9789127437517

God läsutveckling

NY UTÖKAD UPPLAGA

KARTLÄGGNING OCH ÖVNINGAR

Utvecklingen av läsförmågan innefattar fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. Varje fas i de olika dimensionerna förklaras och kopplas till metodiska övningar som hjälper eleverna vidare i sin utveckling.

I denna tredje utökade upplaga har dimensionerna Läsförståelse och Läsintresse uppdaterats utifrån den senaste forskningen om bland annat läsförståelsestrategier.

Varje elevs läsutveckling synliggörs genom att framstegen markeras på ett schema. Schemat finns som kopieringsunderlag samt i digital form som nås via inloggningsuppgifter du får i denna bok.

NY UTÖKAD UPPLAGA

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

God läsutveckling är både en konkret kurs i läsutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att följa, stödja och stimulera dina elever till en god läsutveckling.

God läsutveckling

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

God läsutveckling KARTLÄGGNING OCH ÖVNINGAR

Ingvar Lundberg, professor i psykologi och framstående läsforskare Katarina Herrlin, universitetslektor och lågstadielärare

ISBN 978-91-27-43751-7

9 789127 437517

God Läsutveckling omsl.indd 1

2014-04-15 14:29

­

­

godläsutveckling_inlaga.indd 3

2014-04-15 13:08

Innehåll God läsutveckling 5 Varför behövs kartläggning? 5 Barn är olika – och alla måste bli sedda 6 En läsprofil för varje elev 6 Metodiska övningar stimulerar ­läs­utvecklingen 7 Barn utvecklas på olika sätt 7 Objektiva test ger större säkerhet i bedömningen 8 Vad ger kartläggningen? 8 När och hur ska kartläggningen genomföras? 9 Läsutvecklingens olika dimensioner 9 Delarna samspelar och skapar en helhet 11 De fem dimensionerna 13 1 Fonologisk medvetenhet 13 2 Ordavkodning 15 3 Flyt i läsningen 16 4 Läsförståelse 17 5 Läsintresse 19

godläsutveckling_inlaga.indd 3

Kartläggning 22 Läsprofilen synliggör elevens läsutveckling 22 ur långt ska man ha nått under H de tidiga skolåren? 23 Lärarens kartläggningsschema – Kopieringsunderlag 24 Elevens eget kartläggnings­schema – Kopieringsunderlag 26 1 Övningar i fonologisk medvetenhet 29 2 Övningar i ordavkodning 39 3 Övningar i flytande läsning 51 Upprepad läsning 57 4 Övningar i läsförståelse 59 5 Läsintresse 71 Test och prov 77 Den tidiga skrivutvecklingen 85 Litteratur 90

2014-04-15 13:08

FOTO

4



godläsutveckling_inlaga.indd 4

2014-04-15 13:08

God läsutveckling Varför behövs kartläggning?

Skolans viktigaste uppgift är att se till att alla elever lär sig läsa, förstå och använda texter. I dag är den uppgiften mer angelägen än någonsin tidigare, eftersom skriftspråket får en allt större betydelse i arbetslivet och samhället – nästan alla yrken kräver god läsfärdighet och allt fler yrken kräver återkommande fortbildning. forskning har visat att lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta.

För många barn är en god start helt avgörande för om de ska lyckas med sin läsning. Denna bok handlar om hur vi möter barnen under den första läsundervisningen och hur vi kan bidra till att undanröja hinder i deras steg på väg mot god läsning. Men framför allt handlar den om hur vi kan stödja och stimulera eleverna till en god utveckling.

Kartläggningen sträcker sig från förskoleklassåret över de tre–fyra första skolåren, men för elever som har en långsam läsutveckling kan den naturligtvis även användas under de efterföljande skolåren.

Att möta nybörjare är ett stort ansvar och en mycket stimulerande utmaning. Att få vara med när ljuset tänds i barnens ögon när de förstått hur läskoden fungerar är sannerligen en stor förmån!

God LäsutvecKLING

godläsutveckling_inlaga.indd 5

5

2014-04-15 13:08

4

58

4. ÖvNINGar I fLytaNde LäsNING

godläsutveckling_inlaga.indd 58

2014-04-15 13:09

Övningar i läsförståelse

Läsförståelse 17. Läser engagerat och länge 16. Läser kritiskt och reflekterande 15. Läser böcker på mer än 100 sidor med nästan enbart text

1. Avkodar enkla ord och förstår innebörden Avkodning av ord utan förståelse är ingen läsning. Förståelse innebär att man nått fram till ett inre mentalt lexikon, där ordens betydelser finns lagrade. Många skyltar och anvisningar är uttryckta med bara enstaka ord, t ex ”gångväg”, ”stängt”, ”lekpark”, ”glass”. Ser man skylten med ”stängt” vid simhallen, förstår man att det inte är öppet.

• Låt eleverna möta sitt och sina klasskamraters namn på många olika sätt. Para ihop namnskyltar med bilder på eleverna.

Jämför namnen med varandra: Vilka namn är långa? Vilka börjar/slutar på samma bokstav? Klistra upp bilderna av barnen på kort. Skriv deras namn på likadana kort och spela namnmemory. Alla kort blandas med namnen och bilderna nedåt. Det gäller nu att para ihop korten rätt.

2. Läser en enkel mening och förstår innehållet Om man inte förstår en hel mening, är det ofta fråga om att arbetsminnet inte räcker till. Varje enskilt ord i meningen tar så lång tid att avkoda att meningens grammatiska form går förlorad. Att inte förstå innebörden av ”Mia leker med Max” är alltså inte en fråga om dålig språkförståelse. Alla barn förstår ju detta

13. Övervakar sin egen läsning 12. söker fakta i olika källor 11. sammanfattar innehållet i en berättelse t ex genom en händelsekarta 10. uppfattar sammanhanget i ett händelseförlopp 9. Läser mellan raderna – gör inferenser 8. Kopplar det lästa till egna erfarenheter och tidigare kunskap

• Sätt tillsammans upp ordkort/skyltar vid föremål i klassrummet med ”fönster”, ”stol”, ”pennor” etc.

• Lägg ut ett antal bildkort och lappar där orden står skrivna.

Låt eleverna, enskilt eller i liten grupp, para ihop bild och ord.

14. Läser och förstår längre elevnära texter

7. samtalar och ställer frågor om det lästa 6. Läser och följer instruktioner 5. Läser enkla hela stycken med förståelse 4. frågar gärna om innebörden av nya ord 3. Läser en längre mening och förstår innehållet 2. Läser en enkel mening och förstår innehållet 1. avkodar enkla ord och förstår innebörden

4. ÖvNINGar I LäsfÖrståeLse

godläsutveckling_inlaga.indd 59

59

2014-04-15 13:09

Hit bör eleverna ha nått i slutet av åk 1.

om meningen läses upp för dem. Det är i första hand ett avkodningsproblem.

I den här fasen kan tidig läshjälp skapa läsglädje. Här passar samma övning som angavs under Övningar i flytande läsning, fas 1, Upprepad läsning på s 57. När läsningen flyter bra, får det positiv inverkan på läsförståelsen, samtidigt som den förbättrade läsförståelsen bidrar till bättre flyt i läsningen.

• Läs tillsammans med eleverna korta, enkla meningar. Läs dem högt flera gånger tillsammans. När eleverna är förtrogna med texten, får de läsa den på egen hand för att öva upp flytet, säkerheten och förståelsen. Eleverna upptäcker att läsningen, dvs både avkodningen och förståelsen, faktiskt blir bättre för varje gång.

3. Läser en längre mening och förstår innehållet

Läs en stund om dagen du får hem en liten bok att läsa varje dag. den här boken läser vi först i skolan, sedan läser du boken minst en gång hemma. dagen därpå läser du upp samma bok för någon av oss i skolan.

60

Vid detta steg i utvecklingen har avkodningen blivit mer automatiserad. Nu är det meningsbyggnaden i sig som kan vålla problem.

I skrift konstrueras ofta meningar på ett annat sätt än i tal. Dessutom får man som lyssnare vägledning av talarens satsmelodi som strukturerar meningarna. I skriften står orden tysta intill varandra och det är läsarens uppgift att gjuta liv i dem och skapa innebörder.

I meningen ”Jan, pojken i brun tröja, sparkar en boll” möter vi en inskjuten bestämning som kan vålla stora problem för en läsare som inte är så förtrogen med skriftspråkets uttrycksformer.

Förmågan att förstå längre meningar prövas i testmaterialet ”Vilken bild är rätt?”. Om man klarar 20 rätt på 10 minuter i åk 2, tyder det både på flyt i läsningen och på förmåga att förstå meningar. Läs mer om testet på s 81.

• Läshjälp på denna nivå kan bestå av att organisera upprepad läsning i form av ”Läs en stund om dagen”, se beskrivning här intill.

4. ÖvNINGar I LäsfÖrståeLse

godläsutveckling_inlaga.indd 60

2014-04-15 13:09

• Ett annat sätt kan vara att erbjuda intensivundervisning enskilt eller i liten grupp, ca 20 minuter/dag under ett antal veckor. Se Upprepad läsning på s 57.

• Läs högt för eleverna eller låt dem läsa tillsammans i mindre grupper. Ägna tid åt att ”tänka högt”, dvs samtala om texten. ”Vad kan hända nu då? Vad betyder det här? Har vi hört talas om det tidigare?” Genom att eleverna får tänka högt, vänjer de sig vid att fundera över innehållet så att de aktiverar sina inre scheman och gör inferenser.

4. Frågar gärna om innebörden av nya ord Ordförståelse är avgörande för läsförståelse. Om 20 % av orden i en text är okända, finns knappast någon möjlighet att förstå ­texten, hur bra avkodningen än fungerar. Som vuxna kan vi inte alltid sätta oss in i vilka ord som vållar svårigheter för barnet. Det kan ibland vara fråga om för oss alldeles självklara ord som t ex ”besöka”, som ett barn trodde betydde ”leta efter”. En text som handlade om att besöka morfar blev då helt meningslös och förvirrande. Ett ord som ”eftersom” kan vara svårt att förstå för ett barn, vilket gör att orsakssambanden i en text kan gå förlorade.

Barn som frågar om innebörden av ett okänt ord visar att de har förmåga att övervaka sin läsning och att de är medvetna om att de inte förstått. Då kan de också försöka reparera sin brist på förståelse t ex genom att fråga om okända ord.

• Vänj eleverna vid att från allra första början använda sig av ordlistan. Leta tillsammans upp aktuella ord, läs dem högt, skriv dem och resonera om förklaringen av ordet. Försäkra dig om att eleverna har förstått innebörden av ordet.

• Eleverna kan också samla sina nya ord i ett eget häfte, som de får hitta på titel till, t ex Mina nya ord, Min nya ordskatt, Mitt ordförråd.

4 . Ö v ning a r i l ä s f ö r s t å e l s e

godläsutveckling_inlaga.indd 61

61

2014-04-15 13:09

God läsutveckling

NY UTÖKAD UPPLAGA

KARTLÄGGNING OCH ÖVNINGAR

Utvecklingen av läsförmågan innefattar fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. Varje fas i de olika dimensionerna förklaras och kopplas till metodiska övningar som hjälper eleverna vidare i sin utveckling.

I denna tredje utökade upplaga har dimensionerna Läsförståelse och Läsintresse uppdaterats utifrån den senaste forskningen om bland annat läsförståelsestrategier.

Varje elevs läsutveckling synliggörs genom att framstegen markeras på ett schema. Schemat finns som kopieringsunderlag samt i digital form som nås via inloggningsuppgifter du får i denna bok.

NY UTÖKAD UPPLAGA

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

God läsutveckling är både en konkret kurs i läsutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att följa, stödja och stimulera dina elever till en god läsutveckling.

God läsutveckling

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

Ingvar Lundberg Katarina Herrlin

God läsutveckling KARTLÄGGNING OCH ÖVNINGAR

Ingvar Lundberg, professor i psykologi och framstående läsforskare Katarina Herrlin, universitetslektor och lågstadielärare

ISBN 978-91-27-43751-7

9 789127 437517

God Läsutveckling omsl.indd 1

2014-04-15 14:29