9789144157894 by Smakprov Media AB

MAXA SPRÅKET SFI B Elevpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

MAXA SPRÅKET SFI B Elevpaket – Tryckt + Digitalt Maxa språket vänder sig till sfi-elever som studerar kurs B på studieväg 2. Läromedlets mångsidighet hjälper dem att utveckla alla färdigheter som behövs för att uppnå en god grundläggande nivå i svenska språket.

ELEVBOK Elevpaketet till Maxa språket består av en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Varje kapitel i boken har ett tema som är aktuellt för vuxna elever och som skapar en god språklig grund för att kunna etablera sig i Sverige. I de olika kapitlen får man möta personer och situationer som är relevanta för förståelse av livet i Sverige.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva boken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör att eleverna kan läsa samtidigt som de hör hur orden uttalas. Eleverna kan även öva sitt eget uttal och utveckla sitt ordförråd genom olika övningar i uttalsskolan. Dessutom får de möjlighet att fördjupa sina grammatiska kunskaper med interaktiva övningar och korta filmer som hör till varje kapitel.

Alla kapitel har en tydlig struktur och innehåller återkommande moment. Här får eleverna möjligheter att arbeta med uttal, grammatik, läsförståelse, ordkunskap, hörförståelse och samtalsövningar. I varje kapitel får eleverna även träna på att skriva texter, till exempel kortare beskrivningar, meddelanden, mejl och sms.

Interaktiva övningar. Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och textföljning.

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.

klicka på bilden och prova

Sfi B

Maxa språket Margaretha Svensson Olofsson & Elisabeth Zetterholm

Sfi B

Maxa språket Margaretha Svensson Olofsson & Elisabeth Zetterholm

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45088 ISBN 978-91-44-15789-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2024 Redaktör: Liza Greczanik Bildredaktör: Ylva Strömberg Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard Printed by GPS Group, Austria 2024

Innehåll Detta läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Tips inför arbetet med Uttalsskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Lyssna och öva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 De svenska språkljuden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 De svenska vokalerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 De svenska konsonanterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 IPA-tecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kapitel 1: Det här är jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Presentera dig på svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Uttalsskola 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna å och ö . . . . 13 Öva på uttalet av konsonanten g . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Några olika familjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 De vanliga verben är och har . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Uttalsskola 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna a och å . . . . . 20 Öva på uttalet av konsonanten k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Vem är Imad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Så här hälsar du . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Personliga pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Det svenska alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Punkt och frågetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Här bor Martin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Kapitel 2: Mina släktingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Uttalsskola 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna ä och ö . . . . 42 Uttal av släktorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Betoning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Öva på uttalet av konsonanten j . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Alis släkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Uttalsskola 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna o och ö . . . . 48 Öva på skillnaden i uttalet av konsonanterna f och v . . . 49

Mia och Lars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Variation i uttalet av bokstaven <o> . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Hur siffrorna betonas och uttalas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Betoning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Klockan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Vad är klockan? Hur mycket är klockan? . . . . . . . . . . . . 56

Substantiv i singular – obestämd och bestämd form . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Ordföljd i ett påstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Kapitel 3: Här bor jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Uttalsskola 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna o och å . . . . 72 Öva på uttalet av den bakre nasala konsonanten ng . . . 74 Anna och Simon bor i stan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Uttal av de nya orden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Betoning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Min adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Mer om klockan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Ett dygn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Uttalsskola 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna ä och å . . . . 83 Öva på uttalet av konsonantljuden tje och sje . . . . . . 84 Tatiana och Dmitry bor på landet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Möbler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Possessiva pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Digital tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Ordföljd i frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Kapitel 4: Veckodagar, årets månader och årstider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Kapitel 6: Frukt, grönsaker och kryddor . . . . . . . 169

Uttalsskola 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna u och y . . . . 170 Öva på uttalet av konsonantljuden p och b . . . . . . . . 171 Amon berättar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Frukt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Grönsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Uttalsskola 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna a och ö . . . . 181 Stavelser i svenska ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Amon planterar chili . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Substantiv i plural . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Meddelanden och mejl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna y och i . . . . . 106 Öva på uttalet av långa och korta vokaler och konsonanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Supradentaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Daniels vecka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Veckans dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Uttal av veckodagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Sunitas vardag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Uttalsskola 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna y och ä . . . 116 Öva på uttalet av konsonantkluster . . . . . . . . . . . . . . . 117 År, årstider, månader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Årstiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Verb i presens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Ordföljd med inte, alltid, aldrig eller ofta . . . . . . . . . . . 133 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Använd din mobil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Kapitel 5: Din fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Uttalsskola 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna å och e . . . 136 Öva på skillnaden i uttalet av konsonanterna l och r . . 137 Vi berättar om vår fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Uttalsskola 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna i och e . . . . 147 Öva på stavning och uttal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Mohammed vill ta körkort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Huvudverb och hjälpverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Huvudverb i infinitiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Skriv ett sms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Bindeorden och samt men . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Uttalsskola 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

Kapitel 7: Kropp och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Uttalsskola 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna e och ä . . . . 198 Öva på uttalet av konsonantljuden f, v och s . . . . . . . 199 En förkylning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Var har de här personerna ont? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 På akutmottagningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Vad har du för personnummer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Uttalsskola 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna å, ä och ö . . 212 Öva på skillnaden i uttalet av konsonanterna t och d . . 214

Verb i preteritum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Omvänd ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224

Kapitel 8: Kläder och färger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225

Kapitel 10: Arbete och framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279

Uttalsskola 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

Uttalsskola 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna a och e . . . 226 Reduktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Ahmed praktiserar i en butik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Farah köper kläder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237

Uttalsskola 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna y och o . . . 240 Repetera skillnaden i stavning och uttal av tje- och sje-ljuden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250

Kapitel 9: Studier och studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . 251 Uttalsskola 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna o och u . . . 252 Svenska rundade vokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Stavning och uttal av konsonanten s . . . . . . . . . . . . . . 255 En lektion i svenska för invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Var källkritisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Inloggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Uttalsskola 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna a och ä . . . 263 Öva på skillnaden i uttalet av konsonanterna k och g . . 264

Lottie ger Jalil tips på hur man kan lära sig bra svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Verb i imperativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Personuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Ordet som (bisatsinledare) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Sök på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna u och ä . . . 280

Sammansatta ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Maryam och Hossain pratar om framtiden . . . . . . . . . 283 Jamal söker jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Kortsvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Uttalsskola 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna e och ö . . . 293 Repetera uttalet av ng-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 I samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 Personliga pronomen i objektsform . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Träna hörförståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Samtala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Träna mer på att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Vad betyder de grammatiska orden? . . . . . . . . . . . . . . . 303 Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304 Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 Adverbial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 Vad betyder orden i uttalsskolorna? . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Översikt över kapitlens grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . 310

Detta läromedel Maxa språket är ett läromedel som ger eleven möjlighet att träna på att lyssna, tala, läsa och skriva på svenska, för att kunna utveckla alla dessa förmågor så mycket som möjligt. Detta är viktiga förutsättningar för att kunna delta i vardagslivet, samhällslivet och arbetslivet samt för fortsatta studier. Ordet maxa hänvisar till att eleven ska ges möjlighet att lära så mycket som möjligt om det svenska språket med hjälp av det här läromedlet. Alla kapitel innehåller det som behövs för att klara målen för kurs B i sfi. I varje kapitel finns det två texter som tränar eleven i läsförståelse och ordkunskap. I Maxa språket ingår en uttalsskola med två lektioner i varje kapitel. Uttalsskolan innehåller tips och hjälp med hur man ska uttala olika språkljud i svenska ord samt hur stavning och uttal hänger ihop. Det ges också tillfällen att där träna på betoning, både i ord och i meningar. Det är inte meningen att eleven ska arbeta på egen hand med lektionerna i uttalsskolan, utan tanken är att du som lärare går igenom dem i samband med arbetet med kapiteltexterna. Klicka på ljudikonerna i uttalsskolan för att ta del av övningar som hjälper eleven att befästa sina kunskaper.

Denna ikon markerar de genomgångar som eleven ska gå igenom tillsammans med läraren. De kan handla om till exempel språkriktighet, grammatik eller uttal.

Vi använder IPA-tecken (utifrån det internationella fonetiska alfabetet) för att på ett tydligt sätt visa hur orden uttalas. När IPA-tecken används blir skillnaden mellan uttal och stavning extra tydlig. I varje uttalsskola ges en kort förklaring till de IPA-tecken som används för de aktuella språkljuden. IPA-tecken är internationella och används på samma sätt i alla världens språk. De elever som exempelvis har studerat engelska kan säkert läsa och förstå dessa tecken då de är vanligt förekommande i engelska ordböcker. Varje text inleds med en ordlista med nya ord som eleven möter i texten. Till sammans med substantivet i ordlistan finns artikeln en eller ett. Artikeln skrivs inom parentes om det är vanligare att orden används utan artikel. Substantiven i ordlistan anges i de flesta fall både i singular och plural. Eleven börjar med att lyssna på orden till den nya texten samt arbeta med uttal och betoning av dessa ord digitalt. Till varje text finns övningar för att träna på svenska ord och begrepp som är vanligt förekommande i daglig kommunikation. Här får eleven arbeta både med

vad orden betyder och hur de uttalas. Hjälp eleverna att förstå att alla ord inte behöver uttalas helt perfekt. Det viktiga är att orden uttalas så att de blir lätta att förstå i ett samtal. I svenska språket finns ju många olika dialekter och därför kan uttalet av ord och fraser variera en del. Men det är viktigt att man övar mycket på uttalet för att undvika missförstånd i samtal. Målsättningen ska vara att uttalet är begripligt och att eleven känner att hen kan och vågar tala svenska i vardagen, på arbetet och i fortsatta studier. I varje kapitel finns även två hörförståelseövningar där det ges möjlighet att träna på att lyssna och förstå svenska. Här finns också många tillfällen att träna på att muntligt uttrycka sig på svenska i olika samtalsövningar. Till varje kapitel finns ett antal digitala övningar som tränar och befäster ord och innehåll i kapitlet. För att utveckla förmågan att skriva finns i alla kapitel några tips på hur man kan formulera sig i skrift. Här finns också övningar där eleven själv får skriva meddelanden eller egna texter, både digitalt och med papper och penna. Till varje kapitel hör dessutom en grammatikdel och digitala genomgångar där den svenska grammatiken förklaras på ett tydligt sätt. Så här kan en elev arbeta med varje kapitel i Maxa språket: • Börja med att lyssna och öva på skillnad i uttal av vokaler och konsonanter i

kapitlets uttalsskola. Genom den digitala övningen kan man sedan spela in sitt eget uttal och jämföra med den inspelade rösten. • Lyssna därefter på hur kapitlets nya ord uttalas och betonas. Markera sedan

betoningen i ordlistan som finns i anslutning till texten och översätt orden, om möjligt, till modersmålet. • Fortsätt därefter med att lyssna på de två texterna och se vilket eller vilka ord

som betonas i varje mening. • Efter arbetet med ord och text är det lämpligt att fortsätta med övningarna

som finns efter varje text. Övningarna gör att ordförrådet utvecklas samt befästs. • Därefter kan eleven gå vidare och börja arbeta med grammatiken i boken, titta

på den digitala grammatikgenomgången och sedan göra övningarna.

• Efter grammatikarbetet kan eleven med fördel fortsätta med övningarna i

hörförståelse. • I slutet av kapitlet är det dags att träna på att använda ord och begrepp som

förekommit i kapitlet och samtala på svenska med en kamrat eller i grupp. • När eleven har tränat på att samtala kan hen fortsätta med att göra skriv

övningen som hör till varje kapitel. • Sedan kan du själv eller tillsammans med din elev gå igenom hur arbetet med

kapitlet har fungerat. I lärarhandledningen finns mallar för utvärderingar att skriva ut. • Som avslutning gör eleven det test som hör till kapitlet och som finns i lärar-

materialet. • Om eleven behöver öva mer på någon del i testet är det bra att gå tillbaka i

texten och öva mer på just den delen. I lärarhandledningen finns det även extra övningar för att träna de delar som kan upplevas som svåra. Lycka till!

Detta läromedel

Tips inför arbetet med uttalsskolan I denna bok finns en uttalsskola som består av tjugo lektioner (se alla gula sidor). Uttalsskolan tar upp grunderna i svenskt uttal. Tipsen nedan är bra att ta del av inför arbetet med ditt uttal. Läs igenom dem tillsammans med din lärare.

Lyssna och öva

Sidor som har denna ikon ska du gå igenom tillsammans med din lärare.

• För att du ska förstå svenska språket när det talas behöver du lyssna på språket

och öva ditt eget uttal. • Uttalet behöver inte vara perfekt, men den som lyssnar ska kunna förstå vad

du säger.

De svenska språkljuden • För att bli bättre på att uttala och förstå svenska bör du lyssna efter de långa

språkljuden i orden, eftersom betoningen i de svenska orden oftast ligger där. • Ordbetoningen är viktig för att lyssnaren ska förstå vad du säger. • I det svenska språket finns både långa och korta vokaler och långa och korta

Alla fetstilta ord i uttalsskolan förklaras i ordlistan på s. 307–309.

konsonanter. Det är inte så i alla språk. Det är viktigt att du lär dig uttala skillnaden mellan långa och korta språkljud. Då blir det lättare att förstå ditt uttal. • Öva mycket på ditt uttal så att lyssnaren kan höra skillnad mellan de långa och

de korta språkljuden. • Relationen mellan stavning och uttal är inte detsamma i alla sammanhang, till

exempel ordet lova som uttalas med samma vokalljud som i ordet låna. Flera exempel på detta finns i några av uttalsskolorna.

De svenska vokalerna • Svenska språket har nio långa och nio korta vokaler. • Det är viktigt att göra skillnad på långa och korta vokaler i svenska språket. • För att uttala några av de svenska vokalerna måste du runda läpparna, ibland

på lite olika sätt. Var i munnen vi placerar tungan, hur öppen eller stängd käken är och hur vi formar läpparna påverkar uttalet.

Detta läromedel

Ö U

Ä Å

• Följande vokaler kallas för främre (mjuka) vokaler: < i y e ö ä > • Följande vokaler kallas för bakre (hårda) vokaler: < u o å a >

De svenska konsonanterna • Svenska språket har 18 konsonanter: < p b t d k g m n f v s j l r h > och ng-ljud,

tje-ljud och sje-ljud, som kan stavas på lite olika sätt. Här kan du se IPA-tecknen för alla vokaler.

IPA-tecken (International Phonetic Alphabet) • För att det ska bli enklare att förstå att uttalet av språkljuden varierar kommer

orden i uttalsskolan att skrivas både med latinska bokstäver och med fonetisk skrift (IPA-tecken). • IPA-tecknen skrivs inom snedstreck / / och alltid med små tecken. När

IPA-tecken skrivs inom [ ] visar det hur en enskild talare uttalar ordet eller hur det bör uttalas på standardsvenska. Symbolen < > används för att visa att det är en bokstav, inte språkljudet som beskrivs. Långa språkljud markeras med ett kolontecken efter IPA-tecknet, till exempel /iː/.

Kapitel 1: Det här är jag

I kapitel 1 ska du ❧ svara på enkla frågor om dig och din familj ❧ öva på uttalet av vokalerna å, ö och a ❧ öva på uttalet av konsonanterna g och k ❧ tala om vad du heter i förnamn och efternamn ❧ berätta kort om dig själv och din familj ❧ träna på verben är och har ❧ träna på personliga pronomen ❧ skriva meningar med punkt, frågetecken och stor bokstav ❧ bokstavera ditt namn ❧ skriva och berätta lite om dig själv ❧ träna på att söka på internet

Kapitel 1: Det här är jag

Presentera dig på svenska Vad heter du?

Omar. Jag heter Omar.

Varifrån kommer du?

Syrien. Jag kommer från Syrien.

Vad talar du för språk?

Arabiska. Jag talar arabiska.

Var bor du?

Hässleholm. Jag bor i Hässleholm.

1:1 Skriv dina egna svar på frågorna a. Vad heter du?

b. Varifrån kommer du?

c. Vad talar du för språk?

Öva mer på p resentationer. Öva på frågeorden.

d. Var bor du?

e. Samtala med dina kurskamrater och träna på att fråga och svara.

Kapitel 1: Det här är jag

UTTALSSKOLA 1 I Uttalsskola 1 kommer du att • öva på uttalet av vokalerna å och ö • öva på uttalet av konsonanten g.

Uttalsskolans lektioner ska du gå igenom med din lärare och dina kurskamrater. I det digitala läromedlet hittar du fler exempel och övningar.

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna å och ö För att öva på språkljud, vokaler och konsonanter, är det inte nödvändigt att du alltid förstår orden. Men om det underlättar för dig att förstå orden kan du be din lärare att förklara dem och sedan kan du själv skriva orden på ditt eget språk. Du kan skriva dem här. De svenska å- och ö-vokalerna uttalas med rundade läppar men inte riktigt på samma sätt. Ö-vokalen är lite mera öppen.

Ö Lyssna på vokalen å. Lyssna på vokalen ö.

Öva på skillnaden i uttalet av de båda vokalerna. Använd gärna en spegel när du övar för att se att du gör på rätt sätt. Hur du rundar läpparna är en viktig skillnad för uttalet, annars kan det lätt bli missförstånd i ett samtal. Den långa å-vokalen skrivs med IPA-tecknet /oː/, den korta å-vokalen skrivs /ɔ/. Den långa och den korta ö-vokalen skrivs med samma IPA-tecken /ø/. Om det är den långa vokalen som avses skrivs tecknet med ett kolontecken efter. Om vokalen efterföljs av ett r-ljud används istället /œ/ för att visa att vokalen då vanligtvis är något mera öppen.

Kapitel 1: Det här är jag

Den första vokalen är lång i dessa ord. Börja med att lyssna på dem och öva sedan på uttalet. Om det underlättar för dig att förstå orden kan du be din lärare att förklara dem och sedan kan du själv skriva orden på ditt modersmål. Du kan skriva dem här.

å-vokal låsa

ö-vokal lösa

hår

hör

får

för

råka

röka

lov

löv

son

söner

å-vokal [loːsa] [hoːr] [foːr]

[roːka] [loːv]

[soːn]

IPA-tecken ö-vokal [løːsa] [hœːr] [fœːr]

[røːka] [løːv]

[søːnɛr]

Den första vokalen är kort i dessa ord. Lyssna på orden och öva på uttalet. å-vokal fått

ö-vokal fött

sått

sött

mossa

mössa

dotter

döttrar

öm

å-vokal [fɔtː]

IPA-tecken ö-vokal [føtː]

[mɔsːa]

[møsːa]

[sɔtː]

[dɔtːər] [ɔmː]

[søtː]

[døtːrar] [ømː]

Observera att å-vokalen kan stavas på olika sätt som i de här orden: Lång vokal: låna, sår, lova, son, sova, sovrum Kort vokal: fått, måndag, lott, pojke

En råka.

Kapitel 1: Det här är jag

Öva på uttalet av konsonanten g Bokstaven <g> uttalas som ett bakre g-ljud i dessa ord: gravid glad går gul grotta gammal figur

IPA-tecken [ɡraviːd] [ɡlɑːd] [ɡoːr] [ɡʉːl]

[ɡrɔtːa]

[ɡamːal] [fɪɡʉːr]

Bokstaven <g> uttalas ibland som ett j-ljud: gift – ogift ger gärna helg berg färg gymnasiet

IPA-tecken [jɪft] – [uːjɪft] [jeːr]

[jæːɳa] [hɛlj]

[bærj] [færj]

[jʏmnɑːsɪət]

Bokstaven <g> uttalas som ett j-ljud om vokalen som kommer efter är en främre vokal eller om konsonanten är i slutet av ett ord.

Kapitel 1: Det här är jag

Några olika familjer 1:2 Arbeta med de nya orden a. Börja med att lyssna på orden och säg sedan efter. b. Markera de långa språkljuden genom att dra ett streck under dem i ordlistan här nedan. c. Översätt orden till ditt modersmål. Ditt modersmål Exempel: en son, flera söner en dotter, flera döttrar gift ogift en flicka, flera flickor en pojke, flera pojkar ett efternamn, flera efternamn ett förnamn, flera förnamn inga skild varannan ensam en helg, flera helger sambo gravid första död en änka, flera änkor en änkeman, flera änkemän vuxna

Kapitel 1: Det här är jag

en man, flera män en kvinna, flera kvinnor d. Samtala med en kurskamrat om ordet särbo. Vad är skillnaden mellan sambo och särbo? 1:3 Fem familjer Här ser du några olika personer. De berättar om sig och sin familj. a. Lyssna på texten om de olika personerna. b. Lyssna sedan på varje mening och följ med i texten. Stryk under de ord som betonas. c. Läs texten högt för att träna ditt uttal. Hej! Jag är en man som heter Erik. Jag är gift. Min fru heter Linda. Vi har två barn, en pojke och en flicka. Vi heter Ohlin i efternamn.

Hej! Mitt förnamn är Mariam. Jag är ogift och bor ensam. Jag har inga barn. Jag kommer från Somalia.

Hej! Jag heter Daniel. Jag är skild och har två barn, två flickor. De är nio och elva år och går i skolan. De bor hos mig varannan helg. Hej! Jag heter Sanna. Jag är sambo med Henrik. Jag är gravid och barnet kommer i mars. Det är vårt första barn.

Hej! Jag är en kvinna som heter Samira. Min man är död och jag är änka. Jag har tre vuxna barn, en son och två döttrar. Jag talar arabiska.

Kapitel 1: Det här är jag

1:4 Vem säger vad? Vem säger vad? Skriv rätt namn: Erik, Mariam, Daniel, Sanna eller Samira. Exempel: Jag är sambo och väntar barn.

Sanna

a. Mina barn bor hos mig varannan helg. b. Jag kommer från Somalia. c. Jag heter Ohlin i efternamn. d. Mina barn är vuxna. e. Jag är skild. f. Jag har två barn, en son och en dotter. g. Det är mitt första barn. Öva mer på texten Fem familjer.

h. Jag är ogift. i. Jag talar arabiska. 1:5 Berätta om dig själv a. Säg ditt namn så tydligt att alla hör hur det uttalas och betonas. Säg också tydligt vilket land du kommer ifrån. Exempel: Jag heter Sofia och jag kommer från Polen. b. Skriv nu om dig själv. Ta hjälp av orden: gift skild sambo/särbo änka/änkeman ensamstående

Vad heter du i förnamn? Vad heter du i efternamn ? Jag är

Kapitel 1: Det här är jag

De vanliga verben är och har Här ser du några exempel när vi använder är. Lina är 28 år. Hussein är gift. Han är min bror. Marwah är trött. Det är varmt ute. Här är några exempel när vi använder har. Alissa har två barn. Emil har en syster. Familjen har en bil. Ahmed har ett hus. Min lägenhet har tre rum.

Är du gift?

Har du barn?

Ja, jag är gift med Elin. Ja, jag har två barn.

Kapitel 1: Det här är jag

UTTALSSKOLA 2 I Uttalsskola 2 kommer du att • öva på uttalet av vokalerna a och å • öva på uttalet av konsonanten k.

Öva på skillnaden i uttalet av vokalerna a och å Nu ska du lyssna och öva mer på skillnaden mellan långa och korta språkljud, framför allt vokalerna a och å. Den långa a-vokalen uttalas med en lätt läpprundning, medan den korta a-vokalen uttalas utan läpprundning. De två a-vokalerna låter inte lika på svenska. Lyssna på långa a-vokalen.

Lyssna på korta a-vokalen.

Långa a.

Korta a.

Observera att IPA-symbolen för den långa a-vokalen är /ɑː/ och IPA-symbolen för den korta a-vokalen /a/. Genom att läsa IPA-tecknen får du en förståelse för skillnaden i uttalet. Vokalen <å> uttalas med rundade läppar. Stavningen kan variera i ord med å-vokalen, framför allt hos den korta å-vokalen. Den långa å-vokalen skrivs /oː/ och den korta å-vokalen /ɔ/.

Å Lyssna på vokalen å.

Kapitel 1: Det här är jag

Den första vokalen är lång i orden nedan. Lyssna på dem och öva på att uttala dem.

a-vokal har

å-vokal hår

var

vår

tal

tål

lag

låg

a-vokal [hɑːr] [vɑːr]

IPA-tecken å-vokal [hoːr] [voːr]

[tɑːl]

[toːl]

[lɑːɡ]

[loːɡ]

Om det underlättar för dig att förstå orden kan du be din lärare att förklara dem och sedan kan du själv skriva orden på ditt modersmål. Du kan skriva dem här.

Den första vokalen är kort i följande ord. Lyssna på dem och öva på uttalet. a-vokal satt

å-vokal sått

kamma

komma

fall

fåll

kallt

kort (motsats till lång)

gammal

måndag

a-vokal [satː]

IPA-tecken å-vokal [sɔtː]

[falː]

[fɔlː]

[kamːa] [kalːt]

[ɡamːal]

[kɔmːa] [kɔʈː]

[mɔnːdɑːɡ] eller [mɔnːda]

I orden nedan finns både lång och kort a-vokal. Lägg märke till skillnaden i uttalet. IPA-tecken kamrat arabiska Somalia kaka

[kamrɑːt]

[arɑːbɪska] [sʊmɑːlɪa] [kɑːka]

Kapitel 1: Det här är jag

Öva på uttalet av konsonanten k Bokstaven <k> uttalas som ett bakre k-ljud i dessa ord. Börja med att lyssna på orden nedan och öva därefter på uttalet. kvinna kul burk flaska kopp flicka kallt kort

IPA-tecken [kvɪnːa] [kʉːl]

[bɵrk]

[flaska] [kɔpː]

[flɪkːa] [kalːt] [kɔʈː]

Bokstaven <k> uttalas ibland som ett tje-ljud. Börja med att lyssna på orden nedan och träna sedan på uttalet. IPA-tecken kind [ɕɪnd] kök kär körkort

[ɕøːk] [ɕæːr]

[ɕœːrkʊʈ]

Observera att i orden kök och körkort uttalas den första bokstaven <k> som ett tje-ljud och den andra bokstaven <k> som ett k-ljud. Du kan läsa mera om detta i Uttalsskola 6 i kapitel 3. Bokstaven <k> uttalas med ett k-ljud när det kommer en bakre vokal (< u, o, å eller a >) efter. Bokstaven <k> uttalas med ett tje-ljud när det kommer en främre vokal (< i, y, e, ö eller ä >) efter. När bokstäverna <ck> står tillsammans uttalas de som ett långt k-ljud i ord som flicka och tack. Bokstaven <k> finns också i uttalet av bokstaven <x> som uttalas med två språkljud k+s som i orden vuxna, läxa, lax och Alexander. IPA-tecken: [vɵksna], [lɛksa], [laks] och [alɛksanːdɛr] 22

Kapitel 1: Det här är jag

Vem är Imad? 1:6 Arbeta med de nya orden a. Börja med att lyssna på orden och säg sedan efter. b. Markera de långa språkljuden genom att dra ett streck under dem i ordlistan här nedan. c. Översätt orden till ditt modersmål. vem en kamrat, flera kamrater är har ett syskon, flera syskon en bror, flera bröder en syster, flera systrar en familj, flera familjer ett kök, flera kök en lägenhet, flera lägenheter ett rum, flera rum måndag (en) höst kallt gymnasiet trivs glad ett år, flera år gammal en flickvän, flera flickvänner ett körkort, flera körkort

Kapitel 1: Det här är jag

1:7 Lina berättar om sin kamrat Imad a. Lyssna på texten om Imad. b. Lyssna sedan på en mening i taget och följ med i texten. Stryk under de ord som betonas. c. Fyll sedan i är eller har. d. Läs nu texten högt för att träna ditt uttal.

Imad är 18 år. Han två syskon. Han en bror och en syster. Imads familj en lägenhet på fyra rum och kök. Det en stor lägenhet. De tre sovrum. Det måndag i dag. Det höst. Det kallt. Imad går på gymnasiet. Imad glad. Han trivs i skolan. Han en flickvän. Hon heter Mia. Hon 17 år gammal. Familjen en bil. Det en gammal bil. Imad inte körkort. Han ska ta körkort nästa år.

Kapitel 1: Det här är jag

1:8 Rätt eller fel? Läs texten i uppgift 1:7 om Imad igen. Vilka meningar är rätt? Vilka är fel? Sätt kryss. Rätt

Fel

1. Imad har inga syskon. 2. Han har en bror och en syster. 3. Imad bor ensam. 4. Imad bor med sin familj. 5. Familjen har ett hus. 6. Imads mamma heter Mia. 7. Imad går i skolan. 8. Han trivs i skolan. 9. Han är gift med Mia. 10. Imad har körkort.

Öva mer på är och har.

Så här hälsar du 1:9 Prata med en kurskamrat Använd rätt hälsningsfraser vid olika tillfällen under dagen. I fraser som börjar med God uttalas inte alltid den sista konsonanten i ordet God. Hej! God morgon! /ɡʊmɔrːɔn/ God kväll!

/ɡʊkvɛlː/

God natt!

/ɡʊnatː/

Hur hälsar man på ditt modersmål?

Kapitel 1: Det här är jag

1:10 Repetera orden i Några olika familjer och Vem är Imad? Öva mer på orden i kapiteltexterna.

Gå tillbaka till de nya orden på sidorna 16 och 23. Repetera orden och gör sedan övningarna 1:11, 1:12 och 1:13. 1:11 Vad betyder orden? Sätt kryss för rätt svar. a. En helg är 1. alla dagar i veckan 2. fem dagar i veckan 3. lördag och söndag b. En sambo 1. bor hemma med sin familj 2. bor tillsammans med sin partner men är inte gift 3. bor ensam c. En son är 1. någons barn som är en pojke 2. en syster 3. någons barn som är en flicka d. En gravid person 1. har ett barn 2. väntar barn 3. har vuxna barn e. En änka är 1. en gift kvinna 2. en skild kvinna 3. en kvinna vars man är död

Kapitel 1: Det här är jag

1:12 Välj ett ord som passar i meningen Fyll i orden. Exempel: Lina har en

kamrat . Han heter Imad.

a. Samira har en dotter på 24 år och en son på 27 år. Hennes dotter och son är . b. Han har två , en bror och en syster. c. De har en på tre rum. d. När Imad blir 18 år ska han ta . e. Imad bra i skolan. 1:13 Skriv meningar med orden Läs orden och skriv egna meningar. Exempel: (heter)

Jag heter Lottie.

a. (är) b. (har) c. (efternamn)

Kapitel 1: Det här är jag

Personliga pronomen Vi använder personliga pronomen i stället för namn på personer eller saker. Till exempel kan vi i stället för Lottie, som är ett namn på en kvinna, säga hon och istället för Marcus, som är ett namn på en man, säga han. Personliga pronomen en

flera

jag

vi (jag och du)

ni (du och du)

han (en pojke eller en man) hon (en flicka eller en kvinna)

de (han och han, hon och hon, han och hon, den och den)

hen (när man inte vet om personen är en han eller hon, eller när någon inte vill kalla sig han eller hon) den (en-ord, till exempel en familj) det (ett-ord, till exempel ett rum) man (alla) Exempel: Jag heter Lottie. Var bor du? Yousef kommer från Eritrea. Han talar tigrinja. Mia är gift. Hon har två barn. Det börjar en ny elev på måndag. Hen kommer från Somalia. Familjen har en bil. Den står på gatan. Mia och Lars har ett hus. Det är gult. Man får inte röka här. Jag har två barn. Vi bor i en lägenhet med två rum och kök. Du och din familj kan komma på middag. Ni kan komma klockan 18:00. Mina är gift med Mohammed. De har tre barn. Titta på Genomgångsfilm 1 om personliga pronomen i subjektsform.

Kapitel 1: Det här är jag

1:14 Skriv ett pronomen som passar i meningen Nu är det dags att träna på att använda pronomen. Här berättar Amina om sin familj. Skriv det ord som saknas: jag han hon vi de Exempel: Jag heter Amina.

Jag

är gift med Jamal.

a. har två barn, en pojke och en flicka. b. Pojken heter Ammar. är nio år. c. Flickan heter Eman. är sju år. d. Ammar och Eman går i skolan. åker buss till skolan varje dag. e. Jag och Jamal kommer från Syrien och talar arabiska. 1:15 Fyll i rätt pronomen – den, det, de Läs meningarna och fyll i rätt pronomen: den det de Exempel: Han har en penna.

Den

är blå.

a. Elin tar ett glas. står i köket. b. Jag och min man har många vänner. bor i Malmö. c. Fanny har en bil. är gammal och rostig. d. Linus äter tre kakor. är goda. e. Familjen har ett stort bord. står i köket. f. Ahmed köper en bok. kostar 94 kronor.

Öva mer på person liga pronomen.

Kapitel 1: Det här är jag

Det svenska alfabetet Det svenska alfabetet har 29 bokstäver. Här ser du alfabetet med stora bokstäver: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö Vi skriver första bokstaven i alla namn med stor bokstav. Exempel: Lottie Malin Ahmed Lina När vi börjar en ny mening efter punkt skriver vi första bokstaven med stor bokstav. Exempel: Det är en kvinna. Hon heter Sofie. Nu tittar vi på alfabetet med små bokstäver: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö Titta på Genomgångsfilm 2 om alfabetet samt punkt och frågetecken.

Kapitel 1: Det här är jag

1:16 Stor och liten bokstav Titta på alfabetet med stora bokstäver och fyll sedan i de små bokstäverna:

1:17 Ringa in de svenska vokalerna Vilka är de nio vokalerna? Ringa in alla vokaler som du hittar. d e c a g h l i o k t b r å s p u y w m n ä x q f ö j v z 1:18 Vilka vokaler är bakre, vilka är främre? a. Vilka fyra vokaler är bakre (hårda) vokaler?

b. Vilka fem vokaler är främre (mjuka) vokaler?

Kapitel 1: Det här är jag

Punkt och frågetecken När du skriver en mening börjar du med stor bokstav och slutar med punkt. (.) Exempel: Han heter Simon. När du skriver en fråga börjar du också med stor bokstav men du slutar med frågetecken. (?) Exempel: Vad heter du?

1:19 Punkt eller frågetecken? Hur slutar meningen? Skriv punkt (.) eller frågetecken (?) a. Vad heter du b. Jag heter Lottie c. Varifrån kommer du d. Jag kommer från Syrien e. Var bor du f. Jag bor i Lund Öva på punkt och frågetecken.

g. Vad talar du för språk h. Jag talar arabiska

Kapitel 1: Det här är jag

Här bor Martin 1:20 Arbeta med orden till texten a. Börja med att lyssna på orden och säg sedan efter. b. Markera de långa språkljuden genom att dra ett streck under dem i ordlistan här nedan. c. Översätt orden till ditt modersmål. en lägenhet, flera lägenheter gult en våning, flera våningar andra en balkong, flera balkonger nära fin trivs en affär, flera affärer en station, flera stationer

Kapitel 1: Det här är jag

1:21 Stor bokstav och punkt Läs texten nedan och skriv om den med stor bokstav och punkt på raderna nedanför. Tänk på att skriva stor bokstav i alla namn och efter punkt. jag heter Martin andersson jag bor på nygatan i hässleholm huset är rosa och har tre våningar jag bor på andra våningen min lägenhet har tre rum och kök jag har också en liten balkong jag bor nära centrum och det är bra jag har nära till affärer och till stationen min lägenhet är fin och jag trivs bra

1:22 Stava ditt namn Träna på att bokstavera ditt förnamn och ditt efternamn tillsammans med en kamrat. Exempel: – Jag heter Martin. Mitt namn stavas M-A-R-T-I-N.

Kapitel 1: Det här är jag

Träna hörförståelse 1:23 Lyssna på vokalerna Svenskan har nio långa vokaler. Skriv vokalen du hör. 1.

5. 6.

1:24 Vilken vokal saknas? Lyssna på orden. Vilken vokal saknas? a. h s

g. br d

m. st r

b. f l

h. pr s

n. t d

c. v g

i. f t

o. l s

d. f ra

j. t r

p. l k

e. t g

k. s r

q. b r

f. sk r

l. m r

r. s k

1:25 Rätt eller fel? Lyssna på personerna som presenterar sig och kryssa sedan i rätt eller fel efter påståendena. a. person 1 Rätt

Fel

1. Han heter Bashir i förnamn. 2. Han heter Mehmet i förnamn. 3. Han är gift. 4. Han är ogift. 5. De talar turkiska hemma. 6. De talar arabiska hemma. 7. Mehmet läser svenska och datakunskap.

Kapitel 1: Det här är jag

b. person 2 Rätt

Fel

Rätt

Fel

Rätt

Fel

1. Hon heter Ming i förnamn. 2. Hon heter Wang i efternamn. 3. Hon studerar kinesiska. 4. Hon läser medicin. 5. Hon är skild. 6. Hon är ogift. 7. Hon har ett barn. c. person 3

1. Han heter Alexander i efternamn. 2. Han läser svenska för invandrare. 3. Han jobbar på en byggfirma. 4. Han är skild. 5. Han har tre barn. 6. Han bor tillsammans med sina barn. 7. Han kommer från Rumänien. 8. Han talar albanska med barnen. d. person 4

1. Han heter Mustafa i förnamn. 2. Han kommer från Afghanistan. 3. Han är gift med Elin. 4. Han är sambo med Elin. 5. Han talar dari. 6. De har ett barn. 7. De väntar barn. 8. Han arbetar på en restaurang.

Kapitel 1: Det här är jag

1:26 Kan du bokstavera namnet? Här bokstaverar sex personer sina namn. Lyssna och skriv namnet som du hör personen bokstavera. Kom ihåg att det är skillnad på att uttala språkljuden och att säga bokstäverna när ord och namn ska bokstaveras.

a. Förnamn

b. Förnamn

Efternamn

c. Förnamn

d. Förnamn

Efternamn

e. Förnamn Efternamn

Efternamn

f. Förnamn Efternamn

Kapitel 1: Det här är jag

Samtala 1:27 Lyssna på orden till bilderna Lyssna på orden. Markera sedan det betonade språkljudet i ordet med ett streck.

Tema: Öva på tema orden för kapitel 1.

Exempel:

bröd

kaffe

socker

potatis

kaka

mjölk

banan

vin

choklad

mat

öl

äpple

vatten

juice

1:28 Vad vill du ha? a. Vad ser du på bilden? Prata med en kamrat och skriv orden vid rätt bild. Se orden ovan. Läs sedan orden och lyssna på varandra.

Kapitel 1: Det här är jag

b. Träna nu på att samtala tillsammans med din kamrat. Börja med att först lyssna på några exempel. Titta på orden i uppgift 1:28a och träna på att fråga och svara. Du frågar: Vill du ha …? Din kamrat svarar: Ja tack. / Ja, gärna. / Nej tack. Exempel:

A: Vill du ha kaffe?

B: Ja, gärna!

Jag har pratat med: .

Kapitel 1: Det här är jag

Träna mer på att skriva 1:29 Vem är du? a. Samtala med en kamrat och berätta om dig själv och din familj. b. Skriv nu åtta meningar och berätta lite om din familj och dig själv. Tänk på att skriva meningarna med punkt och stor bokstav.

c. Läs sedan din text för en kurskamrat.

Sök på internet 1:30 Berätta om ett land Använd Google eller Bing. Sök upp ett lands flagga och skriv sedan ut den. Skriv vilket land i sökrutan Skriv in landet och ordet ”flagga” i sökrutan. Exempel: Eritreas flagga. Berätta sedan i helklass vilket land som flaggan representerar, landets språk och huvudstad och i vilken världsdel (Europa, Asien, Afrika, Sydamerika, Nordamerika, Oceanien och Antarktis) landet ligger.

Maxa språket

Sfi B

– med uttalet i fokus Maxa språket är ett basläromedel som vänder sig till elever som studerar sfi B på studieväg 2. Läromedlets mångsidighet hjälper eleverna att utveckla färdigheter som behövs för att uppnå en grundläggande nivå i svenska språket. Ett funktionellt och begripligt språk är en viktig utgångspunkt för en god kommuni kation. Ett fokusområde i Maxa språket är det talade språket och i läromedlet ingår en uttalsskola som består av tjugo lektioner, två lektioner i varje kapitel. I uttalsskolan får eleverna träna på uttalet av svenska språkljud och svensk prosodi. Här får de lära sig hur ord i svenskan betonas och hur uttal och stavning hänger ihop. Arbetsgången i de olika kapitlen är tydlig och strukturerad och eleverna får arbeta med uttal, grammatik, läsförståelse, ordkunskap, hörförståelse och samtalsövningar som är kopplade till de olika kapitlens innehåll. I varje kapitel får eleverna även träna på att skriva texter, till exempel kortare beskrivningar, meddelanden, mejl och sms. Elevpaketet till Maxa språket består av en tryckt bok och ett digitalt läromedel. I det digitala läromedlet finns textboken inläst med autentiskt tal och textföljning. Här finns också övningar som tränar till exempel kapitelord, grammatik och uttal. Digitalt finns även grammatikfilmer som kan användas för genomgångar och repetition. Till Maxa språket finns en lärarhandledning som innehåller bland annat tips på hur du kan arbeta med materialet, kapiteltest, extra övningar för att befästa innehållet, muntliga övningar och utvärdering för varje kapitel.

Margaretha Svensson Olofsson är legitimerad lärare i sfi och svenska som andraspråk. Hon har under många år undervisat i sfi på de olika nivåerna A till D. Margaretha har även flera års erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk i grundskolan samt på gymnasieskolans introduktionsprogram. Elisabeth Zetterholm är fil.dr i fonetik och biträdande professor i svenska som andraspråk vid Linköpings universitet. Hennes forskning har bland annat inriktning mot uttal och uttalsundervisning i ett flerspråkighetsperspektiv hos vuxna inlärare.

Art.nr 45088

studentlitteratur.se