9789147107384 by Smakprov Media AB

Läromedlet Elinstallation – Yrkesmannaskap beskriver såväl det praktiska yrkesmannaskapet som den planering och affärsmässighet som krävs av en installationselektriker. Informationen är uppdelad i en faktabok och en Montörshandbok. I Montörshandboken kan elever och yrkesverksamma elektriker få en fördjupad information om olika områden. Läromedlet är skrivet för alla som: • Påbörjat elektrikerutbildning i gymnasieskolan • Påbörjat en lärlingsutbildning • Har behov av fortbildning inom elinstallation

ELINSTALLATION - YRKESMANNASKAP MONTÖRHANDBOK

Elinstallation – Yrkesmannaskap

PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN

ELINSTALLATION - YRKESMANNASKAP MONTÖRSHANDBOK

PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN

OMSLAG Elteknik Montörhandb.indd 1

2015-05-05 13:29

5 Utanpåliggande installationer ISBN 978-91-47-10738-4 © 2015 Paul Håkansson och Liber AB Redaktör : Sture Sahlström Bildredaktör: PE Allkonsult AB Grafisk form och produktion: Paul Håkansson, PE Allkonsult AB Bildleverantörer: AB Novum ABB Västerås Bevi El AB Bohlin & Nilsson AB CityData AB Crouzet AB Didacta Dranetz-BMI Inc EIO Elajo Elteknik AB Elanalys Data AB ELDON VASA AB ELJO Elteknik AB ELKO AB Elritarna AB, Vetlanda Elsäkerhetsverket ESSVE Produkter AB, Sollentuna Extronic Elektronik AB Fagerhults Belysning AB Farandole Communications AB

Fireseal GARO Hager Elektro AB KAMIC, Karlstad Fagerhult Retail AB Fagerhult beysning AB Lexel Electric AB Malmbergs Marelco KB, Göteborg Mostphoto Noratel MP-Bolagen, Vetlanda PE Allkonsult AB, Vetlanda PIAB Mätsystem AB PR-saker-LR PROCAD Systems AB Prysmian Group Quibic Reklam AB RUTAB, Nässjö Schneider Electric Sverige AB

SEB-Elkonsult, Stora Skedvi SEK Svensk Elstandard Siemens AB Skandinaviska Solenoid AB Studio Etyd AB, Växjö Svenska Brandförsvarsföreningen Sveriges Elleverantörer Thorsman Tillquist Elteknik AB Trinergi AB Vattenfall Värmekabelteknik Wickelius Design www.willanordic.se

Tredje upplagan 1 Omslagsform och repro: Resultat Grafisk Form och Produktion AB Tryck: Sahara Printing, Egypten 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Inledning 150407.indd 2

2015-06-08 10:11

5 Utanpåliggande installationer

Förord Den traditionella elektrikern är idag alltmer en tekniker. Läromedelspaketet kommer spegla installationselektrikerns kompetensområden kring elinstallationer. Parallellt med dessa ska du även behärska andra spännande områden som teleteknik, säkerhetssystem, fastighetsautomation, belysningsplanering med mera. I Montörshandboken förmedlar vi en diger mängd information som vi hoppas att du ﬁnner såväl intressant som trevlig att lära sig. Här ges instruktioner och fördjupad information inom olika områden. Montörshandboken blir ett kraftfullt hjälpmedel som ger stöd vid problemlösning i det praktiska arbetet och innehåller detaljinformation som är av intresse för såväl lärlingar som yrkesverksamma elektriker, arbetsledare, konsulter och andra yrkesgrupper som söker elfakta. En tanke med boken är att ge en grundläggande kunskap för att du lättare ska kunna ta dig an olika föreskrifter, standarder och anvisningar som vi hänvisar till i boken. Ambitionen är att ge dig som läsare så mycket kunskap att du sedan har en bra grund för att fördjupa dig i dessa verk, skrivna av experter. Författarna Paul Håkansson och Tord Martinsen

Författarpresentation Paul Håkansson Jag är huvudförfattare i detta läromedel och till ett ﬂertal titlar inom det el- och teletekniska området utgivna av Liber AB. Parallellt med mitt skrivande driver jag företaget PE Allkonsult AB med konsultverksamhet inom pedagogik och el-teleteknik. Min yrkesutövning inom el- och teleområdet har bestått av 17 år som installationselektriker som sedan följdes av 13 år som yrkeslärare med inriktning Elteknik i Vetlanda. Numera är jag utbildningsledare på en yrkeshögskoleutbildning för elkonstruktörer i Oskarshamn.

Tord Martinsen

Paul Håkansson

Jag har arbetat som elsäkerhetschef inom EIO. Mina huvuduppgifter var då främst att hjälpa våra medlemmar i olika säkerhets- och ansvarsfrågor samt att företräda EIO i olika sammanhang. Tidigare har jag även arbetat på Elsäkerhetsverket. Under ﬂera år har jag dessutom arbetat som elektriker inom hög- och lågspänningsområdet.

Stort tack till Elektriska installatörsorganisationen EIO som har bidragit med bilder och faktagranskat innehållet i denna bok.

Tord Martinsen

Inledning 150407.indd 4

2015-05-18 12:05

5 Utanpåliggande installationer

Innehåll Varje kapitel inleds med en utförligare innehållsförteckning. 1. Elplanering

4. Ledningssystem

152

Apparatplacering och materielval Generella regler - el Generella regler - tele Apparatplacering och materielval kompletteranda och ersättande regler Minimikrav Belysningsplanering Elkvalité Nätverksuppbyggnad - LAN

7 8 10

Infällda installationer Utanpåliggande installationer Kablar Brandtätning Värme Teletekniska installationer Yrkesmannatips Infästningsguide

153 154 158 166 168 172 176 180

5. Kopplingsutrustning

182

Standarder för kopplingsutrustning Centraler Energimätning Skåpsbyggnation Potential - potentialskillnad Överspänningsskydd Transformatorer

183 185 202 214 216 222 224

6. Styrningar/Motorer

227

Motorer Scheman till motorstyrningar Belysningsstyrning och styrkomponenter Kommunicerande installationssystem

228 233 236 246

7. Dimensionering

247

Att tänka på vid en elinstallation Säkringar Dimensioneringsexempel Dimensionering av inre strömbanor Snabbguider kabeldimensionering Värmedimensionering

248 252 256 266 270 271

Ordlista – Sve/Eng

272

Ordlista – eltekniska begrepp Ordlista – motorer

272 274

Sakordsregister

275

Formelblad

277

Ellära likström Ellära växelström 3-fas växelström

277 278 279

14 22 45 70 76

2. Kontroll, ansvar och avtal 77 Heta arbeten Alla har ett ansvar! Kontroll av elinstallationer Mät- och kontrollinstrument Lär dig hitta i Starkströmspaketet! Utförandeföreskrifterna Elinstallationsreglerna Föreskrift om elsäkerhet vid arbete Entreprenad- och upphandlingsformer AMA EL RA EL

78 81 82 98 107 107 107 116 120 122 123

3. Dokumentation

124

Dokumentation av elanläggning Part- plint- och kabelmärkning Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Huvudledningsschema Kretsscheman Numrering av ritningar Installationsritning Märkning av datainstallationer

125 129 130 140 142 144 147 148

Inledning 150407.indd 5

2015-05-18 12:05

1 Planering

Kapitel 1 Elplanering Apparatplacering och materielval 7 Energieffektivisering

Generella regler – el

8 8 8 9 9

Strömställare Inkopplingspunkter Kopplingsdosor Eluttag

Generella regler – tele Standard för medianät Medianät (enligt SS 437 01 02)

10 10 11

Apparatplacering och materielval - kompletteranda och ersättande regler 14 Entré utomhus Entré- och kommunikationsutrymmen Hall Trappor Bostadsrum Vardagsrum Hemarbetsplats Uteplats, balkong Förråd i villor Utomhus Klimatstyrning Kök Badrum och toalett Klädtvättrum Garage (en- eller tvåbilsgarage) och carport Kommersiella byggnader Flerfamiljshus – gemensamhetsutrymmen Förskolor, skolor, fritidshem och byggnader för särskilda boendeformer Trapphus Apparater/funktioner för särskilda ändamål

Minimikrav

702

Simbassänger, plaskdammar och bassänger för fontäner (utomhus) 31 704 Bygg- och rivningsplatser 32 705 Elinstallationer i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur 33 708 Elinstallationer för husvagnar, campingplatser och liknande platser 34 709 Elinstallationer i småbåtshamnar och liknande platser 35 711 Mässor, utställningar och stånd 36 715 Belysningsinstallationer för SELV 37 Områdesindelning 38 Materielklasser–benämningar 39 Kapslingsklasser 40 Kodbeteckningar för yttre påverkan 42 Elinstallationer i lantbruk 43

Belysningsplanering

14 14 14 14 14 14 14 15 15 15 15 16 18 18 19 19 20

Ljusplanering och belysningsteknik Belysningsberäkningar Val av ljuskälla Ljusteknisk information Kontroll och visuell utvärdering Exempel på bra/dålig ljussättning Begrepp Rekommenderade belysningsstyrkor Anläggningens effekt per kvadratmeter Internationella ljuskällebeteckningar Socklar Välj rätt lysrör Accentbelysning i butik Symboler Närvarostyrning Placering - nödbelysning Installation av belysning Underhåll, kontroll och felsökning

20 20 21

Elkvalité

22 750 Torra, icke brandfarliga utrymmen 22 751 Elinstallationer utomhus (A) 23 701 Utrymmen avsedda för bad eller dusch 24 751 Elinstallationer i fuktiga utrymmen (B) 25 751 Elinstallationer i våta utrymmen (C) 26 703 Basturum 27 422.3 Utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas 28 522.5 Utrymmen med korrosiva förorenade ämnen 29 702 Simbassänger, plaskdammar och bassänger för fontäner (inomhus) 30

Dålig elkvalité kan skapa driftstörningar Störningar och störningsvägar

45 45 45 47 48 49 50 52 54 55 56 57 58 58 59 60 62 66 68 70 70 70

Nätverksuppbyggnad – LAN

76 Strukturerade fastighetsnät – ﬁber och kopparkabel 76

Kap1_4-76_150320.indd 6

2015-05-18 13:22

1 Planering

Sid 7-21 innehåller information kring apparatplacering och materielval. Texterna är baserade på författarnas egna erfarenheter och information från den svenska standarden SS 437 01 02. För exakt information och fullständig återgivning rekommenderas inköp via: http://shop.elstandard.se.

Apparatplacering och materielval På följande sidor hittar du dels information om hur strömställare, uttag och övriga inkopplingspunkter ska placeras, dels information om materielval för vissa rum och utrymmen. Sidorna 7–13 behandlar generella/allmänna regler kring antal och placering. Därefter följer tillägg som gäller för vissa rum och utrymmen. Minimikrav på elmateriel i de olika utrymmena redovisas också. Inledningsvis för torra, icke brandfarliga utrymmen som kan anses generella då ingen typ av yttre påverkan ﬁnns i den aktuella installationsmiljön.

Det är alltid beställarens önskemål eller krav som styr apparaternas placering och materielval. Men tänk på att föra en dialog med beställaren om för- och nackdelar med olika placeringsalternativ. Se upp så att du inte bryter mot regler när du placerar och väljer materiel. Ta stöd i rekommendationerna från Svensk Standard och dina praktiska kunskaper när du diskuterar med beställaren. Generellt sett behöver de flesta beställare fler uttag än de tror. Dels på grund av teknikutvecklingen, dels för att möbler ibland "gömmer" uttag. Numera är det även viktigt att ta ställning till hur "automatiserad" installation beställaren önskar – kommunicerande installationssystem är på stark frammarch. Se alltid till att installationen blir användarvänlig, miljö- och

Energieffektivisering är viktigt för såväl kundkomfort som miljön.

Energieffektivisering Miljö- och energibesparande åtgärder ska enligt SS 437 01 02 utföras i den grad det är möjligt. När lösningen dessutom blir säkerhetshöjande är det optimalt. Ett exempel där energibesparing och säkerhetshöjande åtgärder sammafaller är standardens skrivning: Exempelvis kan allmän belysning, spis (spishäll, spis, ugn) samt andra apparater som inte behöver vara på då ingen vistas i byggnaden kunna frånkopplas med en strömställare. Detta kan utföras genom sektionering av gruppcentral och kontaktor eller via ett så kallat intelligent styrsystem. Lösningen för att uppnå dessa funktioner kan bestå av allt från en strömställare/relä/kontaktorfunktion i en normcentral, till en lösning med kommunicerande system, typ KNX. 7

Kap1_4-76_150320.indd 7

2015-05-18 13:22

1 Planering

Apparatplacering och materielval – kompletterande och ersättande regler Entré utomhus

Följande sidor tar upp de tilllägg som gäller för vissa rum och utrymmen. De kompletterar och/eller ersätter tidigare givna generella regler som återgetts på sid 7-13.

Belysning ska ﬁnnas så att husnummer, namnskylt och dörrlås blir belysta. Belysning och eluttag ska manövreras av strömställare placerad inomhus. Entrébelysningar får emellertid styras av enbart skymningsrelä. Entrésignal ska installeras om inte mekanisk signal ersätter.

Entré- och kommunikationsutrymmen I entré- och kommunikationsutrymmen (trappor, korridorer och entréer inomhus) bör belysning, där det är lämpligt, styras med närvarostyrning eller dagsljusstyrning i form av skymningsrelä eller astronomiskt kopplingsur. Med astronomiska ur ges möjlighet att styra olika belastningar i förhållande till solens upp- och nedgång.

Hall Ett envägs eluttag placeras vid strömställare. Ett eluttag med två uttagsbrunnar placeras på vägg vid plats för spegel, 900 mm över betjäningsplanet.

Trappor Manövrering av belysning ska kunna göras från alla till trappan anslutande våningsplan.

Bostadsrum I liv med fönsterbräda eller i fönstersmyg placeras minst ett eluttag. Uttaget eller en av dess brunnar kan efter överenskommelse styras via skymningsrelä och kopplingsur. Uttaget ska i så fall, via strömställare med indikering av typen oﬀ-automatik, kunna stängas av.

Vardagsrum Ett eluttag med dubbla brunnar placeras i liv med fönsterbräda vid fönster. En uttagsbrunn kan, efter överenskommelse, vara styrd via ett dygns- eller veckour.

Hemarbetsplats Vid kontorsarbetsplats ska eluttag placeras 1 000 mm över golv. De ska bestå av minst sex uttagsbrunnar, varav minst fyra uttagsbrunnar ska vara utförda med skyddsledarkontakt. Eluttagen kan, efter överenskommelse och där så är lämpligt, installeras i en installationskanal eller monteras under gemensam täckram. Eluttagen ska monteras invid arbetsplatsens mediauttag för telekommunikation (internet, telefoni och bildöverföring). 14

Kap1_4-76_150320.indd 14

2015-05-18 13:22

1 Planering

Minimikrav på elmateriel i olika slags utrymmen enligt Elinstallationsreglerna

Minimikrav: 750 Torra, icke brandfarliga utrymmen

Sid 22-37 innehåller information från EIO:s broschyr ”Minimikrav på elmateriel”, som är baserad på den svenska standarden SS 436 40 00. Full information och inköp kan ske via elforlaget.se.

Exempel på utrymmen: – Bostadsrum, bostadskök, fritidshus, kontorsrum, toalettrum och omklädningsrum. – Grovkök i bostäder och klädtvättrum med maskintvätt där materielen inte utsätts för översköljning (viss spolning med vatten förutsätts kunna utföras). – Torra vindar och källare. – Butiker och med dessa jämförliga lagerrum. – Torra hantverks- och industrilokaler med tillhörande lagerlokaler. Fast förlagd kabel Kopplingsutrustning, till exempel elcentraler FK i rör och ledningskanaler, EKK-Light, FKK-Light, FKK, och apparatskåp EKLK, FKLK och EKRK. IP2X eller IPXXB. Anslutningskabel (sladdar) RDV, REV, RDO, REVE, RDOE, RDOT och RVG (värmeapparatsladd). RKK, RKX, SKK, SKX och SKY. Dessa kablar ska inte användas för värmeapparater där risk föreligger för värmeskada på kabeln.

Motor, transformator, strömriktare, startkopplare och liknande produkt IP2X eller IPXXB.

Anslutnings- och kopplingsdosa IP2X eller IPXXB.

Apparat för rumsuppvärmning, tvättmaskin och liknande IP2X eller IPXXB.

Installationsapparat, till exempel installationsströmställare och uttag IP2X eller IPXXB. Alla uttag med högst 20 A märkström som används av lekmän och avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare högst 30 mA. Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter anger att alla uttag i bostäder, grundskolor, fritidshem och daghem ska skyddas av jordfelsbrytare högst 30 mA. Av föreskriften framgår att undantag kan göras, efter riskbedömning, i vissa delar av anläggningen där avbrott kan medföra allvarliga konsekvenser. För övriga utrymmen/lokaler kan undantag från kravet på jordfelsbrytare göras om det efter riskbedömning visat att uttaget inte är avsett för allmänbruk och inte ska användas av en lekman. Alla uttag ska vara försedda med petskydd eller placeras/utföras så att barnolycksfall begränsas. Om de inte är försedda med petskydd och placeras minst 1,7 m över golv eller mark, eller är utförda som blockerade uttag eller är försedda med självstängande och självlåsande lock, så anses de begränsa barnolycksfall. Om uttagen skyddas av fast inredning eller stationär utrustning, till exempel spis eller kylskåp, så anses även det begränsa barnolycksfall.

Övrig elutrustning IP2X eller IPXXB. Annat aktuellt för utrymmet IPX4 för materiel i grovkök och klädtvättrum om materielen befaras bli utsatt för spolning med vatten. Hänvisning till standard För uttag och andra anslutningspunkters placering, se svensk standard. För installation av värmekablar och värmefolie se Elinstallationsreglernas Del 7, Avsnitt 753. Kommentarer i övrigt Dessa utrymmen förutsätter att luften är förhållandevis torr och ren.

Kap1_4-76_150320.indd 22

2015-05-18 13:22

1 Planering

Belysningsplanering Ljusplanering och belysningsteknik 7(<3 /g2(5::65 290:;0(5 9,5:;9k4

31<:73(5,905. 6*/ ),3@:505.:;,2502 -(2;()62

För mer iinformation f ti om lj ljus, seende, ljusplanering och belysningsteknik rekommenderas läromedlet Ljusplanering och belysningsteknik. Beställ via Liber eller EIO Elförlag.

Belysningsteknik är ett område inom elbranschen som i och med LED-belysning och modern styrteknik blivit en allt viktigare framgångsfaktor för att uppnå en tilltalande och energieﬀektiv elanläggning. Vid planering av belysning gäller det att skapa en trevlig atmosfär i rummet och dessutom, i de fall det är aktuellt, en fungerande arbetsbelysning som känns behaglig. Man skiljer ofta i belysningsrekommendationer på arbetsbelysning och allmänbelysning. Allmänbelysningen kan sägas vara ett medelvärde på belysningen i rummet. Arbetsbelysningen ska ge så bra belysning som möjligt för det arbete som ska utföras. Man eftersträvar ett förhållande där det ska vara ljusast där man arbetar för att sedan avta ut mot periferin.

Bra belysning - mycket mer än ett luxtal En bra belysning är inte detsamma som mycket ljus. Visserligen förbättras synskärpan när belysningsstyrkan ökas, men det ﬁnns gränser. Rekommenderade luxtal inomhus ligger ofta mellan 200 och 1 000 lux. Vi kan konstatera att belysningsplanering inte enbart ska innefatta luxtal. Den ska t.ex. ta hänsyn till placeringen av armaturerna och att färgerna i det belysta rummet upplevs riktiga. Seendet ska inte försvåras eller kännas obehagligt på grund av bländning. Numera är indirekt belysning vanligt. Uppljus som belyser taket är ett sätt att minska bländningsrisken.

Belysningsberäkningar Belysningsberäkningar utförs när man vill veta hur många armaturer som behövs för att en viss belysningsstyrka ska uppnås eller för att se vilket ljusförhållande man får i ett rum med ett bestämt armaturval.

Exempel på en belysningsberäkning i dator med beräkningsprogrammet DIALux. Utrymmen byggs upp och armaturer placeras in. Därefter beräknas rummet. Med utgångspunkt från beräkningen kan du på ett flertal olika sätt få en uppfattning om resultatet.

Kap1_4-76_150320.indd 45

2015-05-18 13:22

1 Planering

Planering – nödbelysning Med nödbelysning installerad kan man utrymma den aktuella miljön vid fara. Faran kan bestå av gasutsläpp, bomb- eller terrorhot, rasrisk, rökutveckling eller brand. Ett strömavbrott kan också vara en anledning till utrymning. En sådan utrymning ska då ske i en tillräckligt upplyst miljö. Nödljusarmaturerna måste därför placeras så att en säker utrymning kan ske och att man kan upptäcka alla eventuella hinder längs utrymningsvägen. Armaturerna ska också ge tillräckligt ljus för den räddningspersonal som kan komma agera vid fara och för att brandbekämpnings- och eventuell annan säkerhetsutrustning kan lokaliseras och användas. I vissa fall har nödbelysningen funktionen att ge tillräckligt ljus vid strömbortfall så att verksamheten kan fortsätta. Normalljus

För mer information om nödbelysning rekommenderas www.fsn.nu (Föreningen Säkerhet genom Nödbelysning). De utger bland annat skriften "Om bestämmelser för projektering och underhåll av nödbelysning".

Nödljus

Nödbelysnings syftar bland annat till en säker utrymning vid strömavbrott eller annan fara som t.ex. gasutsläpp, bombhot, terrorhot, rasrisk, rökutveckling eller brand.

I vissa lokaler finns riskzoner som måste belysas.

Nödbelysningsarmaturer

Nödbelysning.

Moderna nödljusarmaturer är försedda med högeﬀektiva lysdioder, vilket är kostnadseﬀektivt och underlättar installation. De ansluts vanligen till 230 V och har integrerat batteri för drift vid spänningsbortfall.

Nödbelysning med piktogram.

Maximalt läsavstånd får man av formeln d = S x P. d är betraktelseavstånd, P är skyltens höjd, S är en konstant: 100 för belyst skylt (extern ljuskälla) – 200 för genomlyst skylt (intern ljuskälla).

Nödbelysningsskyltar med så kallade piktogram ska anpassas till största läsavstånd. Piktogrammets höjd avgör vilket läsavstånd armaturen är godkänd för, förutsatt att skyltens bredd är större än höjden. I vissa lokaler där det ﬁnns andra ljuspunkter och andra skyltar som t.ex. reklamskyltar som tar uppmärksamhet, kan det vara befogat att överdimensionera piktogrammets storlek. Minsta piktogramhöjd (grön yta) som accepteras är 10 centimeter. I varuhus och större butiker bör piktogramhöjden vara minst 20 centimeter. 62

Kap1_4-76_150320.indd 62

2015-05-18 13:22

1 Planering

Installation av belysning På följande sidor ﬁnner du information om särskilda faktorer att tänka på vid all belysningsinstallation och fördjupad information om LED.

Beakta installationsanvisningarna och följ dem.

Installationskablar i belysningsarmaturer Hög temperatur och UV-strålning kan leda till att kablarnas isolering skadas. Det gäller både för halogenfria och PVC-isolerade kablar. För armaturer tillåts en temperatur på 90° på interna ledningar, medan motsvarande temperatur för installationskablar är 70°. Det har lett till att installationskablar i belysningsarmaturer skadats. Ledningsisoleringen åldras och lossnar och spänningsförande delar blir åtkomliga för beröring. Vid installationen ska därför installationskabelns avmantlade parter förses med temperatur- och UV-beständig isolerslang, eller annat mekaniskt skydd, för att eliminera risken för att spänningsförande delar ska bli åtkomliga för beröring. Dessutom ska armaturtillverkarnas anvisningar för kabelförläggning följas.

LED – vikten av att välja rätt driver LED drivs med likspänning, huvudsakligen på två sätt – med konstant ström eller konstant spänning. Matningstyperna kräver olika typer av inkoppling, seriekoppling respektive parallell-koppling (beakta polariteten (+/-)). Driftdonet (även benämnt driver, konverter, transformer eller power supply) är hjärtat i LED-tekniken. Det är viktigt att man använder rätt typ av driftdon för armaturen och att det är godkänt för drift av lysdioder. Annars kan de anslutna LED-armaturerna förstöras. Även om vissa lysdioder kan drivas av konventionella transformatorer så kan dessa sakna olika skydd, exempelvis kortslutningsskydd, vilket kan orsaka personskador. Det är också drivern som bestämmer om LED-ljuskällan går att ljusreglera. Att tänka på: • Kontrollera märkspänning hos ljusdioderna gentemot drivdonets utspänning. • Kontrollera drivdonets maxlast. • Kontrollera även donets miljöklassning. Många don är endast avsedda för torr miljö och måste då installeras i en kapsling om de monteras utomhus. • När felaktigt don används tänds inte ljusdioderna eller får de för hög spänning med kortare livslängd som följd. • Om LED-donet monteras på långt avstånd från lasten kan det resultera i spänningstapp och eﬀektförluster på DC-ledningen som man måste ta hänsyn till. • Välj rätt drivdon beroende på strömmen och antal LED. Blanda inte LED med olika strömvärde, t.ex. 350 mA med 700 mA.

Vissa LED är klassade för att kunna drivas med 700 mA och avge en effekt på ca 2,45 W per lysdiod. Andra är klassade för 350 mA och avger en effekt på 1,2 W.

Kap1_4-76_150320.indd 66

2015-05-18 13:22

1 Planering

Elkvalitet Dålig elkvalitet kan skapa driftstörningar När en utrustning reparerats ﬂera gånger och problemen återkommer eller inte försvinner, kan det vara dags att misstänka någon form av störning i elförsörjningen. Det ﬁnns många exempel där hela maskinsystem bytts ut innan teknikerna börjat kontrollera elkvaliteten. Att mäta och analysera störningar kräver erfarenhet och specialkompetens. Vi vill ge dig en introduktion, så att du känner till problemen och inte väntar för länge med att kalla in en specialist. En belastning kan påverka matningsspänningen på en mängd olika sätt. En stor belastning kan sänka matningsspänningen, en induktiv belastning kan orsaka fasförskjutning eller sända ut spänningspulser när den kopplas bort. När påverkan på matningsspänningen blivit så stor att andra maskiners funktion påverkas, har vi fått en störning. Det gäller både i stora kraftledningssystem och inne i datorchip. När många olika belastningar samverkar kan en viss kombination av påverkan slå ut funktionen i till exempel en dator eller överbelasta en kopplingspunkt. Problemet kanske bara uppstår någon gång i veckan, när till exempel en kompressor, ett transportband och en svets körs samtidigt. Vid sådana intermittenta (inte ständigt återkommande) problem kan det vara mycket svårt att avgöra om det är fel i datorn, programvaran eller elsystemet. Det är därför viktigt att elanläggningarna är rätt dimensionerade och har en bra planering.

De flesta elmiljöproblem går att åtgärda genom en god planering av anläggningarna och insikt i de grundläggande begreppen på området.

OBS! När du mäter måste du använda instrument som mäter sant RMS-värde (TRUE RMS).

Störningar och störningsvägar En störning uppstår vid en störkälla och förs vidare i kablarna (ledningsbundet) eller genom strålning (elektromagnetiska vågor). Störningen kan vara ledningsbunden vid störkällan men överföras induktivt, kapacitivt eller via radiostrålning till den störda utrustningens kablar. En telefonväxel kan t.ex. nås av störningar på både skyddsjord, telefonledningar och kraftmatning. HF-överföring Galvanisk överföring

Induktiv överföring

Kapacitiv överföring

Olika vägar för störningar. Det bästa är att direkt vid störkällan begränsa störningen. Går inte det (av kostnadsskäl) försöker man angripa överföringsvägen. Ledningsbundna störningar begränsas med filter eller stabilisatorer. Strålande störningar bekämpas med skärmning av kablar.

Kap1_4-76_150320.indd 70

2015-05-18 13:22

2 Kontroll, ansvar och avtal

Kapitel 2 Kontroll, ansvar oc h avtal Heta arbeten Ansvarsfördelning Arbetsförfarande Tillståndsgivning

Alla har ett ansvar! Kontrollansvar Kontroller

Kontroll av elinstallationer Kontroll under montage Kontroll före idrifttagning TN-C Kontroll före idrifttagning TN-S Kontroll av mindre arbeten Kontroll av större anläggningar EIO Elkontroll – EIO Eltest

Mät- och kontrollinstrument

78 78 78 80 81 81 81 82 82 86 89 92 93 94

Regler för mätinstrument Utbildningskrav Spänningsprovare Strömtänger Multifunktionstång Fasföljdsvisare Propphuv för spännings och strömmätning Termografering Luxmeter Kabellängdsmätare Kabelsökare Nätkvalitetsanalysator Mätning av elektromagnetisak fält Installationstestare

98 98 99 99 99 99 99 99 100 100 100 101 101 101 102

Lär dig hitta i Starkströmspaketet!

107

Utförandeföreskrifterna

107

Elinstallationsreglerna

107 107 108 110 110 110 111 112 113 113 114

SEK Handbok 444 Hur hittar man i elinstallationsreglerna? Numreringens uppbyggnad Anmärkningar - ANM Ska – Bör – Kan Bilagor Innehåll i SEK Handbok 444 Skydd mot elchock Bastänk Elsäkerhetsrutiner

Föreskrift om elsäkerhet vid arbete Elsäkerhetsledare Arbete utan spänning Arbete med spänning Arbete nära spänning Normala skötselåtgärder

116 118 118 119 119 119

Entreprenad- och upphandlingsformer 120 AMA EL Uppbyggnad

122 122

RA EL

123

Kap2_77-123_150320.indd 77

2015-05-18 14:27

2 Kontroll, ansvar och avtal

Alla har ett ansvar! Ansvar handlar om att fördela arbetsuppgifter. Alla har ansvar för det de gör! - En montör har alltid ett eget ansvar för det arbete han/ hon utför. - Den behörige installatören ska ha överinseende över montörerna. Överinseende innebär att skyldighet finns till rätt utbildning/ kompetens och att montörens utförda elarbete kontrolleras på rätt sätt.

Kontrollansvar Av behörighetsföreskrifterna framgår att behörig installatör (BHI) är skyldig att kontrollera en nyinstallation eller ändring av beﬁntlig installation för att säkerställa att den inte är behäftad med fel som kan innebära fara för människor eller egendom. Den behöriga installatören har ansvaret för att kontrollen blir utförd. Detta ansvar kan aldrig delegeras bort, däremot kan arbetsuppgiften delegeras till yrkesman som bedöms ha tillräcklig kompetens att utföra de erforderliga kontrollerna. Den person som ska utföra kontrollen ska utföra arbetsuppgifterna enligt erhållna instruktioner och på ett riktigt och fackmannamässigt sätt. Denna person kan inte delegera vidare. Det är alltså den som har behörighetsansvaret, eller den som delegerats uppdraget att delegera vidare, som utser vem som ska utföra kontrollerna. Fler än en montör kan delegeras uppgiften att kontrollera andras arbete på samma arbetsplats. Det ska i så fall ske en tydlig avgränsning av de anläggningar som respektive delegerad ska kontrollera. Delegering ska alltid göras skriftligt (EIO-formblankett). Det gäller både för de arbeten där montör arbetar ensam eller för de fall han ska utföra kontroller av arbeten där ﬂer än en montör deltar. Behörig installatör ska för den delegerade skriftligt redogöra för vilka kontroller som ska utföras och med vilken utrustning. BHI ska också förvissa sig om att den delegerade har kompetens att utföra arbetsuppgiften och kännedom om den utrustning som ska användas.

Kontroller Vad ska kontrolleras? I de delegerade arbetsuppgifterna ska alltid ingå att utföra kontroll av kontinuitet av skyddsledarkretsen till samtliga utsatta delar. Kontrollen ska utföras enligt anvisningar från BHI. På sidorna 80–90 och 92–95 visas olika blanketter och dokument som kan användas vid kontroller: • För idrifttagning . - använd EIO-forms elsäkerhetsblanketter för att kontrollera dina installationer (sid 80–90). • För periodisk kontroll. - använd EIO Elkontrolls blanketter för att kontrollera/besiktiga en större elanläggning. Använd EIO Eltest för att kontrollera en mindre anläggning hos konsument (sid 92–95).

Kap2_77-123_150320.indd 81

2015-05-18 14:27

2 Kontroll, ansvar och avtal

Kontroll av elinstallationer Kontroll under montage Dokumentet ”Kontroll under montage” är en sammanställning av viktiga kontroller, som ska utföras för att uppfylla föreskrifternas krav om kontroll under montage.

Blanketterna på sid 8292 återfinns i EIO-form, Elsäkerhet.

Kap2_77-123_150320.indd 82

2015-05-18 14:27

2 Kontroll, ansvar och avtal

Mät- och kontrollinstrument Mätinstrument krävs för att uppfylla föreskrifternas krav på kontroll och dokumentation vid ny- och tillbyggnad-, samt vid ändringar i elinstallationen. Mätningarna utförs med individuella specialinstrument eller med ett instrument, som kan användas för ﬂera olika kontroller (ofta benämnt besiktningsinstrument eller installationstestare). Instrumenten ska följa standarden EN 615571:2–7 som är en prestationsstandard för instrument vid dessa mätningar.

Anläggningarna ska genomgå periodisk kontroll med intervaller som fastställs utifrån anläggningens användningsområde.

Regler för mätinstrument Instrument ska förutom högsta mätvärde även indelas i vilken miljö (överspänningskategori) de tillhör. Man delar in instrumenten i fyra kategorier. Ett felaktigt instrumentval gör att instrumentet kan explodera. Ju närmare spänningskällan man är desto större är faran för blixtnedslag eller andra högspänningstransienter, och därmed krävs en högre överspänningskategori. Transienterna kommer successivt att dämpas i kablar och annan utrustning, vilket minskar faran. Därför sänks kravet på kategorinivå.

Glöm inte att lagra eller anteckna dina resultat i kontrolldokumentet.

Instrumenten ska utöver kategorimärkning även visa spänningsnivå och vara CE-märkta.

Kategorinivåer • Kategori 4: Kraftledningar och utomhuskablage. Stor risk för blixtnedslag eller andra högspänningstransienter/Luftledningar och ställverk. • Kategori 3: Distributionsnivåns kablage. Elektrikers normala arbetsområde/Fasta installationer och våtrum inomhus. • Kategori 2: Mätuttag och enfaslaster/Torrt rum och ut från vägguttag. • Kategori 1: Skyddade elektroniska kretsar/Laborationsbänkar.

True RMS Ett instrument kan visa upp till 30 % fel i en anläggning med mycket hög övertonshalt. Ett instrument märkt True RMS visar rätt värde även i en sådan anläggning.

Sant effektivvärde, True RMS (True Root Mean Square).

Med funktionen "sant eﬀektivvärde" (True RMS eller TRMS) erhålls rätt värde på en signals verkliga eﬀektinnehåll. Alla multimetrar mäter rätt på en sinusformad växelspänning, men det är bara ett instrument märkt True RMS som mäter rätt på en fyrkantsvåg, trekantsvåg eller en annan avvikande kurvform. OBS! Dina instrument måste vara godkända. Kontrollera att ditt instrument klarar de mätningar du ska utföra. Se till att mätprober är utförda för de spänningsområden du mäter på. För ökad säkerhet: Använd avsäkrade mätprober.

Kap2_77-123_150320.indd 98

2015-05-18 14:27

2 Kontroll, ansvar och avtal

Lär dig hitta i Starkströmspaketet! Om du förstår varifrån de olika delarna i starkströmspaketets innehåll är hämtat och lite om dess uppbyggnad, så har du mycket lättare att förstå hur du ska hantera en elinstallation. En väsentlig del av "Starkströmspaketet" är Elinstallationsreglerna, Utförandeföreskrifterna och föreskriften om elsäkerhet vid arbeten.

Utförandeföreskrifterna Utförandeföreskrifterna beskriver hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. Föreskriften innehåller sju kapitel. De tre första kapitlen handlar om allmänna bestämmelser, god elsäkerhetsteknisk praxis och grundläggande säkerhetskrav. Därefter följer kapitlen om särskilda säkerhetskrav för lågspännings- och högspänningsanläggningar, luftledningar och för kontaktledningsanläggningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift. Längst bak i föreskrifterna ﬁnns Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Elinstallationsreglerna E väsentlig En l del d l av "S "Starkströmsk paketet" är Elinstallationsreglerna, utförandeföreskrifterna och förekriften om elsäkerhet vid arbeten.

Tänk på att om du installerar efter Elinstallationsreglerna så uppfyller du föreskrifternas krav. Om du avviker, kontrollera så att du inte avviker från föreskrifternas krav.

SEK Handbok 444 Elinstallationsreglerna – standarden SS 436 40 00 – ges ut som en en handbok från SEK Svensk Elstandard som heter SEK Handbok 444. Den innehåller tillägg i form av förtydligande kommentarer. Syftet är att förenkla tillämpningen av standarden.

SEK Handbok 444.

SEK Handbok 444 består av innehållet i standarden SS 436 40 00 med förtydligande kommentarer införda i den löpande texten och markerade med en grön ram. SEKs tekniska kommitté TK 64 har utarbetat kommentarerna till standarden.

107

Kap2_77-123_150320.indd 107

2015-05-18 14:27

2 Kontroll, ansvar och avtal

Numreringens uppbyggnad De internationella standarderna utgör förebilden för uppbyggnaden av Elinstallationsreglerna och dess numrering. Det kan bli ända upp till 10 siffror i följd för att ange en punkt. I delarna 1–5 beskrivs olika grundläggande principer för hur olika skyddsmetoder m.m. ska utföras. Ett exempel är i 411.3.2 – Automatisk frånkoppling vid ett fel. När sedan automatisk frånkoppling tas upp i del 7 så återkommer numreringen 411.3.2. Som exempel kan nämnas 704.411.3.2 (lägg märke till avslutningssiffrorna 411.3.2) där det finns preciserade krav på "Automatisk frånkoppling vid ett fel på bygg- och rivningsplatser". Numreringen 01 i Del 7, exempelvis 701.55.01, anger att fordringen är ett tillägg till kapitel 55, men att det inte finns något relevant avsnitt att lägga till fordringen till.

Anmärkningar – ANM I anslutning till de olika punkterna i standarden ﬁnns det ofta anmärkningar, (ANM). Med anmärkning menas: • Upplysning om hur man bör handla för att uppfylla standardens krav. • Hjälp med hänvisning till andra platser i standarden som kan ge väsentlig information. • Viss förklaring som man vill ha med, utan att det ska vara en del av standarden.

Ska – Bör – Kan Det är viktigt att göra skillnad på fordringar i Elinstallationsreglerna som föregås av ska, bör eller kan. Nedan följer en förklaring: • Ska – måste efterlevas for att standardens fodring ska uppfyllas. • Bör – innebär att man kan välja en annan teknisk lösning och ändå uppfylla standarden. • Kan – innebär en möjlighet och är inte något som måste efterlevas.

Tänk på att det i svensk standard aldrig står "krav" utan istället "fordringar". Detta för att särskilja en standard (rekommendation) från en föreskrift/förordning/lag (krav).

110

Kap2_77-123_150320.indd 110

2015-05-18 14:27

3 Dokumentation

Kapitel 3 Dokumentation Dokumentation av elanläggning 125 Dokumentationens omfattning Dokumentationen och märkning i beﬁntliga anläggningar

125

Part-, plint- och kabelmärkning

129

Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Arbetsgång Objektslagskoder

Översiktsschema – Huvudledningsschema Nya anläggningar Beﬁntliga anläggningar

Kretsscheman Ritstandard Symboler

Numrering av ritningar Del 1: Ansvarig part Del 2: Klassiﬁcering Del 3: Numrering

Installationsritning Symboler

Märkning av datainstallationer Märkning av patchpaneler (SS 455 12 01-38) Märkning av patchpaneler (SS 455 12 01) Märkning av kopparlänk (SS 455 12 01-38) Märkning av ﬁberlänk (SS 455 12 01-38) Märkning av kopparlänk (SS 455 12 01)

128

130 130 137

140 140 141 142 142 143 144 144 144 146 147 147 148 148 149 150 150 151

124

Kap3_124-151_150321.indd 124

2015-05-18 14:57

3 Dokumentation

Dokumentation och märkning är viktigt för såväl elsäkerheten som funktionen i övrigt.

Dokumentation av elanläggning En elanläggning måste vara ordentligt uppmärkt och väl dokumenterad. Det underlättar handhavande, service och ändringar. SEK Handbok 419 utkom med sin första utgåva i slutet av 1990-talet. Det medförde att struktureringsprinciper och referensbeteckningar började användas vid byggnadsinstallationer. Den tredje utgåvan har kompletterats med en del anvisningar för installationsritningar. Inom det teletekniska området används referensbeteckningar och struktureringsprinciper fullt ut idag. "Dokumentering av teletekniska anläggningar" enligt standarden SS 455 12 01 bygger helt på dessa principer. Men övergången från traditionell märkning sker successivt. Det innebär att det i beﬁntliga el- och teleanläggningar fortfarande förekommer olika dokumentationsmetoder. I detta kapitel redovisas både gamla dokumentationsmetoder och den nya metoden med referensbeteckningar och struktureringsprinciper. Det presenteras på en på en grundnivå så att du sedan med dessa kunskaperna lättare kan ta till dig helheten i SEK Handbok 419.

Dokumentationens omfattning För att underlätta dokumenteringen ﬁnns dokumentationspärmar att beställa från EIO för såväl el- som teleområdet. Redovisningen sker på en grundläggande nivå – syftet är att du sen lättare ska kunna kan ta till dig helheten i SEK Handbok 419.

Förkortningar EE = Elentreprenör BE = Byggentreprenör VE = Ventilationsentreprenör RE = Rörentreprenör (VVS) A

= Arkitekt

= Konstruktör

EK = Elkonstruktör BS = Beställare TE = Totalentreprenör UE = Underentreprenör UE/EE = Underentreprenör EL

FLIK 1 ELANLÄGGNING Inledningsvis anges: • Entreprenör och när anläggningen utfördes. • Sidoentreprenör/av EE anlitad underentreprenör. • Gränsdragning mot sidoentreprenör. Exempel: BE har levererat viss ljusarmatur eller kanalisation tillsammans med undertaksleverans. RE har levererat apparatskåp för fläkt- och pumpanläggningar, fläktar, pumpar, styr-, regler- och övervakningsutrustning. Särskild leverantör för snabbtelefonanläggning eller någon annan anläggning. Kraftleverantör Uppgift ska finnas om vem som är leverantör. Kanalisationssystem Det ska anges: • Omfattning och utförande (fabrikat) av horisontella och vertikala kanalisationsvägar såsom schakt, kulvertar, golvkanaler, kabelstegar, kabelrännor, fasadkanalisation, ledningskanaler, installationsgolv m.m.

125

Kap3_124-151_150321.indd 125

2015-05-18 14:57

3 Dokumentation

Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Uppbyggnaden av en elanläggning, det vill säga dess struktur, genererar dess dokumentation och märkning. Det är viktigt att förstå att struktureringsprinciper och referensbeteckningar baseras på strukturen. Det är därför mycket viktigt att anläggningens struktur utformas i ett tidigt skede.

Referensbeteckningar skapas med strukturen som bas och baseras på en eller flera aspekter.

Strukturen byggs upp i ett strukturschema. Schemat visar vilka objekt som ingår i anläggningen, deras förekomst och deras förhållande till varandra. Strukturen bestämmer hur referensbeteckningarna ska byggas upp och därmed också hur märkningen ska utföras. SEK Handbok 419 visar hur man bygger upp en dokumentation med hjälp av standarderna SS-EN 81346-1 (för strukturering) och SS-EN 81346-2 (för referensbeteckningar). Handboken beskriver dokumentation av anläggningar utifrån en indelning i: • Objekt – avser enheter i ett system, t.ex. mätare, kontaktorer, kablar, uttag, tryckknapp. • System – avser t.ex. elkraftförsörjningen för en industri, ett reglersystem, en ljudanläggning eller ett datasystem. När ett system ingår i ett annats system kan det betraktas som ett objekt. • Aspekt – avser utgångspunkten för beskrivningen av system eller objekt. Utgångspunkt kan vara:

Sid 130–139 innehåller information baserad på SEK Handbok 419. För exakt information och fullständig återgivning rekommenderas inköp via: http://shop.elstandard.se.

• – vad systemet eller objektet gör, hur de arbetar tillsammans, s.k. funktionsaspekt. • – var systemet eller objektet är beläget/förhåller sig utrymmesmässigt till varandra, s.k. placeringsaspekt. • – hur systemet eller objektet är uppbyggt s.k. produktaspekt.

Arbetsgång

Följande aspekter är definierade i standarden: Funktionsorienterat. Placeringsorienterat. Produktstrukturerat.

1. Beskriv anläggningens struktur Genom att beskriva strukturen får man ett underlag för identiﬁering av komponenter, för framställan av dokumentation och för märkning. Bestäm vilka objekt som ska behandlas

Den första uppgiften vid strukturering är att bestämma vilka objekten är. Att i en elinstallation förstå/se olika ingående komponenter som objekt kan nog kännas naturligt, men ett objekt kan också utgöras av fysiska sammansättningar, funktionella grupperingar, byggnader, våningsplan, rum och dylikt. Systemet/installationen i sin helhet kan också vara ett objekt när det ingår i ett annat system.

OBS! Elanläggningens uppbyggnad, dokumentation och märkning hör ihop och måste utformas i ett tidigt skede under projekteringen.

130

Kap3_124-151_150321.indd 130

2015-05-18 14:57

3 Dokumentation

Numrering av ritningar Vid mindre arbeten ritas hela elinstallationen på en eller ett fåtal ritningar. På större byggen används däremot olika ritningar för exempelvis kraft, data och larm. För att särskilja ritningar förses de med nummer som ger varje ritning en unik identitet. I ritningens namnruta anges även alla uppgifter i text. I namnrutan ska det ﬁnnas information om projekt, ritningens innehåll, upphovsman m.m. Nedan förklaras uppbyggnaden av ritningsnummer enligt standard.

För ytterligare information hänvisas till SS 03 22 71 Byggritningar – Ritningsnumrering.

E-63.1-123 PLANRITNING, HUS 1, TRAPPHUS 2, VÅNING 3, KRAFT OCH BELYSNING

Del 1 Del 2 E

63.1

Del3 123

Del 1: Ansvarig part Ansvarig part, dvs. den som upprättat ritningen (företag eller organisation), betecknas normalt med versala bokstäver A–Z. Vid behov används även två bokstäver eller en kombination av bokstav och siﬀra. Nedan ges några exempel enligt standard samt några övriga projektörer som saknar dokumenterad praxis. Beteckning

Beskrivning

Arkitekt

Brandprojektör

Elprojektör

Förvaltare

Geotekniker

Hissprojektör

Inredningsarkitekt

Byggnadsprojektör

Markprojektör

VA-projektör

Styr- och övervakningsprojektör

Del 2: Klassificering Klassiﬁcering syftar till att ange ritningens innehåll och redovisningssätt. 144

Kap3_124-151_150321.indd 144

2015-05-18 14:57

Kapitel 4

4 Ledningssystem

Ledningssystem Infällda installationer Max antal FK vid rörförläggning Dosor och montagealternativ

Utanpåliggande installationer Kabelförläggningsmateriel Montagestativ – central Förskruvningar Linmontage

Kablar

153 153 153 154 154 156 156 157

Kabelbeteckningar – el Färgalternativ på parter Ledaranslutning Kabelförläggning i mark Kabelförläggning ovan mark Installationer i explosionsfarliga utrymmen Brandspridningsklasser för kablar

158 158 160 161 162 162 163 164

Brandtätning

166

Värme

168 168 169 169 170

Olika typer av värmekabel Effektbehov Förläggning i bjälklag Förläggning på bjälklag

Teletekniska installationer Kabelbeteckningar – tele Rikstelefonuttag, skruvanslutning Rikstelefonuttag, snabbanslutning Modularuttag (RJ 45) Hantering av TP-kabel Kontaktering av TP-kabel

172 172 173 173 173 174 175

Yrkesmannatips

176 Hur lagar man rör i valv? 176 Hur hittar man ett rörutlopp? 176 Hur söker man rör i vägg? 176 Hur hittar man skruv/spik som hamnat i rör? 177 Hur underlättas kabeldragning i trånga rör? 177 Hur får man fram en dragfjäder i besvärliga rör? 177 Hur byter man till ny kabel i ett beﬁntligt rör? 178 Hur hittar man en ”gömd” infälld kopplingsdosa? 178 Hur återställs en övertapetserad dosa? 178 Hur förläggs och hur sänks dosor vid ROT-arbeten? 179 Hur drar man fram kabel i ”trånga” utrymmen? 179

Infästningsguide Borrguide

180 181

152

Kap4_152-181_150320.indd 152

2015-05-18 15:18

4 Ledningssystem

Infällda installationer Max antal FK vid rörförläggning Area

16 mm 20 mm 25 mm 32 mm 40 mm 50 mm

1,5

2,5

Dosor och montagealternativ

Regelfäste för skruvfastsättning i plåtregel.

Regelfäste för fastsättning i träregel. Påbyggnadsring för enkel gips, som avlägsnas i dubbel gips.

Dosor kan spikfastsättas direkt i underlaget i sidled.

Spikfastsättning mot beklädnad.

Spikplugg för fastsättning i gjutform.

Stora limytor för fastsättning.

Enkelgips och 45 mm regeldimension.

Dosfäste och ring för i enkel gips och 70 mm regeldimension.

Dosfäste för dubbel gips och 70mm regeldimension.

Till dosan kan rör anslutas med sidostutsar eller bottenstudsar.

Justerbar monteringsring.

Dosorna kan monteras ihop.

153

Kap4_152-181_150320.indd 153

2015-05-18 15:18

4 Ledningssystem

Utanpåliggande installationer Kabelförläggningsmateriel Ta hjälp av sprängskisserna när du planerar dina installationsmetoder och materielåtgång. Om du ska använda trådstege, kabelstege eller kabelränna bestäms av: • Funktion, t.ex. kylning, damm och vikt. • Lasttålighet.

OBS! Välj rätt ytbehandling beroende på vilken korrosivitetsklass C1-C5 som råder. Konsoll/upphängningsavstånd) bestäms efter leverantörens anvisning utefter vikt och max tillåten nedböjning (se exempel nedan).

• Vad som krävs ur estetisk synpunkt. • Vad som är smidigast att använda på platsen.

Kabelrännor Kabelstege används normalt till huvudstråk. Huvudstråk förgrenas med kabelrännor och trådstegar.

Tät ränna

17 Armaturfäste

33 Ögleskruv

Armaturskena

18 Stöd för skiljeplåt

34 Pendelfäste

Perforerad ränna

19 Najningsstöd

35 Bärkonsol vägg

Skarv

20 Ändlock

36 Armaturfäste

Lock

21 Vinkelfäste

37 Fästplåt hålad, ohålad

Nedtagsböj

22 Takfäste för pendelskena

38 Fästplåt skruvbar

L-avgrening

23 Låsclips

39 Skarv till skiljeplåt

T-avgrening

24 Pendelskena

40 Skiljeplåt

X-avgrening

25 Skarv för pendelskena

41 Takpendel

10 Bärok

26 Fästplåt + uttag/kopplingsdosa

42 Universalfäste

11 Ändfäste

27 Gängstångsfäste

43 Bärjärn Lådprofil

12 Dubbel wirefäste

28 Gängstångsskarv

44 Mutterbricka med bult

13 Dekorskarv

29 Gängad stång M10

45 Undertakshållare

14 Utvändig väggkonsol

30 Trådpendellås

46 Underläggsplåt

15 Ändhake

31 Trådpendel

16 Nivåled

32 Wire

154

Kap4_152-181_150320.indd 154

2015-05-18 15:18

Kapitel 5

5 Kopplingsutrustning

Kopplingsutrustning Standarder för kopplingsutrustning Ansvarsfördelning Benämningar

Centraler Ställverk – Serviscentral Huvudcentral – Undercentral Installation med normcentral Installation med gängsäkringscentral Partfärger enligt senaste standard Anslutning till äldre ¨nollplintar¨ Säkringsfri teknik Jordfelsbrytare Personskyddsbrytare Checklista för jordfelsbrytarinstallationer Felfall Jordfelsreläer Inkopplingsanvisning för jordfelsbrytare

Energimätning Fjärravläsning Inkopplingsanvisning, direktmätning Inkopplingsanvisning strömtransformatormätning Teknisk information Mätartavlor Mätarblock Mätarskåp Markmätarskåp Reservkraft Lokal produktion

Skåpsbyggnation

183 183 184 185 185 186 186 189 190 191 192 194 195 196 197 198 199 202 202 203 204 206 206 207 208 210 211 212

Elkopplare Färgsättning – kablar Märkning och indikering (SS-EN 60204-1)

214 214 214 215

Potential – potentialskillnad

216

Potentialutjämning för en person- och funktionssäker anläggning Skyddsledare Skyddsjordning och skyddsutjämning Funktionsutjämning Huvudjordningsskena Skyddsutjämning

217 217 218 219 219 220

Överspänningsskydd Val av överspänningsskydd Inkopplingsanvisningar

Transformatorer Deﬁnitioner Avsäkring av transformator Kortslutningssäker transformator Temperaturklasser

222 222 223 224 224 225 226 226

182

Kap5_182-226_150321.indd 182

2015-05-18 15:56

5 Kopplingsutrustning

Standarder för kopplingsutrustning Standardserien för kopplingsutrustningar upp till 1 000/1 500 V AC/DC är SS-EN 61439. Den är uppdelad i tilläggsdelarna 1-6. Del 1 ska alltid tillämpas. Gäller det t.ex. ställverk och centraler används Del 1 och Del 2.

Tillverkare av grundsystem typtestar sin utrustning. Här ska ett kortslutningsprov utföras.

SS-EN 61439-X -1 Allmänt. -2 Utrustning för generell användning som inte betjänas av lekmän (ställverk och centraler). -3 Utrustningar för generell användning som kan betjänas av lekmän (bostadscentraler). -4 Byggplatscentraler. -5 Kabelskåp och lågspänningsfördelningar i nätstationer. -6 Kanalskenor.

Dessutom ﬁnns SS 436 21 31, Serviscentraler – Tilläggsfordringar till SS-EN 61439-serien, med tilläggsfordringar som ändrar eller ersätter avsnitt till serien. Standarden SS 436 21 31 gäller för serviscentraler 80 A–1 500 A.

Ansvarsfördelning

Tillverkare av kopplingsutrustning visar med sitt CE-märke att utrustningen uppfyller alla krav.

Tillverkare av grundsystemet genomför typprovningen och ansvarar för att ge tillräcklig information för att bygga kompletta kopplingsutrustningar. Tillverkare av kopplingsutrustning ansvarar för att utrustningen uppfyller alla krav. Om tillverkare av kopplingsutrustning gör avvikelser från grundsystemet, blir han tillverkare av grundsystemet och måste genomföra typprovning på nya utförandet. Kraven på tillverkare av kopplingssystem är därmed att: • Använda typprovat grundsystem. • Använda typprovade komponenter.

Inmatningsenheter märks "Elservis" om det inte klart framgår av utförandet.

• Följa tillverkarnas anvisningar. • Bygga enligt kraven i SS-EN 61439. • Genomföra allkontroll och skriva protokoll. • På elsäkerhetsverkets uppmaning visa upp tillverkardeklaration och ”Technical File”, typprovningsprotokoll. Tillverkaren av kopplingsutrustningen ska på märkskylt ange: • Tillverkarens namn. • Identiﬁkation av utrustningen, så att t.ex. en besiktningsman lätt kan spåra dokumentationen på centralen.

Utnyttjande av reservkapacitet i en kopplingsutrustning kräver ingen ny CE-märkning. Däremot om centralen byggas ut krävs ny CE-märkning.

• Datum för tillverkning. • SS-EN – beroende på typ av utrustning. • CE-märkning. 183

Kap5_182-226_150321.indd 183

2015-05-18 15:56

5 Kopplingsutrustning

Skåpsbyggnation Elkopplare Uttagsbeteckningar Elkopplares kontakter som har brytande funktion har normalt uttagsbeteckningen 1 eller 2 som slutsiﬀra. Slutande funktioner har beteckningen 3 eller 4. Första siffran anger kontaktens position i elkopplaren.

-K2 A1 A2 13

Andra siffran anger kontaktens funktion. Kontakter som bryter vid påverkan, har alltid som andra siffra 1 och 2. Kontakter som sluter vid påverkan, har alltid som andra siffra 3 och 4.

Tolkning av handmanövrerade elkopplare För att du ska kunna tolka funktionen, eller lämna beställning på byggnation av en handmanövrerad elkopplare, krävs att du förstår funktionsschemat. Där redovisas funktionen i varje kontakt.

Återgång.

Kontakt sluten över flera lägen.

Pilarna anger automatisk återgång från såväl stopp- som startläge. Kontakterna 1 och 2 är slutna i startläge.

Sluten kontakt.

Kontakterna 3 och 4 är slutna i start- och neutralläge.

Färgsättning – kablar Enligt standard ska färgsättning på kablar vid skåpsbyggnad vara: • Grön-och-gul = Skyddsledare. • Ljusblå = Neutralledare. • Svart

= Kraftkretsar för växelspänning eller likspänning.

• Röd

= Styrkretsar för växelspänning.

• Blå

= Styrkretsar för likspänning.

• Orange = Förreglingskretsar med matade från yttre strömkälla.

Styrkretsens ledararea ska vara 0,75 mm2, enligt standard, men många föredrar 1,0–1,5 mm2. Ledarean i huvudkretsen styrs av de strömvärden som förekommer i kretsen.

214

Kap5_182-226_150321.indd 214

2015-05-18 15:57

6 Styrningar/motorer

Kapitel 6 Styrningar/Motorer Motorer Motorns märkplåt Avsäkring av motorer Trefasmotor kopplad för enfasdrift

Scheman till motorstyrningar Kontaktormotorskydd Fram/back-kopplare Automatisk Y/D-start, mekaniskt tiddon Automatisk Y/D-start, tidrelä Tvåhastighetsmotorer

228 228 232 233

233 233 233 234 234 235

Belysningsstyrning och styrkomponenter 236 Strömställare Ljusreglering – dimmer Kopplingsur 1-2-4-kanal Närvarostyrning Skymningsrelä/ljusrelä Impulsrelä Trappautomat Tidrelä Arbetsströmsrelä Kontaktor Statiskt relä Styrmodul Belysningsstyrningsscheman Val av armatur och ljusstyrning påverkar energiförbrukningen

236 236 238 238 239 240 240 241 241 241 243 243 243 245

Kommunicerande installationssystem

246 246

Begrepp

227

Kap6_227-246_150321.indd 227

2015-05-18 16:11

6 Styrningar/motorer

Motorer Trefasmotorer är normalt omkopplingsbara för två olika huvudspänningar. Det beror på att statorns lindningar, vid anslutning, kan sammankopplas på två olika sätt uppe i motorplinten. Lindningarna kan förbindas med varandra i en s.k. Y-koppling (även kallad stjärnkoppling) eller i en s.k. D-koppling (även kalllad triangel- eller deltakoppling). Omkopplingen mellan Y- eller D-koppling sker på motorplinten med medföljande kortslutningsbleck. Det är informationen på märkplåten som avgör om du ska koppla in motorn med Y- eller D-koppling (se punkt 4 och 5). För mer information om motorer, startalternativ och kretsschematillverkning enligt standard, rekomenderas läromedlet Motorstyrning. Beställs via Liber/EIO Elförlag.

I motorplinten bestämmer du hur motorn ska kopplas in genom att montera de medföljande kortslutningsblecken. Du väljer mellan Y- eller D-koppling.

Lindningarnas placering till plinten. Lägg märke till anslutningarnas märkning.

Motorns märkplåt Alla motorer har en märkplåt som ger viktig information.

Trefasmotor 50 Hz

Märkvarvtal

Kapslingsklass

3 2 6

Centrumhöjd

Axeldiameter

Märkeffekt

Märkspänning och märkström i Y-koppling

Temperaturklass Effektfaktor

Monteringssätt Märkspänning och märkström i D-koppling

228

Kap6_227-246_150321.indd 228

2015-05-18 16:11

7 Dimensionering

Kapitel 7 Dimensionering Att tänka på vid en elinstallation Kortslutning Frågeställningar vid en installation Kabeldimensionering SEK Handbok 421 Skydd Utlösningsvillkoret Val av kortslutningsskydd

Säkringar Val av säkring – belastningsförmåga Karakteristik/användningsområde Märkning av dvärgbrytare Klarar utrustningen en kortslutning? Selektivitet

Dimensioneringsexempel Belastning som ej föregås av överlast/motorskydd Belastning med överlast/motorskydd God elsäkerhetsteknisk praxis Energiförluster i kablar Utlösningsvillkoret Spänningsfall

248 248 249 249 249 250 250 251

252 252 252 254 254 255

256 256 261 263 263 264 265

Dimensionering av inre strömbanor 266 Centralers uppbyggnad Dimensionering av fasledare Dimensionering av huvudledning Dimensionering av PEN-ledare Dimensionering av skyddsledare Dimensionering av neutralledare Dimensionering av huvudpotentialutjämningsledare Dimensionering av anslutningskabel

266 266 268 268 268 269 269 269

Snabbguider kabeldimensionering

270 270 271

Starkströmsinstallationer Lågvoltsinstallationer

Värmedimensionering Riktvärden

271 271

247

Kap7_247-280_150321.indd 247

2015-05-18 17:02

7 Dimensionering

Att tänka på vid en elinstallation En elinstallation måste vara dimensionerad för att tåla överbelastningar och eventuella kortslutningar. Installationen får heller inte orsaka spänningsfall eller andra driftstörningar. För att förhindra underdimensionering krävs rätt val av skydd och kabelarea. Ibland blir det du som står för materielvalen, ibland har någon annan speciﬁcerat materielen. Men även då ska du som montör reagera på eventuella felaktigheter, som t.ex. underdimensionering.

OBS! Det kan ibland vara önskvärt med större ledarareor än dimensioneringens säkerhetsmässiga minimikrav. Exempelvis för att täcka framtida behov av större areor på de förlagda kablarna.

Kortslutning En kortslutning har ett karakteristiskt förlopp. Under de första tusendels sekunderna blir den så kallade stötströmmen, Is, mycket stor. Strömmen minskar sedan till ett stabilt värde som kallas nätkortslutningsström, Ik. För att kontrollera om en anläggning uppfyller kraven på elektrisk och mekanisk hållfasthet måste man ta reda på den maximala kortslutningsströmmen, Ik max.

Vid planering av exempelvis en central måste man ta hänsyn till stötströmmen Is.

Högsta kortslutningsström Högst kortslutningsström blir det i regel vid en 3-fasig kortslutning (Ik 3) omedelbart efter skyddet. Den maximala kortslutningsströmmen bestämmer: • Skyddets brytförmåga (Icn ). • Kabelarea. Kabeln ska tåla den energi (strömvärmepuls) som kortslutningsskyddet släpper igenom (I2t ).

Värdet på högsta kortslutningsström kan vara angivet på föreller färdiganmälan eller får man kontakta nätägaren.

Vad är det som påverkar kortslutningsströmmen? Säkringar begränsar kortslutningsströmmen. Vid ca 10 gånger säkringens märkström inträder strömbegränsningen av den höga stötströmmen. Säkringen löser ut och kopplar bort anläggningen innan stötströmmen når sitt toppvärde. Kortslutningsströmmens storlek är även beroende av matande näts kortslutningseﬀekt. Ett svagt nät ute på landet har låg kortslutningsström jämfört med ett nät i närheten av en transformatorstation.

Kortslutningseﬀekten påverkar val av skydd För att bestämma vilken kortslutningsström dvärgbrytaren/säkringen måste tåla, måste man också veta kortslutningseﬀekten i anläggningen. Kortslutningsströmmen beräknas med utgångspunkt i impedansvärdet Zför i leveranspunkten som nätägaren uppger.

Formler Ik3 =

Ufn Z

Ufn 2

√ R + Z2

Ik3 = Trefasig kortslutningsström (kA) Ufn = Nominell fasspänning (V) Z = Driftimpedans (m ) R = Resistans (m ) X = Reaktans (m )

Kortslutningseffekt = Kortslutningsström (Ik) · U · √3 Kortslutningsström (Ik) = Kortslutningseffekt / U · √3

Kortslutningseffektens storlek beror på energikällan och vilka dämpningar som finns i nätet. Nätägaren lämnar därför vid förfrågan ut uppgifter på det matande nätets jordslutningsimpedans Zför.

248

Kap7_247-280_150321.indd 248

2015-05-18 17:02

7 Dimensionering

Formelblad Ellära likström OHMS LAG

I xR

U R

U I

EFFEKT OCH ENERGI

P UxI

U2 R

I2 x R

Pxt

RESISTANS I LEDNINGEN Resistans i ledning är beroende av resistivitet, längd och area.

UxL A

Om man vet resistansen per meter (r20) används formeln:

r20 x L

RESISTANSÖKNING VID OLIKA TEMPERATURER Ibland måste man ta hänsyn till att resistansen i en ledning ökar med ökad temperatur.

R1 (1 D (t2 t1 ))

R1 R1 x D (t2 t1 )

SERIEKRETS UTOT = U1+U2+U3+U4+…

RTOT = R1+R2+R3+R4+…

PARALLELLKRETS

1 RTOT

1 1 1 1 R1 R2 R3 R4

ITOT = I1+I2+I3+I4+…

RESISTIVITET Resistansen på en 1 meter lång ledning med arenan 1 mm2

U koppar | 0,018: x mm2 / m

U alumin ium | 0,028: x mm2 / m

TEMPERATUR KOEFFICIENT

D koppar | 0,004

D alumin ium | 0,004

VERKNINGSGRAD

P2 P1

P2 = Avgiven effekt P1 = Tillförd effekt

277

Kap7_247-280_150321.indd 277

2015-05-18 17:02

ELINSTALLATION - YRKESMANNASKAP MONTÖRHANDBOK

Elinstallation – Yrkesmannaskap

PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN

ELINSTALLATION - YRKESMANNASKAP MONTÖRSHANDBOK

PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN

OMSLAG Elteknik Montörhandb.indd 1

2015-05-05 13:29