BÄ S T
En bok om narcissism
STÖR S T, OCH SK ÖRA S T
Niki Sundström
Innehåll
Inledning 8
1. Från sund till patologisk narcissism 13
Sund narcissism 13
Övermått av narcissism 23
Patologisk narcissism 31
Kan man ha för lite narcissism? 39
2. Känslor och narcissism 41
Känslornas centrala roll 41
Känslofärdigheter vi alla behöver 43
Alexitymi – stora svårigheter att identifiera känslor 44
Att förstå egna och andras känslor – grunden för empati 44
Stark radar för kritik 48
Centrala känslor vid narcissism 48
Känslor och relationer 59
3. Relationer – lika svåra som viktiga 61
Varför är relationer viktiga? 61
Varför är relationer svåra vid narcissism? 62
Vad påverkar hur svårt det blir? 69
4. Kärleksrelationer 73
En förhöjd beredskap att försvara sin självkänsla 73
Om din partner har narcissism 81
5. Att växa upp med en narcissistisk förälder 91
Familjens funktion för föräldern 91
Stress utanför eller inom familjen 96
Svartsjuka och avundsjuka 96
Hur påverkas man som barn av en narcissistisk förälder? 97
Barns olika förhållningssätt 99
Nya förhållningssätt som vuxen med en förälder med narcissism 100
6. Narcissism på jobbet 107
Arbetsrelationer kan vara lättare 107
Vikten av att synas och få bekräftelse 108
När bekräftelsen uteblir 109
Maktkamper 110
Vad kan du göra som kollega eller chef? 111
Den goda hjälparen – narcissistisk ”altruism” 115
7. Vänskapsrelationer 119
Hur nära och hur svår narcissism? 119
Missförstånd är vanliga – och svårare att reda ut 121
Att ta för mycket eller för lite plats 121
Svårt att förutse vad andra tänker, känner och vill 122
Om du har en vän med narcissistiska drag 123
8. Hur utvecklas narcissism? 127
Vår personlighet är till viss del medfödd 127
Miljön påverkar också vår personlighet 133
Gener och miljö i samverkan 142
Påverkar narcissism hur hjärnan fungerar? 143
9. En svår diagnos – både att ge och få 149
Vad är en psykiatrisk diagnos? 149
Kriterier för diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom 151
Grandios och sårbar – olika sidor av samma mynt 154
Hur ställs diagnosen personlighetssyndrom? 160
Lika vanligt hos kvinnor som hos män? 168
Diagnos viktig för att kunna ge rätt behandling 170
Utredning och diagnos – en del av behandlingen 172
Är det en svår diagnos att ge? 173
Hur vi pratar om narcissism på mottagningen 174
Att få diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom 179
10. Allt är inte narcissism 183
Autism 183
Borderline personlighetssyndrom 185
Antisocialt personlighetssyndrom 188
Egocentrisk, streber, uppmärksamhetstörstande eller vassa armbågar? 191
11. Behandling av narcissism 195
Det finns ännu ingen behandling med bevisad effekt 195
Behandling för personlighetssyndrom – anpassat för narcissism 197
Mentaliseringsbaserad terapi för narcissistiskt personlighetssyndrom 199
Psykosociala insatser 208
Att söka vård 209
12. Om du känner igen dig i drag av narcissism 213
Du behöver förändras för din egen skull 214
Vad är möjligt att förändra? 215
Rimliga mål 216
Vanliga förändringsområden vid narcissism 219
Arbeta i små steg 231
Fokus på din egen förändring 231
Söka hjälp eller arbeta på egen hand? 232
Slutord 234
Tack 236
Referenser 237
Inledning
”Tio tecken på att din chef är narcissist. Gör testet nu!”
”Han sa att det var min brist på ömhet som var anledningen till att han var otrogen. Min kompis säger att det är narcissistisk gaslighting …”
”Problemet med millennials och generation Z är att de är så narcissistiska. De är självupptagna och saknar helt ödmjukhet.”
”Erika är så jäkla lättkränkt! Såg du hur sur hon blev när hon inte blev vald till mötesordförande? Sedan höll hon på och tjatade om alla föreningar hon varit med i och påstod att det var för vårt eget bästa som hon borde få hålla i agendan. Typiskt narcissister!”
NARCISSISM HAR FUNNITS som begrepp inom psykologin ända sedan 1800-talet. Idag har det blivit en populär benämning som används för att beskriva allt möjligt (dåligt) när det handlar om hur människor fungerar. Oftast utifrån förenklade idéer om hur det ser ut inuti dessa personer och hur det driver deras beteenden. En skrytsam och manipulativ person som är känslig för kritik? Eller charmig, men traumatiserad som barn och oförmögen till kärlek?
Vi som skrivit den här boken arbetar på en mottagning för personer med personlighetssyndrom vid Psykiatri Sydväst i Stockholm, Peder som psykiater och Niki som psykolog. Under de senaste fem åren har vi tillsammans med våra kollegor fördjupat vår kunskap om narcissistiskt personlighetssyndrom. Behovet av fördjupning uppstod när vi i våra behandlingar mötte personer där problembilden efterhand visade sig vara annorlunda än vid andra tillstånd. Våra vanliga sätt att bemöta och behandla fungerade inte tillräckligt bra i dessa fall. Det handlade om personer med ett stort lidande och problem att få livet att fungera som vården haft extra svårt att diagnostisera och hjälpa.
De som sökte hjälp beskrev hur utmanande deras liv var, men också hur de gjorde andra människor illa genom sina beteenden. De berättade hur svårt det varit att våga berätta om detta för andra, om den outhärdliga skammen och om att kastas mellan känslan av självhat och ilska mot andra. Vi behövde därför bli bättre på att hitta dessa drag för att kunna förklara diagnosen på ett relevant sätt och erbjuda behandling. Men det visade sig att det inte bara var vi och den svenska sjukvården som hade luckor vad gäller kunskap och behandlingsmetoder, det här var även ett problem internationellt. Samtidigt fann vi stort engagemang och en livlig diskussion bland experter inom fältet personlighetssyndrom. Vi fick kontakt med en psykiatrisk klinik i Boston i USA och bestämde oss för att starta en behandling för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom.
Den här boken är alltså ett resultat av vår mottagnings gemensamma fortbildning genom litteraturstudier, kontakter med internationella experter på området samt de beskrivningar vi fått från våra patienter och det vi lärt oss
genom att diagnostisera och behandla personer med narcissistiska personlighetsdrag.
Trots att acceptansen för psykisk sjukdom generellt har ökat i samhället, till exempel när det gäller depression och adhd, är narcissistiskt personlighetssyndrom fortfarande en diagnos omgiven av stigma. Man ses som mindre värd och möts av negativa fördomar, vilket riskerar att göra det svårare för personer med denna problematik att bli förstådda och våga söka hjälp. Kanske är det särskilt svårt, för såväl vårdpersonal som allmänheten, att med medkänsla se lidandet hos personer vars sjukdomstillstånd också medför att de påverkar andra negativt.
Både när vi undervisar vårdpersonal om personlighetssyndrom och när vi ser skildringar av narcissism i media är det ett problem som framstår extra tydligt. Det är att kriterierna för diagnosen narcissism till stor del har handlat om de grandiosa, ”yttre” aspekterna av narcissism och mycket lite om den inre upplevelsen hos personen själv.
Med vår bok vill vi ge kunskap och nyansera bilden av narcissism. Vi vill beskriva hur man inom den psykiatriska vetenskapen definierar narcissism, berätta om de teorier och den forskning som finns om vad narcissism faktiskt är, hur det uppstår och hur det kan ta sig uttryck hos personer som har mycket narcissistiska drag eller diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom. Vi beskriver också den specifika psykologiska behandling för narcissism som vi startade för två år sedan.
Eftersom vi till stor del utgår från de människor som söker hjälp på vår mottagning handlar boken främst om hur det är att själv ha narcissistiska drag. Med hjälp av det våra patienter delat med oss vill vi kunna ge en bild av narcissism
”inifrån”. Vad ligger bakom känsligheten för kritik? Varför blir nära relationer ofta så problematiska? Varför är det svårt att se andras perspektiv? Hur kan ilska blossa upp så starkt och snabbt?
Det här är ett perspektiv som enligt oss ofta saknas när narcissism ska beskrivas. Därför har vi valt att till stor del utgå från den narcissistiska personens perspektiv och behov. Det finns redan ganska gott om böcker skrivna av personer som levt med en narcissistisk partner eller förälder, samt böcker på temat ”hur du hanterar en narcissist”.
Vi hoppas att boken ska vara en hjälp för att bättre förstå andras eller sin egen narcissism. Vi vill också bidra till att minska myter och missförstånd om narcissism så att fler med problematiken kan få rätt hjälp.
De fiktiva personer med narcissism som vi beskriver och ger exempel på i boken, är inspirerade av många av de patienter som vi mött under åren vi arbetat med narcissism. Vi har strävat efter att göra exemplen levande och verklighetsnära utan att ha en specifik person i åtanke. Patienterna vi berättar om är alltså inte faktiska personer som vi träffat på vår mottagning.
Peder Björling och Niki Sundström
Våren 2025
12 ◼ STÖRST, BÄST OCH SKÖRAST
Från sund till patologisk narcissism
EN VANLIG MISSUPPFATTNING om begreppet narcissism är att det är något som är dåligt. Att det är en avvikelse eller störning som alltid ställer till det både för personen själv och omgivningen. Det stämmer för de personer som har mycket narcissistiska drag eller uppfyller kriterierna för diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom eller patologisk narcissism, men en viss narcissism är också en del av normalt, sunt psykologiskt fungerande. Sund narcissism handlar om att tro att man både kan och är värd något.
När narcissistiskt personlighetssyndrom beskrivs ur ett psykologiskt perspektiv är det just stora problem med självkänsla och självbild som lyfts fram som grunden till både symtomen och lidandet. Självkänsla, självbild och självförtroende är viktiga delar av personligheten. De påverkar både hur man fungerar med sig själv och tillsammans med andra. I det här kapitlet beskriver vi därför olika grader av narcissism och hur det är relaterat till vad man känner inför sig själv och hur man ser på sig själv, hur det påverkar känslolivet, relationerna och hur man beter sig.
Sund narcissism
Har du varit med om att bli kritiserad på ett sätt du tyckte var så orättvist att du först blev arg, men efterhand kunde ta till dig en del av kritiken? Eller fått kritik som var felaktig
i sak eller kom sig av att någon ville såra dig och det var viktigt att du slog ifrån dig och kände att den andra hade fel? Kanske kan du ibland känna ett sting av avundsjuka när någon annan lyckats med något och får beröm, vilket gör att du anstränger dig lite extra? Eller att du har unnat dig att googla efter en semesterresa, trots att du är på jobbet, för att du har jobbat hårt och bidragit så mycket till arbetet? Allt detta är exempel på vanlig sund narcissism.
Narcissistiska mekanismer skyddar oss
För att bevara en positiv bild av sig själv och kunna känna att andra kan tycka om och respektera en, behöver vi människor narcissistiska mekanismer som skyddar oss från att ta åt oss av motgångar eller kritik i onödan eller i för hög utsträckning. De ska också hjälpa oss att tro på oss själva när vi möter utmaningar så vi inte ger upp för lätt och missar positiva upplevelser. Narcissistiska mekanismer fyller alltså betydelsefulla funktioner: att tro på att man både kan och är värd något. De är viktiga för att motivera oss till att sätta upp mål och anstränga oss för att nå dem. Man kan beskriva det som att vi behöver ha ett lagom starkt självförsvar när vår upplevelse av att vara en bra eller okej person hotas. Narcissistiska mekanismer kan vara medvetna, det vill säga när vi aktivt tänker på våra tankar, känslor och beteenden: ”Hm, jag är faktiskt ganska ledsen över det min partner sa tidigare ikväll, även om hen inte menade något illa. Jag ska prata med hen då barnen har somnat.” Det vanligaste är dock att detta inte är medvetet i stunden utan påverkar oss genom att vi i en situation reagerar automatiskt med att tänka, känna eller göra på vissa sätt: ”Fan vad jobbig hen är, jag tänker minsann inte lägga barnen ikväll!”
Stabil självkänsla
En stabil självkänsla innebär att känna sig trygg i att man har ett värde som människa, både i egna och andras ögon. Att
inte alltid behöva vara på topp utan lita på att man i grunden duger som man är, även när man gör ett misstag, inte är bäst eller duktig och om en annan person har en negativ bild av en. Det gör att man inte är alltför lättkränkt, varken när man inte lyckas nå sina mål eller när man blir kritiserad.
Med en god självkänsla kan man över lag vara nöjd med att vara den man är och känna att andra människor kan tycka om en för den man faktiskt är, med såväl goda sidor som brister. Det är naturligt att självkänslan tillfälligt rubbas om man till exempel blir lämnad i en relation eller misslyckas med något viktigt. Samtidigt har man kvar en grundläggande känsla av att man ändå är en okej person och man återhämtar sig efterhand.
En god självkänsla hjälper en också att klara av relationer.
För att kunna komma andra nära underlättar det att man kan lita på att man är värd att tycka om. Självkänslan blir som kölen på en båt, den hindrar att man välter när det blåser hårt.
SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVFÖRTROENDE
Självkänsla handlar om att känna sig värdefull, att duga som man är. Självförtroende handlar om att uppleva att man är duktig på att göra olika saker. Det bygger både på vad man noterar om sig själv och den återkoppling man får från andra.
Enkelt uttryckt handlar självförtroende mer om prestation och vad man gör, medan självkänsla handlar om vem man är.
Realistisk självbild
Självbild handlar om hur vi ser på oss själva som personer och hur vi tror att andra ser oss. Det vanliga är att självbilden ligger rätt nära hur andra uppfattar en. Kanske skiljer den sig bara lite från verkligheten eller andras syn på en – då uppstår sällan friktion mellan självbilden och den bild andra har.
En person med sund narcissism har en någorlunda positiv och realistisk självbild. Hen kan acceptera sig själv, känna sig stolt ibland men även känna och stå ut med viss skam, skuldkänsla, avundsjuka eller frustration. Sund narcissism underlättar genom att man kan hantera kritik eller motgångar och därmed omvärdera föreställningar om en själv och andra när det behövs.
Mål och krav man har på sig själv, andra människor och på tillvaron är realistiska och blir en positiv drivkraft, inte en stor källa till frustration eller missnöje. Upplevelsen är att man kan påverka sitt liv och i stort sett är ansvarig för sina handlingar.
Även någon med sund narcissism behöver förstås till viss del få sin självbild bekräftad, men inte så mycket att det hindrar en från att vara intresserad och nyfiken på andra och bekräftelsebehovet står inte i vägen för att kunna ha ömsesidiga relationer. Man har också förmåga att se saker ur andras perspektiv och kan empatiskt förstå dem. Man kan växla mellan att prioritera egna eller andras behov. Det möjliggör såväl nära och meningsfulla relationer som att kunna fungera med kollegor på arbetet.
Ens sätt att bevara och stärka självbilden, prioritera sina behov och hantera motgångar är någorlunda rimliga vid sund narcissism. Det vill säga, det orsakar inte stora pro -
blem för en själv och omgivningen. Man kan i vissa lägen framhålla sig själv för att andra ska förstå att man är en bra person men man uppfattas inte som konsekvent skrytsam och dominerande. Även om man kan bli irriterad över orättvis kritik tappar man inte humöret och blir uppfattad som lättkränkt och aggressiv. Man tar varken för lite plats, anpassar sig för mycket eller viker sig för all kritik.
Den någorlunda realistiska självbilden gör att man inte överskattar sin förmåga och betydelse. Därför kommer man inte heller att ha alltför orealistiska mål, drabbas alltför svårt av motgångar eller undvika utmaningar på grund av skammen i att misslyckas.
Förmågan att se sig själv utifrån och andra inifrån – mentalisering
Mentalisering är den psykologiska process när vi försöker förstå våra egna eller andras känslor, tankar och intentioner. Det kan ske utan att vi är särskilt medvetna om det, som när man automatiskt kliver åt sidan när en person ska stiga av på tunnelbanan. Det kan även ske mycket medvetet, som när man tänker på vad som pågår inuti en själv eller någon annan: ”Varför är jag så illa till mods?” eller ”Varför ser hon så ledsen ut?”
Ofta används begreppet empati när vi mentaliserar om någon annans inre mentala tillstånd. Då inkluderas ofta även att känna med någon annan, utifrån det man tror om den andras känsloläge. När vi mentaliserar om både oss själva och andra gör vi en sorts simulering i vår egen hjärna som resulterar i en gissning. Simuleringen baseras på hur vi uppfattar oss själva, vår historia och våra tidigare erfarenheter av andra människors sätt att fungera. Till exempel
mentaliserar man kring sig själv när man i början av en förälskelse funderar på om man verkligen är kär i personen eller om det är mer längtan efter kärlek som driver en, utifrån kunskapen om hur man är som person, sina tidigare erfarenheter och hur det känns just nu.
Om en vän berättar att hen fått avliva sin hund på grund av sjukdom och man själv aldrig haft husdjur, kan man använda sig av hur man förstått att det kan upplevas när andra beskrivit det. Man kan också beakta saker som: Vilken betydelse har hunden haft för vännen? Har vännen en familj eller är hen ensamstående? Är vännen en person som kan ta illa vid sig vid kriser eller är hen en robust person? Slutsatserna man kommer fram till har stor betydelse för hur man uppfattar sin vän och hur man reagerar som kompis.
Mentalisering är centralt för att kunna ha relationer till andra människor. Förmågan att mentalisera kring andra hjälper oss att bättre kunna förutse eller förstå vilka känslor, intentioner och reaktioner andra har. Det behövs till exempel för att kunna vara omtänksam, lagom positiv eller skeptisk mot andra beroende på situationen, att förstå missförstånd som uppstår eller för att kunna skämta på ett sätt som fungerar.
Förmågan att mentalisera kring sig själv är också viktig för relationer. För att en vänskap eller kärleksrelation ska fungera krävs att man har tillräcklig förmåga att förstå och ta hänsyn till sina egna känslor och reaktioner. Det hjälper en till exempel att uppmärksamma och agera på känslan av att vara nyfiken på någon, att upptäcka att något inte känns bra och då stanna upp och kanske backa eller sätta en gräns för sig själv eller en annan person.
Många av oss har nog upplevt hur ett gräl med någon man tycker mycket om börjar gå mot en lösning när man själv eller den andra börjar mentalisera, det vill säga kan se på sig själv utifrån, se den andras perspektiv och uttrycka det: ”Men du, alltså jag fräste nog ifrån väl mycket, jag kan fatta att det inte kändes bra med den sura kommentaren
när du bara ville berätta om något du tyckte var en kul grej. Du kunde ju inte veta att jag just haft ett jobbigt samtal med min pappa.”
Här följer fler exempel på när man mentaliserar om sig själv eller om andra:
”Undrar vad Tomas skulle vilja ha i 50-årspresent? Ett fint fiskespö vet jag att han skulle gilla men det vore mer oväntat och kul om han fick något som har med konst att göra. Det skulle han nog inte köpa till sig själv.”
”Hmm, jag hade sett fram så mycket mot den andra dejten med Chris, men nu känns det som att jag bara vill att den ska vara över. Är det för att hen inte är rätt för mig eller är det för att jag känt mig allmänt misslyckad på jobbet idag och det hänger kvar?”
”Vad trött jag känner mig, på ett konstigt sätt. Är det för att jag sovit dåligt i natt eller är det oron över svaret på mammografin jag väntar på?”
”Undrar varför Reza inte svarat på mitt meddelande om att ses i helgen? Är han upptagen av arbetet eller drar han på det för att han inte vill ses?”
”Nämen nu sitter jag här och ältar min relation till Emma igen! Jag får helt enkelt vänta och fråga henne vad hon menade när vi ses …”
Även vid sund narcissism kan man få svårt eller till och med tappa förmågan att mentalisera. Störst risk att det blir svårt är när vi är pressade, till exempel rädda, arga eller väldigt trötta. När man inte mentaliserar har man svårt att förstå både sig själv och andra. Det är i sådana lägen vi tenderar att vara mindre schyssta mot andra och mer impulsiva, vilket är en vanlig orsak till konflikter i relationer.
Känslor som ingår i sund narcissism
Vi är alltså ofta inte särskilt medvetna om de narcissistiska mekanismerna. En bra ledtråd till när dessa aktiveras i oss kan vara de känslor vi upplever. Känslor som aktiveras tillsammans med narcissistiska mekanismer är oftast ilska och skam.
Ilskan är den känsla som hos människor och andra djur aktiverar försvarsbeteenden när vi blir angripna. I vissa situationer kan ilska innebära att vi går till motangrepp, till exempel om vi upplever att någon försöker ta något viktigt ifrån oss eller skada oss. Den sunda narcissismen syftar till att skydda, inte bara den fysiska integriteten, utan också ens självbild, ens status i en grupp eller andras positiva bild av en. En typisk situation där ett rimligt narcissistiskt försvar aktiveras tillsammans med känslan ilska är när vi får kritik som vi uppfattar som orättvis.
Skam är den känsla som uppstår när vi upplever att vi gjort fel på ett sätt som innebär att andra kan tycka att vi är dåliga, obehagliga eller äckliga. Skam är en viktig känsla för normalt fungerande eftersom den kan lära oss att ändra beteende, be om ursäkt eller på andra sätt reparera för att inte förlora relationer som är viktiga för oss.
Vid sund narcissism har man tillgång till många olika
känslor och reagerar inte alltid med ilska, distansering eller nedstämdhet. Man kan känna ”sköra känslor” som ledsenhet, vilsenhet, skuld och skam. Denna känslomedvetenhet gör det också möjligt att reglera känslor, inklusive ilska (till exempel att lugna sig genom att tänka på hur man känner). Det är också möjligt att visa de känslorna för andra i vissa situationer och då få stöd i att reglera dem och känna sig förstådd. Sund narcissism innebär förstås inte att man är perfekt. Vi har alla våra svårigheter och brister. Pressas vi i utmanande situationer minskar flexibiliteten hos alla.
Den viktiga flexibiliteten
En viktig aspekt av sund narcissism är också att ens narcissistiska mekanismer är flexibla, det vill säga att ens reaktioner påverkas av sammanhanget man befinner sig i. Det kan till exempel ha varit adekvat att med en tidigare kärlekspartner behöva försvara sig på ett tufft sätt mot kritiska och nedlåtande angrepp. Men det blir viktigt att inte fortsätta på samma sätt med en ny partner, som är betydligt mjukare och schysstare. Ju mer vi kan anpassa vårt sätt att reagera och agera i relation till den aktuella situationen, desto större chans att vi kan må bra i oss själva och fungera tillsammans med andra.
De flesta av oss har säkert upplevt hur gamla mönster påverkar oss i nuet, kanske till och med gett en förklaring: ”Jag blev nog onödigt besviken på verktygslådan som födelsedagspresent, jag tror det handlar om att det var en stor grej i min familj när jag växte upp. Jag blev så ofta ledsen över att jag fick födelsedagspresenter som min pappa tyckte jag skulle ha, i stället för det jag önskade mig. Du har ju
faktiskt tänkt till och kommit ihåg att jag ofta pratat om att jag vill ha mer ordning på mina verktyg.”
Många gånger är det just bristande flexibilitet som blir avgörande för hur allvarliga problemen vid narcissism kan bli.
ERIK MED SUND NARCISSISM
När sambon Anna på kvällen säger att hon är ledsen över att
Erik inte kommit ihåg hennes födelsedag, blir han både lite skamsen över att ha missat det och ledsen för hennes skull.
Först börjar han bortförklara sig: ”Det har varit så mycket på jobbet senaste dagarna” men lägger snabbt till ”förlåt älskling! Jag glömde faktiskt bort det helt.” Hans skuldkänslor och Annas ledsenhet får honom att vilja gottgöra henne: ”Kan jag få ordna något för dig på lördag? Vad skulle du tycka om att göra?” Anna mjuknar men säger: ”Det gör väl inte så mycket egentligen men jag tror barnen blir mer besvikna än jag … Men kan vi gå på Fotografiska på lördag? De har en utställning jag gärna vill se.” De bestämmer att tillsammans berätta för barnen att de planerat att skjuta på födelsedagen för att kunna fira ordentligt.
I exemplet upplever Erik skam över att ha gjort fel men han känner också skuldkänsla, det vill säga ansvarskänsla över att Anna blivit ledsen. Dessa känslor blir dock inte alltför starka, eftersom hans självkänsla inte är så skör. Han känner inte att hans misstag innebär att han är en dålig människa eller att Anna ska tycka det, därför behöver han inte skylla ifrån sig eller försöka flytta skammen till någon annan. Skammen blir inte så stark att den kommer i vägen för
hans förmåga att mentalisera både sig själv och Anna. Därför kan han också känna med Anna och försöka göra något bra för henne.
Sammanfattningsvis är sund narcissism alltså inte endast något normalt, det är faktiskt helt nödvändigt för oss som människor!
Övermått av narcissism
En person som har mer av narcissism än de flesta kommer då och då under livet att stöta på ganska stora problem. Som mest kommer det troligen märkas vid större motgångar i relationer, studier eller arbete. Professor Elsa Ronningstam, en framstående forskare inom fältet narcissism och patologisk narcissism, kallar detta för övermått av narcissism eller på engelska excessive narcissism. Begreppet är alltså inte en diagnos utan beskriver en typ av person med starkare narcissistiska drag än genomsnittet, vilket i vissa situationer kan ha stor påverkan på hur hen mår och fungerar.
Att stärka självbilden – ett primärt mål
Vid övermått av narcissism är man mer upptagen av sin självbild jämfört med andra. Att stärka självkänslan och se till att andras bild av en stämmer med ens något uppblåsta självbild hamnar ofta som en prioritet, både över andra saker som är viktiga för en själv och före andras behov. Det påverkar vilka mål man sätter upp, hur man beter sig i relationer, hanterar motgångar och hur man beter sig i vardagen.
Behovet av att bekräfta sin självbild kan visa sig i att personen gärna vill påminna andra om att hen är (mycket) bra – och då med följden att hen kan framstå som skrytsam
och självupptagen. Det finns en tendens att vara kritisk eller nedvärderande mot andra, i synnerhet de som uppfattas som ”svaga” eller som konkurrenter. Om man inte kan hålla detta inom sig utan uttrycker det till andra kan man framstå som missunnsam och avundsjuk. Man har svårt att ta kritik och även om det inte leder till stora utbrott och motattacker uppfattas man troligen av andra som lättkränkt och känslig för kritik.
Det extra stora behovet av bekräftelse av självbilden, både genom beundran från andra och faktiska framgångar, kan emellanåt uppfattas som att man är tävlingsinriktad i det mesta. Att vara ”bäst på tentan”, ha den dyraste klockan eller ha gjort ”den smartaste bilaffären” blir alltför viktigt. Det är dock inte bara till nackdel, man kan lägga mycket energi på att bevisa sig genom att till exempel plugga hårt och faktiskt prestera bra. Men det kan ske på bekostnad av annat och det är svårt och ansträngande att hela tiden nå upp till den perfekta nivå man satt upp för sig själv.
Hierarkier blir viktiga eftersom man behöver känna sig ”bäst”. Kanske finns en viss tendens att söka sig till personer som stärker känslan av att vara speciell, snarare än till dem man mår bra av eller kan ha nära relationer med. Det kan också finnas en viss benägenhet att undvika människor man uppfattar som ”vanliga”, ”svaga” eller ointressanta.
Orealistisk självbild och brist på självinsikt
Självbilden är, till skillnad från vid sund narcissism, mer orealistisk och personen överskattar sin egen kompetens och värde i relation till andra. Det kan märkas genom att hen gör som hen tycker utan hänsyn till andra eller tar sig orimliga friheter för ”det är jag värd”. Personen kan också
räkna med att klara saker som inte är realistiska och ha svårt att acceptera och ändra mål som inte lyckas. Det kan till exempel yttra sig i att om man föresatt sig att få ett visst jobb så blir man deprimerad och ger upp helt när man inte lyckats. Personen klarar inte att ”sänka ambitionerna” och ta nya tag, utan grubblar i stället på om det fanns en orättvisa eller något annat yttre skäl till att hen inte fick jobbet. Eftersom det blir svårt med självkritik och tendensen är att lägga orsaken till problem i ens liv hos andra eller yttre omständigheter, missar man chansen att justera sig själv i beteenden eller förståelse för hur man påverkar andra.
För en del personer med övermått av narcissism kommer självbildsstärkande beteenden orsaka vissa problem genom en stor del av livet. Det beror på att man tenderar att prioritera ”framgång” före sådant man egentligen skulle behöva för att må bra, till exempel stabilitet och bra relationer. En del hanterar svackor i självbilden och självkänslan genom att till exempel söka bekräftelse i ytliga relationer eller otrohet.
Svårt att släppa saker och vara flexibel
Som nämndes i samband med sund narcissism är en viss flexibilitet viktigt, både för att utvecklas som person och överkomma svårigheter i livet. Men vid övermått av narcissism finns en brist på denna flexibilitet när det gäller anpassning till nya situationer och att gå vidare efter en motgång. I praktiken kan det visa sig genom att man alltför ofta reagerar enligt tidigare mönster och har svårt att släppa inte bara gamla misslyckanden eller upplevda oförrätter i arbetet, utan även tidigare relationer som inte har utvecklats som man önskat.
När den empatiska förmågan brister
I vissa situationer kan empati bli svårt eftersom allt fokus ligger på att upprätta sin självkänsla och andras uppfattning om en. Då finns det inte utrymme kvar att ta in och bry sig om hur andra känner och tänker. Förmågan att mentalisera försämras både när det gäller vad som sker inuti den andra personen och inuti en själv. Man kan säga att det blir svårt att se andra eftersom man i stället fokuserar på hur man speglas av dem . Man missar samtidigt att uppmärksamma sina egna tecken på att man är stressad eller sårad, vilket också påverkar ens tolkning av situationen och hur man beter sig.
Om kompisen är ledsen över en separation och man till exempel blir upptagen av tanken: Tycker hen att jag är tillräckligt tröstande nu? Då missar man viktig information om hur den andra mår och vad hen egentligen behöver. Eller när kompisgänget ska planera en svensexa och man blir upptagen av frustration och tanken: Varför fick min idé inte gehör? Det leder till att det blir svårare både att hänga med i själva syftet med diskussionen och föreslå passande idéer. Det kan i sin tur leda till att man agerar på ett sätt som snarare gör det sämre genom att surt utbrista: ”Men då kan ni väl bestämma allt, så gör jag en egen svensexa för Kalle!”
Om förmågan att mentalisera brister kan konflikter med närstående bli svåra för alla inblandade. Man kan vara fin och omtänksam om man ska trösta sin partner när hen känt sig sårad av en kompis, för då är man själv inte under kritik och kanske passar det ens självbild att vara en lyssnande partner. Men om man själv sårat sin partner, aktiveras de starka narcissistiska mekanismerna som syftar till att man
inte ska uppleva att man är oschysst. Då blir det som ett krig där man ska bevisa att partnern har fel när hen upplever en som oschysst: ”Om du inte varit så jävla tråkig hade jag pratat mer med dig när vi var på fest tillsammans!”
Kan övermått av narcissism ha positiva aspekter?
En person med övermått av narcissism kan uppfattas som intressant, driftig och spännande eftersom hen anstränger sig för att vara just duktig och intressant. När tillvaron fungerar bra kan hen vara på gott humör och ta med sig andra i en upplevelse av att vara fantastisk och att ”allt är speciellt”. Ibland beskrivs det i media att narcissistiska personer har förmågan att vara ”charmiga och manipulativa”. Vår erfarenhet är att det snarare är en uppriktig men kanske ytlig förtjusning i andra människor dessa personer upplever och förmedlar till omgivningen.
Känslan av att tycka om en person är äkta, men den bygger alltför mycket på önskan att relationen och man själv är ”speciell”. Det medför att såväl relationen som personen i fråga blir idealiserad. ”Tänk att en så smart och populär person som Elin vill åka på semester med mig. Hon är ju superhärlig och har fattat att jag är den mest intressanta i kompisgänget!” Senare, när det uppstår problem under resan eller Elin är lite kritisk över något, faller den idealiserade bilden och övergår till motsatsen och hen börjar i stället att förminska: ”Hur kunde jag tro att Elin var schysst, hon är ju rent korkad …”
Eftersom den egna bilden av sig själv som lyckad och bra är så viktig, anstränger sig också dessa personer på olika sätt. En del arbetar hårt för att nå sina mål och lyckas också ibland. Att ha övermått av narcissism innebär alltså inte
automatiskt att man har orimliga idéer om att framgång ska serveras på ett silverfat. Bland dessa personer finns de som pluggat extremt hårt, tränat som besatta och blivit otroligt duktiga på de saker de prioriterar högt. Det kan också vara mindre synliga och mer vardagliga mål, som att vara den mest hjälpsamma personen i bostadsrättsföreningen, den mest omtyckta läraren på förskolan eller den mest kompetenta av kollegorna inom ett visst ämne.
Baksidan på myntet är förstås hur svårt det blir när man inte når sina mål. Det kan drabba en själv i form av skam, nedstämdhet och att man blir förkrossad. Det kan även drabba omgivningen i form av ilska, att hävda orättvisa eller genom avundsjuka och skitsnack om den det gått bra för.
Perfektionistiska krav på sig själv och andra
Många känner till att personer med narcissism ställer höga krav på omgivningen. Till exempel att bara en present som både är exklusiv och välgenomtänkt duger, att vilja umgås med de som är framgångrika, snygga eller har andra egenskaper som höjer personens självbild. Vid övermått av narcissism kan omgivningen uppleva det som att man själv eller middagen man ordnade, inte duger.
Något som däremot kanske inte märks för andra vid övermått av narcissism är de högt ställda kraven personen har på sig själv. Det vill säga att det bara känns bra när hen är ”bäst” i någon bemärkelse, oavsett om det handlar om tentaresultat, vilken lön hen har eller vilken fotbollspappa som sålde mest parmesanost för klubben. Därför kommer mycket av personens liv att präglas av oron för misslyckanden, att inte bli tillräckligt uppskattad och så vidare. Upplevelsen av det sköna läget när allt stämmer är bara kort -
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ALLTID VARA BÄST?
Hur kan ilska blossa upp så starkt vid minsta kritik eller motgång? Varför blir nära relationer ofta knepiga? Och tänk om det bakom den självsäkra ytan finns en sårbarhet och ett lidande?
Här får du läsa om hur det är att ha narcissism, illustrerat med många exempel. Författarna arbetar på en mottagning där man prövar nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik. De beskriver hur man definierar narcissism, teorier och forskning kring hur narcissism uppstår, vilka mekanismer som påverkar och hur man kan arbeta med sin narcissism. Du får även kunskap att ha med dig om du möter eller står nära en person med narcissism – som arbetskamrat, vän, partner eller barn.
Störst, bäst och skörast hjälper läsaren att förstå andras eller sin egen narcissism. Dessutom vill författarna bidra till att minska myter och missförstånd så att fler kan få rätt hjälp.