9789113022932

sÅ blir

Vill du

du

lära dig hur du slutar skjuta upp saker till sista ögonblicket, öva på att skriva effektivare intervjufrågor, träna på dramaturgi – vare sig det gäller en notis, din blogg eller ett reportage, få tips och tricks som hjälper dig att höja din lön, få en metod för att plocka fram dina mest originella idéer?

En bÄttrE JOurnAlist

Då behöver du den här boken. Här delar journalistcoachen Augustin Erba med sig av sina bästa råd. Under åratal av workshoppar och coachningar, med flera hundra av Sveriges och Finlands främsta journalister, har Augustin Erba tagit fram lösningar som hjälper dig som är journalist, försörjer dig på att skriva eller studerar journalistik. Boken är byggd på tydliga, verklighetsbaserade exempel och innehåller många praktiska övningar.

Augustin Erba

är journalist på Sveriges Radio. Han har tidigare arbetat på SVT Aktuellt, Ekot, Morgonpasset i P3, Folkradion och TV4.

ISBN 978-91-1-302293-2

Augustin ErbA

Han har dessutom frilansat för DN, SvD och många andra tidningar. 2009 utkom han med den prisbelönta romanen »Ensamhetens broar«.

Foto: Sandra Löv

SÅ

DU

BLIR

EN

BÄTTRE JOURNALIST (OC H

Handfasta råd om kreativitet, karriär och kärlek på jobbet

AUGUSTIN ERBA

g l Ad

ArE )

SÅ BLIR DU EN BÄTTRE JOURNALIST ( OCH GLADARE ) Handfasta råd om kreativitet, karriär och kärlek på jobbet Augustin Erba

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2010, Augustin Erba och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Jens Magnusson Typografi: Finntorp / Filip Rensfelt Grafisk Form Tryckt hos ScandBook, Falun 2010 Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-1-302293-2.

Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

INNEHÅLL 11

FÖRORD

13

SÅ ANVÄNDER DU BOKEN

17

DINA FÄRDIGHETER

19 HUR SKA JAG BERÄTTA MIN STORY? 20 I vilken ordning ska jag berätta det som hände?

27 Hur hittar jag min kreativa zon?

29 Varför ska jag ha huvudpersoner i berättelsen?

31 Hur beskriver jag en situation?

34 Hur gör jag min berättelse levande?

37 Hur vet jag vad som ska vara med?

39 Jag är dyslektiker. Hur ska jag klara mig som journalist?

42 Hur undviker jag de där små rätt så onödiga småorden?

43 Hur vet jag om jag är begriplig?

45 Hur bygger man upp ett stycke som berättar vad det handlar om?

47 Hur får jag mina siffror att fungera i texten?

50 Hur är jag rolig?

55 Varför blir det alltid bråk om begrepp som invandrare och feminism?

59 Hur övar jag på att bli en bättre skribent?

62 Hur lockar jag till mig publiken?

64 Vad kan jag göra med min blogg?

66 Hur ska jag använda sociala medier?

69 Hur ska jag skriva om jag ska läsa texten högt i direktsändning?

71 Hur skriver jag notiser och telegram?

76 Hur skriver jag en krönika?

80 Vad ska jag tänka på om jag gör feature eller dokumentär?

87 Vad vill redaktören ska finnas i mitt långa reportage?

94 Varför duger inte första versionen?

97 HUR BLIR JAG EN BÄTTRE INTERVJUARE? 98 Hur är en bra fråga konstruerad?

110 Hur skapar jag en bra intervjusituation?

116 Hur ska jag avbryta?

118 Hur intervjuar jag flera personer samtidigt?

121 TEKNISKA FÄRDIGHETER 122 Hur väljer jag intervjuredskap?

124 Hur tar jag ett fotografi?

130 Hur tar jag upp ljud?

132 Varför duger det inte med pekfingervalsen?

133 HUR PRATAR JAG? 134 Hur förbättrar jag min röst när jag läser högt?

137 Hur pratar jag på ett medryckande sätt?

144 Hur leder jag program i par?

148 Hur hanterar jag arga läsare?

151 Hur skyddar jag de som vill vara anonyma?

157 HUR GÖR JAG NYHETER? 158 Hur gör jag en effektiv research?

160 Hur hittar jag originella idéer?

161 Hur får jag tag på folk?

163 Hur hittar jag kroken?

164 Vilka nyheter är återkommande?

165 Hur ska jag förhålla mig till larmjournalistik?

177 Hur får jag veta det som är hemligt?

181 Hur redigerar jag ett reportage?

194 Vad behöver jag tänka på om jag byter till tv?

203

DIN KARRIÄR

204 HUR FÅR JAG NYTT JOBB? 206 HUR SKA JAG UNDVIKA GAMNACKE OCH MUSARM? 208 HUR FÅR JAG JOBB UTOMLANDS OCH VINNER PRISER? 215 JAG HAR BLIVIT UTLASAD. WTF!?

219 HUR FÅR JAG FRAM NYA IDÉER UNDER MINA MÖTEN? 223 VAD SKA JAG TÄNKA PÅ NÄR JAG LEDER ETT MÖTE? 226 HUR STARTAR JAG NÅGOT NYTT OCH FÅR IHOP EN BRA GRUPP? 233

DITT LIV

234 HUR SKA JAG NÅ DIT JAG VILL? 235 HUR SKA JAG HANTERA KRITIK? 237 HUR SKA JAG BÖRJA MIN DAG? 238 HUR SKA JAG PLANERA MITT ARBETE? 243 HUR ÄR JAG PERSONLIG UTAN ATT VARA PRIVAT? 245 HUR SKA JAG ORGANISERA MITT SKRIVBORD? 250 HUR HÖJER JAG MIN LÖN? 253 HUR VET JAG OM JAG VILL FRILANSA? 264 HUR FÖRBEREDER JAG MIG FÖR KATASTROFEN? 267 VAD ÄR RIMLIG ARBETSMÄNGD? 268 VARFÖR SKJUTER JAG UPP SAKER TILL SISTA ÖGONBLICKET? (OCH HUR SKA JAG SLUTA MED DET?) 272 HUR BLIR JAG AV MED MIN SKRIVKRAMP? 274 VAD SKA JAG GÖRA OM JAG BLIR HOTAD? 276 VARFÖR SKA JAG INTE LIGGA MED MIN CHEF? 280 VILKA REGLER GÄLLER FÖR DET JAG GÖR SOM JOURNALIST? 285 JAG HAR PUBLICERAT ETT FEL – VAD GÖR JAG NU? 288

EFTERORD

289

TACK TILL

290

LITTERATUR

295

REGISTER

FÖRORD En av Sveriges mest framgångsrika programledare grät sig igenom vårt samtal. Hon upplevde dagligen att hennes kunskap förminskades, hon kände en tvångströja över sin kreativitet och jobbet tog så mycket av hennes tid och ork att hennes privatliv försvunnit.

Vi gick igenom hennes arbetsdag timme för timme och analyserade allting från hennes intervjuteknik till hennes sätt att prata med sin redaktör. Innan vi skildes åt hade hon en lista på omedelbara förändringar som jag hoppades skulle hjälpa henne att återerövra sitt liv som journalist. När vi sågs nästa gång hade hon fått tillbaka sitt lugn. Vi kunde bocka av det mesta på listan. ”Du är beroendeframkallande”, sa hon och medan jag generat hasplade fram ett tack tillade hon: ”Egentligen skulle jag ha dig i min ficka när jag jobbar, så kan jag plocka fram dig när jag behöver.”

Det var då tanken föddes på den här boken.

Jag är en kort, tunnhårig man med en egyptisk pappa och en mamma från Ungern och när mina föräldrar kallade mig Augustin var de övertygade om att de gett mig ett vanligt svenskt namn.

Det var min första insikt i vad klen research kan orsaka.

Du som haft mig i någon av mina workshopar vet att jag stegar fram och tillbaka och oavbrutet kladdar på närmaste whiteboard.

Under de senaste åren har jag coachat, handlett och hållit workshopar med flera hundra av Sveriges främsta journalister och jag har märkt att samma frågor återkommer. Jag har gång på gång haft möjlighet att tillsammans med dessa skickliga yrkesmänniskor hitta och vässa lösningar på problemen.2 Visst har min erfarenhet som journalist märkts, och visst har jag haft lättare att 2 Eftersom jag arbetar under en självpåtagen tystnadsplikt – jag tycker att människor själva ska avgöra om och när de berättar om sina svårigheter för omgivningen – har jag avidentifierat eller förändrat identiteten på de människor som jag har mött i coachningssamtal. För att ytterligare minska möjlighet till identifiering har jag i den här boken enbart använt problemsituationer som varit återkommande bland dem jag har coachat. Jag är numera anställd på Sveriges Radio men jag vill påminna om att åsikterna som framförs i den här boken är mina egna.

11

förstå andras problem eftersom jag själv jobbat som reporter, producent, programledare och annat inom press, radio och tv.

Utan alla dessa journalister som vågat berätta om sina mörkaste hemligheter och sina största rädslor hade jag aldrig lärt mig lika mycket om journalistik. I den här boken har jag samlat de återkommande frågorna och de svar som vi tillsammans kom fram till. Jag hoppas att de kan vara till hjälp.

Augustin Erba

12

SÅ ANVÄNDER DU BOKEN Jag har delat in boken i tre delar: 1. Dina färdigheter: kunskaper och förmågor som du behöver i ditt arbete.

2. Din karriär: hur du fortsätter att utvecklas och vilka vägar du kan välja mellan.

3. Ditt liv: journalistiken är för många ett kall. Om du vill arbeta som journalist under lång tid är det därför viktigt att ha ett professionellt förhållningssätt till de många påfrestande situationer som du kommer att råka ut för.

Det som är unikt med den här boken är att den inte bara ger dig råd om hur du skriver en bra krönika eller redigerar en text, den här boken ger dig också svar på andra frågor som du har i ditt liv som journalist: Hur ska jag få det jobb jag vill ha? Hur höjer jag min lön? Hur vet jag om jag vill frilansa?

Det här är frågor som ständigt uppkommit i min dialog med de jag arbetat med och boken har växt fram organiskt ur den dialogen.

Jag har medvetet varit generaliserande i många av mina råd, och du kommer inte hålla med om allt. Det finns hundra sätt att göra allting, men om du prövar mina förslag vågar jag lova att ditt liv som journalist kommer att bli lättare.

Många av exempeltexterna har jag skrivit själv. Jag har valt att göra så delvis av upphovsrättsskäl, men mest för att texterna ofta är exempel på tillkortakommanden och jag tycker att det är onödigt att klanka på andras fel när det finns tillräckligt många av mina egna. Du kan läsa mer om att ha fel i bokens sista kapitel.

I några kapitel har jag intervjuat personer som jag tycker är extraordinära inom sina respektive områden. Intervjuerna fyller flera funktioner. De är skrivna i olika format för att ge dig inspiration till olika sätt att arbeta. Dessutom har jag i huvudsak återgett orda13

grant vad mina intervjuobjekt har sagt. Dels därför att det tjänar mitt syfte att öka transparensen i boken och därmed exemplifiera intervjumetoder och intervjufrågor, dels därför att jag tror att det framöver, eftersom redaktörer i allt högre utsträckning kräver att intervjuer ska kunna publiceras inte bara i tidning utan också som ljud och videofilmer, kommer att bli mindre accepterat för svenska journalister att formulera om intervjupersoners svar.

Förr var det stor skillnad på vad en journalist förväntades kunna beroende på vilket medium hon arbetade i – radiojournalister behövde inte kunna stava och en tidningsjournalist behövde inte arbeta med sin röst. En tv-reporter behövde inte kunna redigera och webbjournalister fanns inte. Numera går alla dessa roller in i varandra – en modern radiojournalist förväntas ta en bild till webben, en tidningsjournalist ska kunna lägga ut en inspelad intervju eller ha ett eget tv-program. En journalist förväntas behärska alla verktyg som krävs för de olika rollerna. Du kanske har arbetat på tidning och funderar på hur du ska arbeta med rösten nu när din chef vill publicera dina inspelade intervjuer på webben. Eller så vill du lära dig mer om ditt yrkes andra sidor eftersom du funderar på att byta jobb. Därför kan något kapitel kanske kännas enkelt för den som exempelvis jobbat tjugo år med att prata i radio, medan det för den rutinerade tidningsreportern innehåller just den kunskap som gör att hon vill börja spela in sina intervjuer och sända dem i tidningens nystartade webb-tv-kanal.

En del reportrar prövar rollen som arbetsledare under sommaren eller när de vill ha omväxling. Jag har därför inkluderat några kapitel om bland annat metoder för att hålla i möten som jag vet att både arbetsledare och reportrar har nytta av. Den här boken riktar sig också till journaliststudenter som hunnit en bit i utbildningen och du som är mångårig journalist får ha överseende med att ett fåtal övningar är under din nivå.

En av komplikationerna med att denna bok riktar sig till dig som arbetar för tidning, webb, tv eller radio, är att begreppen är

14

olika. Läsare, klickare, tittare eller lyssnare är alla samma namn för det mer opersonliga begreppet publiken. Jag tror att det går något förlorat i din relation till dina läsare om jag genomgående kallar dem för publiken, och jag tror att det kan vara nyttigt för dig att påminnas om att du – om du till exempel jobbar på radio – inte bara har lyssnare, utan också läsare (de som läser radionyheterna på webben). Därför kommer jag att variera mina formuleringar – ett reportage kan alltså ha både läsare, lyssnare, tittare och klickare inom samma kapitel.

Jag hänvisar ofta till ditt senaste reportage eller andra journalistiska prestationer som du har gjort – och om du är student kanske du känner att din senaste text, som inte ens blivit publicerad, inte räknas. Oroa dig inte för det, jag har förtroende för att du gör så gott du kan och jag hoppas att det förtroendet, allteftersom du läser vidare i den här boken, kan bli ömsesidigt.

Jag har coachat både så kallade unga talanger och gamla rävar och det är uppenbart att den som blir en bra journalist inte är den som har så kallad talang, utan den som ständigt vågar och vill utveckla sina färdigheter. Gör därför övningsuppgifterna. Det finns inga genvägar till att bli en händig hantverkare.

Ett sista ord innan vi börjar: jag har genomgående kallat journalisten för ”hon”. I en tid när det mesta utrymmet i tidningarna gick till män och de flesta redaktörerna var män hade jag Britt Hultén som lärare på journalisthögskolan. Hon lyste av entusiasm och energi under lektionerna och hennes för tidiga bortgång berövade journalistiken en unik kraft. Hon kallade alltid journalister för ”hon”.

15

DINA FÄRDIGHETER

17

HUR SKA JAG BERÄTTA MIN STORY?

19

I vilken ordning ska jag berätta det som hände? ”Björnen stirrade på mig. Jag stod tjugo meter från det gigantiska svartbruna rovdjuret; mina händer slöts krampaktigt kring snowboarden som jag bar i famnen.”

Det finns ögonblick i ditt liv när människor lyssnar på dina berättelser. Kanske är det historien om hur du och din partner träffades, kanske är det historien om när du satte dig på fel flygplan eller som i mitt fall, historien om när jag träffade en björn strax utanför Vancouver för tio år sedan. Jag vill att du nu drar dig till minnes en av de historier som gör att sorlet vid middagsbordet avstannar och blickarna riktas mot dig. Den här historien har du antagligen berättat många gånger. Blunda, sök i minnet och bestäm dig för en av dina historier. Skriv ner namnet på din berättelse i rutan nedanför.

Den historia som du nu har bestämt dig för har en bra dramaturgi. Det är därför som människor vill lyssna. Om alla läsare till den här boken samlades och berättade sina favorithistorier för varandra i ett gigantiskt forum, skulle vi antagligen få höra om livsomstörtande katastrofer och om hur en helt vanlig promenad till komposten förvandlades till en oväntad glädje 3. Behärskar du

3 Lyssna på radioserien The Moth för exempel på vanliga människor som utan manus berättar avgörande ögonblick i sina liv. Finns som podcast.

20

dina dramaturgiska redskap kan du få människor att lyssna till det du har att berätta. Om du börjar i fel ände, eller berättar för länge om något på fel sätt, kan du tappa dina lyssnares uppmärksamhet även om du berättar om att du befann dig i World Trade Center den 11:e september 2001.

Din berättelse konkurrerar med varje populärt klipp på YouTube, med vartenda sketchprogram på tv, med rapporter om krig och fred, om kärlek och hat, om sjukdomar och rymdfärder; du tävlar med reklam för smalare lår, fylliga läppar och coolare frisyr.

Din berättelse basuneras inte ut i ett vakuum – den ska höras över diskens skrammel, hip-hopen eller ungarnas skrän.

Om du inte inledningsvis kan hjälpa dina läsare att förstå varför din berättelse är relevant kommer du få färre läsare än din historia förtjänar. Jag har coachat reportrar som gjort genomarbetade reportage med tusentals siffror inskrivna i oräkneliga kalkylark och som innehållit revolutionerande slutsatser, men som passerat obemärkta i medieflödet. Det vanligaste felet är att deras reportage saknar dramaturgi – de kan ha lagt månader på research och sen trott att de kan fixa till dramaturgin på några dagar.

Hur börjar den historia som du brukar berätta? Är anslaget ett löfte om något oväntat? ”Det är egentligen fullständigt otroligt att jag och Anders ens träffades. Vi bodde ju i varsin ände av Sverige.” Är anslaget ett avslöjande? ”Visste ni att alla personlighetstester är en bluff ?” 4 Är anslaget det mest dramatiska ögonblicket i berättelsen? Min historia om björnen börjar just i historiens klimax. Hade du läst vidare med lika stort intresse om det här kapitlet istället hade börjat med miljöbeskrivningen: ”Glaciären Blackcombe i Kanada har snö året om. Varje år besöker tusentals turister skidorten Whistler för omväxlande utförsåkning. Jag hade åkt till Whistler med buss från Vancouver.”

4 Annie Murphy Paul, The Cult of personality: How personality tests are leading us to miseducate our children, mismanage our companies and misunderstand ourselves. (2005).

21

SNABBTIPS INLEDNINGAR

Så här börjar ett belönat reportage: ”Klockan 18.30 måndagen den Börja med det mest eller näst mest dramatiska.

27:e september 1999 bjöd tidningen Aftonbladet hastigt in pressen Börja med ett eller tre starka uttalanden av dina huvudpersoner. till presskonferens. Inför represenKopiera ut den bästa bilden tanter för svenska medier berättaeller det bästa ljudet ur ditt de tidningens chefredaktör Anders tv-/radioreportage och lägg det Gerdin att han blivit lurad av en först i reportaget. ung reporter på tidningen.” 5 Så här börjar en omtalad reportagebok: ”Det är blod på ryggsäcken. En rödbrun fläck på det gröna nylontyget. Hon häller ut innehållet på bordet. Skolböcker, en linjal, och en tuggad blyertspenna. Hon minns hur han bäddade sängen den morgonen.” 6 Under rubriken ”Rekommenderad fördjupning” i slutet på detta kapitel har jag listat ett antal reportage och dokumentärböcker som demonstrerar hur ett gott hantverk kan skapa oförglömliga berättelser.

”Björnen och jag glodde på varandra i vad som kändes som en oändlighet. Jag stod med ryggen mot den låsta dörren till huset i dalen intill glaciären. Nyckeln hade jag gömt långt inne i mina kläder, för att den inte skulle ramla ut när jag åkte snowboard.”

När du väl har fångat dina lyssnare har du skapat handlingsfrihet. Om ditt anslag är starkt är lyssnarna beredda att acceptera en temposänkning; kanske en förklaring, en bakgrund eller en fördjupning. I min berättelse om björnen inför jag här komplikationen med nyckeln. Vilka förutsättningar har din historia för att upprätthålla läsarens intresse? Det kan handla om hur mycket engagemang du har skapat för din huvudperson, vilken framåtrö5 Dan Josefsson, Välkommen till Dramafabriken, en avslöjande granskning av medieindustrin (2001 s. 102).

6 Pernilla Ahlsén, En fattig familjs hus tar bara fem minuter att riva (2006 s. 7).

22

relse du har eller läsarens intresse för det du lovat att avslöja.

Den vanligaste journalistiska dramaturgin är den inverterade pyramiden 7 där det viktigaste berättas först. Det viktigaste är traditionellt sett de fem v-na: vem, vad, varför, var och vid vilken tidpunkt. Ju längre ner i texten vi kommer i en inverterad pyramid, desto fler detaljer och sidohistorier finns. Pyramiden började användas i slutet på 1800-talet och det finns olika teorier till varför den blev så vanlig – en av dem är att de analoga redigeringsverktygen tvingade tidningsmakarna att klippa berättelserna från slutet.

Därför fick slutet inte innehålla någon avgörande information. En annan teori handlar om att den stressade läsaren ska kunna läsa inledningen och sedan strunta i resten.

Eftersom den inverterade pyramiden går på tvärs med den traditionella dramaturgin pågår ett ständigt krig mellan de som gillar pyramiden för att den bygger på att leverera fakta tidigt, och kritikerna som kallar den fattig och gammaldags 8. Kritikerna tycker dessutom att den inverterade pyramiden berövar läsaren ett intressant slut.

Det näst viktigaste i din berättelse är slutet – för det är i slutet som du bestämmer känslan som dina lyssnare får med sig. Känn på de här två sluten på samma artikel:

”… och därför är det många som är upprörda över bristen på dagisplatser.” ”Anders Nilsson står utanför dagisets grindar. Han håller sin tvååring i handen. Tvååringen skjuter mösskanten åt sidan och sticker in huvudet mellan spjälorna och tittar mot gruppen av lekande, skrattande barn – Snart, säger Anders till sin dotter, snart ska du också få leka med de andra barnen.”

7 Bob Franklin et al., Key Concepts in Journalism Studies (2005 s. 122) och Klaus Meier, Journalistik (2007 s. 181–182).

8 Chip Scanlan, Writing from the Top Down: Pros and Cons of the Inverted Pyramid (2003).

23

I det andra slutet använder reportern huvudpersoner. Reportern gestaltar också konsekvensen av bristen på dagisplatser genom att ha valt en intervjusituation där konsekvenserna blir visuella, istället för exempelvis göra intervjun vid köksbordet hemma hos familjen.

I mina coachningar brukar jag skilja på ”lyckliga” och ”olyckliga” slut. Ett lyckligt slut får tittaren att sitta kvar i tv-soffan och vara nöjd med upplösningen. Ett olyckligt slut flyttar över ansvaret till tittaren och skapar därmed engagemang – saknas upplösning vill tittarna mejla, ringa och chatta. Ett olyckligt slut kan leda till namninsamlingar och demonstrationer.

En upplösning kan låta så här: ”FörsvarsmiCHECKLISTA nistern har nu satt igång en utredning för att DRAMATURGI komma tillrätta med de många fordonsolyckAnslag orna inom Försvaret.”

Huvudperson Genom att lägga åtgärden sist i reportaget Framåtrörelse Klimax skapas en känsla av att något – även om det inte Avslutning är mycket – görs. Ansvaret för att göra något ligger hos utredningen.

”Rullstolen gnisslar när löjtnant Johanna Widman kör den över tröskeln ut från Försvarsministerns kontor. I hissen frågar jag henne vad hon tror om att en utredning ska göra olyckorna färre. Hon sväljer och stirrar på bilden av sig själv i spegeln.

Sen skakar hon på huvudet och säger att så länge ingen protesterar kommer unga människor fortsätta att skadas och dö – helt i onödan.”

Här finns ingen upplösning. Min personliga uppfattning är att vi journalister för ofta levererar upplösningar; jag brukar uppmana dem jag coachar att våga låta upplösningen utebli i de berättelser där det ännu inte finns något lyckligt slut.

Fundera över vad du vill att dina tittare ska känna efter att du berättat en historia. När din berättelse är slut måste den ha leve-

24

rerat vad som utlovats. Du måste ha belönat lyssnaren för hennes tid. Om dina lyssnare inte får veta hur du och din partner träffades, kommer lyssnaren att bli frustrerad.

Hur är det med belöningen i det här slutet på björnhistorien?

”Och, som du säkert fattar eftersom jag är vid liv, klarade jag mig från björnen. Har du sett var jag ställde min öl?” ÖVNINGAR 1. Skriv två bättre slut på björnhistorien.

Skriv ett slut som innehåller en upplösning och ett slut som saknar en upplösning.

2. Skriv ner dina tre favorithistorier som du brukar berätta, på det sättet som du brukar berätta dem.

3. Analysera dina tre historier och identifiera för varje berättelse vilka tekniker du använder för att intressera lyssnarna i anslaget och för att skapa den framåtrörelse som håller dem kvar. Vilka känslor förväntar du dig att dina lyssnare ska känna efteråt?

SNABBTIPS DRAMATURGI Ha en så bra början som möjligt.

Håll intresset uppe med en röd tråd.

Gestalta genom att välja situationer som är talande.

Ha en plan för vad tittarna ska känna efter att de sett ditt reportage.

4. Skriv om en av dina historier som en inverterad pyramid, så att en redigerare från 1900–talet hade kunnat korta den från slutet. Analysera hur det påverkar dramaturgin.

5. Se en klassisk film med vanlig dramaturgi – till exempel Titanic (1997), Rädda menige Ryan (1998) eller Brokeback Mountain (2005) – och identifiera anslag, fördjupning, komplikation, klimax, vändpunkt och upplösning.

6. Se en klassisk film som har en ovanlig dramaturgi – till exempel I fjol i Marienbad (1961).

7. Välj ut tre telegram eller notiser från en nyhetsbyrå och skriv om dem så att de följer en grundläggande dramaturgi.

”Jag funderade på om jag borde lägga mig ner och spela död, som jag hört att man ska göra. Men så insåg jag att jag inte visste om det är en skröna. Med blicken fastlåst på björnen trevade jag

25

långsamt efter nyckeln. Där. Jag famlade bakom mig för att få nyckeln i låset. Jag var genomblöt, trots att det var minusgrader och trots att jag stod still. Björnen rörde sig inte. Det hördes ett svagt klick. Jag slet upp dörren och kastade mig in i huset.

Med adrenalin forsande genom kroppen låste jag dörren. En halvtimme senare hade björnen traskat iväg. Men jag väntade längre än så innan jag vågade mig ut för att äntligen få njuta av solvarm snö i ändlösa backar.”

FÖRDJUPNING I DRAMATURGI Martin Esslin, An Anatomy of Drama (1977, s. 43–54).

David Bordwell, Narration in the Fiction Film (1985).

David Bordwell, Kristin Thompson Film Art: An Introduction (2008).

Scott McCloud, Serier – den osynliga konsten (1993 s. 162–184).

Aristoteles, Om diktkonsten (1994).

FÖRDJUPNING – EXEMPEL PÅ GOTT HANTVERK Antologierna Goda nyheter (utkom årligen 2001–2006) och består av utvalda nyhetstexter.

Gay Talese, The Gay Talese Reader: Portraits and Encounters (2003). En av världens bästa reportrar har samlat klassiska reportage.

I övningarna du just har gjort fanns flera skrivövningar – kanske kändes det svårt att komma igång? Då behöver du nästa kapitel.

26