 220 801 644 411 873 171

5 960 3

1 838 8

112 064 7 084

116 108 7 866

Not 31 - Åtaganden tkr (nom belopp) Valutaterminer Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa

Not 32 – Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner tkr Ränteintäkter Räntekostnader Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december

Avtal och transaktioner med närstående är prissatta till marknadsmässiga villkor.

Not 33 - Finansiella tillgångar och skulder 2015 tkr

Innehav Derivat för som är handelssäkringsändamål instrument

Låne- och Finansiella kundtillgångar fordringar som kan säljas

Övriga skulder

Total

Verkligt värde total

3 106 148 588

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

0 0

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

0 0 0

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

3 106 0

0 148 588

0 0

757 427

3 592 787

0 0

1 014 531 1 123 978

0 0

1 014 531 1 123 978

Upplupna intäkter

21 133

Övriga finansiella tillgångar

16 977

Summa

4 391 430

2 287 097

6 678 527

Skulder Skulder till kreditinstitut

62 972

Inlåning från allmänheten

4 523 274

4 523 274 12 840

Derivat

631

12 209

12 840

Övriga skulder

8 731

Upplupna kostnader

18 466

631

12 209

4 613 443

4 626 283

Övriga skulder

Total

Verkligt värde total

2 879 150 150

Summa

2014 tkr

Innehav Derivat för som är handelssäkringsändamål instrument

Låne- och Finansiella kundtillgångar fordringar som kan säljas

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

0 0

2 879 0

0 150 150

0 0

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

547 779

3 614 416

43 176 0

0 0

901 536 1 076 618

0 0

944 712 1 076 618

Derivat

4 004

Upplupna intäkter

22 039

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Övriga finansiella tillgångar Summa

12 343

43 176

4 004

4 199 456

2 128 304

6 374 940

Skulder Skulder till kreditinstitut

62 742

Inlåning från allmänheten

4 234 965

547

16 202

16 749

12 281

Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

23 688

547

16 202

4 333 676

4 350 425

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på

balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.

För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som noterade på en aktiv marknad

inte

är

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB och Epikuré Fastigheter AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.  



Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt eller indirekt observerbar på marknaden. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader

2015 tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

148 588 1 014 531 1 122 600 2 285 719

0 0 0 0

0 0 1 378 1 378

Summa

0 0

12 840 12 840

0 0

12 840 12 840

Nivå 1 150 150

Nivå 2 0

Nivå 3 0

Summa 150 150

901 536 1 075 250 0 2 126 936

43 176 0 4 004 47 180

0 1 368 0 1 368

0 0

16 749 16 749

0 0

148 1 014 1 123 2 287

588 531 978 097

2014 tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

944 1 076 4 2 175

712 618 004 484

16 749 16 749

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt

värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar

tkr Ingående balans 2014-01-01

1 514

Försäljning

-146

Utgående balans 2014-12-31

1 368

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2014-12-31

Ingående balans 2015-01-01

1 368

Förvärv

Utgående balans 2015-12-31

1 378

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2015-12-31

Not 34 – Specifikationer till kassaflödesanalys tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa

2015-12-31

2014-12-31

3 106 757 427 760 533

2 879 547 779 550 658

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr Erhållen utdelning

63 625

54 602

Erhållen ränta

94 350

125 817

Erlagd ränta

19 285

35 346

Not 35 - Viktiga uppskattningar och bedömningar Bankledningen har med revisionen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende bankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:  Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.  Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera sig som säkringsrelation är att banken förväntar sig att säkringen ska vara effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategier avseende uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Fastställande av verkligt värde

Bankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av not 2, Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 33, Finansiella tillgångar och skulder.

Not 36 - Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar samt beräknat kapitalkrav för ytterligare definierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärdering. Banken har en fastställd kapitalbehovet baserad på;     

utvärdering

bankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s.k. stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på bankens hemsida www.sparbankenlidkoping.se Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav mm enligt gällande regelverk.

Kapitalbas 2015

2014

Aktiekapital Reservfond

320 000 79 700

Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust

3 083 850 678

10 465 754 156

88 777 1 342 238

96 522 1 260 843

-1 330

Kärnprimärkapital - Instrument och reserver

Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital - Lagstiftningsjusteringar Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Reserver i verkligt värde relaterade till orealiserade vinster eller förluster

714 069

-918 047 -203 978

-183 470 -184 800

Kärnprimärkapital

1 138 260

1 076 043

Summa Primärkapital

1 138 260

1 076 043

Kapitalbas

1 138 260

1 076 043

3 947 364

3 725 274

Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation

28,84% 28,84%

28,88% 28,88%

Total kapitalrelation

28,84%

28,88%

8,00% 4,50%

6,00%

Buffertkrav - Varav kapitalkonserveringsbuffert

3,50% 2,50%

2,50% 2,50%

- Varav kontracyklisk kapitalbuffert

1,00%

Avräkning av aktier och andra tillskott Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital

Kapitalrelationer, buffertar m.m. Summa riskvägt exponeringsbelopp

Krav på kapitalbasens storlek Kapitalkrav - Varav kärnprimärkapital - Varav primärt kapital

Totalt krav

11,50%

10,50%

17,34%

18,38%

205 631

126 084

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert (Totalt krav avräknat från total kärnprimärkapitalrelation) Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) För 2014 har omräkning av kapitalbasen skett genom att verifierat resultat efter avdrag för vinstdisposition lagts till, för att få jämförbarhet mellan åren.

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regleringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar inom den offentliga sektorn

2015 2014 Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt exponeringsexponeringsbelopp belopp

0 0

Exponeringar mot institut

15 193

189 915

12 882

161 024

Exponeringar mot företag

175 677

2 195 965

172 816

2 160 207

Exponeringar mot hushåll

37 619

470 237

36 575

457 192

Säkrade genom panträtt i fast egendom

32 442

405 521

31 273

390 911

Fallerade exponeringar

2 386

29 829

3 149

39 368

Exponeringar i form av säkerställda obligationer

2 627

32 835

2 614

32 671

22 175

277 184

11 063

138 299

288 119

3 601 487

270 372

3 379 672

27 618

345 227

27 618

345 227

27 618

345 227

27 618

345 227

650

375

315 789

3 947 364

298 020

3 725 274

Övriga poster Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

Not 37 - Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30 med möjlighet till förlängning två år i sänder. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB, förmedling av fondsparande till Swedbank Robur AB och försäkringssparande till Swedbank Försäkrings AB. Banken har per 2015-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 3 543 mkr. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalda provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkrings AB har banken förmedlat fondsparande på 2 835 mkr och försäkringssparande på 608 mkr. Totalt har från Swedbank AB erhållits en provision om 35 mkr. Hypoteksprovisionen redovisas under låneprovisioner, fondprovisionen under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond- och försäkringssparande beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

Lidköping den 25 februari 2016 Härmed försäkras att, så vitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska

förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.

Lennart Johansson Ordförande

Kenth Lindström

Erling Håstrand

Annika Hähnert

Håkan Jönsson

Hans Eriksson

Anders Fredriksson

Maria Källsson

Anders Birgersson

Vice ordförande

Anne Fortea

Personalrepresentant

Revisorspåteckning

Min revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2016

Michael Lindengren Auktoriserad revisor

Roland Madsen

Personalrepresentant

REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Sparbanken Lidköping AB Organisationsnummer 516401-0166 Rapport om årsredovisningen. Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Lidköping AB för år 2015. Bankens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument från sidan 9. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Lidköping AB:s finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Lidköping AB för år 2015. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, det är styrelsen och verkställande direktören som ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.

till och har och

Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Lidköping den 15 mars 2016

Michael Lindengren Auktoriserad revisor

STYRELSE OCH LEDNINGSGRUPP

Hans Eriksson, Maria Källsson och Anders Fredriksson

Anders Birgersson, Håkan Jönsson, Kenth Lindström (Styrelsens vice ordförande) och Annika Hähnert

Stefan Magnusson (Styrelsens sekreterare), Anne Fortea och Lennart Johansson (Styrelsens ordförande)

Roland Madsen, Sture Kjell (Vice VD) och Erling Håstrand (Verkställande direktör)

Ledningsgruppen består av: Milena Andersson, Annika Johansson, Inga-Lill Hedberg, Ann-Charlotte Ericsson Erling Håstrand, Sture Kjell, Niclas Karlsson och Roland Madsen

STYRELSE, REVISORER OCH VALBEREDNING STYRELSE

REVISORER

Valda vid ordinarie årsstämma år 2015

Ordinarie revisor

Bankens styrelseledamöter Lennart Johansson, ordförande Kenth Lindström, vice ordförande Erling Håstrand, verkställande direktör Annika Hähnert Håkan Jönsson Hans Eriksson Anders Fredriksson Maria Källsson Anders Birgersson

Styrelseledamöter utsedda av personalen Roland Madsen Anne Fortea

Styrelsesuppleant utsedd av bolagsstämman Sture Kjell, vice VD

Styrelsesuppleanter utsedda av personalen

Vald för ett år vid årsstämman år 2015. Michael Lindengren, auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Revisorssuppleant Vald för ett år vid årsstämman år 2015. Marcus Robertsson, auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

VALBEREDNING Valda vid ordinarie årsstämma Carina Ohlsson, ordförande Lena Hinders Anders Rydén Thommy Johansson Lennart Johansson

Jonas Nilsson Rikard Jilderbo

Kontor, Nya Stadens Torg 3

0510-54 55 00

Bank via Telefon

0771-22 11 22

Bank via Internet