för att läsa och skriva 42 Hjälpmedel för att orientera sig 42 Att leva med en synnedsättning 47 Att bemöta personer med synnedsättning 48
Hörselnedsättning 50 Olika typer av hörselskador 51 Kommunikation 52 Hjälpmedel för att höra 54
Att leva med en hörselnedsättning 56
Att bemöta personer med hörselnedsättning 57 Din roll 58
Summera med hjälp av bilder 59 Sammanfattning av kapitlet 61
3. Neuropsykiatrisk och
4. Pedagogiska arbetssätt
som alternativ och kompletterande kommunikation,
5. Förebygga och
hantera hot och våld 180
Förebygga hot och våld 182
Värdegrund och förhållningssätt 182
Skapa ett positivt vårdklimat 185
Identifiera risker 186
Hantera situationer med hot och våld 188
LRF-metoden 189
Nödlägesplan 192
Uppföljning av situationer med hot och våld 193
Anmäla och dokumentera 194
Lågaffektivt bemötande 196
Principer inom lågaffektivt bemötande 198
Lågaffektivt bemötande utifrån affektkurvan 201
Kartläggning och utvärdering 208
Strategier för ett lågaffektivt bemötande 211 Din roll 212
Summera med hjälp av bilder 213 Sammanfattning av kapitlet 215
6. Relationer och sexualitet
216
Relationer 218
Vad påverkar möjligheten att skapa relationer? 219
Vertikala och horisontella relationer 222
Skapa goda förutsättningar för relationer 226
Sexualitet 229
Normer om sexualitet och funktionsnedsättning 230
Tabun och praktiska utmaningar 232
Kunskap och information saknas 233
Tre myter om sexualitet, relationer och funktionsvariationer 234
Rätten till sexuell hälsa 236
Bryt avsexualiseringen och visa lusten 236
Föräldraskap 237
Frihet från våld 238
Lagstiftning och policyers påverkan på sexualiteten 239 Din roll 240
Summera med hjälp av bilder 241 Sammanfattning av kapitlet 242
7. Lagar, verksamheter
och stödinsatser 244
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 246
Olika insatser genom LSS 247
Daglig verksamhet 250
Personlig assistans 253
Kontaktperson 256
Ledsagarservice 258
Socialtjänstlagen, SoL 261
Olika former av bistånd genom SoL 261
Andra viktiga lagar 264
Planera, genomföra och utvärdera stödinsatser 265
Beslut om stödinsatser 265
Planera stödinsatser 268
Genomföra stödinsatser 272
Utvärdera stödinsatser 275
Dokumentera stödinsatser 277
Samordnade insatser i en individuell plan, SIP 279
Stöd till anhöriga 280
Din roll 281
Summera med hjälp av bilder 282
Sammanfattning av kapitlet 283
8. Historiska perspektiv på funktionsnedsättningar 284
Från medeltiden till slutet av 1700-talet 286 Medeltiden 286 Efter reformationen
om olika sorters människor
och mitten av 1900-talet
Kariesexperimentet på Vipeholm
och framåt
Nya lagar och ett gemensamt synsätt
för döva och blinda
Skolor för barn med intellektuell funktionsnedsättning
Barn och unga på institutioner och internatskolor
Skolans utveckling från 1960-talet
förändring
skapar osäkerhet
med hjälp av bilder
1. Normer och begrepp
I samhället finns normer, det vill säga oskrivna regler om vad som uppfattas som normalt och vad som är avvikande. Normer skapas, upprätthålls och förändras av de människor som lever i samhället. Även språket innehåller normer eftersom begrepp används och tolkas på olika sätt. Det finns många begrepp som beskriver hur människor fungerar. Det är viktigt att vi är medvetna om vilka begrepp vi använder och hur vi använder dem när vi pratar om funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Det här kapitlet tar upp några vanliga begrepp och exempel på hur vi kan förstå och använda dem. Kapitlet visar också på de normer som finns, i både samhället och språket och om människors olika sätt att fungera.
funktionsförmåga
person förstspråk
funktionsnedsättning
funktionsrätt
funkis
funktionsvariation
funktionssätt
NORMER OCH BEGREPP
normat
fördomar
TITTA PÅ BEGREPPEN I TANKEKARTAN
• Vilka begrepp känner du igen?
• Hur skulle du förklara begreppen?
• I vilka sammanhang har du mött begreppen tidigare?
funkofobi
funktionshinder
Normer formar vårt samhälle
CENTRALA BEGREPP: normer
Det finns situationer då vi upplever vår tillvaro som hanterbar och begriplig. Det finns också tillfällen då hinder uppstår och vi blir begränsade. Har du funderat över innebörden av en trappa eller en trottoarkant? Har du reflekterat över hur det känns att sitta i ett klassrum med trettio andra personer? Detta kanske inte är något som du har tänkt på alls, eller så är det tvärtom något som tar kraft och tid och påverkar dina förutsättningar att fungera i situationen. För en person som är rullstolsburen kan trappor och trottoarkanter skapa hinder. Den som har koncentrationssvårigheter påverkas starkt i ett klassrum med mycket ljud, ljus och rörelser.
I samhället finns normer, alltså förväntningar och tankar om hur något är eller ska vara. Om vi funderar över hur samhället är utformat ser vi att det ofta finns förväntningar på att vi
• har två ben och kan ta oss fram gående
• kan se vad som sker omkring oss
• kan läsa texter, exempelvis på skyltar
• förstår instruktioner och information i texter
• hör vad andra människor säger
• förstår ironi och vad som sägs ”mellan raderna”
• kan fokusera långa stunder.
Trots att det finns tankar om och förväntningar på vad som är ”normalt” vet vi att människor varierar i allt från storlek och utseende till vilken funktionsförmåga vi har. Det innebär att många stöter på både större hinder och mindre svårigheter i vardagslivet. En kort person har till exempel svårt att nå varor som är placerade högt upp på hyllan i matbutiken medan den som är lång får ont i ryggen av att arbeta vid en låg köksbänk.
Den som är kraftigt byggd får gå till särskilda butiker för att kunna köpa kläder i en storlek som passar. Under en flyg- eller bussresa får personen sitta i ett säte som inte räcker till.
REFLEKTERA
Trots att vi vet att människor fungerar olika och har olika behov är samhället ofta utformat efter normer. Fundera över hur människor på film, i tvprogram och i reklam brukar se ut. Hur ofta ser du människor med synliga funktionsnedsättningar, till exempel någon som är rullstolsburen eller bara har en arm?
De som tar sig fram gående på två ben funderar sällan på hur trottoarkanter kan innebära hinder.
När normer bryts synliggörs den variation som finns i människors sätt att fungera. Kan variation också bli en norm i samhället? Att utgå från att alla har olika funktionsförmågor och funktionssätt innebär ett nytt sätt att tänka om vad som är normalt. Vi behöver tänka på människors variationer redan från början när vi designar något, så att fler kan använda till exempel en produkt eller byggnad. Ny teknik och ny kunskap har, tillsammans med tankar om demokrati och människors lika värde och rätt att delta i samhällslivet, redan börjat skapa förändring. Det är en förändring som i framtiden kanske innebär ett samhälle där variation är normen.
BEGREPPET NORMAT
Normat är ett relativt nytt begrepp som bland annat används på vissa ungdomsmottagningar. Begreppet beskriver den som fungerar på det sätt som förväntas i samhället. Eftersom det är enligt normen är det nog väldigt många som inte ens tänker på att det kan finnas ett begrepp för det.
VARIATION SOM
NORM
Titta på bilderna här till höger och gör uppgifterna.
1. Fundera på och skriv ner vilka normer och förväntningar som finns i sammanhangen.
2. Beskriv hur miljön eller objektet med en ny design skulle kunna ta bättre hänsyn till människors olika funktionsförmåga.
VARMRÄTTER
Begrepp om funktion
CENTRALA BEGREPP: funktionsförmåga funktionssätt funktionsvariation funktionsnedsättning funktionshinder funktionsrätt funkis
Det finns många begrepp som handlar om hur människor fungerar. Precis som tidigare nämnts innehåller även språket normer, så det är viktigt att förstå begreppens olika betydelser och medvetet välja begrepp. Här följer några vanligt förekommande definitioner av begrepp som rör funktion.
Funktionsförmåga
Funktionsförmåga är ett neutralt begrepp. Det används inom exempelvis vården och skolan, och beskriver hur en person fungerar. Alla har en funktionsförmåga men den förmågan varierar mellan olika personer. När vi pratar om funktionsförmåga handlar det ofta om att se vad vi kan och att stärka vår förmåga, snarare än att fokusera på vad vi inte kan. Funktionsförmågan är beroende av den miljö eller de situationer som vi befinner oss i. Den är därmed möjlig att påverka om man har rätt förutsättningar, exempelvis hjälpmedel.
Att få text uppläst och använda taltilltextfunktioner i datorn fungerar ofta bra för den som har dyslexi.
Funktionssätt
Funktionssätt beskriver hur vi gör olika saker, exempelvis när vi kommunicerar, läser eller fokuserar. Miljön runt omkring oss påverkar huruvida våra olika funktionssätt innebär hinder eller inte. För den som har svårt att koncentrera sig kan ett sätt att behålla koncentrationen på vara att jobba intensivt under en kort stund och sedan ta en paus. Till sin hjälp kan personen använda en klocka på vilken hen ställer in hur lång tid hen ska jobba. Den som har en hörselnedsättning kan använda teckenspråk för att kommunicera och den som har en synnedsättning kan använda blindskrift. För en elev med dyslexi, det vill säga läsoch skrivsvårigheter, kan det i stället vara svårt att genomföra skriftliga prov. Om läraren då utgår från elevens funktionssätt, vad som fungerar för eleven, kanske hen kommer fram till att muntliga prov fungerar bättre. Då kan skolan erbjuda eleven att genomföra sina prov muntligt i stället. Eleven får därmed bästa möjliga förutsättningar att visa sin kunskap och begränsas inte av den skriftliga formen. Fokuset hamnar på elevens styrkor, förmågor och funktionssätt.
Funktionsvariation
Begreppet funktionsvariation handlar om att vi människor fungerar på olika sätt. Hur vi lär oss nya saker är individuellt och varierar stort, lite på samma sätt som vi har olika fingeravtryck. Denna variation är både naturlig och något som vi kan förvänta oss.
Vissa funktionsvariationer är synliga. Men det är viktigt att komma ihåg att våra olikheter inte alltid märks på utsidan. Yttre skillnader är ofta lättare att se och förstå. Det är till exempel tydligt att vi har olika storlek på fötterna. Men våra hjärnor fungerar också olika och det är lite mer komplext och svårare att förstå. Vi tänker på olika sätt och vi upplever känslor på olika sätt. Tankar och känslor påverkas till exempel av hur hjärnan hanterar och bearbetar information och intryck samt hur vi tolkar eller uppfattar en situation.
Vi är också olika känsliga för det som händer runt omkring oss. Vissa individer reagerar starkt och tänker mycket på vad någon har sagt eller på en blick som de har fått. Andra tänker inte alls på samma sätt och märker kanske inte ens av händelsen.
Vi behöver även olika lång tid för att förstå och lära oss nya saker. Vår förmåga att hålla koncentrationen skiljer sig också åt.
Begreppet funktionsvariation syftar till att synliggöra och tydliggöra att alla människor fungerar på olika sätt i olika situationer. Vissa menar dock att begreppet oftast används av normfungerande personer för att tala om personer med funktionsnedsättning. Det handlar då inte om alla människors olika sätt att fungera, vilket gör att begreppet uppfattas förlora sitt syfte.
FÖRKLARA
Förklara dessa begrepp med egna ord:
• funktionsförmåga
• funktionssätt
• funktionsvariation
Funktionsnedsättning
Begreppet funktionsnedsättning visar att någon har nedsatta och begränsande funktionsförmågor, som påverkar kroppen eller hjärnan. Det finns fem former av funktionsnedsättningar:
• En fysisk funktionsnedsättning kan exempelvis vara en hörselnedsättning eller cerebral pares, CP som innebär nedsatt förmåga att styra en eller flera kroppsdelar.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innefattar autism, adhd, språkstörning och Tourettes syndrom. Sådana nedsättningar påverkar bland annat kommunikationsförmågan och förmågan till uppmärksamhet.
• En intellektuell funktionsnedsättning påverkar en individs förmåga att lära sig nya saker, hantera vardagen och samspela med omgivningen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för att lära sig något nytt och sätta ord på tankar och känslor.
• Sociala funktionsnedsättningar medför svårigheter i relationer och i kontakt med andra människor. Dessa svårigheter kan uppstå till följd av bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och intellektuell funktionsnedsättning.
• Psykiska funktionsnedsättningar kan uppstå till följd av exempelvis bipolär sjukdom, depression eller ångest.
Funktionsnedsättningarna kan bland annat påverka förmågan att hantera vardagliga situationer i hemmet, på arbetet och i relationer.
Begreppet funktionsnedsättning förekommer bland annat i lagar och styrdokument. Begreppet har den senaste tiden kritiserats för att det fokuserar på begränsningar eller brister hos individen, snarare än på miljö och normer i samhället som påverkar funktionsförmågan. Begrepp som funktionsvariation och funktionsförmåga kan ses som mer neutrala. Samtidigt finns åsikter om att de inte visar de svårigheter som en person kan ställas inför, eftersom en individs nedsatta förmåga faktiskt kan
FÖRKLARA
Förklara vad begreppet funktionsnedsättning innebär. Använd exempel från alla fem former av funktionsnedsättningar.
upplevas som ett hinder i alla miljöer och delar av livet.
PERSON FÖRST-SPRÅK
Person förstspråk innebär att nämna person före funktionsnedsättning. Syftet med det här språket är att visa att en funktionsnedsättning är något som en individ har och inte något som en individ är. Här är några exempel:
Säg inte Säg i stället funktionsnedsatt person person med funktionsnedsättning autistisk person person med autism synskadad person person med synnedsättning
Genom dessa språkliga förändringar får funktionsnedsättningen en mindre framträdande roll. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att en funktionsnedsättning kan vara en stark och viktig del i en individs identitet. Många kan exempelvis beskriva sig som autistiska utan att se det som ett bekymmer.
Att känna till och använda ett person förstspråk handlar i grunden om att se människan före funktionsnedsättningen. Det handlar också om att vara medveten om den funktionsnorm som finns i samhället. Att kunna utgå från den vetskapen och sedan anpassa språket efter individers olika önskemål ger goda förutsättningar för ett respektfullt bemötande.
Funktionshinder
Begreppet funktionshinder handlar om miljön, om de barriärer eller hinder som olika situationer och platser kan innebära för människor. När det finns ett funktionshinder är omgivningen inte anpassad till hur individen i fråga fungerar. Det kan ta mycket energi för den som är drabbad.
Funktionshinder som begrepp har också använts, och används fortfarande ibland, som något en individ har. Det är då ett ”hinder” som finns hos individen. Begreppens innebörd har förändrats över tid, vilket visar att något har hänt gällande normerna kring funktionsförmåga och hur vi pratar om funktionsnedsättningar.
REFLEKTERA
Hur påverkas normer och hur vi tänker om funktionsnedsättningar av de ord som vi använder?
Funktionsrätt
Funktionsrätt handlar om varje människas rätt att fungera utifrån sina individuella förutsättningar och att få vara delaktig i samhället fullt ut. Alla människor har rätt att få leva i ett samhälle som är till för alla, oavsett funktionsfömåga. Det är därmed alla människors funktionsrätt.
SPRÅKET FÖRÄNDRAS
Att begreppet funktionshinder har fått en annan betydelse är bara ett av många exempel på hur språket har förändrats. Handikappförbundet har till exempel bytt namn till Funktionsrätt Sverige. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har bytt namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Initiativet till namnbytena kom från elever som hade gått i dessa skolformer. Språket förändras och så även normer. De ord som vi använder påverkar hur vi tänker. Det är därför viktigt att vi väljer våra ord med omsorg.
Många kämpar för rättigheten att få leva i ett samhälle som är till för alla.
Vilka begrepp ska vi använda?
Begrepp som relaterar till funktionsförmåga kan som sagt tolkas och användas på olika sätt. Det är upp till varje person att bestämma hur hen vill beskriva sitt sätt att fungera. De ord som vi använder påverkar hur vi tänker, känner och gör. Vissa personer med funktionsnedsättning vill till exempel beskriva sig själva genom ord som funkis. Det är ett ord som signalerar att man är stolt över sin funktionsnedsättning. Det är också ett sätt att visa att man inte tänker försöka anpassa sig till samhällets normer, att man vet att man duger precis som man är.
Adhd är min superkraft!
Jag är precis som alla andra, fast på mitt sätt!
SKRIV DITT NAMN
En situation kan ibland begränsa våra möjligheter att exempelvis kommunicera ut information eller kunskap. Då behöver vi fundera över vad syftet med informationen är och hur vi kan använda olika verktyg eller vägar för att nå målet. Du ska nu förmedla ditt namn.
1. Ta fram papper och penna.
2. Skriv ditt namn utan att använda dina händer.
3. Reflektera över följande frågor:
• Vilken funktionsförmåga behövs för att skriva ett namn med papper och penna?
• Vad är det som är svårt i den här situationen?
• På vilka sätt kan samma information, det vill säga ditt namn, kommuniceras utan att använda papper och penna?
BEGREPP: fördomar funkofobi
Personer som inte ser ut eller beter sig enligt normen möter tyvärr ofta oförståelse och fördomar, det vill säga förutfattade meningar. Det kan till exempel vara fördomar om att personer som sitter i rullstol skulle ha lägre intelligens eller inte kan känna känslor på samma sätt som andra.
Funkofobi är ett begrepp som liknar begreppen rasism och sexism. Det handlar om att ha förutfattade meningar om en viss grupp, vilket kan leda till särbehandling och diskriminering av gruppen. I det här fallet handlar det om fördomar mot personer med funktionsnedsättning. Ibland används ordet ableism, som är ett annat ord för funkofobi.
Stephen Hawking (1942–2018) var en framgångsrik fysiker och forskare som hade sjukdomen ALS. Sjukdomen påverkade hans rörelseförmåga och talförmåga, men definitivt inte hans intelligens.
CENTRALA
Olikheter – en grund för människans överlevnad
Att vi människor är olika och fungerar på olika sätt har varit en förutsättning för vår överlevnad. Det finns exempelvis både morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Kanske är just du en morgonmänniska som blir trött tidigt på kvällen och går upp ur sängen klockan 6.00, redo för en ny dag. Eller är du tvärtom mer av en kvällsmänniska som trivs med sena kvällar och föredrar att sova länge på morgonen? Tack vare att vi alla är olika kunde våra förfäder, som bodde ute på savannen, hålla koll så att inga farliga djur eller någon annan attackerade dem under nätterna. Det var alltid någon som var vaken.
Vissa av oss är mer impulsstyrda och våghalsiga. De är redo för äventyr och tar risker, medan andra är mer försiktiga och ogillar förändringar. Vi behöver både de som driver på och de som bromsar för att få balans. Då kan vi våga prova nya saker och samtidigt undvika onödiga faror. Olikheter är i grunden en styrka, precis som vår förmåga att samarbeta. Vi är olika och fungerar på olika sätt. Tillsammans kan vi skapa möjligheter för att alla människor ska få ett bra liv utifrån sina unika förmågor och behov.
REFLEKTERA
Ge exempel på situationer där människors olikheter kan vara en styrka.
DIN ROLL
I din roll som undersköterska eller vårdbiträde kommer du att träffa människor som fungerar på olika sätt och har olika behov. Du förväntas uttrycka dig på ett professionellt sätt när du pratar om funktionsförmågor och funktionsnedsättningar. Det innebär att du alltid ska använda ett respektfullt språk i mötet med patienter och omsorgstagare. Det är också viktigt att du står upp mot fördomar om du möter dem bland kollegor. En arbetsplats som bygger på respekt och omtanke är en trevligare plats för alla.
Du behöver vara medveten om att orden som du använder kan ha en stor betydelse för huruvida personer med funktionsnedsättning upplever sig väl bemötta och respekterade. Orden innefattar normer om hur någon är eller förväntas vara. Kom ihåg att en funktionsnedsättning är något som en individ har och inte något som hen är. Genom att vara lyhörd i mötet med patienter och omsorgstagare kan du anpassa ditt språk. Vilka ord och begrepp en individ föredrar att använda kan variera.
Tänk på att många personer med funktionsnedsättning har mött mycket okunskap och många fördomar. Det gör att de kan reagera kraftfullt om de exempelvis uppfattar att ett ord är nedsättande. Om det händer dig i mötet med en patient eller omsorgstagare kan du be individen att förklara hur hen vill bli bemött och om det är något speciellt som du kan tänka på.
Jag har en funktionsnedsättning men jag är inte min funktionsnedsättning.
SUMMERA MED HJÄLP AV BILDER
Använd bilderna nedan för att sammanfatta innehållet i kapitlet. Ta hjälp av begreppslistan.
CENTRALA BEGREPP
funkis – begrepp som ibland används av personer med normbrytande
funktionsvariation för att visa stolthet
funkofobi – att ha fördomar och förutfattade meningar om människor med funktionsnedsättning
funktionsförmåga – vad en individ kan/förmår
funktionshinder – hinder som uppstår i miljön och påverkar en individs funktionsförmåga
funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, neuropsykiatrisk, intellektuell, social eller psykisk funktionsförmåga
funktionsrätt – rätten att leva i ett samhälle som är till för alla oavsett
funktionsförmåga
funktionssätt – hur en individ gör något
funktionsvariation – variation av människors förmågor
fördomar – uppfattningar om andra människor som bygger på felaktig eller otillräcklig information
normer – oskrivna regler om vad som uppfattas vara normalt, exempelvis förväntningar på hur något ska vara eller fungera
SAMMANFATTNING AV KAPITLET
• I samhället finns normer för och förväntningar på hur människor ska fungera. Det kan exempelvis vara att man ska kunna läsa en skriven text, förstå ett outtalat budskap eller röra sig obehindrat i olika miljöer gående på två ben. Men alla fungerar inte enligt de normer som finns om funktionsförmåga. Det är också viktigt att tänka på att normer kan förändras.
• Det finns många begrepp som handlar om funktion och de används och tolkas på olika sätt. Begreppen påverkar hur vi tänker, känner och gör.
• Funktionsrätt är varje människas rätt att vara delaktig i samhället utifrån sin funktionsförmåga och sitt funktionssätt. Det handlar om att vara en del i ett samhälle som är till för alla.
• Personer med olika funktionsnedsättningar möter tyvärr ofta fördomar, vilket kallas funkofobi. Det kan leda till särbehandling och diskriminering.
• Olikheter och variationer har historiskt sett varit viktiga för människors överlevnad. Även i framtiden kommer människors olikheter och variationer bidra till utveckling och nya kreativa lösningar för individer och samhällen.
EXIT
Är det något i kapitlet som du
• behöver få förklarat igen eller på ett annat sätt?
• tycker är särskilt viktigt att kunna i din framtida yrkesroll?
• vill lära dig mer om?
NIVÅ 1
Funktionsförmåga & funktionsnedsättning
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Läroboken är skriven för elever som utbildar sig till undersköterska eller vårdbiträde. Boken är indelad i nio kapitel och progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig. Texten är elevnära och fokus ligger på centrala begrepp och på den framtida yrkesrollen.
I läroboken kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Boken innehåller många roliga och intresseväckande uppgifter där eleven får vara aktiv i sitt lärande och pröva sina kunskaper. Varje kapitel avslutas med momentet ”Din roll”, där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll.
Funktionsförmåga och funktionsnedsättning nivå 1 består av:
