9789127133679 by Smakprov Media AB

Ta kommandoT över din

ISBN 978-91-27-13367-9

ruSSell a . Barkley

Boken riktar sig till dig som har fått diagnosen eller tror att du har adHd. även närstående och vårdpersonal kan ha stor nytta av boken, som är en omistlig källa till förståelse och kunskap om adHd hos vuxna.

ADHD

Russell A. Barkley är en internationell förgrundsgestalt inom adHd-området och professor i psykiatri. Han har publicerat flertalet studier och böcker, och är en ofta anlitad föreläsare världen över. Hans arbete genomsyras av en bred forskningsbaserad kunskap om och klinisk erfarenhet av både barn och vuxna med adHd. Christine m. Benton är skribent och redaktör.

russell a. Barkley är en av världens mest framstående forskare inom adHd. i denna vetenskapligt baserade och praktiska manual presenterar han strategier för hur du som har adHd kan bygga upp dina styrkor. Han beskriver tekniker som du lätt kan lära dig för att hantera viktiga livsområden såsom relationer, arbete, hälsa och ekonomi. Steg för steg vägleds du till att utveckla färdigheter som ökar möjligheterna att styra livet i den riktning du vill. du får också svar på vanliga frågor om adHd, mediciner och annan behandling som finns, varvat med många exempel som ger igenkänning och inspiration.

m e d C h r i s t i n e m . Be n t o n

vad är egentligen adHd? Hur är det att leva med diagnosen som vuxen? och vilka verktyg finns för att skapa ordning och struktur i vardagen?

ruSSell a .

r vä r å d f r å ldS n a d H l e da n d -e x p e de rT

Barkley m e d C h r i s t i n e m . Be n t on

Ta kommandoT över din

ADHD STraTegier för eTT goTT liv

adHd finns på riktigt och drabbar inte bara barn. Jag har i mer än 35 år behandlat samt forskat och undervisat om adHd. under större delen av denna tid är det få som har trott att vuxna kan ha adHd. min forskning visar att uppemot två tredjedelar av alla barn som har adHd fortfarande har diagnosen som vuxna. det betyder att cirka 400 000 vuxna i Sverige har adHd. om du är en av dem – eller om du tror att du kanske kan vara det – då är det här rätt bok för dig.

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

9 789127 133679

NOK_BARKLEY_ADHD_final.indd Alla sidor

2013-06-03 16:09

Barkley_inlaga.indd 2

2013-06-29 08:47

Till mitt senaste barnbarn, Liam Stephen Barkley, en ny källa till ljus och kärlek i mitt liv. – R. A. B.

Barkley_inlaga.indd 5

2013-06-29 08:47

Innehåll Förord till den svenska utgåvan................................................................. 8 Författarens tack......................................................................................11 Inledning..................................................................................................12 Steg 1 – Börja med en utredning............................................................. 14 1 Är det möjligt att du har ADHD?....................................................16 2 Kan du hantera problemet på egen hand?..................................... 26 3 Vart kan du vända dig för att få hjälp?..........................................31 4 Vad behövs för utredningen?.........................................................32 5 Vad kommer utredningen att visa?................................................37 Steg 2 – Ändra din inställning................................................................. 54 6 Lär känna din ADHD.....................................................................57 7 Stå emot impulser......................................................................... 69 8 Självkontroll..................................................................................76 9 Exekutiva funktioner.....................................................................83 10 Vad ADHD innebär och hur du tar kommandot över diagnosen....110 11 Erkänn din ADHD........................................................................117 Steg 3 – Förändra din hjärna..................................................................129 12 Därför är det klokt att pröva medicin.........................................131 13 Centralstimulerande medel..........................................................139 14 Läkemedel utan centralstimulerande effekt................................. 155 15 Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?................................162 Steg 4 – Förändra ditt liv........................................................................174 16 Regel 1: Stanna upp!...................................................................177 17 Regel 2: Se det förflutna … och sedan framtiden.........................182 18 Regel 3: Säg det förflutna … och sedan framtiden.......................186 19 Regel 4: Externalisera viktig information....................................191 20 Regel 5: Känn framtiden.............................................................199 21 Regel 6: Dela upp arbetet … och få det att kännas viktigt.......... 205 22 Regel 7: Gör problemen externa, fysiska och manuella...............213 23 Regel 8: Använd din humor!.......................................................218

Barkley_inlaga.indd 6

2013-06-29 08:47

Steg 5 – Förändra din situation............................................................. 222 24 Utbildning.................................................................................. 224 25 Arbete.........................................................................................237 26 Pengar.........................................................................................254 27 Relationer....................................................................................265 28 Risker förknippade med bilkörning, hälsa och livsstil.................278 29 Andra psykiska och emotionella svårigheter...............................294 30 Droger och kriminalitet...............................................................302 Bilaga: En närmare titt på ADHD-symtomen..........................................310 Referenser..............................................................................................318 Register..................................................................................................325 Om författarna......................................................................................336

Barkley_inlaga.indd 7

2013-06-29 08:47

Förord till den svenska utgåvan Under de senaste åren har ADHD blivit en alltmer bekant och erkänd diagnos i Sverige. Den här boken vänder sig direkt till dig som har fått diagnosen, eller anar att du har, ADHD. Boken är också en bra källa till kunskap för närstående, personer som känner någon med ADHD eller för dig som vill lära dig mer om tillståndet. Här får du på ett enkelt och tydligt sätt möjlighet till ökad kännedom om och förståelse för vad det innebär att ha ADHD som vuxen. Författaren, Russell Barkley, är en pionjär inom forskningen kring ADHD. Han har gjort banbrytande studier som haft stor betydelse för utvecklingen av utredning, bemötande och kunskap om tillståndet. Bland annat har resultaten bidragit till att bättre identifiera och känna igen symtom, och därigenom tydligare kunna beskriva diagnosen. Innehållet i den här boken grundar sig både på Barkleys egen omfattande forskning, och på andras. Nämnas kan att Russell Barkley och hans kollegor använder begreppet ADHD som ett paraplybegrepp för alla former av ADHD. Andra använder istället genomgående ADD som begrepp – och avser samma sak. Forskning har visat att ADHD är att betrakta som ett smörgåsbord av funktioner och symtom, och under livets olika faser har man olika innehåll på ”sin tallrik”. Därför talas det sällan om de olika undergrupperna numera. Under arbetet med att översätta boken har förlaget Natur & Kultur fått Russell Barkleys tillstånd att anpassa specifik information till svenska förhållanden. Här har jag haft min roll som fackgranskare. Det gäller framför allt beskrivningen av hur man går till väga för att få en utredning och hur den går till, vilka professionella man kan få hjälp av och vilka mediciner som används i Sverige. En av bokens styrkor är just att den utförligt beskriver medicinsk behandling och därmed ger dig som läsare goda möjligheter att bli en informerad samarbetspartner till din läkare (eller att som anhörig få bättre inblick i den behandling som din närstående ordinerats). Viktigt att betona i det sammanhanget är att medicinering alltid ska ordineras av läkare. För många vuxna med ADHD är det långt ifrån självklart att läsa böcker. Det har denna bok tagit hänsyn till genom att den är konkret och lätt att 8

Barkley_inlaga.indd 8

2013-06-29 08:47

ta till sig. Författarens omfattande kunskap om ADHD märks tydligt i tilltal och upplägg. Boken kan sträckläsas, eller lika gärna läsas i den takt och omfattning som du orkar och vill. Du behöver inte läsa i den ordning den är skriven, utan använd boken på det sätt som bäst möter dina behov. Den ställer inga krav på dig – du behöver inte lära dig innehållet utantill, utan kan återkomma till olika delar när du behöver det. Jag kan varmt rekommendera dig som har ADHD att använda boken för att få ökad kunskap om din diagnos och för att lära känna dig själv bättre. Innehållet hjälper dig att reflektera över din egen situation och hur du fungerar. Ha gärna en penna till hands och anteckna både på ställen där du uppmuntras till det och där du får spontana tankar och insikter. Se boken som en följeslagare. Den ger dig stora möjligheter att påbörja en förändring till mer struktur och mindre krångel i din vardag.

Stockholm 2013 Hannah Rubinstein Jakobsson Leg. psykolog, verksam vid Cereb; ett specialistföretag inom psykiatri, psykologi, kompetensutveckling och organisation.

Barkley_inlaga.indd 9

2013-06-29 08:47

Barkley_inlaga.indd 10

2013-06-29 08:47

Författarens tack Ett antal personer som har bistått vid de forskningsstudier som ligger till grund för merparten av de rön som presenteras i den här boken förtjänar min tacksamhet. Först och främst vill jag tacka fil.dr Mariellen Fischer och fil.dr Kevin Murphy för att ha deltagit som samarbetspartners vid ett flertal forskningsstudier, inklusive de som möjliggjordes genom tre statsbidrag från National Institute of Mental Health och National Institute of Child Health and Human Development, när jag var verksam vid University of Massachusetts Medical School. Jag skulle också vilja tacka Tracie Bush, Laura Montville, Lorri Bauer, Keith Douville, Cherie Horan, Hope Schrader, Kent Shiffert och Peter Leo för all hjälp med att genomföra dessa omfattande forskningsstudier. Jag skulle också vilja tacka alla hundratals vuxna med ADHD som deltog i studierna, och de som ingick i kontrollgrupperna, för deras vilja att dela med sig av sina liv så att vi fick chansen att lära oss mer om hur ADHD hos vuxna tar sig uttryck, förändras över tid, vilka funktionsnedsättningar som diagnosen innebär och hur man kan hantera vuxen-ADHD. Än en gång vill jag rikta min djupaste tacksamhet till Kitty Moore och Seymour Weingarten vid Guilford Press för deras uppmuntran och hjälp med den här boken, och för en stöttande förlagsrelation som har varat i över 28 år.

Barkley_inlaga.indd 11

2013-06-29 08:47

Inledning Den här boken riktar sig till dig: –– om du som vuxen har fått diagnosen uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet,i eller ADHD (attention-deficit/hyper activity disorder) eller –– om du fick diagnosen som barn och fortfarande har symtom eller –– om du tror att du kanske har ADHD eftersom du har svårt att ·· koncentrera dig ·· vara uppmärksam ·· organisera tillvaron ·· planera ·· lösa problem ·· hantera dina känslor. Den här boken kan hjälpa dig: –– om du vill ha vetenskapliga fakta om vad är som är fel –– om du vill hitta den bästa behandlingen –– om du vill lära dig strategier och färdigheter för att hantera dina symtom –– om du vill lära dig hur du kan lyfta fram dina styrkor. i I den svenska upplagan av diagnosmanualen DSM-IV TR används termen uppm ärk samhetsstörning/hyperaktivitet. Begreppet ADHD är dock välkänt, väl inarbetat och vedertaget i de flesta sammanhang i Sverige. Därför har vi valt att använda ”ADHD” i den här boken. Fackgranskarens anm.

Barkley_inlaga.indd 12

2013-06-29 08:47

finns på riktigt och drabbar inte bara barn. Jag har i mer än 35 år behandlat samt forskat och undervisat om ADHD. Under större delen av denna tid är det få som har trott att vuxna kan ha ADHD. Min forskning visar att upp emot två tredjedelar av alla barn som har ADHD fortfarande har diagnosen som vuxna. Det betyder att 4–5 procent av alla vuxna har ADHD. Det är mer än 11 miljoner vuxna bara i USA och cirka 400 000 i Sverige. Om du är en av dem – eller om du tror att du kanske kan vara det – då är det här rätt bok för dig. Jag skrev den eftersom jag vill att du ska få ta del av allt vi har lärt oss under årtionden av forskning. ADHD är sannolikt ett av de mest grundligt studerade av alla psykiska och emotionella tillstånd. Faktum är att informationen och råden i den här boken bygger på de drygt 7 000 forskningsstudier om ADHD som har publicerats det senaste århundradet. I dag har vi en väldigt god uppfattning om vad ADHD är. Vi vet en hel del om hur tillståndet påverkar hjärnan. Vi har en bättre bild än någonsin av hur och varför symtomen får vardagen att kännas som en enda lång uppförsbacke. Men framför allt har vi i dag behandlingar som är så effektiva att många vuxna upplever att spelplanen för första gången någonsin jämnas ut för dem. Du kommer att få läsa om dessa längre fram i boken. Med utgångspunkt i en teori om ADHD som jag har utvecklat erbjuder den här boken dessutom ett antal strategier som kan förändra ditt liv på jobbet, hemma, i skolan och tillsammans med din familj och dina vänner. Dessa strategier bygger på ett vetenskapligt perspektiv på vad som ligger bakom symtomen, och de kan hjälpa dig att nå framgång inom områden som är viktiga för dig. Det förtjänar du. adhd

Barkley_inlaga.indd 13

2013-06-29 08:47

STEG ETT Börja med en utredning ”Tiden rinner i väg, och jag lyckas inte hantera den lika bra som andra vuxna.” ”Både mitt huvud och mitt liv är en enda röra. Ofta känns det som att jag inte alls kan hålla ordning på jobbet eller andra aktiviteter i samma utsträckning som andra vuxna jag känner.” ”Jag vet att jag hoppar från det ena till det andra, från ett projekt till ett annat, och det driver personerna jag jobbar med till vansinne. Men jag måste göra saker så fort jag tänker på dem, för om jag inte gör det glömmer jag bort det och då blir det aldrig av.” ”När jag var liten var jag alltid den som hade svårt att sitta stilla och som alltid hade massor av energi men ingen aning om vad jag skulle göra av den. Jag kände mig alltid utanför, och jag avskydde det. Jag minns att jag var tvungen att gå till skolsköterskans mottagning varje dag för att ta mina mediciner – det kändes så hemskt! Ingen ville vara vän med mig eftersom jag inte passade in i gruppen. Jag kommer aldrig att bli den tysta, lugna, tillbakadragna tjejen i något sammanhang. Jag är den utåtriktade, ibland högljudda (okej, oftare än jag vill erkänna), intensiva, lite nördiga, sarkastiska, roliga tjejen som alla plötsligt vill umgås med.” ”Det här är vad som hände förra helgen och som min fru är så upprörd över. På lördagsmorgonen tog jag fram gräsklipparen för att klippa gräset, men bensinen var slut. Jag tog bensindunken med mig i bilen och körde ner till macken för att tanka, och medan jag fyllde dunken svängde en av mina bästa vänner in på macken. Han är lika tokig i att fiska som jag. Han berättade att han hade extra fiskespön och vadarstövlar med sig, så varför inte åka ner till forsen och fiska lite. Så jag sa ”javisst” och hoppade in i hans bil och lämnade min på bensinstationen. Vi fiskade i någon timme och sedan blev vi törstiga, så vi åkte till en trevlig liten bar där grabbar gillar att hänga och 14

Barkley_inlaga.indd 14

2013-06-29 08:47

dricka öl. Då var klockan tre på eftermiddagen, och när jag till slut kom tillbaka till bensinstationen och skulle hämta min bil så var polisen där. Min fru hade nämligen ringt till dem när jag fortfarande inte hade kommit hem flera timmar efter att jag hade åkt för att tanka gräsklipparen, eftersom hon trodde att det hade hänt något hemskt. Hon blev så rasande på mig när hon fick veta vad jag hade gjort att hon inte ville prata med mig på flera dagar! Men sådan är jag – jag följer bara med i det som händer omkring mig, och jag kommer inte ihåg vad det var jag borde ha gjort, eller så avfärdar jag det bara som mindre intressant än det jag kanske har möjlighet att göra.”

Barkley_inlaga.indd 15

2013-06-29 08:47

1. Är det möjligt att du har ADHD? Känner du igen de upplevelser du just läste om? Det är berättelser av vuxna med ADHD. Det första citatet fångar kärnan av vad det innebär att ha ADHD. Det är en kort och koncis beskrivning av de tidshanteringsproblem som ADHD leder till i vardagen för vuxna. Känns det som att du ofta hamnar i otakt med klockan och med scheman och kalendrar? Är du alltid sen, splittrad eller osäker på vad du ska göra med dygnets få timmar? Om det stämmer så vet du också att det inte är roligt att alltid känna att man sviker andra och sig själv eftersom man missar deadlines och inte dyker upp på möten eller när man har stämt träff med någon. Du vet att det är svårt att behålla känslan av att kunna prestera och vara kompetent som vuxen när din omgivning inte tror att de kan lita på att du klarar av saker och ting. Det kanske är dags att ändra på det.

Hur skulle du beskriva dina problem? Naturligtvis är det inte bara ADHD som ligger bakom svårigheterna med tidshanteringen. Men om du också känner igen dig i en del av de andra problemen som har beskrivits ovan kan ADHD vara boven i dramat. Och i så fall finns det mycket du kan göra för att förändra ditt liv till det bättre. Gå snabbt igenom den här listan och sätt ett kryss framför varje fråga som du svarar ”ja” på. –– Har du svårt att koncentrera dig? –– Blir du lätt distraherad? –– Ser du dig själv som mycket impulsiv? –– Har du svårt att organisera eller hålla ordning på saker och ting? –– Har du märkt att du har svårt att tänka klart? –– Känns det som att du alltid måste ha mycket att göra – men sedan slutför du sällan något?

Barkley_inlaga.indd 16

2013-06-29 08:47

–– Brukar folk säga att du pratar för mycket? –– Har du svårt att lyssna uppmärksamt på andra? –– Brukar du lägga dig i och avbryta andra när de talar eller gör saker – och sedan önska att du hade tänkt efter först? –– Brukar du ofta överrösta alla andra? –– Har du ofta svårt att få fram poängen i det du försöker säga? –– Känner du dig ofta rastlös inombords? –– Brukar du glömma bort sådant som måste göras men som inte är brådskande?

Längst bak i boken finns en lista med ytterligare 91 symtom som förknippas med ADHD och som vi samlade in under en sjuårig studie.

Bara en neuropsykiatrisk utredning kan säkert visa om du har ADHD eller inte, men ju fler frågor du besvarade med ”ja”, desto mer sannolikt är det att du uppfyller diagnoskriterierna. Det jag redan nu kan säga är att mängder av forskningsresultat pekar på ett samband mellan den här typen av problem – och hundratals liknande – och ADHD hos vuxna. Resultaten visar också hur allvarliga följderna kan bli. ADHD kan få folk att göra av med hela lönen på något som är roligt för stunden – så att de inte kan betala räkningarna och aldrig någonsin kan spara tillräckligt med pengar för att ha råd med semestern, bilen eller huset – som de mycket hellre kommer att vilja ha på sikt än köpet som kändes oemotståndligt i dag. ADHD kan få folk att satsa allt på en investering som de, med lite tålamod och efterforskningar, skulle ha förstått var riskabel. Tillståndet kan få dem att säga och göra allt möjligt som de senare ångrar. Låter det bekant? Men, kanske du tänker, det finns inte en chans att jag har ADHD. Jag är ju 17

Barkley_inlaga.indd 17

2013-06-29 08:47

inte hyperaktiv! Min bror (eller syster, brorson, barndomsvän, klasskompis) hade ADHD när vi var små, och han hade svårt att sitta stilla, han var rastlös, ”hyper” och alltid pinsamt utåtagerande. Sådan är inte jag.

Du behöver inte vara hyperaktiv för att ha vuxen-ADHD.

En aspekt av vuxen-ADHD som vi har börjat förstå bättre är att hyperaktivitet faktiskt är vanligare hos barn med samma diagnos, men att den avtar avsevärt under tonåren och i vuxen ålder. Det enda som finns kvar av hyperaktiviteten hos vuxna med ADHD är ofta känslan av rastlöshet och behovet av att hålla sig sysselsatt, något du kanske känner igen.

Det vi vet om vuxna med ADHD bygger på vetenskapliga fakta: –– Data från 1991 och framåt från University of Massachusetts Medical School. Här grundades en av de första klinikerna i USA för vuxna med ADHD. –– Forskningsresultat från en studie med 158 barn med ADHD (och 81 utan ADHD) som följdes upp i vuxen ålder. Detta är en av de mest omfattande studier som någonsin genomförts.

Om du tror att du kanske har ADHD finns det goda skäl för en neuropsykiatrisk utredning: –– Vi kommer hela tiden på nya saker som kan hjälpa dig. Trots att ADHD inte har varit en erkänd diagnos för vuxna särskilt länge börjar vi, tack vare forskningen, få allt större kunskaper om ADHD.

Barkley_inlaga.indd 18

2013-06-29 08:47

–– adhd kan kännas mer smärtsamt än många andra psykologiska tillstånd och tillståndet kan orsaka lidande för dig varje dag, vart du än går. ADHD är mer hämmande inom fler områden av vuxenlivet än de flesta andra tillstånd som behandlas inom den psykiatriska öppen vården. –– Det finns mycket mer hjälp i form av effektiva behandlingsalternativ och copingstrategier är för många andra tillstånd som drabbar vuxna. ADHD är ett av de mest behandlingsbara psykiatriska tillstånden.

Hur länge har du haft dessa svårigheter? Fundera på hur länge du har haft svårt att hantera din tid, koncentrera dig och kontrollera dina impulser. Skulle du säga att det bara handlar om veckor eller månader eller snarare om flera år? Fundera på hur du var som barn. Hade du samma typ av problem då? Minns du om du hade svårt att sitta stilla i skolan? Avsluta hobbyprojekt? Följa reglerna på en lekplats? De vuxna med ADHD som jag har studerat, diagnostiserat och behandlat har varierande minnen av de typer av svårigheter som du bockade av tidigare. Många fick aldrig någon diagnos som barn. Ibland trodde inte barnläkaren att ADHD fanns. Ibland tyckte inte föräldrarna att ”hyperaktivitet eller koncentrationssvårigheter var någon anledning att ta med barnet till doktorn”, som en man som fick sin diagnos i tjugofemårsåldern berättade. Dessa personer trodde kanske på myten att deras problem gick att hantera med ren viljestyrka. Ibland får människor inte heller någon diagnos för att de befinner sig i en gråzon där vissa symtom tyder på ADHD och andra inte, eller för att de har andra problem som gör bilden mer komplex. Att man som barn inte fick en diagnos betyder inte att man inte har ADHD.

Plötsliga och kortvariga symtom innebär ofta att man kan utesluta ADHD.

Barkley_inlaga.indd 19

2013-06-29 08:47

Att man som vuxen inte har lika stora problem med tidshantering, koncentration och impulskontroll som man hade som barn betyder inte att man inte har ADHD. Att man som barn var hyperaktiv men inte är det som vuxen betyder inte att man inte har ADHD. Men om man inte har haft några symtom alls på ADHD som barn betyder det antagligen att man inte har ADHD. Symtom som påminner om ADHD och som dyker upp först när man är vuxen, eller som inte har hållit i sig särskilt länge, orsakas antagligen av något annat – till exempel en hjärnskada eller någon annan fysisk åkomma.

Av alla de ADHD-fall som vi har diagnostiserat vid våra olika kliniker och i olika studier, visade sig symtomen före 16 års ålder i 98 procent av fallen.

Om du inte har något tydligt minne av att du som barn hade liknande problem som de du just bockade av, finns det kanske någon som kände dig väl då som du kan fråga? En förälder? Bror eller syster? Ironiskt nog innebär de problem som gör det svårt för personer med ADHD att få saker och ting gjorda i tid, att fatta kloka beslut och även att komma överens med andra, att de ibland har svårt att minnas sitt eget förflutna korrekt – åtminstone fram till 25–30-årsåldern. Jag kommer att förklara varför i Steg 2.

Jag hade inga problem som barn, och jag har ingen hjärnskada. Kan det vara så att jag har min intelligens att tacka för att min adhd inte har orsakat några problem för mig förrän nu? Jag fick höga poäng på IQ-test i lågstadiet.

Förutom i skolan och eventuellt i arbetslivet är det inte sannolikt att din intelligens skyddar dig mot upplevelsen av funktionsnedsättning. Intelligens är inte den enda faktorn som har inflytande över sådant som familjeliv och sociala sammanhang, bilkörning, kriminalitet, missbruk, kärleksrelationer, 20

Barkley_inlaga.indd 20

2013-06-29 08:47

äktenskap – och faktiskt de flesta andra områden. En hög intelligensnivå skulle inte nödvändigtvis ha inneburit ett skydd inom dessa områden om du hade ADHD-symtom. Om problemen plötsligt dyker upp när man är vuxen är det högst sannolikt att de beror på något annat än ADHD.

Barn och ungdomar med ADHD som jag har följt upp i vuxen ålder är sällan medvetna om vidden av sina symtom eller i vilken utsträckning symtomen inverkar på deras liv. Först vid 27–32 års ålder börjar vuxna med adhd tala om sig själva på ett sätt som stämmer överens med hur andra talar om dem.

Jag tror att jag kanske har adhd nu trots att jag inte hade koncentrationssvårigheter eller andra problem när jag var yngre. Kan jag kanske ha kompenserat för min adhd på andra sätt?

Vår forskning visar att vuxna personer med ADHD uppger att de ofta känner sig hindrade inom i genomsnitt sex eller sju av tio huvudsakliga aktivitetsområden i livet. ADHD orsakar allvarliga funktionsnedsättningar inom alla vuxenlivets sfärer, från utbildning till arbete och familjeliv. Det är i stort sett omöjligt att ta sig igenom barndomen, tonåren och till och med det tidiga vuxenlivet genom att ”kompensera” på något sätt. De flesta psykologer och läkare skulle ha svårt att acceptera tanken att ADHD inte skulle ha haft störande inverkan på en persons funktionsförmåga förrän i vuxen ålder, utan starka belägg för att föräldrar och skolpersonal har gjort betydande ansträngningar för att hjälpa till. ADHD kännetecknas av brist på kompensation under barndomen – inte av att man har lyckats kompensera under dessa år!

Symtomen måste ha funnits i minst sex månader för att de ska tas i beaktande när man ställer en ADHD-diagnos.

Barkley_inlaga.indd 21

2013-06-29 08:47

Vilka är dina symtom? Bara en specialist kan ge dig ett tillfredsställande svar på den frågan. Men för att få reda på om du kanske skulle behöva genomgå en utredning kan du bocka för de av nedanstående frågor som du skulle svara ”ja” på. I vår forskning, som är specifikt inriktad på att förstå ADHD hos vuxna, har vi funnit att följande nio kriterier bäst beskriver tillståndet. Brukar du ofta … –– lätt distraheras av yttre stimuli eller irrelevanta tankar? –– fatta impulsiva beslut? –– ha svårt att avbryta aktiviteter eller beteenden när du borde göra det? –– börja med ett projekt eller en uppgift utan att lyssna uppmärksamt på instruktionerna? –– misslyckas med att hålla löften eller fullfölja åtaganden gentemot andra? –– ha svårt att göra saker i rätt ordningsföljd? –– köra mycket fortare än andra – eller, om du inte kör bil, ha svårt att ägna dig åt fritidsaktiviteter eller göra roliga saker på ett avslappnat sätt? –– ha svårt att bibehålla koncentrationen på uppgifter eller fritidsaktiviteter? –– ha svårt att organisera uppgifter och aktiviteter?

I kapitel 3 hittar du mer information om hur du går till väga för att få genomgå en utredning. 22

Barkley_inlaga.indd 22

2013-06-29 08:47

I den fjärde upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV), utgiven av American Psychiatric Association, anges 18 symtom för att diagnostisera ADHD – 9 är inriktade på uppmärksamhetssvårigheter och 9 på hyperaktivitet och impulsivitet. Men den listan (se bilagan) utvecklades för att användas enbart på barn. Mina kolleger och jag har sammanställt forskningsresultat som visar att de nio symtom som redovisas i ovanstående lista är bättre lämpade för vuxna. En av mina forskarkolleger, fil.dr S tephen Faraone, har gjort en oberoende studie med egna grupper av vuxna, och den visade att dessa symtom f ungerade mycket bra för identifiering av vilka som hade ADHD. Bockade du av fyra av de första sju symtomen på listan, eller sex av alla nio symtom? Om du gjorde det är det högst sannolikt att du har adhd. Du bör i sådana fall vända dig till en specialist för att genomgå en neuropsykiatrisk utredning, om du inte redan har gjort det.

Hur påverkar symtomen ditt liv? ADHD är inte en kategori som man antingen passar in i eller inte. Det är inte som med graviditet. Det är snarare som med kroppslängd eller intelligensnivå. Se det som en skala, där olika personer hamnar på olika ställen längs skalan. Men var på skalan går gränsen mellan ”diagnos” och ”ingen diagnos”? Den går där funktionsnedsättningen påverkar en grundläggande vardaglig aktivitet. Symtom är de sätt på vilka ett psykiskt tillstånd uttrycker sig i tankar och handlingar. Funktionsnedsättning syftar på de negativa konsekvenser som symtomen får. I tabellen på nästa sida listar vi de vanligaste funktionsnedsättningarna som orsakas av ADHD i barndomen och senare.

I Steg 5 presenteras särskilda strategier för hur man kan förhindra ADHD-symtom från att ge de funktionsnedsättningar som beskrivs i tabellen. 23

Barkley_inlaga.indd 23

2013-06-29 08:47

Typiska funktionsned sättningar i barndomen

Typiska funktionsnedsättningar i tonåren och vuxenlivet

Stress och konflikter i familjen

Bristande funktionsförmåga på jobbet

Dåliga relationer med jämnåriga

Byter ofta jobb

Få eller inga vänskapsrelationer

Sexuellt riskbeteende/tonårsgraviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar

Störande uppträdande i affärer, kyrkan och andra offentliga sammanhang, till den grad att man blir ombedd att gå därifrån och inte komma tillbaka

Vårdslös bilkörning (fortkörning, upprepade bilolyckor)

Bristande hänsyn till den egna säkerheten/frekventa skador efter olyckshändelser

Svårigheter att sköta ekonomin (impulsköp, frekvent användning av kreditkort, illa skötta avbetalningar på skulder, litet eller inget sparande etc.)

Långsam utveckling av självkännedom

Problem med kärleksrelationer och i äktenskapet

Långsam utveckling av personligt ansvarstagande

Mindre vanliga men anmärkningsvärda:

Avsevärt sämre skolprestationer än genomsnittet

Antisociala aktiviteter (lögner, stölder, slagsmål) som leder till täta kontakter med polisen, anhållanden och även fängelsevistelser, ofta förknippat med ökad risk för droganvändning och drogmissbruk

Avsevärt färre år i skolan

Generellt sett mindre hälsosam livsstil (mindre motion; mer stillasittande, ensamma aktiviteter, till exempel dataspel, teve och internet; övervikt, hetsätning eller bulimi, sämre näringsintag; ökad konsumtion av nikotin och alkohol) och därigenom ökad risk för kranskärlssjukdom.

Barkley_inlaga.indd 24

2013-06-29 08:47

Vad händer härnäst? Nu bör du vara ganska säker på om du har ADHD eller inte och om du borde genomgå en neuropsykiatrisk utredning. –– Har du i dagsläget minst 4–6 av de 9 symtomen? –– Gör de sig ofta påminda i din vardag? –– Har du haft dessa svårigheter i minst sex månader? –– Utvecklades de under barndomen eller i tonåren (före 16 års ålder)? –– Har dina nuvarande symtom fått negativa konsekvenser (funktionsnedsättning) inom ett eller fler viktiga områden (utbildning, arbete, sociala relationer, kärleksrelationer eller äktenskap, hur du handskas med dina pengar, kör bil etc.)? –– Upplevde du att symtomen fick negativa konsekvenser när du var barn? Om du svarar ”ja” på alla dessa frågor är det mycket troligt att du har ADHD. Läs vidare för att få reda på vad du kan göra åt det.

Barkley_inlaga.indd 25

2013-06-29 08:47

2. Kan du hantera problemet på egen hand? Det kan kännas som en stor lättnad att tro att man kanske har ADHD; då förstår man åtminstone varför livet har varit så tufft. Och då är väl problemet löst, eller hur? Då behöver man bara läsa några böcker som den här för att lära sig hur man kan hantera de svårigheter som ADHD medför. Lugn i stormen. Det finns ett antal väldigt viktiga skäl till att det är bra att söka specialisthjälp, både för att få diagnos och behandling. I det här kapitlet går vi noga igenom det som en 30-årig man helt enkelt uttryckte så här:

”Jag har i många år jobbat väldigt hårt med att försöka hantera min adhd på egen hand, och det känns som om jag har lyckats ganska bra. Men nu tror jag att jag behöver lite hjälp. Jag är trött på att vara en ’vindflöjel’ i karriären, och jag skulle så gärna vilja bestämma mig för något och bli så bra som jag VET att jag kan bli.”

Detta är i korthet anledningarna till att du bör söka specialisthjälp: –– För att säkerställa att symtomen inte orsakas av något annat tillstånd än ADHD och som behöver behandlas. –– För att få veta om dina problem orsakas av en kombination av ADHD och ett annat tillstånd. –– För att få tillgång till den receptbelagda medicin som har visat sig ha stor effekt på förmågan att hantera symtom, om du skulle få diagnosen ADHD. –– För att få reda på vad dina styrkor och svagheter är, så att du kan rikta in dina försök till problemhantering där de behövs. Allt detta är goda skäl till att bygga upp en relation med en läkare som kan ordinera rätt behandling. Låter det bra? I så fall kan du gå direkt till kapitel 3. Om du däremot 26

Barkley_inlaga.indd 26

2013-06-29 08:47

känner att du vill veta mer om varför du inte bör försöka hantera problemet på egen hand, kan du läsa resten av det här kapitlet.

Orsakas dina symtom av något annat, som ett medicinskt tillstånd? Låt oss återvända till tanken att det kan kännas som en lättnad att veta att man kanske har ADHD. Det har visat sig att det kan vara terapeutiskt i sig att få ett namn på, och en neurobiologisk förklaring till, många av de svårigheter man har. När du vet vad som är fel behöver du inte längre klandra dig själv för att du inte kan hantera dina problem. Men utan en utredning kan du inte säkert veta att du har ADHD. Bara en erfaren läkare eller psykolog med specialistkompetens har utbildning och omdöme för att kunna tillämpa de diagnostiska kriterier som du läste om i kapitel 1. Utan den bakgrunden kan man inte ta med i beräkningen de nyanser som utgör skiljelinjen mellan tecken på ADHD och symtom som kan hittas i mindre utsträckning bland vuxna i allmänbefolkningen. Man har inte heller tillräckliga kunskaper om andra psykologiska och psykiatriska tillstånd som leder till svårigheter med uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne för att kunna skilja mellan dessa och ADHD.

Skulle det inte vara en ännu större lättnad att veta att du har ADHD än att bara gissa?

Minst lika viktigt är att en psykolog eller specialistläkare kan genomföra de medicinska test eller procedurer som behövs för att säkerställa att symtomen inte beror på en hjärnskada eller sjukdom, som vi nämnde i kapitel 1.

Kan ADHD förklara allt du går igenom? Även om du i kapitel 1 fick en stark känsla av att du har ADHD, behöver du genomgå en neuropsykiatrisk utredning för att vara säker på att det är det 27

Barkley_inlaga.indd 27

2013-06-29 08:47

som är hela förklaringen. Det vore oerhört destruktivt att behandla någon för ADHD och som trots behandlingen fortsätter att ha svårigheter på grund av att något annat problem är oupptäckt och obehandlat. Om en utredning visar att du har fler samtidiga diagnoser (så kallad komorbiditet) kommer du inte bara att få en diagnos och information om diagnosen/diagnoserna, utan även en lista med behandlingsrekommendationer. Det är det första steget för att lämna livet som ”vindflöjel” bakom dig.

De flesta vuxna med ADHD har minst två psykiatriska dia gnoser: 80–85 procent har ADHD och en annan diagnos, och mer än hälften kan ha tre diagnoser.

Andra tillstånd som ofta förekommer tillsammans med ADHD

Trotssyndrom Uppförandestörning (aggressivitet, kriminalitet, skolk etc.) Inlärningssvårigheter (förseningar avseende läsning, räkning, skrivning, stavning etc.) Bipolärt syndrom hos barn och tonåringar Antisocial personlighet hos vuxna Alkoholism och annat missbruk Tics eller det allvarligare Tourettes syndrom (multipla motoriska och vokala tics) Autismspektrumstörningar

Den bästa behandlingen är receptbelagd I Steg 2 kan du läsa mer om vilka läkemedel som används vid behandling av ADHD. Det som är viktigt för dig att tänka på just nu är att medicin fungerar när det handlar om ADHD-symtom. Medicinerna lindrar symtomen. De flesta 28

Barkley_inlaga.indd 28

2013-06-29 08:47

vuxna har god effekt av dem – mindre än tio procent får ingen positiv effekt av något av de läkemedel som är godkända för behandling av ADHD. Det verkar till och med som att medicinen tillfälligt korrigerar eller kompenserar för de underliggande neurobiologiska svårigheter som sannolikt bidrar till själva uppkomsten av ADHD.

Förmodligen kan ingen annan behandling för något annat psykiatriskt tillstånd mäta sig med ADHD-läkemedel när det gäller att nå framgång.

Många andra behandlingar och copingtekniker är bara effektiva förutsatt att personen med ADHD samtidigt tar medicin. Vi vet av erfarenhet att vuxna med ADHD som väljer att inte ta medicin när de har fått sin diagnos ofta kommer tillbaka inom 3–6 månader och ber om att få börja då, eftersom de har insett att inget annat alternativ fungerade särskilt bra för att ta itu med problemen.

Studier visar att ADHD-läkemedel kan: –– normalisera beteendet för 50–65 procent av alla med ADHD –– avsevärt förbättra beteendet för ytterligare 20–30 procent av alla med ADHD.

Exakt vilka är dina styrkor och svagheter? En neuropsykiatrisk utredning består av flera steg. Dessa steg är utformade för att belysa svårigheterna från flera olika håll så att man inte missar viktiga aspekter eller feltolkar signaler. Om du tycker att processen känns tjatig och långdragen kan du tänka på att psykologen försöker utesluta sådant som inte 29

Barkley_inlaga.indd 29

2013-06-29 08:47

orsakar problem och samtidigt identifiera vad som faktiskt orsakar besvären. Det finns ytterligare en anledning till varför det är viktigt att ha tålamod under processen. När psykologen försöker ta reda på de möjliga orsakerna till dina symtom kommer han eller hon även att blottlägga viktig information om dina personliga styrkor. Om du vet vilka färdigheter i livet som du är riktigt bra på och vad du har naturlig fallenhet för blir det lättare för dig och psykologen att välja copingstrategier som är skräddarsydda för att vara till störst hjälp för dig. Konstnärlig talang och en vinnande personlighet beror inte på att du har ADHD, men du kan lära dig att använda dessa förmågor för att kompensera för dina ADHD-symtom. Alternativet är att hitta en karriärväg där dina starka sidor kan användas. Jag har till exempel träffat många representanter för läkemedelsföretag som har ADHD men som är suveränt duktiga i sitt jobb. Arbetet innebär att de får resa mycket och träffa många olika läkare och annan vårdpersonal, vilket gör att de har fullt upp och är på språng. Ett vanligt nio-till-fem-jobb på kontor skulle kanske vara så tråkigt att de skulle få svårt att koncentrera sig och hitta motivationen för att nå framgång, trots en naturlig talang för försäljning och kundrelationer. I stället gör de ständiga miljöombytena att de här representanterna får ny energi och nytt fokus. Många arbetar också i arbetsgrupper tillsammans med andra representanter i en region, vilket ger arbetet en viss struktur som inte skulle ha varit möjlig om de hade jobbat som ensamma säljare. Det är detta som utredningen går ut på: att ta reda på exakt vad som är problemet och vad som fungerar bra för dig, så att du kan få en behandlingsplan som så snabbt som möjligt leder in dig på vägen mot hälsa och framgång.

Barkley_inlaga.indd 30

2013-06-29 08:47

3. Vart kan du vända dig för att få hjälp? Om du ännu inte har genomgått en utredning och fått en diagnos vänder du dig till din lokala psykiatriska mottagning. Den hittar du enklast genom att söka på ditt landstings webbplats. I de flesta landsting i Sverige utreds ADHD inom psykiatrin. (Detta gäller vuxna. Barn utreds antingen inom barnpsykiatrin, på barnläkarmottagningar eller inom särskilda team som exempelvis kan heta NU-team). Många landsting har långa köer till utredning. Det finns en nationell vårdgaranti som för vuxna innebär att man inte ska behöva vänta mer än tre månader från det att beslut fattats om utredning tills dess att utredningen påbörjats. Om det egna landstinget inte kan tillgodose detta finns det ofta alternativ i form av upphandlade underleverantörer eller valfrihetsremiss. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förbundet har många lokalföreningar och kan ofta hjälpa till genom att informera om vad som gäller för utredning på det lokala planet.

Frågor att ställa innan utredningen genomförs Då kunskapen om neuropsykiatri och kompetensen för utredning av ADHD skiftar mycket, kan du ställa dessa frågor: –– Hur många neuropsykiatriska utredningar har psykologen eller läkaren genomfört? –– Hur många procent av mottagningens patienter är personer med ADHD (till skillnad från andra diagnoser)? –– Hur länge har läkaren eller psykologen behandlat vuxna med ADHD? –– Behandlar läkaren patienter efter att diagnosen är ställd? Om inte, vart remitteras patienten för behandling?

Barkley_inlaga.indd 31

2013-06-29 08:47

4. Vad behövs för utredningen? Om man vet vad man har att förvänta sig brukar utredningen gå snabbare och smidigare.

Förbered dig genom att veta vad som kommer att hända och vad ska du ta med dig Detta brukar ingå i en neuropsykiatrisk utredning: –– Skattningsskalor och remissinformation som samlas in före eller under utredningen. –– En intervju med dig. –– Genomgång av tidigare journalanteckningar som kan dokumentera funktionsnedsättningen. –– Intervjuer med personer som känner dig väl för att styrka din berättelse. –– En allmän läkarundersökning om medicinering övervägs som en del av behandlingen, eller om andra samtidiga medicinska tillstånd (så kallad komorbiditet, eller samsjuklighet) behöver utredas (såvida inte din läkare redan har gjort en sådan undersökning). –– Ibland ingår även psykologiska test för att utesluta allmän kognitiv försening eller inlärningssvårigheter. Det här kan du ta med dig för att förenkla dessa steg: –– Alla dokument du har eller kan få tag på i förväg från skolor du har gått på och från läkare eller psykologer du har träffat samt dokumentation om trafikförseelser eller andra brott eller annan dokumentation av problem som kan relateras till ADHD eller någon annan diagnos.

Barkley_inlaga.indd 32

2013-06-29 08:47

–– Namn på några personer som du känner väl och litar på och som kan tala uppriktigt och objektivt med personerna som gör utredningen. –– Resultatet av läkarundersökningen, om din läkare redan har gjort en sådan. –– En lista över personer i släkten som du vet har en psykiatrisk diagnos. –– En beskrivning av funktionsnedsättningar under barndomen och tonåren, samt även sådana som uppkommit senare.

Ha ett öppet sinne Du kommer till psykologen eller läkaren för att du vill ha svar: Varför lyckas inte du göra det som alla vuxna måste göra? Varför måste du fortsätta kämpa trots alla försök att ”skärpa dig” och nå framgång? Vad krävs för att du ska nå viktiga mål både på det personliga planet och i yrkeslivet? För att kunna ge dig svar på dessa frågor måste psykologen eller läkaren få in mycket information från många olika håll. Du kanske ifrågasätter varför det behövs. Du kanske börjar känna dig rastlös mitt under utredningen och vill få den överstökad. Försök då att behålla fokus på målet – svar och lösningar – och kom ihåg att det allra viktigaste är att du går in i utredningen med ett öppet sinne.

Förbered dig på att det första besöket kan ta flera timmar.

Var tillmötesgående om du ombeds visa upp dokumentation från skola och andra ställen, trots att dina betyg är det sista du vill återvända till. Svara så ärligt du kan på frågor om din funktionsnedsättning. Var positiv till att utredaren vill intervjua någon som känner dig väl för att få ett värdefullt perspektiv utifrån. Alla test, frågeformulär och intervjuer som ingår i ut33

Barkley_inlaga.indd 33

2013-06-29 08:47

redningen är vetenskapligt utvärderade och utformade för att ge de mest tillförlitliga resultat som går att få inom psykologin.

Alla dessa test, skattningsskalor och frågeformulär, all tidigare dokumentation och alla intervjuer gör ju att psykologen redan vet allt som finns att veta om mig. Varför måste hon dessutom tala med mina släktingar?

Det kortfattade svaret är: ju mer, desto bättre. Ju fler olika källor som utredare kan luta sig mot för att bekräfta dina symtom och de funktionsnedsättningar du har, desto säkrare blir de slutsatser som kan dras. Det är därför som utredaren inte bara vill tala med dig; hon eller han använder också vetenskapligt utformade skattningsskalor och andra verktyg för att se på informationen från så många olika vinklar som möjligt. Men trots alla dessa verktyg är det fortfarande du som förser utredaren med all information. Faktum är att vuxna (och barn) med ADHD ofta uppger att de lyckas bättre med vissa uppgifter än vad oberoende observationer och objektiva mätningar visar att de faktiskt gör. Ett mycket vanligt exempel är bilkörning. Du kan mycket väl tro att du är en lika bra bilförare som vem som helst (eller till och med bättre än genomsnittet). Du kanske tycker att fortkörningsböterna som du har samlat på dig är orättvisa, att poliserna som skrev dem hade förutfattade meningar om dig eller bara ville fylla månadens kvot. Du kanske anser att bucklorna på din bil orsakades av den andra bilföraren, som var ouppmärksam eller tvekade för mycket och därför sände dubbla signaler till dig. Och alla de där parkeringsböterna som du fick eftersom du inte hade tid att leta efter en godkänd parkeringsplats – ja, men alla får väl sådana? En person som känner dig väl och – det här är avgörande – som är på din sida och vill hjälpa dig, inte bara kritisera dig, kanske kan berätta att du faktiskt kör mycket fortare än de flesta, att du ibland tappar koncentrationen på trafiken, att du försöker göra flera saker samtidigt och skicka sms när du kör och att du lätt tappar tålamodet i bilköer. På ytan kanske det verkar som ett övertramp från personen i fråga, men försök se det som att det ligger i ditt eget intresse att låta psykologen diskutera dina besvär och din bakgrund med någon som känner dig väl. Det kan vara en förälder, ett syskon, en partner eller sambo, alternativt en nära vän om det inte är möjligt att tala med någon i familjen. Utan det här perspektivet, som 34

Barkley_inlaga.indd 34

2013-06-29 08:47

information från andra som känner dig kan ge, kan det se ut som att du inte har ADHD trots att du faktiskt har det. Tänk på att du är här för att få svar – korrekta svar.

Varför är det så viktigt att veta att faster Ellen var deprimerad större delen av sitt liv? Vad har det med mig att göra?

Ärftlighet (gener) bidrar i varierande grad till de flesta psykiatriska tillstånd. Det innebär att sannolikheten är större för att en person ska drabbas av vissa psykiatriska tillstånd om denne har en släkting med en psykiatrisk diagnos. Dina släktingars psykiatriska diagnoser kan ge ledtrådar till vilken typ av tillstånd du kan ha. Ärftligheten för ADHD är hög, så om det inte är en verifierad hjärnskada som ligger bakom tillståndet är det troligt att dina släktingar har ADHD i större utsträckning än normalt. Men eftersom vuxna med ADHD ofta har en annan samtidig diagnos (se kapitel 2) kan det underlätta för utredaren om han eller hon känner till alla psykiatriska diagnoser som förekommer i din släkt. Om du inte vet något om detta kan det bero på att man förr i tiden ofta ansåg att sådan information var privat eller till och med skamlig. Därför kan det vara värt besväret att inför läkareller psykologbesöket fråga någon av dina föräldrar eller en äldre släkting om det finns några psykiatriska diagnoser i er släkt.

Fokusera på att få svar Du kanske inte har så trevliga minnen av prov och tentamenskrivningar. När du gör de olika psykologiska test som du eventuellt kommer att få, kom då ihåg att utredaren och du har samma mål: att hitta svar. Du vill antagligen inte att dessa svar ska baseras enbart på åsikter, så ansträng dig för att svara ärligt och öppenhjärtigt på frågorna. Låt å andra sidan ingen tala om för dig att resultatet på något test är ett vattentätt bevis för att du har eller inte har ADHD. Att ställa en diagnos är lika mycket en konst som en vetenskap. En korrekt ställd diagnos bygger på en skicklig analys, gjord av en specialist med tillräckligt mycket erfarenhet för att kunna väga samman resultat från olika delar av utredningen. Det är det bästa sättet att få en korrekt bild av dina svårigheter. 35

Barkley_inlaga.indd 35

2013-06-29 08:47

Vanliga psykologiska test under en utredning –– Kort test av intelligens eller generell kognitiv förmåga: Ibland kan man ha det svårt i skolan eller på jobbet på grund av att den intellektuella förmågan eller inlärningsförmågan är begränsad. Utredaren måste då utesluta att den här typen av begränsningar orsakar eller bidrar till dina ADHD-lika symtom. –– Test av läsning, räkning och stavning: Det är mer sannolikt att du får göra dessa test om du befinner dig i en utbildningsmiljö, som högskola eller universitet, yrkesutbildning eller arbetsrelaterad utbildning. Förseningar ses ofta hos personer med ADHD när det gäller teoretiska färdigheter som dessa. Det kallas ofta specifika inlärningssvårigheter, och det är viktigt att veta om du har sådana. –– Uppmärksamhets-, inhibitions- och minnestest: Alla psykologer gör inte den här typen av test. Det finns en risk att testresultatens betydelse överdrivs om man förutsätter att de direkt och objektivt kan mäta ADHD-symtom och att de därför är mer tillförlitliga än dina egna muntliga rapporter om dina symtom och den information som kommer från andra delar av undersökningen. Resultat som avviker från det normala kan tyda på ADHD eller andra diagnoser – men det betyder inte att normala testresultat utesluter ADHD.

Mellan 35 och 65 procent av alla som har adhd kan klara uppmärksamhets-, inhibitions- och minnestest och ändå ha adhd. Forskarna har upptäckt att personer som presterar dåligt på dessa test antagligen har en diagnos. Det betyder inte nödvändigtvis att man har ADHD, eftersom även andra diagnoser kan påverka testresultaten. Å andra sidan kan utredaren inte utesluta ADHD om personen får normala poäng på dessa test.

Barkley_inlaga.indd 36

2013-06-29 08:47

Barkley_inlaga.indd 37

2013-06-29 08:47

Ta kommandoT över din

ISBN 978-91-27-13367-9

ruSSell a . Barkley

ADHD

m e d C h r i s t i n e m . Be n t o n

vad är egentligen adHd? Hur är det att leva med diagnosen som vuxen? och vilka verktyg finns för att skapa ordning och struktur i vardagen?

ruSSell a .

r vä r å d f r å ldS n a d H l e da n d -e x p e de rT

Barkley m e d C h r i s t i n e m . Be n t on

Ta kommandoT över din

ADHD STraTegier för eTT goTT liv

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

9 789127 133679

NOK_BARKLEY_ADHD_final.indd Alla sidor

2013-06-03 16:09