SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 Therese Åkerberg och Christian Norefalk
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 CHRISTIAN NOREFALK & THERÉSE ÅKERBERG NA FÖRLAG
Utgiven av NA förlag AB, Lund www.naforlag.se © Christian Norefalk & Therése Åkerberg, NA Förlag AB Produktion: NA Förlag AB Textbearbetning: Ina publishing Grafisk form & layout: Kolossal.se Fotografier från Matton och Johnér. ISBN: 978-91-981681-2-9 Tryck: Exakta, Malmö 2014
FÖRORD VÄLKOMMEN TILL SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1! 1. VAD ÄR EGENTLIGEN SVENSKA SOM ANDRASPRÅK?
6
5. UTE I SAMHÄLLET
154
8
6. SVENSKA SPRÅKETS FORM, FUNKTION OCH BETYDELSE
206
BETYGSMATRISER
240
REFERENSER
248
INDEX
252
10
2. SPRÅKLIG VARIATION
28
3. RELATIONER
50
4. UTBILDNING OCH ARBETSLIV
112
FÖRORD
Svenska som andraspråk 1 är skriven för elever som läser kursen Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Läroboken innehåller alla moment som ingår i denna kurs. Den övergripande idén är att varje elev ska få möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga och sitt språkliga register samt få uttrycka sin personlighet, tidigare kunskaper och erfarenheter. I varje kapitel ges eleven möjlighet att göra jämförelser med sitt modersmål för att på så sätt stärka sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga. Boken erbjuder gott om tillfällen för eleven att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk. Interaktion med kamrater och lärare utifrån ämnesstoffet är i fokus då detta främjar språkinlärning och ökar respekten för andras språk och sätt att uttrycka sig. Vi vill rikta ett stort tack till kollegor, vänner och familjemedlemmar som engagerat sig i vårt skrivande och kommit med goda råd, förslag och synpunkter. Ett speciellt tack till Anna Flyman Mattsson, lektor i svenska som andraspråk vid Lunds universitet, för värdefull vägledning kring andraspråksforskning och de utvecklingsstadier en andraspråksinlärare genomgår enligt Processbarhetsteorin. Lund, februari 2014 Christian Norefalk och Therése Åkerberg
Inledning
7
VÄLKOMMEN TILL SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1! Det här är en bok för dig som läser kursen Svenska som andraspråk 1. Kursplanen för Svenska som andraspråk 1 hittar du på Skolverkets hemsida (www. skolverket.se) och det är bra om du, tillsammans med dina klasskamrater och din lärare, redan nu i kursstarten läser igenom kursplanen och tar reda på vad kursen innehåller och vilka mål som ska uppnås. Läroboken består av sex kapitel. I kapitel 1 får du lära dig vad det innebär att vara två- eller flerspråkig, hur man lär sig ett andraspråk och vilka studietekniska redskap du bör använda i dina studier. I kapitel 2 får du läsa om språklig variation, både i världen, i Sverige och hos den enskilde individen, och du får öva dig i att kommunicera effektivt med rätt språk i rätt situation. Kapitel 3 fokuserar på texter du möter i vardagslivet. Begrepp som familj, jämställdhet och könsroller samt allmänmänskliga teman som kärlek och vänskap tas upp. Kapitel 4 i sin tur fokuserar på texter du möter i studie- och arbetslivet och
8
Inledning
behandlar det allmänmänskliga temat drömmar samt frågor kring att studera vidare, att välja yrke och att söka jobb. I kapitel 5 får du bekanta dig med texter som används i samhällslivet. Du får analysera det svenska samhället, lära dig om mediernas roll, samt ta dig an texter som behandlar temat liv och död. Kapitel 6 är ett grammatikkapitel som är till hjälp om du fastnar i grammatiska klurigheter. Du får genomgående arbeta med grammatik och göra jämförelser med ditt modersmål. Grammatikuppgifternas upplägg följer de utvecklingsstadier en andraspråksinlärare genomgår från ordnivå till satsnivå. I slutet av läroboken hittar du betygsmatriser där du får reda på vad som förväntas av dig på de olika betygsnivåerna och som din lärare kommer att använda när du och dina klasskamrater gör uppgifter i boken. Sist hittar du ett index som kan vara bra att kontinuerligt gå till för att kontrollera betydelsen av olika ord och begrepp.
I boken hittar du ett stort antal uppgifter som är markerade med symboler. Boksymbolen D innebär att en text ska läsas, pennan B att något ska skrivas och pratbubblor C att du ska diskutera något med en eller flera klasskamrater. Symbolen F betyder att du och/eller dina klasskamrater ska presentera något muntligt. När du ska fundera extra på ord markeras detta med symbolen A. Symbolen E innebär att du ska arbeta vid en dator och vid symbolen H redovisas filmtips och förslag på filmuppgifter. Vid symbolen G får du träna dig extra i grammatik. Vi gör ett försök med några symboler redan nu!
B REFLEKTERA Ta fram din skrivbok och skriv fortsättningar på följande meningar: • I kursen Svenska som andraspråk 1 vill jag främst lära mig att… • Just nu har jag problem med att… • Jag behöver repetera… • Jag måste be min lärare förklara hur… • Jag skulle vilja veta… • Jag behöver ta itu med att…
Vi önskar dig all lycka med dina gymnasiestudier i svenska som andraspråk!
E D Leta upp kursplanen för Svenska som andraspråk 1 och läs igenom den.
A C Diskutera med dina klasskamrater vad det är ni ska studera i kursen och vilka mål ni ska uppnå. Slå upp ord som ni inte förstår i en ordbok.
Inledning
9
Kapitel ett
Vad är egentligen
svenska som andraspråk? I DETTA KAPITEL FÅR DU: Läsa och samtala om vad det innebär att vara två- eller flerspråkig Läsa och samtala om andraspråksinlärning och andraspråksforskning Reflektera över och skriva om din egen språkinlärning
Lära dig olika studietekniska redskap Göra jämförelser mellan det svenska språket och ditt modersmål Öva upp ditt ordförråd Träna dig i grammatik Reflektera över din pågående inlärning i kursen
ATT VARA TVÅ- ELLER FLERSPRÅKIG
12
ATT LÄRA SIG ETT ANDRASPRÅK
13
STUDIETEKNIK
18
B SKRIV EN
SJÄLVBIOGRAFI
A B KAN DU ORDEN? G DAGS ATT ÖVA
20
24
GRAMMATIK!
25
B REFLEKTERA
27
ATT VARA TVÅ- ELLER FLERSPRÅKIG Ni som läser kursen Svenska som andra språk 1 har alla andra modersmål än svenska. Begreppet modersmål står för det första språket ni lärde er som barn. Kanske lärde ni er mer än ett språk redan då. När ni började studera svenska kunde ni alltså redan minst ett språk och det är en stor fördel. Att vara tvåeller flerspråkig är en rikedom!
ska utveckla era kunskaper i ett språk som inte är ert förstaspråk, ett språk era föräldrar och släktingar, och kanske inte heller ni själva har växt upp med (era kamrater som läser svenska har svenskan som förstaspråk). Kursen i svenska som andraspråk är anpassad till er. Här får ni arbeta aktivt med er språkutveckling och reflektera över er flerspråkighet. Så här till exempel:
B C Besvara följande frågor i din skrivbok. Diskutera och jämför sedan dina svar med en klasskamrats. 1. Hur lärde du dig ditt eller dina modersmål?
B C Ta reda på vilka modersmål som finns representerade i klassen. Gör en lista att hänga upp i klassrummet.
2. Hur lärde du dig svenska? 3. Kan du något på ditt/dina modersmål som du inte kan på svenska? Ge exempel. 4. Kan du något på svenska som du inte kan på ditt/dina modersmål? Ge exempel.
Ämnet svenska som andraspråk påminner mycket om ämnet svenska men det finns en skillnad och den ligger just i att ni som läser svenska som andraspråk
5. Vilket/vilka språk tänker du på? Ditt/dina modersmål eller svenska? Är det alltid samma eller varierar det i olika situationer?
ATT LÄRA SIG ETT ANDRASPRÅK Språk är något vi lär tillsammans med andra! Det pågår mycket forskning i världen om hur man bäst lär sig språk och forskarna är eniga om att det är just genom interaktion som språk lärs allra bäst, och faktiskt inte bara språk utan även all annan kunskap. Michail Bakhtin, en rysk filosof, skrev en gång: ”Att vara är att kommunicera... Att vara någon för den andre, och genom den andre att vara någon för sig själv”. Han menar alltså att vi inte kan veta vilka vi själva är eller lära oss något om vi inte kommunicerar med andra. Om vi tänker efter är det ju ganska självklart, för hur mycket har vi lärt oss alldeles själva utan stöd av andra på ett eller annat sätt?
C Diskutera med en klasskamrat. Hur lär man sig ett andraspråk allra bäst? Lär man sig ett modersmål och ett andraspråk på olika sätt? Vilka likheter och skillnader finns, tror ni?
Ni kom säkert fram till en hel del sätt att lära sig ett andraspråk på när ni diskuterade. Man brukar skilja på informell och formell inlärning. Inlärning som sker utan undervisning kallas för informell och formell inlärning är den som sker med undervisning. Man brukar också skilja mellan att lära sig ett andraspråk och att lära sig ett främmande språk. Ett andraspråk lär man sig i den miljö där det talas av majoriteten och ett främmande språk lär man sig framför allt genom undervisning i en miljö där språket inte talas av majoriteten (t.ex. genom att läsa franska i skolan). Därför är det lätt att tro att andraspråksinlärning är detsamma som informell inlärning och att främmandespråksinlärning är detsamma som formell inlärning, men så är det inte alltid. Ett andraspråk kan läras in både i och utanför ett klassrum t.ex. genom undervisning i svenska som andraspråk och via naturlig exponering och interaktion utanför skolan, och ett främmande språk kan läras in informellt t.ex. via TV, musik och litteratur, eller formellt i ett klassrum. Att ni inte lärt er svenska enbart i skolan stämmer, eller hur? Men på vilket eller vilka sätt man lär sig bäst är individuellt. Exakt hur det går till när en människa lär sig ett språk är därför svårt att svara på samtidigt som man kan konstatera att språket är en av de viktigaste delarna i en människas utveckling. För utan ett ordentligt språk har vi svårt att utveckla andra kunskaper. Därför görs det mycket forskning kring hur vi lär oss språk.
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
13
B På sidan här intill finns en lista på några populära föreställningar kring hur vi lär oss språk. Ringa in den siffra på skalan 1–5 som bäst stämmer in på hur mycket du håller med om påståendena:
1. Man lär sig i huvudsak språk genom att imitera och härma andra. Håller inte med 1 2 3 4 5
7. Lärare bör presentera en grammatisk regel i taget, och eleven bör öva en grammatisk regel i taget,
Håller med
innan man går vidare till nästa. Håller inte med 1 2 3 4 5
Håller med
2. Föräldrar brukar rätta sina barn när de gör grammatiska fel. Håller inte med 1 2 3 4 5
8. Lärare bör i undervisningen presentera lättare Håller med
språkexempel innan man går in på svårare exempel. Håller inte med 1 2 3 4 5
Håller med
3. Människor med högt IQ har lättare för att lära sig språk. Håller inte med 1 2 3 4 5
9. Elevens fel bör rättas så fort som möjligt innan Håller med
felen blir till en vana. Håller inte med 1 2 3 4 5
Håller med
4. Det viktigaste för att lära sig ett andraspråk är motivation. Håller inte med 1 2 3 4 5
10. Läraren ska bara presentera texter som är på Håller med
samma språkliga svårighetsnivå som eleven redan behärskar.
5. Ju tidigare man får undervisning i ett andraspråk
Håller inte med 1 2 3 4 5
Håller med
i skolan, desto större chans är det att man lyckas lära sig språket bra. Håller inte med 1 2 3 4 5
11. När elever tillåts diskutera och lösa uppgifter tillHåller med
sammans så lär de sig också varandras fel. Håller inte med
1 2 3 4 5
Håller med
6. De flesta fel som man gör i sitt andraspråk beror på påverkan från förstaspråket. Håller inte med 1 2 3 4 5
12. Elever lär sig det som de blir undervisade. Håller med
Håller inte med
1 2 3 4 5
Håller med
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
15
C Så här säger andraspråksforskningen om påståendena. Jämför tillsammans med en klasskamrat era svar med forskningens.
1. Imitation spelar roll för vår språkinlärning, men samtidigt imiterar och härmar inte barn allt som de hör utan bara vissa delar av det. Detta stämmer också på äldre språkinlärare som lär sig ett andraspråk eller ett främmande språk. Språkvetaren Noam Chomsky menar att vissa delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda. Även om hans teorier har haft inflytande på språkforskningen anses de kontroversiella. Vad forskarna är eniga om är att input från andra och interaktionen med andra är viktig för språkinlärningen. Därför är det en förenkling att säga att vi huvudsakligen lär oss språk genom att imitera och härma det vi hör. 2. Hur mycket föräldrar rättar sina barn är mycket olika från förälder till förälder. När de rättar sina barn har det dessutom oftast mer att göra med innehållet i vad som sägs än med grammatik. 3. När det gäller kunskaper om språket finns det en överrensstämmelse mellan högt IQ och språkkunskaper, men när det gäller den praktiska språkanvändningen, att kunna använda ett språk, är inte kopplingen mellan högt IQ och bra språkkunskaper lika tydlig. 4. I princip alla forskare är överens om att motivationen spelar stor roll när vi lär oss ett språk men det finns också andra saker som spelar in. Vissa har svårt för att lära sig ett nytt språk även om de är mycket motiverade. Äldre människor, t.ex., har svårare för att bli riktigt duktiga
16
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
på ett nytt språk än vad yngre människor har. Det tycks också som att man blir mer motiverad ju mer framgång man har i sin språkutveckling. Det verkar alltså vara så att ju bättre man är på ett språk, desto mer motiverad blir man att lära sig mer. Slutligen spelar lärarens undervisning roll för hur motiverade eleverna blir. 5. Det är bra att börja med andraspråksinlärningen så tidigt som möjligt parallellt med att man fortsätter med sin modersmålsinlärning. Ju bättre du är på ditt förstaspråk desto bättre förutsättningar har du att bli duktig på ditt andraspråk. Forskning visar också att det går alldeles utmärkt att lära sig två språk samtidigt. Framförallt är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk. 6. Att man överför regler från sitt förstaspråk, som exempelvis uttal, till sitt andraspråk är en sak som kan leda till fel, men forskningen visar att de flesta andraspråkselever gör samma fel oavsett vilket som är deras förstaspråk och att förstaspråket endast är en av ett flertal faktorer som inverkar på språkinlärningen. De fel man gör i sitt andraspråk kan t.ex. bero på att man övergeneraliserar reglerna man ska lära sig i sitt andraspråk snarare än på hur ens förstaspråk ser ut. 7. Du lär dig inte ett språk som om du tar ett steg i taget uppför en trappa, utan det handlar snarare om att gå lite upp och ner. Om ett barn redan har lärt sig att det oregelbundna verbet
”gå” heter ”gick” i preteritum kan barnet ändå börja säga ”gådde” när det har förstått att de flesta verb får ändelsen ”-de” i preteritum (ex. hoppade, diskade, väntade osv.) och börja övergeneralisera denna regel innan det kommer på undantagen som t.ex. ”gick” och börjar använda det på rätt sätt igen. 8. Forskningen har visat att man lär sig vissa språkfenomen i en viss ordning oavsett hur språket presenteras i undervisningen. Detta understryks av den så kallade Processbarhetsteorin som utvecklats av Manfred Pienemann. Den ryske utvecklingspsykologen Jean Piaget menade att undervisningen ska följa de utvecklingsfaser som eleven genomgår. En annan rysk utvecklingspsykolog, Lev Vygotsky, tillade att eleven bör utsättas för mer komplicerade uppgifter än vad den dittills klarat av för att nå maximal utveckling. Därför finns det egentligen ingen anledning för en lärare att prata på ett alltför förenklat sätt. Istället är det viktigt att läraren varierar sitt språk tillräckligt mycket för att eleven ska komma i kontakt även med mer ovanliga språkfenomen som man ju ändå möter i vardagen. 9. Att göra fel är en naturlig del av att lära sig ett språk och att bli rättad så fort man gör fel kan minska ens motivation. Däremot ska man vara uppmärksam på när samma fel återkommer som ett mönster. Om du, dina klasskamrater eller din lärare upptäcker ett sådant återkommande fel är det viktigt att ni uppmärksammar felet. Man kan dock inte förvänta sig att du och dina
klasskamrater direkt ska börja göra rätt. Därför kan ni ändå behöva bli rättade flera gånger. Först när du är redo att göra rätt kommer du att göra rätt, men om du inte är medveten om felet kommer du inte att kunna ändra det. 10. Vi kan ofta förstå vad texter handlar om även om de är lite svåra. Ett intressant innehåll är viktigare än att svårighetsgraden på texten är anpassad till dig som elev. Dessutom behöver man lite utmaningar för att fortsätta motivera sig att lära. Det är också viktigt att du i dina studier kommer i kontakt med ”riktiga” texter som finns i samhället och inte bara anpassade texter för din utbildning. Du möter ju dessa texter i samhället i alla fall, även om man ibland undviker dem i klassrummet. 11. Forskning har visat att man inte pratar sämre när man pratar med någon som är på samma nivå som en själv än när man pratar med någon som är bättre på språket. Den visar också att andraspråkselever är duktiga på att ge varandra återkoppling. För att du ska utveckla ditt språk är därför klassrumsdiskussioner och gruppdiskussioner minst lika viktiga som att du arbetar enskilt och lyssnar på lärarens genomgångar. 12. Du kommer inte att komma ihåg och lära dig allt som ni går igenom i skolan. Samtidigt kommer du att lära dig massor i livet utanför skolan. Skolan är dock en mycket bra plats för att öva dina färdigheter tillsammans med dina klasskamrater och dina lärare.
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
17
STUDIETEKNIK Säkert kommer du att märka att studietakten är lite högre på gymnasiet och du kommer också få höra att du nu måste ta ansvar för dina studier på ett annat sätt än i grundskolan.
• Arbeta med pennan i handen. Stryk under det viktigaste i en text och anteckna både när du läser själv, samarbetar med andra och lyssnar på föreläsningar.
B C Diskutera med en klasskamrat. Vad ska ni göra
• Använda ordböcker. Det finns olika typer av ordböcker; tvåspråkiga ordböcker, enspråkiga ordböcker, synonymordböcker, konstruktionsordböcker osv. Be din lärare visa dig.
för att lyckas med era studier i svenska som andraspråk? Hur kan ni underlätta studierna? Gör en tankekarta.
Det kanske allra viktigaste redskapet för att lyckas med sina studier är att ha motivation och en vilja att lära sig. Ibland måste man leta efter denna motivation och ibland medvetet locka fram den. Det kan hjälpa att fundera över vad man ska ha kunskapen till, kanske vill du få ett specifikt arbete efter gymnasiet eller kanske vill du studera vidare. I båda fallen krävs språkkunskaper. Språket är en väg in i framtiden. Att planera sin tid och skapa effektiva arbetsrutiner är viktigt för att studierna ska gå bra. Använd dig gärna av en kalender där du skriver in vad du ska göra i svenska som andraspråk, och i andra ämnen, varje vecka. Det är viktigt att du skapar en fungerande arbetssituation där du både hinner med skolarbetet och får utrymme till ledighet. Det finns en mängd redskap att använda när man studerar och det är bra om man kan aktivera så många sinnen som möjligt. För att utveckla din svenska bör du till exempel:
18
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
• Använda en grammatik. Kapitel 6 i läroboken är ett grammatikkapitel. Använd detta kapitel, och gärna andra grammatikböcker, som upplagsverk då du ska lära dig specifika regler i språket. • Läsa mycket på svenska. I tidningar och tidskrifter hittar du många olika typer av texter och det är viktigt att bekanta sig med dessa. I skönlitteraturen möter du i sin tur en annan typ av text. Ta för vana att läsa något varje dag. • Tala och skriv mycket svenska. Som sagt, vi lär oss bäst genom att kommunicera så använd svenskan så mycket du kan. Diskutera, chatta, mejla, skriv dagbok osv. • Delta i modersmålsundervisning. Modersmålet är ett stort stöd när man ska lära sig ett nytt språk. I skolan ska du ju både klara av studier i svenska och studier på svenska. Läs gärna texter på ditt modersmål om de ämnen du läser i skolan. Det hjälper dig att både utveckla svenskan, ditt modersmål och ämnet.
B SKRIV EN
SJÄLVBIOGRAFI Nu är det dags för dig att berätta om dig själv och ditt liv med fokus på dina språkkunskaper och studier. Detta ska du göra i form av en självbiografi. I textrutan beskrivs vad som kännetecknar en självbiografi. Din självbiografi ska vara skriven i kronologisk ordning, vara skriven i 1:a person singular (jag) och innehålla fakta om: • Familj och uppväxt • Språkinlärning • Utbildning och studieteknik • Fritidsintressen • Viktiga händelser • Känslor och åsikter
F Läs upp din självbiografi inför klassen. Läs Esmeraldas och Lukas självbiografier på nästa uppslag.
VAD KÄNNETECKNAR EN SJÄLVBIOGRAFI? • I en självbiografi berättar en person om sig själv (till skillnad från i en biografi där skribenten berättar om någon annan). Därför skrivs texten i 1:a person singular (jag). • En självbiografi är skriven i kronologisk ordning dvs. i tidsordning. Därför inleds ofta texten med att personens uppväxt beskrivs. • Bara de viktigaste händelserna tas med och personen beskriver vad den tänkte och kände just då. Personen uttrycker också åsikter kring det han eller hon varit med om.
Vad 채r egentligen svenska som andraspr책k?
21
Esmeralda Galvez
min språkliga självbiografi Jag föddes år 1995 och växte upp i Vellinge, ett litet samhälle utanför Malmö, tillsammans med min storebror Carlos och våra föräldrar. Under de första åren i mitt liv hände inte så mycket. Jag lärde mig gå, prata och annat som barn lär sig i allmänhet. Eftersom min mamma är från Sverige och min pappa är från Spanien lärde jag mig både svenska och spanska hemma. I Vellinge bodde det mest svenskar vilket gjorde att jag mest pratade svenska både på dagis och på fritiden och senare även i skolan. När pappa talade spanska med mig hände det att jag svarade på svenska och jag vet att pappa tyckte det var lite tråkigt. När jag gick på högstadiet flyttade jag och familjen in till Malmö och jag kom då i kontakt med människor från flera olika länder. Jag minns att jag var glad över det för plötsligt var jag inte den enda i klassen som var tvåspråkig. Jag lärde mig en del uttryck på olika språk och började också läsa spanska i skolan. För min pappa betyder familjen och våra släktingar i Spanien mycket därför blev det många resor dit under skolloven. Där fick jag verkligen träna min spanska.
Jag är mycket intresserad av fotboll. Jag spelar själv och följer spanska ligan på TV. När jag tänker på fotboll tänker jag ofta på spanska. Idag går jag samhällsprogrammet på gymnasiet. Jag läser fortfarande spanska och tycker att jag behärskar språket ganska bra. Svenskan använder jag i skolan och på fritiden och hemma med mamma, men det händer att jag växlar mellan svenskan och spanskan. Vissa uttryck passar helt enkelt bättre på spanska! Med pappa talar jag spanska nu. Jag tycker det är viktigt. Jag har också valt att läsa svenska som andraspråk eftersom jag i den kursen får möjlighet att reflektera över min tvåspråkighet. Jag har ända sedan jag var liten, främst av pappa, får höra att det är viktigt att utbilda sig. Jag och Carlos ska ju inte vara sämre än våra släktingar i Spanien! Jag lär mig bäst genom att lyssna och samtidigt göra anteckningar. Att läsa själv tycker jag inte är så kul. Då är det roligare att diskutera och höra vad andra har för åsikter. I framtiden planerar jag att studera till polis. Hoppas jag lyckas ta mig dit.
Luka
Piro
min språkliga självbiografi Jag föddes år 1994 och kom till Sverige när jag var åtta år gammal. Då flyttade jag med min familj från Bosnien. Jag minns inte så mycket av åren i Bosnien mer än att jag hade en del kompisar som jag lekte med på fritiden och att jag gick i skolan något år innan vi flyttade. Jag minns att jag tyckte om att läsa.
Mina föräldrar talar bosniska så det var detta språk jag växte upp med. När vi kom till Sverige började jag skolan. Vi bodde då i Göteborg och jag gick i en klass med många olika nationaliteter. Svenskan lärde jag mig i skolan och på fritiden av mina lärare och kompisar. Jag lärde mig också många ord och utryck på andra språk. Eftersom bosniskan är min familjs språk fortsatte vi prata det hemma. Jag undrar ibland om mina föräldrar lärt sig bättre svenska om vi pratat det hemma istället. Mina föräldrar har läst SFI och gått på Komvux i Sverige och har idag fått jobb och lärt sig mer svenska den vägen. Det känns tryggt att tala bosniska hemma. Det är ju vårt språk och vår kultur. Att tala svenska där om privata saker skulle kännas konstigt. Jag upptäckte någon gång i högstadieåldern att jag tycker om språk. Därför såg jag med glädje fram emot lektionerna i engelska och tyska. Nu på gymnasiet läser jag fortfarande engelska och tyska men har också lagt till italienska. Språk lär jag mig bäst genom att slå upp ord när jag läser och sedan använda språket i diskussioner med andra. Jag funderar på att utbilda mig till lärare i något språk men har inte riktigt bestämt mig än. På fritiden umgås jag med kompisar och lyssnar på musik. Musik är ett stort intresse och jag spelar trummor i ett band. Vi har precis spelat in en platta. Det känns stort. Jag tycker även om att resa och har besökt mina släktingar i Bosnien några gånger. Samtidigt som det är kul att hälsa på dem får jag ingen ”hemmakänsla” där. Även om jag pratar bosniska med mina föräldrar dagligen känner jag att jag inte har så bra språkkunskaper. Jag kan inte tala om allt på bosniska och känner inte till slangorden.
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
23
A B KAN DU ORDEN? Kontrollera att du kan dessa ord och uttryck från kapitel 1 och skriv meningar där orden ingår:
fördel
imitation
rikedom
härma
representera
nedärvd
påminna om
kontroversiell
växa upp
överensstämmelse
reflektera över
motivation
pågå
övergeneralisera
interaktion
språkfenomen
främmande
återkommande
exponering
svårighetsgrad
individuell
anpassad
konstatera
studietakt
ansvar
planera
lyckas med
arbetsrutin
underlätta
redskap
vilja
sinne
locka fram
ta för vana
specifikt
fokus
G DAGS ATT ÖVA GRAMMATIK!
redan
känslor
är
men
Ta hjälp av lärobokens grammatikkapitel och index om du
ni
eftersom
känner dig osäker på regler och begrepp.
på
mycket
modersmål • I tankebubblan finns ett antal ord. Ta reda på vad
och
svenskans fjorton ordklasser heter och sortera orden
rikedom
i rätt ordklass. Tänk på att vissa ord kan tillhöra flera
dina
ordklasser.
i
föddes
med
att
lär
första
även
viktigaste
3
om
bra
sämre
du man
som
där
effektiva
läsa
aktivt
fram
bäst
samtidigt
dit
flerspråkig
• Vilka substantiv kan du se på bilden? Formulera verbet i presens och substantiven i singular eller plural så här: – Jag ser en penna. – Jag ser elever. Berätta för en klasskamrat vilka substantiv du såg på bilden. Formulera verbet i preteritum så här: – Jag såg en penna. – Jag såg elever. Vad händer på bilden? Gör en lista på verb och skriv
• Vilka adjektiv hör ihop med substantiven du har hittat? Formulera dig i perfekt så här: – Jag har hittat en turkos penna. – Jag har hittat glada elever. Vad tror du eleverna på bilden har gjort precis och vad ska de göra snart? Formulera dig i perfekt eller futurum så här: – Eleverna har haft rast. – Eleverna ska läsa en bok.
• Hur blir ordföljden om du lägger in ett adverb i me-
dem både i presens och i preteritum. Formulera dig
ningarna du skrivit? Kan du böja adjektivet rätt även
så här:
över satsgränsen? Variera tempusen på verben och
– Eleverna ler/log.
formulera dig så här:
– Läraren pekar/pekade.
– Där har jag sett en penna. Den var turkos. – Här ser jag elever. De är glada.
26
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
B REFLEKTERA
• Ställ indirekta frågor till bilden. Formulera dig så här: – Jag undrar om… – Jag vill veta hur…
Ta fram din skrivbok och skriv fortsättningar på följande
– Jag undrar varför…
meningar: • I kap. 1 har jag lärt mig att…
Infoga ett satsadverbial i dina indirekta frågor. Välj
• Viktigast i kap. 1 tyckte jag var att…
ett satsadverbial i rutan och formulera dig så här:
• Av det som togs upp i kap.1 kunde jag redan…
– Jag undrar om eleverna inte ska anteckna något.
• I kap. 1 tyckte jag det var mest intressant att… • Svårast i kap. 1 tyckte jag var att…
äntligen
i själva verket
tydligen
därmed
egentligen
tidigare
dessutom
i stället
bara
slutligen
tvärtom
tyvärr
inte ens
förmodligen
numera
snarare
åtminstone
• I fortsättningen av kursen ska jag tänka på att…
• Bygg ihop en sammanhängande berättande text av de fraser och satser du har skrivit ner. Sätt in texten i ett sammanhang och använd din fantasi. Du kan t.ex. skriva om var du tror bilden är tagen, vad eleverna pratar om, vad de har gjort precis och ska göra nu osv.
Vad är egentligen svenska som andraspråk?
27
Kapitel två
Språklig variation I DETTA KAPITEL FÅR DU: Läsa och samtala om språken i världen och i Sverige
Läsa och samtala om hur du ska göra för att kommunicera effektivt
Läsa och samtala om språklig variation och hur denna hänger samman med ursprung, bostadsort, ålder, kön och social bakgrund
Göra jämförelser mellan det svenska språket och ditt modersmål
Läsa och samtala om skillnaden mellan formellt och informellt språkbruk samt mellan talat och skrivet språk Läsa och samtala om kroppsspråkets och bildspråkets betydelse för kommunikationen
Läsa, skriva och tycka till om modern skönlitteratur Öva upp ditt ordförråd Träna dig i grammatik Arbeta med film Reflektera över din pågående inlärning i kursen
SPRÅKEN I VÄRLDEN
30
SPRÅKEN I SVERIGE
34
SPRÅKEN I SPRÅKET
35
Dialekt
35
Etnolekt
35
Sexolekt
35
Kronolekt
36
Sociolekt
36
Idiolekt
38
OLIKA SITUATIONER KRÄVER OLIKA SPRÅK
39
KROPPSSPRÅK
40
BILDSPRÅK
40
FINT OCH FULT SPRÅK, FINNS DET?
42
KOMMUNICERA EFFEKTIVT
42
D B LÄS EN ROMAN OCH SKRIV EN LÄSLOGG
A B KAN DU ORDEN? G DAGS ATT ÖVA GRAMMATIK!
H ARBETA MED FILM B REFLEKTERA
44
46
47
48
49
SPRÅKEN I VÄRLDEN Det finns nästan 6 000 språk i världen fördelat på ca 200 länder. Utifrån det förstår man att det oftast talas många språk i ett och samma land. I Indien har man t.ex. femton olika officiella språk. Det största språket i Indien heter hindi och är också ett av de största språken i världen. Av världens över sju miljarder människor talar nästan 300 miljoner människor hindi. Det placerar hindi på fjärde plats på listan över världens största språk. På tredje plats kommer engelskan med ca 365 miljoner talare, på andra plats spanskan med 380 miljoner talare och på en ganska säker förstaplats ligger kinesiskan med hela 935 miljoner talare. Att så många människor talar dessa fyra språk ger språken en status som världsspråk. Men hur ligger det då till med svenskan? Svenskan talas av drygt tio miljoner människor vilket är mindre än 0,2 % av jordens befolkning. Ändå
30
Språklig variation
räknas svenskans status som stabil. Det beror på att det varje dag föds barn som lär sig svenska som modersmål, att det skrivs mängder av texter på svenska och att det finns ordböcker, grammatikböcker och läroböcker på svenska. Dessutom ingår svenska som ett av de officiella språken i den europeiska unionen. Svenskan ligger faktiskt på topplistan över de 100 största språken i världen och det beror på att det finns många språk i världen som inte har något skriftspråk utan som bara talas av några få människor. Man brukar dela in språk i olika språkfamiljer beroende på hur de är besläktade med varandra och om de har vuxit fram ur ett gemensamt språk. Det svenska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och är ganska nära släkt med både engelska och tyska. Till samma stora språkgrupp hör också språk som latin och det indiska språket sanskrit. Om man jämför ord som har funnits länge, t.ex. ord som har att göra med familjen, så kan man faktiskt se likheterna:
SVENSKA
TYSKA
ENGELSKA
LATIN
SANSKRIT
Fader
Vater
Father
Pater
Pitár
Moder
Mutter
Mother
Mater
Matar
Syster
Schwester
Sister
Soror
Svása
Bror
Bruder
Brother
Frater
Bhratar
Namn
Name
Name
Nomen
Naman
B Gör en ny kolumn där du lägger till ditt/dina modersmål och de ord som finns i tabellen på föregående sida. Kan man se några likheter mellan orden du lagt till och orden i de andra kolumnerna?
Inom den indoeuropeiska språkfamiljen tillhör svenska, engelska och tyska i sin tur den germanska språkgruppen och dessa språk är mer nära släkt med varandra än de är med latin och sanskrit som tillhör andra språkgrupper. Många språk är också så nära besläktade med varandra att det inte alltid är lätt att dra en gräns mellan vad som är ett eget språk och vad som är en dialekt. Att t.ex. kinesiskan räknas som ett språk har främst kulturhistoriska skäl. Språkligt skiljer sig många av de kinesiska dialekterna lika mycket åt som vissa av de germanska språken gör. Däremot har alla dialekterna ett gemensamt skriftspråk.
Språklig variation
31
C Vi stannar upp ett litet tag vid kinesiskan. Många svenska företag efterfrågar idag kunskaper i flera språk hos sina anställda. I en undersökning där företag fick svara på vilken språklig kompetens de anser sig behöva för att klara sin försäljning blev svaret engelska, tyska, spanska och kinesiska. Därför har det nu kommit förslag på att kinesiskan, vid sidan om tyskan, spanskan och franskan, ska erbjudas som ett valbart modernt språk på gymnasiet. Engelskan ska, menar vissa, inte ses som den enda nyckeln till internationella kontakter. Detta väcker en del frågor. Diskutera dem med en klasskamrat. • Kan kinesiskan, som världens största språk, konkurrera ut engelskan? Motivera ert svar. • Kommer kinesiskan att konkurrera med de andra moderna språken som erbjuds på gymnasiet? • Vilket/vilka språk skulle ni vilja lära er förutom de ni redan kan? Motivera ert svar.
På grund av att det ibland är svårt att skilja mellan ett språk och en dialekt menar vissa att man inte kan säga att det finns 6 000 språk i världen. Istället säger man det finns mellan 3 000 och 8 000 beroende på hur man räknar. Många språk var ju från början bara dialekter men utvecklades sedan och blev självständiga språk. Exempelvis var danska, norska, svenska, färöiska och isländska från början ett språk som brukar kallas för fornnordiska. Först utvecklades de nordiska språken som dialekter ur fornnordiska och till slut blev de egna språk. Av de fem språken är det isländskan som fortfarande är mest lik fornnordiskan. Svenskan har genom historien påverkats av många andra språk, som tyska, franska och engelska, och trenden att de nordiska språken blir mer olika håller i sig. Vi som talar de olika språken utvecklar språken tillsammans och det uppkommer ständigt nya ord. Andra språk i världen påverkas mycket av varandra och blir därför mer och mer lika. Albanska, bulgariska, grekiska och rumänska är exempel på språk som närmar sig varandra.
Kramtjuv
memil
Det finns språk i världen som är utrotningshotade pga. att färre och färre använder dem. Om ett språk kommer att leva vidare beror delvis på om det har ett skriftspråk, men framför allt på om barnen till dem som talar det kommer att vilja lära sig språket som modersmål, liksom om de har möjligheten att läsa det i skolan. Är det t.ex. självklart att dina barn kommer att anse att det språk som du har som modersmål är deras huvudspråk? Eller kommer de anse att svenska språket är viktigare? Hur viktigt tycker du det är att utveckla ditt modersmål? Har du t.ex. modersmålsundervisning i skolan?
drinkorexi E Kramtjuv, memil och drinkorexi var några av 2012 års nyord enligt det svenska språkrådet. Vet du vad dessa betyder? Gå in på www.sprakradet.se och kolla!
E Leta information om det språk, eller ett av de språk, som är ditt modersmål. • Hur många talar språket? • Vad har det för status? Världsspråk-stabilt-instabilt-utrotningshotat? • Till vilken språkfamilj och språkgrupp hör språket?
Språklig variation
33
SPRÅKEN I SVERIGE I många länder i världen talas alltså flera olika språk. Inte heller Sverige är helt enspråkigt även om huvudspråket, majoritetsspråket, är svenska. Många har vänner och bekanta som talar andra språk och ibland använder vi olika språk i olika sammanhang t.ex. ett språk i religiösa sammanhang, ett i skolan och ett i hemmet. Språksituationen i Sverige präglas alltså av flerspråkighet. I norr har samiska och finska talats under en längre tid och romerna har alltid talat romani chib. Dessa språk tillsammans med det judiska språket jiddisch och tornedalsfinskan (meänkieli) tillhör Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Ett minoritetsspråk är helt enkelt ett språk som talas av en minoritet i ett land. Att språken är officiella minoritetsspråk innebär att de som talar språken har särskilda rättigheter t.ex. rätt att använda språket vid kontakter med myndigheter och ställa särskilda krav på skola och äldreomsorg. För att ett minoritetsspråk ska få ställning som officiellt måste språket uppfylla vissa krav. Det får inte vara en dialekt, det måste ha talats kontinuerligt i Sverige under minst tre generationer och språkets talare måste själva vilja att språket blir officiellt. Sannolikheten att vi kommer få nya officiella minoritetsspråk i Sverige är stor. Arabiskan har goda möjligheter då språket talas av många svenskar och idag är ett av Sveriges största språk. Om 50 år blir kanske arabiskan ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det som talar mot detta är att de språk som ansökt om att bli minoritetsspråk ofta är instabila medan arabiska är ett världsspråk.
34
Språklig variation
E B Beskriv språksituationen i ett land du på något sätt har en koppling till. Det kan vara landet du flyttat från eller ett land där du har släktingar. Leta information på nätet. Du får gärna samla in informationen på ditt modersmål och översätta till svenska. Gör en sammanställning av informationen du hittar och tänk på att du måste berätta var du hämtar informationen ifrån. I kapitel 4 får du lära dig mer om hur man anger källa, refererar och citerar. Frågorna du främst ska besvara är: • Vilket eller vilka är landets huvudspråk? • Vilket eller vilka är landets minoritetsspråk? • Finns det officiella minoritetsspråk så som det finns i Sverige? • Vilka likheter och skillnader finns mellan språksituationen i ditt valda land och Sverige?
F Berätta för en grupp klasskamrater om språk situationen i landet du valt.
SPRÅKEN I SPRÅKET När vi talar om flerspråkighet menar vi att en person har lärt sig flera olika språk t.ex. arabiska, svenska och turkiska, men det finns även olika språk i ett och samma språk. De olika språken hänger samman med talarnas ursprung, bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Vi börjar med att reda ut några viktiga begrepp. Säg något, så vet jag vem du är!
ETNOLEKT Ibland när man pratar om dialekter nämns ordet brytning eller etnolekt, men dialekt och brytning är inte helt och hållet samma sak. En likhet mellan dialekt och brytning är att båda skiljer sig från standardspråket när det gäller uttal och ordval, men en brytning skiljer sig också från standardspråket när det gäller t.ex. ordföljd, betoning och rytm. En brytning har med talarens modersmål och andra språkkunskaper att göra. Ofta kan man lista ut vilket modersmål en person har bara genom att lyssna på brytningen.
SEXOLEKT DIALEKT Beroende på var man bor i ett land skiljer sig uttalet, ordvalet och ordböjningarna. De olika varianterna som talas kallas för dialekter. Skånska och gotländska är två svenska dialekter, medan svenska och arabiska är två språk. Som du vet är det inte alltid lätt att skilja mellan en dialekt och ett språk. Det är heller inte alltid som två personer som talar samma språk förstår varandra. Så kan det vara i t.ex. Kurdistan, där dialekterna är väldigt olika. Svenskar och norrmän förstår däremot ofta varandra trots att de talar olika språk, medan en person från Marocko och en från Saudiarabien inte förstår varandra trots att båda talar arabiska.
C Diskutera i grupp. • Hur ser dialekterna i era modersmål ut? • Vilken inställning har ni till dialekter?
De flesta har nog lagt märke till att kvinnor och män använder språket på olika sätt. När man talar om sexolekt menar man att det finns uttryck, ämnen och samtalsstilar som är typiska för kvinnor respektive män. Frågan är vad skillnaderna beror på och hur vi ska samtala om dem utan att vara fördomsfulla.
C E Diskutera i grupp. Tycker ni det finns skillnader mellan hur kvinnor och män talar och vad de talar om? Vilka skillnader finns i så fall? Jämför era svar med vad andra säger. Vilka exempel brukar lyftas fram?
De språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor har av allt att döma med könsroller och förväntningar att göra. Män och kvinnor talar på det sätt de förväntas att tala. Kvinnan har historiskt haft en underordnad ställning i samhället och detta speglas troligen i språket. En av fördelarna med att tänka igenom hur män och kvinnor talar är att man kan bli uppmärksam på maktförhållanden och kan lära sig att både bli en bättre talare och lyssnare.
Språklig variation
35
KRONOLEKT Vi använder språket på olika sätt beroende på hur unga eller gamla vi är. Det språk som används av en särskild åldersgrupp eller generation kallas för kronolekt.
om ungdomsspråk nämns ofta ordet slang. På ställen som t.ex. Rinkeby i Stockholm eller Rosengård i Malmö, talas en viss slang, som både har att göra med talarnas dialekt, etnolekt, kronolekt och sociolekt.
SOCIOLEKT
D C Språkprofessorn Ulla-Britt Kotsinas och rap-
En sociolekt är en språklig variant som har att göra med vår bakgrund. I vår bakgrund ingår t.ex. vår utbildning, vårt yrke, vår livsstil och våra sociala nätverk. Sociolekter finns i socialt avgränsade grupper t.ex. bland politiker och läkare men även i ungdomsgäng. Ungdomstiden är en fas i livet som innehåller mycket språklig kreativitet. När man talar
36
Språklig variation
paren Dogge Doggelito har tillsammans gett ut en ordlista med slangord. Texten till låten ”Vad händer len?” från Dogge Doggelitos album Superclasico innehåller flera slangord som i texten är markerade i rött. Vet ni vad de betyder? Diskutera med en klasskamrat.
Vad händer len?
Dogge Doggelito
Tänker tillbaks i Alby på gamla dagar När man börja rappa 83 på hungriga magar Hängde i centrum och vänta på att turen skulle vända Ser dom stora grabbarna som står och blända Vi var fattiga snorungar som skulle bli kungar Spelar ingen roll om vi var jävla horungar Vi var där när det hände, vi såg när det vände Jag är med er allihopa till tidens ände När aina tog min bäste vän och körde till stationen Stena vi bilen totalt uppifrån en bro len Och sprang fort som fan upp till närmaste tak Mecka ett par stycken tills dom lämna vårt hak Och när min polares farsa hoppa från balkongen Lämna han verkligheten kvar här i betongen Vi blev alla ledsna en tår rann från min kind Och jag tänkte för mig själv tur att det inte var min Men min var aldrig där så det spelar ingen roll Ännu en shuno som kommer och tappar sin kontroll Hade inte råd med Nikes så vi rocka kinadojjor Såg så mycket skit så man blev van med feta nojjor
Refr. x2 Så vad händer len? Längtar du fortfarande hem? Så vad händer len? EeooO, Vi kan mötas vid fem Så vad händer len? EeooO, Det var fett länge sen Så vad händer len? Förorten härskar igen! Gamla crews, gamla vänner som kommit och gått Några ser man ibland, några har försvunnit för gott Men tiden vi slösat kommer aldrig tillbaks Även om vi spolar tillbaks filmen ända från start Är det nån som sett Miroan så hälsa från mig Dogge undrar om du lever, fått barn eller tjej Minns svåra stunder, bara dagar av knas Ute o driftat på natten för cashen dom tas Baxat prylar så lätt, torskat nästan på håret Det är resan i livet som är viktig inte målet Ensamma i stormen höll vi huvudet alltid högt. Fast folk ville trycka ner oss för vi hade stört. Refr. x2 Tider ändras, många saker förändras Vi såg vilka som var med och vilka som var brända Så jag kidnappar din tid för en stund över beaten Tar dig till 80-talet när jag var liten Jag rocka brorsans skor fyra storlekar för stora Stoppa cashen i strumpan inte robbad av dom stora Så fiska upp cash-parra i varje vända Påtänd bob som bara vänta på att nått ska hända Inget blir detsamma, Jag svär på min mamma Norra Botkyrka där alla blattar hamna! Sista microfonista som fortfarande har gnista Rap terrorista skickar emcees i kistor. Refr. x2
Språklig variation
37
C FÖRSTOD NI TEXTEN? • Dogge Doggelito beskriver sin uppväxt i låten. Hur skulle ni beskriva den? • Vilka känslor väcker texten hos er? Reagerar ni över något?
C Dogge Doggelito sade i en intervju i Lärarnas tidning (2004:4) att ”de som pratar mycket slang är de mest språkbegåvade ungdomarna” vilket säger emot den mer vanliga uppfattningen att slang förstör språket. En annan fördom Dogge Doggelito och Ulla-Britt Kotsinas vill slå hål på är att slang endast talas av invandrare. Dogge Doggelito, som själv är född i Sverige och har svenskan som modersmål, menar istället att slang talas av vissa människor med samma bakgrund som honom – i förorten, i områden med hög arbetslöshet och sociala problem. • Vad tror ni Dogge Doggelito menar när han säger att det är de mest språkbegåvade ungdomarna som talar slang? • Vad anser ni själva om slang? • I vilka sammanhang möter ni själva slang? • Dogge Doggelito är stolt över att tala slang och menar att det är ett eget språk, ett eget sätt att uttrycka sig, som ingen kan ta ifrån en. Kan ni förstå hans resonemang?
38
Språklig variation
IDIOLEKT Ditt unika språk kallas för idiolekt. Det finns ingen som pratar precis likadant som du. Idiolekten är en blandning av t.ex. dialekt, etnolekt, sexolekt, kronolekt, sociolekt och kroppsspråk.
OLIKA SITUATIONER KRÄVER OLIKA SPRÅK De som lyssnar på vad vi säger eller läser vad vi skriver förväntar sig att vi uttrycker oss på olika sätt i olika situationer. Vi varken pratar eller skriver på samma sätt i alla situationer. Du pratar på ett sätt med dina kompisar men på ett annat med en äldre släkting och när du chattar med en vän formulerar du dig på ett sätt medan du formulerar dig på ett annat när du skriver ett brev till en myndighet. En person som kan kodväxla, dvs. förändra och anpassa sitt språk till både mottagare och texttyp, har ett stort språkligt register. Det kan t.ex. handla om att man som Dogge Doggelito talar slang i vissa situationer men definitivt inte i andra. Att ha ett stort språkligt register är mycket värdefullt och en av de största anledningarna till varför det är så viktigt att lära sig mer svenska i skolan. I framtiden kommer du behöva förändra ditt språk när du träffar nya människor, läser och skriver nya texter och ställs inför nya situationer. Man brukar skilja mellan formellt och informellt språk. Ett brev till en framtida arbetsgivare är mer formellt än ett brev till en vän. Arbetsgivaren förväntar sig en viss stil medan vännen förväntar sig en annan. Uppfyller man förväntningarna är det större chans att man blir hörd. Arbetsgivaren förväntar sig t.ex. att du på ett formellt sätt, med ett kort och tydligt språk uttrycker det du vill förmedla, medan vännen förväntar sig ett mer informellt språk som lämnar utrymme för personliga associationer och språklig kreativitet. Många skulle påstå att det skrivna språket är mer formellt är det talade, men gränsen mellan talat
och skrivet språk försvagas i takt med att tekniken utvecklas. Förr sade man alltid att talet försvinner i samma ögonblick som vi säger något medan skriften finns kvar och kan bevaras. Talet kan också bestå av en massa ofullständiga meningar medan skriften måste vara tydlig och kunna stå för sig själv. Detta stämmer i många fall fortfarande. Vi pratar på ett sätt men skriver på ett annat. Det skrivna språket som används i sms, chatt och andra digitala forum liknar dock talspråket på många sätt. Vi använder förkortningar och ofullständiga meningar och alla de skriftspråkliga tecken som förut bara användes i just skrift t.ex. punkt, komma, utropstecken och frågetecken. Vi utrycker dessutom känslor och gester med hjälp av smileys och förkortningar. Tidigare var det främst i talat språk man kunde använda sig av gester, mimik och kroppsspråk.
Tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin. Vad betyder detta ordspråk?
Språklig variation
39
KROPPSSPRÅK
BILDSPRÅK
Det finns forskare som hävdar att 60 procent av all vår kommunikation är ordlös, icke-verbal. Över hela världen använder människor händerna, huvudet och andra kroppsdelar för att utrycka sig. Vi hälsar på en person längre bort genom att vinka, vi ger anvisningar genom att peka, vi höjer en knuten hand när vi är arga osv. Kroppsspråket är dock kulturbundet. Tummen upp kan som i Sverige betyda ”Toppen!”, medan det i Australien betyder ”Dra åt helvete!”. Känner man inte till vad som gäller är det lätt att göra bort sig.
I svenskan är det vanligt att vi använder oss av språkliga bilder, metaforer och liknelser. Bildspråk används för att göra språket tydligare. Man vill visa på en likhet. Att kalla kamelen för öknens skepp är en vanlig metafor. Kamelen i öknen liknar skeppet på havet. En liknelse har alltid ett jämförelseord, t.ex. ordet som i liknelsen ”klok som en uggla”. När man talar om bildspråk nämns ofta att det används i dikter och det är sant, men faktum är att vi använder bildspråk hela tiden, ofta omedvetet, när vi tänker och talar. Som andraspråkinlärare kan det vara svårt att förstå och upptäcka metaforerna i en text. Var därför uppmärksam på metaforer när du läser!
C F Kulturens normer styr språket och beteendet. Det kan handla om att olika gester används i olika syften men även om andra saker som t.ex. om inställningen till att komma för sent eller hur man hälsar på varandra osv. Hur ser det ut i ditt modermål och i din kultur? Diskutera i grupp och redovisa vad ni kommit fram till för klassen.
40
Språklig variation
E C B Här är några exempel på metaforer. Ta reda på
C E Ge tillsammans med en klasskamrat exempel
vad som menas med dem tillsammans med en
på metaforer som används i era modersmål. Ta
klasskamrat och skriv meningar där du plockar bort
hjälp av nätet om ni har svårt att komma på några
metaforerna men uttrycker samma betydelse.
metaforer.
Ex. ”Nu är du ute på hal is!” blir ”Nu har du fel!”
C Ännu svårare att upptäcka är kanske de s.k. stelnade metaforerna dvs. metaforer som är så vanliga i
• Jag känner mig nere.
språket att de nästan inte ses som metaforer längre.
• Jag var uppe med tuppen idag.
Här följer några exempel. Vad syftar de på? Kan ni
• Han befinner sig i livets höst.
komma på fler? Diskutera i klassen.
• Du måste lägga korten på bordet. • Hon har kunnat läsa sedan barnsben.
• stolens rygg
• Vi måste mötas på halva vägen när vi tar beslut
• bergets fot
om detta.
• en lysande idé
• Han är ett ankare i gruppen.
• en skrikig färg
• Vi måste hålla elden vid liv.
• arbetsmarknad
• Vi plockade russinen ur kakan.
• han är bitter
• Sluta smöra för läraren!
• trädkrona
• Han kunde inte hålla masken.
• flaskhals
• Hon vågade ta första steget.
• stark kärlek
• Nu är det dags att gå och knyta sig.
• vrålande smärta
Gå inte mellan löken och dess skal! (Lägg dig inte i! – arabisk metafor)
Kan en färg verkligen skrika?
C Till bildspråket hör även metonymier. Metonymi innebär att ett uttryck byts ut mot ett annat uttryck som är sammankopplat med det ursprungliga uttrycket t.ex:
Ett prov kan väl inte gå?
• Italien är känt för sitt goda kök
Det är väl inte Moberg du läser utan en
• laga en söndagsgryta
bok av honom?
• gå på toaletten • jag läser Wilhelm Moberg just nu • provet gick dåligt • knyta skorna • tak över huvudet Vad betyder dessa metonymier? Kan ni komma på fler? Diskutera i klassen.
Språklig variation
41
FINT OCH FULT SPRÅK, FINNS DET?
KOMMUNICERA EFFEKTIVT
Vad som är ”fint” och ”fult” i språket har med våra värderingar och vårt förhållande till språket att göra. Det finns inget språk som är fult i sig. Ingenting i själva ordet är alltså fint eller fult, positivt eller negativt, utan det är vi som laddar orden med värde. Jämför till exempel skillnaden mellan orden lukt, doft och odör. Ordet doft har en positiv klang medan odör har en negativ. Ordet lukt är ganska neuralt. Det är alltså människors värderingar som bestämmer graden av ”fulhet” i orden. Frågar vi människor ute i samhället vad fult språk är svarar många att svordomar tillhör det fula språket. Svordomar finns i stort sett i alla språk. Vissa personer svär aldrig, andra hela tiden och vissa bara ibland. I svenskan har de flesta svordomarna en religiös anknytning: helvete, fan, satan, jävlar, himmel, kors, herregud. I exemplen ser du att även svordomarna har en grad av värdeladdning. Jämför till exempel uttrycket ”Fy fan, vad kallt det är” med uttrycket ”Herregud, vad kallt det är”.
Ett samtal beskrivs ofta som en basketmatch – bollen åker fram och tillbaka mellan lagen. Detta kallas i samtal för turtagning. I en kommunikationssituation gäller det att både vara en god talare och en god lyssnare. Sändaren är den som skickar iväg ett meddelande av något slag. Sändaren kan t.ex. vara en person, en tidning eller en internetsida. Meddelandet är kommunikationens budskap dvs. det man vill säga och meddelandet skickas ibland genom en kanal t.ex. via telefon. Meddelandet tas emot av en mottagare. När du läser denna text är du textens mottagare. Kommunikationen har alltid ett syfte. Det kan t.ex. vara att överföra information, utbyta åsikter, etablera eller behålla kontakt eller bara småprata. När vi kommunicerar behöver vi följa vissa, ofta oskrivna, regler. Detta kallas för att vi följer en kod. Hängde du med?
C Diskutera i grupp. Vilka svordomar används i era modersmål? Vilka områden hämtas de ifrån?
42
Språklig variation
Så här ser kommunikationsmodellen ut:
Sändare Syfte kod
kanal
mottagare
Att använda ett för situationen felaktigt språk t.ex. för många facktermer eller andra svåra ord, att vara rädd, nervös eller blyg och att t.ex. samtala i en bullrig miljö kan även det störa kommunikationen.
C B Diskutera i klassen. Vad kan man göra för att Meddelande
slippa bli för nervös vid samtal och muntliga framföranden? Gör en lista med tips att ta fram när det är dags för muntligt framförande i
återkoppling Några grundläggande regler när vi kommunicerar är att: • meddelandet ska vara relevant. • meddelandet ska vara tydligt så att din mottagare förstår vad du menar. • du både ska bidra till samtalet själv men även lyssna på vad sändaren/na har att säga. • du ska hålla dig till sanningen. När kommunikationen inte riktigt går som vi tänkt är det ofta koden det beror på dvs. att vi inte följer samma oskrivna regler och lever upp till de förväntningar som ställs på oss i kommunikationssituationen. Får man t.ex. prata i mun på varandra? Måste man räcka upp handen innan man talar i klassrummet? Hur långt ifrån en person ska man stå när man pratar? De oskrivna reglerna ser inte likadana ut i alla delar av världen därför kan frågorna få olika svar. Regler som ses som självklara i en kultur är totalt främmande i en annan.
kapitel 3.
Är man bra på att kommunicera vet man hur man förväntas uppföra sig och vilket språk man förväntas använda i en viss situation. Detta är en förmåga som måste övas upp. Det talas idag mycket om social kompetens. I detta ligger att kunna anpassa sitt språk och sitt beteende till olika situationer och personer. Att vara en bra lyssnare är en uppskattad egenskap. Det räcker dock inte att med att bara vara tyst och lyssna, utan som lyssnare måste du även visa att du är intresserad av vad sändaren har att säga. Du visar detta genom att t.ex. ställa relevanta följdfrågor, nicka instämmande, ha ögonkontakt, le och skratta när det passar och säga små ord som ja, just det, nähä osv. Detta kallas för att du ger återkopplingssignaler. Att du koncentrerar dig på det som sägs och lyssnar aktivt är lika viktigt i vardagliga samtal som vid muntliga framföranden.
B C Skriv ner vilka regler du tycker är viktiga att följa vid samtal, diskussioner och muntliga framföranden. Jämför dina regler med en klasskamrats. Gör en lista i klassen på regler ni ska följa.
C Diskutera i klassen. Vilka kommunikationsregler finns i era kulturer? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan dem och dem ni mött i den svenska kulturen?
Språklig variation
43
D B LÄS EN
ROMAN OCH SKRIV EN LÄSLOGG Nu är det dags att läsa en roman. En roman skildrar ofta
C Diskutera frågorna i klassen. • Ge exempel på romaner ni har läst. Skriv upp på tavlan. • Titta på exemplen ni skrivit upp. Vad var det som fick er att komma ihåg just dessa romaner? • Har ni några favoritförfattare? • Är det viktigt att läsa skönlitteratur tycker ni? Motivera era svar.
ett längre händelseförlopp från början till slut och det
• Måste man läsa ut en bok man påbörjat?
finns ofta flera episoder som förklarar varför en person
• Hur tar ni reda på vad en bok handlar om innan ni
agerar som den gör eller varför något sker (jämför med
läst den?
novellen som du får bekanta dig med i kapitel 3). Läs nu en av följande romaner och skriv en läslogg utifrån mallen. Det är viktigt att du antecknar medan du läser. • Bortom mammas gata av Alexandra Pascalidou • Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri • Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari
LÄSLOGg
Titel: Författare:
TEXT
TANKAR/KOMMENTARER
Citat ur texten som är:
Tankar, känslor, minnen osv. till citaten:
vackra
kloka
intressanta
roliga
spännande
överraskande
störande
skrämmande
• Hur kan man koppla romanen till språklig variation? Ge exempel. • Vad gav läsningen dig? • På vilket sätt kan man koppla romanen till ditt liv?
• Beskriv en av romanens miljöer. • Beskriv den person som gjorde djupast intryck på dig (positivt eller negativt). • Beskriv ett kulturmöte som sker i romanen.
• Vad kan du ha nytta av i ditt liv?
Språklig variation
45
A B KAN DU ORDEN? Kontrollera att du kan dessa ord och uttryck från kapitel 2 och vet vad de betyder. Hittar du uttryck som används som metaforer i kapitlet? Turas om med en klasskamrat att läsa upp ord ur listan och se om ni kan stava dem rätt.
46
fördelad
sannolikhet
gemensam
budskap
status
ursprung
utveckla
överföra
besläktad med
reda ut
stå för sig själv
utbyta
skäl
när det gäller
i många fall
etablera
trend
fördomsfull
gest
grundläggande
uppkomma
av allt att döma
mimik
relevant
ständigt
förvänta
anvisning
felaktig
utrotningshotad
livsstil
knuten
fackterm
bekanta
fas
göra bort sig
blyg
präglas av
kreativitet
norm
bullrig
rättighet
unik
beteende
slippa
myndighet
formulera
faktum är
egenskap
äldreomsorg
ställas inför
uppmärksam
nicka
få ställning som
stil
värdering
instämma
uppfylla
association
ladda
episod
kontinuerlig
försvaga
klang
generation
stabil
av något slag
Språklig variation
G DAGS ATT ÖVA GRAMMATIK!
Ta hjälp av lärobokens grammatikkapitel och index om du känner dig osäker på regler och begrepp.
• Preteritumändelser på verben saknas på flera ställen i låttexten. Kan ni hitta exempel på detta? Varför tas inte ändelserna med, tror ni?
I Dogge Doggelitos låttext ”Vad händer len?” finns förutom slangorden en hel del grammatiska aspekter att
• På några ställen i låttexten saknas subjekt. Kan ni
diskutera. Titta på texten igen och gör övningarna nedan
hitta exempel på detta? Varför tas inte subjekten
tillsammans med en klasskamrat.
med? Vilka subjekt skulle kunna passa in, tycker ni?
• Dogge Doggelito använder sig av ordet ”nån” istället
• Orden ”fattiga”, ”gamla”, ”hungriga” och ”svåra”
för ”någon” och bokstaven ”o” istället för ”och”.
är alla adjektiv. Hur ser man att de hör ihop med ett
Varför gör han det, tror ni?
substantiv som står i plural? Vilka substantiv hör de ihop med? Vad händer med adjektivet och ändel-
• Titta på de markerade slangorden igen. Till vilka ordklasser hör slangorden? Är någon ordklass vanligare
sen på substantivet om ni ändrar substantivet till singular istället?
än andra? Kan ni komma på slangord som tillhör andra ordklasser?
• ”Det är resan i livet som är viktig inte målet” står det i låttexten. Hur ser man att ordet ”viktig” hör ihop
• En av de tre viktigaste ordklasserna är substantiv.
med ordet ”resan”?
Varför är det så, tror ni? Vilka två är de andra ordklasserna?
• I låttexten finns exempel på s.k. satsradning. Hitta minst tre exempel. Varför finns sådana i texten, tror
• Vissa av slangorden är substantiv. Hur skulle ni böja
ni? Hur skulle ni göra för att ta bort satsradningarna?
dessa ord i singular, plural, obestämd och bestämd form?
• Diskutera ordföljden i textraden ”Ensamma i stormen höll vi huvudet alltid högt”. Försök att ta
• Vilka olika tempus är låttexten skriven i? Hitta exempel på olika tempus.
ut satsdelarna. Är ordföljden korrekt eller är något konstigt?
Språklig variation
47
H ARBETA MED FILM Hur många filmer har du sett i ditt liv? Säkert har det
B F BERÄTTA OM EN FILMUPPLEVELSE
blivit ganska många. I detta avsnitt presenteras filmer
Innan filmvisningen kan det vara bra att värma upp lite
som alla kan kopplas till tema Språklig variation och
för att få den rätta filmkänslan. Tänk tillbaka på den
kulturmöten. På Svenska filminstitutets hemsida (http://
bästa filmupplevelsen du varit med om. Kanske var det
www.sfi.se/) finns dessutom filmhandledningar till film-
ditt första biobesök, eller den bästa film du någonsin sett
erna. Klicka på ”Film i skolan” och sök på filmens titel.
eller så var det kanske omständigheterna t.ex. vem du såg
Har du koll på vilka olika sorters film det finns?
filmen med, som gjorde upplevelsen så speciell. Skriv ner en berättelse om din bästa filmupplevelse och presentera den sedan för klassen.
GENRER Precis som böcker delas filmer in i olika genrer. Exempel på genrer hittar du i textrutan.
B TYCK TILL OM EN FILM Se en film ur listan nedan och fyll sedan i fortsättningen
C E Arbeta tillsammans med en klasskamrat och
på meningarna.
besvara frågorna. • Jag hade lätt/svårt att förstå filmen för att… • Försök hitta exempel på filmer ni sett från de olika genrerna. • Vilken genre tycker ni bäst om? Motivera ert svar.
• Den scen som berörde mig starkast var… • Av huvudpersonerna gjorde ... (namn på huvudpersonen) starkast intryck på mig för att... • Miljön i filmen tyckte jag om/inte om för att… • Jag tyckte det var intressant att…
FILMGENRER: komedi, thriller, science fiction, musikal, västern, drama, skräck, action.
• Jag tyckte det var spännande att… • Jag retade mig på att… • Slutet på filmen tyckte jag om/inte om för att… • Filmmusiken tyckte jag om/inte om för att… • Filmens budskap tror jag är… • Av filmen lärde jag mig…
48
Språklig variation
FILMTEMA – SPRÅKLIG VARIATION OCH KULTURMÖTEN The Quiet Zone Om en ny vardag i ett nytt land med ett nytt språk, samt språkets betydelse för tillhörighet. Regi: Emelie Wallgren och Ina Holmqvist Längd: 29 min
Precious Om språkets betydelse för tillhörighet och makten
B REFLEKTERA Ta fram din skrivbok och skriv fortsättningar på följande meningar: • I kap. 2 har jag lärt mig att … • Viktigast i kap. 2 tyckte jag var att … • Av det som togs upp i kap. 2 kunde jag redan … • I kap. 2 tyckte jag det var mest intressant att … • Svårast i kap. 2 tyckte jag var att … • I fortsättningen av kursen ska jag tänka på att …
över sitt eget liv. Om att få vara den man är. Regi: Lee Daniels Längd: 110 min
Elixir Ironiskt om identitet, etnicitet, integrationspolitik och ombytta roller. Regi: Babak Najafi Längd: 25 min
Den bästa av mödrar Historiskt om att slitas mellan två länder och två familjer; identitetsmässigt, språkligt och socialt. Regi: Klaus Härö Längd: 109 min
Zozo Om ett nytt liv i ett nytt land; en yttre och en inre resa. Regi: Josef Fares Längd: 103 min
Språklig variation
49