9789127414693 by Smakprov Media AB

Vilda husdjur

Jessika Berglund

Vilda husdjur Det finns fullt av djur runt omkring oss hela tiden. Djur som bor nĂ¤ra och lever sina liv bredvid mĂ¤nniskorna. Den hĂ¤r boken handlar om just de djuren. Kanske trĂ¤ffar du dem pĂĽ din gĂĽrd, i trĂ¤dgĂĽrden eller i en park. En del bor i kĂ¤llaren eller kanske bakom cykelstĂ¤llet eller i badrummet. Ă&#x2013;verallt bor nĂĽgon. Vem dĂĽ? Ta reda pĂĽ det!

vilda husdjur Jessika Berglund

I den hĂ¤r boken kan du lĂ¤sa om vĂĽra vanligaste fĂĽglar, om insekter och andra smĂĽkryp samt om nĂĽgra vanliga dĂ¤ggdjur och groddjur. HĂ¤r finns dessutom tips och idĂŠer om hur du skĂśter komposten, hur du gĂśr ett fĂĽgelbord till smĂĽfĂĽglarna och hur du kan gĂśra ett eget litet museum av alla dina naturfynd och mycket annat. I serien Vilda husdjur ingĂĽr ocksĂĽ: 61 bildkort pĂĽ de djur som finns med i boken med en faktatext pĂĽ baksidan av varje kort. En affisch som heter Naturen och vi ĂĽret runt, med plats att fylla i ĂĽrstidstecken fĂśr bĂĽde vĂ¤xter, djur och mĂ¤nniskor. *4#/

husdjur OMSLAG.indd 1

08-07-03 12.56.36

Innehåll Inledning 5 Om att dela gård med djur 7 Om det vilda 9 Om att ha vilda djur till husdjur 9

Fåglar 11 Om fågelbord 12 Om fågelholkar 14 Om fågelsång 14 Talgoxe 16 Blåmes 17 Gråsparv och Pilfink 19 Bofink 21 Duvor 23 Koltrast 26 Björktrast 28 Hackspett 30 Nötväcka 32 Rödhake 34 Kråkfåglar 36 Sädesärla 43 Stare 45

husdjur.indd 3

Svalor 47 Tornseglare 49 Svartvit flugsnappare 51 Gräsand 54

Insekter 57 Om insektssamhällen 57 Myra 60 Humla 63 Bi 65 Geting 67 Fjärilar 69 Nyckelpiga 74 Jordlöpare 77 Tordyvel 79 Blomfluga 81 Fluga 83 Bärfis 85 Tvestjärt 87 Bladlus 89 Huvudlus 91 Silverfisk 93

08-07-04 15.59.43

Andra småkryp 95 Om komposten 95 Spindlar 98 Fästing 102 Mask 104 Gråsugga 106 Tusenfotingar 108 Sniglar och snäckor 111

Däggdjur och groddjur 114 Om att gå i ide 115 Igelkott 116 Ekorre 118 Skogsmus 120 Sork 122 Näbbmus 123 Råtta 126 Hare 128 Groda och padda 130 Om att äta olika saker 135 Om att klara vintern 137 Om att göra ett museum 140 Om att göra en vårteckenlista 142 Register 144

husdjur.indd 4

08-07-04 15.59.44

husdjur.indd 5

08-07-04 15.59.45

Inledning I förskolan och skolan går det inte att ha husdjur, det vet ju vem som helst. Det är så många som är allergiska, både barn och vuxna. De skulle bli sjuka om det fanns djur där. Och vem skulle ta hand om djuren på helger och lov? Om du har tur kan du ha husdjur hemma. Om ingen i familjen är allergisk och om det finns vuxna som vill hjälpa till att ta hand om djuren. Ganska ofta måste man klara sig utan djur. Men vet du vad? Det finns fullt av djur runt omkring oss hela tiden. Djur som bor nära och lever sina liv bredvid människorna. Det kanske är husdjur? Nu menar jag vilda djur, inte grannens hund. Jag tänker på fåglarna, myrorna, fjärilarna och flugorna till exempel. Man kan inte tämja dem och ha dem i en låda. Då skulle de bli ledsna. Men man kan vara deras vän och granne. En del av dem kan man mata lite. Och man kan veta vilka de är. Den här boken handlar om djur som finns alldeles i närheten. Kanske möter du dem på dagisgården, på skolgården eller i en park. De bor i trädgårdar, bakom cykelstället och i badrummet. Platser som är helt nära kallar man närmiljö. Miljö är en plats där man lever. Du och jag lever i vår närmiljö och där

husdjur.indd 5

08-07-04 15.59.45

bor en massa andra varelser också. Det är natur som man inte behöver resa långt för att komma till. I skarvarna mellan människors hus och vägar finns små bitar natur, och överallt bor det någon. Vem då? Ta reda på det!

VEM ÄR JAG? Jag som har skrivit och ritat den här boken heter Jessika Berglund. Jag är författare och tecknare nu för tiden, men innan jag började med det jobbade jag flera år på en förskola i Mölndal. Jag kommer fortfarande in som vikarie ibland och det är väldigt roligt. Jag har alltid tyckt mycket om att vara ute i naturen och trädgården. När jag var yngre var jag med i Fältbiologerna, och där lärde jag mig massor! Inte minst lärde jag mig hur mycket det finns att se om man bara tittar efter. Och hur lätt det är att ta reda på sådant man inte redan vet. När jag skrev den här boken fick jag fråga folk och slå upp saker hela tiden. Det är så man gör! Det vore väldigt roligt att få veta något om hur du som läser boken använder den. Vad gör ni i förskolan och skolan? Hittar ni några husdjur på er gård? Skicka gärna mail till mig och berätta! www.jessikaberglund.com foto: Kristin Andreasson

husdjur.indd 6

08-07-04 15.59.47

Om att dela gård med djur Det kan vara svårt för de vilda djuren att hitta någonstans att bo bland människornas alla hus och vägar. Många har skogen som sin bästa plats. Vart ska de ta vägen när stora skogar huggs ner eller förändras? Gammaldags bondgårdar med många tamdjur och olika slags odlingar är inte så vanliga längre. Det var också bra platser för vilda smådjur. Nu får de bo i parker, småskogar och trädgårdar istället. Ja, och så på dagisgårdarna och skolgårdarna. Däggdjuren, insekterna och fåglarna har stor glädje av en djurvänlig gård. Och det är trevligt att ha dem som grannar och vänner! Oftast är det bara små och ganska vanliga djur som man träffar på. De stora djuren, som älgar och björnar, behöver mycket mer plats. För att möta dem måste man gå ut i riktigt stora skogar. Och det är inte alls säkert att man ser dem ändå. På vår dagisgård har vi en liten skog. Halva gården är lekplats med asfalt, gungor och gräsmatta och andra halvan är en stenig slänt med en massa halvstora träd och högt gräs. I skogen finns det gott om gömställen och olika slags mat för smådjur. I rishögarna kan igelkotten övervintra. Paddan kan gömma sig under boden och många fåglar hittar boplats bland träden. Samtidigt finns det sol på gräsmattan. Blomrabatter och grönsaksland ger mat till fåglar, insekter och sniglar.

husdjur.indd 7

08-07-04 15.59.53

Vi har en väldig tur, som har en sådan bra gård. Men nog kan man fixa lite nästan var som helst? Om gården är alldeles hopplös med bara asfalt och sand, kan man ändå ganska lätt göra den lite mysigare. Några krukor med blommor till fjärilar och humlor, en hög stora stenar för kryp att krypa bakom. Eller ett enkelt fågelbad att bada i eller dricka ur. Ett fågelbord och några holkar gör gården till en bra plats för småfåglar. Ska man locka till sig mycket djur får det inte vara för städat. Det är i de stökiga hörnen djuren trivs. Under buskar, bakom bodar och uppe i träd. Och om du tittar noga så ska du se att det säkert redan bor någon under sandlådekanten. Jag gissar att det är en gråsugga, eller kanske en tvestjärt. Alla ställen som vi ordnar åt djuren är bra för dem. Varje liten boplats där någon kan föda upp sina ungar, kan bli det djurets hem. Dessutom är det nog så att en gård som lockar till sig smådjur är mysig för barn och vuxna också. Om man inte har någon gård alls kan man gå till en park, en liten skog eller en äng. Någonstans finns det nog en plats där det är roligt att leka, och där kan man träffa djur. Det finns massor av smådjur på alldeles vanliga lekplatser. En skola som jag vet, har bestämt sig för att en bit av skogen är deras. Så kan man också göra.

husdjur.indd 8

08-07-04 15.59.54

Om det vilda Fåglar flyger som de vill. De kommer när de kommer. Man får vänta på dem och ha tur. Småkryp däremot kan man leta efter. Lyft på stenar och peta i stubbar. Men var försiktig! Kanske har någon byggt bo där och nu ligger ungarna och trycker medan föräldrarna samlar mat. Och även om man kan lyfta en sten för att se vad som finns under den kan man inte lägga tillbaka den igen hur som helst. Insekter är små och ömtåliga och går lätt sönder om man lägger tunga stenar på dem. Vilda djur är sina egna och måste få lov att fortsätta vara vilda. Men om man är försiktig kan man låna dem en liten stund. Man kan hålla dem i handen lite, titta på dem med en lupp. Det är lättare att vara försiktig med djuren man möter om man känner dem och vet något om dem. Och då måste man få titta nära. Kom bara ihåg att en människa är jättestor! Den lilla snigeln som du har i handen tror kanske att du är ett berg. Och det är mycket långt till marken för den som inte kan flyga.

Om att ha vilda djur till husdjur När man har vilda djur till husdjur, hur gör man då? Jo, man ordnar det bra för dem. Man ska vara rädd om sina vänner. Rädd om, men inte rädd för.

husdjur.indd 9

08-07-04 15.59.55

Man kan prata med dem. Det är inte som att prata med människor, men kanske lyssnar djuret lite? Sådant brukar synas. Och man kan höra hur de låter. Är man bara tyst en stund finns det massor av ljud att lyssna till. Möss och sorkar som prasslar och piper under gräs och blommor. Sniglar som halkar fram över torra löv. Jordlöpare som kilar snabbt under buskarna. Koltrasten som river i det vissna gräset när den letar efter mat. Sådana ljud hörs hela tiden om man bara vill lyssna. Och man kan studera dem, rita av dem och kanske mata dem. Man kan bygga bon och holkar åt dem, men de är hela tiden sina egna.

husdjur.indd 10

08-07-04 16.00.00

Fåglar Fåglar har fjädrar och flyger. Det finns fåglar som inte flyger också, som pingviner till exempel, men dem träffar man inte på så ofta. Alla fåglar lägger ägg som de ruvar. Egentligen kommer alla djur ur ägg. Grodor lägger ägg precis som fåglar, och insekter också. Det är ägg som man kan se. Däggdjursungar kommer också ur ägg, fast det syns inte. När ungen ligger i mammans mage är ägget redan kläckt. Det skedde med en gång när föräldrarna parat sig. Istället skyddas ungen av mammans kropp. När fågelungar kläcks är de rätt lika sina föräldrar. De har visserligen inga fjädrar i början, och munnen är jättestor! Men vingarna finns där, och näbben. Många fåglar är hos oss bara på sommaren. De tycker att vintern är för kall och har svårt att hitta mat. I kylan behöver man dessutom äta mer än vanligt, eftersom en del av maten går åt till att hålla kroppen varm. Alla fåglar som finns med i den här boken är väldigt vanliga.

Talgoxe

husdjur.indd 11

08-07-04 16.00.02

Om fågelbord Ett väldigt bra sätt att locka till sig fåglar är att sätta upp ett fågelbord. Vinterfåglarna behöver hjälp med mat. Särskilt i stan kan det vara svårt för dem att hitta frön och annat att äta när det är kallt och snöigt. Då är det många småfåglar som måste äta från fågelborden för att klara sig, men på sommaren hittar de mat själva. Fast jag har märkt att man kan mata dem hela våren och en bra bit av sommaren också. En gång hade vi en hel familj av småfåglar hemma, där ungarna väntade i en prydlig rad i syrenen medan föräldrarna flög efter frön åt dem. Det var väldigt roligt att se på! Frön till de vilda fåglarna finns att köpa i mataffären, på plantskolan och lite varstans. De tycker särskilt mycket om solrosfrön, för de är feta. Nötter är också feta, och talgbollar. Fettet hjälper fåglarna att hålla värmen. Många fåglar tycker om frukt. Ge dem äppelskrottar och frukt som blivit lite skrynklig. Du kan också samla rönnbär på hösten och ge till fåglarna när det är kallt, då blir de glada. Ostkanter och brödbitar är också gott. Tänk bara på att fåglarna vänjer sig vid att bli matade. Man kan inte sluta ge dem mat mitt i kalla vintern, för då får de svårt att klara sig. Det är inte svårt att bygga ett fågelbord själv. Allra lättast är det kanske att skruva på små fröautomater på tomma pet-flaskor. Sådana fröautomater finns att köpa. I dem pillar den hungriga fågeln fram fröna själv. Det är bra för då

husdjur.indd 12

08-07-04 16.00.03

kommer det inget bajs i maten. Fåglar har nämligen ingen koll alls på när de bajsar, och om det kommer smuts i maten kan de bli sjuka. När du har grejat med fågelbordet och fågelmaten är det bäst att tvätta händerna. Sätt fågelbordet så att det är lätt att se inifrån. Och ha en anteckningsbok liggande vid fönstret. I den ritar du alla fåglar du ser och skriver dit deras namn. Hur många sorter kan du se? Vilken fågel äter av vad? Till fågelbordet kommer det säkert fler fågelsorter än vad som står i den här boken. På biblioteket finns böcker där alla fåglar som någonsin setts i Sverige finns med. Låna en sådan och jämför bilderna med fåglarna vid ditt fågelbord. Snart kommer du att känna igen en massa olika fåglar, som de vuxna nog inte har en aning om.

husdjur.indd 13

08-07-04 16.00.04

Om fågelholkar En fågelholk är inte svår att bygga, och det finns fina att köpa. Den ska vara gjord av trä, för det är mysigast, och ha ett tak som går ut lite på sidan så att regnet inte rinner in. Krusiduller och sittpinnar ser fint ut, men fåglarna bryr sig inte om sådant. Sätt upp holken i ett träd eller mot en husvägg där den går att se, men där det ändå är lite skyddat. Försök inte titta in i holken när fåglarna bor där. Då blir de störda i onödan. Man ska helst inte spika i träd, men det är ganska lätt att knyta fast holken istället. Se bara till att den inte ramlar ner! Talgoxar, blåmesar, starar och flugsnappare bor gärna i sådana vanliga holkar som man kan köpa. På biblioteket finns böcker med ritningar till specialholkar för änder, ugglor, svalor, fladdermöss, humlor och allt möjligt. Sådana holkar får du bygga själv.

Om fågelsång Fåglarna sjunger av olika anledning. Oftast är det hanen som sjunger. Med sin sång vill han locka en hona att bo i hans revir, och så vill han jaga bort andra hanar därifrån. Ett revir är någons utvalda plats. På våren hör man mycket fågelsång, eftersom fåglarna som bäst håller på att bilda par och bygga bo. När det är klart brukar det bli lite tystare. Men varningsläten hörs

husdjur.indd 14

08-07-04 16.00.05

hela tiden, och övningssång och sällskapligt kvitter mellan föräldrar och ungar. En del fåglar lever i stora flockar och de kvittrar med varandra fast det inte är vår. En del fåglar ser man nästan aldrig, fast de är i närheten. Då får man lära sig att känna igen dem på sången. Det bästa sättet att lära sig fågelsången är ifall du kan se fåglarna när de sjunger. Annars finns det skivor med fågelsång att låna på biblioteket. Då kan du spela upp sången flera gånger tills du är säker på hur den låter och sedan gå ut för att jämföra. Varje fågelart har sin speciella sång, men den kan låta lite olika. Fåglarna lär sig nämligen sjunga genom att lyssna på sina föräldrar. En del härmar bara rakt av, medan andra kan hitta på lite egna melodier. Det hörs tydligt vilken sorts fågel det är i alla fall. En fågel som bor i en bullrig stad kan ändra sin sång så att den hörs bättre över trafiken. Eller så kan den få lust att härma ett människoljud, som glassbilen till exempel eller en mobiltelefon. Bor fågeln på en tystare plats sjunger den på andra sätt. Och om den av någon anledning inte fått lära sig sjunga av föräldrarna, är det väldigt svårt för fågeln att göra rätt sen. Då kan den kanske inte bilda familj, för den vet inte hur man gör för att locka till sig en älskling.

husdjur.indd 15

08-07-04 16.00.06

Talgoxe Talgoxar är väldigt gula och fina på bröstet. De har snygga svarta mönster på huvudet och vita kinder. Du känner säkert redan igen talgoxen! Annars lär du dig det fort, för man träffar den överallt. Talgoxarna vill helst bo i lövskog och gärna i holk, men de kan bo var som helst bara det finns lite buskar. De flyttar inte utan stannar oftast på samma plats hela livet. På vintern kommer de gärna till fågelbordet för att äta. Eftersom de är ganska orädda kan de vänja sig vid att ta mat ur handen. Talgoxar som är vana att bli matade kan knacka hungrigt på fönstret tills man lägger ut mat. Det är en ganska fiffig fågel som lär sig alla möjliga knep om det hjälper den att få mat. Efter nyår, när vintern börjar bli lite ljusare, sjunger den för oss. Då vet man att det kommer att bli vår! Ti-ty är dess vanligaste läte, eller kanske ti-ti-ty. Men talgoxar kan låta på många andra sätt också.

husdjur.indd 16

08-07-04 16.00.08