Social omsorg
Förord
Denna bok vänder sig till dig som utbildar dig till undersköterska eller vårdbiträde. I ditt kommande yrke och under pågående APL kommer du att träffa människor med olika behov av social omsorg. En viktig framgångsfaktor är kunskap som innefattar förståelse för individens behov och förutsättningar samt arbetsmetoder och verktyg för att utföra det dagliga arbetet inom social omsorg. Med rätt stöd kan människor få så goda förutsättningar som möjligt till ett självständigt och gott liv.
I boken presenteras innehållet i ämnet social omsorg enligt Gy 25. Du kan se om innehållet i kapitlet hör till nivå 1 eller 2 i både bokens innehållsförteckning och i början av varje kapitel. Boken är upplagd så att du kan repetera ett tidigare innehåll på väg till fördjupade kunskaper.
I boken tar vi bland annat upp centrala begrepp inom social omsorg, hur olika livsvillkor påverkar människans livskvalitet, personnära omsorg, rehabilitering och habilitering som kan utföras hemma hos personen, tillgänglighet, kommunikationens grunder, etik, bemötande, professionalism och mycket mer.
I boken presenteras strategier och verktyg som du kan använda i mötet med olika människor där individens behov och bästa står i centrum. Varje kapitel innehåller fiktiva fallbeskrivningar att reflektera över, sammanfattning över innehållet, repetitionsfrågor, tillämpa- och fördjupningsuppgifter samt APL-uppgifter.
Social omsorg grundar sig i mänskliga rättigheter och individens rätt till delaktighet och medbestämmande. I din vardag har du möjlighet att göra skillnad. Skillnad som kan få liten som stor, att kännas sig sedd, betydelsefull och inkluderad i samhället. Lycka till med det viktiga uppdraget.
Författarna
Dagverksamhet för äldre 109
Frivilligorganisationer 110
Rehabilitering och habilitering 116
Rehabilitering 118
Habilitering 118
Stöd i hemmet 120
Kognitiv träning och kognitiva hjälpmedel 120
Synhjälpmedel 122
Hörhjälpmedel 122
Gånghjälpmedel 123
Förbrukningsartiklar 124
Hjälpmedel i hemmet 124
Bostadsanpassning 125
Boendestöd 126
ADL-träning 128
Personlig assistans 128
Stöd kring boende och sysselsättning 136
Stöd i boende 138
Delaktighet och sysselsättning 145
Arbete, arbetslivets krav och empowerment 148
Våld i nära relationer 156
Vad är våld i nära relationer? 158
Vem utsätts för våld i nära relationer? 160
Olika former av våld 160
Orsaker till våld i nära relationer 163
Våldets konsekvenser 165
Sårbarhetsfaktorer och sårbara grupper 166
Hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens ansvar 171
Att lämna en våldsam relation 177
Kommunikation 184
Olika sätt att kommunicera 186
Kommunikation med kollegor 193
Slutna och öppna frågor 195
Lågaffektivt bemötande 200 6 7 8 9
Sammanfatta ett samtal 197
Hinder i kommunikationen 198
Administrativa uppgifter och
informationstekniskt stöd 206
Administration inom social omsorg 208
Dokumentation och uppföljning 208
Kontakter med andra 212
Tekniska system 218
Digitalt stöd 219
Digitala tjänster för brukare 223
Digitala tjänster för närstående 227
Digitala tjänster för personal 228
Barnkonventionen 294
Lag om färdtjänst 296
Lag om bostadsanpassningsbidrag (BAB) 297
Tandvårdslagen (TvL) och tandvårdsstöd 297
Smittskyddslagen 298
Tillbud och arbetsskadeanmälan 300
Anmälningsplikt och orosanmälan 300
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 302
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 303
Arbetsmiljölagen (AML) 303
Barns behov av omsorg 312
Barns behov 314
Barns utveckling 315
Mognad 317
Anknytning 318
Samspel mellan barn och vårdnadshavare 322
När omsorgen brister 324
Barn och familjer 325
Arbetssätt inom socialtjänsten 332
Insatser för barn och familjer 335
Stöd och hjälp 338
Hur vi formas socialt och kulturellt 348
Människan i ett socialt sammanhang 350
Det sociala samspelet 352
Socialt utanförskap 357
Människan i ett kulturellt
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
Bokens kapitel är indelade enligt läroplanen för GY 2025
1 Livsvillkor och hälsa
Vad mår vi bra av? Detta kapitel handlar om de saker som påverkar vårt liv och vår hälsa i en positiv riktning. Här får du kunskap om vilka livsvillkor och levnadsvanor som ger en god livskvalitet, och om olika problematiska livssituationer som kan påverka livsvillkoren negativt. Detta är kunskap som kan hjälpa dig i ditt arbete. Du får också kunskaper om centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
I kapitlet förklaras vad det innebär att ha en helhetssyn kring vad omsorgen för en brukare ska innehålla, det vill säga att den tar hänsyn till många olika perspektiv så att brukaren får ett så bra stöd som möjligt.
brukare en person som tar emot sociala insatser från socialtjänsten
Centralt innehåll • NIVÅ 1
E Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
E Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, hälsa, lycka och syn på det goda i livet.
E Problematiska livssituationer med orsaker och förklaringar på individ-, grupp-, och samhällsnivå.
Social omsorg 8
Mänskliga rättigheter 9
Problematiska livssituationer 9
Olika sätt att förstå orsakerna till sociala problem 10
Livsvillkor 11
Levnadsvanor 13
Livskvalitet 13
Perspektiv på hälsa 16
Social omsorg
Alla människor ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhället och att leva ett självständigt liv. För att alla ska kunna få den möjligheten måste samhället många gånger hjälpa till genom att erbjuda social omsorg. Det är samhällets ansvar att se till att alla människor får samma möjligheter.
MÅLGRUPP
FÖR SOCIAL OMSORG
• barn och unga
• äldre personer
• personer med funktionsnedsättning
• personer med beroende och missbruk
• personer som vårdar eller stödjer närstående.
Det är naturligtvis väldigt olika vilken social omsorg som behövs. Det är viktigt att ta reda på vilka behov av social omsorg som en person har. Någon kan ha behov av olika hjälpmedel. Någon annan kan behöva hjälp av en ledsagare, en personlig assistent eller en god man. Andra behöver barn-
delaktig när man är med i någonting tillsammans med andra erbjuda att vilja eller kunna ge något till någon
behov det någon behöver för att fungera eller må bra
Alla ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv.
omsorg. Äldreboende och olika typer av ungdomshem är också exempel på social omsorg. Om en person har en funktionsnedsättning kanske det finns behov av flera olika typer av omsorg. Alla dessa exempel på social omsorg handlar om att ge alla människor samma möjlighet att vara delaktiga i samhället.
Mänskliga rättigheter
Människors lika värde tydliggörs även på andra sätt. I Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna förtydligar Förenta nationerna (FN), som är en organisation som arbetar för fred och med frågor som är viktiga för hela mänskligheten, vilka rättigheter alla människor har. Här är några av dem:
E Alla människor är lika mycket värda.
E Alla människor har rätt att känna sig trygga och skyddade.
E Alla människor är lika inför lagen.
E Alla människor har rätt till självbestämmande, det vill säga: rätt att själva bestämma vem man ska gifta sig med och var man vill bo, vad man ska tro på och vilka åsikter man vill ha.
Problematiska livssituationer
Människor i vårt samhälle har skilda levnadsförhållanden: lever i olika familjekonstellationer, har olika utbildning, arbetsliv, ekonomiska villkor och hälsa. En av socialtjänstens uppgifter är att verka för jämlikhet i livsvillkor. Jämlikhet betyder att alla människor är lika mycket värda och ska behandlas lika bra. Ditt kön, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning ska inte spela någon roll. Tänk på att jämlikhet handlar om allas livsvillkor medan jämställdhet betyder att tjejer och killar, män och kvinnor är lika mycket värda och behandlas lika.
Olika sätt att förstå orsakerna till sociala problem
När man vill förklara eller förstå sociala problem kan man utgå från olika teoretiska perspektiv:
E individperspektiv – individen har stora möjligheter att själv bestämma över sitt liv.
Ett individperspektiv ser framför allt att personens situation är påverkad av personliga egenskaper. För att bekämpa exempelvis ungdomsvåld måste man enligt detta perspektiv inrikta sig på de enskilda individerna som kan erbjudas diagnos och behandling.
E strukturellt perspektiv – sociala strukturer i samhället, till exempel kön eller klass, påverkar enskilda individer och grupper.
Om man utgår från ett strukturellt perspektiv tänker man att sociala problem beror på hur samhället är format och uppbyggt. Samhället formas av lagar, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsfunktioner. För många är exempelvis arbetslöshet ett strukturellt problem. När kraven på arbetstagares utbildning och erfarenhet gör att de som är arbetslösa inte kan söka lediga jobb orsakar det ekonomiska och sociala problem för dem som drabbas.
E intersektionellt perspektiv –flera olika faktorer påverkar varandra, som makt, ålder, kön och funktionsnedsättning, och gör vissa individer och grupper särskilt sårbara.
Den som utgår från ett intersektionellt perspektiv menar att människors bakgrund och individuella förutsättningar kan vara orsaker till sociala problem: människor har olika ålder, etnicitet, kön, könsuttryck, de kommer från olika länder, vissa har en funktionsnedsättning eller missbruksproblematik.
perspektiv synvinkel, sätt att tänka om något vedertagen allmänt accepterad institution t.ex. myndighet
individuell unik för varje person
exkluderas att inte få vara en del av en gemenskap, utelämna, utesluta villkor förutsättning
Vissa personer kan också vara särskilt sårbara:
E personer med en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan ha sämre ekonomiska förutsättningar
E personer från ett annat land som har begränsade kunskaper om sina rättigheter
E personer som saknar permanent uppehållstillstånd
E ensamkommande barn och ungdomar
E föräldralediga med låg föräldrapenning
E ensamstående föräldrar
E barn som misstänks fara illa
E personer över 65 år
E personer med skulder, beroendeproblematik eller ohälsa
E personer som utsätts för mäns våld. (Läs mer om våld och sårbarhet i kapitel 8.)
När man möter människor i svåra situationer är det viktigt att ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka personens situation och behov av hjälp och stöd. Alla som hör till en viss grupp, exempelvis äldre, är inte per automatik en utsatt person. Det är gruppen som helhet som betraktas som sårbar. Det är också viktigt att känna till att om grupper av människor framställs negativt riskerar de att exkluderas. Exempelvis riskerar personer med utländsk bakgrund att diskrimineras om de möts av rasism på ett boende eller arbetsplatsen.
Livsvillkor
En människas livsvillkor handlar om hur en människa har det i livet, det vill säga vilka villkor hen har för att leva sitt liv. Livsvillkor handlar om hur man bor, hur bra utbildning man kan få, hur det är på arbetet, hur ens ekonomi är, om man känner sig trygg och hur bra hälso- och sjukvården är.
Livsvillkor handlar också om jämlikhet och likvärdighet. Att leva i ett jämlikt samhälle betyder att man lever i ett samhälle där alla är lika mycket värda. I ett likvärdigt samhälle får alla samma möjligheter. Livsvillkor handlar också om vilka skyldigheter och rättigheter man har som medborgare i ett samhälle eller ett land.
Sverige räknas som ett jämlikt land i jämförelse med många andra länder. Men många anser att det finns mycket kvar att göra för att öka jämlikheten också i Sverige. Det kan handla om att man inte blir rättvist behandlad på grund av sitt kön eller sin etnicitet. Det kan också handla om att det finns ekonomiska orättvisor i samhället eller att vissa grupper inte får möjlighet att uttrycka sina åsikter eller bli lyssnade på.
Exempel på goda livsvillkor är att en människa känner att hen blir respekterad oavsett till exempel kön, etnicitet, ålder eller funktionsförmåga. Andra saker som påverkar ens livsvillkor är de grupper man tillhör, ens grupptillhörigheter.
Det kan vara grupper som skolklasser, arbetsgrupper och idrottsföreningar, men också familj, släkt och vänner. Man påverkas också mycket av sin socioekonomiska tillhörighet.
skyldighet något man måste göra
rättighet något man har rätt att göra eller få etnicitet samhörighet med en grupp människor med samma ursprung: land, kultur, hudfärg eller liknande
Socioekonomisk tillhörighet handlar om en persons uppväxtvillkor, utbildningsnivå, yrke, inkomst, var hen bor och var hen kommer ifrån.
grupptillhörighet känslan av att tillhöra en grupp
inflytande här: påverkan norm
regel eller mönster i ett samhälle kultur
människans sätt att leva tillsammans i ett samhälle
Levnadsvanor
Levnadsvanor är de vanor en människa har i sitt liv. En vana
är något som man gör ofta. Det handlar om vad man äter och dricker och hur man rör sig eller motionerar. Men det kan också handla om ifall man lever med stress eller har problem av olika slag. Att använda tobak, alkohol och narkotika kan också vara en del av levnadsvanorna. Levnadsvanorna spelar en stor roll för en persons hälsa.
Det finns många anledningar till att en person har skapat sig olika levnadsvanor. Saker som påverkar kan exempelvis vara: personlighet, inflytande från familj och vänner, men också påverkan av de normer och den kultur som finns i samhället. Naturligtvis spelar även personens fysiska och psykiska förutsättningar en stor roll för hens levnadsvanor och hur hen kan leva sitt liv.
Livskvalitet
allmängiltig
något som gäller eller har betydelse för alla
Livskvalitet handlar om hur en människa upplever sitt liv. Vad som påverkar livskvaliteten är olika från person till person, men många saker är nog mer eller mindre allmängiltiga.
abstrakt något man inte kan se och röra men som finns i tanken, t.ex. kärlek, fantasi, en känsla
Det är lättare att uppleva att man har en god livskvalitet om man är frisk. Andra saker som bidrar till känslan av livskvalitet är att känna trygghet, slippa oroa sig över saker som arbete, ekonomi och bostad, och att kunna studera om man vill. Den miljö vi lever i kan också påverka oss, både fysiskt och psykiskt, och det är bra att försöka undvika miljöer som är ohälsosamma. Även mer abstrakta saker är viktiga för att man ska känna att livet har god kvalitet, exempelvis att kunna påverka sin situation, att behandlas rättvist, att få vara självständig och att ingå i gemenskaper med andra.
Livskvalitet handlar med andra ord på många sätt om hur man lever sitt liv, alltså om vilka levnadsvanor man har. Det går att påverka sina levnadsvanor och därmed sin livskvalitet. Även om det kan vara svårt att till exempel börja motionera mer eller äta nyttigare, går det ändå i många fall att skaffa sig bättre vanor.
Det finns också delar av livet som inte går att påverka. Alla människor har olika förutsättningar utifrån det arv man har fått i form av gener. Gener kan man inte påverka. Genom livet kan man också råka ut för saker som ingen inte hade kunnat förutspå. Människor drabbas av olyckor och sjukdomar och händelser kan inträffa i omvärlden.
Dålig hälsa, sjukdomar eller funktionsnedsättningar innebär dock inte per definition att ens livskvalitet är dålig. En person med fysiska eller psykiska problem kan däremot behöva stöd. Då kan omsorg vara nödvändig för att livskvaliteten ska kunna vara rimligt god för den personen.
förutspå räkna eller tänka ut på förhand fysisk kroppslig psykisk mental, själslig
FALLBESKRIVNING
Anders
Anders sitter på bussen på väg till arbetet. Det är tidigt på morgonen. Han var väldigt trött när klockan ringde i morse. Anders har gått upp tidigt i flera år nu och arbetat många, långa dagar på sitt arbete som it-tekniker. Han trivs bra med både arbetsuppgifter och kollegor. Nu har han arbetat mycket övertid då det saknas personal. Barnen har tränat och förmodligen lagt sig och nästan hunnit somna när Anders kommer hem från jobbet. Han träffar dem inte så mycket som han egentligen skulle vilja. Men samtidigt har han en bra lön som ger ekonomisk trygghet. I helgen skulle hela familjen ha åkt på en familjeresa, men Anders behövde arbeta och fick stanna hemma på grund av huvudvärk. Han har börjat få ont i nacke och axlar och har spänningshuvudvärk varje dag.
Anna
Anna tänker tillbaka på olyckan. Det var en hemsk dag när hon såg bilen komma närmare och närmare där i mörkret. Tänk att livet kan förändras helt på bara några sekunder. Hon tränger bort sina tankar, flyttar över till sin rullstol och rullar in i köket. Där sitter hennes dotter med ett stort leende och en kladdig haka efter en god frukost. Färdtjänstbilen är på väg för att köra dem till arbete och skola. Anna tycker mycket om sitt arbete och sina trevliga kollegor. Efter arbetet ska Anna och hennes dotter till ridskolan där de båda rider. Det här kommer att bli en härlig dag, tänker Anna.
Reflektera
1. Tror du att Anders känner att han har en god hälsa och livskvalitet? Använd några av de nya begrepp du har lärt dig i kapitlet när du motiverar ditt svar.
2. Tror du att Anna känner att hon har en god hälsa och livskvalitet? Motivera ditt svar.
Perspektiv på hälsa
Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt, det vill säga att både kroppen och sinnet mår bra. Hälsa handlar alltså inte bara om frånvaron av sjukdom, utan om att må bra kroppsligt och känna sig i balans. Här kommer du att få läsa om olika perspektiv på vad hälsa är.
Hälsan påverkas i hög grad av en persons livsvillkor och levnadsvanor. När man talar om hälsa talar man ibland om riskfaktorer och friskfaktorer. Riskfaktorer är saker som riskerar att ge en sämre hälsa. Friskfaktorer är saker som är positiva för hälsan.
En rullstolsramp gör fågelområdet på södra Öland tillgängligt för fler. Det är ett sätt att ge fler människor förutsättningar för att delta i friluftslivet.
Det finns en statlig kunskapsmyndighet som heter Folkhälsomyndigheten och som arbetar med att främja folks hälsa. Folkhälsomyndigheten blev en av de viktigaste myndigheterna i kampen mot att bekämpa covid-19 i Sverige i början av 2020-talet. Ett av myndighetens mål är att det inte ska finnas någon ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper, och att varje medborgare ska ha samma förutsättningar att uppnå god hälsa. Folkhälsomyndigheten arbetar särskilt med att följa upp hälsan i de här grupperna:
E barn och unga
E flyktingar
E personer med funktionsnedsättning
E hbtq-personer
E åldrande människor
E människor som tillhör nationella minoriteter.
underlätta göra det enklare analysera undersöka och dra slutsatser
Folkhälsomyndigheten arbetar till exempel för ett friluftsliv som är tillgängligt för alla genom att underlätta för alla människor att vistas ute i naturen. Folkhälsomyndigheten analyserar också människors levnadsvanor och jobbar
hälsofrämjande inom områdena mat och fysisk aktivitet. De arbetar även för ett samhälle som är fritt från narkotika, tobak och andra substanser som skadar hälsan, och de har olika projekt för att motverka användningen av hälsofarliga ämnen.
FALLBESKRIVNING
Lydia
Lydia är född i Sverige och har bott här i hela sitt liv. Hennes föräldrar kom till Sverige ett par år innan Lydia föddes. Hennes mamma arbetar på en bank och hennes pappa är läkare. Lydia, som nu ska fylla 16 år, har haft en trygg uppväxt och fått möjligheten att gå i en skola där hon har trivts. På helgerna brukar hela familjen idrotta och laga mat tillsammans.
Wilma
Wilma bor tillsammans med sin mamma i en förort.
Wilmas mamma är bussförare och arbetar långa dagar. Ofta arbetar hon på kvällar och helger. Wilma är många gånger ensam hemma. Området de bor i är otryggt. Skolan hon går i är helt okej och lärarna är snälla. Wilma har precis börjat i årskurs 9. Hon är inte alltid i skolan, men ibland i alla fall. Hon brukar ofta hänga nere på stan med några klasskompisar.
Reflektera
1. Vilka riskfaktorer och friskfaktorer uppfattar du finns i Lydias liv?
2. Vilka riskfaktorer och friskfaktorer uppfattar du finns i Wilmas liv?
3. Hur skulle man kunna öka friskfaktorerna i Wilmas liv? Använd några av de nya begrepp du har lärt dig i kapitlet när du motiverar ditt svar.
sammanhang
här: det att saker hänger ihop på ett begripligt sätt
resurser tillgångar som underlättar, hjälper
Ett salutogent perspektiv på hälsa
Salutogen betyder hälsofrämjande. Att se på hälsa och livskvalitet ur ett salutogent perspektiv betyder att se på hälsa utifrån de faktorer som bidrar till att stärka hälsan. Känslan av sammanhang är grunden i det salutogena perspektivet. Detta sammanhang brukar kallas KASAM och bygger på tre saker (läs mer om KASAM i kapitel 3):
E Begriplighet – att tydliggöra och förstå de krav och förväntningar som brukaren har. Att hjälpa brukaren att känna att hen har kontroll över sin situation och är trygg i att det stöd som hen behöver och får.
E Hanterbarhet – att tydliggöra och stärka de resurser som brukaren behöver för att klara av olika livssituationer så självständigt som möjligt.
E Meningsfullhet – att stärka det som gör att brukaren känner en mening i den situation som hen befinner sig i. Brukaren behöver känna samhörighet och ha en möjlighet till tillitsfulla och trygga relationer.
Meningsfullhet
Begriplighet
Hanterbarhet
utgå att starta ifrån eller att ha sin grund i
När man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv utgår man från saker som främjar hälsan och ser lösningar snarare än problem.
KAS A M
Ett humanistiskt perspektiv på hälsa
Humanistiskt betyder något som har med det mänskliga att göra. Att se på hälsa och livskvalitet ur ett humanistiskt perspektiv betyder att se på hälsa med utgångspunkt från att människan har ett eget ansvar. Människans egen vilja att förändra är viktig för att uppnå god hälsa. Det här perspektivet är kopplat till den amerikanske psykologen Abraham H. Maslows behovstrappa. För att en person ska kunna gå vidare i sin utveckling mot en bättre hälsa och livskvalitet, behöver alla steg som kommer före i trappan vara uppfyllda.
De olika stegen i Maslows behovstrappa är:
1. Fysiologi: Kroppsliga behov, till exempel behov av mat, vatten och luft att andas.
2. Trygghet: Säkerhet och stabilitet.
3. Gemenskap: Kärlek och vänskap.
4. En god självkänsla: Att känna sig uppskattad och accepterad, och att man har kontroll över sin tillvaro.
5. Självförverkligande: Att man känner att livet är meningsfullt och att man kan förverkliga sig själv och det man drömmer om.
Maslows behovstrappa
Självförverkligande
Bli allt du kan
Självkänsla
Makt, uppskattning
Gemenskap
Kärlek, vänskap
Trygghet
Säkerhet, stabilitet
Fysiologi
Mat, vatten, luft
utgångspunkt där något börjar
tillgodose ge någon det den behöver, uppfylla någons behov
När man arbetar utifrån ett humanistiskt perspektiv, utgår man ifrån att människans behov först behöver förstås och sedan tillgodoses. Brukaren behöver också vara delaktig i arbetet mot en bättre hälsa och känna sig motiverad.
Ett patogent perspektiv på hälsa
Patogen betyder något som orsakar sjukdom. Att se på hälsa och livskvalitet ur ett patogent perspektiv betyder att se på hälsa med utgångspunkt från det som orsakar ohälsa. Man fokuserar mer på riskfaktorerna för hälsan än det som förbättrar hälsan. Enligt det patogena synsättet är människor antingen sjuka eller friska. Om det ska finnas god hälsa och hög livskvalitet kan det inte finnas sjukdom eller ohälsa samtidigt, enligt det här perspektivet.
Detta perspektiv har funnits en lång tid i historien. Men nu för tiden har de salutogena och humanistiska perspektiven som beskrivs ovan blivit vanligare.
Ett holistiskt perspektiv på hälsa
Holism har med helhet att göra. Att se på hälsa och livskvalitet ur ett holistiskt perspektiv innebär att se på hälsa utifrån ett helhetsperspektiv. De sjukdomar som människor får och den ohälsa man upplever kan förklaras med stöd av olika faktorer i den omgivande miljön, i livsvillkoren och i levnadsvanorna.
När du som undersköterska arbetar holistiskt undersöker du helheten och strävar efter en balans mellan brukarens livsvillkor och levnadsvanor, de utmaningar ni möter och de mål ni vill uppnå med omsorgen. Ju tydligare villkoren och utmaningarna är, desto lättare är det att nå målet: en god hälsa.
SAMMANFATTNING
E Social omsorg handlar om att ge alla människor samma möjligheter att delta i samhället. Ibland behöver en person stöd och hjälp för att det ska uppnås.
E Mänskliga rättigheter är de rättigheter varje människa har, oavsett vem man är eller var man bor.
E Det finns olika sätt att förstå och förklara varför sociala problem uppstår. Antingen söker man förklaringar hos individen, i hur samhället fungerar eller i en kombination av faktorer som påverkar varandra: ålder, kön, klass, etnicitet, funktionsnedsättning, makt etc.
E Människans livsvillkor handlar om de förutsättningar människan har för att leva sitt liv. Livsvillkoren påverkas av många olika faktorer. Vissa saker går att påverka själv, andra saker går inte att påverka.
E Levnadsvanor är saker man gör ofta i sitt liv. Dessa vanor kan människan i hög grad påverka själv. Samhällets normer och kultur spelar också en viktig roll för levnadsvanor.
E Livskvaliteten handlar om hur människan upplever sitt liv –om saker är positiva eller om de påverkar livet negativt.
• Ett salutogent perspektiv på hälsa fokuserar på de faktorer som förbättrar hälsan. Utgångspunkten är en känsla av sammanhang (KASAM).
• Ett humanistiskt perspektiv på hälsa fokuserar på individens grundläggande behov. Det humanistiska perspektivet är sammankopplat med Maslows behovstrappa.
• Ett patogent perspektiv på hälsa fokuserar på aktuell sjukdom. Utgångspunkten för hälsa är frånvaro av sjukdom.
• Ett holistiskt perspektiv på hälsa fokuserar på helheten. Utgångspunkten är att hitta en balans mellan livsvillkor och levnadsvanor, utmaningar och mål med omsorgen.
Träna begrepp
Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar som undersköterska. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.
Repetera
1. Vad innebär social omsorg?
2. Vad är mänskliga rättigheter?
3. Vilka är målgruppen för social omsorg?
4. Ge exempel på olika sätt att förklara orsaker till sociala problem.
5. Ge exempel på olika livsvillkor.
6. Ge exempel på levnadsvanor som är bra för hälsan.
7. Ge exempel på levnadsvanor som är dåliga för hälsan.
8. Ge exempel på något som kan höja någons livskvalitet.
9. Ge exempel på något som kan sänka någons upplevelse av livskvalitet.
10. Beskriv de fyra perspektiv på hälsa som tas upp i kapitlet.
11. Beskriv vad du tycker är bra eller mindre bra med de olika perspektiven.
TILLÄMPA
1. Beskriv på vilket sätt dina levnadsvanor kan påverka din hälsa, både positivt och negativt.
Positivt Negativt
2. Beskriv vad du skulle kunna göra för att förbättra din hälsa.
3. Intervjua två personer om vad de tror påverkar hälsan positivt respektive negativt. Jämför dina svar med en klasskamrat.
FÖRDJUPA
1. Förklara hur en persons livsvillkor och levnadsvanor kan påverka hens hälsa och livskvalitet. Beskriv positiva och negativa faktorer och vilka konsekvenserna kan bli.
2. Undersök hur din kommun arbetar med att förebygga ohälsa. Beskriv sedan hur du själv tänker att man kan arbeta för att förebygga ohälsa.
APL-uppgift
1. Intervjua en av dina brukare. Vilka behov av social omsorg har den brukare som du träffar?
2. Finns det något som skulle kunna förbättra brukarens hälsa och livskvalitet? Fundera själv och fråga sedan brukaren. Har ni tänkt på samma saker?
TIPSRUTAN
Litteratur
SIP – samordnad individuell plan av Fanny Eklund och Sanna Halfdan, Gothia kompetens, 2021.
Webbplatser
Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se
Socialstyrelsen, socialstyrelsen.se
Poddar
Vetenskap & hälsa, en poddserie från Lunds universitet om forskning inom medicin och hälsa, lu.se
Register
1177 Vårdguiden 224
A
ADL 128 administration 208 anknytning 318 anknytningsteori 318 anmälningsplikt 300 anpassad grundskola 145 anpassad gymnasieskola 146 ansökan 30 arbetslöshetsersättning 278 arbetsmiljö 46 arbetsmiljölag 303 arbetsskada 46 arbetsskadeanmälan 300 arbetsskadeförsäkrin 278 autismspektrumtillstånd 189 autonomiprincipen 237 avlösarservice 336 avsiktsetik 247
B
barnahus 342
barnavårdscentralen 340 barnbidrag 278 barnens rätt i samhället, Bris 343 barnkonvention 294, 325 barn och familjer 325 barn och ungas behov 332 barnomsorg 339 BBIC 332 behov ekonomiska 57 existentiella, andliga 57 fysiska 57 psykiska 57 sociala 56
bemötande 238, 250, 258 beroendemottagning 337 beröring 190 biståndsprocess 30 boendeformer för barn och unga 138 boendeformer för äldre 140 boendestöd 126
bostadsanpassning 125
Bowlby, John 318 BUP 341
BVC 340 bäddning 91 D
daglig verksamhet 149 dagverksamhet för äldre 109 delaktighet 220, 241, 252 digitala plattformar 213 digitala tjänster 223 digitala tjänster för närstående 227 digitala tjänster för personal 228
Erikson, Erik H. 315 etik 236 etisk konflikt 242 etisk resonemangsmodell 244 etiskt dilemma 240 etiskt förhållningssätt 238
F
familjebehandling 336
familjehem 337 Folkhälsomyndigheten 17, 298
fosterbarnslag 271 fotvård 67 frivilligorganisationer 110 fråga om våld 176 fältarbetare 335 förebyggande 334 förskoleåldern 316 försummelse 162
digital behandling 224 digitalisering 219 digital mötesplats 227 dilemma 240 diskriminering 261 dokumentation 208 droger 334 dygdetik 248
E
e-hälsa 219, 220
E-hälsa 2025 222 elevhälsa 340 empati 239, 252 e-recept 221
Försäkringskassan 278 försörjningsstöd 278 föräldraförsäkring 278 föräldrakurs 342 föräldrarådgivning 342
G
genomförandeplan 36 innehåll 36 mål 41 godhetsprincipen 237 grundläggande behov 314 gränssättning 252 gånghjälpmedel 123
H
habiliteringsersättning 108, 150 helhetssyn 56
historisk utveckling 270 hjälpmedel i hemmet 124 hospice 143 HVB 337
hårvård 65 hälsoappar 223 hälso- och sjukvårdslag, HSL 292 hörhjälpmedel 122
IIBIC 61, 333 identitet 324, 359 individperspektiv 10 inköp 92 integrera 361 integritet 237, 241 intellektuell funktionsnedsättning 149 internetbaserad rådgivning 224 intersektionellt perspektiv 10 inte skada-principen 237
J
journal 34, 208 jämlikhet 9 jämställdhet 9
K
kognition 317 kognitiva hjälpmedel 120 Komet 336 kommunicera 186 kollegor 193 kommunikation 186, 187, 352 beröring 190 mimik 189 symbolspråk 189 verbal 187 kommunikationshinder 198 konflikt 242 konsekvensetik 245 kontakt med annan personal 212
kontaktperson 36, 84, 337 korttidsboende 336 korttidstillsyn 336 kroppsspråk 187, 352 kultur 357, 360 känsla av sammanhang (KASAM) 19, 58
L
lagar 352 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 302 lag om bostadsanpassningsbidrag 297 lag om färdtjänst 296 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 292 lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 303 lagstiftning 352 ledsagarservice 336 lex Maria 292 lex Sarah 291 lyhörd 251, 258 lågaffektivt bemötande 200 läkemedel 213
M
makt 252
Maslows behovstrappa 20 mathantering 93 medgivande 29, 212 medkänsla 250 Min vårdplan 226 missbruk 328 mognad 317 moral 236 munvård 68 målgrupp 8 måltider 94 måltidsstöd 73 människosyn 250 människovärdesprincipen 237
N
nagelvård 68 neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 147 nätverk 350
O offentlighets- och sekretesslag, OSL 288 omsorgssvikt 324 organisatorisk arbetsmiljö 47 orosanmälan 300, 327 orsaker till sociala problem 10 orsaker till våld 164
P
patientsäkerhetslag, PSL 290
Pensionsmyndigheten 278 personal 82 personnära omsorg 54, 63 pliktetik 246 problematiska livssituationer 9 professionell 250
Psykiatrireformen 274 psykisk ohälsa 321, 324, 341 på- och avklädning 70
R
rakning 66 relationer 253 respekt 252, 258 revir 191 riskfaktorer 329 rättviseprincipen 237
S
Samhall 150
sammanfatta samtal 197 sammansatt fråga 196 samordnad individuell plan, SIP 332 samspel 322 samtal 254 samtal om våld 175
samverkan 56 sekretess 29, 289 serviceuppgifter 80
sjukförsäkring 278 självinsikt 251 självkännedom 256 självkänsla 316
skolålder 316 skyddsfaktorer 329 sluten fråga 195 smittskyddslag 298 sms-påminnelse 225 småbarnsålder 315 social förmåga 356 social arbetsmiljö 47 socialförsäkring 278 socialhjälpslag 272 social kompetens 354 social omsorg 8
socialtjänst 277, 332 socialtjänstens uppdrag 28 socialtjänstlag, SoL 276, 290, 352
socialt sammanhang 350 socialt samspel 352 samhällsnivå 352 spädbarnsåldern 315
strukturellt perspektiv 10 städning 86
stöd i boende 138 symbolspråk 189 synhjälpmedel 122 sysselsättning 145
systematiskt arbetsmiljöarbete 305
systematiskt brandskyddsarbete 305
sårbara grupper 167 sårbara personer 11 sårbarhetsfaktorer 167
särskilt boende för äldre (SÄBO) 142
särskilt stöd vid utbildning 145
Ttaligenkänning 228 tandvårdslag och tandvårdsstöd 297
tekniska system 218 tillbud 300 toalettbesök 72
tonår 317 trygghetslarm 220, 223 tvång 259 tvätt 88
tvättning av kroppen 64 tystnadsplikt 289
Uungdomsmottagning 337 uppföljning 208, 211, 333 uppsökande verksamhet 335 utanförskap 104, 361 utvecklingsteori 315
Vvanvård 324 vuxenålder 317 våld 156 digitalt 163 fysiskt 161 hälso- och sjukvårdens ansvar 172 materiellt, ekonomiskt 162
psykiskt 162 sexuellt 161
socialtjänstens ansvar 171
våldets konsekvenser 165 våld i nära relation 158 våld mot kvinnor 160 våldsformer 161 våldsutövare 160 vårdkontakt 214 vårdnadshavare 322 välfärdsteknik 219 värdegrund 325 värdekonflikt 243 värderingar 250, 358
Ädelreformen 272
öppen fråga 195
ISBN 978-91-47-15658-0
© 2025 Författarna och Liber AB.
Text- och datautvinning är ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Elisabeth Åman
Bildredaktör: Marie Olsson
Formgivning: Anna Hild Design
Omslag: Anna Hild Design
Omslagsfoto: Maskot/Getty Images
Teckningar: Anna Hild Design
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Repro: Integra
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Första upplagan
1
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Social omsorg, nivå 1 och 2 bygger på Skolverkets ämnesplaner Gy 25 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller era centrala innehåll i kursen. Boken är upplagd så att du kan repetera ett tidigare innehåll på väg till fördjupade kunskaper.
Bokens femton kapitel lyfter: livsvillkor och hälsa; socialtjänstens arbete och uppgifter såsom personnära omsorg och serviceuppgifter; sociala och relationsbyggande uppgifter; rehabilitering och habilitering; stöd kring boende och sysselsättning; våld i nära relationer; kommunikation; administrativa uppgifter och informationstekniskt stöd; etik, bemötande och professionalism; social omsorg förr och nu; lagar och andra bestämmelser; barns behov av omsorg; hur vi formas socialt och kulturellt.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vård och omsorg. Genomgående nns fallbeskrivningar med re ektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Social omsorg, nivå 1 och 2 nns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se nns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.
