9789147099955 by Smakprov Media AB

Dramabok Kent Hägglund och Kirsten Fredin

DRAMABOK ger dig inspiration till att använda drama i ditt pedagogiska arbete med barn. Du får veta hur du blir en bättre ledare, väljer och genomför dramaövningar samt integrerar drama i den vardagliga verksamheten i barngruppen. Boken innehåller 77 övningar samt tips om hur du kan anpassa dem till olika grupper. Kapitlen om kunskapsteori, lekteori och dramas historia ger en teoretisk bakgrund till dramaboken. I denna tredje uppdaterade upplaga har författarna bland annat bytt ut och lagt till övningar och litteraturtips. Boken är avsedd att användas i grundutbildning och fortbildning av lärare. Den vänder sig också till studerande inom vissa gymnasieprogram samt yrkesverksamma inom förskola, skola och studieförbund.

Dramabok Kent Hägglund och Kirsten Fredin

Författarna är dramapedagoger (RAD) med mångårig erfarenhet av drama inom olika utbildningar. Kent Hägglund är doktor i pedagogik och har arbetat med lärarutbildning sedan 1976. Kirsten Fredin är lärare i drama och svenska som andraspråk. Kerstin Blomquist som har illustrerat boken är skådespelare och har arbetat med barnteater i många år.

Best.nr 47-09995-5 Tryck.nr 47-09995-5

dramaboken_omslag.indd 1

2010-11-25 10.38

isbn 978-91-47-09995-5 © 2011 Kent Hägglund, Kirsten Fredin och Liber AB Redaktör Annika Sandström förläggare Anna Maria Thunman Typografi och original Kristina Schollin-Borg Teckningar Kerstin Blomquist projektledare Maria Emtell produktion Jürgen Borchert Tredje upplagan 1 repro Resultat Grafisk Produktion, Stockholm tryck Kina, 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

dramaboken.indd 2

2010-11-25 11.11

Dramabok Kent H채gglund och Kirsten Fredin

dramaboken.indd 1

2010-11-25 11.11

Innehåll INLEDNING 9

Pedagogiskt drama 10 Hur du använder boken 10 Skriv din egen dramadagbok 13 1 LÄR KÄNNA VARANDRA I LEKEN 14

Namn 14 Övning 1–5 2 SPRING, SPRING! 20

Övning 6–19 3 SPÄNN AV! 29

Avspänningsövningar 29 Avspänning med vuxna 30 Musik till avspänning 35 Avspänning med eller utan ledare 36 Avspänning med barn 38 Övning 20–27 4 ANVÄND ALLA SINNEN 41

Övning 28–48 5 UTVECKLA DIN SKAPARKRAFT 54

Övning 49–58 6 FINN DITT DRAMATISKA SPRÅK 62

Drama och teater 62 Allvar och nöje 63 Arbetsgång 63 Bra med knappt om tid 64 Vad är en historia? 65 Vändpunkter 65 Rollspel 72 Vägen till forumspel 74

3 dramaboken.indd 3

2010-11-25 11.11

Forumspelets möjligheter 77 Övning 59–77 7 VAD MENAS MED KUNSKAP? 78

Louis Arnaud Reid 78 Howard Gardner 80 Matti Bergström 82 De skapande ämnenas betydelse 83 8 TEORIER OM LEKENS BETYDELSE 84

Jean-Jacques Rousseau 84 Friedrich Schiller 84 Friedrich Fröbel 85 Sigmund Freud 85 Donald Woods Winnicott 86 Gregory Bateson 88 Birgitta Knutsdotter Olofsson 89 Vuxnas lek 90 9 LITE DRAMAHISTORIA 92

Före 1900-talet 92 Caldwell Cook 93 Winifred Ward 94 Peter Slade 95 Brian Way 96 Dorothy Heathcote och Gavin Bolton 96 Keith Johnstone 98 Malcolm Ross 99 Augusto Boal 100 Samspel mellan drama och teater 101 Konstantin Stanislavskij 102 Bertholt Brecht 103 Stanislavskij, Brecht och dramapedagogiken 103 Dramakontakter mellan Sverige och andra länder 104 10 DRAMA I SVERIGE 105

Tyringe Helpension 105 Matvey Schischkin 106 Elsa Köhler 107 Elsa Olenius 107 Dan Lipschütz 109 Anita Grünbaum 110

4 dramaboken.indd 4

2010-11-25 11.11

Katrin Byréus 111 De fria teatergrupperna 111 Utbildningar 112 11 LEDARSKAP 113

Lek och lekar 113 Ledarträning 113 Förbered dig noga 116 Förklara tydligt 117 Var positiv 118 Ta ledaransvar 119 Välj dina ord noga 121 Genus 122 Se hela gruppen 123 Gruppindelning 124 Ska du själv delta? 126 Vad är det som skrämmer? 127 Ta rädslan på allvar 129 Humor 130 Forma din egen ledarstil! 130 12 DRAMA I FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH SKOLA 131

Dina idéer är inte alltid bäst 131 Delta i barnens lek! 133 Lek med dem som vill 134 Vad gör du när någon inte vill vara med? 135 Stökiga barn 138 Alltid redo 138 Ta ett steg i taget 139 Drama som metod i olika skolämnen 139 Teater med barn 140 Ger boken mersmak? 142 13 ANVÄND ÄVEN ANDRA DRAMABÖCKER! 143

Bokstudier 143 Boktips 144 Tidskrifter 148 Avhandlingar och uppsatser 148 LITTERATURLISTA 149 INDEX 154

5 dramaboken.indd 5

2010-11-25 11.11

Övningar 1 LÄR KÄNNA VARANDRA I LEKEN

1. Alla som … 15 2. Kirsten Körsbär 16 3. Vampyren 16

4. Jag tycker om … 18 5. Om jag vore … 18

2 SPRING, SPRING!

6. Elden är lös! 20 7. Fruktsallad 21 8. Dagens rätt 21 9. Molnet 21 10. Alla på en stol 23 11. Flirtleken 23 12. Gröten kokar över 24

13. Trollkarlens hatt 25 14. Pepparkakskull 25 15. Hunddagis 26 16. Spegelkull 26 17. Robin Hood-kull 27 18. Julgranen 27 19. Ambulanskull 28

3 SPÄNN AV!

20. Skaka loss-avspänning 31 21. Tänk bort dina spänningar 33 22. På stranden 34 23. Ryggavspänning 36

24. Koka spagetti 39 25. Pepparkakor och trasdockor 40 26. Skogshuggaren och träden 40 27. Ballongerna 40

4 ANVÄND ALLA SINNEN

28. Detektiven och Dirigenten 41 29. Hövdingen 42 30. Telegrammet 42 31. Tyglapparna 43 32. Handﬁnnaren 44 33. Sak bak rygg 44 34. Häxan kokar te 45 35. Djurskötaren 46 36. Lyssna på ljud 46 37. Kims lek 47 38. Pomperipossa 47

39. Byta grejor 49 40. Hunden och benet 49 41. Föremål i naturen 50 42. Föremålet vaknar 51 43. Luktcirkeln 51 44. Smakcirkeln 51 45. Gissa vad jag luktar på 52 46. Smakboden 52 47. Smakköpet 52 48. Torghandeln 53

6 dramaboken.indd 6

2010-11-25 11.11

5 UTVECKLA DIN SKAPARKRAFT

49. Här kommer vi! 54 50. Åskådarna 55 51. Trädgårdsmästaren 56 52. Konstnär och lerklump 57 53. Gruppstaty 57

54. Maskinen 58 55. Saga i ring 59 56. Filmmusiken 59 57. Blind Turist 60 58. Fiskhandlaren 61

6 FINN DITT DRAMATISKA SPRÅK

59. Tre saker 66 60. Sak-plats-replik 66 61. Miljön 66 62. Från mim till tal 67 63. Från radioteater till tv-teater 68 64. Musikimprovisation 69 65. Tyglappsimprovisation 69 66. Lyssna på ljudimprovisation 70 67. Smakköpsimprovisation 70 68. Den moderna sagan 70

69. Censurteater 71 70. Rollspel där du ser tillbaka 73 71. Rollspel där du ser framåt 73 72. Rollspel där du ser ur andra synvinklar 73 73. Skulptur 74 74. Skulptur med förbättring 74 75. Skulpturen tänker 75 76. Skulpturen talar 76 77. Forumspel 76

7 dramaboken.indd 7

2010-11-25 11.11

Förord Detta är en ny och omarbetad upplaga av DRAMABOK. Vi har aktualiserat texten för att få med en del nya övningar, uppmärksamma ny forskning och ge tips om fler böcker. Liksom tidigare upplagor riktar sig boken till dig som går på lärarutbildning och annan utbildning i drama. Den är också skriven för dig som redan är färdigutbildad och arbetar inom barnomsorg och skola. Här kan du lära dig mer för att kunna använda dig av drama på ett bättre sätt i ditt arbete. När vi skrivit boken har vi utgått från våra erfarenheter och försökt tänka oss in i vad du kan ha användning av. Ett grundläggande förråd av bra övningar är nödvändigt. Därför har vi med 77 dramaövningar. I samband med dem ger vi också tips om olika sätt att utveckla gamla övningar och om hur du själv kan hitta på nya. De ﬂesta övningar går att göra i såväl stora som små grupper. Att illustrationerna visar små grupper beror på att de blir mest överskådliga så. I ett kapitel tar vi upp några pedagogiska teorier som kan förklara dramas funktion. Ett annat ägnar vi åt teorier om lekens betydelse. Två kapitel berättar om dramas historia. Ledarskap och hur man kan träna sig till att bli en bättre ledare handlar två kapitel om. Allt kan inte rymmas i en bok. Därför har vi också ett kapitel där vi ger tips om andra användbara dramaböcker och ger dig en metodik för hur ni tillsammans kan studera dessa böcker. Stureby i november 2010 Kent Hägglund och Kirsten Fredin

8 dramaboken.indd 8

2010-11-25 11.11

Inledning Vad menas med drama? Många är förbryllade av själva ordet drama. Det förekommer i många sammanhang och har olika betydelser. Oklarheterna gör också att en del är lite oroliga för vad dramalektionerna ska innehålla. Därför börjar vi med att titta på vad ordet drama kommer ifrån, och vad det används i för olika betydelser. Ursprungligen kommer drama av det gammalgrekiska ordet dra’o som betyder ”att handla”. Drama förekommer i dag inom tre områden:

Teater Drama är ett annat ord för pjäs. Den som skriver pjäser kallas för dramatiker. När en dramatiker skriver en pjäs som bygger på en roman eller en novell så kallar man det för en dramatisering. Dramaturgen på en teater hjälper regissören att hitta pjäser och att analysera dem.

Vardagsliv Ett drama är en våldsam händelse, där starka känslor rivs upp och/eller ﬂera människor hotas till livet. En människa som är dramatisk är lite överdriven i sina känslor och gester. I en dramatisk ishockeymatch är målchanserna många och utgången oviss ända in i det sista.

Pedagogik Drama är en verksamhet inom förskola, fritidshem och fritidsverksamhet. Det är ett ämne inom grundskola, folkhögskola, gymnasium och högskola. Drama är en metod inom många andra ämnen och används även inom terapi. Som ämne har drama många olika namn: skapande dramatik, dramatiskt skapande, dramatisk verksamhet, pedagogiskt drama, dramatik. Dramalärare eller dramapedagog kallas den som är utbildad för att leda dramagrupper och att undervisa i drama. Dramalek kallas sådana lekar som används på dramalektioner och i dramaverksamhet.

Denna bok handlar om den tredje betydelsen av ordet drama, främst så som det används inom ämnet pedagogiskt drama och i dramaverksamhet i förskola, fritidshem och skola.

9 dramaboken.indd 9

2010-11-25 11.11

Pedagogiskt drama Ett viktigt syfte med undervisningen i pedagogiskt drama är att du ska plocka fram och utveckla din leklust. Det är viktigt att alla som arbetar med barn är medvetna om, och känsliga för, hur betydelsefull leken är i barns liv och utveckling. Därför leker vi många lekar och diskuterar hur vi kan använda dem i arbetet med barn. I olika former av improvisationsövningar får du också återknyta bekantskapen med det naturliga dramatiska språk som alla barn behärskar och använder i sina rollekar. Övningarna som vi använder i dramaundervisningen är till stor del hämtade från barns traditionella lekar. Andra är tagna från olika former av skådespelarträning. Dramapedagoger hittar också ofta på nya övningar tillsammans med sina grupper.

Hur du använder boken Vi har försökt göra boken så lätt att hitta i som möjligt. Övningarna är samlade för sig i sex kapitel, och varje övning har ett nummer. Längst bak i boken ﬁnner du ett index med namn, boktitlar, övningar och begrepp som tas upp i boken. Har du hållit på med drama förut och söker nya idéer, kan du läsa boken rakt igenom. Går du på en högskoleutbildning läser du lämpligen kapitlen om kunskap och lekteorier, parallellt med att du och dina kurskamrater prövar övningarna. När ni själva tränar på att leda, läser ni och arbetar med kapitlen Ledarskap och Drama i förskola, fritidshem och skola. Kapitlen Lite dramahistoria och Drama i Sverige kan ni läsa i samband med att ni studerar andra dramaböcker. Går du på en gymnasieutbildning eller deltar i en dramakurs är det lämpligt att ni lägger tonvikten vid övningarna samt kapitlen Vad menas med kunskap?, Teorier om lekens betydelse och Ledarskap. I de mer teoretiska kapitlen tar vi upp många personer, årtal och boktitlar, inte för att du ska lära dem utantill, utan för att de är bra att känna till, och ha samlade på ett ställe.

10 dramaboken.indd 10

2010-11-25 11.11

inledning

Övningarna Beskrivningarna av övningarna utgår från att det är en grupp vuxna som gör dem. Vi har skrivit dem på det sättet för att vi vet att det är bäst om du själv prövar en övning innan du försöker leda den i en grupp barn. Ett stort antal av övningarna är förhoppningsvis nya för dig, andra känner du säkert redan till. En del kanske har ett annat namn än det som du brukar använda, några skiljer sig i större eller mindre detaljer från lekar som du känner igen. En ledare kanske döper om en övning för att anpassa den till gruppen hon ska göra den i. En annan ändrar lite på reglerna. Någon vill förnya en övning han lett många gånger. Det händer också att en deltagare missuppfattar en instruktion på ett sätt som förändrar övningens förlopp. Allt det här gör att övningar ständigt ändras. Du kommer också att förändra dina övningar. Många av övningarna i boken är bra att göra med små barn, andra kräver att deltagarna kommit upp i skolåldern.

Arbetet med övningarna Om du gör en övning i en barngrupp, bör du lämna utrymme för tankar och kommentarer innan du går vidare till nästa aktivitet. Gör ni övningen i en vuxengrupp på en utbildning eller en kurs, sätter ni er alla tätt tillsammans i en ring och försöker analysera det som ni har gjort. Denna analys är bra att göra i fyra steg: 1. Tänk efter vad du har upplevt under övningen. 2. Berätta om era upplevelser för varandra. 3. Diskutera vad i övningen som lett till de här upplevelserna. 4. Diskutera hur ni kan använda övningen i en barngrupp. Vilka åldrar lämpar den sig för? Kan ni ändra på den för att anpassa den till andra åldersgrupper? Finns det några risker och svårigheter i den? Vad är det för egenskaper och färdigheter som tränas? När ni har gjort övning nr 1, ALLA SOM…(s. 15) och analyserar den, kommer ni troligen upptäcka att olika deltagare i gruppen har upplevt övningen på olika sätt. En del har gillat tävlingsmomentet. Andra har fäst sig vid att leken ger tillfälle till att få reda på mer om de andra gruppmedlemmarna.

11 dramaboken.indd 11

2010-11-25 11.11

Några tyckte att det var svårt att komma på vad de skulle säga när de stod mitt i ringen. För en del har övningen känts underbart spännande och rolig, medan andra tyckte att den kändes meningslös. I er diskussion är det viktigt att ni försöker få fram så många aspekter av övningen som möjligt. Det är också viktigt att ni lyssnar uppmärksamt på varandras synpunkter. Det ﬁnns inget rätt eller fel sätt att uppleva en sådan här dramaövning. En upplevelse som en person har haft är lika viktig som den som tjugo personer har haft. Olikheterna berikar gruppens kunskaper. Efter en del övningar kommer ni att behöva prata länge, efter andra räcker det med ett par minuters samtal. Det är inte nödvändigt att följa modellen för analys exakt, men det är bra om ni har de fyra momenten aktuella när ni diskuterar övningarna.

12 dramaboken.indd 12

2010-11-25 11.11

inledning

Skriv din egen dramadagbok! Denna bok innehåller många lekar och övningar. Du får också tips på ﬂera andra läsvärda böcker. Den bästa dramaboken du kan få tag i är emellertid din egen dagbok från lektionerna. Skaffa dig en vacker anteckningsbok och skriv ned de övningar ni gör tillsammans. Nöj dig inte med att bara skriva reglerna för varje övning, utan skriv också hur du tyckte det var att göra övningen. Notera också dina kamraters reaktioner och synpunkter. Ju mer noga du är med att skriva din dramadagbok, desto mer nytta kommer du att ha av den senare. När du ska leda en övning med barn – eller med vuxna – är det bra att gå tillbaka till dagboken. Dina anteckningar hjälper dig att komma ihåg hur det kändes att göra övningen och hjälper dig att presentera den bättre.

13 dramaboken.indd 13

2010-11-25 11.11

1 Lär känna varandra i leken När vi leker tillsammans – vare sig vi är barn eller vuxna – ser vi ofta helt andra sidor av varandra än i det vardagliga umgänget. Vi upplever också varandra mer intensivt. Vi ser de andra deltagarna i leken röra sig extremt snabbt och extremt långsamt. Vi hör deras röster i skrik och skratt, viskningar och rop, samtidigt som vi själva blir hörda och sedda. Att leka tillsammans är ett bra sätt att lära känna varandra. I detta kapitel har vi samlat några lekar som vi tycker är särskilt bra att leka i en ny grupp, eller när det kommer in nya människor i en redan etablerad grupp. Några av lekarna är roliga att göra även om man känner varandra.

Namn I många kulturer anser man att en människas namn har en alldeles speciell magisk kraft. Där kan en person ha ﬂera namn. Ett som man har som barn, ett nytt som man får när man blir vuxen och ett hemligt namn som bara man själv, de allra närmaste vännerna och gudarna känner till. Även i vår kultur lägger vi stor vikt vid vad en person heter. Föräldrar lägger ned stor möda på att välja namn till sitt barn. Oftast väljer de namn som knyter an till traditioner i släkten eller till någon idol som de beundrar. Tillfället när barnet får sitt namn ﬁras ofta som en stor festlighet, vare sig det är ett dop i kyrkan eller en namngivningsfest i hemmet. När barnet växer upp får det ofta också nya namn; smeknamn eller öknamn. Namn är oerhört viktiga i umgänget människor emellan. Genom att kunna en människas namn med rätt uttal, visar jag att han eller hon betyder något för mig. Jag får också lite makt över den här människan genom att jag kan tilltala eller ropa på henne utan att behöva ta till tråkiga fraser som ”Du där!”. Det är viktigt att du så snabbt som möjligt lär dig namnen på de vuxna och barn som du ska arbeta med. Flera av lekarna i det här kapitlet är namnlekar. De hjälper dig att lära in deltagarnas namn, vare sig det gäller en barngrupp på ett daghem, en skolbarnsgrupp eller en vuxengrupp på en utbildning.

14 dramaboken.indd 14

2010-11-25 11.11

1 lär känna varandra i leken

ALLA SOM …

Utse en Utropare. Resten sätter sig på stolar i en stor ring. Utroparen säger till exempel: ”Alla som har någonting blått på sig byter plats!” De som har ett blått klädesplagg, eller liknande, ska rusa upp från sin egen stol och hitta en ny stol att sitta på. Du får inte ta en stol direkt bredvid din gamla, även om den skulle vara tom. Du får inte heller gå tillbaka till din egen. Utroparen försöker också att sätta sig på en stol. En person blir utan stol och är då den nya Utroparen. Utroparen behöver inte begränsa sig till färger. Hon kan lika gärna säga: ”Alla som tycker om kåldolmar byter plats!” eller ”Alla som inte varit Utropare byter plats!” Utroparen får bara säga sådant han själv har eller är. Om någon i ringen tycker att en fråga är alltför privat, är det tillåtet att sitta kvar på stolen.

15 dramaboken.indd 15

2010-11-25 11.11

KIRSTEN KÖRSBÄR Sätt er i en ring, gärna på stolar. Övningen innebär att alla ska hälsa på varandra. Du presenterar dig genom att säga ditt vanliga förnamn, och ett efternamn som du hittar på. Lyssna till första ljudet i ditt namn. Ditt nya efternamn ska börja på samma ljud som ditt förnamn, och det kan vara något som du tycker om att äta eller dricka. En börjar och hälsar: ”Hej, jag heter Kirsten Körsbär!” Hela gruppen hälsar tillbaka: ”Hej, Kirsten Körsbär!” Nästa säger: ”Hej, jag heter Ricardo Rotmos!” Gruppen svarar: ”Hej Ricardo Rotmos!” Fortsätt så tills alla har presenterat sig. Ibland händer det att någon eller några av deltagarna har svårt att komma på ett bra efternamn. Då kan ni andra ge förslag. Men var och en bestämmer själv vad hon ska heta. Om gruppen är stor kan det hända att entusiasmen börjar sjunka innan ni hunnit hälsa på alla. I så fall måste ni hjälpa varandra att hålla glöden uppe. Vill ni förstärka inlärningen av namn kan var och en också få hälsa på de två som sitter före i ringen: ”Hej Kirsten Körsbär och Ebou Isglass, jag heter Linnea Lingonsylt!” Gruppen svarar: ”Hej Linnea Lingonsylt!” När alla hälsat kan ni fortsätta med att var och en ska säga namnen på alla som sitter i ringen. Det kan vara svårt, men om det behövs kan ni hjälpa varandra.

VAMPYREN Utse en Vampyr. Resten av gruppen är Människor. På bio har vampyrer huggtänder i munnen och biter människor i halsen. Vampyren i den här leken har sina tänder i tummarna och försöker bita människor i axlarna. Människorna står i en stor ring. Vampyren står i mitten, riktar in sig mot en av Människorna, stirrar stint på sitt Offer och börjar gå mot det med utsträckta armar och med tummarna pekande neråt. Offret får inte ﬂy eller skydda sig handgripligen. Det enda som kan hindra Vampyren från att nå fram och bita sitt Offer är om Offret lyckas få ögonkontakt med någon av de andra Människorna i ringen och den Människan ropar Offrets namn. Namnet stoppar Vampyren så att hon måste vända om till mitten och rikta in sig på ett nytt Offer.

16 dramaboken.indd 16

2010-11-25 11.11

Dramabok Kent Hägglund och Kirsten Fredin

Best.nr 47-09995-5 Tryck.nr 47-09995-5

dramaboken_omslag.indd 1

2010-11-25 10.38