Vetenskapliga rådets årsberättelse

Vetenskapliga rådets arbete

Vetenskapliga rådet fastställde i maj en förnyad målbild för åren 2021–2025. I samband med arbetet med målbilden genomfördes även ett arbete genom vilket SLS värderingar definierades.

Visionen i den nya målbilden är att sällskapet 2025 ska vara en dynamisk aktör och eftertraktad samarbetspartner, som både nationellt och nordiskt lyfter den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland. I målbilden läggs fokus på samarbete nationellt och nordiskt, stärkande av humanioras och samhällsvetenskapernas roll inom olika samhällssektorer, mångvetenskaplighet samt balans och hållbarhet. Sällskapets viktigaste målgrupper är forskarsamfundet och studerande, skolan och lärare samt beslutsfattare och opinionsbildare i Finland och Sverige.

Vetenskapliga rådet slog fast att SLS värdegrund bygger på kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald.

Bland de andra frågor som vetenskapliga rådet behandlade under året kan nämnas följande:

Ansökningsrundan för det nordiska humanistiskt­samhällsvetenskapliga forskningsprogrammet

Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället som SLS administrerar och delfinansierar genomfördes. Programmets övriga finansiärer är Riksbankens Jubileumsfond, Suomen Kulttuurirahasto (Finska Kulturfonden), Svenska kulturfonden , Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Familjen Kamprads stiftelse. Totalt 449 ansökningar inkom. På grund av det mycket stora söktrycket beslutade vetenskapliga rådet att öka SLS finansiering av forskningsprogrammet till 2,5 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 500 000 euro från tidigare beslut. Även de andra finansiärerna ökade sin finansiering. Finansiärerna beslutade om stöd till elva projekt med totalt 10, 5 miljoner euro. Vetenskapliga rådet beslutade att SLS med egna medel delfinansierar sju projekt i programmet med ett totalt stöd om 2 510 000 euro.

Vetenskapliga rådet beslutade inrätta det nya miljöpriset Blå globen i samarbete med Maj och Tor Nesslings stiftelse och Tiina och Antti Herlins stiftelse. SLS andel av priset finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers fond II. Priset om 100 000 euro utdelades första gången i december.

Vetenskapliga rådet gav projektet Leo Mechelins samlade verk ett stöd om 300 000 euro. Därtill gavs ett stöd om 53 600 euro till Helsingfors universitet för insamlande av finlandssvenskt talspråk i samarbete med Yle och ett stöd om 20 000 euro till Förlaget M för ljudboksproduktion av äldre finlandssvensk litteratur..

Vetenskapliga rådet beslutade att sällskapet skulle underteckna deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025. I syfte att förtydliga hur SLS tillämpar den för öppen vetenskap centrala principen ”så öppet som möjligt, så slutet som nödvändigt” samt FAIR­principerna fastställde vetenskapliga rådet reviderade riktlinjer för öppen vetenskap och öppet kulturarv och för utdelning av projekt­ och stipendiemedel samt nya riktlinjer för aktiv insamling.

Vetenskapliga rådet antog för sin del förtydligade jävsregler för sällskapets verksamhet och inledde en självutvärdering av vetenskapliga rådets roll och arbetsmetoder.

Verksamhetsrelaterade milstolpar

Under 2021 präglades verksamheten av coronapandemin, med alla de förändringar och begränsningar den inneburit.

Sällskapet bedrev sin verksamhet enligt den verk­ samhetsplan som vetenskapliga rådet fastställt för 2021. De mål som uppställdes i verksamhetsplanen uppnåddes i huvudsak.

Som ett led i förberedelserna för övergången till ett nytt arkivsystem 2022 testade arkivet flera arkivsystem under året för att få en övergripande uppfattning om vilka system på marknaden som bäst fyller de av vetenskapliga rådet utstakade kriterierna. SLS arkiv fortsatte arbetet med att systematiskt öka arkivets och arkivmaterialets synlighet på nätet samt att målmedvetet genomföra digitaliseringsplanen. SLS har lagt ut ytterligare arkivmaterial på den egna vyn i den nationella söktjänsten Finna och arkivets materialhelheter har också lagts ut på den nya tjänsten Finna Klassrum. Arkivets äldsta etnografiska folkloristiska och språkliga material i Traditions­ och språksamlingen intogs i det nationella registret för Unescos världsminne.Arkivet har arbetat vidare på att förenhetliga arkivmaterialets metadata för att förbättra sökning och användning av arkivmaterial samt fortsatt arbetet med hanteringen av rättighetsfrågor. Insamlingsmetoder på distans har utvecklats under pandemin och insamlingsarbetet har i växande grad gjorts med och på initiativ av externa intressenter och samarbetspartner. Det insamlade materialet i den nationella insamlingskampanjen Donera prat arkiveras i SLS arkiv. Kampanjen har stötts av SLS och har genomförts i samarbete med Helsingfors universitet och Yle. De svenska digitaliserade dagstidningarna från Nationalbibliotekets digitala tidningsdatabas blev tillgängliga i SLS arkiv i Vasa och Helsingfors.

SLS arrangerade sammanlagt 40 externa evenemang som nådde en mångtalig publik. Bland dessa kan nämnas webbinariet Hilma Granqvist – a Pioneer in Palestine. Anthropological Fieldwork in the 1920s 30.3, webbinariet Vad är god undervisning på svenska i Finland? Att stötta modersmålet på andra stadiet 22.4, webbinariet Kokkonst, kamfer och konservering – från 1700­talets herrgårdar till dagens digitala recept 20.5, webbinariet Folkviseforskning i Norden idag och dess koppling till det svenska Finland 3.11, seminariet Tidningen som tidsspegel – Lehti aikansa peilinä 18.11 och seminariet Integration på svenska – på vems villkor? 26.11. SLS arrangerade Vetenskapskarnevalen i Vasa 19–20.11 i samarbete med högskolorna i Vasa, Vasa stad, och HSS Media. SLS deltog i bokmässan i Helsingfors, men i Göteborgsmässan enbart med program. SLS och Hufvudstadsbladet arrangerade för andra gången det direktsända evenemanget Bokström 3–4.12 i samarbete med de finlandssvenska förlagen och en rad kulturorganisationer.

SLS gav ut 9 verk i tryck av vilka 7 även utgavs digitalt. 5 nya verk utgavs endast digitalt. 5 verk som tidigare utkommit i tryck utgavs nu också digitalt. FMI:s musikutgivning bestod av två nya cd­skivor som också publicerades på musikströmningstjänster. Folk och musik gavs för tredje året ut som e­tidskrift. Årets mest sålda bok var Stora finlandssvenska festboken av Anne Bergman och Carola Ekrem. Av Zacharias Topelius Skrifter utgavs Läsning för barn i tryck och digitalt och Övrig barnlitteratur och Publicistik digitalt. Inom projektet Kerstin Söder­ holms texter utkom Kerstin Söderholms dagböcker digitalt. Webbutgåvan Hilma Granqvists arkiv fullbordades.

Stipendier, understöd och priser

Vetenskapliga rådet beslutade finansiera två forskningsprojekt och ett översiktprojekt som inleds 2022 med totalt 1 397 000 euro. Dessa är forskningsprojekten Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under första hälften av 1800-talet, placerat vid Åbo universitet med projektledare professor Kirsi Vainio­Korhonen och forskningsprojektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar vid Åbo Akademi med fil.dr. Marina Lindell som projektledare samt översiktsprojektet Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland, placerat vid Åbo Akademi med projektledare docent Mia Österlund.

Vetenskapliga rådet beviljade individuella stipendier för akademisk forskning till ett belopp av 1 206 136 euro. Övriga stipendier och understöd beviljades till ett belopp av 1 109 690 euro. Under året utdelades litterära, vetenskapliga och kulturella priser till ett totalbelopp av 388 334 euro.

SLS förvaltar Delegationen för den svenska litteraturens främjande och dess understöd. Delegationen beviljar statligt finansierat stöd för tryckning av skönoch facklitteratur samt stöd för översättning av litteratur från finska till svenska. År 2021 beviljade delegationen totalt 75 800 euro.

Sammanlagt utdelades stipendier, understöd och priser, med beaktande av egen användning av fondavkastning, till ett totalbelopp om 7 597 690 euro.

Institutionellt samarbete

Samarbetet med Finska Litteratursällskapet och de andra privatarkiven, samt Riksarkivet, Nationalbiblioteket och andra centrala minnesorganisationer har fortgått. Samarbetet har bland annat gällt den gemensamma söktjänsten Finna och sektorns juridiska frågor.

Vetenskapliga samfundens delegation jämte dess underavdelningar Vetenskapsbokhandeln, Boklagret och Bytescentralen för vetenskaplig litteratur var fortsättningsvis en viktig och nära samarbetspartner.

Genom medlemskapet i Stiftelser och fonder r.f. deltar SLS i det nationella samarbetet inom stiftelsesektorn. Sällskapet är sedan 2013 medlem i Philantrophy Europe Association (Philea), som är samarbetsorganisationen för europeiska stiftelser och fonder.

Medlemmarna

Vid årets slut hade sällskapet inalles 982 medlemmar, d.v.s. något färre jämfört med året innan då medlemsantalet var 998.

Årshögtiden 5.2.2021

Årshögtiden ägde rum på Savoyteatern. På grund av coronapandemin genomfördes högtiden utan publik på plats. En stor skara följde med sändningen på sls. fi. Sällskapets stora pris, Karl Emil Tollanders pris, tillföll författaren Fredrik Lång. Festtalet med rubriken

Hundra år i Diktarhemmet hölls av författaren Ulla­Lena Lundberg. Festtalet har publicerats i årsboken Historiska och litteraturhistoriska studier 96. Festens konstnärliga tema lyfte fram musik med åländsk koppling med anledning av självstyrelsens 100­årsjubileum. På festen uppfördes Mona Kummels aria ur operan Is, komponerad av Jaakko Kuusisto, för första gången på svenska. I programmet ingick även musik av Sebastian Fagerlund, Britta Byström, Jack Mattsson, Lars Karlsson och Fredrik Pacius till texter av Lars Huldén, Pär Lagerkvist och Zacharias Topelius. Musiken framfördes av sångaren Jenny Carlstedt och en ensemble ledd av Jan Söderblom.

Årsmötet 8.4.2021

I sällskapets årsmöte deltog 21 medlemmar.

Till medlemmar i vetenskapliga rådet för treårsperioden fram till årsmötet 2024 återvaldes docent Kristina Malmio och professor Mattias Pirholt och invaldes lagman Johan Aalto och professor Åsa von Schoultz. Johan Aalto valdes till skattmästare fram till årsmötet 2024.

Till medlem i finansrådet för perioden fram till årsmötet 2025 återvaldes verkställande direktör Jannica Fagerholm. Partner Björn Teir valdes till medlem i finansrådet fram till årsmötet 2022.

Till revisor för verksamhetsåret 2021 valde årsmötet CGR­samfundet KPMG, som meddelat att Marcus Tötter man CGR fungerar som huvudansvarig revisor.

På förslag av vetenskapliga rådet och finansrådet beslutade årsmötet bibehålla medlemsavgiften för årsmedlemmar vid 25 euro och avgiften för ständigt medlemskap vid 800 euro.

Vetenskapliga rådets sammansättning

Vetenskapliga rådet hade följande sammansättning: ordförande, professor Henrik Meinander (invald 1998), vice ordförande, professor Mona Forsskåhl (invald 2014), sekreterare, professor Pauline von Bonsdorff (invald 2017), skattmästare, lagman Johan Aalto (invald 2021). Övriga ledamöter var bergsrådet Ole Johansson (invald 2018), fram till årsmötet, docent Ruth Illman (invald 2017), professor Karmela Liebkind (invald 1994), fram till årsmötet, docent Kristina Malmio (invald 2015), professor Tom Moring (invald 2010), professor Fredrik Nilsson (invald 2020), professor Mattias Pirholt (invald 2020), professor Åsa von Schoultz (invald 2021), professor Camilla Wide (2007) och docent Ann­Catrin Östman (invald 2013).

Vetenskapliga rådets konstituerande möte ägde rum den 22 april 2021. Rådet sammanträdde under året till nio möten och arbetsutskottet likaså till nio möten.

Ledamöternas närvarofrekvens vid mötena var: Aalto 6/6, von Bonsdorff 9/9, Forsskåhl 9/9, Illman 9/9, Johansson 3/3, Liebkind 3/3, Malmio 9/9, Meinander 9/9, Moring 9/9, Nilsson 7/9, Pirholt 7/9, von Schoultz 6/6, Wide 9/9 och Östman 9/9.

Sällskapets bokslut för 2021

Vetenskapliga rådet har för sin del tagit del av sällskapets bokslut för 2021 och tillstyrker att det fastställs.