Fysik Arbetsbok
Sara Ramsfeldt
ISBN 978-91-47-15703-7
© 2025 Sara Ramsfeldt och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
FÖRLÄGGARE Anna Karlberg
PROJEKTLEDARE Theres Lagerlöf
REDAKTÖR Birgitta Fröberg, Eva Lundström
FORMGIVNING OCH OMSLAG Cecilia Frank/Frank Etc. AB
ILLUSTRATIONER Typoform, alla utom s 54, Anders Nyberg
BILDREDAKTÖR Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Första upplagan
1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2025
Bildförteckning
4:1 Shutterstock
4:2 Niklas Hagman/TT
4:3 Trezzini, Martial/Keystone/TT
4–5 Sjöberg bildbyrå
5:1 Killig, Oliver/DPA/TT
5:2 Shutterstock
5:3 vovashevchuk/iStock
6:1 James Webb Space Telescope
6:2 SMHI (Översiktsbild från Meteosat-11 från 2021-01-21 12:30 CET)
6:3 Fredrik Sanddberg/TT
12:1 Jay Dickman/Getty Images
12:2 Matilad Lindeblad/Johnér
12:3 Alexander Ternstand Ericson/ Chalmers
14 Anders Karlsson
20:1 Andreas Tornberg/EyeEM/ Getty Images
20:2 Giorgio Rossi/Getty Images
20:3 Alamy/TT
26:1 Shutterstock
26:2 Shutterstock
26:3 Bonnier Carlsen
26:4 Shutterstock
30 Shutterstock
32:1 Victor Habbick Visions/SPL/TT
32:2 Mia Åkerström/ Arbetsmiljöverket
32:3 MEDITERRANEAN/Getty Images
37 Mikael Vaisanen/Getty Images
41:1 Karl Forsberg/Johnér
41:2 Mona Sandberg/TT
41:3 Shutterstock
41:4 Shutterstock
44:1 Luis Vasconcelos/Getty Images
44:2 Findlay/Alamy/TT
44:3 Tomas Oneborg/SvD/TT
56:1 John Rensten/Getty Images
56:2 Westend61/Getty Images
56:3 Shutterstock
63:1 Shutterstock
63:3 Anders Karlsson
66:1 Roman Studio/Moment/Getty Images
66:2 Johnér/Getty Images
66:3 Johan Nilsson/TT
77:1 Hans Solcer/Moment/Getty Images
77:2 Shutterstock
77:3 Lars Ternblad/Johnér
78:1 Masterfile
78:2 Shutterstock
78:3 Shutterstock
78:4 Shutterstock
90:1 Masokt/Johnér
90:2 Monty Rakusen/Image Source/ Getty Images
90:3 Bodil Johansson/Johnér
91 Shutterstock
93 World History Archive/Alamy
102:1 Peathegee Inc/Getty Images
102:2 Kjell-Arne Larsson/TT
102:3 Jeppe Gustafsson/TT
103:1 Shutterstock
103:2 Shutterstock
103:3 Moment/Getty Images
103:4 Shutterstock
103:5 Shutterstock
103:6 Hulton Archive/Getty Images
106:1 Ulf Palm/TT
106:2 Shutterstock
106:3 Shutterstock
106:4 Difydave/Getty Images
112:1 Maximilien Brice/© CERN 112:2 Shutterstock
112:3 Luis Alvarez/DigitalVision/ Getty Images
124:1 Alexanderstock23/ Shutterstock
124:2 Karin Alfredsson/Johnér
124:3 Pramote Polyamate/Getty Images
125:1 Peathegee Inc/Getty Images
125:2 Shutterstock
127 Mikael Svensson/Johnér
132:1 NASA/JPL
1322 NASA Goddard
132:3 ESO
134 NASA
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Liber Spektrum Fysik Arbetsbok
Den här arbetsboken ska hjälpa dig att lära dig mer om ämnet fysik och om det språk som kan behövas för att förstå ämnet. Du får svara på frågor och göra uppgifter som befäster de faktakunskaper som du läser om i läromedlet. Alla uppgifter går att besvara genom att läsa i antingen
Liber Spektrum Fysik Light, eller i Liber Spektrum Fysik Grundbok eller i årskursböckerna. För att du ska hitta texten som hör till uppgifterna, finns sidhänvisningar vid varje avsnitt. De ser ut så här:
LB s 108–110 LB betyder Lightboken.
GB s 134–137 GB betyder Grundboken.
ÅB8 s 8–11 ÅB betyder årskursböckerna.
7, 8 och 9 berättar vilken årskursbok det gäller.
Du kommer att få arbeta med olika typer av uppgifter, till exempel:
• förstå och använda ord, begrepp och fraser
• sortera innehåll i fysik utifrån egenskaper
• hitta information med hjälp av internet och AI
• förklara fysikaliska begrepp och samband
• tolka innehållet i bilder
• räkna med fysikaliska samband
• värdera påståenden om fysik
• motivera dina svar
Lycka till med arbetet!
Innehåll
Förord
Vad är fysik?
Inledning.
1.1 Fysiken förklarar
1.2 Fysikerna undersöker. .
1.3 Kunskaper i fysik hjälper oss att ta ställning .
PERSPEKTIV Frågor att diskutera. .
.3
.6
.6
.8
.8
.9
Ljud
Inledning .
.32
Materia
Inledning.
2.2 Massa och volym ger densitet
2.3 Värme påverkar densiteten
PERSPEKTIV Olika enheter i olika länder.
.11
.10 Förklara begreppen kapitel 1
.12
.12
2.1 Atomer är universums byggstenar . . . .13
.14
.16
Elektricitet
Inledning
3.1 Elektrisk laddning
3.2 Spänning, ström och resistans
3.3 Elektriska kretsar
PERSPEKTIV Mer och mer elavfall
3.4 Ohms lag
3.5 Tänk på elsäkerheten
3.6 Elektrisk energi
Förklara begreppen kapitel 3
.19
.18 Förklara begreppen kapitel 2
.20
.20
.21
.23
.24
.25
.27
.28
.30
.31 1 2 3
4 5 6 7
4.1 Vad är ljud?
4.2 Toner och musik
4.3 Ljud på gott och ont
PERSPEKTIV Är ljudlösa elbilar en trafikfara?
Förklara begreppen kapitel 4
Rörelse och kraft
Inledning
5.1 Rörelse
5.2 Krafter skapar rörelser
PERSPEKTIV Säkrare i trafiken
5.3 Fritt fall och satellitbanor
5.4 Tröghet och centralrörelse
Förklara begreppen kapitel 5
Tryck
Inledning
6.1 Tryck på fasta material
6.2 Tryck i vätskor .
PERSPEKTIV Trycket i kroppen. .
6.3 Tryck i gaser
Förklara begreppen kapitel 6
Värme och jordens klimat .
Inledning .
7.1 Värme sprids på tre olika sätt
.34
.36
.38
.41
.44
.51
.53
.55
.56
.58
.60
.61
.63
.65
.66
.66
.67
7.2 Växthuseffekten påverkar vädret . . . . .70
7.3 Vädret och klimatet . .
. .72
PERSPEKTIV Klimatet förändras. . . . . . .73
7.4 Värmeenergi
Förklara begreppen kapitel 7
.74
.75
Ljus
Inledning. .
8.1 Ljusets utbredning och reflektion
8.2 Ljusets brytning.
8.3 Optiska instrument
8.4 Ljus och färg
8.5 Strålningsenergi och kemisk energi
.76
.76
78
81
.83
.84
.87
11
Atom- och kärnfysik
Inledning.
11.1 En vetenskaplig revolution
11.2 Atomens inre
11.3 Radioaktiva ämnen.
11.4 Kärnenergi
PERSPEKTIV Kärnenergi –fördelar och nackdelar.
Förklara begreppen kapitel 11.
Elektricitet och magnetism
Inledning. .
9.1 Magnetism
9.2 Så fungerar elektromagneter
PERSPEKTIV Kan elektricitet göra oss sjuka?
9.3 Elmotorn och elgeneratorn.
9.4 Transformatorn
Förklara begreppen kapitel 9
Energi och
effekt
Inledning.
10.1 Fysikaliskt arbete
PERSPEKTIV De enkla maskinerna förr och nu
10.2 Mekanisk energi och effekt.
10.3 Elektrisk energi och effekt
Förklara begreppen kapitel 10.
.89
PERSPEKTIV Sveriges digitala strategi .88 Förklara begreppen kapitel 8
.90
90
91
93
.95
97
99
.101
.102
.102
103
.106
107
108
.111
12 13
Vår energiförsörjning
Inledning.
12.1 De olika energiformerna
PERSPEKTIV 50 % effektivare!.
12.2 Förnybara energikällor.
12.3 Icke förnybara energikällor.
Förklara begreppen kapitel 12.
Inledning.
13.1 Vårt solsystem.
13.2 Stjärnor och galaxer.
13.3 Universums utveckling.
PERSPEKTIV Är vi ensamma i universum?.
Förklara begreppen kapitel 13.
.123
.131
.140
Vad är fysik?
Inledning
1. Dra streck.
Dra streck från ordet eller uttrycket till den betydelse, A eller B, som passar bäst. Vi har dragit det första strecket.
avlägsna • färdats • pyttesmå •
klimat • samspela •
växla till •
A. nära
B. långt bort
A. rört sig framåt
B. varit kvar på samma plats
A. inte alls små
B. väldigt små
A. vädret på en plats just nu
B. vädret på en plats under lång tid
A. fungera tillsammans
B. fungera enskilt
A. byta till
B. ha kvar
2. Fyll i tabellen.
På varje rad i tabellen finns ett adjektiv. Fyll i de former av adjektivet som saknas. Vi har fyllt i några ord.
mycket
otroligt
mest
otroligt extremt mest extremt
stor
större
vanligare
längre
bättre
3. Sätt ihop orden.
Skriv det sammansatta ord som de markerade orden bildar. Ofta behöver man göra om orden lite. Vi har fyllt i ett exempel.
a) När man har satt samman två ord till ett ord kallas det för ett ________________________________ ord.
sammansatt
b) Ett teleskop som man kan titta ut i rymden med kallas för ett
c) När flera saker påverkar varandra kan det kallas för ett system. Ett system som handlar om väder, till exempel regn, vind och moln, kallas för ett .
d) En källa är något som ger tillgång till något. En källa som ger oss någon sorts energi kallas för en ___________________________ .
e) En fossil energikälla använder bränslen som har bildats under miljoner år.
En energikälla som är fri från fossila bränslen kallas för en energikälla.
1.1
Fysiken förklarar
4. Skriv exempel.
Skriv exempel på något …
a) … stort som fysik kan handla om:
LB s 8–9
GB s 8–10
ÅB7 s 8–10
1.2
b) … litet som fysik kan handla om: __________________________________________
c) … snabbt som fysik kan handla om:
d) … långsamt som fysik kan handla om:
e) … hälsosamt som fysik kan handla om:
f) … farligt som fysik kan handla om:
5. Svara på frågan.
Vad betyder ordet fysik?
Fysikerna undersöker
6. Para ihop.
Skriv rätt bokstav framför det begrepp som passar bäst till beskrivningen. Vi har skrivit den första bokstaven.
A. Beskriva hur undersökningen kan göras bättre.
B. Beskriva alla stegen i undersökningen.
C. Beskriva vad undersökningen ska ge svar på och hur man tror att resultatet kommer att bli.
D. Göra undersökningen och observera resultatet.
E. Beskriva hur undersökningen ska gå till och vilken utrustning man behöver.
LB s 10–11
GB s 11–13
ÅB7 s 11–13
F. Jämföra resultatet med frågorna och hypotesen. formulera frågor och hypotes planera genomföra dra slutsatser
utvärdera dokumentera
1.3
Kunskaper i fysik hjälper oss
att ta ställning
7. Sortera.
Argumenten A–F är sakliga eller osakliga. Sortera argumenten genom att skriva A–F under den rubrik de hör till. Vi har skrivit in ett argument. Det räcker att du skriver bokstaven som står framför argumentet.
A. Jorden måste vara platt, eftersom det ser ut så.
B. Avancerade datorer gör det lättare att göra prognoser för vädret.
C. Jordens dragningskraft gör att en boll som man släpper faller nedåt.
D. Magiska kristaller påverkar magnetfält, och påverkar därför vårt humör.
E. Jag tror att röda bilar syns bäst i trafiken.
F. Det regnar alltid på midsommar.
Sakliga argument
Osakliga argument
8. Sök information.
Här är två exempel på ovetenskapliga områden. Sök på internet och skriv en kort text om varje område.
a) Astrologi
b) Feng Shui
LB s 12–13
GB s 14–15
ÅB7 s 14–15
PERSPEKTIV FRÅGOR
ATT DISKUTERA
9. Dra streck.
Dra streck från ordet eller uttrycket till den betydelse, A eller B, som passar bäst.
utmaning • innebär • en mängd •
dykt upp •
10. Jämför.
A. något svårt
B. något enkelt
A. behåller
B. betyder
LB s 28
GB s 34
ÅB7 s X 16 16
A. ganska många
B. ganska få
A. kommit
B. försvunnit
Skriv rätt uttryck för att meningarna ska stämma. Välj bland uttrycken i rutan.
Till Jupiter är det till Mars.
Till Mars är det ________________________ till Jupiter.
På jorden känner man sig på månen.
På månen känner man sig på jorden.
11. Sätt ihop orden.
Skriv det sammansatta ord som de markerade orden bildar. Ofta behöver man göra om orden lite. Vi har fyllt i ett exempel.
a) En lampa som man kan ha i fickan kallas för en
b) Ett fordon som bara har plats för en person kallas för ett
kortare än tyngre än längre än lättare än
c) Fordon som är drivna av el kallas för fordon.
d) En installatör som arbetar med el kallas för en
e) En gräns för hur hög hastighet man får hålla kallas för en
FÖRKLARA
BEGREPPEN
KAPITEL 1
Fundera en stund på vad du vet om varje begrepp. Diskutera gärna med någon.
Ta hjälp av frågorna. Skriv sedan något om varje begrepp.
• Kan du komma på någon synonym till begreppet?
• Kan du komma på någon motsats till begreppet?
• Kan du rita en bild där begreppet är med?
• Kan du ge något exempel på begreppet?
klassisk fysik
kvantfysik
forskare teori experiment
systematisk undersökning
hypotes
labbrapport
argument källkritik
Materia
Inledning
1. Fyll i texten.
Fyll i det som saknas i texten. Välj bland orden och uttrycken i rutan. Vi har fyllt i det första uttrycket.
Allt i naturen och alla föremål
oss är
runt omkring
av atomer. Det finns bara
100 stycken olika sorters atomer.
Men genom av dessa bildas alla ämnen
man känner till i hela universum. Idag forskarna
ungefär 20 miljoner olika ämnen.
LB s 16–17
GB s 18–19
ÅB7 s 18–19
ungefär uppbyggda
känner till runt omkring kombinationer
2.1
Atomer är universums byggstenar
2. Skriv begreppen på rätt plats.
Bilden föreställer en atom. Skriv namnen på atomens delar i rutorna.
LB s 18–20
GB s 20–23
ÅB7 s 20–23
3. Motivera.
Bilderna föreställer molekyler av två olika ämnen. Vilket av ämnena är ett grundämne och vilket är en kemisk förening? Motivera ditt svar.
Ämnet är eftersom det består av . Ämnet är eftersom det består av
4. Fyll i tabellen.
Vatten kan förekomma i tre olika former. Vi har fyllt i två ord i tabellen. Fyll i tabellen med resten av orden i rutan.
Form
Namn på ämnet vatten is gasform vattenånga fast form
flytande form vatten vatten
2.2
5. Dra streck.
Bilderna visar hur vatten kan förändras mellan olika former. Under bilderna står begrepp som beskriver övergångar mellan formerna. Dra streck mellan det begrepp och den bild som passar ihop.
6. Skriv orden.
a) Vilket annat ord kan användas istället för stelna?
b) Vilket annat ord kan användas istället för avdunsta?
LEDTRÅD:
Ordet brukar användas när det är kallt på vintern.
LEDTRÅD:
Ordet brukar användas när man värmer något på spisen.
Massa och volym ger densitet
7. Skriv ordet.
Vilket annat ord kan användas istället för massa?
8. Beräkna.
För att räkna ut volymen hos en låda multiplicerar man längden, bredden och höjden. Vilken volym har lådan på bilden?
Svara i kubikdecimeter.
LB s 21–23 GB s 24–27 ÅB7 s 24–27
9. Fyll i texten.
Fyll i det som saknas i texten. Välj bland orden i rutan. Vi har fyllt i några ord. Samma ord kan användas flera gånger.
beskriver hur mycket materia något består av. Det kan till exempel mätas i enheten , som förkortas beskriver hur stor plats något tar. Det kan till exempel mätas i enheten , som förkortas , eller i enheten , som förkortas . beskriver hur tätt packade atomerna är i ett ämne. kan beräknas genom att man dividerar ämnets med ämnets . Det kan därför till exempel mätas i enheten , som förkortas
10. Beräkna.
Koppar är ett grundämne som har densiteten 9,0 g/cm3
a) Hur mycket väger en kub koppar som är 8 cm3?
Svara i gram.
b) Skriv ut kubens mått i figuren.
11. Ringa in.
Ringa in det ord som passar bäst. Vi har ringat in det första.
volym kg
kubikdecimeter l gram per kubikcentimeter dm3 liter densitet massa g/cm3 kilogram
Ett föremål flyter om det har lägre densitet än vätskan. Det är aldrig densiteten högre alltid som avgör vad som flyter bäst. Det gäller bara vätskor och gaser. Det innebär till även exempel att olja flyter på vatten. Eftersom olja har högre densitet än vatten. sjunker i lägre
LIBER SPEKTRUM FYSIK ARBETSBOK
Arbetsboken används antingen tillsammans med Liber Spektrum Fysik Light, Liber Spektrum Fysik Grundbok eller årskursböckerna. I Arbetsboken finns varierande uppgifter där eleverna får träna på fysikens begrepp och samband. Här finns också språkutvecklande övningar. Dessa övningar lyfter det ämnesspecifika fysikspråket, ett ämnesövergripande skolspråk samt allmänt språkbruk. Andra uppgifter ger eleverna träning i att motivera sina svar med hjälp av fysikens förklaringsmodeller.
Uppgifterna lämpar sig för egen träning, men går också att arbeta med i par eller i mindre grupper. Eleven får bland annat träna på att:
• förstå och använda ord, begrepp och fraser
• gruppera innehåll i fysik utifrån egenskaper
• hitta information med hjälp av internet och AI
• förklara begrepp och samband
• tolka innehållet i bilder
• göra beräkningar med fysikaliska samband
• värdera påståenden om fysik
• motivera sina svar