Omvårdnad
KLARA EKVALL, MARIA FISCHER & DAVID NYGREN
KAPITEL
1
Stöd och hjälp från samhället
Det här kapitlet handlar om biståndsbedömning och vårdplanering.
Du får lära dig
• hur biståndsbedömning går till
• vad vårdplanering innebär
• vad en genomförandeplan är och hur den ska skrivas.
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• förklara vad biståndsbedömning innebär
• veta vilken roll vård- och omsorgspersonalen har vid vårdplanering
• skriva en genomförandeplan.
Behov av vård och omsorg
NILS
Nils är 87 år gammal och är gift med Anna som är 85 år. De har tre barn tillsammans: Anders och Nina som är tvåäggstvillingar, och Rikard. Anna har diagnosen Alzheimers sjukdom och bor sedan några år tillbaka på ett boende för personer med demenssjukdom. Nils bor kvar ensam i det radhus där han har bott i nästan fyrtio år.
Nils hälsar på Anna nästan varje dag. Det är viktigt för honom att få träffa Anna så ofta som möjligt.
Nils har haft många vänner och tyckt om att vara ute i naturen. Nu är de flesta av hans vänner döda och han orkar inte gå i skogen för han har ont i en höft. Han kan inte heller ta hand om trädgården som han önskar. Odling och trädgårdsskötsel har Nils och Anna haft som gemensamt intresse.
Nils klarar det mesta hemma själv, men han får hjälp av personal från hemtjänsten med städning var tredje vecka.
SAMTALA
Formulera fyra frågor om Nils. Använd frågeorden Vem?, Varför?, Var?, Hur?. Fråga och svara varandra.
ÖVERSIKT
Kommunens ansvar
Kommunen har ansvar för äldreomsorgen.
Personer som inte klarar av att sköta sina dagliga sysslor hemma kan ansöka om hjälp hos kommunen.
Personer som behöver hjälp hemma kan få hemtjänst.
För personer som inte kan bo hemma finns särskilda boenden.
CENTRALA BEGREPP
äldreomsorg insats hemtjänst särskilt boende äldreboende vård- och omsorgspersonal
Personer som inte klarar av att sköta sin vardag kan få stöd och hjälp av samhället på olika sätt. Äldre personer kan ansöka om hjälp av sin kommun. En kommun är ett geografiskt område som styrs av politiker. Kommunerna ansvarar för bland annat äldreomsorg för alla som bor inom området. Sjukvården, alltså vårdcentraler och sjukhus, är regionens ansvar. En region är ett större område där flera kommuner ingår. Det finns 21 regioner i Sverige.
En äldre person som behöver stöd och hjälp i vardagen men som klarar av att bo kvar hemma kan få olika typer av insatser, till exempel att personal från hemtjänst hjälper personen med att klä på sig, borsta tänderna, duscha, handla och städa.
Äldre personer som inte har möjlighet att bo kvar hemma kan flytta till ett särskilt boende. Särskilt boende är samlingsnamn för olika typer av boendeformer, till exempel äldreboende och demensboende. På ett särskilt boende bor personen i en egen lägenhet, men det finns vård- och omsorgspersonal som arbetar dygnet runt med att ge stöd och hjälp till dem som bor på boendet.
Biståndsbedömning
ÖVERSIKT
En biståndsbedömning görs när en person behöver stöd och hjälp i vardagen.
En biståndsbedömning görs av biståndshandläggaren.
CENTRALA BEGREPP
biståndsbedömning biståndshandläggare
När en person vill ha hjälp av kommunen görs en biståndsbedömning. Den som bedömer vilket bistånd, alltså vilken hjälp, personen behöver kallas biståndshandläggare. Det finns biståndshandläggare i alla kommuner. Deras uppdrag är att hitta lösningar så att vardagen fungerar för personer som behöver hjälp.
NILS BEHÖVER HJÄLP
Den onda höften som Nils har gått med så länge är äntligen opererad. Operationen har gått bra och Nils har fått en ny höftled. Han har kommit till en rehabiliteringsenhet där han får möjlighet att träna upp sin höft innan han kan komma hem igen.
Nils bedöms nu vara redo att åka hem, men han behöver mer hjälp av hemtjänsten än tidigare. Läkaren och sjuksköterskan har därför bokat ett vårdplaneringsmöte på rehabiliteringsenheten. Förutom Nils och hans son Rikard är sjuksköterska, läkare, undersköterska, fysioterapeut och biståndshandläggare med. Nils får många frågor om hur han vill ha det. Han vill inte att hemtjänsten ska vara där varje dag och hjälpa till för mycket. Han tycker att sonen kan komma och hjälpa honom. Men Rikard har inte tid. Han säger till Nils att han ska acceptera att ta hjälp av hemtjänsten. De kommer överens om att Nils ska få mer hemtjänst men att Rikard hjälper till med storhandling och att skjutsa Nils till den fortsatta rehabiliteringen två gånger i veckan. Biståndshandläggaren skickar informationen till den hemtjänstenhet som ansvarar för Nils.
KAPITEL 7
Säkert arbete
Det här kapitlet handlar om att utföra vårdoch omsorgsuppgifter på ett ergonomiskt och säkert sätt.
Du får lära dig om
• olika arbetsställningar
• förflyttningar.
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• arbeta säkert och hållbart
• arbeta ergonomiskt.
Vad är ergonomi?
ÖVERSIKT
Ergonomi handlar om hur kroppen används och påverkas i arbetet.
Undervisningsfilm säkert arbete
CENTRALT BEGREPP ergonomi
Hur kroppen fungerar i och påverkas av arbetet vi utför på arbetsplatsen kallas ergonomi. Ergonomi innebär också att arbetsmiljön anpassas för att på olika sätt förebygga arbetsskador. Arbetsställning och belysning är exempel på viktiga saker att tänka på. Hur man lyfter tungt utan att skada kroppen är en annan viktig sak.
Arbetsställningar
Du måste veta hur du ska stå, sitta och röra dig när du arbetar med vårdtagare för att undvika att drabbas av arbetsskador:
• Var noga med din kroppshållning. Håll armarna nära kroppen när du arbetar. Axlarna ska vara sänkta och ryggen ska vara rak.
• Böj inte dina handleder utan håll dem raka när du utför momenten.
• Flytta kroppen i stället för att sträcka dig.
• I de flesta moment ska du ställa dig i gångstående position. Det betyder att du står med benen brett isär och det ena benet framför det andra.
Bäddning
Det är bra att vara två när ni bäddar. Börja med att höja sängen så att ni kan arbeta med rak rygg. Utgå ifrån den som är kortast.
Städning
Arbeta alltid med rak rygg. När du ska komma åt under en säng eller ett sängbord böjer du på knäna och inte på ryggen.
Förflyttningstekniker
ÖVERSIKT
I vården är det vanligt med förflyttningar. Personalen måste kunna olika förflyttningstekniker.
CENTRALA BEGREPP
förflyttningsteknik
ergonomiska verktyg draglakan antihalkmatta
När du hjälper en vårdtagare att förflytta sig använder du olika förflyttningstekniker. I alla moment där förflyttningstekniker används ska du kunna instruera, det vill säga visa och förklara, och leda vårdtagaren genom hela förflyttningen.
När du gör det blir förflyttningen lugn och skonsam och ett tillfälle för närhet, beröring och trygghet. Men det förutsätter att du själv känner dig säker i det du gör.
För att kunna genomföra förflyttningar i praktiken måste du först veta hur de går till i teorin.
Grundprinciper
Innan du lär dig de olika förflyttningsteknikerna bör du känna till grundprinciperna:
• Börja med att bedöma riskerna vid förflyttning och förbered förflyttningen. Avstå från sådant som är riskfyllt.
• Förklara alltid för vårdtagaren vad som ska hända, vad personen själv ska göra och hur du kan hjälpa till. Ge enkla och tydliga instruktioner och visa vad som ska hända.
• Stå så nära sängen eller vårdtagaren som möjligt.
• Låt vårdtagaren förflytta sig själv så mycket som möjligt.
• Gör förflyttningen stegvis utifrån vårdtagarens rörelsemöjligheter och ge stöd där det behövs.
• Dra och lyft så lite som möjligt. Använd i stället din kroppstyngd och tyngdöverföring.
Försök att genomföra så många moment som möjligt tillsammans med en kollega (dubbelbemanning). Bestäm tillsammans hur ni ska göra innan ni börjar förflyttningen.
Anpassa arbetshöjden så att både du och din kollega kan arbeta med så rak rygg som möjligt. Anpassningen av arbetshöjd ska utgå från den som är kortast.
Underlätta förflyttning
Vid förflyttning i säng bör vård- och omsorgspersonalen använda ergonomiska verktyg, hjälpmedel. De ergonomiska verktygen ger vård- och omsorgspersonalen bättre arbetsmiljö och gör förflyttningarna och vårdarbetet säkrare för vårdtagarna.
Draglakan
När vårdtagaren ska förflyttas kan vård- och omsorgspersonalen ta hjälp av ett draglakan, ett mindre lakan som läggs ovanpå underlakanet.
Antihalkmatta
För att hjälpa vårdtagaren att flytta sig högre upp i sängen kan man lägga en antihalkmatta vid fotändan av sängen.
Det är viktigt att anpassa arbetshöjden.
Draglakan Antihalkmatta
Förflyttning i sängen
Ibland är du ensam när du ska förflytta en vårdtagare i sängen, ibland har du hjälp av en kollega.
Om du arbetar ensam
Börja med att förklara för vårdtagaren vad du ska göra.
1. Be vårdtagaren att lyfta på huvudet och stjärten och samtidigt skjuta ifrån med fötterna. Lägg en kudde under huvudet på vårdtagaren så går det lättare.
2. Ställ dig så att du kan hålla emot på vårdtagarens fötter.
Om ni är två
Börja med att förklara för vårdtagaren vad ni ska göra.
1. Be vårdtagaren böja knäna. Höj fotändan på sängen om det är möjligt. Använd gärna antihalkmatta under vårdtagarens fötter.
2. Placera dina händer under vårdtagarens skulderblad. Be sedan vårdtagaren lyfta på huvudet och stjärten och samtidigt skjuta ifrån med fötterna. Lägg en kudde under huvudet på vårdtagaren så går det lättare.
Om ni är två och använder ett draglakan
Börja med att förklara för vårdtagaren vad ni ska göra.
1. Be vårdtagaren böja knäna. Höj fotändan på sängen om det är möjligt. Använd gärna antihalkmatta under vårdtagarens fötter.
2. Ta tag i draglakanet.
3. Säg åt vårdtagaren att skjuta ifrån med fötterna samtidigt som ni drar i draglakanet. Prata med varandra så att ni drar samtidigt. Dra lugnt och gärna en liten bit i taget.
Undervisningsfilm säkert arbete
Vändning i sängen
Genom att använda ett draglakan kan du ensam eller tillsammans med en kollega hjälpa en vårdtagare att vända sig i sängen.
Om du arbetar ensam
Börja med att förklara för vårdtagaren vad du ska göra.
Dra ut kudden så att den hamnar nära sängkanten.
Höj grinden så att vårdtagaren inte riskerar att falla över sängkanten.
3. Säg åt vårdtagaren att böja benen och flytta stjärten åt sidan.
Undervisningsfilm säkert arbete
4. Samtidigt som du ber vårdtagaren att vända sig på sidan använder du draglakanet för att hjälpa till. Dra försiktigt och lite i taget.
Om ni är två
Börja med att förklara för vårdtagaren vad ni ska göra.
1. Placera vårdtagaren så att det ena benet är böjt.
2. Vänd vårdtagaren till sidoläge genom att använda draglakanet som på första bilden.
3. Avsluta med att placera vårdtagaren mitt i sängen som på andra bilden.
Sätta sig upp
Att hjälpa en vårdtagare att sätta sig upp klarar du normalt ensam. Börja med att förklara för vårdtagaren vad ni ska göra.
1. Höj huvudändan på sängen. Placera sedan dina händer som på bilden, det vill säga en hand på skuldran och den andra på höften.
2. Se till att vårdtagarens ben hamnar utanför sängen. Tryck sedan på höften och skuldran. Be vårdtagaren hjälpa till genom att skjuta ifrån med armarna.
Undervisningsfilm säkert arbete
KAPITEL 13
Hjärt- och kärlsjukdomar
Det här kapitlet handlar om omvårdnad och omsorg vid några sjukdomar i cirkulationsorganen.
Du får lära dig
• vilken omvårdnad och omsorg som ges till personer med sjukdomarna
• centrala begrepp inom området.
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• utföra omvårdnad anpassad för vårdtagare med hjärt- och kärlsjukdom
• redogöra för de vanligaste centrala begreppen inom området.
Hjärtinfarkt
BORIS HAR ONT I BRÖSTET
En morgon vid frukostbordet börjar Boris klaga på bröstsmärtor och yrsel. Hemtjänstpersonalen är som tur är på plats och kan ringa sjuksköterskan. Sjuksköterskan kontaktar SOS Alarm som skickar en ambulans. Boris blir körd till sjukhus där han blir akut opererad för hjärtinfarkt. Efter operationen behöver Boris stanna på en hjärtavdelning i flera dagar för uppföljning och observation.
Om hjärtinfarkt
ÖVERSIKT
Vid en hjärtinfarkt blir det syrebrist i hjärtat på grund av ett stopp i ett eller flera kranskärl.
CENTRALT BEGREPP hjärtinfarkt
Hjärtat får syre och näring från blodet som kommer från hjärtats kranskärl. Om ett eller flera kranskärl blir så trånga att det inte kommer fram något blod uppstår en hjärtinfarkt.
Hjärtinfarkten gör att hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hur stor skadan blir beror på hur länge syrebristen har pågått och på hur stort kärlområde som har påverkats. När hjärtmuskeln har skadats kan hjärtat inte längre arbeta som vanligt vilket kan leda till att andra organ i kroppen fungerar sämre.
Observera och rapportera
Eftersom kärlkramp kan övergå till en hjärtinfarkt är det viktigt att observera förändringar i vårdtagarens mående. Typiska tecken på försämring är exempelvis
• tryck mitt över bröstet
• andfåddhet
• ångest och oro
• smärta i bröstet som strålar ut i en arm, mot halsen eller ryggen. Smärtan är olika från person till person så det är viktigt att uppmärksamma alla typer av smärtor.
Alla förändringar ska omedelbart rapporteras till sjuksköterska eller läkare.
Om en person med hjärt- och kärlsjukdom har tecken på försämring ska det omedelbart rapporteras till sjuksköterska eller läkare.
Omvårdnad och omsorg vid
hjärt- och kärlsjukdomar
En person som har haft en hjärtinfarkt behöver lugn och ro. Vårdtagare som riskerar att drabbas av allvarlig hjärt- och kärlsjukdom behöver hjälp att ändra sina levnadsvanor.
Efter en hjärtinfarkt
ÖVERSIKT
Efter en hjärtinfarkt behöver patienten lugn och ro. Det är viktigt att rapportera om patientens tillstånd ändras.
Efter en hjärtinfarkt behöver patienten ha det lugnt omkring sig. Ett lugnt bemötande från vård- och omsorgspersonalen är därför avgörande.
Omvårdnad och omsorg
Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen ger tydlig information om sjukdomen så att patienten förstår sin situation och kan känna sig trygg. I början kan patienten behöva hjälp med att äta, dricka, duscha, gå på toaletten och göra förflyttningar.
Observera och rapportera
Patientens tillstånd behöver övervakas. Kontroller av till exempel blodtryck, puls, andning, syremättnad och kroppstemperatur ska göras regelbundet. Om mätvärdena inte är normala är det viktigt att rapportera det vidare. Det är vanligt med smärta så patienten behöver ofta smärtlindring. Rapportera om patienten har smärta eller om smärtan förändras.
Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom
ÖVERSIKT
Det bästa sättet att förebygga hjärt- och kärlsjukdom är att ändra sina levnadsvanor.
Sjukdomar i hjärta och kärl är de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Ändrade levnadsvanor kan minska risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är de mest effektiva åtgärderna att
• hålla normalvikt
• inte röka eller snusa
• dricka måttligt med alkohol
• äta sund kost
• motionera regelbundet.
Vikt
Fetma och övervikt är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att äta mindre och nyttigare samt att motionera regelbundet blir det möjligt att hålla sin normalvikt.
Nikotin
Tobaken i cigaretter och snus innehåller nikotin. Nikotinet ökar stresshormonerna vilket gör att blodtrycket höjs. Nikotinet höjer också blodfetterna. Nikotin gör även att hjärtats kranskärl drar ihop sig vilket minskar hjärtats förmåga att arbeta.
Alkohol
För mycket alkohol höjer blodtrycket. Effekten blir olika för olika personer men allmänt gäller att man ska dricka måttligt med alkohol om man har en hjärt- och kärlsjukdom.
Kost
Mat som är nyttig för kroppen kallas sund kost. Sund kost är till exempel fisk, fullkorn, grönsaker och frukt. Den som vill ändra sina levnadsvanor behöver anpassa sin kost och göra den nyttigare.
Mat som innehåller mycket mättade fetter kan höja blodfetterna. Därför ska man inte äta så mycket smör, ost och grädde utan i stället välja fettsnålare alternativ som lättmjölk, keso, kesella och filmjölk. Och man ska undvika snabbmat som pizza, korv, hamburgare och chips.
De flesta människor behöver äta tre måltider per dag –frukost, lunch och middag – och två eller tre små mellanmål. Hur mycket man behöver äta beror på hur mycket man väger och hur fysiskt aktiv man är.
Motion
Regelbunden motion där hjärtat och lungorna får anstränga sig sänker blodtryck, puls och blodfetter. Men en vårdtagare som har en hjärt- och kärlsjukdom måste vara uppmärksam på sin puls och ta det lugnare om det uppstår symtom som bröstsmärta.
SANT ELLER FALSKT?
1. Förändrade levnadsvanor kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdom.
2. Under en hjärtinfarkt har personen ont, men aldrig efter.
3. Om man väger för mycket riskerar man att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
4. Det är nyttigt att äta mycket smör om man har hjärtoch kärlsjukdom.
5. Det är viktigt med lugn och ro för en person som vårdas efter en hjärtinfarkt.
6. En person med hjärt- och kärlsjukdom ska inte motionera.
KAN DU DET HÄR?
1. Ge några exempel på åtgärder som kan förebygga hjärt- och kärlsjukdom.
2. Hur kan du arbeta med en vårdtagare som har en hjärt- och kärlsjukdom?
3. Förklara varför det är viktigt att du arbetar på det sättet.
NIVÅ 1
Omvårdnad
Omvårdnad nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet omvårdnad. Läroböckerna är skrivna för elever som utbildar sig till undersköterska eller vårdbiträde. Texten är elevnära och fokus ligger på centrala begrepp och på den framtida yrkesrollen. Innehållet i läroboken kompletterar fakta med fallbeskrivningar och uppgifter där eleven får goda möjligheter att vara aktiv i sitt lärande och pröva sina kunskaper. Varje kapitel avslutas med momentet ”Din roll”, där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll.
Omvårdnad nivå 1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se/omvardnadniva1
ISBN 978-91-27-46895-5