9789140672445

Specialpedagogik

Specialpedagogik

Tänk om

Tänk om En bok om Autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor

Lotta Abrahamsson är en mycket efterfrågad föreläsare, utbildare och pedagogisk metodhandledare. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med elever som har någon form av autism och/eller ADHD.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Lotta Abrahamsson

Författaren Lotta Abrahamsson fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADHD, först i vuxen ålder.

Hon gick i skolan under 70- och 80-talet, då diagnoser i stort sätt inte ställdes. I boken utgår hon från sina egna erfarenheter av att växa upp och leva med diagnoser.

Med hjälp av goda strategier och rutiner har hon lyckats i sin karriär och oftast klarat av att hålla samman sin vardag.

Tänk om ger en unik inblick i problem och möjligheter som barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser kan möta. Du får konkreta förslag på vad du bör tänka på för att ni gemensamt ska kunna möta utmaningarna i vardagen och lägga grunden för ett livslångt lärande. Boken visar också praktiska verktyg, som hjälper dig att ge elever nycklar och lösningar till ett fungerande socialt liv. De bygger på att individers funktioner inte ses som hinder, utan istället tas tillvara på som förmågor.

Tänk om en bok om Autism, A s p e r g e r s s y n d r o m , AD H D o ch an d ra f ö r m å g o r

Lotta Abrahamsson

Förord

Tänk om… … vi kunde lära oss mera om varandra och att kommunicera bortom alla förutfattade meningar.

Tänk om… d varandra och … vi alla försto också kunde alla människor randra. Vilka komplettera va a le kunna frigör resurser vi skul . i vårt samhälle hos elever och

Tänk om!

Det behövs ett helt nytt sätt att tänka i mötet med alla elever med just sina behov.

Tänk om!

Då kommer vi framåt och undviker ett st ort slöseri och lidande.

FÖRORD

3

Innehållsförteckning

Förord

................................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3

Läsarkommentar av Anna Sjölund ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vem är lotta?

Att bli någon Att få en diagnos livets alla små mysterier hur du kan använda den här boken Bokens upplägg

32

Lite bakgrundsfakta

.................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Autism Aspergers syndrom Adhd tourettes syndrom

Se hela isberget

............................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ett annat sätt att tänka Funktions- …

6

11 16 20 26 31

34 37 41 45 49

50 53 57

… -förmågor … -hinder

58 60

Påtryckande intryck motivation lyssna och lär

62 67 70

InnehållsFörtecknIng

Nå elever som har andra färdigheter och andra behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Det trygga lärandet Ett inkluderande arbetssätt Social och emotionell kompetens Kommunikation Upplevelser Övning ger färdighet Återhämtning Stöd och samverkan

77 80 83 87 89 91 94 97

Skapa en strukturerad och fungerande vardag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Bygg från grunden Fysisk miljö Psykosocial miljö Det krävs ordning och tydliga tecken Arbeta fram perceptionsprofiler Utveckla impulskontroll Konkretisering av stoppljuset Rött ljus Gult ljus Gemensam problemlösning Ritpratad problemlösning Grönt ljus

Arbeta med sociala manuskript

103 105 108 110 112 117 120 120 121 124 126 130

131

Tänk om… ............................................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Normalitet och livsrum Barnens rätt Att möta individen

137 138 140

Referenser och vidare lästips ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Böcker Länkar

142 143

Tack ........................................................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

Innehållsförteckning

7

’’

Vi har alla ett förhållande till normaliteten, men märker det oftast bara när vi själva råkar sticka ut från det som anses normalt. då slås vi plötsligt med full kraft av omgivningens normalitetsiver och kan lätt förfasas över hur intolerant vårt samhälle egentligen är. det vi inte märker lika tydligt är hur vi själva kan vara delaktiga i att bära upp normaliteten, hur vi kan vara del av den fördömande massan, att vi passivt eller aktivt bidrar till att upprätthålla normalitetskulturen. det handlar om små saker vi gör, inte gör, kommenterar, utgår ifrån, tar för givna, tycker är självklara eller absolut aldrig skulle få för oss att göra – allt vi gör som utgår från en idé om att vissa saker är självklara och inte kan vara på något annat sätt.

Idag har vi diagnoser till hjälp för att beskriva när en individs förmågor eller funktioner inte ligger på rätt sida om befolkningens normalfördelningskurva. det säger egentligen ingenting mer än att det faktiskt finns sätt att vara som inte är genomsnittliga. de är inga domar och inga sjukdomar. de indikerar bara att individen behöver utveckla strategier och metoder för att ta tillvara sina förmågor, precis som alla andra människor. men eftersom tillvaron är anpassad efter flertalet, kan det vara en extra utmaning för de som ligger utanför normalitetskurvan. det är viktigt att vi vuxna i skolan ser detta och inte tänker i gamla invanda spår. Våga se möjligheterna och hitta nya vägar för att alla elever ska kunna växa i skolan. tänk om…!

10

InlednIng

Vem är Lotta?

Själv skulle jag beskriva mig som en helt vanlig tvåbarnsmamma, född under den tidigare delen av 1960-talet och med ett brinnande intresse för alla människors rätt att bli behandlade med respekt, värde och lyhördhet. Jag har en form av autism, som idag kallas Aspergers syndrom, och ADHD. Anledningen till att jag kan arbeta och till exempel skriva den här boken är att jag är vad som kallas högfungerande, vilket innebär att jag med lite tillkämpade strategier kan leva ett väldigt bra liv, trots omgivningens krav. Eftersom jag ser hyfsat normal ut och på många sätt också fungerar i vardagen, kan det vara svårt för omgivningen att se vad som egentligen finns bakom den skenbart kapabla ytan. Det kan leda till en hel del missförstånd och utmaningar i vardagen, framför allt när omgivningen fokuserar på mitt beteende i vissa situationer, inte på vad som ligger bakom mitt beteende.

Eftersom jag anser att omgivningens reaktioner på mitt beteende är ett större problem än de små egenheter jag kan ha för mig, är det min övertygelse att alla som har olika förmågor, som autism eller ADHD, med rätt förhållningssätt, kunskap och kompensatoriska strategier, kan få vardagen att fungera och leva ett liv som är rätt bra, även om de inte är högfunktionella. Det vi behöver mest hjälp med är omgivningens attityder och förhållningssätt.

När jag växte upp och började skolan i ett tryggt litet brukssamhälle i början 70-talet, visste jag inte att jag en dag skulle anses vara något annat än normal. Visserligen förstod jag mig inte riktigt på att leka rollekar alla gånger och förvisso läste jag som 3-åring hellre böcker än lekte med andra barn, men det var ingen som talade om för mig att det var ovanligt. Jag ansågs mest vara en söt och duktig liten flicka, en flicka som var precis som hon skulle vara. För mig, precis som för alla andra barn, var jag i centrum av tillvaron och mitt liv var

Inledning

11

därför precis som det skulle vara. Det var omöjligt för mig att föreställa mig något annat. När jag sedan började i grundskolan, som då fortfarande var ganska präglad av en småskalig ordning och struktur, var mina förmågor och specialintressen egentligen bara till fördel för mig och ingen tänkte särskilt mycket på att jag ibland betedde mig annorlunda än mina klasskamrater.

Det var först under de senare skolåren, särskilt högstadiet, som det sociala livet och undervisningen i skolan blev för komplexa för Lottas första skoldag. att jag skulle kunna hänga med ordentligt. Min förmåga att se och komma ihåg saker i minsta detalj, att vilja repetera intressanta saker som engelska glosor och att alltid säga saker som de var, var inte längre till fördel. Dessa förmågor gjorde istället att jag stack ut mer och mer från de andra. Eftersom jag inte var så mycket med andra ungdomar i tonåren, tränade jag inte på att umgås och halkade därför ständigt efter i det sociala spelet. Jag lärde mig aldrig att förstå andra tonåringars jargong eller förstå alla de underliggande lagren av mening i enkla kommentarer som ”snygga skor” (och ett hånleende), vilket gjorde att jag fick allt svårare att passera som ”normal”. Till slut märkte till och med jag skillnaden i umgängessätt och

12

Inledning

mamma om det var något fel på mig, men hon sa på sitt vanliga resoluta sätt att: ”Inte är det något fel på dig Lotta. Tvärtom borde fler barn vara som du”.

Tyvärr höll inte resten av världen med mina föräldrar, även om jag trodde stenhårt på vad de sa eftersom jag alltid tolkar allt bokstavstroget.

I gymnasiet blev det riktigt svårt för mig att följa med i alla svängar, till och med att fysiskt hitta till rätt klassrum den första tiden, då skolan var så stor och främmande. Jag hade ingen aning om hur jag skulle bete mig socialt för att få vänner, vilket till slut bland annat ledde till att några ungdomar på skolan bildade en ”Hata Lotta -klubb”. Jag minns att jag ibland kallades för ”Äcklet”, men jag förstod aldrig varför. När jag framför spegeln försökte hitta saker som kunde uppfattas som äckligt, såg jag inget som kunde väcka anstöt och ingen i min närmsta krets hittade heller något som var äckligt, så jag slutade fråga.

Fast jag undrade mycket över den saken.

Jag vet inte hur många som var med i ”Hata Lotta -klubben” och det ironiska var väl att det som gjorde mig så annorlunda också skyddade mig från mobbningen jag utsattes för. Eftersom jag inte är så bra på att förstå hur andra människor tänker och därför har svårt att uppfatta saker, som dubbeltydiga meningar och ett exkluderande kropps-

”Det var först under den senare delen av högstadiet, som det sociala livet och under­ visningen i skolan blev för komplexa för att jag skulle kunna hänga med ordentligt.”

InlednIng

13

Det som spelar n책gon roll 채r hur du ser p책 dig sj채lv!

InlednIng

15

Bokens upplägg Lite bakgrundsfakta Nästa kapitel i boken går kort igenom de olika diagnoserna, vad som utmärker dem och hur de kan yttra sig, för en snabb introduktion till området. Tanken är inte att ge en komplett faktamässig bild av vare sig autism, Aspergers syndrom eller ADHD, utan bara att ge lite mer av en allmän förståelse för begreppen. För den som vill läsa mer finns en längre litteraturlista och tips på länkar längst bak i boken.

Se hela isberget I det följande kapitlet tar jag upp vissa grundläggande skillnader i sätt att tänka och tolka tillvaron hos oss med andra förmågor. Det handlar om olikheter som är viktiga för all personal att förstå i sitt arbete med dessa elever. Utgångspunkten för mig är att alla barn har rätt till en bra utbildning. Att bara nöja sig med att alla elever är lugna i klassrummet räcker inte som målsättning för pedagogernas arbete i skolan. Just barn med diagnoser behöver i ännu högre grad ha med sig ordentliga kunskaper och verktyg från skolan för att kunna klara av sina fortsatta liv. Att tänka för enkelriktat och utgå från en imaginär normalitet i arbetet med dessa (och andra) elever kan göra att vissa funktioner hos eleverna blir till hinder i inlärningsmomentet.

Nå barn som har andra färdigheter och andra behov Utifrån de olika färdigheter och funktioner vi med diagnoser kan ha, går det att lyfta fram vissa områden i vardagen där behoven kan skilja sig något från andra elevers. Nästa kapitel tar därför upp vilka behov som kan vara viktiga att tänka på och hur vi i skolan kan försöka skapa en miljö som stödjer oss i arbetet för att tillgodose dessa. Det mesta av den fysiska struktur vi har omkring oss och hela den sociala

32

Inledning

miljön är skapad av oss själva och inte av Gud given. Det finns inget som säger att traditionell klassrumsundervisning är det bästa sättet att organisera skolarbete, lika lite som att alla barn mår bra av att spela fotboll. Det gäller att tänka om och tänka nytt, så att alla kan inkluderas på ett positivt sätt i undervisningen.

Vi tar väldigt många saker för givna i våra liv och ibland går våra försök att anpassa individen till systemet lite väl långt, särskilt med barn som inte anses ”normala”. Med dessa barn (och andra) är det viktigt att istället arbeta lösningsfokuserat och ta fasta på de saker som fungerar, utan att ge avkall på målen för själva undervisningen.

Det utgör grunden för bokens arbetssätt.

Skapa en strukturerad och fungerande vardag I det fjärde kapitlet går jag igenom praktiska övningar, hjälpmedel och material som ska tjäna som inspiration i ditt dagliga arbete. Det finns en hel del olika hjälpmedel man som pedagog kan använda och mycket man kan tillverka själv av det man har hemma eller på skolan.

Det viktiga är inte att köpa ”rätt” material, utan att förstå tanken bakom hur det ska användas.

Tänk om…

Boken avslutas med mina tankar kring vad som är normalt i detta samhälle och vilka rättigheter vi har som individer att bli bemötta på våra egna villkor. Det är min fasta övertygelse att många av de problem vi upplever i skolan idag kan lösas och förebyggas med en ökad förståelse och insikt i vad dessa barn behöver, att det inte bara är en fråga om mer resurser.

Jag hoppas verkligen att boken kommer vara till nytta för alla er som vill utveckla ert arbete och öka er förståelse för oss som har lite andra funktionssätt; Tänk om …

Inledning

33

Autism Aspergers syndrom ADHD Tourettes syndrom Lite bakgrundsfakta

35

’’

innan vi går vidare vill jag ge en kort sammanfattning av de färdigheter och diagnoser som boken handlar om. det viktigaste för dig som arbetar med elever, som har någon eller flera av dessa diagnoser, är inte att veta allt om hur man diagnostiserar och kategoriserar dem, utan att förstå ditt eget förhållningssätt till dem. Olika former av autism eller adHd är inte ”sjukdomar” i vanlig bemärkelse, utan begrepp för att beskriva styrkor och svagheter i den kognitiva förmågan hos delar av befolkningen.

Precis som för alla människor utgör våra medfödda förmågor och brister bara utgångspunkten för lärandet; de avgör inte vad vi kan lära oss, bara vilket sätt som passar oss bäst och hur lång startsträcka vi har. för att kunna möta våra elever där de befinner sig är det bra att sätta sig in i de begrepp och diagnoser vi använder för att bättre förstå elevernas förmågor och behov. Jag ger därför en kort översikt över de neuropsykiatriska diagnoser som är vanligast och hoppas att det kan sporra dig till vidare läsning.

36

Lite bakgrundsfakta

Aspergers syndrom är ett autismspektrumtillstånd. Personer med Aspergers syndrom är normalbegåvade eller har ett IQ över det normala.

40

Lite bakgrundsfakta

Aspergers syndrom Hans Aspergers syndrom var en österrikisk barnläkare och samtida med Leo Kanner, den som inom den moderna medicinska vetenskapen anses vara upphovsman till diagnosen autism. Runt andra världskriget publicerade Aspergers syndrom sina rön kring barn som hade svårt att kommunicera med omvärlden, men ändå tycktes ha begåvning nog att klara av vissa ämnen i skolan, särskilt språk.

Eftersom Aspergers syndrom arbete är skrivet på tyska och att han själv inte var så aktiv i att sprida sina rön utanför sitt lands gränser, nådde hans arbete inte en vidare krets förrän det översattes till engelska på 1980-talet av Lorna Wing, som också gav hans observationer namnet Aspergers syndrom, istället för originalstudiens benämning ”autistisk psykopati”.

Aspergers syndrom är ett autismspektrumtillstånd. Personer med Aspergers syndrom är normalbe­ gåvade eller har ett IQ över det normala. Ett närbesläktat uttryck är ”Högfungerande autism” och då

Lite bakgrundsfakta

41

’’

att försöka sätta sig in i någon annans situation kan vara en svår, men också en otillförlitlig process. Den kräver att vi i tanken går utanför oss själva och ser på saker från ett annat perspektiv än det vi brukar. För att lyckas sätta sig in i den andres situation förutsätts att våra hjärnor fungerar på samma sätt, vilket inte alltid är fallet.

Det är väldigt svårt att föreställa sig att någon annans hjärna inte bara har tillgång till annan information, den andre kan också ha tillägnat sig ett annat synsätt och kanske även processar allt som kommer in på ett helt annat sätt jämfört med hur min hjärna gör. Vi ser inte bara olika saker, utan signaler som kommer till oss tolkas, sorteras och katalogiseras på olika sätt hos oss. Därför är det viktigt att vi vågar öppna upp vår förståelse för att andra kan uppleva tillvaron på annat sätt. Det är lite skrämmande eftersom vi då får en glimt av grunden för vårt eget tänkande, det vi själva tar för givet om tillvaron, det som ligger långt under ytan av vårt eget tänkande.

Så nästa gång du stöter på en annan individ, tänk på att ni båda är som isberg och jämför inte bara det som syns över vattenytan med det du själv har där, utan våga se allt som finns under ytan för att kunna förstå den andre på riktigt. Det kräver mod, ork och intresse, några av våra bästa drivkrafter i skolan.

52

Se hela iSberget

Barn går inte till skolan för att misslyckas, lika lite som vi går till jobbet och tänker att idag ska jag ha en riktigt hemsk dag och bli osams med både kollegor och elever.

En elev med Aspergers syndrom kan till exempel mycket väl vara jättebra på de fyra räknesätten, men ha svårt för abstrakta tal. Läraren konfronteras då inte bara med elev som har ett annat sätt att tänka, utan också med sina egna förutfattade meningar om eleven. Lille Kalle som var så duktig på matematik har plötsligt blivit helt oförmögen att lösa de enklaste ekvationerna. Är han bara lat? Har något hänt hemma? Försöker han få uppmärksamhet? Är det trots? Ska han också börja bli besvärlig, han som var så duktigt förut?

Bara för att läraren redan har skapat sig en bild av Kalle som duktig i matte, tycks alla andra förklaringsmodeller ha större dignitet än den rätta, att Kalle faktiskt inte är så bra på att tänka abstrakt och därför inte har förstått hela idén med sannolikhet. Läraren har glömt att Kalle kanske har ett annat sätt att tänka, som innebär både fördelar och nackdelar, men som framförallt innebär att han inte menar något med sitt annorlunda tänkande. Det är bara så Kalle fungerar.

Att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ett annat sätt att tänka och ordna sina sinnesintryck, jämfört med andra elever, kan få ganska stora konsekvenser. Det innebär inte bara att de kommer fram till saker på lite annorlunda vis, utan kan också betyda

54

se helA IsBerget

Påtryckande intryck Eftersom de flesta med både ADHD och en autismspektrumdiagnos har perceptionsstörningar (svårigheter med intryck) är den omgivande miljön väldigt viktig för att undervisningen ska fungera. Ljud, ljus, smak, lukt och känsel kan fungera väldigt annorlunda hos dessa barn än hos andra. Ofta är det förmågan att filtrera ljud, ljus och känsel som kan vara svårast för de flesta, men alla variationer förekommer eftersom alla är individer, även om de råkar ha samma diagnos. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt ta fram en perceptionsprofil tillsammans med eleven och kanske någon närstående, för att kartlägga hur barnet/ungdomen reagerar på och uppfattar olika intryck från omvärlden. Hur en sådan profil kan se ut går jag igenom närmare i det näst sista kapitlet (se sidan 112).

Vissa störningar ger upphov till våldsamma neurologiska reaktioner. Precis som när någon drar ett vasst föremål på svarta tavlan (alla som befunnit sig i en skola före 1990-talet vet vad jag talar om) kan sinnesintryck ge upphov till oerhörd smärta eller att personen nästan kollapsar. En viss speciell lukt i exempelvis gymnastiksalen, som de flesta barn glömmer bort efter en stund, kan vara outhärdlig för någon med perceptionsstörningar. Klippa naglarna kan göra ont, liksom att duscha eller ha på sig strumpor med resår.

För dig som pedagog är det viktigt att inte fastna i tankar om ifall hindret som barnet upplever är verkligt eller varför det ens upplevs som ett hinder.

62

se helA IsBerget

Barn med perceptionsstörningar kan bli kraftigt störda av många saker, som andra inte ens tänker på.

I skolan blir detta viktigt att uppmärksamma under framför allt måltider. Många med diagnos har problem med att äta regelbundet, tillräckligt och rätt saker. Dels kan det handla om att man inte upplever hungerkänslor på samma sätt som andra eller att man inte lärt sig tolka vad hungerskänslan innebär och vad man ska göra åt den. Dels kan det handla om att en viss mat upplevs motbjudande på grund av dess lukt, konsistens, utseende eller att besticken gör ont när de kommer i kontakt med munnen eller tänderna. Det kan också innebära att maten helt enkelt smakar ”fel”. Att köttbullarna i skolan inte smakar som mammas köttbullar kan bli en verklig svårig­ het. Ibland är barn så trötta att det blir extremt ansträngande att skära

Se hela isberget

63

’’

vi människor är egentligen inga nykomlingar på jorden, olika människoapor har funnits på jordklotet i nästan 45 miljoner år. av alla dessa år har vi varit bofasta i lite drygt 10 000 och levt i ett industrisamhälle i knappt 200 år. det som krävs av oss idag liknar inte något som fordrats av människan under våra tidigare 44, 999 miljoner år. vi kan inte ens föreställa oss den evolutionära kraften av 45 miljoner år, än mindre förstå den. troligtvis är vi fortfarande bäst på att leva som kringströvande flockdjur, med en oerhörd kapacitet att anpassa oss till olika miljöer. hur lagrade vi information innan det fanns böcker eller datorer, vem kom ihåg vilka svampar, rötter och frukter som var ätliga, vilka impulser var livsviktiga för vår överlevnad och hur många i en flock behövde kunna upptäcka fiender på långt håll? alla har behövts och väldigt säregna förmågor har troligtvis varit helt oumbärliga för artens överlevnad. sannolikheten att vår relativt likriktade skola ska kunna utveckla den mänskliga hjärnans alla färdigheter och behov är därför inte särskilt stor. så se inte dessa elevers förmågor bara som funktionshinder. När individer krockar med systemet ska vi inte bara automatiskt försvara systemet och vår position i det, utan också kontrollera att det verkligen bidrar till ett bra lärande för alla elever. vår undervisning finns till för eleverna och inte tvärt om.

76

Nå barN som har aNdra färdigheter och aNdra behov

en fjärdedel av alla interner i våra fängelser har ADHD eller liknande symtom kan inte vara en tillfällighet, utan är troligtvis resultatet av att bland annat skolan inte riktigt kunnat leva upp till sitt uppdrag.

Skolan har en viktig roll att spela i barnens utveckling, eftersom utbildning och kunskap också är redskap för att förebygga en psykisk ohälsa. Därför bör personalen inte bara sikta på att undvika problem för de här barnen, utan också på att ge dem de redskap de kan behöva för att avstå ifrån att problem utvecklas i framtiden. Många pålagringar som depression, ångestproblematik, ätstörningar, självskadande beteende och annat, tror jag skulle kunna minskas ner eller undvikas helt genom ett mer inkluderande arbetssätt.

Skolans ansvar räcker längre än att bara passivt låta bli att förstöra dessa barns framtid. Ansvaret innebär en aktiv skyldighet att ge dem så bra verktyg som möjligt för att klara av sina framtida liv.

Skolan är inkörsporten till samhället och de problem vi skapar i skolan kan följa individen livet ut.

82

nå BArn som hAr AndrA FärdIgheter och AndrA BehoV

’’

nu när vi gått igenom vad vi behöver i form av grundläggande förståelse för våra elever, deras förmågor och deras behov, kan vi inrätta vardagen i skolan så att den främjar lärandet i så stor utsträckning som möjligt. alla krafter och resurser behövs för att kunna uppfylla våra skyldigheter gentemot eleverna, så lite krafter och resurser som möjligt ska läggas på de hinder som går att undvika.

Skräddarsy den fysiska och psykosociala miljön i så stor utsträckning som möjligt. ersätt det som skapar friktion med det som stödjer eleverna och dig själv i klassrumssituationen. det blir mycket lättare när vi försöker tänka på att eleverna kan uppleva sin omgivning på ett helt annat sätt än vi själva, och att saker som vi inte tänker på kan stjäla deras uppmärksamhet, energi och motivation. kom ihåg att ofta finns det underliggande orsaker till deras beteende och att vi gör det svårt för oss om vi bara ser toppen av isberget när vi ska försöka förstå en annan individ. använd dig av de verktyg jag beskriver i boken eller utveckla egna. Lyssna och utgå från elevens egna behov och var inte rädd för att misslyckas när du prövar dig fram. vi har inte råd att avstå från att försöka nå fram till en bättre situation på grund av rädsla för att misslyckas. de här eleverna behöver troligtvis en fungerande skola och engagerade lärare ännu mer än andra. det vet jag att de kan få och förhoppningsvis hjälper den här boken till lite på vägen.

102

Skapa en Strukturerad och fungerande vardag

Arbeta fram perceptionsprofiler För att kunna förstå en elev och hans eller hennes beteende är det viktigt att försöka kartlägga de olika intrycken eleven får av omgivningen. Börja med att kartlägga vardagliga situationer, så som vanlig klassrumsundervisning, tiden i matsalen, i gymnastiksalen, i duschen och på rasterna, både utomhus och inomhus, i kapprummet och i korridorerna med mera. Gå igenom och dokumentera hur eleven upplever de olika platserna och situationerna och vad som kan utgöra störande moment eller hinder i deltagande från elevens sida. Jämför sedan sinnesintrycken med varandra från alla de platser och situationer som har kartlagts. Då skapas en så komplett bild som möjligt av vad som kan trigga störningar eller blockeringar och som kan komma att bli till hinder i lärandet och utvecklingen för eleven.

Förutom att komma till botten med eventuella konflikter eller ut­agerande beteenden har du chansen att genom en sådan kartläggning komma närmare eleven och öppna upp kommunikationen. Genom att visa ditt intresse för elevens upplevelser, utan att döma eller bedöma rimligheten i dem, skapas ett förtroligt samtalsklimat och det ger eleven möjlighet att förmedla sina upplevelser och känslor kring olika moment i vardagen. En mängd problem och potentiella konflikter kan undvikas genom att prata igenom hur eleven upplever olika situationer och vilka eventuella sinnesintryck som riskerar att omöjliggöra deltagande i undervisningen.

Att kartlägga perceptioner behöver inte vara så komplicerat som det låter. En enkel skala från 1-10 på till exempel en ritad termometer kan vara ett väldigt bra hjälpmedel för att komma till botten med hur eleven upplever olika saker. Fråga hur eleven upplever ljudet i mat­ salen när han eller hon ska äta, eller hur ljuset i klassrummet påverkar läsandet. Är sorlet av de andra som äter i matsalen väldigt jobbigt (10) eller märks det knappt (1-2)? Känns metallgaffeln väldigt obe-

112

Skapa en strukturerad och fungerande vardag

Övningen ”Stoppljuset”, som ökar impulskontrollen, bygger på ett trafikljus. Det, tillsammans med ”lugna ner sig -metoder” och en efterföljande problemlösningsmetod, kan hjälpa till att utveckla individers förmåga att inte agera för snabbt på impulser. Eleverna har också stor nytta av att få förebyggande hjälp i form av avslappningsmetoder och meditationsövningar, vilket också ökar förmågan till att klara av en impulskontroll då den generella stressnivån sjunker.

Många gånger kan ett impulsgenombrott bero på att eleven helt enkelt är för trött. Att få möjlighet att gå undan och vila eller till och med sova (många av dessa barn har stora sömnsvårigheter) innan tålamodet tryter och att få hjälp att stävja en negativ utveckling, anser jag vara en rättighet för alla elever. Men i ett akut skeende är ett tydligt signalsystem oumbärligt.

rött ljus – stoppa impulsen

gUlt ljus – 1. lugna ner dig 2. gör problemlösning

grönt ljus – Välj din lösning

Övningen ”Stoppljuset” kommer ursprungligen från Birgitta Kimber.

118

skAPA en strUktUrerAd och FUngerAnde VArdAg

Konkretisering av stoppljuset Min utveckling av Birgittas signalsystem innebar att jag tillverkade ”lysen” genom att klippa ut cirklar i papper, istället för att tala meta­ foriskt om ett stoppljus som hänger på klassrumsväggen. Jag färgade cirklarna röda, gula och gröna och sedan laminerade jag dem. Detta gjorde att jag faktiskt fysiskt kunde ge eleverna ett kort med det aktuella ljuset så fort det krävdes, vilket underlättade mycket för eleverna som hade svårt att föreställa sig ett. Nu var vi inte beroende av trafikljuset som satt på klassrumsväggen längre. Nästan likt fotbollsdomare kunde jag istället ”ge” eleverna olika kort direkt när de behövde det och varhelst vi befann oss, även om vi var på utflykter, raster, idrottslektioner eller annat. I mitt fall resulterade detta i att jag många gånger kom hem med kvarglömda, laminerade bilder på ljus i fickorna när vi varit ute på utflykter (de håller ungefär en tvätt om man laminerat dem).

Rött ljus För att stoppa en impuls i rätt tid, används det röda ljuset. Det signalerar att någon börjar bli stressad, arg eller helt enkelt har gått över en gräns för ett socialt acceptabelt beteende. Vid rött ljus är läget spänt och konflikten kan hänga i luften eller redan ha brutit ut. När eleven får det röda ljuset i handen innebär det att han eller hon också ges en chans att stanna upp och sluta agera efter sina impulser. Som lärare ska man tänka på att det inte är riktigt läge för att reda ut skuld eller känslor ännu, det viktiga är att bryta beteendet som kanske annars skulle riskera att skada dem själva eller omgivningen.

I början kan man med fördel använda sig av en bild av ett rött ljus, som det jag berättade om ovan. Men det är bra att vidareutveckla signalsystemet till ett smidigare kodord eller någon annan symbol, som är mer anpassad för den enskilda eleven (här kan deras eventuella specialintresse användas). Det väsentliga är att eleven förstår vikten i 120

Skapa en strukturerad och fungerande vardag

Ritpratad problemlösning Elever som har svårt att föreställa sig hur andra barn kan känna och tycka kan bli hjälpta av att se situationer i bilder. När en problemlösning ska göras med ett sådant barn vänd helt enkelt på papperet, där problemlösningsmallen finns nerskriven, och teckna ner problemlösningen med hjälp av framsidans frågor.

Börja med att rita en stor ruta överst (se bild), den utgör kamerabilden som beskrevs tidigare, och ställ första frågan: ”Vad har hänt?”.

Om fler personer är med i en händelse ställs även andra frågan: ”Vilka var med?”. Det som eleven beskriver ritar du ner i kamerabilden. Tillsammans med eleven kan du då kartlägga vad som hänt. Här gäller det som vanligt att inte lägga någon värdering (positiv eller negativ) i det som hänt eller vad eleven känner. Du arbetar med ett neutralt förhållningssätt och svarar till exempel: så känner du, så är det för dig, så kan man känna, så känner en del, vad intressant kan du berätta mer, jag förstår inte kan du förklara igen, med mera. Är du osäker på hur du kan föra ett neutralt samtal, så rådfråga gärna skolans psykolog. När du verkligen tar en elevs historia på allvar, får du fram de mest fantastiska detaljer, sådana som hade varit väldigt svåra att på egen hand uppfatta eller luska ut från situationens förlopp.

När händelsen är nertecknad i rutan är det dags för den tredje frågan: ”Vad känner du?” och eventuellt den fjärde frågan, om flera personer är inblandade: ”Vad känner de andra?”. Be eleven beskriva den känsla eller de känslor som uppkommit vid händelsen/situationen.

Be honom eller henne att också skatta hur stark denna eller dessa känslor upplevs på en skala från 1-10. I de fall där flera personer är inblandade, men endast en elev är med, kan man gissa vad de andra kände och skriva ett frågetecken bredvid deras känslor och skalor.

Man bestämmer i så fall att man ska fråga, så fort tillfälle ges, om gissningen stämde.

Det kan också hända att man kommit så långt att alla inblandade kan sitta tillsammans vid en problemlösning, så att var och en kan

126

Skapa en strukturerad och fungerande vardag

Arbeta med sociala manuskript För att inte fastna i för mycket problem- och konflikttänkande vill jag avsluta detta kapitel med ett framåtblickande verktyg som är ett mycket bra redskap för elever med diagnoser, särskilt för de i autismspektrumet. Dessa elever har svårt att sätta sig in i hur andra människor tänker om de inte får öva på det och vi ska som lärare inte ta någon kunskap för given och tänka att ”de vet hur man egentligen ska bete sig för att fungera socialt, men de väljer att låta bli av någon orsak”. Ta inget för givet och gå gärna igenom sociala konventioner och situationer upprepade gånger, utan att döma ut deras bristande förkunskaper med ordval som ”det här borde du kunna vid det här laget” eller ”som du säkert redan vet”. Hade eleven varit bättre på social interaktion, hade hans eller hennes liv redan sett betydligt annorlunda ut och skulle inte behöva extra resurser eller hjälpmedel.

Det sociala samspelet är också något av det viktigaste vi lär ut i skolan och därför brukar jag fokusera på sociala manuskript i undervisningen.

Att duscha är bra

Socialt manuskript för att eleven ska få en positiv bild av att, i detta fall, duscha.

Skapa en strukturerad och fungerande vardag

131

Specialpedagogik

Specialpedagogik

Tänk om

Tänk om En bok om Autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor

Lotta Abrahamsson är en mycket efterfrågad föreläsare, utbildare och pedagogisk metodhandledare. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med elever som har någon form av autism och/eller ADHD.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Lotta Abrahamsson

Författaren Lotta Abrahamsson fick sina diagnoser, Aspergers syndrom och ADHD, först i vuxen ålder.

Hon gick i skolan under 70- och 80-talet, då diagnoser i stort sätt inte ställdes. I boken utgår hon från sina egna erfarenheter av att växa upp och leva med diagnoser.

Med hjälp av goda strategier och rutiner har hon lyckats i sin karriär och oftast klarat av att hålla samman sin vardag.

Tänk om ger en unik inblick i problem och möjligheter som barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser kan möta. Du får konkreta förslag på vad du bör tänka på för att ni gemensamt ska kunna möta utmaningarna i vardagen och lägga grunden för ett livslångt lärande. Boken visar också praktiska verktyg, som hjälper dig att ge elever nycklar och lösningar till ett fungerande socialt liv. De bygger på att individers funktioner inte ses som hinder, utan istället tas tillvara på som förmågor.

Tänk om en bok om Autism, A s p e r g e r s s y n d r o m , AD H D o ch an d ra f ö r m å g o r

Lotta Abrahamsson