BRYMANS SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER
4:e upplagan
ALAN BRYMAN
TOM CLARK
LIAM FOSTER
LUKE SLOAN
Alan Bryman, Tom Clark, Liam Foster & Luke Sloan
BRYMANS SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA
FORSKNINGSMETODER
Översättning: Björn Nilsson
Upplaga 4
Denna upplaga tillägnas minnet av professor Alan Bryman (1947–2017).
Innehåll
Kapitel 1
1.1
1.2 Samhällsvetenskaplig forskning – vad innebär det och varför ska man syssla med det?
1.3 De samhällsvetenskapliga metodernas sammanhang 21
1.4 De huvudsakliga delarna i samhällsvetenskaplig forskning
Kapitel 2
Strategier i samhällsveten skaplig forskning –kvantitativa och kvalitativa studier
2.1 Introduktion
2.2 Teori och forskning
2.3 Kunskapsteoretiska (epistemologiska) frågeställningar
2.4 Ontologiska frågeställningar
2.5 Forskningsstrategi: kvantitativ och kvalitativ forskning 55
2.6 Några fler faktorer som påverkar hur man genomför samhällsvetenskaplig forskning 57
Kapitel 3
Forskningsdesign
3.1 Introduktion
3.2 Kvalitetskriterier i samhällsvetenskaplig forskning
3.3 Experimentell design
3.4 Tvärsnittsdesign
3.5 Longitudinell design
3.6 Fallstudiedesign
3.7 Jämförande design
3.8 Att koppla samman forskningsstrategi och
Kapitel 4
Planering av ett forskningsprojekt och formulering av forskningsfrågor
4.1 Introduktion
4.2 Förberedelser inför projektet
4.3 Inledning av projektet
4.4. Genomförande av projektet och analys av resultaten
Kapitel 5
Litteraturgenomgång
5.1 Introduktion
5.2 Narrativa litteraturgenomgångar
5.3 Systematiska litteraturgenomgångar
5.4 Att söka efter befintlig litteratur
5.5 Referenshantering
5.6 Undvik plagiat!
Kapitel 6
Etik och politik i samhällsvetenskaplig forskning 146
6.1 Introduktion 146
6.2 Befintlig etisk vägledning
6.3 Åsikter om etik i samhällsvetenskaplig forskning
6.4 Etiska principer för samhällsvetenskaplig forskning 155
6.5 Svårigheter med etiska beslut 171
6.6 Politik i samhällsvetenskaplig forskning 175
Del II Kvantitativ forskning 185
Kapitel 7
Vad innebär kvantitativ forskning? 186
7.1 Introduktion 186
7.2 Vad innebär kvantitativ forskning? 186
7.3 Kvantitativa forskares huvudsakliga aktiviteter 189
7.4 De viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning 193
7.5 Begrepp och deras mätning 196
7.6 Reliabilitet och validitet för mått 203
7.7 Kritik av kvantitativ forskning 209
7.8 Från teori till praktik 212
Kapitel 8
Urval i kvantitativ forskning 215
8.1 Introduktion
8.2 Vad innebär ett urval?
8.3 Urvalsfel
8.4 Sannolikhetsurval
8.5 Olika typer av icke-sannolikhetsurval
8.6 Urvalets storlek
8.7 Frågeställningar om urval i frågeundersökningar online
8.8 Begränsningar för generalisering
8.9 Fel och felkällor vid vetenskapliga frågeundersökningar 244
Kapitel 9
Strukturerad intervju
9.1 Introduktion
9.2 Den strukturerade intervjun
9.3 Intervjusituationer
9.4 Förberedelser inför en strukturerad intervju
9.5 Att genomföra en strukturerad intervju
9.6 Att avsluta en strukturerad intervju 265
9.7 Problem i samband med strukturerade intervjuer 265
Kapitel 10
Enkäter
10.1 Introduktion
10.2 Olika former av enkäter
10.3 Jämförelser mellan enkäter och strukturerade intervjuer
10.4 Att utforma en enkät 276
10.5 Frågeundersökningar online och via e-post 281
10.6 Olika sätt att administrera en frågeundersökning 283
10.7 Val av administrationssätt för en frågeundersökning 286
10.8 Dagbok som en form av enkät 290
10.9 Erfarenhets- eller händelseurval 294
Kapitel 11
Att ställa frågor
11.1 Introduktion
11.2 Frågeformat – öppna eller slutna frågor? 297
11.3 Olika typer av frågor 303
11.4 Vinjettfrågor 306
11.5 Regler för formulering av frågor 308
11.6 Pilotstudier och prövning av frågor i förväg 316
11.7 Användning av befintliga frågor 318
Kapitel 12
Strukturerad observation
12.1 Introduktion
12.2 Varför ska man observera beteende?
12.3 Att genomföra en strukturerad observation 325
12.4 Fältstimulering som en form av strukturerad observation 330
12.5 Analys av data från strukturerad observation 331
12.6 Bedömning av strukturerad observation 332
Kapitel 13
Innehållsanalys
13.2 Vad innebär en innehållsanalys?
Genomförandet av en innehållsanalys
13.4 Innehållsanalys av speciella former av data 353
13.5 Bedömning av innehållsanalys 360
Kapitel 14
Användning av befintliga data
14.1 Introduktion
14.2 Sekundäranalys av andra
Del III Kvalitativ forskning 425
Kapitel
Kapitel 18
Etnografi och deltagande observation 476
18.1 Introduktion 476
18.2 Vad innebär etnografi och deltagande observation? 477
18.3 Att arbeta med etnografi 478
18.4 Att skriftligt sammanfatta sin etnografi 498
18.5 Reflektioner om etnografi 501
Kapitel 19
Intervjuer i kvalitativ forskning 518
19.1 Introduktion 518
19.2 Den kvalitativa intervjun 518
19.3 Förberedelser inför en kvalitativ intervju 522
19.4 Att genomföra en kvalitativ intervju 526
19.5 Att avsluta en kvalitativ intervju 543
19.6 Livsberättelseintervjuer och muntliga historieintervjuer 544
19.7 Bedömning av kvalitativa intervjuer 546
Kapitel 20
Fokusgrupper 552
20.1 Introduktion 552
20.2 Vad är en fokusgrupp? 553
20.3 Att genomföra fokusgrupper 556
20.4 Gruppsamspelet under fokusgruppssessioner 568
20.5 Fokusgrupper online 571
20.6 Begränsningar för fokusgrupper 577
Kapitel 21
Språkets roll i kvalitativ forskning 581
21.1 Introduktion 581
21.2 Samtalsanalys 582
21.3 Diskursanalys 590
21.4 Sammanfattning av språklig analys i kvalitativ forskning 605
Kapitel 22
Dokument som källa till data 607
22.1 Introduktion 607
22.2 Dokumentens natur 607
22.3 Privata dokument 608
22.4 Offentliga dokument 619
22.5 Massmediala dokument 622
22.6 Digitala medier 623
22.7 Att tolka dokument 629
22.8 En översikt över dokumentforskning 637
Kapitel 23
Kvalitativ analys av data 640
23.1 Introduktion 640
23.2 En översikt av kvalitativa analyser av data 641
23.3 Analytisk induktion 641
23.4 Grundad teori 643
23.5 Kodning av kvalitativa data 652
23.6 Tematisk analys 657
23.7 Narrativ analys 662
23.8 Syntetisering av kvalitativa studier 666
23.9 Datorstödd kvalitativ dataanalysmjukvara (CAQDAS) 670
Del IV Flermetodsforskning och rapportskrivning 677
Kapitel 24
Flermetodsforskning 678
24.1 Introduktion 678
24.2 Varför flermetodsforskning? 680
24.3 Hur definitiv är åtskillnaden mellan kvantitativt/ kvalitativt? 687
24.4 Olika slags flermetodsforskning 693
24.5 Att genomföra flermetodsforskning 699
Kapitel 25
Att skriva en vetenskaplig rapport inom samhällsvetenskap 705
25.1 Introduktion 705
25.2 Tips för en lyckad skriftlig rapportering 706
25.3 Att strukturera en rapport 713
25.4 Att skriftligt rapportera kvalitativ, kvantitativ och flermetodsforskning 721
Förkortningar
AoIR Association of Internet Researchers
ASA American Sociological Association
BHPS British Household Panel Survey
BPS British Psychological Society
BSA British Social Attitudes (survey)
BSA British Sociological Association
CACA Computer-assisted content analysis
CAPI Computer-assisted personal interviewing
CAQDAS Computer-assisted/aided qualitative data analysis software
CATI Computer-assisted telephone interviewing
CSEW Crime Survey for England and Wales
doi Digital object identifier
EPPI Evidence for Policy and Practice Information and Coordinating Centre
ESRC Economic and Social Research Council
FIAC Flanders Interaction Analysis Categories
GDPR General Data Protection Regulation (EU)
GESIS Gesellschaft Sozialwissenschaftlicher Infrastruktureinrichtung eV (Tysk samhällsvetenskaplig infrastrukturtjänst)
HETUS Harmonized European Time Use Studies
KWIC Keywords-in-context
LFS Labour Force Survey
NCDS National Child Development Study
NHS Nation Health Service (Storbritannien)
NS-SEC National Statistics Socio-Economic Classification
ONS Office for National Statistics
RCT Randomized controlled trial
RDD Random digit dialing
REC Research Ethics Committee
SE Standardfel (avseende medelvärde)
SPSS Statistical Package for the Social Sciences
SRA Social Research Association
SSCI Social Sciences Citation Index
tbc Tuberkulos
UKDA UK Data Service
WI Women’s Institute
WoS Web of Science
Om författare och medverkande studenter
Författarna
Alan Bryman var professor i Organization and Social Research vid University of Leicester 2005–2017. Innan dess var han professor i Social Research vid Loughborough University, där han forskade och undervisade i 31 år. Hans huvudsakliga forskningsinriktning var ledarskap, främst inom högre utbildning, forskningsmetodik (framför allt flermetodsforskning) samt ”Disneyfieringen” och ”McDonaldiseringen” av det moderna samhället. Åren 2003–2004 slutförde han ett projekt rörande frågan om hur kvantitativ och kvalitativ forskning kombineras inom samhällsvetenskaplig forskning som en del av Research Methods Programme (Economic and Social Research Council, ESRC). Han har skrivit artiklar i en rad vetenskapliga tidskrifter, bland annat Journal of Management Studies, Human Relations, International Journal of Social Research Methodology, Leadership Quarterly och American Behavioral Scientist. Alan var medlem av ESRC:s Research Grant Board och forskade om effektivt ledarskap inom högre utbildning, ett projekt med anslag från Leadership Foundation for Higher Education. Han har publicerat många verk inom området forskningsmetodik, bland annat Quantitative Data Analysis with SPSS 17, 18 and 19: A Guide for Social Scientists (Routledge, 2011, tillsammans med Duncan Cramer), Social Research Methods (Sage, 2008), The SAGE Encyclopedia of Social Science Research Methods, (Sage, 2004, tillsammans med Michael Lewis-Beck och Tim Futing Liao), The Disneyization of Society (Sage, 2004), Handbook of Data Analysis (Sage, 2004, tillsammans med Melissa Hardy), Understanding Research for Social Policy and Practice
(Policy Press, 2004, tillsammans med Saul Becker) och
The SAGE Handbook of Organizational Research Methods (Sage, 2009, tillsammans med David Buchanan). Han var också redaktör för serien Understanding Social Research (Open University Press).
Tom Clark är lektor i forskningsmetodik vid University of Sheffield. Hans arbete rör alla aspekter av metoder och metodologi, framför allt med avseende på undervisning och lärande. Tom är tillsammans med Liam Foster och Alan Bryman författare till How To Do Your Social Research Project or Dissertation (Oxford University Press, 2019). Andra forskningsintressen har bland annat rört ondskans sociologi, studenters erfarenheter av högre utbildning och fotbollsfans. Toms arbeten har publicerats i många olika tidskrifter, till exempel Sociology, Qualitative Research, Social Policy and Administration, Teaching in Higher Education, Journal of Education and Work och Qualitative Social Work.
Liam Foster är lektor i Social Policy and Social Work vid University of Sheffield med inriktning på pensionering och åldrande. Han har sedan länge forskat om metodik och har publicerat många arbeten på detta område, bland annat Beginning Statistics for Social Scientists (Sage, 2015, tillsammans med Ian Diamond och Julie Jefferies) och tillsammans med Tom Clarke och Alan Bryman How To Do Your Social Research Project or Dissertation (Oxford University Press, 2019). Han har varit inbjuden talare vid det brittiska Department for Education och Depart-
ment for Work and Pensions, Europaparlamentet i Bryssel, överhuset i London och FN i New York i rollen som världsledande expert på åldrande. Liam är också medlem av UK Social Policy Association Executive Committee. Tillsammans med Majella Kilkey har han även varit redaktör för Social Policy and Society och han har publicerat sina arbeten i tidskrifter som Ageing and Society, Critical Social Policy, The Gerontologist, Journal of Social Policy, Policy and Politics och Social Policy and Administration.
Luke Sloan är biträdande direktör för Social Science
Data Lab och chef för Learning and Teaching vid Cardiff
University. Lukes internationellt erkända arbete är inriktat på undersökning av hur sociala medier (framför allt Twitter, från 2023 X) kan användas i samhällsforskningen. Tillsammans med Anabel Quan-Haase är han redaktör för Sage Handbook of Social Media Research Methods (Sage, 2017) och har publicerat många arbeten om hur Twitter kan hjälpa oss att förstå sociala företeelser och etiska aspekter när det gäller användning av den typen av data i forskningen. Han arbeten har publicerats i Sociology, Social Media + Society, British Journal Criminology, Electoral Studies, Plus ONE och Journal of Empirical Research on Human Research Ethics.
Studenterna i panelen – en kort presentation
För att bli en bra forskare är det viktigt att ta del av olika erfarenheter från forskning. Läsaren får här förmånen att läsa om 13 nyexaminerade studenter som studerat ett flertal samhällsvetenskapliga områden på institutioner i Storbritannien och Europa – i en del fall har de genomgått forskarutbildning. Dessa panelstudenter delar med sig av sina erfarenheter, insikter, framgångar och misslyckanden. Deras reflektioner illustrerar hur de metoder och frågeställningar som vi diskuterar ter sig på fältet, ”i verkligheten”, framför allt i samband med studentprojekt, vilket kan vara till hjälp för läsaren vid genomförandet av ett framgångsrikt projekt.
Reni Adebayo har läst politik och internationella relationer vid University of Bath och tog sin kandidatexamen 2019. Det sista året genomförde hon ett forskningsprojekt med fokus på Internationella brottmålsdomstolen i Haag och dess påstådda skevhet i förhållande till afrikanska länder.
Sarah Akhtar Baz tog sin examen vid University of Sheffield 2016 i socialpolitik och sociologi. Hon fortsatte sina studier i Sheffield med en master i samhällsforskning
och doktorandstudier rörande socialt kapital och empowering.
Starr Campagnaro tog 2014 sin kandidatexamen i antropologi vid University of Guelph (Kanada) och därefter en master i internationell och jämförande utbildning vid Stockholms universitet 2017. Hennes vetenskapliga arbeten hade fokus på internationell etisk policy rörande internationalisering inom högre utbildning.
Ben Childs studerade först produktdesign vid University of Huddersfield och ägnade sedan 20 år åt arbete inom den digitala sektorn innan han tog sin master i digitala medier och samhälle vid University of Sheffield. Han har studerat hur datavisualisering kan förbättra förståelsen av det som kallas ”datafiering” med hjälp av en flermetodsdesign.
Grace Davies tog sin kandidatexamen i utbildningsstudier och engelsk litteratur vid Bath Spa University. I samband med sitt examensarbete studerade hon hur funktionsnedsättning konstrueras i utbildningspolitiken med avseende på Rwanda. Hon genomförde en diskursanalys
av bland annat den statliga policyn om hur makt konstrueras genom diskurser.
Minke Hajer tog 2015 sin masterexamen i sociologi vid University of Amsterdam på temat papperslösa migranter i Amsterdam; hon använde deltagande observation i kombination med intervjuer, vilket hon har fortsatt med i sina doktorandstudier.
Scarlett Hunt tog 2019 sin kandidatexamen i sociologi vid Staffordshire University och en masterexamen 2020 i samhällsvetenskapliga forskningsmetoder vid Keele University. Hennes examensarbete handlade om relationen mellan sociala medier och ungdomars välbefinnande med hjälp av enkäter och fokusgrupper.
Laura Keesman har studerat socialt arbete vid Amsterdam University of Applied Sciences och tog sin examen 2011 med en kvalitativt inriktad metod om våld mot socialarbetare; hon har själv också arbetat som socialarbetare.
Jodie Luker tog 2018 sin kandidatexamen vid Cardiff University i bland annat social analys. Hon analyserade över två miljoner tweets för att få en bild av Twitter som plattform avseende hbtq-personer och hbtq-grupper.
Barbara Mirkovic hade en kandidat- och masterexamen i psykologi vid Catholic University of Croatia innan hon påbörjade sina doktorandstudier vid National University of Ireland Galway. Hon har bland annat studerat vuxnas betydelse för ungdomars utveckling.
Brendan Munhall tog 2017 sin masterexamen i internationell och jämförande utbildning vid Stockholms universitet. Hans vetenskapliga arbete inbegriper semistrukturerade intervjuer med föräldrar i flyktingläger i Sverige och deras erfarenheter av att få in sina barn på förskola.
Zvi Oduba tog sin kandidatexamen vid University of Manchester 2019 efter att utifrån ett sociologiskt perspektiv ha studerat förhållandet mellan skärmtid och sömn hos ungdomar med hjälp av sekundärdata.
Simon White tog sin kandidatexamen vid University of the West of England 2017, efter att tidigare ha varit ute i arbetslivet i 20 år. Hans vetenskapliga arbete rörde polisers upplevelser av hur klasskillnader påverkar deras legitimitet. För sin masterexamen studerade han könsskillnader när det gäller oro för kriminalitet.
Inledning
Bokens fokus
Alan Bryman var den som skrev de första utgåvorna av den här boken, och vi tre andra medverkande författare har uppdaterat texten med två huvudsakliga grupper av läsare i åtanke. Den första är studenter på grundnivå som läser samhällsvetenskapliga ämnen, som sociologi, socialpsykologi, kriminologi, kulturgeografi, statsvetenskap och pedagogik, och som har en kurs om vetenskapliga metoder som en del av sin utbildning. Den andra gruppen är studenter på master- och doktorandnivå som genomför ett vetenskapligt arbete eller någon form av avhandling (vanligtvis mot slutet av sin utbildning).
Förutom att läsaren får praktiska råd om hur man genomför vetenskapligt arbete tar texten även upp den samhällsvetenskapliga forskningens natur och de olika argument och debatter som rör metodologiska beslut.
Boken tar upp teori och praktik när det gäller ett stort antal forskningsmetoder, bland annat huvudsakliga forskningsstrategier, vanliga former av forskningsdesign, viktiga metoder avseende insamling och analys av data samt etiska avvägningar. Boken kan vara till stor nytta för båda dessa grupper av läsare.
Varför är det viktigt att studera forskningsmetodik?
Ingen professionell person bör komma till arbetet utan de färdigheter, den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna utföra sitt arbete på ett bra och riktigt sätt – och det gäller även samhällsvetenskaplig forskning.
Den som åtar sig den viktiga uppgiften att studera den sociala verkligheten, med alla dess fascinerande (och ofta tilltrasslade) omständigheter, behöver ha de rätta verktygen, och ett studium av forskningsmetoder gör att man får tillgång till dessa.
Att studera forskningsmetoder handlar för det första om att skaffa sig de praktiska färdigheterna som gör att man kan genomföra ett eget vetenskapligt arbete eller sin egen forskning – till dessa hör bland annat hur man på bästa sätt utformar en enkät, observerar människor eller miljöer och analyserar dokument. Med hjälp av denna bok går det att lära sig det praktiska när det gäller att implementera olika datainsamlingsmetoder, tillvägagångssätt vid analys av data och olika fallgropar som helst ska undvikas. Men ett studium av forskningsmetodik handlar också om att få en uppfattning om de mer generella frågor som rör det praktiska vid arbete med samhällsvetenskapliga metoder. Ytterst sett leder kunskaper om vetenskapliga metoder till att man kan utveckla den kritiska medvetenhet som gör att man förstår inte enbart hur ett vetenskapligt arbete och forskning genomförs utan också varför eller utifrån vilka antaganden eller förutsättningar de utförs.
I huvudsak leder ett studium av forskningsmetoder till att man blir medveten om de olika valmöjligheter som står till buds vid ett vetenskapligt arbete eller forskning inom samhällsvetenskap. Denna insikt och medvetenhet gör att det blir lättare att förstå och kritiskt bedöma de resultat som man möter i artiklar och böcker som förekommer på kursen man läser – man kommer att få en bra grund för de beslut man ska fatta i samband med det egna vetenskapliga arbetet eller forskningsprojektet.
Om vi rör oss utanför den akademiska världen är färdigheter i vetenskapliga metoder något som uppskattas av arbetsgivare. Att veta hur man gör ett urval, utformar en enkät, genomför intervjuer, hanterar fokusgrupper samt behandlar och analyserar stora mängder av data är av relevans inom många områden. Att kunna gå igenom olika slags uppgifter och reflektera över en praktisk verksamhet utgör viktiga färdigheter i alla slags arbeten.
Att studera forskningsmetoder är slutligen viktigt för att det är något som förenar alla samhällsvetare. Man kanske har valt att studera samhällsvetenskap för att man fascineras av hur människor relaterar till varandra enskilt och i grupp – hur olika institutioner formar människor och hur dessa i sin tur formar institutionerna, hur åsikter och attityder skiljer sig åt mellan olika grupperingar och hur idéer, normer och beteendemönster förändras över tid. Alla samhällsvetare har sina egna specialintressen
Bokens upplägg
Samhällsvetenskaplig forskning rymmer många olika traditioner, och en av de mest grundläggande är åtskillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Under hela sin yrkeskarriär var Alan Bryman orubblig i sin uppfattning att forskningsmetoder behöver skräddarsys efter vilket problem som är aktuellt och att den strikta uppdelningen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning inte alltid är till särskilt stor hjälp. Detta var i själva verket en av anledningarna till att han så starkt förespråkade en ansats som kallas flermetodsforskning (”mixed methods research”).
Detta problembaserade synsätt på forskningsmetodik är något som Liam, Luke och Tom i hög grad håller med om. Alla metoder rymmer möjligheter och utmaningar, tricket är att inse vad var och en av dessa kan erbjuda samt att reflektera över och åtgärda eventuella brister.
Vi är emellertid också tillräckligt erfarna för att veta att en viss åtskillnad mellan metoderna kan bistå lärandet, framför allt om det hela inbegriper att man konkret ska genomföra en samhällsvetenskaplig forskningsinsats.
Det är av detta pedagogiska skäl som vi fortsätter att använda oss av distinktionen mellan kvantitativt och kvalitativt som en hjälp att strukturera boken och i sättet på vilket vi närmar oss olika frågeställningar och metoder.
Vi har aldrig sagt, och kommer aldrig att säga, något bestämt om vilken metod som är ”bättre” eller ”bäst”, eftersom svaret alltid kommer att vara helt och hållet beroende av vad man strävat efter att uppnå med sitt projekt.
som styrs av nyfikenhet, personliga erfarenheter eller en känsla för social rättvisa. Som medarbetare i den här boken skiljer sig våra intressen åt i hög grad – från sociala medier (Luke) till åldrande (Liam) och till ondskans sociologi (Tom), men vi förenas genom vårt gemensamma språk (även om det finns något olika dialekter), som gör det möjligt för oss att arbeta tillsammans för att utforska och ta itu med olika sociala frågeställningar.
Boken är uppdelad i fyra delar.
Del I består av sex kapitel som utgör en ram för innehållet. Kapitlen behandlar grundläggande föreställningar som rör den samhällsvetenskapliga forskningens natur.
I synnerhet de tre första kapitlen tar upp grunderna för resten av bokens innehåll.
ϐ I kapitel 1 ges en översikt av de huvudsakliga faser som ingår i merparten av all samhällsvetenskaplig forskning, och kapitlet sammanfattar teman och områden som tas upp mer i detalj längre fram i boken.
ϐ I kapitel 2 undersöks arten av förhållandet mellan teori och forskning och den utsträckning i vilken ett naturvetenskapligt tillvägagångssätt utgör en lämplig referensram för ett studium av samhället. Här beskriver vi för första gången och på ett mer ingående sätt skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning.
ϐ I kapitel 3 introduceras företeelsen forskningsdesign – den grundläggande struktur inom vilken samhällsforskning genomförs. Vi tar upp tvärsnittsdesign, longitudinell design, fallstudieforskning, experimentell forskning och jämförande (komparativ) design.
ϐ I kapitel 4 får läsaren ta sig igenom de huvudsakliga steg som ingår i samband med planeringen av ett forskningsprojekt, och kapitlet innehåller råd om hur man ska hantera denna process. Det rymmer också en diskussion om forskningsfrågor.
ϐ I kapitel 5 introduceras de viktigaste stegen som ingår i en litteraturgenomgång – den del av ett forskningsprojekt där man bedömer befintlig litteratur som berör det intresseområde som är aktuellt.
ϐ I kapitel 6 behandlas hur etiska frågeställningar påverkar forskare och deras metoder och vilka etiska principer som ingår i dessa.
Del II innehåller nio kapitel som tar upp olika aspekter av kvantitativ forskning, bland annat kapitlen 9–11 som ägnas åt olika aspekter av enkätstudier.
ϐ Kapitel 7 behandlar vad kvantitativ forskning innebär och utgör en grundval för de kommande kapitlen i denna andra del.
ϐ Kapitel 8 tar upp frågor som rör urval, bland annat hur man genomför ett urval och bedömningen av vilka slutsatser som kan dras från olika slags urval.
ϐ Kapitel 9 har fokus på de former av intervjuer som görs i samband med kvantitativ forskning – det som kallas strukturerade intervjuer
ϐ Kapitel 10 behandlar utformningen av enkäter. Här beskrivs hur man utformar enkäter som respondenterna själva fyller i (exempelvis online eller i form av postenkäter via vanlig post eller e-post).
ϐ Kapitel 11 går in på hur kan man ställa frågor och kategorisera svar i samband med enkäter och strukturerade intervjuer.
ϐ Kapitel 12 har fokus på strukturerad observation.
ϐ Kapitel 13 går igenom kvantitativ innehållsanalys, en metod som utgör en rigorös referensram för analys av olika slags dokument, allt från skriftlig dokumentation till visuellt material.
ϐ Kapitel 14 är inriktat på analys av sekundära data, det vill säga analys av existerande data som redan har samlats in (av andra forskare eller av olika myndigheter och organisationer). Här ingår det som kallas stordata (eller stora data, ”Big Data”) och sociala medier.
ϐ Kapitel 15 presenterar ett antal grundläggande verktyg och tekniker som kan användas för analys av kvantitativa data. Vi utgår från ett icke-tekniskt synsätt med tonvikt på hur man kan välja analysmetod och hur man kan tolka resultaten.
Del III innehåller åtta kapitel om olika aspekter av kvalitativ forskning.
ϐ Kapitel 16 rymmer en översikt över vad kvalitativa forskning är och utgör en grundval för de kapitel som ingår i denna del.
ϐ Kapitel 17 går igenom de huvudsakliga urvalsstrategier som kommer till användning i kvalitativ forskning. Det kommer att framgå att de principer som är aktuella skiljer sig från de som brukar användas av kvantitativa forskare (som beskrevs i kapitel 8).
ϐ Kapitel 18 berör etnografi och deltagande observation Dessa två begrepp kan ofta bytas ut mot varandra, och båda handlar om att forskaren engagerar sig i den sociala miljö som studeras.
ϐ Kapitel 19 tar upp olika slag av intervjuer som kvalitativa forskare genomför; de är vanligtvis semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer.
ϐ Kapitel 20 går in på fokusgrupper, en metod som innebär att grupper av individer intervjuas om ett speciellt tema eller område.
ϐ Kapitel 21 behandlar två synsätt på kvalitativ språkanalys, nämligen samtalsanalys och diskursanalys.
ϐ Kapitel 22 beskriver hur man använder dokument som data i kvalitativ forskning.
ϐ Kapitel 23 introducerar några huvudsakliga tillvägagångssätt vid analys av kvalitativa data.
Det framgår att vissa teman återfinns i både Del II och Del III: urval, intervju, observation, dokument och analys av data. Det är också tydligt att man tar sig an dessa teman eller begrepp på olika sätt inom kvantitativ och kvalitativ forskning.
Del IV innehåller två kapitel – ett som går bortom uppdelningen mellan kvantitativt och kvalitativt och ett som rör hur en forskningsinsats avslutas.
ϐ Kapitel 24 tar upp att distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är mindre tydlig än vad man ofta tror. I kapitlet beskrivs hur dessa forskningsinriktningar kan kombineras med varandra – och skälen för detta – för att ge det som kallas flermetodsforskning.
ϐ Kapitel 25 innehåller råd om hur man skriftligen (eller på annat sätt) kan sammanfatta sin forskning – en viktig del av forskningsprocessen.
Hur man kan använda boken
Våra erfarenheter som föreläsare säger oss att studenter kommer att använda sig av den här boken på olika sätt. För vissa kommer den att vara en referensbok som kan hjälpa dem under deras utbildning, en del kommer att läsa lite här och lite där för den kurs de har om forskningsmetodik utifrån de krav som ställs eller för ett mindre forskningsprojekt, medan andra kommer att utgå från de avsnitt som rör en viss metod som en grund för den egna undersökningen.
Många av dessa inslag och resurser kommer att vara lika användbara för alla – till exempel ”Kapitlets huvud-
Vad är nytt i denna upplaga?
ϐ Boken har grundligt och på ett inkännande sätt uppdaterats av de nya författarna: Tom Clark, Liam Foster och Luke Sloan. De för in specialistkunskaper från en rad olika områden, till exempel sociala medier, och de har arbetat nära studenter och forskare för att bygga vidare på det imponerande arv som Alan Bryman har lämnat efter sig.
ϐ Allt innehåll har noggrant kontrollerats så att denna upplaga utgör en ännu mer fokuserad genomgång av de viktigaste aspekterna av samhällsvetenskaplig forskning. Som en del av detta har den föregående
sakliga innehåll”, som ger en bild av vilka områden som behandlas i kapitlet, och de faktarutor med rubriken ”Forskning i fokus”, som illustrerar hur de metoder eller frågeställningar som vi diskuterar har använts i konkreta studier. Vissa inslag och resurser kan dock vara särskilt tillämpliga för läsare i olika stadier av sin utbildning eller för dem som har ett speciellt syfte med sin läsning. Om man till exempel använder boken i samband med en kurs i vetenskapliga metoder eller forskningsmetodik kommer många av de faktarutor som har rubriken ”Reflektion” och de innehållsliga frågor som formuleras i slutet av kapitlen att bidra till repetition och reflektion som fördjupar förståelsen. Det är precis det som man kommer att avkrävas i samband med olika uppgifter och examensarbete. För den som letar efter information och vägledning som hjälp i samband med genomförandet av ett vetenskapligt arbete eller mindre forskningsprojekt ger faktarutorna ”Tips och färdigheter”, ”Nyckelbegrepp” och ”Lära av erfarenheter” en del praktiska råd, tips och material.
Hur boken än används (och hur många gånger man än gör det under studierna eller i yrkeslivet) hoppas vi att den uppfattas som en lika ovärderlig vägledning till det väsentliga i samhällsvetenskaplig metod och forskning som de tidigare utgåvorna har varit.
upplagans två kapitel om flermetodsforskning slagits samman till ett enda kapitel.
ϐ Författarna har genomgående gjort anpassningar av texten för att underlätta navigerandet och göra innehållet tydligare, till exempel genom att bryta ner komplicerade diskussioner till mer hanterbara delar och genom att tillämpa en mer direkt skrivstil. Ordförrådet har blivit enklare och viss jargong har strukits, vilket har gjort att innehållet har blivit mer lättillgängligt för alla läsare.
ϐ Nytt material om den senaste utvecklingen inom samhällsvetenskaplig forskning – bland annat forskning om sociala medier, det som kallas stordata (”Big Data”) och användningen av teknik som hjälp vid insamling och analys av data – har genomgående lagts till, och de många exemplen på konkret forskning har i grunden uppdaterats för att spegla aktuella tekniker och frågeställningar.
ϐ Användning av exempelvis citat och konkreta forskningsexempel har breddats för att bättre kunna spegla intressen och sammanhang hos bokens läsare med varierande geografisk hemvist och inom olika ämnesområden.
ϐ Material om feministiska perspektiv har uppdaterats och lagts in på olika ställen i boken; de återfinns nu i kapitlen 2, 6, 7 och 16, vilket gör att feministiska
idéer har placerats i samband med grundläggande forskningsprinciper. Detta möjliggör kortare diskussioner tillsammans med specifika metoder och tillvägagångssätt. Framställningen har breddats för att inbegripa intersektionalitet, positionalitet (dvs. hur skillnader avseende makt och position påverkar identitet och tillgänglighet i samhället) och debatten om forskaren som insider/outsider.
ϐ Nya avsnitt med ”Lära av erfarenheter” rymmer insikter och råd om genomförande av studentarbeten från ett antal studenter. Dessa uppriktiga redogörelser kan inspirera läsarna och hjälpa dem att efterlikna framgångsrika synsätt och undvika vanliga fallgropar.
Del I Forskningsprocessen
I denna första del av boken beskriver vi grunderna för de mer specialiserade kapitlen i del II, III och IV. I kapitel 1 tar vi upp vad samhällsforskning innebär, hur man genomför en samhällsvetenskaplig undersökning och vad den innehåller. Kapitlen 2 och 3 har fokus på två idéer som vi återkommer till fl era gånger i texten – idéerna om en forskningsstrategi och en forskningsdesign, och de beskriver faktorer som påverkar hur man genomför samhällsvetenskaplig forskning. Vi ska beskriva två slags forskningsstrategier –kvantitativ och kvalitativ forskning. Kapitel 3 tar upp olika forskningsdesign som tillämpas i samhällsvetenskaplig forskning.
I kapitlen 4 och 5 ger vi råd angående några av de frågeställningar som man måste ta ställning till om man ska skriva ett examensarbete på grundval av ett mindre forskningsprojekt. Kapitel 4 berör mer konkret planering och formulering av forskningsfrågor, bland annat de principer och överväganden som man ska ta ställning till när man genomför ett mindre forskningsprojekt.
Kapitel 5 beskriver hur man genomför en litteraturgenomgång.
I kapitel 6 diskuterar vi etiska och politiska aspekter av samhällsvetenskaplig forskning och tar även upp några av de utmaningar som nya former av data rymmer, till exempel sociala medier.
Kapitel 1
Den samhällsvetenskapliga forskningens natur och genomförande
Kapitlets huvudsakliga innehåll
Detta kapitel utgör en introduktion till de grundläggande överväganden som man måste ta ställning till när man genomför en samhällsvetenskaplig undersökning. I hela boken kommer vi att mer i detalj beskriva detta, och därför kan denna introduktion betraktas som en enkel skiss över vad samhällsvetenskaplig forskning innebär. I det här kapitlet kommer vi att diskutera följande:
• Vad vi menar med ”samhällsvetenskaplig forskning” och anledningarna till att vi sysslar med detta.
• De samhällsvetenskapliga forskningsmetodernas sammanhang i termer av teori och dess roll i samband med forskning, existerande kunskap, uppfattningar om hur kunskap bör skapas, den sociala verklighetens natur, värderingar, etik och politiska hänsyn.
• De huvudsakliga stegen i ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt, vilket inbegriper exempelvis litteraturgenomgång, formulering av begrepp och teorier, utformning av syfte och frågeställningar, beslut om vilken typ av data som ska samlas in, insamling och analys av dessa data samt slutrapportering.
• Samhällsforskningens ”orediga” och icke-linjära natur och det faktum att detta inte är något ovanligt eller något man ska oroa sig för.
1.1 Introduktion
Den här boken handlar om de olika sätt på vilka samhällsforskare studerar den sociala verkligheten. Det innebär att vi går igenom de synsätt och tillvägagångssätt som samhällsvetenskapliga forskare tillämpar vid de olika steg eller faser som ingår i en konkret forskning – från formulering av syfte och frågeställningar för forskningen, val av forskningsmetoder, hur man får tag i respondenter
(deltagare i forskningen), insamling, analys och tolkning av data till hur resultaten ska spridas till andra. Det finns många anledningar till att samhällsforskare måste ha insikter om samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, men det är två anledningar som är speciellt viktiga.
För det första för att denna förståelse eller insikt ska hjälpa forskaren att undvika misstag och problem som
kan bli aktuella när man genomför en samhällsvetenskaplig undersökning, till exempel att inte anpassa forskningsmetoderna efter de vetenskapliga frågeställningarna, att ställa mångtydiga frågor i intervjuer och enkäter eller att syssla med något som i etisk bemärkelse är tvivelaktigt.
Om man förväntas genomföra ett vetenskapligt projekt som en del av sin utbildning kommer kunskaper om forskningsmetodik inte enbart säkerställa att man genomför projektet på ett korrekt sätt, utan också att man är medveten om alla de metoder och tillvägagångssätt som finns tillgängliga så att man kan välja de som passar bäst för det aktuella projektet.
Den andra anledningen till att det är viktigt att skaffa sig kunskaper om samhällsvetenskapliga forskningsmetoder är att det är en hjälp för att förstå hur andra har använt sig av dessa metoder då de har publicerat sina resultat. Alla mer omfattande kurser i samhällsvetenskap innebär att man ska läsa många publicerade beskrivningar av forskningsinsatser på det område som är av intresse. Ingående kunskaper om forskningsprocessen och kännedom om tänkbara fallgropar kommer att göra att utbytet av andras resultat blir bättre.
1.2 Samhällsvetenskaplig forskning
– vad innebär det och varför ska man syssla med det?
I den här boken står uttrycket ”samhällsvetenskaplig forskning” för vetenskaplig forskning (grundforskning eller tillämpad forskning) som utförs av samhällsvetare, vilka tillhör många olika discipliner som sociologi, pedagogik, statsvetenskap, kulturgeografi, socialpolitik och kriminologi. Samhällsvetenskaplig forskning kan påverkas av samhällsutveckling och samhällsförändring, till exempel användningen av sociala medier och attityder till invandring, men den utforskar dessa områden med hjälp av samhällsvetenskapliga idéer och traditioner. I det avseendet är samhällsforskning avgörande för uppkomsten av ny kunskap och för att vidga förståelsen av nutida sam-
hälleligt liv. Det finns i den här boken gott om exempel på olika metoder och tekniker – allt från innehållsanalyser av hur radio- och teveprogram beskriver genusfrågor (Sink & Mastro, 2017) till om Twitter kan hjälpa oss att förstå kriminalitet (Williams, Burnap & Sloan, 2017).
Boken handlar även om forskningsmetoder (se Nyckelbegrepp 1.1), det vill säga de verktyg och tekniker som samhällsforskare använder sig av för att undersöka olika områden; vårt mål är att förse läsaren med de redskap och tekniker som krävs för att kunna genomföra ett samhällsvetenskapligt projekt på egen hand så att det blir något som man kan glädja sig åt. Vi har handlett många studentprojekt under de år som gått och sett hur upplyftande det är för studenter att ta reda på något nytt och att bidra med något till vår nuvarande förståelse av socialt liv. När man ska genomföra ett samhällsvetenskapligt arbete är det kanske första gången som man på egen hand kan välja vad man vill studera och hur man vill göra det. Det kanske upplevs lite skrämmande till en början, men med hjälp av den här boken kommer vi att göra vårt bästa för att guida läsaren genom de nödvändiga besluten och tillhandahålla de redskap och den kunskap som krävs för att man ska lyckas. Att genomföra ett eget projekt innebär en ovanlig möjlighet att styra det egna lärandet, och enligt vår erfarenhet är detta att äga sitt eget projekt en omvandlande upplevelse.
Varför syssla med samhällsforskning?
Vi arbetar med samhällsvetenskaplig forskning för att socialt liv är fascinerande! Tänk bara på komplexiteten i samhället eller hur grupper beter sig och hur detta formas av institutioner, eller hur de sistnämnda formas av människor. Man kan fundera över hur snabbt saker och ting förändras och hur den digitala revolutionen förändrar vårt sätt att kommunicera. Människor samspelar, kommer överens och utvecklas (eller inte) i den sociala verkligheten. Vem ska skapa mening i alla dessa frenetiska aktiviteter, om inte du som läsare och som samhällsforskare.
Nyckelbegrepp 1.1
Forskningsmetoder
En forskningsmetod utgör ett verktyg, till exempel en intervju, en enkät eller en fokusgrupp, som forskare använder sig av för att studera ett område av intresse genom att samla in information (data) som de sedan analyserar. I den här boken diskuterar vi många olika forskningsmetoder, som var och en har sina starka och svaga sidor och som kan tillämpas för sig eller i kombination med varandra (se kapitel 24). Det är viktigt att vara medveten om skillnaden mellan en ”forskningsmetod” och en ”metodologi” – det senare begreppet är bredare och rör det allmänna tillvägagångssättet som tillämpas i ett forskningsprojekt och tänkandet bakom de val man då gör och de metoder som ingår. När man exempelvis skriftligt sammanställer en forskningsinsats motiverar man sitt metodval i det avsnitt som har rubriken ”Metod” eller ”Metodval”.
I en mycket konkret bemärkelse är genomförandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt ett sätt att söka efter svar. Man kan till exempel upptäcka en lucka i den vetenskapliga litteraturen eller en oförenlighet mellan tidigare studier och ha frågor om varför en sådan lucka eller oförenlighet existerar, hur de resultat som beskrivs kan tillämpas på en annan grupp eller en annan miljö och/eller om olika resultat är representativa. Man kan också fråga sig varför olika aspekter av socialt liv är som de är, till exempel varför så många arbeten fortfarande är könsbundna. Varför finns det exempelvis så få män som är förskollärare? Sådana observationer och omständigheter fungerar ofta som utgångspunkter för samhällsvetenskaplig forskning där man identifierar ett problem som man intresserar sig för. En annan vanlig utgångspunkt för forskning är när en utveckling i samhället väcker frågor. Vi kan till exempel notera den allt vanliga-
Lära av erfarenheter 1.1
Att få ut det mesta av kurser i forskningsmetodik
re användningen av sociala medier på exempelvis smarta telefoner och vilja studera hur detta har påverkat arten av och kvaliteten på det sociala samspelet i samhället. Det finns många anledningar till att människor sysslar med samhällsforskning av de slag som vi berör i den här boken, men dessa går vanligtvis tillbaka till det faktum att det finns en aspekt av vår förståelse av det som sker i samhället som inte är klargjord.
Det är anledningen till att studiet av metoder är av så stor vikt. Metodkurser utrustar oss med de verktyg som vi behöver för att studera den sociala verkligheten. Utan dessa verktyg begränsas vi av det som andra har kommit fram till, men med verktygens hjälp kan vi bidra med nya resultat och ny kunskap om viktiga teman och diskussioner. I Lära av erfarenheter 1.1 förmedlar de studenter som finns med i panelen sin syn på hur man ska få ut så mycket som möjligt av kurser i forskningsmetoder.
Vi som är författare till den här boken har under många år undervisat om forskningsmetoder, och vi vet att dessa kurser inte alltid tillhör de mest populära kurserna – vissa studenter är till och med lite rädda för dem. Vår erfarenhet är
dock att när studenterna väl har påbörjat kurserna inser de värdet av en utbildning i och träning av forskningsmetoder, något som flera av de studenter som tillhör panelen beskriver.
Grace:
Forskningsmetodik låter inledningsvis inte som något som är speciellt engagerande eller som kräver diskussion. Jag förmodade att vi bara skulle lära oss kvantitativa och kvalitativa metoder och hur dessa skulle användas, men jag upptäckte att det finns mycket som man kan diskutera om detta tema. Mina kurser handlade inte enbart om någon mekanisk inlärning av metodologi utan de krävde av mig att jag skulle tänka kritiskt, framför allt med avseende på forskningsetik. Mitt råd är att man ska ta sig an kurser i forskningsmetoder och vara förberedd på att tänka kritiskt när det gäller olika metoder och inte bara ta dem för givna, utan verkligen tänka på effekterna av att genomföra forskning som rör respondenter eller deltagare som man avser att studera. Man ska tidigt också börja tänka på vilket slags forskning man skulle vilja genomföra, även om det i början bara utgör ett grovt utkast.
Barbara:
Det är alltid en massa tjafs bland studenter när det gäller kurser i forskningsmetoder, och det gör att många blir osäkra på vad dessa kurser innebär. Men jag kom fram till att det verkligen hjälpte mig med en förändrad syn på dem. De fungerar helt enkelt som ett instruktionsblad om hur man arbetar med forskning. Metodologin finns där för att hjälpa oss att klargöra vad vi vill göra med vår forskning och hur vi kan göra det på bästa sätt.
Sarah:
Jag vill råda studenter som börjar på en kurs om forskningsmetoder att göra det bästa av möjligheten att utforska och experimentera med olika forskningsmetoder och fundera över vilken av dem man skulle få ut mest av när man genomför sitt examensarbete på kandidat- eller masternivå.
Jodie:
Forskningsmetoder har sin grund i de forskningsfrågor som vi ställer oss. Jag önskar att jag hade använt min metodkurs som en möjlighet att tidigare börja tänka på vad jag skulle vilja studera och sedan bestämma mig för vilka metoder jag kunde använda, i stället för att försöka passa in den metod jag tyckte om på mitt intresseområde. Jag menar att vi ska formulera vissa frågor som kan aktualisera specifika metoder (alla har sina starka sidor) men vi bör alltid välja det bästa, oberoende av om det handlar om kvantitativa eller kvalitativa metoder eller om flermetodsforskning.
1.3 De samhällsvetenskapliga metodernas sammanhang
Samhällsvetenskaplig forskning och dess metoder existerar inte i ett vakuum, utan de är oskiljaktiga från ett antal kontextuella faktorer:
ϐ teori och forskarens uppfattning om dess roll i samband med forskning
ϐ den existerande forskningslitteraturen
ϐ epistemologiska och ontologiska frågor
ϐ värderingar, etik och politik.
Vi kommer att diskutera dessa föreställningar mer i detalj i hela del I; här ska vi bara ge en kort översikt över de olika punkterna.
Teori och dess roll i samband med forskning Vi noterade i inledningen till detta kapitel att vetenskaplig forskning innebär att man undersöker olika områden med hjälp av samhällsvetenskapernas föreställningar och intellektuella traditioner. När vi skriver ”föreställningar och intellektuella traditioner” menar vi i huvudsak teorier. En teori utgör ett antal idéer som avses förklara något, i detta fall den sociala verkligheten. Teorier utövar ett stort inflytande över det undersökningsområde som studeras, både i termer av vad som studeras och hur resultaten tolkas. Om en forskare exempelvis är intresserad av följderna på socialt umgängesliv av användningen av sociala medier, är det högst sannolikt att forskaren skulle ta hänsyn till de dominerande teorier som är aktuella avseende den teknik som kommer till användning och följderna av denna teknik. Teorier kan påverka samhällsforskning, men också påverkas av denna genom att resultaten från en undersökning bidrar till den kunskapsbas som är kopplad till teorin.
Inte bara teori i sig utan även en forskares uppfattningar om arten av förhållandet mellan teori och forskning kan få konsekvenser för forskningen. Vissa menar att teori ska behandlas i början av ett forskningsprojekt. Då kan forskaren ägna sig åt några teoretiska reflektioner och utifrån dem kan man, om man sysslar med kvantitativ forskning, formulera en hypotes och sedan pröva denna. I samband med kvalitativ forskning är det vanligare att man studerar en ”vetenskaplig frågeställning” utan att använda begrepp som hypotes och testning. Andra kan uppfatta teori som en följd av forskningsprocessen – något som formuleras efter det att forskningen har genomförts och utvecklats genom eller utifrån en reaktion på denna. Åtskillnaden får konsekvenser för forskningen: det första synsättet innebär att en uppsättning idéer styr insamling och analys av data, medan det andra synsättet
antyder en mer öppen strategi där teoretiska idéer blir en följd av data. I själva verket är uppfattningar om förhållandet mellan teori och forskning sällan så enkla och tydligt kontrasterande som denna beskrivning ger sken av; dessutom skiljer de sig åt från forskare till forskare.
ϐ Förhållandet mellan teori och forskning utgör ett huvudsakligt fokus för kapitel 2.
Existerande kunskap – litteraturen
Den befintliga kunskapen om det område som forskaren är intresserad av utgör också en viktig del av den bakgrund utifrån vilken samhällsvetenskaplig forskning genomförs. Det innebär att när en undersökning planeras måste man känna till litteraturen om det ämne man ska studera så att man kan bygga vidare på denna och undvika att upprepa arbete som redan har gjorts. Vi återkommer till denna uppfattning i avsnitt 1.4.
ϐ Genomgång av litteratur är temat för kapitel 5, och vi diskuterar detta även i andra kapitel, bland annat i kapitel 25 som tar upp uppställningen av en litteraturgenomgång som en del av den vetenskapliga rapporten.
Epistemologiska och ontologiska frågeställningar
Våra antaganden och uppfattningar om hur kunskap bör skapas och den sociala verklighetens natur påverkar i stor utsträckning forskningsprocessen.
Åsikter om hur kunskap formas kallas för epistemologiska eller kunskapsteoretiska ställningstaganden. Det väcker frågor om hur den sociala verkligheten ska studeras och om den vetenskapliga metod som vissa forskare förespråkar (den som innebär att man formulerar en hypotes för att sedan testa den med hjälp av exakta mättekniker) verkligen är den rätta för samhällsvetenskaplig forskning. Andra forskare föredrar tolkande eller interpretivistiska metoder och menar att människor och sociala institutioner skiljer sig så mycket från det område som naturvetare studerar så att samhällsforskning
behöver ett annat tillvägagångssätt, nämligen ett som är mer lyhört för de speciella kvaliteter som kännetecknar människor och deras sociala institutioner.
Våra åsikter om den sociala verklighetens natur och om sociala företeelser (observerade fakta, skeenden eller situationer) kallas för ontologiska ställningstaganden. Vissa menar att den sociala verkligheten bör uppfattas som något externt i förhållande till sociala aktörer och något som vi inte har kontroll över. Den sociala verkligheten bara finns och påverkar beteenden, åsikter och värderingar. Man betraktar en organisationskultur som en uppsättning värderingar och förväntningar som utövar ett starkt inflytande på dem som arbetar i organisationen och som kräver att nya medlemmar av organisationen ska socialiseras in i denna kultur. En alternativ uppfattning innebär att den sociala verkligheten utgör en ständig process som rymmer omformuleringar och omvärderingar. Utifrån detta synsätt formas och omformas en organisationskultur kontinuerligt av den praxis och de beteenden som organisationens medlemmar uppvisar. Dessa synpunkter handlar i grunden om huruvida sociala företeelser är förhållandevis tröga och utanför vår kontroll eller om de i hög grad är en produkt av socialt samspel. Den ståndpunkt som en samhällsforskare intar när det gäller både epistemologiska och ontologiska frågeställningar får konsekvenser för hur samhällsvetenskaplig forskning genomförs.
ϐ Epistemologiska och ontologiska frågor är ett huvudsakligt fokus för kapitel 2.
Värderingar, etik och politik
Värden och värderingar har i forskarvärlden en avgörande inverkan på forskningen. Etiska frågeställningar har alltid varit centrala för samhällsvetenskaplig forskning, men de har blivit än viktigare när nya källor till data (t.ex. sociala medier) har blivit tillgängliga för studiet av den sociala verkligheten. Forskare får vanligtvis genomgå en process som rör etiskt godkännande innan ett forskningsprojekt startar. Vissa slag av forskning kräver
en noggrann planering och beaktande av etiska hänsyn (t.ex. när forskningen handlar om barn eller sårbara vuxna), och detta förfarande gör det mindre troligt att forskarna kommer att bryta mot etiska principer.
Ett annat sätt för hur värderingar i forskarsamhället kan påverka forskningen är att det på vissa områden (t.ex. socialt arbete) finns starka åsikter om att de som studeras bör vara involverade i forskningsprocessen. Ett exempel är då samhällsforskare gör undersökningar om användare (dvs. de som använder sig av viss samhällsservice) och menar att dessa användare bör vara inbegripna i formuleringen av vetenskapliga frågeställningar och vid utformningen av exempelvis enkäter. Sådana uppfattningar är inte allmänna (för en diskussion om detta, se Becker, Sempik & Bryman, 2010) men de utgör ett hänsynstagande som forskare på vissa områden mer eller mindre känner sig tvingade att beakta när de funderar på vissa typer av undersökningar. På senare tid har det uppstått en allt starkare tendens att uppfatta respondenter som ”experter” och, genom att ifrågasätta den skeva maktbalansen mellan forskare och deltagare, att i forskningen betrakta samhällsforskning som en följd av ett samarbete mellan alla inblandade parter. I vissa situationer uppfattas denna process som en ”samproduktion” (Olesen & Nordentoft, 2013; Beresford, 2019).
Det är också viktigt att vara medveten om att samhällsvetenskaplig forskning görs inom ramen för en mer generell politisk kontext. Det inbegriper statlig och regional politik, och många samhällsvetenskapliga undersökningar finansieras av olika myndigheter, något som tenderar att spegla den aktuella politiska inriktningen. Det gör att vissa vetenskapliga frågeställningar kan få större finansiellt stöd än andra, men också att ”politik” i generell och icke-partipolitisk bemärkelse handlar om makt och status. Sådana politiska faktorer innefattar forskning i team eller att man försöker få och bibehålla tillgång till en viss forskningsmiljö, till exempel en organisation. Den politiska kontexten kan också prägla forskarutbildning och personliga värderingar, som i sin tur påverkar hur
man tar sig an samhällsforskning och olika forskningsområden som man är intresserad av, vilka vetenskapliga frågeställningar man formulerar och de metoder man använder sig av för att studera dessa.
ϐ Vi tar upp etiska och politiska frågeställningar i kapitel 6, men de berörs även i andra kapitel.
Det är omöjligt att formulera en uttömmande lista över de kontextuella faktorer som påverkar samhällsvetenskaplig forskning, men vår korta diskussion här torde ha gjort det klart att samhällsforskning och val av forskningsmetoder har ett nära samband med och påverkas starkt av den mer generella kontexten.
1.4
De huvudsakliga delarna i samhällsvetenskaplig forskning
Vi ska i detta avsnitt introducera de huvudsakliga steg som ingår i de flesta forskningsprojekt. Vi ska inte beskriva dem i någon särskild ordning, eftersom detta varierar utifrån olika ansatser och metoder för forskningen. Det vi vill göra här är att introducera de delar som är vanliga i de flesta samhällsvetenskapliga undersökningar; några har vi berört i avsnitt 1.3 och vi ska i kommande kapitel gå in på dem mer i detalj. Vi ger en sammanfattning av dem i tabell 1.1 längre fram i kapitlet.
Litteraturgenomgång
Som vi noterade i avsnitt 1.3 är befintlig litteratur en viktig del av varje forskningsprojekt. När vi väl har identifierat ett tema eller en frågeställning som är av intresse för oss, behöver vi ta reda på vad som redan har skrivits om detta för att kunna avgöra följande:
ϐ vad som redan är känt om temat eller frågeställningen
ϐ vilka begrepp och teorier som har kommit till användning
ϐ vilka forskningsmetoder som har tillämpats
ϐ vilka kontroverser eller debatter som finns angående temat och hur det har studerats
ϐ vilka motsägelser eller inkonsekvenser (om några) som finns rörande olika slags belägg
ϐ vilka de huvudsakliga bidragsgivarna är till forskningen om temat eller frågeställningen
ϐ vilka konsekvenserna blir för den egna forskningen.
Många frågeställningar har redan blivit utforskade på ett uttömmande sätt och därför är det inte troligt att man kommer att kunna läsa all relevant litteratur om det man vill undersöka, framför allt inte med tanke på den begränsade tid man har till sitt förfogande i samband med ett studentprojekt. Det som är avgörande är att man läser igenom viktiga böcker och artiklar som rör temat och att man bekantar sig med åsikter och verk som viktiga personer på området har formulerat. Som vi nämner i kapitel 5 är det avgörande att man är medveten om vad som redan är känt om temat så att man inte kan bli anklagad för att inte tillräckligt noggrant ha tänkt igenom vad det egna projektet har med andras arbeten att göra.
När man beskriver denna kunskap för framtida läsare (vilket inbegriper de som ska bedöma den egna undersökningen, om det hela handlar om ett studentprojekt) utformar man en litteraturgenomgång. Det viktigaste att tänka på när det gäller denna del av forskningsprocessen – något vi upprepar flera gånger i kapitel 5, eftersom det är så pass viktigt – är att det inte enbart innebär en sammanfattning av litteraturen – den måste vara kritisk snarare än enbart deskriptiv. Det behöver inte innebära att vara negativ när man beskriver de böcker och artiklar som man har läst, utan det betyder att man ska bedöma vikten av det man har läst och visa hur det passar in i det narrativ man vill bygga upp om litteraturen. Om man gör så, kommer litteraturgenomgången att vara ett bra sätt för att visa trovärdigheten i den egna forskningen och det bidrag som den står för.
ϐ Litteraturgenomgång är ett huvudsakligt fokus i kapitel 5.
Begrepp och teorier
Begrepp handlar om hur vi skapar mening i den sociala verkligheten. De utgör etiketter som vi sätter på olika aspekter av den sociala verkligheten och som tycks ha gemensamma drag som framstår som viktiga. Samhällsvetenskaperna rymmer en stark tradition när det gäller begrepp, varav många har blivit en del av vardagsspråket. En av anledningarna till att det är viktigt att vara bekant med befintlig litteratur är att den visar på de huvudsakliga begrepp som tidigare forskare har använt sig av och hur användbara eller begränsade de har varit för att besvara viktiga frågor om temat. Begrepp som byråkrati, makt, social kontroll, status, hegemoni och alienation utgör en viktig del av det teoretiska arbete som generationer av samhällsforskare har utvecklat. Begrepp är en avgörande del av teorier.
ϐ Vi diskuterar den roll som begrepp spelar även i kapitel 7.
Begrepp fyller flera funktioner i samhällsvetenskaplig forskning. De är för det första av betydelse för hur vi organiserar våra forskningsintressen och skickar signaler om dessa till våra tänkta läsare (se Lära av erfarenheter 1.2). För det andra hjälper de oss att reflektera över och vara mer disciplinerade när det gäller det som vi vill studera; dessutom hjälper de oss att organisera våra forskningsresultat. I avsnitt 1.3 noterade vi att förhållandet mellan teori och forskning kan uppfattas som att det
Lära av erfarenheter 1.2
Att identifiera begrepp
rör ett val mellan teorier som styr forskningsprocessen i alla dess faser och teorier som en produkt av forskningsprocessen. Dessa två perspektiv på teorins roll i samband med forskning kallas för deduktiva respektive induktiva synsätt.
ϐ Vi utvecklar åtskillnaden mellan induktiva och deduktiva synsätt i kapitel 2.
Denna uppenbara skillnad mellan idéer om teorins roll i forskning får konsekvenser för definitionen av begrepp. Begrepp kan uppfattas som något man inleder med och som representerar viktiga områden som data samlas in utifrån. Man kan med andra ord samla in data för att belysa ett begrepp (eller snarare flera olika begrepp och hur de hänger samman med varandra). Å andra sidan uppfattas begrepp som resultat av forskningen och då hjälper begreppen till med en reflektion över och en organisering av de data som man har samlat in. Det har dock också påståtts att skillnaden mellan dessa uppfattningar inte är så tydlig som vissa författare har gjort gällande och därför är det viktigt att vara medveten om att det inte handlar om ömsesidigt uteslutande ståndpunkter. I praktiken inleder forskare ofta med vissa nyckelbegrepp som hjälper dem att orientera sig själva i sitt ämne, men de kan också senare revidera dessa begrepp som en följd av insamling och analys av data eller skapa nya begrepp utifrån sina reflektioner under analysfasen.
Att identifiera och klargöra begrepp är en viktig del av den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen. I sin kandidatuppsats om Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) och dess påstådda skevhet gentemot afrikanska länder kunde Reni identifiera flera begrepp som var viktiga för hennes arbete och använda dem som hjälp för sitt läsande och för att strukturera sin analys.
Reni:
I det Worddokument som jag arbetade med skrev jag ner en checklista över begrepp som jag behövde ta upp i min litteraturgenomgång och
längre fram i min analys, bland annat ”statism” (att all makt ska ligga hos staten), självhjälp (self-help) och överlevnad (survival). Jag beskrev dessa begrepp genom att använda litteratur från International Relations School of Realism (det hänvisas ofta till de tre S:en – statism, self-help, survival – i realismens litteratur).
I introduktionen till min uppsats identifierade jag alla de begrepp som jag skulle ta upp och förklarade deras roll när det gällde besvarandet av min frågeställning. Jag använde mig av dessa begrepp som en lins genom vilken jag kunde förstå samspelet mellan ICC och enskilda stater. Det var viktigt att kontinuerligt under mitt arbete kunna referera till dessa begrepp. Jag försökte koppla åtminstone ett av begreppen till min analys i varje delavsnitt, och det gjorde att jag kunde säkerställa att mina argument var relevanta och hade sin plats i den aktuella litteraturen. Jag använde begreppen som ett slags vägvisare med vars hjälp jag kunde organisera mina argument. Eftersom jag hade formulerat alla relevanta begrepp i min introduktion, där jag kopplade mina argument till begrepp i hela arbetet, tydliggjorde min form av vägledning relevansen av mina argument i förhållande till min tes och min frågeställning.
Som Reni framhåller kan tydligt definierade begrepp som kopplas till tidigare forskning bidra till att strukturera arbetet och till formuleringen av forskningsrapporten.
Vetenskapliga frågeställningar
Vi har flera gånger i detta kapitel berört begreppet vetenskaplig frågeställning, och läsaren har förmodligen redan insett att det är en viktig del av forskningen. Forskningsfrågor utgör ett tydligt uttryck för vad man avser att ta reda på. De flesta startar med en allmän uppfattning om vad de är intresserade av att utforska; den process det innebär att formulera vetenskapliga frågeställningar tvingar en att begränsa det breda intresseområdet till det som man verkligen vill ta reda på och att uttrycka detta på ett mer precist och rigoröst sätt (se Lära av erfarenheter 1.3).
Trots frågeställningarnas betydelse är det inte alla undersökningar som inleder med formuleringen av sådana, särskilt inte om det rör sig om en explorativ studie där forskaren arbetar induktivt för att förstå en viss företeelse. Ett sådant tillvägagångssätt kan vara hållbart när det gäller en samhällelig undersökning, och man kan stöta
på detta i sitt läsande, till exempel om man letar upp några av de studier som nämns i den här boken, men det är viktigt att vara medveten om att det finns risker kopplade till detta tillvägagångssätt. Att inte ha några vetenskapliga frågeställningar alls, eller illa utformade sådana, kan medföra en dålig kvalitet på forskningen. Om man inte specificerar tydliga och konkreta frågeställningar ökar risken för att undersökningen saknar fokus, att man blir osäker på vad den egentligen handlar om och vad det är man samlar data till.
Fördelarna med vetenskapliga frågeställningar är att de
ϐ utgör en vägledning vid litteratursökningen
ϐ vägleder beslut om vilket slags forskningsdesign som ska användas
ϐ bidrar till beslut om vilka data som ska samlas in (och av vilka)
ϐ styr analysen av data
ϐ innebär en vägledning när man skriftligt ska sammanfatta data
ϐ förhindrar att man slår in på onödiga avvägar
ϐ ger läsarna en tydlig uppfattning om vad forskningen handlar om.
Det är viktigt att notera att även om vetenskapliga frågeställningar innebär en vägledning när man letar efter litteratur att gå igenom, är det också möjligt eller till och med troligt att läsning av relevant litteratur tvingar fram en revidering av frågeställningarna eller leder till att man vill formulera nya frågor. Av den anledningen kommer
Lära av erfarenheter 1.3
Att formulera och omformulera forskningsfrågor
frågeställningar och litteratur som rör dessa sannolikt att vara sammanflätade under de inledande faserna av ett forskningsprojekt. Utifrån våra erfarenheter av att handleda studenters undersökningsprojekt är det en god idé att starta med en enda undersökningsfråga, men också vara beredd på att anpassa och omformulera den när man går igenom litteraturen. Kom ihåg att i inledningen av en undersökning behöver man inte känna till all litteratur om ett tema, och man kan stöta på något som i grunden förändrar ens förhållningssätt till ett problem.
ϐ Vi diskuterar vetenskapliga frågeställningar och hur de kan utformas i kapitel 4.
Ingen förväntar sig att man ska påbörja ett forskningsprojekt med perfekt utformade frågor; det vanliga är att man ändrar dem under arbetets gång efter hand som man läser om temat och begränsar fokus för projektet. Under sin forskning om den betydelse som socialt kapital har för att kunna styra över populära forum märkte Sarah att hon vässade sina frågor i takt med att undersökningen fortskred.
Sarah:
Att formulera forskningsfrågor kan utgöra ett av de svåraste stegen i forskningsprocessen, och de kan förändras över tid. Man kan börja med ett antal forskningsfrågor som har sin grund i forskningsintresset, vilka kan ändras och omformuleras utifrån litteraturgenomgången och analysen av resultaten. I mitt studentprojekt inledde jag exempelvis med mer allmänna frågeställningar som ”Hur används socialt kapital i delaktighetsprocessen för att skapa större egenmakt?” Längre fram utvecklades det till den mer specifika frågan: ”Vilken betydelse har bindning, överbryggande och länkning av socialt kapital för egenmakt?”
Sarahs erfarenheter är inte ovanliga, och vi ska se detta som något positivt.
Undersökningsfrågan skulle kunna förfinas än mer genom att lägga till ytterligare en parameter. Att omformulera sina idéer i takt med att ens förståelse ökar är precis det man ska sträva efter, och en omfattande inläsning hjälper till med detta.
De vetenskapliga frågeställningarnas art kommer att avgöra hur man går vidare med sin undersökning och vilken forskningsdesign som är lämplig att välja. Den
som ska studera effekterna av en intervention kanske kan tänka sig en experimentell studie, och för den som är intresserad av social förändring över tid kan longitudi-
nell design vara lämplig. Om frågan rör ett speciellt samhällsområde, en viss organisation eller grupp kan man använda sig av en fallstudiedesign. Kanske finns det ett komparativt element som är en integrerad del av frågeställningarna? Man behöver bekanta sig med olika former av forskningsdesign och hur dessa passar ihop med olika typer av vetenskapliga frågeställningar.
ϐ Vi diskuterar forskningsdesign i kapitel 3.
Urval
I samhällsvetenskapliga undersökningar är det sällan som man kan intervjua, observera eller skicka ut enkäter till alla individer som passar in på forskningens inriktning. Det är på samma sätt inte troligt att man kan analysera innehållet i alla publikationer eller alla inlägg på sociala medier som rör det tema som är av intresse. Tid och kostnader begränsar alltid antalet fall som går att inbegripa i forskningen, och därför måste man praktiskt taget alltid studera ett urval av den större gruppen. Som kommer att framgå i de kommande kapitlen finns det ett antal principer som ligger till grund för urvalsprocessen. Många förknippar urval med kvantitativ forskning i form av exempelvis enkätstudier och med syftet att få ett representativt urval. Detta är det tillvägagångssätt som ligger till grund för opinionsundersökningar som man ofta kan läsa om i pressen eller höra talas om på nyheterna då forskarna inte kan fråga samtliga personer som är lämpliga. Forskarna strävar då efter att få fram ett urval som kan representera den större populationen genom att replikera eller kopiera denna i miniatyr. Om nyhetsmedia inte kan visa att de urval som de har använt sig av var representativa, kommer de rapporterade resultaten (t.ex. om allmänhetens syn på olika politiska partier) att vara problematiska.
ϐ Vi diskuterar urval i samband med kvantitativ forskning i kapitel 8.
Detta är emellertid en överförenklad syn på urval – urvalsprinciperna gäller inte enbart enkätstudier, och det
finns många former av samhällsforskning där man inte prioriterar representativa urval. Urval är aktuella i samband med många olika typer av undersökningar, till exempel då man väljer ett antal nyhetsartiklar som man vill göra en innehållsanalys av eller då man vill undersöka ett visst, eller oftast som mest två fall, en fallstudie I samband med den sistnämnda formen av forskning är syftet att man vill förstå det valda fallet eller de valda fallen på djupet, och då är det avgörande att man väljer rätt fall. Både fallet och de individer som är med i fallstudiekontexten ska väljas ut på grundval av kriterier som är av relevans för undersökningen. Vi kommer i del III att diskutera urvalsprinciper i samband med kvalitativ forskning som inte grundar sig på representativitet utan på uppfattningen att urval ska ske utifrån det faktum att de utvalda är lämpliga för undersökningens syfte.
ϐ Vi diskuterar urval i samband med kvalitativ forskning i kapitel 18.
Vilken forskningsstrategi man än väljer är urval något som är viktigt att ta hänsyn till, och det utgör ett viktigt steg i alla undersökningar.
Insamling av data
Insamling av data är för många den huvudsakliga delen av ett forskningsprojekt och därför är det inte förvånande att vi jämfört med andra faser i forskningsprocessen ägnar stort utrymme åt denna fas. Några av de metoder för datainsamling som vi tar upp, till exempel intervjuer och enkäter, kan vara mer välkända än andra.
En del metoder innebär en tämligen strukturerad syn på insamlingen av data, det vill säga att forskarna i stora drag i förväg slår fast vad det är de vill få reda på och utformar insamlingsverktyget efter detta. En enkät är ett exempel på detta; då bestämmer forskarna vad de behöver veta för att kunna besvara frågeställningarna och utformar sin enkät på sådant sätt att de kan få data som besvarar dessa frågor. En strukturerad intervju – det vill säga den form av intervju som används i frågeunder-
sökningar – utformas på ett liknande sätt. Vi diskuterar dessa metoder, som överensstämmer med den deduktiva synen på förhållandet mellan teori och forskning (se tidigare avsnitt i detta kapitel), i bokens andra del.
Andra metoder för datainsamling är mer flexibla. I del III behandlar vi forskningsmetoder som lägger tyngd på ett mer öppet förhållningssätt till forskningsprocessen, vilket innebär en mindre restriktiv uppfattning om vad som kan studeras. Olika forskare använder sig av metoder som deltagande observation och semistrukturerade intervjuer för att kunna ha ett öppet sinne avseende vilka data de vill samla in och som kan möjliggöra att begrepp och teorier har sin grund i data. Detta utgör en induktiv syn på utvecklingen av teorier och begrepp. Sådan forskning brukar ändå ha som syfte att besvara vetenskapliga frågeställningar, men dessa behöver inte vara explicit formulerade.
Analys av data
På en mycket grundläggande nivå inbegriper analyser av data att man använder sig av statistiska tekniker i samband med de data som har samlats in. Många typer av data är emellertid inte avpassade för en statistisk analys och även då de är det kan forskare vilja använda sig av alternativa tillvägagångssätt.
ϐ Vi diskuterar kvantitativ analys av data i kapitel 15 och kvalitativ analys av data i kapitel 23.
Vår grundläggande beskrivning tar inte hänsyn till att det finns många aspekter av en dataanalys: hantering av rådata, att skapa mening i data och att tolka data.
En hantering av data inbegriper en kontroll av att det inte finns några uppenbara felaktigheter. Kvalitativa intervjuer spelas ofta in och transkriberas. Forskaren behöver vara uppmärksam på tänkbara hörfel som kan påverka tolkningen av respondenternas svar så att data är så korrekta och av så hög kvalitet som möjligt innan man för in texten i ett mjukvaruprogram. När det gäller kvantitativa undersökningar behöver data behandlas och in-
föras i en frågeundersökning (på papper) eller laddas ner online till specifika analysprogram som SPSS eller Excel.
I samband med en kvalitativ analys av data innebär meningsskapande i data ofta att identifiera teman i materialet. Detta gör man genom att bryta ner data i olika beståndsdelar och ange etiketter för dessa delar, det vill säga att man kodar materialet. Analytikerna letar sedan efter exempel på dessa sekvenser med kodad text, både inom och mellan fall, och även efter kopplingar mellan olika koder. För kvantitativa data måste forskaren bestämma sig för hur man ska kunna skapa mening i de avvikelser som finns i datamaterialet, till exempel avsaknad av svar.
I samband med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar gör forskarna en tolkning genom att koppla samman analysen av data med både de vetenskapliga frågeställningarna och relevant bakgrundslitteratur. I grunden handlar analys av data om reduktion av data. Det innebär att man reducerar mängden av information som samlats in så att det går att skapa en mening i datamängden. Om informationen inte reduceras – exempelvis med tabeller och genomsnittsvärden när det gäller kvantitativa data eller genom att gruppera textmaterial i olika kategorier i samband med kvalitativa data – blir det i princip omöjligt att tolka materialet.
Ett annat faktum som man ska ha i åtanke är att en dataanalys kan gälla antingen primära eller sekundära data. Med en primär analys är det de forskare som ansvarar för insamlingen av data som också står för analysen av data. I samband med en sekundär analys finns data redan insamlade och tillgängliga. Forskare på universitet uppmanas att lagra sina data i arkiv, vilket gör att andra kan använda dessa data för analys, ibland i syfte att besvara andra frågor än de som ursprungligen ställdes. Med tanke på de kostnader och den tid som ofta är nedlagda i samband med merparten av den samhällsvetenskapliga forskningen är det klokt att använda sig av existerande data när så är möjligt och lämpligt. En sekundäranalys gör det möjligt att studera vetenskapliga frågeställningar
utan att man behöver ta sig an en tidskrävande och långdragen process för att samla in primära data.
ϐ Vi diskuterar sekundäranalys i kapitlen 14 och 22.
Skriftlig rapportering
En forskning är inte till någon nytta för andra om den inte rapporteras. Vi genomför forskning så att den kan delas med andra som läser vad vi har gjort, reagerar på detta och kanske också bygger sitt eget arbete på våra insatser.
ϐ Skriftliga vetenskapliga rapporter tas upp i kapitel 25.
De olika sätt på vilka samhällsforskare sammanfattar sitt arbete i skriftlig form skiljer sig åt utifrån hur forskningen har utförts, framför allt beroende på om den har inneburit ett kvantitativt eller kvalitativt synsätt eller om det har handlat om flermetodsforskning. De flesta rapporter, examensarbeten, forskningsartiklar och avhandlingar innehåller dock följande delar:
ϐ Introduktion som beskriver forskningsområdet och dess betydelse.
ϐ Litteraturgenomgång som tar upp det som redan är känt om forskningsområdet och granskar detta kritiskt.
ϐ Forskningsmetoder. Här presenterar forskaren de metoder som denne har använt sig av (urvalsstrategi, metoder för insamling och analys av data) och motiverar sitt val av metoder.
ϐ Resultat. Här presenterar forskaren sina resultat.
ϐ Diskussion rymmer resultatens slutsatser och konsekvenser i relation till litteraturen och de vetenskapliga frågeställningarna.
ϐ Slutsats/avslutning som lyfter fram forskningens betydelse.
Tabell 1.1 sammanfattar de sju element i forskningsprocessen som vi har gått igenom och var någonstans i den här boken som man kan hitta information om respektive steg. Den som förbereder sig för att genomföra en egen undersökning kan i denna tabell hitta en användbar vägledning till bokens innehåll genom att den rör de huvudsakliga stegen vid genomförandet av en undersökning. Notera att tabell 1.1 inte innehåller något speciellt steg för etiska frågeställningar. Det beror på att man genom hela forskningsprocessen ska tänka på det etiska tillsammans med värderingar och politik. Vi kommer att beröra etiska aspekter av samhällsvetenskaplig forskning i kapitel 6.
Aabduktion 432 abduktivt tänkande 43 abstract 716
Affluent Worker-studien 142, 195 aids 338, 577 aktionsforskning 447
ALLEA 147 allomfattande teori 36 analogi 659 analys 114 av data 204 biavariat 409 bivariat 392, 403, 410 intensiv 89 meta- 126, 131, 376, 377 multivariat 392, 415, 416 sekundär- 365, 366, 367, 369, 370, 375, 376, 384 tematisk 660, 661 univariat 392, 400, 407 analysform 239 analytisk induktion 641, 642 anonymitet 164, 168, 169, 174 ansvar 595, 600 anteckningar 477, 480, 481, 492, 494, 495, 497, 507 anti-realism 450 APA-stilen 139 a priori-urval 463 arbetslöshet 378, 381 argumentation 710 argumentationslinje 711 aritmetiskt medelvärde 229 arkiv 610 arvshypotesen 367 asynkron grupp 571, 572 asynkron metod 536, 537 autenticitet 446, 608, 609 autoetnografi 500 avvikande aktiviteter 547 avvikelse 37 axial kodning 645, 646, 660
1 Svenskt tillägg.
B
begrepp 25, 196, 200, 205, 207, 209 definitiva/sensitiva 440 i kvalitativ forskning 441 begreppsvaliditet 207 behandlingsgrupp 69 bekvämlighetsurval 230, 231 beroende variabel 67, 189 berättelse. Se även livsberättelse beteende 321, 322, 323, 325, 329, 332, 333, 335, 455 beteendeurval 330 bias 218, 219 bibliografi 141. Se referenshantering bibliotekarie 132 bilagor 721
bilder 505, 506, 507, 508, 509, 614, 615, 616, 617, 630 biografisk metod 544
bivariat analys 392, 403, 409, 410 blogg 355, 624, 625
Blumer, Herbert 48 booleska operatorer 134 bortfall 71, 87, 219, 220, 236, 237, 238, 250, 273, 277, 293, 295, 310, 366 Bourdieu, Pierre 729 boxdiagram 408 brev 607, 608, 612, 613, 630, 637 British Crime Survey 208, 257 British Household Panel Survey 83
C cancer 600 cancerforskning 600
CAPI 240, 252
CAQDAS 656, 670, 671, 672, 674
CATI 252
census 219
Centrala etikprövningsnämnden (CEPN)1 170
centraltendens 407, 408 Challenger-olyckan 631 chattrum 626
chi-två 420, 421
Cicourel, Aaron V. 81 cirkeldiagram 402 citat 541, 716, 730 citera tweets 157, 165
CODEX 147
Cohens d 418
Cramérs V 414, 420 Crime Survey for England and Wales 208, 257
curriculum vitae (cv) 636
Ddagbok 290, 292, 294, 608, 613, 626 dataarkiv 372 databaser 121, 127, 130, 132, 133, 138 databearbetningsfel 244 datainsamlingsfel 244 dataskyddsförordningen 147, 160, 165, 542, 627, 637, 725 datorprogram 674 datorstödd innehållsanalys (CACA) 345
Da Vinci-koden 144 deduktion 43 deduktivism 44 deduktiv teori 38 deduktivt synsätt 38 definitiva begrepp 440, 441 dekontextualisering 673 deltagande observation 324, 430, 456, 476, 477, 485, 494, 502, 503, 504, 511, 513, 514, 515, 546, 547, 682, 689
demystifiering 614 denotativ betydelse 635 deontologisk etik 155 determinationskoefficient 413 diagram 402, 406, 411 DICTION 345 differentiell association 37 dikotom variabel 398, 399, 414 direkta frågor 525 diskriminerande språkbruk 712
diskursanalys 581, 590, 591, 592, 593, 594, 597, 599, 603, 604, 605 kritisk 581, 601, 602, 632 diskussionsforum 356, 626 Disneyland 636 dokument officiella 608, 619, 620, 621 personliga 608, 612, 613 dokumentforskning 637 dolda aktiviteter 547 dold observation 151, 153, 155, 162, 169, 480, 481 dubbla frågor 312, 313 Durkheim, Émile 378, 582 dörröppnare 107, 180, 181, 482, 484
E Economic and Social Research Council 8
effektstorlek 418 ekologiskt felslut 382, 384 ekologisk validitet 66, 67, 73 emotionellt arbete 37, 441 empiricistisk repertoar 596 empirisk realism 45 EndNote 137, 138 enkel observation 324 enkät 269 epistemologi 22, 43, 691 e-post 609, 623 erfarenhetsurval 294 eta 415 etik 146, 150, 151, 153, 154, 155, 167, 532 forskning med barn 173 online-data 173 sekundärdata 173 visuella data 175 etikprövning 147, 148, 161, 627, 638 Etikprövningsmyndigheten2 147, 149, 150, 165, 166, 167, 627 etiskt dilemma 172 etnicitet 271, 549, 652, 692 etnografens roller 478, 487, 489 etnografi 428, 430, 431, 435, 439, 476, 477, 478, 479, 491, 496, 497, 498, 499, 501, 504, 514, 515, 549, 603, 604, 615, 627, 634, 682 feministisk 511, 513
2 Svenskt tillägg.
online 501, 515 visuell 505, 508, 515 etnometodologi 582, 583 experiment 74 kvasi- 74, 76 experimentell design 69, 71, 77 experimentgrupp 69 extern reliabilitet 442 extern validitet 66, 67, 72, 92, 190, 231, 330, 443, 446 extrem fallformulering 598 extremvärde 407
Fface validity 205 facilitator 552 fallstudie 90, 91, 92, 94, 97 fallstudiedesign 89, 92 falska förespeglingar 151, 153, 155, 169, 170, 171 falskt samband 415 fanziner 623 felkällor 244, 247, 249, 256, 257, 263, 266 felvarians 422 feministisk etnografi 511, 513 feministisk forskning 546, 548 feministism och kvalitativ forskning 430 fenomenalism 43, 195 fenomenologi 46, 47 Festinger, Leon 90, 155, 163, 169 FIAC (Flanders Interaction Analysis Categories) 325, 329, 333 filterfrågor 253, 261 flerfallsstudie 94, 96 flerindikatorsmått 198, 199, 200 flermetodsforskning 678, 679, 680, 682, 683, 684, 686, 693, 699, 700, 702 flexibilitet 435, 453, 454, 518, 521, 522, 525, 530, 531 fokuserad intervju 553, 554 fokuserad kodning 646 fokuserat urval 330 fokusgrupp 253 online 571, 572, 573, 575 fokusgruppsmetoden 553 formell teori 647 forskare
deltagare 489 forskarstyrd dagbok 290 forskarstyrd livsberättelse 545 forskningsanslag 180 forskningsansökan 113 forskningsdesign 63, 64, 66, 68, 97 forskningsfrågor 27 forskningsmetod 20, 64 forskningsmiljö 195 forskningspolitik 147 forskningsrapport 705, 713, 721 flermetodsforskning 731 struktur 713 forskningsstrategi 55, 56, 63, 67, 82, 87, 97 forskningsuppgörelse 482 foto-elicitering 506, 532 fotografier 175, 508, 510, 532, 533, 534, 544, 607, 614, 615, 616, 637 Foucault, Michel 591, 601 framförhandlad ordning 51 frekvenstabell 400, 411 frågeformat 297 frågeschema 255, 257 frågeundersökningsdesign 78 frågor befintliga 318 dubbla 312 filter- 253, 261 formulering av 308, 309, 315 olika typer av 303 ordningsföljd 257, 258, 259, 260 prövning av 316 slutna 300, 302 utformning av 309, 318 vinjett- 306, 532, 533 öppna 298 fullständighet 679, 681, 682 fältanteckningar 492, 494, 495, 496, 497, 506 fältstimulering 330 förklarad varians 422 förståelse 46, 454 kontextuell 455
G
Garfinkel, Harold 582 GDPR 147, 160, 166, 387, 627, 725 generalisering 190, 227, 243, 451, 455
genus 399
Glaser, Barney G. 41, 643, 644, 651 go native 488, 489 Google Scholar 134 grafisk integritet 406 grand theory 36 grundad teori 433, 440, 453, 463, 464, 465, 466, 643, 645, 647, 649, 654, 660, 673 kritik av 650 gruppdynamik 554, 555 grupper online 626 gruppintervju 552, 553, 578 gruppledare 560 gruppstorlek 557, 571
H habitus 489 handledning 259
Harvardsystemet 138, 139, 140 hermeneutik 46, 48 histogram 403 Hitchcock, Alfred 621 hjärtinfarkt 554, 562, 564 Husserl, Edmund 47 hypotes 194 händelseurval 294
Iicke-deltagande observation 324 icke-reaktiv metod 361, 379 icke-sannolikhetsurval 219, 220, 229 idealisering 614 idiografiskt synsätt 90 improviserat urval 330 indexering 652 indexikalitet 582, 583 indikatorer 197, 198, 199, 204, 206, 212 indirekta frågor 525 induktion 43 analytisk 641, 642 induktivism 44 induktiv teori 38 induktivt synsätt 41 inferentiell statistik 222 inferentiell validitet 66 infografik 403 informant 484, 486, 507 initial kodning 646, 649, 658 inläsning av befintlig litteratur 124
innehållsanalys 299, 338, 339, 341, 353, 360, 361, 608, 615, 622, 627, 628, 632, 633, 634 innehållsförteckning 715 insider/outsider 179 inspelning 535, 538, 539, 566, 568, 572 inspelningsutrustning 526, 542, 567 intellectual bricolage 690 interaktionism 47 symbolisk 45 interaktiv effekt 73 interbedömarreliabilitet 204, 205, 333, 352, 443 interbedömarvariation 249 internet 156, 164, 174 intern reliabilitet 204, 209, 443 intern validitet 66, 71, 443 interpretivism 45, 46, 48, 689 intervall-/kvotvariabel 398, 403, 407, 408, 411, 412, 414 intervju kvalitativ 430 mobil 534 online 536 retrospektiv 92 strukturerad 246, 247, 254, 256, 262, 265, 269, 270, 272, 286 intervjuare 526, 527 utbildning 260 intervjuareffekt 271 intervjuguide 519, 522, 523, 530 intervjumetoder 532 intervjuutskrift 543 intrabedömarreliabilitet 333, 352 intrabedömarvariation 249 introduktionsbrev 255 iterativ 641 process 438 strategi 41
JJacobson, Lenore 69, 71, 79 jämförande design 93, 94 jämförelse 94, 96
K
katalytisk autenticitet 447 kategori
i grundad teori 647
i konstruktionism 50, 52
kategorivariabel 398 kausalitet 189, 409, 418 klusterurval 225, 226, 227 kod 636
kodning 298, 299, 300, 308, 327, 349, 352, 452
kodning av kvalitativa data 652, 656 i efterhand 298 i förväg 298
i grundad teori 643, 645
kodningsmanual 299, 349, 350, 361 kodningsram 249 kodningsschema 325, 326, 349, 352 kohortundersökning 84, 86 konfidensintervall 229
konfidentialitet 156, 159, 161, 168, 169, 174 konnotativ betydelse 636 konsekvensetik 155 konstant 66
konstruktionism 50, 52, 582, 689 kontext 432, 434, 443, 455, 680 kontrollgrupp 70 konvergent validitet 207 korrekturläsning 713 korrelation 412, 414, 422 korrelationskoefficient 422 korstabell 411
kriminalitet 36, 199, 212, 378, 381 kriterievaliditet 205 kritisk diskursanalys 581, 601, 602, 632 kritisk realism 44, 45 kroppsvikt 238 Kuhn, Thomas S. 689 kultur 50, 52
kunskapsteori 43, 45, 47, 48, 55 kvalitativ forskning forskningsfrågors roll 439 huvudsakligt fokus 426, 429, 431, 454 kontra kvantitativ 55, 56, 454 kritik av 451
kvalitetskriterier 445 teori och begrepp 440 kvalitativ intervju 253, 430 bedömning 546 kvantifieringsretorik 600 kvantitativ forskning kontra kvalitativ 56
kritik av 209 kvasiexperiment 74, 75, 76 kvoturval 232 känsloanalys 348 kärnkategori 646, 647 kön 220, 234, 271
L
laboratorieexperiment 69, 74, 75
LaPiere, Richard T. 322, 329 latent innehåll 339 ledande frågor 313 Lewis, Oscar 528 Likertskala 200, 201, 278, 279 linjediagram 411 litteraturgenomgång 24, 118, 119, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 137, 716 narrativ 118, 119, 122, 125 systematisk 126, 127, 128, 130 livsberättelse 544, 545 livshistoria 544 longitudinell analys 366 longitudinell design 83, 85, 87 longitudinell forskning 88 lyssnande 548
M manipulation 69 marknadsundersökning 577 massmedieprodukter 623 matvanor 128, 130 Mead, Herbert 48 Mead, Margaret 90, 91 medelvärde 227, 229, 407, 414, 422 medelvärdets standardfel 228, 418 median 408 medianvärde 407 medveten partiskhet 59 mellanliggande variabel 415 memo 644
mening 333, 455, 612 meningsfullhet 608 mentalsjukhus 331
Merton, Robert K. 36, 38 meta-analys 126, 131, 376, 377 meta-etnografi 127, 667, 668 metafor 659 metod forsknings- 64
metodpolitik 182
Middletown 91, 92 mikroetnografi 478, 498, 515
Milgram, Stanley 152, 156, 163, 169 mobil intervju 534
mobilitet, social 196 modalvärde 408
moderator 552, 558, 559, 560, 561, 564, 566 mognad 71
multipel regression 416
multivariat analys 392, 415, 416 museer 649
målstyrt urval 231, 232, 461, 462, 463, 466, 474
mäteffekt 71
mätning 189
mätningsvaliditet 65, 67, 81 mättnad 643, 648
och utvalsstorlek 472
N
naiv realism 45
narrativ analys 662, 664, 665
narrativ litteraturgenomgång 118, 119, 122, 125
naturalistisk livsberättelse 545
naturligt experiment 76
netnografi 502, 504 nod 671
nollhypotes 418, 420, 421, 422 nominalvariabel 398, 414 nomotetiskt synsätt 90 normalfördelning 228 normalvetenskap 689 noter 139 notsystemet 139, 140
NVivo 106 nyckelinformant 486 nyckelord 128, 132, 136 nyckelordsanalys 347 närhetspar 585, 586, 587, 588
O
Oakley, Ann 548
oberoende variabel 67, 189 objektivism 50 objektivitet 59, 67, 176, 178, 339 O’Boyle, Timothy 48
observation dold 151, 153, 154, 155, 162, 164, 169, 480, 481, 502, 504 observationsschema 321, 325, 327, 328, 335
obundet slumpmässigt urval 223, 224 offentlig statistik 378, 379, 381, 382 officiella dokument 619, 620, 621 omvänd operationalisering 212 online-data 353 ontologi 22, 34, 49, 50, 51, 55 ontologisk autenticitet 446 operationalisering 193 omvänd 212 operationell definition 198 ordalydelse, fråga 256, 257 ordbehandlingsprogram 672 ordinalvariabel 398, 414 O’Reilly, Kelley 41, 42 organisation 50 tillträde till 180 orsaksriktning 80, 409 ostrukturerad intervju 249, 520, 522, 544 ostrukturerad observation 324 outsider/insider 179
Ppanelundersökning 83, 86 paradigm 689 partiskhet, medveten 59 Pearsons r 412, 413, 414 pedagogisk autenticitet 447 personliga dokument 608, 612, 613 personlig intervju 249 personuppgifter 149, 150, 160, 165, 166, 173, 174, 542, 595, 627 phi 414 pilotstudie 316, 352 plagiat 142, 143 PM 113 politik 175 polysemi 636 positionalitet 178 positivism 43, 44, 690 postenkät 269, 271, 272, 274, 282, 284, 285, 286, 287 postmodernism 428, 429 Potter, Jonathan 591, 592, 595, 600
prediktiv validitet 205, 206, 207 preferensstruktur 587, 588 principstyrd relativism 153 privatliv 167 prompting 263 pålitlighet 67, 443, 446
R randomiserad urvalsmetod 220 randomiserat experiment 69 reaktiv effekt 73, 334 reaktivitetseffekt 480 realism 44, 45, 74, 443, 450, 498 empirisk 45 kritisk 45 naiv 45
Reference Manager 137, 138 referenser 721 referenshantering 137, 138, 139 referenslista 138, 141 reflexivitet 58, 430, 448, 507, 582 reflexiv livsberättelse 545 rekursiv livsberättelse 545 relativism principstyrd 153 relevans 449, 450 reliabilitet 64, 203, 208, 209, 213, 381 i kvalitativ forskning 442, 443 i kvantitativ forskning 209 och statistik 384 vid fallstudiedesign 92 vid longitudinell design 87 vid tvärsnittsdesign 81 replikation 65, 191 i kvalitativ forskning 451 replikerbarhet 73 vid fallstudiedesign 92 vid longitudinell design 87 vid tvärsnittsdesign 81 replikering 192 representativa fall 91 representativitet 219, 241, 273, 608, 611 representativt urval 190, 218, 219, 221 respondenter urval av 195 respondentvalidering 444 response sets 266 resurshantering 106 retorik 599, 709
retrospektiv intervju 92 roller etnografens 487, 489 Rosenhan, David 151, 169 Rosenthal, Robert 69, 71, 79 röstigenkänning 540
S
Sacks, Harvey 582, 583 samband 80 samplingsfel 219, 228 samtalsanalys 581, 582, 583, 584, 585, 586, 587, 588, 589, 605 samtidig validitet 205, 206 samtycke 154, 155, 157, 162, 163, 164, 165, 167, 172, 175 samtyckeskrav 155, 163, 167 sannolikhetsurval 220, 222, 223, 225, 227, 229, 230, 234, 235 Schutz, Alfred 47, 210 sekundäranalys 365, 366, 367, 369, 370, 375, 376, 384 sekundärdata 371 sekundärkällor 142 selektiv kodning 646 semiotik 635
semistrukturerad intervju 249, 519, 520, 521, 522, 524, 530, 535 sensitivt begrepp 438, 440, 441 sex 152 signifiant 635 signifikans 417, 418, 422 signifikansnivå 419, 421 situationsbetingad etik 153, 154 självbiografi 607, 608, 609, 611 självuppfyllande profetia 70, 72 skada 161, 162 skevhet 250, 265, 266, 271, 273 slumpmässigt urval 220, 227 obundet 223, 224, 226 stratifierat 224, 239 slutna frågor 272, 277, 278, 280, 300, 302 kontra öppna 302 smygande 501
snöbollsurval 231, 241, 462, 468, 469, 474
sociala medier 356, 359, 627, 628, 634 sociala trender 135 social desirability 266
social mobilitet 196
social önskvärdhet 266 sonderingsfrågor 250, 261, 263, 272, 531
Spearmans rho 414 specificerande frågor 525 spridning 403, 408 spridningsdiagram 411, 412 spridningsmått 408 språkbruk 712
SPSS 106
SSCI 130 stabilitet 203, 204 standardavvikelse 408 standardfel 228 standardiserad intervju 247 standardisering 247 stapeldiagram 402 statistikprogram 391 statistisk inferens 222 statistisk signifikans 417, 418, 420, 422 stickprov 219, 221 stordata 356, 384, 385, 387, 388 stratifierat slumpmässigt urval 224, 239 Strauss, Anselm L. 41, 643, 644, 651 strukturerad intervju 246, 247, 254, 256, 262, 265, 274, 286 strukturerad observation 324, 325 strukturerande frågor 525 styrd observation 324 stämplingsteori 37 subgruppsanalys 367 substantiell teori 647
svarsalternativ 248, 263, 277, 279, 280, 281
svarsfrekvens 236, 237, 238, 242, 243 swagger 432
symbolisk interaktionism 45, 47 synkron grupp 571, 573, 577 systematik 339 systematisk litteraturgenomgång 126, 127, 128, 130 systematisk observation 324, 325 systematiskt urval 224, 226 sökparametrar 136
T
taktisk autenticitet 447 tecken 635 teckenfunktion 635
telefonintervju 249, 252, 535 tema 657
tematisk analys 657, 658, 660, 661
tematisk syntes 669, 670 teoretisk kodning 646
teoretisk mättnad 464, 465, 556, 643, 648
teoretiskt urval 462, 463, 464, 465, 643, 651
teori
allomfattande 36
i kvalitativ forskning 452, 453 och forskning 36, 41, 43 teorigenerering 645 theories of middle range 36
Thomas, William I. 544 tidshantering 105 tidsschema 104 tillträde till fältet 478, 481 titelsida 715
tolkande frågor 526 tolkande repertoar 597 tolkning 45, 46, 48 av dokument 629, 632
transkribering 529, 538, 539, 540, 566, 568, 572, 578, 584, 591 transparens 452, 457 triangulering 443, 444, 679, 681, 682 trovärdighet 67, 430, 680 tuberkulos 447 turbyte 587 turtagning 586, 587 tvärkulturell forskning 93, 368 tvärsnittsdesign 78, 79, 80, 81, 82, 90 Twitterdata 357 typvärde 408 tårtdiagram 402 tät beskrivning 433, 446
U
univariat analys 392, 400, 407 universalism 153 uppföljningsfrågor 272, 525 urval 28, 213, 217 grundläggande begrepp 218 i etnografiska studier 460
i kvalitativ forskning 459, 470 vid innehållsanalys 342 urvalets storlek 228, 234, 235 urvalsfel 219, 221, 228, 244 urvalsfraktion 223 urvalsnivåer 460
urvalsproblem 240
urvalsram 219, 220, 330 urvalsskevhet 250
urvalsstorlek 470 och mättnad 472
utvärderingsforskning 77
V
validitet 65, 205, 206, 208, 213, 330, 332, 333, 381, 384, 442, 449
i kvalitativ forskning 442, 443 i kvantitativ forskning 209 vid experimentell design 71 vid fallstudiedesign 92 vid strukturerad observation 332, 333 vid tvärsnittsdesign 81
variabler 66, 81, 86, 95, 248, 392, 398, 401
beroende/oberoende 67, 189 olika typer av 398 varians 422
variation 247, 248
vegetarianism 208
Verstehen 46, 47
Vetenskapsrådet3 147, 165, 180 vidd 408
videointervju 249, 538
viktning 221
villkorlig repertoar 596
vinjetteknik 306
vinjettfrågor 306, 532, 533
virtuella dokument 627
visuell etnografi 505, 508, 515
visuellt material 505, 507, 637
vloggar 624
våld 76, 112, 152, 159, 563
webblog 609
webbplats 624
Weber, Max 45, 46, 47
Wetherell, Margaret 591, 595, 600
Whyte, William F. 483, 484, 486
Wikipedia 136 Y
ytvaliditet 72, 205
Znaniecki, Florian 544
öppen kodning 645, 646, 647
öppna frågor 284, 298
kontra slutna 302
överförbarhet 67, 443, 446
Överklagandenämnden för etikprövning
(Önep)4 170
3 Svenskt tillägg.
4 Svenskt tillägg.
Brymans samhällsvetenskapliga forskningsmetoder
ISBN 978-91-47-14701-4
© 2002, 2018, 2025 Alan Bryman och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
© Oxford University Press 2021
Bryman’s Social Research Methods, Sixth Edition, was originally published in English in 2021.
This translation is published by arrangement with Oxford University Press. Liber AB is solely responsible for this translation from the original work and Oxford University Press shall have no liability for any errors, omissions or inaccuracies or ambiguities in such translation or for any losses caused by reliance thereon.
Bryman’s Social Research Methods, sjätte upplagan, publicerades ursprungligen på engelska 2021.
Denna översättning publiceras efter överenskommelse med Oxford University Press. Liber AB är ensamt ansvarig för denna översättning av originalet och Oxford University Press har inte något ansvar för eventuella fel, utelämnanden, felaktigheter, oklarheter eller för eventuella problem som förorsakas av översättningen.
Förläggare: Helena Ekholm
Projektledare: Stefanie Holmsved Thott
Översättning: Björn Nilsson
Redaktör: Camilla Nevby
Produktionsspecialist: Helene Ågren
Illustrationer: Jonny Hallberg
Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Omslagsbild: Getty Images
Ombrytning: Jonny Hallberg
Faktagranskning: Mikaela Nyros och Kent Löfgren
Fjärde upplagan
1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER
Boken tar upp merparten av de metoder som ingår i såväl kvantitativ som kvalitativ forskning och består av 25 kapitel uppdelat enligt följande:
Del I Forskningsprocessen
Del II Kvantitativ forskning
Del III Kvalitativ forskning
Del IV Flermetodsforskning och rapportskrivning
Innehållet har en praktisk och pedagogisk inriktning med många konkreta exempel på genomförd forskning. Genom sin bredd passar boken både grundläggande och avancerade kurser i vetenskaplig metod. Den vägleder läsaren när det gäller exempelvis forskningsfrågor, litteraturgenomgång och etiska frågeställningar samt urvalsfrågor, utformning av enkäter/intervjuer, analys av data och presentation av forskningsresultat.
4:e upplagan
I denna fjärde upplaga på svenska har de nya författarna Tom Clark, Liam Foster och Luke Sloan i nära samarbete med studenter och forskare uppdaterat innehållet och gjort omfattande förändringar, bland annat följande:
•En fokuserad genomgång av de viktigaste aspekterna av samhällsvetenskaplig forskning. Som en del av detta har den föregående upplagans två kapitel om flermetodsforskning slagits samman till ett enda kapitel.
•Nytt material om den senaste utvecklingen, bland annat forskning om sociala medier, det som kallas Big Data och användningen av teknologi som hjälp vid insamling och analys av data.
•Exemplen på konkret forskning har i grunden uppdaterats för att spegla aktuella tekniker och frågeställningar.
•Nya avsnitt med ”Lära av erfarenheter” rymmer insikter och råd om genomförande av studentforskningsprojekt från studenter.
Alan Bryman var vid sin bortgång 2017 professor emeritus vid University of Leicester i England och har skrivit många böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar om vetenskaplig forskning.