9789147084647

ISBN 978-91-47-08464-7 © 2008 Författarna och Liber AB

FÖRLÄGGARE : REDAKTÖR :

Emma Stockhaus

Katarina Isaksson

GRAFISK FORM : PRODUKTIO n:

Birgitta Dahlkild

Kenneth Olsson

Första upplagan 1

REPRO :

Repro 8 AB, Nacka

TRYCK :

Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll

Inledning 8 del i 21

Intersektioner – maskulinitet, klass, etnicitet, ålder och sexualitet 21 Läxläsning, provplugg och social status 22 – vad gör elitens söner i skolan?

Av Anne-Sofie Kalat Killar som kallas invandrare 39 Av Rickard Jonsson Sluta gnälla som en bebis och va’ en stor kille nu! 57 – ålder, kön, och normalitetsskapanden Av Anette Hellman

del ii 73

Maskulinitets- och femininitetsgöranden 73 Kan Batman vara rosa? 74 – färg, rörelser och röst som markörer då förskolbarn ”gör” kön Av Anette Hellman Att vara cool på rätt sätt 93 – cool som distinktion, interaktion och förkroppsligad praktik Av Marie Nordberg ”Sven är större och starkare, så det blir han som får bestämma” 117 – lärare som medskapare av könsidentitet Av Ann-Sofie Holm

Prästerna och pedagogiken på Bona 133 – mellan kontroll och kreativitet Av Renée Frangeur Jag bryr mig inte! 151 – om stereotyp maskulinitet och andra kommunikativa verktyg bland killar på ett högstadium Av Rickard Jonsson

del iii 169

Utmaningar och förändringsmöjligheter

169

Skapandets ramar 170 – könskonstruktioner och överskridanden i skolans musik- och bildundervisning Av Tomas Saar Filmmänniskor och datornördar 189 – pojkars identitetsskapande genom fiktionstexter Av Christina Olin-Scheller Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen 205 – om vikten av att också berätta de andra historierna Av Marie Nordberg & Tomas Saar

Författare Renée Frangeur är fil.dr i historia med genusinrikting och lektor vid Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet. Hon disputerade 1999 med avhandlingen Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige och har medverkat i en mängd antologier och tidskrifter. Den senaste boken heter Pojkar, pli och pedagogik.

Vanart och manligheter på Bonaanstalten 1905–1948 (Carlssons, 2007). Renée har en bakgrund som folkhögskolelärare.

Anette Hellman är doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och utbildad förskollärare. Anette har ingått i forskningsprojektet Att göras till ”riktig pojke” vid Karlstads universitet och medverkat i antologin Manlighet i fokus (Liber, 2005). Hennes kommande avhandling handlar om förskolebarns konstruktion av maskuliniteter.

Ann-Sofie Holm är fil.dr i pedagogik och verksam som forskare och lärare vid Högskolan i Borås. Hon är utbildad grundskollärare och har lång yrkeserfarenhet från skolan. Ann-Sofie disputerade 2008 vid Göteborgs universitet med avhandlingen Relationer i skolan. En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9.

Rickard Jonsson är forskare vid CEIFO (Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer), Stockholms universitet. Han disputerade 2007 med avhandlingen Blatte betyder kompis (Ordfront, 2007), som diskuterar språkanvändning, maskulinitet och konstruktionen av ”invandrarkillen” i en högstadieskola. Rickard, som har en bakgrund som gymnasielärare, har medverkat i flera antologier om ämnet förbjudet språk, etnicitet och maskulinitet. I ett pågående projekt undersöker han pojkars i relation till flickors sämre måluppfyllelse i en multietnisk skola.

6

Anne-Sofie Kalat är doktorand i utbildningssociologi vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Anne-Sofie forskar om relationerna mellan genus, klass, kunskap och skola. Hon har tidigare medverkat i antologin I kunskapens namn (Lärarförbundet, 2007) och i tidskriften Fronesis temanummer ”Mannen” (2001) och ”Kunskap” (2006), i den senare även som redaktör. Hennes kommande avhandling handlar om gymnasieelevers konstruktion av maskuliniteter, ålder och klass.

Marie Nordberg (redaktör) är fil.dr i etnologi och verksam som forskare vid Centrum för Genusforskning, Karlstads universitet. Marie har forskat om män och maskulinitet sedan 1996 och disputerade 2005 med en avhandling om män i kvinnligt kodade yrken, Jämställdhetens spjutspets? (Arkipelag, 2005). Hon har medverkat i ett flertal antologier och var redaktör för Manlighet i fokus (Liber, 2005). Den nuvarande forskningen handlar om pojkar, maskulinitet och skola, män och mode samt om män och pojkars erfarenheter av våld. Marie är utbildad förskollärare och har lång yrkeserfarenhet.

Christina Olin-Scheller är fil.dr och lektor i litteraturvetenskap med inriktning på didaktik. Hon är verksam som forskare och lärare vid Karlstads universitet. Christina disputerade 2007 med avhandlingen Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Hon är engagerad i forsknings- och utvecklingsfrågor kring text och läsning ur ett didaktiskt perspektiv och medverkar bland annat i forskningsprojektet Bortom bokens begränsningar – ungdomars möten med fiktionstext på nätet. Christina har en bakgrund som grundskollärare och gymnasielärare.

Tomas Saar är fil.dr i pedagogik. Tomas forskar och undervisar i pedagogik vid Karlstads universitet och har en bakgrund inom det estetiska och konstpedagogiska området. Han disputerade 1999 med avhandlingen Musikens dimensioner och är författare till forskningsrapporten Konstens metoder och skolans träningslogik. Under de senaste åren har han forskat med inriktning på pojkar, maskulinitet och skola. Tomas är utbildad förskollärare.

7

Inledning

❥ Marie Nordberg Om flickor tidigare stått i centrum för jämställdhetsinsatser och pojkar främst diskuterats som ett hinder för flickor, så har en förskjutning ägt rum de senaste åren. Genom de internationella kunskapsmätningarna och den svenska betygsstatistiken har också pojkar, deras problem och framtida möjligheter hamnat på den svenska jämställdhetsagendan.

Hösten 2005 publicerade Myndigheten för skolutveckling en rapport om könsskillnader i skolprestationer, där undervisningsrådet Mats Björnsson väckte frågan om de uppmätta betygsskillnaderna kunde förklaras med att rådande maskulinitetsnormer inte är förenliga med skolarbete och är en effekt av en spridd manlig ”antipluggkultur”.1 Ett drygt halvår senare publicerade Skolverket rapporten Könsskillnader i skolprestationer, där olika hypoteser statistiskt prövades som kunde förklara varför flickor som grupp, förutom i idrottsämnet, uppnådde högre betyg än pojkar i skolan.2 I anslutning till rapporten lades också en forskarbilaga ut på Skolverkets hemsida. I den animerade debatt som följde på betygsmätningarna höjdes såväl röster som pläderade för en maskulinisering av skolans ämnen, som röster som argumenterade för att försöka förändra pojkars beteenden genom olika genuspedagogiska åtgärder.3 I förskolan hade pojkars handlingsmönster redan uppmärksammats genom det jämställdhetspedagogiska arbetet som bedrivits på förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle.4 Hösten 2006 anordnade Myndigheten för skolutveckling två större konferenser och samma år presenterades också på regeringens uppdrag en arbetsgrupp vid myndigheten ett åtgärdsförslag för att minska betygsskillnaderna.5 I skriften påpekades vikten av att bredda kunskapsbasen genom att lyfta fram den svenska forskning som pågår inom området. Denna bok, där du möter merparten av de 8

maskulinitetsforskare som hösten 2006 samlades i Karlstad för att diskutera sin pågående forskning, kan ses som ett försök att tillgodose detta behov av ny kunskap.6

Serien och bokens inriktning Boken är den andra delen i en serie som på ett relativt lättillgängligt sätt vill förmedla ny och pågående svensk, nordisk och internationell kunskapsbildning inom området maskulinitet och skola till pedagoger, politiker, tjänstemän och en intresserad allmänhet. Den första delen i serien, Manlighet i fokus (Liber, 2005), introducerade nyare genus- och maskulinitetsteori genom att beskriva teorierna och visa på deras användbarhet. Denna andra del har inte samma abstraktionsnivå, utan är huvudsakligen inriktad på etnografiska studier och på att presentera resultat av pågående klassrumsforskning.

Här har författarna istället strävat efter att minimera de teoretiska diskussionerna till förmån för en mer lättillgänglig och beskrivande framställningsform. Dessutom har boken en bredare ansats genom att den presenterar forskning från såväl förskola, grundskola som gymnasium. Böckerna kompletterar därmed varandra.

För att underlätta läsningen presenteras i detta inledningskapitel forskningsområdets inriktning, författarnas ställningstaganden, några centrala begrepp samt bokens tematiska indelning och innehåll.

Maskulinitet i förskola och skola Som den forskning som finns inom området visar, är förskolan och skolan en viktig social miljö, där elever och lärare möts, kamratgrupper skapas och en mängd sociala ordningar och kategoriindelningar upprepas och förhandlas. Förskolan och skolan kan därmed ses som en viktig normproducent, men också som en plats där normer, den idag rådande könsordningen och de meningar och stereotyper som historiskt knutits till kategorierna pojke och flicka återkommande utmanas och omförhandlas. Området maskulinitet och skola är brett.

En maskulinitetsanalys av förskolan och skolan problematiserar 9

mycket av det som vi idag ser som självklart. Genusforskare har exempelvis pekat på hur skolans organisation, läroplan, kunskapssyn och undervisningsmodeller bygger på och genomsyras av en manligt kodad modell där rationalitet, effektivitet, mätbarhet och objektivitet länge utgjort och fortfarande utgör viktiga värden.7 Omvänt har förskolan betraktats som kvinnligt färgad.8 I denna bok har vi dock främst riktat analyserna mot de förståelser som skapas och fastläggs, men också utmanas i de interaktioner – eller sociala samspel – i form av samtal och handlingar som dagligen äger rum i förskolor och skolor runt om i landet. Även om bokens fokus ligger på pojkar och maskulinitetskonstruktioner, så är också flickor synnerligen närvarande i bokens texter.

Maskulinitetsforskningen är inriktad på att undersöka vilka effekter maskulinitetsskapandet och de rådande maskulinitetsnormerna har för såväl pojkar och flickor som för samhället i stort. Analyserna i boken har därför inriktats både på de dominansförhållanden som skapas mellan könen och de rangordningar och normaliseringar som skapas inom könskategorierna. Som sociologen Raewyn Connell påpekat, vars teorier haft stort genomslag inom forskningsområdet, utgör förskolan och skolan ett av flera viktiga och normskapande sammanhang, där maskulinitet och femininitet pågående görs och individer ställs mot varandra och rangordnas.9 I förskolan och skolan skapas såväl ”coola killar” och ”tuffa tjejer” som ”fegisar”, ”töntar” och ”problematiska” tjejer och killar.

Connell menar att förskolan och skolan både är en organisation där vissa budskap om kön och sexualitet förmedlas och en plats där en mängd aktörer är delaktiga i ett ständigt pågående rangordnande identitetsskapande och görande av maskulinitet, femininitet, etnicitet, klass och sexualitet. I detta pågående menings- och identitetsskapande är skolan och förskolan inte isolerade från det övriga samhället.

Budskap, handlingar och normer flödar både in och ut från skolan.

Lärare och elever vistas inte bara i skolan, de gör också andra saker, tar del av en mängd budskap och bemöts och positioneras på en mängd olika sätt som de bär med sig in i skolan. Omvänt flödar också de normer och identifikationer som skapas i förskolan och skolan 10

in i andra sammanhang. I samvaro med andra individer, både i och utanför förskolan och skolan, förmedlas en mängd, ofta motstridiga, budskap om vilka vi är, vilka vi kan bli och hur vi bör agera.

Som den engelske pedagogikforskaren Máirtín Mac an Ghaill visat kan en mängd olika identifikationer, maskulinitetsdefinitioner och handlingsmönster urskiljas såväl i lärargrupper som i elevgrupper, vilket skapar en komplex väv av genusrelationer.10 Eller skilda genusregimer, vilket är den beteckning som Connell använder för att tydliggöra den skillnad i könsrelationer som ibland kan skönjas mellan olika arbetsplatser, skolor och organisationer.11 De skilda identifikationer och maskulinitets- och femininitetsförståelser som finns såväl bland pedagoger som bland barn på en förskola och elever på en skola skapar också, som Mac an Ghaill visar, olika uppfattningar om kunskap och skilda inställningar till skolarbete. Mac an Ghaills forskning visar också, liksom de resultat som presenteras i boken Young Masculinities, att maskulinitetsgörandet – precis som görandet av femininitet – är intimt sammanlänkat med den normerade heterosexualiteten.12 Förutom att problematisera och kritiskt undersöka hur individers liv formas och begränsas av rådande maskulinitets- och femininitetsnormer, är det i maskulinitetsforskning – precis som i annan genusforskning – viktigt att uppmärksamma förändring, ett ställningstagande som också genomsyrar denna bok.

Författarnas utgångspunkter och några viktiga begrepp Även om bokens författare kommer från olika discipliner som pedagogik, etnologi, historia, sociologi och litteraturvetenskap och delvis tillämpar skilda teorier, finns en gemensam förankring i feministisk teoribildning och kritisk maskulinitetsforskning.13 Dessutom finns en gemensam syn på kön som något som pågående blir till i sociala interaktioner, vilket ofta beskrivs som ett ”doing gender-perspektiv”.

Maskulinitet och femininitet ses alltså inte som några medfödda och fasta identiteter, utan som något som pågående skapas, ges mening 11

och omvandlas genom att knytas till vissa förståelser, handlingar, ord och markörer. För att synliggöra detta pågående meningsskapande används i kapitlen beteckningar som ”att göra kön” och ”könsgörandet”. Att beteckna en person, ett beteende eller ett ting som manligt eller kvinnligt benämns ”att köna”.

Författarna utgår också ifrån att maskulinitet och femininitet är relationella, att pojkar och flickor, maskulinitet och femininitet, skapas i relation till varandra, och att könsskapandet är situationellt – skiftande och beroende av situation. Som bokens författare visar finns det inte bara en, utan ett flertal maskulina och feminina positioner som elever och lärare kan praktisera och även växla mellan. Dessa positioner ges dock sällan samma värde. En rangordning skapas ofta, där vissa sätt att vara pojke och flicka premieras och normaliseras, medan andra underordnas och ges mindre status.

Flera av bokens författare uppmärksammar språkets betydelse och utgår ifrån att indelningen i två motsatta kön och de språkliga beteckningar som vi använder är performativa.14 Det innebär att kategoriindelningar och ord inte bara speglar och beskriver en given verklighet, utan också skapar den verklighet och de identiteter som beteckningarna säger sig beskriva och vara uttryck för. Rickard Jonsson diskuterar till exempel i sitt ena bidrag hur beteckningen ”invandrarkille” används, hur den skapar vissa förståelser och fixerar en grupp killar i de stereotyper som är kopplade till denna beteckning.

Jonsson, som fokuserar på lärares och killars språkbruk, använder sig av beteckningen kommunikativa resurser för att visa hur individer aktivt gör bruk av etablerade formuleringar när de ”skapar sig” som en viss sorts person.

I flera bidrag undersöks skapandet av könskomplementaritet. Tanken om könskomplementaritet kan enkelt förklaras som en förståelse där pojkar och flickor tillskrivs motsatta egenskaper, intressen och beteenden. Ann-Sofie Holm, Anette Hellman och Tomas Saar visar exempelvis hur pojkar och flickor i lek- och undervisningssituationer görs till varandras motsatser. I Holms, Hellmans och Saars bidrag diskuteras både pojkar och flickor. I andra bidrag är analysen mer specifikt inriktad på pojkar och på hur maskulina identifikationer, 12

dominansförhållanden och rangordningar skapas, förhandlas och utmanas av pojkar i olika åldrar. Renée Frangeur diskuterar exempelvis vilka olika maskulinitetspositioner som praktiserades och möjliggjordes av de män som i början av nittonhundratalet undervisade och fostrade pojkar på en uppfostringsanstalt. Även i Marie Nordbergs, Rickard Jonssons och Christina Olin-Schellers bidrag ligger tyngdpunkten huvudsakligen på det manliga könsgörandet.

Under de senaste åren har svenska genusforskare alltmer kommit att intressera sig för hur olika maktordningar som rangordnar individer är sammanflätade. Barn, elever och skolans personal är ju inte enbart kategoriserade efter kön, de positioneras också genom andra tillhörigheter som etnicitet, ålder, sexualitet och social position. Intresset för hur olika kategoriseringar samverkar är inte nytt.

I sociologen Raewyn Connells maskulinitetsteori utpekas exempelvis etnicitet, klass och sexualitet som viktiga komponenter i den pågående statusgivande rangordningen av män och maskuliniteter.15 Connell tillskriver dock könsordningen mer vikt än andra ordningar. I den nyare forskningsinriktning som benämns intersektionalitet förespråkas ett något öppnare analytiskt fokus, där det inte på förhand förutsätts vilken maktordning som har störst betydelse i en viss situation.16 Det centrala i en intersektionell analys är dock, som också Connell förordar, att undersöka hur olika särskiljande kategoriseringar genom att samverka – eller interagera – rangordnar och fixerar individer i vissa positioner och ger dem skilda handlingsmöjligheter.

I flera av bokens avsnitt görs intersektionellt inriktade analyser.

Anette Hellman undersöker till exempel hur ålder interagerar med kön på förskolan, Anne-Sofie Kalat belyser hur maskulinitet och klass sammanflätas i en gymnasieklass och Rickard Jonsson tar upp hur maskulinitet och etnicitet interagerar i en niondeklass.

Bokens struktur och innehåll Bokens kapitel är indelade i tre tematiska delar. I den första, Intersektioner, diskuteras hur maskulinitet samverkar med social position (klass), etnicitet och ålder. Avsnittet inleds med Anne-Sofie Kalats 13

analys av hur klass och maskulinitet interagerar när några killar på gymnasieskolans naturvetenskapliga program diskuterar sin inställning till skolan och skolarbete. Som Kalat påpekar, handlar inte ett avståndstagande till skolarbete givet om en antipluggkultur. För några av pojkarna i den klass hon följde var undvikandet av läxläsning på skoltid, festande, auktoritetsutövning och oviljan att svara på enkla frågor en strategi som gjorde det möjligt att framställa sig som mer kompetent och som intelligentare än andra elever. I avdelningens andra kapitel undersöker Rickard Jonsson hur maskulinitet och etnicitet sammanflätas i några högstadiepojkars identitetsskapanden.

Beteckningen ”invandrarkille” och de stereotyper som är kopplade till denna beteckning gör att killarna positioneras och bemöts på vissa sätt. Som Jonsson visar, är ”invandrarkille” en identifikation som både skapar samhörighet och en stereotyp som killarna distanserar sig mot. Det tredje kapitlet, författat av Anette Hellman, handlar om interaktioner mellan köns- och åldersordningar på förskolan.

Med utgångspunkt i observationer utförda på två förskoleavdelningar exemplifierar Hellman hur vanliga, och förment könsneutrala, beteckningar som ”bebis” och ”stor” är inflätade i och samverkar med könsordningen. Som analysen visar, normaliseras med hjälp av begreppen skilda beteenden för flickor och pojkar.

I bokens andra del, Maskulinitets- och femininitetsgöranden, snävas analysen in och inriktas mer specifikt på könsgörandet. Här är det görandet av normalitet och avvikelse och de rangordnande distinktioner som upprättas, såväl mellan som inom könskategorierna, som står i centrum. Dels undersöks maskulinitets- och femininitetskonstruktioner som skapas i barn- och elevgrupper, dels undersöks vilka könsförståelser som upprepas av pedagoger och görs i samspelssituationer mellan pedagoger och förskolebarn/elever. Delen inleds med Anette Hellmans analys av hur tre- till femåriga förskolebarn med hjälp av markörer som färger, rörelser och röstlägen gör kön och rangordnar barn i Batmanlekar. I avdelningens andra kapitel diskuteras en annan viktig markör, beteckningen ”cool”. I debatten om pojkars skolprestationer har ”cool” ofta likställts med ett manligt avståndstagande till skolarbete. Detta antagande problematiseras 14

dock i Marie Nordbergs analys av hur pojkar i förskoleklass, grundskola och gymnasium använder beteckningen. Som Nordberg visar kan begreppet både distansera och motivera till skolarbete. I kapitlet diskuteras också pojkars risktagande och våldsutövande.

I Ann-Sofie Holms bidrag flyttas analysens fokus från barns och ungdomars förhandlingar till lärares handlingar. Som Holm visar, upprepas och fixeras ofta stereotyper i lärares informella samtal med elever. I kapitlet diskuteras också mognadsbegreppet. Genom att pojkar förutsätts att vara mindre mogna än flickor rättfärdigas ofta handlingar, som om de utfördes av flickor skulle te sig mer problematiska.

I Renée Frangeurs historiskt inriktade bidrag är det också pedagogerna och deras handlingar som står i centrum. Genom att granska årsberättelser och andra dokument från en uppfostringsanstalt, undersöker Frangeur vad de präster som ansvarade för den pedagogiska verksamheten tilläts göra samt vilka maskulinitetspositioner som möjliggjordes för såväl prästerna som de intagna pojkarna. I Frangeurs analys problematiseras antagandet om att mer disciplin, fler läxor och hårdare kontroll är det bästa medlet för att få ordning på ”busiga” pojkar. I och med att Frangeur använder sig av en organisationsinriktad analys belyser hon också på ett annat sätt än de övriga författarna hur individers handlingar alltid äger rum innanför vissa organisatoriska ramar. I kapitlet visar hon hur förändringsmöjligheter – förutom att försvåras av etablerade sätt att tänka – även begränsas av lagstiftning, direktiv och verksamhetens ekonomiska ramar.

I det sista bidraget i bokens andra del gör Rickard Jonsson en omtumlande analys av några högstadiepojkars avståndstagande från skolarbete. Jonsson menar att pojkarnas provokativa sätt att bemöta lärare och diskutera skolarbete mer kan förstås som en kommunikativ strategi och en reaktion mot skolans rangordnande bedömning av elever, än som ett reellt avståndstagande från skolans kunskapserbjudande. Jonssons diskussion om vikten av att utmana invanda förklaringar leder också vidare till bokens avslutande del.

I Utmaningar och förändringsmöjligheter är analysen inriktad på att lyfta fram och ge förslag på metoder och undervisningsinnehåll, 15

som tonar ned skillnadsskapandet mellan könen och i högre grad än idag anknyter till sammanhang som pojkar och flickor är delaktiga i på raster och på fritiden. Dessutom problematiseras i denna del den könsmodell som ofta upprepas i genusforskning och i jämställdhetsrapporter och som utgör utgångspunkt för den kompensatoriskt inriktade genuspedagogiken.

Eftersom både skapande ämnen och svenskämnet lyfts fram som speciellt viktiga i förändringsarbete, undersöks inledningsvis dessa ämnens möjligheter. I den tredje delens första kapitel diskuterar Tomas Saar vilken förståelse av maskulinitet och femininitet som skapas i bild- och musikundervisningen i två femteklasser. Som Saars analys visar kan skapande ämnen både öppna för nyare och mer könsöverskridande handlingar och aktualisera mer stereotypa könskonstruktioner. Saar menar att musikämnet genom sin kanon ofta exkluderar de manligt kodade musikstilar som många killar identifierar sig med. I kapitlet visar han hur denna underordning underbygger ett stereotypt maskulinitetsskapande och bidrar till pojkars ointresse för musikundervisningen.

Samma diskussion återfinns hos Christina Olin-Scheller, men nu med fokus på svenskämnet och gymnasieskolan. Olin-Scheller menar att skolan har mycket att tjäna på att ta upp och ta till vara de läsformer och läsvärldar som idag utgör en viktig del av pojkars och flickors fritid. I sitt bidrag diskuterar hon hur svenskämnets kanon och det undervisningsmaterial som används gör att många pojkar, och även en stor andel flickor, inte finner skolarbetet och skolans kunskapserbjudande intressant.

Flera debattörer förordar en maskulinisering av undervisningen för att skolan bättre skall passa pojkar. Olin-Scheller menar istället att skolan, genom att använda sig av de filmer, spel och sajter som upptar en stor del av pojkars och flickors fritid, både kan motivera ungdomar till skolarbete och ge eleverna redskap för att blir varse och kunna utmana de könsstereotyper som förekommer i detta material.

I kapitlet belyser Olin-Scheller också varför killar finner dataspel och actionfilmer intressantare än de texter och filmer som presenteras i skolan.

16

Bokens sista kapitel, skrivet av Marie Nordberg och Tomas Saar, sammanfattar mycket av det som tidigare tagits upp. I kapitlet diskuteras hur en viss stereotyp beskrivning av pojkar och maskulinitet, genom att upprepas i forskning, rapporter, jämställdhetsprojekt och i den pågående debatten om pojkar och skola, kommit att fixeras.

Som Nordberg och Saar påpekar är det viktigt att synliggöra och problematisera maskulinitetsnormer och visa på deras effekter. Om dagens smala maskulinitetsdefinition skall kunna utmanas och pojkars handlingsmönster förändras, måste också de beskrivningar som idag fixerats ifrågasättas och andra sätt att vara pojke lyftas fram.

Innan jag överlämnar boken till läsaren vill jag också avslutningsvis på författarnas och förlagets vägnar rikta ett stort tack till de barn, ungdomar och vuxna som i anonymiserad form figurerar i bokens exempel. Utan er medverkan i våra forskningsprojekt hade boken inte varit möjlig. Förhoppningsvis har ni gjort oss alla lite klokare.

Marie Nordberg, redaktör

NOTER

1 Björnsson, 2005.

2 Skolverket, 2006.

3 För en diskussion av debatten se Nordberg & Saar, 2005.

4 Se t.ex. Svaleryd, 2003; Wahlström, 2003.

5 Myndigheten för skolutveckling, 2006, s. 9.

6 Workshopen arrangerades av Tomas Saar och Marie Nordberg och finansierades av Karlstads universitet.

7 Se t.ex. Walkerdine, 1998; Weiner & Berge, 2001.

8 Nordberg, 2005.

9 Connell, 2005.

10 Mac an Ghaill, 1994.

11 Connell, 2005, s. 165.

12 Frosh m.fl., 2002.

13 Den kritiska maskulinitetsforskningen lierar sig med feminismen och har som mål att förändra de rådande könsrelationerna och dominansförhållanden mellan könen.

För mer information se Nordberg, 2005.

17