9789127435377

FIXA SPRÅKET 1 – med fokus på språklig variation och attityder

FIXA SPRÅKET 1

Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin, Helga Stensson

För kursen Svenska 1 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa språket 1 hjälper läsaren att få syn på sitt eget och andras språk och språkbruk. Här introduceras språkvetenskapliga begrepp som används för att analysera attityder till språk.

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och interaktiv bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43537-7

9 789127 435377

Fixa spraket 1 cover.indd All Pages

2014-04-24 23.32

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT

TRE

MINA SPRÅK

6

Varför pratar vi på olika sätt?

8

Språkets schibbolet-funktion

9

UNGDOMSSPRÅK

44

Ungdomsspråk i olika generationer

46

Vad är typiskt för ungdomsspråk?

Diskurspartiklar

47 48

Varför pratar ungdomar ungdomsspråk?

50

Normer och prestige

10

Formellt och informellt språk

10

Icke-verbal kommunikation

11

Flerspråkighet

14

Ungdomsspråk och grupper

51 51

Arbeta med Mina språk

16

Multietniskt ungdomsspråk

52

Workshop

18

Det multietniska ungdomsspråket i skönlitteraturen

53

Skriv om Mina språk

20

Attityder till ungdomars språk

56

Arbeta med Ungdomsspråk

58

Workshop

60

Skriv om Ungdomsspråk

62

TVÅ

Ungdomar är lika och olika

DIALEKTER OCH SOCIOLEKTER 22 Dialekter

Svenskans dialekter

24 25 26 26

En roman på småländska

28

Sociolekter

31

Olika sociolekter

31

Varför finns det dialekter?

Från traditionell dialekt till neutral standard

Attityder till dialekter och sociolekter 36 Arbeta med Dialekter och sociolekter 38

FYRA SPRÅK OCH GENUS

64

Kön eller genus

66

Skillnader i språkbruk

68

Privata samtal och offentliga debatter 68 I skolan 69 På jobbet 70

Workshop

40

I offentligheten

Skriv om Dialekter och sociolekter

42

Tre modeller för att förklara skillnader 72 Bristmodellen 72 Dominansmodellen 73 Skillnadsmodellen 73

Fixa språket 1.indd 4

71

2014-04-25 00.10

74

Arbeta med Språk och genus

78

Workshop

80

Slang handlar om vardagen

Tala om Språk och genus

82

Att skapa slangord

Arbeta med Fint språk

100

Workshop

102

Slang

Vem använder slang?

104 105 105 106 107 108

Arbeta med Slang

110

Workshop

112

Tala om Fint och fult i språket

114

SLUTUPPGIFTER

116

UPPSLAGET

117

Hur slangord uppkommer Nyord

FEM FINT OCH FULT I SPRÅKET

84

Fult språk

Privata och offentliga sammanhang

87 88 90 92 93 93

Arbeta med Fult språk

94

Workshop

96

BEDÖMNINGSSTÖD

120

Fint språk

98 98

KÄLLFÖRTECKNING

136

Tabubelagda ämnen och tabuord Svordomar och skällsord Varför svär vi?

Svordomar och eufemismer

Språk med status

Fixa språket 1.indd 5

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Påverkar vårt språk synen på män och kvinnor?

2014-04-25 00.10

ET T Fixa språket 1.indd 6

2014-04-25 00.10

MINA SPRÅK Svenskan är ett språk, men det kan låta på mer än nio miljoner sätt. Du pratar inte på samma vis med din lärare som med din klasskamrat. Ditt geografiska ursprung kanske hörs när du uttalar vissa ord. Men vad kan man mer höra när en människa talar? Hör man var någon står politiskt?

Att en person är fjorton och inte tjugo? Vilket kön hen har? Kan man höra om den som talar har pluggat vidare? Eller var någonstans i staden personen bor?

Språkforskare har länge studerat hur individer och grupper skapar olika varianter av språket. Genom att undersöka uttal, ordval, meningsstruktur och samtalsstil försöker man beskriva och förklara varianterna. Språket brukar delas in dels i geografiska varianter, i dialekter, dels i sociala varianter, i sociolekter. Din alldeles egen variant kallas för din idiolekt.

Svenskan har alltså, inklusive din, drygt nio miljoner idiolekter.

Fixa språket 1.indd 7

2014-04-25 00.10

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa språket 1.indd 8

ETT | MINA SPRÅK

Varför pratar vi på olika sätt?

Vare sig vi vill eller inte avslöjar vårt sätt att tala både vilka vi är och kanske också vilka vi vill vara. Språket är en viktig del av vår identitet. Med språket visar vi också att vi ingår i vissa grupper i samhället. På samma sätt kan vi med hjälp av språket markera att vi inte tillhör andra grupper. Exempelvis pratar unga på ett särskilt sätt för att de är unga.

Åh, han typ ba: Whatever.

Ett liknande uttryck i munnen på en 50-åring fungerar troligen bara som ett pinsamt försök att närma sig en grupp man inte tillhör.

Eh, fett go mat . . typ . .

8 2014-04-25 00.10

Unga vill markera skillnad, att det är vi unga mot de vuxna. Den 50-åring som försöker tala som unga gör det kanske i ett försök att bli förstådd och få kontakt, eller för att uppfattas som ung. På samma sätt fungerar det när en ung människa talar på ett annat sätt med sin lärare än med sina kompisar. Han eller hon uttrycker en strävan att närma sig det vuxna. I vissa fall blir man insläppt i en gruppgemenskap genom att medvetet eller omedvetet ändra sitt språk, i andra fall inte.

Läraren uppmuntrar troligen sin elev i sitt försök att närma sig det vuxna, medan 50-åringen kanske i stället blir avfärdad av de unga. Även om människan är fantastisk på att anpassa sig språkligt, oftast helt omedvetet, kan man inte alltid ändra sitt språk. Den unge kan aldrig prata helt som en vuxen, eftersom han eller hon inte har samma livserfarenhet. Den som saknar utbildning inom ett område kan aldrig prata likadant som den som har det. Och hur mycket man än anstränger sig för att lära sig ett språk kan det vara omöjligt att inte bryta på modersmålet. Barn och unga anpassar sig lättare än äldre. Barn kan byta dialekt om de reser bort över sommarlovet. Det skulle inte vara möjligt för en vuxen.

Språkets schibbolet-funktion De språkliga skillnader som kan avslöja vår grupptillhörighet kallas schibbolet-funktion. Ordet schibbolet kommer från en bibeltext som handlar om hur man använde uttalet av sje-ljudet, för att skilja vän från fiende. De som uttalade ljudet fel dödades.

Två grupper med närbesläktade dialekter, gileaditerna och efraimiterna, låg i strid med varandra. Gileaditerna ägde rätten att passera floden Jordan och tillät bara de egna att gå över:

Jefta samlade alla män i Gilead och gick till anfall mot efraimiterna.

Männen från Gilead besegrade efraimiterna, som brukade säga: ”Ni är bara flyktingar från Efraim, ni gileaditer, hälften Efraim, hälften Manasse.” Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade gileaditerna: ”Är du efraimit?” Om han svarade nej sade de: ”Säg shibbolet!” Om han då sade ”sibbolet”, därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillfälle stupade 42 000 efraimiter.

Domarboken 12:4‒6

9 Fixa språket 1.indd 9

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | MINA SPRÅK

UPPSLAGET S. 117

2014-04-25 00.10

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa språket 1.indd 10

ETT | MINA SPRÅK

I dag använder vi inte schibbolet-funktionen lika drastiskt som i bibeltexten. Men begreppet förklarar hur vi med språkets hjälp avslöjar eller hemlighåller vilka vi är och vilken grupp vi tillhör.

När du träffar en ny person gör du snabbt en (ofta) omedveten bedömning bara genom att lyssna på uttalet eller de ordval personen gör. Varifrån är han eller hon? Kommer personen från rätt grupp? Är han eller hon som du?

I bästa fall hjälper den här språkliga förmågan oss att uppskatta variation i språk och välvilligt ha respekt för andras idiolekt. Men den används också för att skapa ett vi som skiljer oss från dem.

Normer och prestige Språket påverkas också av normer, de uttalade och outtalade regler som bestämmer vad som är ”det rätta språket”. Vem avgör då vilken norm som ska gälla? Ett enkelt svar är att alla bestämmer över språket, eftersom alla som använder svenska påverkar det. Ett lite mer komplicerat svar är att alla språkanvändare visserligen har makt över språket, men vissa har mer makt än andra. I ett språk som svenska finns det en lång tradition av hur man skriver och talar korrekt. Den svenskan lärs ut i skolan, talas ofta av människor med stort inflytande och hörs i alla massmedier. Man brukar kalla detta standardspråk, eller standardnorm. De flesta upplever den varianten som neutral och korrekt. Man kan säga att den har öppen prestige. Det betyder att alla språkbrukare erkänner och är medvetna om att den har hög status.

Språkformer som generellt anses ha lågt anseende, till exempel dialekt, slang eller svordomar, kan ha hög prestige inom vissa grupper. Här förknippas de med attraktiva egenskaper som styrka och tuffhet, vilket ger en annan sorts status än den som finns i standardspråket. Inom språksociologin kallas det här omvänd prestige. Tonåringen fortsätter därför att svära eller använda slang trots att vuxengenerationen försöker få honom eller henne att låta bli.

Formellt och informellt språk Alla som kan ett språk har tillgång till ett informellt sätt att använda språket. Vi använder det i privata situationer hemma med familjen eller med vännerna. Det är mer oplanerat, spontant och talspråkligt i stilen och handlar ofta om bekanta eller gemensamma ämnen. Man kanske vill berätta om personliga upplevelser eller kommentera något som har hänt. En informell berättelse kan låta så här:

10 2014-04-25 00.10

Jag åkte ner till Öland på lovet. Det är sjukt fint där med stränderna vid Böda. Vi badade varenda dag, typ, och det va mycket chill. Bästa stället att va på!

I andra mer offentliga sammanhang, som i skolan och övriga samhället, är språkets uppgift en annan. Det formella språket är en stil som används när vi behöver förklara, utreda, redogöra eller argumentera för olika saker. Ämnena är mer allmängiltiga och stilen måste därför vara mer formell och saklig. Öland är Sveriges näst största ö och förbinds med fastlandet med Ölandsbron. Böda, i den nordöstra delen av Öland, är känt för sina långa vita sandstränder. På somrarna lockar de många turister som vill njuta av sol och bad.

Allteftersom man blir äldre och utbildar sig lär man sig att behärska fler och fler språkliga situationer, från samtal med familj och vänner, till att räcka upp handen i klassrummet, att delta i stora diskussioner i skolan, till anställningsintervjuer, möten och föredrag. På samma sätt utvecklas man i skrift och klarar att läsa och skriva alltmer formella texter ju äldre man blir.

Men alla behärskar inte alla situationer. Många människor känner sig till exempel osäkra inför att läsa en debattartikel i en dagstidning eller har svårt att förstå vad politiker eller myndighetspersoner säger.

En viktig uppgift för skolan är att undervisa om det offentliga och formella språket, så att så många som möjligt behärskar så många språksituationer som möjligt.

Icke-verbal kommunikation Det är lätt att tro att det bara är orden som spelar roll när vi pratar.

Men även den icke-verbala kommunikationen är mycket viktig.

Med röst, kroppsspråk, ansiktsuttryck och ögonkontakt berättar vi en hel del om våra tankar och uppfattningar. En vän kanske säger att allt är bra, men du ser att kroppen är hopsjunken och röstnivån är låg. Orden som vännen säger blir något annat än det som signaleras med kroppen. Om vi är upprörda, men försöker hålla tillbaka vår ilska, brukar det ändå visa sig i spända käkar eller häftig andning. Och vem blir inte osäker i en diskussion när man ser att två personer tittar på varandra och kanske höjer lite på ögonbrynen?

11 Fixa språket 1.indd 11

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ETT | MINA SPRÅK

2014-04-25 00.10

Arbeta med Mina språk Du ska nu studera Mina språk lite närmare.

Förstå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Vad är a) en dialekt b) en sociolekt c) en idiolekt?

Varför varierar vi vårt språk?

Varför kan man inte alltid ändra och anpassa sitt språk?

Vad innebär schibbolet-funktion?

Vad innebär standardspråk eller standardnorm?

Förklara begreppen öppen prestige och omvänd prestige.

Vad är skillnaden mellan informellt och formellt språk?

Ge exempel på vad icke-verbal kommunikation kan vara.

Vilken roll har den när vi talar?

Vad innebär flerspråkighet?

Ge exempel på fördelar med att vara flerspråkig.

16 Fixa språket 1.indd 16

2014-04-25 00.11

Diskutera 1

Backa tillbaka fem år i tiden. Ni går i mellanstadiet. Hur pratade ni då? Vilka ord och uttryck var viktiga? Vilka ämnen? Vad har ni tagit med in i dagens idiolekt? Om tio år – vilka ord och uttryck kommer ni fortfarande att använda, tror ni?

2

Vilka drag i språket brukar man säga har omvänd prestige?

Ge exempel på grupper där de här språkdragen kan ha hög status.

3

Diskutera i vilka situationer som ni har ett informellt sätt att prata och skriva, och när ni blir mer formella. Hur skiljer det sig åt för er? Är det genom att ni använder andra ord eller uttryck? Pratar ni långsammare eller snabbare?

Tänker ni på grammatiken?

4

Hur använder ni icke-verbal kommunikation? Ge också exempel på när icke-verbal kommunikation kan vara en nackdel, respektive en fördel.

5

Är ni en- eller flerspråkiga? Hur har ni lärt er de språk som ni kan? I vilka sammanhang pratar ni vilka språk? Boken pekar på flera fördelar med flerspråkighet. Vilka nackdelar kan finnas?

17 Fixa språket 1.indd 17

2014-04-25 00.12

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Mina språk.

Mina språk i hjärtat och hjärnan

Vilka språk kan du? Vilket språk betraktar du som ditt modersmål?

Vilka dialekter eller andra varianter av svenskan använder du? Hur väl kan du dem och vad känner du för dem? Var i kroppen skulle du vilja placera dina olika språk? Rita gärna av figuren. Använd färgpennor och låt varje språk eller variant av svenskan få en färg.

Låt det språk som tar mest plats i dig också få mest plats i kroppen.

Redovisa för varandra och gör också en sammanställning över vilka språk som finns representerade i klassen.

18 Fixa språket 1.indd 18

2014-04-25 00.12

Mina språk under en dag Under en dag pratar du många sorters svenska. Kanske vaknar du på morgonen och säger några barnsliga ord till din lillebror, efter det sätter du dig och pratar lite spanska med pappa under frukosten, för att övergå till snabbt ungdomsspråk med bästa kompisen när ni går till skolan.

Skriv ett dagboksblad eller blogginlägg där du beskriver dina språk. Ge exempel på uttryck och grammatik och förklara i vilka sammanhang du väljer dina varianter.

Icke-verbal kommunikation Tänk dig att du ska berätta någonting för en grupp. Beroende på vad det är du vill berätta använder du dig av din kropp på olika sätt. Röstläge, talhastighet, kroppsspråk och ansiktsuttryck är dina omedvetna och medvetna hjälpmedel.

Välj en text som inte betyder någonting. Det kan vara alfabetet, siffror eller en nonsenstext. Turas om att framföra informationen som om du vore: • • • • • • •

ledsen arg förvånad glad ointresserad rädd äcklad.

Hur använder ni icke-verbal kommunikation?

Språket i sociala medier Facebook, Instagram och andra sociala medier fylls ofta av ett mycket informellt och privat språk. Den icke-verbala kommunikationen ersätts ibland med smileys eller andra symboler. Välj några statusuppdateringar eller kommentarer från sociala medier och skriv om dem till mer formellt språk. Vad händer med texten?

19 Fixa språket 1.indd 19

2014-04-25 00.12

•

Skriv om Mina språk Språkkrönikan Du ska nu få skriva en krönika som handlar om språk. Krönikan är en personlig och ofta underhållande text som utreder eller argumenterar för något aktuellt eller tidlöst. Ett vanligt sätt att inleda en krönika är att beskriva en händelse som introducerar krönikans ämne. Krönikan ska handla om, eller ha att göra med, något eller några av begreppen här nedanför: • • • • • • • • • • • • • • •

dialekt sociolekt idiolekt ungdomsspråk andraspråk främmande språk fl erspråkighet kodväxling schibbolet-funktion normer prestige standardspråk öppen/omvänd prestige formellt/informellt språk off entligt/privat språk.

På s. 122 finns bedömningsstöd för krönikan.

20 Fixa språket 1.indd 20

2014-04-25 00.12

21 Fixa spraĚŠket 1.indd 21

2014-04-25 00.12

FIXA SPRÅKET 1 – med fokus på språklig variation och attityder

FIXA SPRÅKET 1

Ann-Sofie Lindholm, Pär Sahlin, Helga Stensson

För kursen Svenska 1 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa språket 1 hjälper läsaren att få syn på sitt eget och andras språk och språkbruk. Här introduceras språkvetenskapliga begrepp som används för att analysera attityder till språk.

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och interaktiv bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43537-7

9 789127 435377

Fixa spraket 1 cover.indd All Pages

2014-04-24 23.32