Värderingar som stöder

Åter ett år präglat av corona är förbi, och frågan är hur SLS stakat sig framåt i dessa motiga tider. Svårigheter har onekligen förekommit, men å andra sidan har sällskapets vana att producera, kommunicera och betjäna i det digitala landskapet klart underlättat situationen och i vissa fall rent av förbättrat våra verksamhetsvillkor.

Ett konkret exempel på detta var sättet på vilket SLS förtroendevalda och personal våren 2021 vaskade fram sällskapets målbild för de kommande fem åren. Processen förutsatte ett antal arbetsdryga seminarier, enkäter och uppföljande möten, som alla skedde på distans. I maj 2021 godkände SLS vetenskapliga råd slutligen ett digert dokument som beskriver hur sällskapet ska förverkliga sin strävan att lyfta ”den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland”.

Världen är i och för sig full av fromma förhoppningar, men i vårt fall har strategidokumenten visat sig vara ett bra redskap för att styra och följa upp det som sker inom sällskapet och i dess ständigt ökande samarbeten med andra kulturinstitutioner i vårt hemland och i övriga Norden. De uppställda målen har formulerats så tydligt och mätbart att det varit möjligt att avslöja vad vi lyckats eller misslyckats med. Jag vågar därför påstå att de flesta av våra centrala målsättningar under 2010­talet uppnåddes. Nu siktar vi mot 2025.

Ett nytt redskap i styrningen av sällskapets verksamhet har varit formuleringen av SLS värdegrund, som under den ovan beskrivna processen utkristalliserades i de fyra nyckelorden kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald. Behovet av en explicit uttryckt värdegrund diskuterades ingående av det vetenskapliga rådet. Vi kom fram till att den behövs för att det inte ska råda någon oklarhet bland våra över 80 anställda eller nästan 120 förtroendevalda om vilka våra ledstjärnor är. Allt det som SLS gör och står för bygger alltjämt på vår ursprungliga syftesparagraf, som stipulerar att vår uppgift är att samla, bearbeta och offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. Och eftersom denna kunskap ska inhämtas, förädlas och vidareförmedlas vetenskapligt betonar vi att allt vi gör bör hålla hög kvalitet. Det kräver att vi ständigt ser över och förbättrar vår evaluering av all kärnverksamhet.

Att vi levererar både kunskap och kvalitet är väletablerat. Men hur är det med värderingarna förnyelse och mångfald? En del tycker kanske att SLS är så traditionstyngt att vi står för raka motsatsen till nytänkande. I vissa frågor håller sällskapet benhårt på sina traditioner, såsom under årshögtiden den 5 februari. Men om vi bortser från de rituella inslagen, som inte ska tas på alltför stort allvar, är det lätt att peka på flera av SLS satsningar som vid första anblick kan verka traditionella, men som till sin funktion och effekt är nydanande. Ett exempel är vår bokutgivning: på ett årtionde har de tryckta böckerna kompletterats med en heltäckande digital utgivning. En motsvarande omvälvning har skett i det allt bredare utbud av digitalt tillgängliga texter, bilder och ljud som våra arkivenheter i Helsingfors och Vasa erbjuder.

Vår strävan efter förnyelse är inget självändamål. Den avspeglar insikten om att SLS tack vare sina resurser fått ett särskilt samhälleligt och kulturellt ansvar att stödja, stärka och sprida kunskap om det svenska Finland. Och i takt med att samhällets vanor och värderingar förändras måste SLS förnya sina verksamhetsformer för att förbli en så öppen och relevant kulturinstitution som möjligt. Genom att lyfta fram mångfald som en central värdering markerar vi även vår vilja att

Henrik Meinander, ordförande: ”I takt med att samhällets vanor och värderingar förändras måste SLS förnya sina verksamhetsformer för att förbli en så öppen och relevant kulturinstitution som möjligt.” engagera våra finskspråkiga landsmän och skandinaviska grannar i vår verksamhet.

Det vore även fel att uppfatta den omfattande vetenskapliga verksamhet som SLS idag finansierar och bedriver som frikopplad från det kulturella uppdrag som sällskapet haft sedan 1885. Detta är något vi lärt oss även av de aktuella globala kriserna – vi har ett konkret behov av vetenskapligt dokumenterad, fritt tillgänglig och begriplig kunskap om vår omgivning och oss själva. Bandet mellan vetenskaplig kunskap och det omgivande samhället kommer alltid att förbli lika viktigt. Hela vår liberala demokrati och västerländska rättstradition bygger på en respekt för vetenskapen, vilket är särskilt viktigt att framhäva här och nu.

Henrik Meinander SLS

ordförande