Mönster och konstruktioner för
barnkläder
Mönster och konstruktioner för barnkläder
Sy barnkläder_cover.indd 1
inger öberg
Det är roligt och inspirerande att rita och sy barnkläder. Med hjälp av modellskisser och ritningar kan du utforma plagg efter egna idéer. Utgångspunkten är att vara positiv till att tillverka själv. För att modellskapandet och sömnaden ska leda till bra resultat, behövs tillförlitliga grundmönster att utgå ifrån. De ska ha bra passform, lagom mycket rörelsevidd och kännas moderiktiga. Med boken följer en mapp med åtta olika mönster i storlekarna 86–140 centilong – kjol, byxa, trikåbyxa, klänning, t-shirt, skjorta, jacka och raglanjacka. Boken är indelad i sju olika avsnitt, där ett antal modellförslag i olika storlekar presenteras. Dessa går också bra att utföra i en annan storlek. Hur mönstret ritas beskrivs utförligt och alla ritningar är i ¼ skala. Ett speciellt måttband medföljer för att underlätta kontroll av mått på ritningen. Boken fungerar som hjälpmedel och inspirationskälla för lärare och studerande på textila utbildningar. Den stödjer också dem med sömnadsvana som vill lära sig skapa mönster till barnkläder på egen hand. Sätt igång att rita dina egna mönster och upptäck hur stimulerande det är att sy barnkläder! Inger Öberg är f d universitetslektor med såväl textil- som yrkeslärarutbildning och har i många år arbetat med lärarutbildning inom det textila området vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit böcker om mönsterkonstruktion av dam- och herrkläder.
inger öberg
12-06-20 12.55.18
Innehåll
Förord 5 Att rita mönster själv 6 Material och hjälpmedel 6 Om måttlistan – centilongsystemet 7 Mått och måttagning 8 adresser och inköpsställen 9 Om mönsterarbetet 10 Några goda råd inför sömnaden 11 sömnadsdetaljer 11 KJOL 12 BYXA 30 TRIKÅBYXA 60 KLÄNNING 66 T-SHIRT 90 SKJORTA 96 JACKA 114
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 3
12-06-20 11.46.58
Förord Den här boken är avsedd för dig som gärna vill sy barnkläder, vilket förstås kan ha olika orsaker. Kanske hittar du inte ute i handeln den badrock barnet behöver? Kanske tycker du priset på den fina klänningen är för högt? Du har lagt upp ett litet lager av tyger, men inte kommit vidare… Kanske är det så att du på senare år fått såväl barnbarn som mer tid? En gemensam utgångspunkt är att man är positiv till att tillverka själv. Viss erfarenhet, kanske till och med utbildning inom sömnadsområdet, är en fördel. För att modellskapandet och sömnaden ska leda till bra resultat, krävs det att man har tillförlitliga mönster att utgå ifrån. De ska ha bra passform – lagom mycket rörelsevidd och rätt balans – och kännas moderiktiga. Med den här boken följer en mapp med åtta olika mönster i storlekarna 86–140 centilong. De kallas kjol, byxa, trikåbyxa, klänning, t-shirt, skjorta och jacka (med såväl isydd ärm som raglanärm). Till varje mönster finns en speciell måttabell med både kroppsmått och plaggmått angivna. Själva boken är utformad som en lärobok. Varje grundmönster har sitt avsnitt. Där visas hur man först justerar själva storleken om det skulle behövas. Till största delen handlar det om hur man konstruerar olika modeller med utgångspunkt från ett grundmönster. Viktigt att notera är att exemplet som beskrivs och visas lika gärna kan utföras i en annan storlek. Ett speciellt måttband i 1/4 skala finns med för att underlätta om man vill kontrollera något mått på ritningen. Modellerna är valda så att olika konstruktionsprinciper beskrivs: • Hur man formar ok och andra avskärningar. • Hur man ökar vidden på olika sätt med rynkor, veck eller klockad vidd. • Detaljer som fickor, kragar, knäppningar etc. Här görs ingen skillnad på pojk- och flickkläder bortsett från kjolar och klänningar som ju är typiska flickkläder. I storlekar upp till 140 cm kroppslängd anses inte könen skilja sig åt beträffande kroppens proportioner. Det är min förhoppning att du som sätter igång med att rita egna mönster också finner att det är väldigt stimulerande att sy barnkläder. Inger Öberg
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 5
12-06-20 11.46.59
att rita mönster själv
Material och hjälpmedel
Det är betydligt viktigare att du har erfarenhet av att sy kläder än av mönsterkonstruktion om du vill börja rita mönster till barnkläder. Har du sömnadsvana vill du säkert själv kunna bestämma hur modellerna ska se ut. Det är då en stor fördel att ha tillförlitliga grundmönster att utgå ifrån. Dessa mönster är noga utprovade på pojkar och flickor i olika åldrar. Ambitionen har varit att kläderna ska ha bra passform, det vill säga fina proportioner och lagom med rörelsevidd. En annan viktig sak är att underlätta sömnaden, till exempel att utforma ärmkullar så att de är någorlunda lätta att sy fast. Det innebär att en ärmkulle är måttligt hög och med ytterst lite hållning i förhållande till ärmhålet. Det är viktigt att man väljer rätt storlek att utgå ifrån. Barnet ska tillåtas växa på längden. Det primära viddmåttet (stuss- eller bröstvidd) får ju heller inte vara för litet. I boken finns anvisningar om hur man ökar vidden på ett mönster. I övrigt ska man inte gå in och ”peta” i onödan på grunderna. Med denna bok följer en mapp med åtta olika mönster. De är utformade för att passa till olika plaggtyper. Varje mönster är ritat i fem dubbelstorlekar. Det innebär att exempelvis storlekarna 86 och 92 centilong har samma viddmått. Längdmässigt finns däremot varje mönster i tio storlekar. Barns mått ändras inte alls lika mycket viddmässigt som på längden. Därför känns det naturligt att göra dubbelstorlekar. Hur man ritar mönster till olika modeller visas främst på fyra av grunderna – kjol, byxa, klänning och skjorta. Mönstret som kallas jacka är inte tänkt som ytterplagg, utan snarare som mönster för rymligare plagg som storskjorta, badrock, tröjor och dylikt. Ett mönster kallas t-shirt och är ett mönster med liten rörelsevidd och mindre form – därför passande för töjbara material.
Mönsterpapper: Det man främst behöver är papper som är så transparent att man lätt kan se mönsterarkets linjer. I handeln finns olika sorter på rullar om ca 40 m. Till en början kan man gott pröva så kallat smörpapper. Måttband: Av stabil, plastad väv, 150 cm långt och helst utan tryckknapp (klumpigt att mäta med). Linjal: Det är bra att ha en linjal på minst 60 cm. Vinkelhake: Den längsta sidan bör vara minst 30 cm. Bäst är om materialet är transparent. Kurvmall: En vanlig modell är ca 30 cm lång och har former som underlättar utformning av till exempel hals- och ärmhål. Skalmått: Ett skalmått i skala 1:4 medföljer boken (se bakre fliken på mappen med mönsterark) och är bra att ha för att kunna kontrollera olika mått på bokens konstruktioner. Övrigt: Limstift, tejp, knappnålar, tyngder, blyertspennor, plastfickor för förvaring av dina mönster etc. De olika grundmönstren i storlek 86–140 cl Här anges vilka tillägg för rörelsevidd som gjorts, från minsta till största storlek. Kjol Midjevidd: 4 cm; Stussvidd: 10–6 cm Byxa Midjevidd: 3 cm; Stussvidd: 6 cm Trikåbyxa utan sidsöm Stussvidd: 7 cm Klänning Bröstvidd: 6–8 cm; Stussvidd: 8 cm T-shirt (till små trikåplagg, till exempel toppar) Bröstvidd: 6–8 cm Skjorta (även till klänning, tröja och t-shirt) Bröstvidd: 10–12 cm Jacka med isydd ärm (större skjorta, badrock, rymlig tröja) Bröstvidd: 19 cm Jacka med raglanärm (med två olika raglanärmar, användning som ovan) Bröstvidd: 19 cm
6 – I N LED N I N G
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 6
12-06-20 11.46.59
Om måttlistan – centilongsystemet Denna måttlista är baserad på de mått och listor som togs fram då vårt senaste storlekssystem för barn-, pojk- och flickkläder konstruerades på 1980-talet. Det som skiljer beror på valet av storlekar samt att vi gjort dubbelstorlekar. Basmått för systemet är hel kroppslängd och stussvidd och storleksintervallet är 6 cm. På denna lista finns elva olika kroppsmått uppställda och fem så kallade extra
mått. Alla dessa mått har behövts vid konstruktionen av grundmönstren. Förutom kroppslängd är det endast tre av dem som behöver kontrolleras i samband med modellutformningen. Dessa för passformen viktiga mått är: bröstvidd, midjevidd och stussvidd. Vi börjar på 86 cl och undviker medvetet direkta babykläder. Upp till 140 cm kroppslängd anses pojkar och flickor vara någorlunda lika i proportionerna. Efter denna gräns ökar bland annat skillnaden i axelbredd. Vi anser därför att storlekarna vi valt ska passa såväl flickor som pojkar.
Måttlista – kroppsmått Storlekar
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140
Bröstvidd
53
56
59
63
68
Midjevidd
51
53
55
58
61
Stussvidd
55
59
63
68
73
Livlängd mitt bak
24
26
28
30
32
Ryggbredd
24
25
26
27,5
29,5
Halsvidd
26,6
27,8
29
30,2
31,4
Axelbredd
7,4
8,2
9
10
11
Ärmlängd
29,5/31
33,5/35
37,5/39
42/44
Överarmsvidd
17,8
18,4
19
20
21
Handledsvidd
12,6
13
13,4
13,8
14,2
Innerbenslängd
33,5/37
40,5/44
47,5/51
54,5/58
47/49
61,5/65
Extra mått
Lårvidd
32
35
38
41,5
45
Byxhöjd
14,7
15,4
16,2
17
17,7
Kjollängd
25/26
27/28
29/30
32/33
11,5
12,5
14
14,5
15
12,75
13,75
14,75
16
17,5
Midja-stuss/Kjol Ärmhålsdjup
35/36
I N LED N I N G – 7
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 7
12-06-20 11.46.59
MåTT OCH MåTTagNiNg Det viktigaste måttet att känna till är barnets kroppslängd – hela storlekssystemet är uppbyggt runt detta mått. Därefter kontrollerar man det/de viktigaste viddmåtten. I första hand behöver man ett bra måttband att mäta med. Måtten tas helst utanpå underkläderna eller andra tunna och smidiga plagg.
Hur måtten tas Kroppslängd: Måttet tas när barnet står med fötterna ihop, med ryggen mot en vägg. Man lägger en linjal eller vinkelhake på barnets huvud och sätter ett märke på väggen. Därefter mäter och noterar man måttet samt anger datum.
Bröstvidd: Är ett vågrätt mått som tas runt kroppen, strax under armhålorna. Midjevidd: Tas runt kroppen på det smalaste stället – strax ovanför naveln. Stussvidd: Är ett vågrätt mått som tas runt kroppen där stjärten är mest markant. Övriga mått på måttlistan visas på nedanstående mönsterdelar. Obs! Notera skillnaden på kroppsmått och plaggmått. Ett kroppsmått är mätt direkt på kroppen på ett för branschen bestämt sätt. Ett plaggmått är det mått mönstret/ plagget har på motsvarande ställe (oftast kroppsmåttet + tillägg för rörelsevidd).
8 – iNledNiNg
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 8
12-06-20 11.47.04
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 4
12-06-20 11.46.58
KJOL Mönstrets utformning Individuell anpassning av mönster Måttlista Måttändringar
12 12 13 13
Modeller Trikåkjol med fickor och resår i midjan, 92 cl Kjol med dubbel volang, 104 cl Kjol med rynkor på fickan, 116 cl Kjol med avskärning – klockad, 128 cl Kjol med avskärning – veckad, 128 cl Kjol med avskärning – rynkad, 140 cl Kjol utan linning – knäppt i sidan, 140 cl Omlottkjol i halvcirkel, 128 cl
14 16 18 20 22 24 26 28
Grundmönstrets utformning – kjol Detta mönster är så enkelt utformat att fram- och bakstycke ser likadana ut. Passformsmässigt fungerar det bra. Vid utformning av modeller med olika utseende fram och bak är det emellertid praktiskt att dela mönstret så att man får ett halvt fram- och ett halvt bakstycke. Tillägget i midjan är 4 cm på samtliga storlekar. Detta är lagom om man har en linning med resår som kan hålla in överflödig vidd. I annat fall bör den extra vidden hållas in på något annat sätt, till exempel med insnitt eller rynkor i midjan. Det finns därför med två olika mönster till linning.
Individuell anpassning av mönster
Välj storlek: Jämför barnets mått med måttlistan. Välj storlek efter kroppslängden och midjevidden. Rita av mönstret: Om modellen ska vara olika fram och bak, delar man mönstret på mitten, så att man får ett halvt fram- och ett halvt bakstycke. Kontrollera måtten: Jämför midjevidd och stussvidd med måttlistan. Notera eventuella avvikelser. Här gäller det att mönstret är tillräckligt stort, det vill säga minst 3 cm större i midjan och över stussen.
12 – K J O L
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 12
12-06-20 11.47.04
Måttlista KrOppSMåTT
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140
midjevidd
51
53
55
58
61
stussvidd
55
59
63
68
73
plaggMåTT
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140
midjevidd
55
57
59
62
65
4 cm
stussvidd
65
67,5
70
74,5
79
10 – 7 – 6
kjollängd
25/26
27/28
29/30
32/33
35/36
Måttändringar
Ökning av vidd: Öka lika mycket mitt fram och mitt bak (här flyttas mitt fram- och mitt bak-linjen 1,5 cm, vilket ger 6 cm större vidd). Minskning av vidd sker på motsvarande sätt vid mitt fram- och mitt bak-linjen. Exempelvis ger 1 cm justering 4 cm minskad midje- och stussvidd.
ökning av midjevidd och stussvidd
Tillägg
Justering av balansen: Kanske behöver framstycket ”lyftas” vid midjan, för att kjolen ska se jämn ut nertill. Förklaringen är att baktill finns det en utputande stjärt som håller uppe kjolen medan en platt mage tillåter kjolen att falla ner. Kjolens längd bör i detta fall vara kortare fram än bak. Detta åtgärdas upptill eller i samband med en avskärning över höften. Ändring av kjollängd: Ändra lika mycket längs hela nederkanten.
Justering av balansen och ändring av kjollängd
K J O l – 13
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 13
12-06-20 11.47.09
Trikåkjol med fickor – linning med resår i midjan Storlek 92 cl Denna modell kräver elastiska sömmar, särskilt vid midjan. Fickans stickningar och fållen kan gärna sys med tvillingnål, vilket ger en något elastisk söm. Mått 92 cl Midjevidd: 51 + 4 (grunden) Stussvidd: 55 + 10 (grunden)
1. Välj storlek och kopiera kjolmönstret. Dela mönstret så att det blir ett fram- och ett bakstycke. Figur A 2. Öka midjevidden 0,5 cm vid sidan fram och bak. Mönstrets midja bör vara minst lika stor som barnets stussviddsmått, för att kjolen ska bli bekväm att ta av och på. Här blir midjan 2 cm större än stussviddsmåttet. 3. Öka också kjolvidden i nederkanten, mitt fram, mitt bak och i sidan (här 1 cm på varje ställe). Dra nya linjer till midjan mitt fram och mitt bak. Dra nya linjer från höften i sidan. 4. Avsätt mått för ficköppningen (här 5 cm vid midjan och 7 cm i sidan). Rita en mjukt formad linje. 5. Beräkna hur stor fickpåsen bör vara (här 3 cm vid midjan och 6 cm vid sidan). Dra hjälplinjer och forma fickpåsen. Ta ut mönsterdelar till kjolen, figur B. 6. Linningen kan gärna vara i muddväv. Beräkna i så fall linningens storlek så att längden blir något kortare än kjolmidjan (här 57 respektive 53 cm). Bredden anpassas till ett resårband på ca 3 cm. Figur C Sömnadsdetaljer Ficka med vändsydd kant och stickning med raksöm Likadana stickningar vid sömmarna mitt fram och mitt bak Linning i muddväv med brett (ca 3 cm) resårband som träs i Sömnad med tvillingnål vid fållen och för att markera fickpåsens form Resår i del av midjan
14 – K J O L
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 14
12-06-20 11.47.09
a
b
MĂśnsterdelar
C
Fram- och bakstycke, fickdelar b, linning c
K J O l – 15
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 15
12-06-20 11.47.17
Kjol med dubbel volang Storlek 104 cl Denna modell har knäppning i ena sidan, med tryckknappar eller med knapp och knapphål. Knäppningen är mer en dekoration än en nödvändighet. Om man ökar midjevidden ca 5 cm bör kjolen kunna fungera utan knäppning.
1. Välj storlek och kopiera kjolmönstret. Dela mönstret så att det blir ett fram- och ett bakstycke. Rita av ”Linning med resår”. Figur A Figur B visar hur de olika delarna av kjolen sitter ihop. 2. Markera var avskärningen ska placeras (här 9 cm ner mitt fram och mitt bak). Dra vinkelräta linjer mot sidan. Höj 0,8 cm i sidan och forma linjerna så att det blir en jämn övergång mellan fram och bak då sidsömmen sys. 3. Sätt ett märke för sprundets längd ca 2 cm från avskärningen. Knäppningen kräver en infodring på överlotten, ca 4 cm bred. Eftersom sprundet är kort och sidlinjen endast svagt formad, kan underlotten bestå av en dubbelvikt rak remsa som sys fast i bakstycket vid sprundöppningen. Den vikta remsans bredd är 2,5 cm. Mönsterdelar figur C. 4. Bestäm hur bred den övre volangen ska vara (här 7 cm). Längden anpassas till måttet vid avskärningen (här 16 cm på 1/4 av omkretsen, således 64 cm totalt). Bedöm hur mycket som ska läggas till för rynkor (här 50 %, det vill säga 64 + 32 = 96 cm). Figur D 5. Den undre volangen rynkas ihop och sys fast mot en foderdel, som är formad så att den passar ihop med besparingen (här 4 cm bred). Den övre volangen bör gå minst 3 cm omlott. Se figur A och B. Mönsterdelar figur E. 6. Bredden (höjden) på den undre volangen blir ca 15 cm. Längden anpassas till omkretsen vid fastsyningslinjen (här 17 cm på 1/4, det vill säga 68 cm totalt). Även här är tillägget för rynkor 50 % (här 68 + 34 = 102 cm). Figur D 7. Kontrollera linningens längd och bredd. Den ena knäpptampen tas bort och den andra anpassas till underlottens storlek. (Här kjolmidja 57 + knäppning 3 cm = 60 cm.) Sömnadsdetaljer Rynkning och stickningar Ev kantning med dekorationsband Knäppning med knapp och knapphål eller fastsättning av tryckknappar
16 – K J O L
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 16
12-06-20 11.47.17
a
b
MĂśnsterdelar c, d, e, samt linning
C
e
d
K J O l – 17
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 17
12-06-20 11.47.28
SöMNadSdeTalJ SNedFiCKa – med vändsydd öppning om plaggtyget är kraftigt får man ta fickpåsdelarna i ett tunnare tyg. här är den stora fickpåsdelen (sidstycket) klippt i ett tunnare tyg – därför behövs en så kallad fickskylt. 1. Nåla den lilla fickpåsdelen räta mot räta med frambyxan. Vändsy ficköppningen. 2. Pressa ut sömmen. Vänd fickpåsen mot avigan och pressa kanten så att framsidan råder. Gör en stickning i kanten. 3. Lägg fickskylten med rätan upp, på den stora fickpåsdelen. Se till att markeringarna överensstämmer. Nåla och sy fast med raksöm och sicksack. 4. Gör en maskintråckling som håller ihop delarna vid sidan och midjan. 5. Lägg den stora fickpåsdelen under ficköppningen – se till att markeringarna vid midjan och sidan stämmer. Nåla fast. 6. Vik undan plaggdelen och släta till fickpåsdelarna så att de följer varann – nåla ihop. Sy ihop fickpåsen, klipp jämnt och sicksacka kanten. 7. Lägg plaggets rätsida upp. Sy fast fickpåsen vid sidan och midjan i sömsmånen.
b y x a – 41
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 41
12-06-20 11.49.36
Byxa med påstickade fickor – linning och gylf Storlek 116 cL Här är mönstret avkortat till knälängd. Modellen kan naturligtvis lika gärna vara hellång.
1. Välj storlek och rita av fram- och bakstycket till byxan, ca 10 cm nedanför knät. Markera trådraken (mittlinjerna). Rita även in linjer för knät. Figur A 2. Sänk eventuellt midjelinjen 1 cm på fram- och bakstycket. Senare tillkommer en linning som är 3,5 cm bred. 3. Öka midjevidden i sidan (här 0,7 cm) på fram- och bakstycket, för att öka bekvämligheten. Dra nya linjer över höften. Man skulle även kunna öka vid mitt baksömmen. 4. Avsätt benlängden (här 5 cm från knät) och justera vidden i nederkanten (här + 0,5 cm vid varje söm) för att byxbenet ska få ett rakare utseende. Dra nya linjer för sidan och innerbensömmen. 5. Lägg till ca 3,5 cm mitt fram för gylfen. 6. Rita in fickans placering och form på framstycket: Mät in 7 cm vid midjan och 7,5 cm på sidlinjen. Forma ficköppningen. Rita in den påstickade fickans djup och bredd (här 15 och 11 cm). Markera för infodring i överkanten (här 2,5 cm). Figur B visar tillägg för en bälg i framkanten. 7. Man kan göra en avskärning på bakstycket, även kallad ”besparing” (här markerad 3,5 cm vid sidan och 5,5 cm mitt bak). En anledning kan vara att man får en effekt om tyget till exempel är randigt. Man ändrar trådraken, se figur C. 8. Rita en utanpåficka på bakstycket (här 11,5 cm bred och 10 cm djup). Placera fickan ca 2 cm från sidsömmen och parallellt med en eventuell avskärning. Figur D 9. Rita en linning som är 3,5 cm bred färdig. Figur E Fortsättning på nästa uppslag
42 – BYXA
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 42
12-06-20 11.49.36
Sömnadsdetaljer påstickad ficka med bälg i framkanten. Fickan går med i sömmen vid midjan och sidan påstickad ficka bak, med invikta (avtagna) hörn gylf linning som knäpps fram med knapp och knapphål Fastsättning av resårband i linningen – över bakstycket och ungefär 10 cm in på framstycket
a
b y x a – 43
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 43
12-06-20 11.49.41
Mönsterdelar Framstycke och bälgficka med infodring b, bakstycke med utanpåficka d, ev besparing c, linning e
C
b
d
e
44 – b y x a
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 44
12-06-20 11.49.51
Leggings 104 och 128 cl Kallas ibland för ”tights”. Det som avses är en ganska åtsittande byxa, utan fot. För att få fram ett bra mönster till leggings, måste man ta hänsyn till elasticiteten i trikåmaterialet (här kallat tyget). Man skaffar därför tyget innan man ritar mönstret. Man väljer storlek efter måttlistan och som vanligt är kroppslängden utgångspunkten. Viddmåtten kan man ändra om det behövs. Här har ambitionen varit att på enklast möjliga sätt få fram ett fungerande mönster, utan att ha en grund att utgå ifrån. Måttlista Storlek
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140
Byxhöjd *
14,7
15,4
16,2
17,0
17,7
Innerbenlängd
33,5/37
40,5/44
47,5/51
54,5/58
61,5/65
Stussvidd
55
59
63
68
73
Lårvidd
32
35
38
41,5
45
Smalben/ankel 16
16,5
17,5
18,5
19,5
*samma mått som på byxgrundmönstret
Testa tygets elasticitet: Svep tyget runt stussen på en person, till exempel på barnet som ska få plagget. Ta ställning till hur spänt tyget ska sitta över stussen och nåla ihop med ett par knappnålar. Markera därefter hopsättningspunkten med nålar och lägg upp tyget på ett bord. Mät avståndet mellan nålarna, till exempel 62 cm. Mät barnets stussvidd, till exempel 68 cm, och jämför måtten. Skillnaden 68 – 62 cm= 6 cm motsvarar ungefär 10 %. Det är denna procentsats vi behöver till konstruktionen.
BYXA – 55
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 55
12-06-20 11.50.48
Figur A består av två ”byggstenar” som senare ska sammanfogas på ett speciellt sätt. 1. Rita en rektangel som motsvarar den övre delen av byxmönstret. Måtten som används är halv stussvidd (här 26,5 cm) och byxhöjden (här 15,4 cm). 2. Markera intag i midjan (här 1,3 cm mitt fram och mitt bak). 3. Sätt ut en mittlinje och förläng den neråt. 4. Avsätt innerbenlängden – den andra ”byggstenen” (här 42 cm). Gör vinkelräta linjer i över- och nederkanten.
I de båda största storlekarna bör måtten som anges i punkten 7 ökas. Det innebär att man lyfter upp mitt bak 3,5 cm och ökar 2 cm vid grenspetsen. Mönsterdelar Figur B motsvarar det färdiga mönstret. Sömnadsdetaljer Beträffande materialet rekommenderas bomull med några procent elastiska fibrer Elastiska sömmar, till exempel smal sicksack (1 x 1 mm) och overlock eller sicksack om kanten Fåll med resår upptill. Fållarna kan gärna sys med tvillingnål – en söm som har viss elasticitet
5. Avsätt halva lårvidden (här 15,8 cm) på vardera sidan om mittlinjen upptill. Markera fotvidden (här 18 cm) nertill på motsvarande sätt. Dra hjälplinjer för innerbensömmen. 6. Markera knähöjden med en vågrät linje (här 2,5 cm över mitten). Figur B 7. För ihop delarna (byggstenarna) så att mittlinjerna stämmer. Håll kvar mitt fram men lyft upp mitt bak (här 3 cm) så att grensömmen bak förlängs. Öka ytterligare 1,5 cm vid grenspetsen och sänk 1 cm. Markera denna punkt! 8. Forma grensömmarna: Fram i en mjuk båge från mitten av mitt fram-linjen. Bak från en punkt ca 5 cm upp. Höj några mm vid midjan bak och gör en rät vinkel. 9. Minska knävidden (här 2 +1,5 cm). Dra raka linjer mellan knä och nederkant. Forma därefter mjuka linjer för låret fram och bak. Figur C 10. Kontrollera linjeföringen. Det är viktigt att grensömmen får en mjuk och jämn form efter att innerbensömmen sytts ihop. Gör så här: Ta en bit silkepapper och kopiera ca 10 cm av innerbensöm och grensöm fram. Lägg mönstret mot innerbensömmen bak och se till att grenen får en jämn form.
56 – BYXA
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 56
12-06-20 11.50.48
leggiNgS storlek 104 cl
a
b
MåTT För 104 Cl
C
byxhöjd
15,4
stussvidd
59 - 10 % = 53 cm
innerbenlängd
44 - 2 = 42 cm
lårvidd
35 - 10 % = 31,5 cm
Fotvidd
16 +2 = 18 cm
b y x a – 57
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 57
12-06-20 11.50.59
trikåBYXA Mönstrets utformning Måttlista Individuell anpassning av mönster Måttändringar på grundmönstret
60 60 61 61
MODELLER Trikåbyxa med muddar, 92 cl Trikåbyxa med fickor, 116 cl
62 64
Grundmönstrets utformning – trikåbyxa Detta mönster har ingen sidsöm, vilket gör byxan lättsydd, den passar till exempel för pyjamas. Det är tillagt 3 cm för fåll i midjan – lämplig för ett 2 cm brett resårband. Nertill kan man lägga till för fåll och trä i en smalare resår eller låta byxan falla rakt. För små barn kan en trikåmudd vara ett bra alternativ, dels sitter byxan på plats, dels ges utrymme att växa i.
Måttlista Kroppsmått
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140
Midjevidd
51
53
55
58
61
Stussvidd
55
59
63
68
73
Innerbenlängd
33,5/37
40,5/44
47,5/51
54,5/58
61,5/65
Smalben/ankel 16
16,5
17,5
18,5
19,5
Plaggmått
86/92
98/104
110/116
122/128
134/140 tillägg
Midjevidd
60
63
66
70
74
9–13 cm
Stussvidd
62
66
70
75
80
7 cm
Innerbenlängd
33,5/37
40,5/44
47,5/51
54,5/58
61,5/65
60 – T RI K ÅBYXA
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 60
12-06-20 11.51.12
individuell anpassning av mönster
här en ökning på 5 cm. Detta innebär att även midjan och lårvidden ökas.
Rita av mönstret: Markera trådrak/maskriktning samt tvärmärken vid midja och knä.
Minskning av stussvidd: Om man vill ha en helt igenom smalare byxa, kan man ta bort hela vägen från midjan till nederkanten, längs mittlinjen. Justering av innerbenlängd sker enklast vid nederkanten. Här ökas 2 cm.
Välj storlek: Jämför barnets mått med måttlistan. Välj storlek efter kroppslängden.
Kontrollera måtten: Jämför stussvidd och innerbenlängd med måttlistan. Notera de ändringar som behöver göras. Måttändringar på grundmönstret Stussviddsökning: Mönstret har ett rörelseviddstillägg på 7 cm över stussen. Om mönstret ändå behöver ökas visas
ökning av stussvidd och innerbenlängd (ej skalenligt mönster)
T r i K å b y x a – 61
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 61
12-06-20 11.51.17
Trikåbyxa med muddar Storlek 92 cl Det är naturligt att välja någon form av trikå till den här enkla modellen. Ett vävt tyg går också bra bara man är uppmärksam på måttet i överkanten. Om det behövs får man öka mönstret mitt bak.
Figur A 1. Välj storlek och rita av mönstret. Markera tvärmärken vid midjan och knät. Sätt ut trådraken. 2. Mät ner ca 5 cm vid midjan för att ersätta fålltillägget med en mudd (här 4,5 cm bred). 3. Kontrollera att benlängden blir lagom. Korta av nertill eller gör VIM vid knät om det ska vara en mudd vid foten. (Här kortas 3 cm för en mudd 4,5 cm bred.) Observera att mudden kan göras 9 cm och vikas dubbel. Se figur C. 4. Minska eventuellt fotvidden vid sömmarna, för att lättare kunna sy fast muddarna (här totalt 4 cm). 5. Rita mönster till muddarna: Midjan: Bredd 9 cm (2 x 4,5 cm). Längd motsvarande midjemåttet och avkortat p g a elasticiteten (midjevidd 51 cm – 10 % = 47 cm). Figur B För att byxan ska sitta uppe kan det vara bra att sätta en snodd eller ett resårband inuti mudden. En snodd bör kunna knytas mitt fram på in- eller utsidan. Vid foten: Bredd 9 cm, som vid midjan eller 18 cm för att kunna vikas dubbel. Muddens längd är ca 15 cm. Bäst är om man kan prova att muddens vidd känns bra. Figur C Obs! Trikåtyger varierar i tjocklek, töjbarhet och elasticitet. Det är svårt att ange exakta mått för muddar. Man bör helst prova fram muddens storlek på barnet. Därefter avgöra om byxdelens midjevidd passar för muddens längdmått – kanske tål midjevidden att minskas något i sömmarna. Sömnadsdetaljer Montering av muddar
62 – T RI K ÅBYXA
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 62
12-06-20 11.51.17
Ärmlös klänning med hög midja och knäppning bak Storlek 116 cl Man bör ta ställning till var avskärningen ska placeras. Här ligger den ganska högt.
Figur A 1. Välj storlek och rita av fram- och bakstycket. Markera bröstvidds- och midjelinjer samt trådrak på bakstycket. 2. Justera halsringningen (här ringas 2 cm vid axeln och 1 cm mitt fram och mitt bak). 3. Höj ärmhålet 1 cm och minska axelbredden 1,5 cm. Forma ett nytt ärmhål. 4. Bestäm var avskärningen ska placeras (här 7 cm upp från midjan). Dra linjer på fram- och bakstycket. Minska vidden på livdelen vid sidsömmen (här 0,5 cm upptill och ca 1 cm vid avskärningen). Dra nya sidlinjer på livdelen. 5. Räta upp mitt baklinjen och lägg till för knäppning på livdelen (här 1,5 cm knäppkant och 4,5 cm för invikning). 6. Markera ett VIM för att minska ”midjevidden” på bakstycket (här 1 cm). 7. Ta ut mönsterdelarna till livet – lägg sidsöm mot sidsöm och jämna till nederkanten. Figur B KJOLEN 8. Lägg till för ett motveck fram (här 10 cm). 9. Justera sidlinjerna och ta bort formen för midjan. Räta även ut mitt baklinjen. 10. Beräkna hur mycket som ska läggas till för rynkor på kjoldelarna (här ca 40 % det vill säga 6–7 cm på varje kjoldel). Markera för uppklipp i mitten av kjoldelarna. 11. Ta ut mönsterdelarna till kjolen – klipp isär och lägg till för rynkor (här 6 cm upptill och 8 cm nertill). Figur C Fortsättning på nästa uppslag Sömnadsdetaljer Kantavslutningar med snedremsa eller formremsa Knäppning med knapphål och knappar Rynkning vid midjan
78 – K LÄ N N I N G
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 78
12-06-20 11.52.34
a
K l ä N N i N g – 79
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 79
12-06-20 11.52.41
TuNiKa Med eNKel raglaNärM storlek 140 cl här beskrivs principen för hur man ökar vidden mer eller mindre på såväl livdelar som ärm. olika exempel visas istället för ett färdigt mönster. singoallablus är en känd benämning på denna modelltyp, med mycket vidd och rynkor i halsen och vida, puffiga ärmar.
4. Forma ev sömmen. Sätt ut tvärmärken ca 7 cm från sidsömmen. Klipp bort axelbitarna – sätt märke för fram respektive bak. Delarna används senare enligt figur C. 5. Bestäm om det ska vara rynkor i halsen och hur mycket. Först ett exempel med endast lite rynkor: Lägg till 2 cm mitt fram och mitt bak och dra raka linjer. Snedda ut sidorna 1 cm. Se exempel 1. Variation: Vill man ha mer rynkor i halsen och vidd nertill – se exempel 2. Bakstycket ändras på motsvarande sätt. Tänk också på att kontrollera blusens längd! Ärmen, figur B och C 6. Förläng ärmens mittlinje uppåt. Sätt märke för hur axelbitarna ska placeras: Avsätt 0,7 cm och gör en vinkellinje – avsätt 0,5 cm åt vardera hållet.
Figur A (här i skala 1:8) 1. Välj storlek och kopiera fram- och bakstycke till stusslinjen (samt den långa ärmen, figur C). Markera bröstoch midjeviddslinjer. 2. Forma en ny halsringning. Här ringas 3 cm vid axeln och mitt fram samt 2,5 cm mitt bak. 3. Dra en hjälplinje från den ursprungliga halsringningen till ärmhålet (här 3 cm fram och 2 cm bak). Linjen ska tangera ärmhålets nedre del.
7. Lägg axelbitarna mot ärmkullen: De yttre axelspetsarna ska hamna på 0,5 cm-punkterna. Nertill ska spetsarna riktas mot ärmkullen. Det som är viktigt är att de nya raglansömmarna passar ihop. Mät från 7 cm-märkena och rita in den nedre delen. Se till att avstånden fortfarande är ca 7 cm. 8. Forma en linje vid halsen. 9. Avsätt ärmlängden (här 8 cm nedanför armbågen) och dra en vinkelrät linje för nederkanten. Dra nya, raka linjer för ärmsömmen. Klipp itu ärmmönstret i mittlinjen och lägg till för extra vidd som blir till rynkor vid halsringningen och i ärmens nederkant (här 3 cm). Exempel 1. Variation: Vill man ha mycket vidd nertill och mindre vid halsen – se exempel 2.
a
88 – K l ä N N i N g
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 88
exempel 1
exempel 2
bakstycke
12-06-20 11.53.28
b
C
Sömnadsdetaljer enklast är att hålla ihop halsringning och ärmslut med resårband. tygvalet avgör om det går att lägga till och sy en fåll i halsringningen. man kan annars vändsy med en snedremsa så att en tunnel bildas för resåren. Alternativet är att dra i rynktrådar och göra en kantning med snedremsa eller annat band. då blir halsringningen inte töjbar utan man behöver kanske sy ett sprund mitt fram, mitt bak eller lämna öppet i en söm.
K l ä N N i N g a r – 89
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 89
12-06-20 11.53.43
Fleecejacka med ståkrage och raglanskärning Storlek 104 cl Denna modell har bandkantning runt krage, framkant, nederkant och ärmslut. Bandet bör vara formbart, till exempel ett trikåband eller någon slags snedremsa. Dragkedjan är tänkt att gå upp ett par centimeter på kragen och sluta lite ovanför nederkanten.
Figur A 1. Välj storlek och rita av fram- och bakstycke samt ärm. Raglanärm utan axelinsnitt bör det vara till detta mjuka tyg. 2. Ringa ev ur halsen. Här 6 mm vid axeln och 3 mm mitt bak och mitt fram. (1/2 halsringningen blir då 17,5 cm.) Figur B Obs! Man kan gärna vänta med att ringa ur halsen tills ärmen är isydd. 3. Forma jackans nederkant med hänsyn tagen till dragkedjans längd (här 35 cm). Dragkedjan går upp 2 cm på kragen och slutar ca 2 cm ovanför nederkanten. Kragen, figur C 4. Rita en vinkelrät linje för kragens nederkant och mitt bak. Avsätt 1/2 halsringning (här 17,5 cm) från mitt bak och markera mitten. 5. Höj 0,5–1 cm mitt fram och forma kragens nederkant. Avsätt kragens höjd (här 4 cm) och forma överkanten. Rita framkanten vinkelrät mot nederkanten. Tips! Klipp gärna till en krage i modellväv och kontrollera att den ser bra ut innan ringningen får sin slutgiltiga form. Sömnadsdetaljer Hållningstrådar och/eller påpressade band som håller kontroll på alla kanter som ska bandkantas Gärna ett påpressbart volymmellanlägg i kragen Bandkantning Dragkedja Ev applikation Mönsterdelar Fram- och bakstycke, ärm och krage
116 – J A C K A
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 116
12-06-20 11.56.14
a b
C
J a C K a – 117
Barnmonster_inlaga_1_5mars.indd 117
12-06-20 11.56.24
Mönster och konstruktioner för
barnkläder
Mönster och konstruktioner för barnkläder
Sy barnkläder_cover.indd 1
inger öberg
Det är roligt och inspirerande att rita och sy barnkläder. Med hjälp av modellskisser och ritningar kan du utforma plagg efter egna idéer. Utgångspunkten är att vara positiv till att tillverka själv. För att modellskapandet och sömnaden ska leda till bra resultat, behövs tillförlitliga grundmönster att utgå ifrån. De ska ha bra passform, lagom mycket rörelsevidd och kännas moderiktiga. Med boken följer en mapp med åtta olika mönster i storlekarna 86–140 centilong – kjol, byxa, trikåbyxa, klänning, t-shirt, skjorta, jacka och raglanjacka. Boken är indelad i sju olika avsnitt, där ett antal modellförslag i olika storlekar presenteras. Dessa går också bra att utföra i en annan storlek. Hur mönstret ritas beskrivs utförligt och alla ritningar är i ¼ skala. Ett speciellt måttband medföljer för att underlätta kontroll av mått på ritningen. Boken fungerar som hjälpmedel och inspirationskälla för lärare och studerande på textila utbildningar. Den stödjer också dem med sömnadsvana som vill lära sig skapa mönster till barnkläder på egen hand. Sätt igång att rita dina egna mönster och upptäck hur stimulerande det är att sy barnkläder! Inger Öberg är f d universitetslektor med såväl textil- som yrkeslärarutbildning och har i många år arbetat med lärarutbildning inom det textila området vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit böcker om mönsterkonstruktion av dam- och herrkläder.
inger öberg
12-06-20 12.55.18