Patos
Svenska nivå 2
Henrik Gustavsson
Andra upplagan
Innehållsförteckning
7 Modernismen
7.2
7.3 James Joyce
7.4 Virginia Woolf ..................................................................
7.5 Franz Kafka
7.6 Vladimir Majakovskij .....................................................
8 Sverige på båda sidor sekelskiftet
8.2 Fredrika Bremer .............................................................
8.3 August Strindberg
8.4 Selma Lagerlöf
8.5 Gustaf Fröding
8.6 Moa Martinson
8.7 Vilhelm Moberg
8.8 Pär Lagerkvist
8.9 Karin Boye .........................................................................
9 Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden .....................................
9.1 Språklagstiftning.............................................................294
9.2 Minoritetsspråk ..............................................................
9.3 Flerspråkighet
9.4 Dialekter
9.5 Språkförhållanden i Norden
9.6 Norska
9.7 Danska
9.8 Isländska
9.9 Färöiska
4 Upplysningen
Joseph Wright var en konstnär i Storbritannien på 1700talet. Han visade bland annat på naturvetenskapens framsteg, som i den här målningen av ett experiment på en fågel.
Den europeiska upplysningstiden anses starta med Robinson Crusoe och sluta med franska revolutionen. Ordet upplysning är en träffsäker metafor. Vi säger ju fortfarande att vi blir upplysta om något, eller att det äntligen går upp ett ljus! Under upplysningstiden på 1700-talet, med början i England och Frankrike, spreds en stark tilltro till förnuft, frihet och framsteg. Människans egna kraft var central. Kyrkans makt, adelns privilegier och kungahusen av Guds nåde ifrågasattes alltmer, eftersom de inte ansågs vara förenliga med en förnuftig samhällsordning. Upplysningen var en optimistisk tid där varje människa antogs kunna bli en god, nyttig och lycklig samhällsmedborgare, vilket skulle uppnås genom undervisning, erfarenheter och att använda sitt förnuft. Det som var nyttigt
för människan måste också spridas. På universiteten började naturvetenskapen få lika högt anseende som till exempel teologi eller klassiska språk.
Encyklopedin
I mitten på 1770-talet gavs Encyklopedin, världshistoriens första uppslagsverk, ut i Frankrike. Det utgjordes av 35 band fyllda med bilder och artiklar om vetenskap, hantverk, handel eller jordbruk. Den ansågs rymma samtidens hela vetande, grundat på tanken att kunskap befriar människan och ger henne makt att skapa sig en ljus framtid. Människan är född att tänka själv. En del artiklar i encyklopedin raljerade om kyrkan vilket ledde till att påven bannlyste verket. Trots det blev uppslagsverket ett enormt framgångsrikt projekt – det sägs att över 4 000 förhandsbeställningar gjordes från olika delar av Europa. Syftet med uppslagsverket beskrivs i förordet:
Att samla allt det vetande som finns kringspritt över jordens yta; att förklara dess allmänna plan för vår tids människor och att föra detta vetande vidare till våra efterkommande, så att inte de gångna seklernas strävan skall bli meningslös för framtiden; så att våra efterkommande genom att bli mer upplysta, därmed också må bli lyckligare och dygderikare; och så att vi själva må ha gjort oss förtjänta om människosläktet innan vi dör.
Översättare: Sture Westander
Encyklopedin ville ”samla allt det vetande som finns kringspritt över jordens yta”.
John Locke menade att människan föds som ett tomt, oskrivet blad.
Kunskapen sågs alltså som ett flammande ljus som tändes och gav framtidshopp. Filosofen Immanuel Kant förklarar upplysningen som människans utträde ur sin självförvållade omyndighet med mottot sapere aude, ”våga veta”. Den engelske poeten Alexander Pope skrev en minnestext som var tänkt att stå på den grav i Westminister Abbey där Isaac Newton, upplysningstidens främste vetenskapsman, var begravd. Dock tilläts texten inte i kyrkan:
Naturen och dess lagar låg dolda i mörker. Gud sade: Varde Newton! och allt blev ljus.
Filosofer och forskare
Det var alltså dags att göra upp med den tidigare okritiska tron på gamla auktoriteter. Den nya auktoriteten utgjordes av förnuftet. Natur, människa och samhälle skulle utforskas med vetenskapliga metoder – man ville förstå världen och ordna den på ett förnuftsmässigt sätt. Som en centralgestalt kan vi räkna vår egen Carl von Linné med hans inordnande och klassificering av växter i olika arter. Isaac Newton presenterade forskning som byggde på Keplers och Galileis upptäckter om himlakropparnas rörelser i universum. Han redogjorde för tyngdlagen och sammanfattade sin syn på hur universum fungerar.
John Locke var en engelsk filosof som bestämt hävdade att vår kunskap inte är medfödd. Han kallade människans själ för tabula rasa: vi föds som ett tomt, oskrivet blad som sedan fylls på med erfarenheter som vi bearbetar med vårt förnuft. Humanitet och jämlikhet var centralt under upplysningen.
Locke tar upp människans naturrätt och ansåg att vi alla är lika och att ingen ska kränkas. Människan är fri från varje högre makt på jorden och ska inte underkasta sig någon annan. Han menade att den naturliga lagen, naturrätten, var människans rättesnöre.
Litteraturen
Pressen och tidningskulturen växte fort under 1700-talet vilket bidrog till att upplysningens idéer spreds vida omkring. Tidningar hade funnits redan under 1600-talet men det var först nu som de dagliga tidningarna kom. De var fortfarande dyra och många delade på en prenumeration eller läste dem på ölstugor och kaffehus där diskussionsklubbar höll till. Begagnade tidningar skickades med reducerat pris till landsbygden. Tidningarnas spridning gav upphov till att journalister, en ny typ av författare, behövdes som snabbt kunde skriva ihop läsbara texter om aktuella ämnen. Även utgivningen av böcker ökade kraftigt och lånebibliotek inrättades. Eftersom latinet som språk hade försvagats så skrevs originalverken på nationalspråken, och då krävdes det översättare. I många länder förekom censur vilket gjorde att tryckerierna inte vågade trycka allt. Författare skrev då satiriska berättelser eller anonymt under pseudonym, men i takt med att läskunnigheten ökade och läsekretsen blev större förbättrades villkoren för författarna. Läsarna ville inte längre läsa om antika gudar och hjältar, de ville ha spänning, underhållning o ch verklighetsskildringar. Berättelser om vanliga, svaga människor som blir starkare och når framgång genom kunskap och förnuft sålde bäst.
I England fick romanen sitt genombrott och det är främst den genren vi har kvar av Englands upplysningslitteratur. Här var det inte främst kungar, gudar eller adelsmän som var huvudpersoner, utan istället vanliga människor som läsarna lättare kunde identifiera sig med. Författarna hade dock ett högre syfte med sina verk än att bara underhålla. Med b öcker som Robinson Crusoe, Gullivers resor eller Candide ville författarna peka på samhällets orimligheter. De betonade människans möjligheter genom förnuftet och ville förändra läsarnas syn på världen.
Alla var inte förtjusta i de nya idéerna. Samhällets överklass ville inte lämna ifrån sig sina privilegier i en handvändning. Ljusskygga individer ville inte avslöjas. Böcker som ansågs vara olämpliga brändes, författare fängslades eller tvingades fly och genom höga skatter och censur försökte man hindra böcker att spridas. Kampen skedde dock i motvind. Upplysningens idéer hade kommit för att stanna.
Textfrågor
1. När anses upplysningstiden börja och sluta?
2. Varför kallas epoken för upplysningen?
3. Hur skulle människan bli nyttig och lycklig?
4. På vilket sätt ansågs upplysningen vara en optimistisk tid?
5. Vad innehöll Encyklopedin som kom ut i slutet av 1700-talet?
6. Varför bannlyste påven uppslagsverket?
7. Vad var syftet med det stora bokprojektet?
8. Vad betyder filosofen Kants motto sapere aude?
9. Vad hette upplysningstidens främste vetenskapsman?
10. På vilket sätt ville de utforska naturen och samhället?
11. Vad betyder tabula rasa? Vad innebär det?
12. Hur kunde upplysningens idéer spridas så snabbt?
13. Vilka nya yrken uppstod under upplysningen?
14. Vilken typ av berättelser sålde bäst under upplysningen?
15. Vilken typ av människor ville läsarna helst läsa om?
16. Vem motarbetade de nya idéerna och varför?
Wikipedin
Encyklopedin hade under 1700-talet som mål att samla all världens vetande i ett verk. Idag använder många Wikipedia för att snabbt ta reda på något.
1. Beskriv kortfattat fem fördelar med Wikipedia.
2. Beskriv kortfattat fem nackdelar med Wikipedia.
3. Finns det en större mängd kunskap idag än på 1700-talet? Motivera nyanserat.
4. Är det möjligt att samla all nutidens vetande på ett ställe? Kan du komma på något bättre sätt än Wikipedia?
5. Vilka likheter respektive skillnader är det mellan 1700-talets encyklopedi och dagens Wikipedia?
Utvecklingen går framåt
Upplysningens författare trodde på utvecklingsoptimism, det vill säga att världen hela tiden blir bättre med utveckling.
1. Tolkar du övningens titel positivt eller negativt?
2. Nämn tre exempel på att upplysningens idéer och värden finns kvar än idag.
3. Nämn ett exempel på att utveckling kan vara något negativt. Motivera.
4. Diskutera: På vilket sätt blir världen både bättre och sämre av sociala medier? Skriv ner en lista i två spalter som sammanfattar er diskussion.
Tabula rasa
Om kunskap är medfött eller inte har orsakat debatt genom århundradena.
1. Vad ansåg filosofen Locke? Håller du med honom?
2. Vilka egenskaper och kunskaper tror du vi har från födseln?
3. Vad förvärvar vi genom erfarenhet och kunskap?
4. Skriv en lista på fem egenskaper som du har och som du tror att du har haft sedan födseln. Motivera.
5. Fördjupa listan genom att för varje medfödd egenskap beskriva hur du utvecklat den genom erfarenhet och ny kunskap.
4.2
Daniel Defoe, 1660–1731
Daniel Defoe var son till en religiös köpman i London och sattes tidigt i predikantutbildning. Dock var det inte präst Defoe ville bli – efter en del misslyckade affärer så startade han en tidning och skrev politisk propaganda. Han var kontroversiell med sina politiska texter och sin kritik av kyrkans intolerans. Vid ett tillfälle satt han o ckså i stupstock för att sedan hamna i fängelse. Defoe brukar ibland räknas som den förste journalisten, men han skrev hundratals verk, bland annat om ockult historia, om pesten, handböcker för resenärer och en hel del romaner. Det var först vid 59 års ålder som Defoe skrev den roman som kom att bli starten på upplysningstiden – den mäktiga b erättelsen om överlevaren Robinson Crusoe.
Robinson Crusoes liv och märkliga äventyr
Berättelsen om Robinson Crusoe utspelar sig under 1600-talets mitt och var ett storslaget äventyr helt i upplysningens tidsanda.
Det är en fascinerande historia om hur en ensam man kunde klara sig på en öde ö i flera år med enbart sunt förnuft, klokhet och sina bara händer. Den räknas som en av världens mest spridda och lästa böcker o ch upphör aldrig att fascinera.
På den tiden gav upptäcktsresor världen över upphov till en mängd reseskildringar, mer eller mindre sanna, vilket gjorde att gränsen mellan en fiktiv roman och en sanningsenlig reseskildring var otydlig.
Daniel Defoe inspirerades av det här. Han hade läst om matrosen Alexander Selkirk som efter ett bråk med sin kapten blev landsatt på Juan Fernandez, en öde vulkanö utanför Chile. Där tvingades Selkirk stanna i drygt fyra år. Defoes påhittade romanfigur Robinson Crusoe blev efter ett skeppsbrott kvar på sin ö betydligt längre än så. Det sägs att Defoe och Selkirk träffades på en hamnkrog i Bristol för att diskutera övistelsen.
Robinson Crusoe lyckades rädda en del utrustning från skeppsvraket.
Förnuft och analys
I berättelsen lider Robinson Crusoe skeppsbrott och tar sig som enda överlevande i land på en öde ö utanför Venezuelas kust i Karibiska havet. Där blir han kvar i 28 långa år innan han räddas. Tack vare att han använder sitt förnuft och lyckas rädda utrustning från det sjunkande skeppet, så klarar han sig ganska bra.
Vad Robinson än gör på ön så funderar han alltid ut bästa lösningen och vilken nytta han har av olika saker. En så vardaglig sak som att baka bröd vållar bekymmer, men han finner på råd.
När elden hade brunnit ner rakade jag fram de glödande kolen och spred ut dem så att det täckte hela spisen, och där lät jag dem ligga tills härden var alldeles het. Sedan sopade jag bort all glöden, lade degen på spisen och stjälpte lerfatet över den, varefter jag makade ihop glöden kring hela utsidan av fatet så att det fortsatte att hålla sig varmt. På så sätt blev mina kornkakor lika välgräddade som i världens bästa ugn.
Översättare Birgit Edlund
När han emellanåt känner sig uppgiven börjar han fundera på för- och nackdelar med sin situation för att förvissa sig om att det alltid kan vara mycket värre. Han upprättar en lista och kommer därmed till insikt om att hur mörkt det än ser ut så går det alltid att vända ont till gott för att trösta sig.
Ont Gott
Jag är uppkastad på en förfärlig öde ö utan hopp om räddning.
Jag är avskild från mänskligheten, bannlyst från samvaron med människor.
Jag saknar möjligheter och medel att försvara mig mot angrepp från människor och djur.
Men jag är vid liv och har inte drunknat som alla mina skeppskamrater.
Men jag svälter inte och behöver inte förgås på en plats som inte erbjuder några möjligheter till uppehälle.
Men jag är uppkastad på en öde ö där jag inte har sett några vilda djur som kan vålla mig skada, sådana som jag såg på Afrikas kust. Tänk om jag hade lidit skeppsbrott där!
Ger sken av en sann berättelse
Romanen är skriven i dagboksform och i förstapersonsperspektiv, vilket tillsammans med enkla men exakta realistiska beskrivningar av detaljer och miljöer, ger ett mycket trovärdigt intryck av att Robinson är en verklig person. Defoe vill få oss att tro att det är Robinsons egna anteckningar som vi får läsa. Titeln på boken bidrog också till detta: The life and strange surprizing adventures of Robinson Crusoe, of York Mariner, [...] written by himself. Defoes författarnamn stod inte på framsidan vilket ytterligare gav sken av en sann b erättelse.
Boken har gett upphov till robinsonaden, en egen genre där huvudpersonen ofrivilligt hamnar i geografisk avskildhet och tvingas lita på sitt förnuft för att överleva. Tanken på att finna sann lycka genom att övervinna svårigheter är en gemensam nämnare för dessa.
Att den positive Robinson enbart med sitt förnuft, slit, sin händighet o ch uppfinningsrikedom lyckas överleva gjorde att han blev en starkt lysande förebild för 1700-talets tro på människans civilisation.
Boken om Robinson Crusoe har gett upphov till en egen genre, robinsonaden, där huvudpersonen hamnar i geografisk avskildhet.
Textfrågor
1. Återge kortfattat Defoes karriär.
2. Varför hamnade han i stupstock och i fängelse?
3. Vad hette matrosen som inspirerade Defoe till romanen?
4. Vilka egenskaper gjorde att Robinson lyckades klara sig så bra?
5. Var i världen led Robinson skeppsbrott och hur länge tvingades han stanna på ön?
6. Berätta med egna ord hur han bakade bröd.
7. På vilket sätt kan vi säga att han bidrog till en hållbar utveckling?
8. Vilken nytta hade Robinson av sin kreditlista?
9. Vilka berättartekniska grepp gjorde berättelsen trovärdig för dåtidens läsare?
10. Vad är en robinsonad?
Ta det onda med det goda
När Robinson hamnade i existentiella grubblerier fanns det ingen psykolog eller samtalspartner som kunde hjälpa honom i hans tankar. När det var som mörkast skrev han en lista om vad som faktiskt var bra.
1. Är det något på Robinsons lista som du tycker känns överdrivet?
2. Om du skulle lägga till något i tabellen, vad skulle det vara?
3. Fundera över ditt eget liv. Gör en liknande tabell.
a. I den ena kolumnen skriver du vad som är besvärligt i ditt liv.
b. I den andra kolumnen skriver du vad som är positivt och som faktiskt kunde vara ännu värre.
c. Kan en sådan här tabell hjälpa människor som fastnat i negativa tankar?
Vad tar du med dig till en öde ö?
Säg att du själv skulle lida skeppsbrott på samma sätt som Robinson eller hamna på något annat ställe långt borta.
1. Nämn fem saker (ej mobil och sollcellsladdare) som du önskar att du hade fått med dig. Beskriv också hur du skulle använda dem.
2. Nämn en person som du skulle vilja träffa på den öde ön. Vem skulle vara till störst hjälp för dig?
3. Skriv ett kapitel i din egen robinsonad. Det måste inte vara en öde ö du hamnat på, utan bara ett isolerat ställe långt ifrån civilisationen.
a. Nämn vad du skulle göra den första timmen på stället.
b. Beskriv hur du ska lyckas skaffa mat som täcker hela kostcirkeln.
c. Hur ordnar du en lägerplats? Vad behöver du tänka på?
d. Vilka problem kan du lösa genom att vara förnuftig och vilka kan du inte lösa oavsett hur smar t du är?
e. Beskriv praktiska göromål, men lägg också till dina tankar och reflektioner om din situation och chanser att bli räddad.
f. Gör en lista på fem i-landsproblem som du skulle slippa på stället där du hamnat.
4.3 Jonathan Swift, 1667–1745
Jonathan Swift var präst och en engagerad och arg samhällsdebattör som egentligen strävade efter att bli biskop. Främst gav han sig på kyrkan; han hade mycket åsikter om både den katolska kyrkan och sin egen – den anglosaxiska. Detta lät sig inte göras ostraffat så Swift utvecklade konsten att skriva satiriskt och med djup ironi. Han var inte tidstypiskt optimistisk, utan tvärtom ganska trött på hur människor betedde sig mot varandra. I sin samhällskritik var han upplysningsman, men hans syn på världen var till skillnad från samtidens inte optimistisk. Hans dräpande satirer blev utsatta för censur och Swift förföljdes och hotades av domstol. När hans politiska motståndare tog över makten tvingades han lämna England och förpassades som domprost till Dublin – en tjänst som han var mycket missnöjd med eftersom han ansåg sig vara överkvalificerad.
Biskop blev han aldrig. Innan han dog så testamenterade han hela sin förmögenhet till ett mentalsjukhus dit han hoppades att bli intagen som obotlig författare. Han hyllades dock som en hjälte för sin kamp mot den engelska regeringen.
Gullivers resor
Gullivers resor är Swifts stora, satiriskt samhällskritiska roman. Gulliver är en läkare som gör resor till olika fantasiländer och skriver en reserapport. Swift driver med alla de reseskildringar som förekom i början av 1700-talet som slirade på sanningen.
Gulliver kommer bland annat till landet Lilliput, där han är stor som en jätte.
Swift ville framför allt komma åt maktmissbruk och byråkrati i berättelsen. Människorna Gulliver möter på resorna är både motbjudande och beter sig skamligt, och givetvis var de träffsäkra karikatyrer av dem Swift ville kritisera. Engelsmän, religiösa företrädare, vetenskapsmän och politiker får skarp kritik i romanen. I efterhand har forskare med hjälp av de exakta detaljerna kunnat identifiera flera av samtidens politiker. Swift menade att alla gjorde anspråk på att ha rätt världsbild – ingen annan fick tänka annorlunda. Ett tänkvärt förslag som ges i romanen är hur man kan få slut på politiska strider genom att såga itu två meningsmotståndares hjärnor och förse dem med en halva var. På så sätt skulle de båda ha varandras perspektiv i tanken.
Satiren
Det är dock inte Gullivers resor vi ska fördjupa oss i, utan ett annat skarpt, satiriskt debattinlägg. Swift var mycket upprörd över hur England som kolonialmakt brutalt förtryckte den katolska befolkningen på Irland. Han menade att det var engelsmännens fel att Irland led av svält och fattigdom. Han skrev då ett mycket kontroversiellt förslag om hur man kunde råda bot på fattigdomen i Irland genom att använda barn. Swifts mörka samhällssyn visade sig tydligt i förslaget som senare skulle bli en av världens skarpaste satirer.
Ett anspråkslöst förslag
En mycket erfaren amerikan i min bekantskapskrets i London har sagt mig att ett ungt, friskt och välnärt barn vid ett års ålder är en synnerligen delikat, närande och hälsosam föda, antingen det serveras stuvat, rostat, ugnsstekt eller kokt (och jag tvivlar inte på att det skulle göra sig lika bra i en frikassé eller ragu).
Översättare Bengt Anderberg
Det här är Jonathan Swifts mycket råa tes i förslaget. De hänsynslösa och giriga engelska godsägarna sög ut den irländska
befolkningen och ansågs bära stor skuld till fattigdomen. Swift var starkt emot detta och tog parti för irländarna. Han beslutade sig för att författa en liten skrift anonymt, även om alla visste vem som stod bakom. Skriften hette Ett anspråkslöst förslag. Det fanns alldeles för många svältande barn på Irland och förslaget gick i korthet ut på att fattigdomen kunde utrotas genom slakta och sälja barnen till förmögna engelsmän så att de kunde tillaga och äta upp dem. Han argumenterar väl för sitt förslag och lägger fram en noggrann kalkyl som visade hur man kunde få fram exakt hundratusen barn till försäljning. Skriften är utformad som en debattartikel och bakgrunden till förslaget ger han i inledningen genom att beskriva gatubilden i Dublin:
Det är ett ämne till bedrövelse för alla som vandrar genom denna stora stads gator eller färdas på landsbygden att se gatorna, vägarna och kyffenas dörrar fyllda till trängsel med tiggare av kvinnligt kön, åtföljda av tre, fyra eller sex barn, alla i trasor, som besvärar varje förbipasserande med böner om allmosor. I stället för att söka arbeta för ett hederligt uppehälle måste dessa mödrar använda hela sin tid till att ströva omkring och tigga mat till sina hjälplösa barn …
Översättare Bengt Anderberg
Han beskriver tillvägagångssättet iskallt, lugnt och behärskat, med realistiska detaljer och utan känslor. Han ger råd om anrättningen och rekommenderar olika delar av barnet. Pojk- och flickkött smakade olika. Inte bara barnens kött skulle tillvaratas, utan även fler delar av barnen kunde användas om man även flådde kroppen.
Här i Dublin kan slakthus för detta ändamål inrättas på de lämpligaste platserna, och vi kan vara övertygade om att slaktare inte kommer att felas. Personligen rekommenderar jag dock att man köper barnen levande och anrättar dem rykande färska, som vi gör när vi helsteker grisar.
[...]
Ett barn räcker till två rätter om man har främmande, och om familjen dinerar ensam kan fram- och bakdelen förslå. Kryddad med litet peppar och salt blir den mycket god uppvärmd, särskilt vintertid.
[...]
Översättare Bengt Anderberg
Väl garvat kan skinnet bli till förträffliga damhandskar och sommarstövletter för fina herrar.
Han avslutar förslaget med att förklara att han inte framför det för egen vinnings skull utan bara är ute efter landets bästa, och han sammanfattar sina argument:
Jag förklarar av uppriktigt hjärta att jag inte har det minsta personliga intresse av att försöka befordra dessa nödvändiga åtgärder. Jag har inget annat motiv än mitt lands allmänna bästa: ökande av vår handel, omhändertagande av barnen, lindrande av de fattigas börda och förmedlandet av ett litet nöje åt de rika. Jag har inga barn som jag skulle kunna tjäna en enda penny på; mitt yngsta är nio år och min hustru befinner sig inte längre i barnafödandets ålder.
Översättare Bengt Anderberg
Textfrågor
1. Hur kom det sig att Swift började att skriva satir?
2. Varför var Swift missnöjd med domprosttjänsten i Dublin?
3. Vilket yrke hade Gulliver?
4. Vad ville Swift främst uppnå med Gullivers resor?
5. Vilka får kritik i romanen?
6. Vilket förslag ger han till att få slut på politiska strider?
7. Vilken är Swifts tes i Ett anspråkslöst förslag?
8. Varför bestämde han sig för att skriva förslaget?
9. Återge någon detalj som Swift lyfter fram i textutdraget för att visa på fattigdomen i Dublin.
10. Varför arbetade inte de stackars mödrarna?
11. Vad föreslår han att man kan använda barnskinnen till?
12. Vad hoppas han kunna uppnå med sitt förslag?
Satironi
Satir och ironi är två effektiva stilgrepp som ibland kan vara svåra att genomskåda.
1. Förklara orden satir och ironi
2. Ge minst tre exempel på ironi i textutdragen.
3. Diskutera om ni tycker att det är effektiva grepp att använda för att påverka människors åsikter.
4. Försök att ha en kort konversation där ni båda är ironiska i allt ni säger. Diskutera sedan hur ironin kan vara rolig eller elak.
5. Vilka satiriska tv-program, filmer eller böcker känner ni till?
6. Skriv ett satiriskt inlägg på max 300 ord om den svenska skolan. Använd gärna ironi!
Förslaget
Swifts förslag om att äta barn var givetvis inte allvarligt menat.
1. Ge exempel på hur Swift gjorde för att förslaget skulle verka trovärdigt.
2. Varför tror du att Swift använde sig av satir för att kritisera missförhållanden?
3. Varför tror du att han kallade förslaget för anspråkslöst? Skriv ner tre alternativa titlar som också skulle fungera bra.
4. Motivera vilket av argumenten i förslaget som du tycker är starkast.
5. Om det anspråkslösa förslaget gavs ut idag, hur skulle det tas emot?
4.4 Voltaire, 1694–1778
François-Marie Arouet anses vara upplysningens främste författare och samhällsdebattör. Han föddes i centrala Paris där pappan var notarie, och mamman dog tidigt när han var sju år. Det var ett kulturellt hem han växte upp i, där han träffade flera olika författare och andra framstående personer som inspirerade honom. Hans far placerade honom i en jesuitskola för att han skulle få en gedigen humanistisk bildning. François-Maries stora mål senare i livet var att upplysa människor om missförhållanden och slå hål på myter och vanföreställningar; därför stred han för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Kyrkan som institution och kristendomens syn på bland annat treenighet och arvsynd ifrågasattes. Han var en mästare på ironi och sarkasmer och detta retade många. Redan i 20-årsåldern hade han tvingats lämna Paris på grund av sina frispråkiga texter och dessutom hamnat i fängelse i Bastiljen i elva månader för att han skrivit en elak dikt om en fransk prins. För att kunna fortsätta skriva kontroversiella åsikter så tog han sig författarnamnet Voltaire.
Voltaire hade det gott ställt och fortsatte att röra sig i Paris fina salonger där han blev efterfrågad – inte minst av kungen själv som ville att han skulle sätta upp teaterpjäser vid hovet. Efter ytterligare en fängelsedom försvann han till England i tre år där han upptäckte andlig och politisk frihet. I ett av hans största verk, dikten Henriaden, hyllar han den före detta engelske kungen som en hjälte för religiös frihet. När han kom tillbaka till Frankrike förvisades han återigen från huvudstaden och slog sig ner hos en väninna i ett slott där han fortsatte att skriva sarkastiska texter. Efter några turer i Holland, Belgien och Berlin hamnade han i Schweiz där han skrev Candide, en satirisk idéroman. Under de sista 20 åren av sitt liv bodde han på ett slott nära schweiziska gränsen och lade stor energi på att utveckla trakten med bostäder, jord- och skogsbruk och fabriker. Han odlade sin trädgård i sann upplysningsanda.
Voltaires författarskap kan sammanfattas i tre punkter:
• Grubbla inte på sådant som ligger utanför det mänskliga förnuftets räckvidd, till exempel Guds existens eller vad som händer med själen efter döden. Du riskerar intolerans mot oliktänkande.
• Människans moral är central; vi styrs genom vårt samvete och förnuft mot ett medvetande av goda gärningar.
• Den enskilda människan äger likhet inför lagen och alla har frihet att tänka och tala fritt.
Candide
Voltaire skrev den ironiska och sarkastiska Candide då han var 65 år.
Romanen betraktas som en av världslitteraturens största idéromaner, vilket innebär att författaren tydligt vill få fram ett budskap. I Candide motsätter sig Voltaire den filosofiska läran om optimismen – att vi lever i den bästa av världar och att det som sker är förutbestämt. Berättelsen handlar om Candide, en ung och naiv man som bor i en skyddad värld hos sin farbror, en baron i Tyskland.
En gång levde i Westfalen, i baron von Thunder-ten-Trunckhs slott, en ung man som naturen gett ett mycket älskvärt sinnelag. Hans ansikte speglade hans själ, han hade ett gott omdöme och ett okonstlat hjärta, och jag tror det var därför man kallade honom Candide.
Översättare Olof Nordberg
”En gång levde i Westfalen, i baron von ThundertenTrunckhs slott, en ung man som naturen gett ett mycket älskvärt sinnelag.”
Candide undervisas av Pangloss, en magister som är en hängiven anhängare av optimismen – han anser att vi lever i den bästa av världar och att allt som sker har en mening. Candide har inga egna åsikter utan tar bara del av andras.
Romanens slutord är: ”Det är väl talat, men nu måste vi odla vår trädgård.”
När Candide blir påkommen med att kyssa baronens dotter Kunigunda förvisas han från slottet och tvingas ut i världen. Han är med om en mängd olika strapatser i Europa och dess kolonier. På en mängd brutala sätt utsätts han för dåtidens hårda tillvaro och får prova på livet som legosoldat, upptäcktsresande och missionär. Han får bevittna många av de grymheter som en människa kan utsättas för: krig, prostitution, avrättningar, sjukdomar, naturkatastrofer och tortyr.
Han hamnar bland annat i den bulgariska armén och bevittnar oerhörda grymheter med uppsprättade människor, kringströdda kroppsdelar och utslagna hjärnor. Candide blir själv brutalt misshandlad efter att ha ställts inför krigsrätt. Han fick då valet att antingen få tolv kulor i pannan eller löpa gatlopp inför hela armén. Efter två varv hade han fått ”fyra tusen slag, vilka blottat hans muskler och nerver från nacken ned på baken”.
Candide försöker förklara allt med optimismens sätt att tänka. I Holland tvingas han att gå runt och tigga och förklarar sin situation med att det inte finns någon verkan utan orsak, att allt är en ”nödvändig följd av det andra och allt är inrättat på det bästa” och att det inte kunde vara på något annat sätt.
Candides utveckling
Ett undantag i allt elände är när Candide kommer till det helt okända landet Eldorado. Där lever människor i fred. De är lyckliga och omgivna av rikedomar, men det bryr de sig inte om. Romanen avslutas med att Candide blir övertygad om att det måste finnas något bättre än den värld han har fått uppleva. Längtan ut på landet med sin kärlek Kunigunda växer sig allt större. På landsbygden får han en känsla av frihet, lugn och harmoni och kan leva ett anspråkslöst liv med dagliga sysslor. Han har fått utstå enormt mycket lidande o ch samlat på sig många erfarenheter. När grannarna berättar om hur det lugna och strävsamma livet håller dem borta från olyckor så svarar Candide i romanens slutord, vis av sina vunna erfarenheter: ”Det är väl talat, men nu måste vi odla vår trädgård.”
Candide genomgår en stor utveckling i romanen. I början tror han blint på allt som Pangloss undervisar, är övertygad om att han lever i den bästa av världar och att alla grymheter finns av en anledning. Ju mer grymheter han möter, desto mer skeptisk blir han och ser brister i samhället och hos människor. Det blir uppenbart för honom att världen är ond och människans tillvaro på jorden mest är ett meningslöst lidande.
Vi lever inte i den bästa av världar
Romanen kan ses som ett angrepp på filosofen Leibniz och hans optimistiska livssyn som bestämt hävdade att Gud har skapat så att vi lever i den bästa av världar. Därför bör vi inte klaga eftersom Gud är både god och allsmäktig. Han ansåg att allt sker av en anledning och det stämde överens med upplysningstidens tro på att allt var ändamålsenligt inrättat.
Voltaire ställer sig emot optimismen i sin roman där han genom Candides brutala uppvaknande vill visa det orimliga i att allt i samhället var ordnat till det bästa. Varför finns ondska om vi lever i den bästa av världar? Hur kan man tro på ett harmoniskt världsallt när vi är så grymma mot varandra? Romanen avlutas med uppmålandet av ett mönstersamhälle där Voltair visar på att gemensamma erfarenheter och ett produktivt och småskaligt arbete kan skapa en bättre och mer harmonisk värld.
Textfrågor
1. Vilket var Voltaires (François-Marie Arouets) stora mål i livet?
2. Vad ifrågasatte han främst?
3. Varför fängslades han i Bastiljen i elva månader?
4. Varför bytte han namn till Voltaire?
5. Vad innebär ett älskvärt sinnelag och ett okonstlat hjärta?
6. Nämn tre grymheter som Candide utsätts för ute i världen.
7. Vad kännetecknar landet Eldorado?
8. Vad är det som lockar Candide att flytta ut på landet?
9. Vilken insikt når Candide efter att ha bevittnat så mycket lidande i världen?
10. På vilket sätt kan Voltaires eget liv ha inspirerat honom till romanen?
11. Vad innebär optimismen?
12. Hur menar Voltaire att vi kan skapa en bättre värld?
Ett okonstlat hjärta
1. Candide betyder den oskyldige. Varför tror du Voltaire valde det namnet på romanens huvudperson?
2. I inledningen beskrivs Candides personlighet.
a. Ge exempel på vad du anser är ett gott omdöme. Anser du att du själv har ett gott omdöme? Motivera gärna genom exempel.
b. Hur är en person som låter sin själ speglas i sitt ansikte?
3. Slutordet i romanen är ett av världslitteraturens mest kända. Vad menas med det? Vilken är din trädgård?
Grymheter
Candide utsätts för en rad grymheter.
1. Optimisterna hävdade att allt har en mening. Kan det finnas någon mening med ondska?
2. Voltaire angrep samhällsförhållanden som han inte tyckte var ordnade till det bästa. Vad tror du att Voltaire skulle angripa idag, och varför?
Den bästa av världar
Pangloss hävdar att vi lever i den bästa av världar.
1. Skriv ner fem kriterier för att en värld ska kunna kallas den bästa.
2. Välj ut det viktigaste och förklara kort hur det kan uppnås.
3. Lever vi svenskar i den bästa av världar? Motivera nyanserat.
4. Vilket land i världen anser du är närmast ditt ideal? Motivera.
5. Håller du med om att livet är ett lidande? Är det lika för alla? Går det på något sätt att gradera lidande?
6. Ge kortfatttat din syn på meningen med livet.
7. Är ett enkelt vardagsliv lyckligare än ett hektiskt äventyrsliv? Skriv ner tre för- och nackdelar med de olika livsstilarna.
4.5 Mary Wollstonecraft,
1759–1797
Mary Wollstonecraft var en brittisk feministisk upplysningsfilosof.
Hon hade en tuff uppväxt och fick ofta bevittna hur den alkoholiserade fadern misshandlade hennes mor och slösade bort deras tillgångar. Vi kan gissa att det gav henne en stark personlighet som hjälpte henne i sin modiga kamp för kvinnornas situation.
Ytterligare en bidragande orsak kan vara att hennes syster lämnade sin familj när hon fick en förlossningspsykos; det sågs inte med blida ögon att en kvinna lämnade man och barn och Wollstonecraft fick se sin syster bli utfattig för att hon inte fick gifta om sig.
Wollstonecraft kom att bli en pionjär inom den brittiska kvinnorörelsen. Hon bestämde sig tidigt för att inte låta sig styras av män – det skulle bli stopp för sexism o ch kvinnoförtryck. Hon ville göra skillnad och ändra synen på kvinnan som det svagare könet.
Hennes kamp för kvinnors rättigheter fick mycket uppmärksamhet då hon deltog i olika filosofiska sammanhang och även skrev en rad b öcker och debattartiklar om kvinnofrågan. Hon lyckades livnära sig på sitt författarskap, bland annat genom att skriva recensioner för en tidskrift.
Den franska revolutionen
Under den franska revolutionen åkte Wollstonecraft från London till Paris för att dokumentera händelserna som många hoppades skulle innebära en bättre och rättvisare framtid. Främst hoppades hon på att kvinnors rättigheter skulle bli inskrivna i den franska grundlagen. När det inte skedde så satte hon sig ner och skrev en av de mest uppmärksammade feministiska klassikerna i historien: Till försvar för kvinnans rättigheter. Boken var så kontroversiell att den bara kunde ges ut i hemlighet. En samtida fransk kvinnokämpe hamnade i giljotinen eftersom det franska samhället inte var redo för nya krav på jämställdhet. Wollstonecraft ville inte höra bilan rassla, men fortsatte ändå kampen för kvinnors rättigheter.
Wollstonecraft hade ett ganska stormigt liv med skenäktenskap, utomäktenskapliga barn, två självmordsförsök och hård kritik. Hon var präglad av upplysningens idéer om rationalitet, intellektets möjligheter, moral och ärlighet som människans avgörande ledstjärnor.
Mary Wollstonecraft var en pionjär inom den brittiska kvinnorörelsen. Hon argumenterade för kvinnans rätt till självständighet och individuell utveckling.
När hon födde sin andra dotter dog hon i barnsäng. Mary Shelley, som dottern fick heta, skulle senare under romantiken främst bli ihågkommen för sin roman Frankenstein, eller den moderne Prometeus.
Till försvar för kvinnans rättigheter
I Wollstonecrafts glödande manifest argumenterade hon kraftigt för kvinnans rätt till självständighet och individuell utveckling.
Kvinnorna skulle inte vara underkastade sina män, utan det var bättre att de var förnuftiga vänner på samma nivå. Kvinnan var inte underlägsen mannen, men det kunde framstå så eftersom männen inte låtit kvinnorna få tillgång till utbildning. Fyra begrepp var centrala för Wollstonecraft: rättigheter, förnuft, dygd och plikt. Hon ansåg att om du inte har några rättigheter så har du inte heller någon plikt som medborgare.
Hon kritiserade flera författare, men särskilt Rousseau för att denne ansåg att kvinnan inte behövde utbildning utan endast skulle behaga sin man. Hon hävdade att om nu kvinnan skulle uppfostra sina barn så måste hon vara utbildad för att kunna föra kunskaper vidare. Om inte kvinnan tvingades inrikta sig på att vara vacker och tillmötesgående så hade hon kunnat åstadkomma så mycket mer.
Jag kan anklagas för arrogans, men jag måste ändå deklarera som min fasta övertygelse, att alla de författare som skrivit om kvinnors uppfostran och uppförande, från Rousseau till Dr Gregory, har bidragit till att göra kvinnor till mer konstlade och svaga gestalter än de annars skulle ha varit, och följaktligen till mer onyttiga medlemmar av samhället.
Översättare Sven-Erik Torhell
Hon kritiserade även kvinnor med en överdriven känslighet, eftersom hon ansåg det stå i vägen för ett rationellt och förnuftigt tänkande och till och med vara ett hot mot hela civilisationen. Så vad krävdes då för att kvinnan skulle övervinna de orättvisa villkor som rådde?
Still there are some loop-holes out of which a man may creep, and dare to think and act for himself; but for a woman it is an herculean task, because she has difficulties peculiar to her sex to overcome, which require almost super-human powers.
Fortfarande finns det några kryphål ur vilka en man kan kravla ut och våga tänka och agera för sig själv; men för en kvinna är det en herculisk uppgift, därför att hon har svårigheter knutna speciellt till sitt kön att övervinna, och detta kräver nästan övermänskliga krafter.
Egen översättning
Textfrågor
1. Vad var det ovanliga med Wollstonecraft?
2. Hur kom det sig att Wollstonecraft började kämpa för kvinnors rätt?
3. Vad hoppades hon på när hon reste till Paris?
4. Nämn några avgörande händelser i hennes liv.
5. Vilka av upplysningens idéer präglades Wollstonecraft främst av?
6. Vad blev hennes andra dotter, Mary Shelley, känd för?
7. Vad ville Wollstonecraft uppnå med sitt manifest Till försvar för kvinnans rättigheter?
8. Vilka fyra begrepp var centrala för Wollstonecraft?
9. Vad anklagade hon Rousseau för?
10. Vad kritiserade hon vissa kvinnor för och varför?
Kampen
En tuff uppväxt kan leda till att du antingen ger upp eller får en glöd till att kämpa för att det ska bli bättre.
1. Vad ville Wollstonecraft främst förändra?
2. Hur tror du att den tuffa uppväxten stärkte hennes kamp mot ojämställdhet och orättvisor?
3. På vilket sätt kan Wollstonecraft sägas vara en typisk upplysningsmänniska?
Är kampen utkämpad?
Är Wollstonecrafts kamp över idag? Vi har ställt frågan tidigare kring andra författare, men den kan vara värd att ta upp igen.
1. Vilken kritik förde Wollstonecraft fram till tidigare författare som skrivit om kvinnors uppfostran och uppförande?
2. På vilket sätt råder det jämställdhet idag?
3. På vilket sätt råder det inte jämställdhet idag?
4. Vad tror du Wollstonecraft hade reagerat mest mot om hon hade levt idag?
5. Diskutera vad som är svårast med att vara kvinna respektive man.
Förnuft och dygd
Wollstonecraft ansåg att om du inte har några rättigheter så har du inte heller någon plikt som medborgare.
1. Vad menade hon med det? Ge tre nutida exempel på mänskliga rättigheter och tre exempel på plikter.
4.6 Carl Michael Bellman, 1740–1795
Bellmans pappa var slottskanslist och hans mamma var dotter till kyrkoherden i Maria Magdalena församling på Söder i Stockholm. Bellman var äldst av 15 barn, varav sju dog i tidig ålder. Han fick en god privatutbildning i hemmet och det sägs att han behärskade sex olika språk. Under en feberyra lär han ha talat och sjungit på vers och föräldrarna anlitade en musikalisk privatlärare som lärde Bellman att spela instrument och använda versmått.
Kungligt beskydd
Som 17-åring översatte han religiösa verk och diktade om Jesu lidande. Under en period så var han oavlönad tjänsteman för Riksbanken, men hans matematikkunskaper var inte i närheten av hans so ciala och språkliga talanger. Efter flera översättningar och dikter med religiöst innehåll gick han över till mer lättsamma dikter med motiv från samhällets skuggsidor. Bellman var inte känd som någon större drinkare, men han började umgås allt flitigare i Stockholms nöjeskretsar och drog snart på sig skulder och fick fly staden ett tag. När han kom tillbaka började han sjunga visor och sätta upp enmansshower med dramatiseringar på olika tillställningar. Efter en tid blev han mycket populär som underhållare bland inflytelserika människor som hjälpte honom ekonomiskt. Efter att ha skrivit en hyllningsvisa till Gustav III, som sedan användes som kungssång, blev han utnämnd till hovpoet och fick ekonomiskt stöd även av kungen som gav honom lättskötta sysslor vid hovet.
Carl Michael Bellman satte upp enmansshower på olika tillställningar.
Skulder och dryckesvisor
När Bellmans beskyddare kungen blivit mördad så gick det utför. Hans far fick lämna huset och Bellman fick hyra sig en egen bostad. Båda föräldrarna dog när han var 25; det fanns inget arv kvar och han var ständigt i behov av pengar. Nu skrev han kortare dryckesvisor med motiv från Bibeln, till exempel Gubben Noak som blev en stor succé och var baserad på vingårdsmannen Noa i första mosebok. Även Noaks fru fick vara med i visan.
Gumman Noak, gumman Noak var en heders fru.
Hon gav man sin dricka; fick jag sådan flicka, gifte jag mig, gifte jag mig just på stunden nu.
Ur Fredmans sånger N:o 35
Bellman visste att hans dryckesvisor som till stor del var inspirerade av Bibeln skulle väcka reaktioner och han publicerade dem först anonymt, men alla Stockholms krogbesökare visste ändå vem som var upphovsman och lät sig villigt roas. Domkyrkan i Lund reagerade däremot kraftigt och försökte sig på det omöjliga projektet att förstöra samtliga av Bellmans bibelparodier.
Fattigdom
Det var svårt för författare att få någon inkomst från skrivandet eftersom det inte fanns några upphovsrättslagar eller organisationer som tillvaratog författarnas intressen. Hade du inga inflytelserika vänner som försörjde dig så var det svårt. Det innebar att familjen flera gånger fick flytta till billigare bostäder. Bellman dog av tuberkulos strax efter en fängelsevistelse, där han hamnat på grund av sina skulder. Det fanns inga pengar i dödsboet så hans vänner fick skramla ihop till begravningen och hans hustru och fyra barn lämnades kvar utfattiga.
Fredmans epistlar
Bellmans visor, eller epistlar som han kallade dem, cirkulerade i olika skrifter i flera år innan han äntligen kunde ge ut dem 1790. Fredmans epistlar blev hans största gåva till eftervärlden – en samling på 82 sånger.
Språk och stil
Epistlarna är emellanåt skrivna på ett ålderdomligt språk som liknar Bibelns, men Bellman blandar olika stilar. Talspråk blandas med eleganta formuleringar, beskrivande strofer blandas med utrop, frågor och andfådda repliker som till exempel i epistel nummer 16: ”Blås nu pianissimo; Ach sicken en!”
Snabba ögonblicksbilder bidrar till upplevelsen av att få vara med i krogarnas stökigaste skrymslen. Epistlarna innehåller finstämda partier om vänskap, kärlek och vacker naturlyrik, men också råa realistiska vardagsskildringar från samhällets botten. Det är detta som gör Fredmans epistlar till odödlig poesi som fortfarande ofta omtolkas av dagens musiker.
En Nymf i det gröna, Och Vin i gröna glas: Lika gott Calas, Båda om mig dras.
Supa, dricka, Och ha sin flicka, Är vad Sancte Fredman lär.
Ur Fredmans epistlar N:o 2
Epistel betyder brev och Bellman som flitigt parodierat berättelser ur Bibeln hade Paulus brev i åtanke. Paulus skrev brev till olika församlingar för att förmana dem och visa den rätta vägen; i Fredmans epistlar är uppmaningen istället att dyrka vinguden Bacchus, hålla sig ständigt berusad och undvika nykterhetens konsekvenser.
Käraste Bröder här är behag, Här är Musik och Flickor hvar dag, Här är Bacchus buden, Här är Kärleks Guden, Här är allting, här är jag.
Ur Fredmans epistlar N:o 9
Bacchus, Fröja och Charon
Tre gudar är centrala i verket: Bacchus har stor makt och står för berusningen, Fröja för sexualiteten och Charon för döden. Alla vet innerst inne att det är Charon som till slut tar hem spelet och i Bellmans diktning finns alltid tanken på döden. Alla karaktärer i epistlarna lever mer eller mindre konstant i dödsskräck. Här samtalar Fredman med Mowitz som är svårt lungsjuk:
Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar, Slipar sitt svärd, och vid din tröskel står.
Blif ej förskräckt, han blott på grafdörn gläntar,
Slår den igen, kanske än på et år.
Movitz, din Lungsot den drar dig i grafven.
Ur Fredmans epistlar N:o 30
Persongalleriet i epistlarna är omfångsrikt. De flesta är personer som levde samtidigt som Bellman. Det är framgångsrika affärsmän, missbrukare och prostituerade. Två centrala karaktärer är Fredman och Ulla Winblad.
Naturlyrik
Bellmans första epistlar är ganska råa, frispråkiga och skildrar staden och krogmiljön. Mot slutet i samlingen blir poesin mer finstämd; han fick efter hand mer sofistikerad publik och anpassade
sig därefter. Karaktärerna flyttar ut i naturen och vi bjuds på skön naturlyrik. Kanske är det här Bellman ger oss en föraning om nästa epok – romantiken.
Solen glimmar blank och trind, Vattnet likt en spegel; Småningom upblåser vind I de fallna segel; Vimpeln sträcks, och med en år Olle på en Höbåt står; Kerstin ur Kajutan går, Skjuter lås och regel.
Ur Fredmans epistlar N:o 48.
Hvila vid denna källa, Vår lilla Frukost vi framställa: Rödt Vin med Pimpinella Och en nyss skuten Beccasin.
Klang hvad Buteljer, Ulla! I våra Korgar öfverstfulla, Tömda i gräset rulla, Och känn hvad ångan dunstar fin, Ditt middags Vin Sku vi ur krusen hälla, Med glättig min.
Ur Fredmans epistlar N:o 82
Textfrågor
1. Hur många syskon hade Bellman? Hur många av dem överlevde till vuxen ålder?
2. Hur många olika språk ansågs Bellman behärska?
3. Vad gjorde Bellman som 17-åring?
4. Varifrån hämtade han motiv till sina dikter?
5. Vad innebar det för Bellman att han blev upphöjd till hovpoet?
6. Varifrån hämtade han inspiration till sina dryckesvisor?
7. Vem var förebilden till gubben Noak?
8. Varför var det svårt att försörja sig som författare på den tiden?
9. Vad är det främst som gör Fredmans epistlar till odödlig poesi?
10. Vad betyder ordet epistel och varifrån fick Bellman idén till det?
11. Vilka tre gudar är centrala i Fredmans epistlar? Vad står gudarna för?
12. Varifrån fick Bellman inspiration till karaktärerna i epistlarna?
13. Hur skiljer sig de första epistlarna åt mot dem i slutet?
Epistelanalys
Bellmans epistlar är fulla av livsglädje, kontraster och känslor. Välj en av epistlarna och fördjupa dig. Låt dig inspireras av de korta utdragen här och leta gärna upp hela episteln på nätet.
1. Markera de ord som du inte förstår och skriv en förklaring.
2. Leta upp och kommentera tio stilfigurer.
3. Bellman använde ofta kontraster, vilka hittar du i din valda epistel?
4. I vilken miljö utspelar sig episteln?
5. Beskriv handlingen med cirka 50-100 ord.
6. Finns det något i episteln som är lika aktuellt idag?
Episteltorget
Bellman lånade miljöer och karaktärer ur Stockholms myllrande stadsliv.
– Kors så du ser ut Movitz! – Nog känner jag igen Peruken; han har lånt Skoflickarens Peruk som bor midt emot Wismar i Kolmätar-gränd. – Lustigt! Basfiolen på ryggen, Tulpan på hatten, Valdthornet under armen, och Buteljen i fickan. – Stig i båten. – Hvad säjer den där gullsmidda Äppeltysken med Markattan på axeln?
Textutdraget är från Fredmans epistel N:o 33. Tänk dig nu miljön på ditt närmaste torg eller utanför mataffären och skriv en egen epistel om den vardag som utspelar sig.
1. Skriv ner de karaktärer som brukar röra sig på torget. Försök att få med så många olika typer som möjligt.
2. Tänk dig in i miljön och försök att minnas alla ljud som hörs där. Skriv ner vad du hör.
3. Skriv din epistel och blanda stämningsfulla beskrivningar av torget med dialogen, ljud och larm. Lägg gärna in franska, spanska eller tyska uttryck i episteln.
Anna Maria Lenngren skrev bland annat vass satir riktad mot adeln, och de som fjäskade för den.
4.7 Anna Maria Lenngren, 1754–1817
Lenngren fick en intellektuell start i livet då fadern var latinprofessor i Uppsala och han såg till att hon fick en grundlig utbildning o ch bland annat lärde sig latin och franska. Hon visade sig vara ovanligt begåvad och lär bland annat ha hjälpt sin far att rätta studenternas latintexter. Snabbt blev hon känd för sin talang och som 18-åring översatte hon franska op eratexter för Kungliga teatern samtidigt som hon publicerade dikter i olika tidningar. Lenngrens främsta talang var vass satir riktad mot adeln och de som fjäskade för den. Mot slutet av livet skrev hon inte så mycket längre, men hennes hem gästades flitigt av flera ledamöter ur Svenska Akademien och andra litteraturpersonligheter. Akademien försökte få Lenngren att ge ut sina samlade verk, men hon avböjde eftersom hon hade svårt för uppmärksamhet o ch alltid drog sig tillbaka när hon fick beröm.
Hennes dikter är personliga – hennes närvaro märks tydligt i raderna. De innehåller tydligt uttryckta åsikter och hon har också en särskild förmåga att fånga miljöer på ett liknande sätt som Bellman.
Lenngren blev 62 år gammal. Efter hennes bortgång gav hennes man ut hennes dikter under titeln Skaldeförsök
Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon
Lenngrens diktning var ibland lite svårtolkad, särskilt om kvinnans roll, var det satir eller hennes egna åsikter? Hade den intellektuella kvinnan en omöjlig roll? Dikten Några ord till min k. Dotter, ifall jag hade någon har varit en gåta i över 200 år. I dikten avvisar hon intellektuell verksamhet för kvinnan och förordar att vara en god maka. Den räknas som satir, men den kan också vara allvarligt menad. Lenngren vänder sig till en fiktiv dotter och dikterar livsvillkoren för kvinnans plikt och kommer med goda råd så att dottern ska klara sig väl i livet. Onsdagen den 25 april 1798 publicerades dikten anonymt i Stockholms Posten. Här är ett urval av stroferna, men läs den gärna i sin helhet på nätet.
Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon
Min kära Betti, du blir stor:
Du från din docka hunnit växa ...
Utaf din hulda, fromma mor Tag, för din framtid, denna lexa! [...]
För mycken misstro föder agg, För mycken lättro ångrens smärta:
Tänk ej i hvarje ros en tagg, Ej dygd i hvarje manligt hjerta!
[...]
Med läsning öd ej tiden bort —
Vårt kön så föga det behöfver,
Och skall du läsa, gör det kort.
Att såsen ej må fräsa öfver!
[...]
Lyd, Betti, lyd bestämmelsen:
Sök ej att mannabragder hinna
Och känn din värdighet, min vän, I äran af att vara qvinna!
[...]
Försigtigt äfven undanvik
All brydsam forskning i gazetten!
Vårt hushåll är vår republik, Vår politik är toaletten.
[...]
Gör nöjet bofast i ditt hus, Eg i ditt hjerta samvetsfriden!
Den gör vår uppsyn mild och ljus, Den rår på sorgerna och tiden.
Ja, Betti, lifvets sällhet njut, Men lifvets pligter ej försaka ...
Nu har min lilla lexa slut, Och till min söm jag går tillbaka.
Textfrågor
1. Vilken var Lenngrens främsta talang?
2. Varför ville inte Lenngren ge ut sina samlade verk?
3. Vad är speciellt med hennes diktning?
4. Varför är dikten Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon en gåta?
5. Vad handlar dikten om?
6. Vilken metafor använder hon för att beskriva misstro?
K
Dikten Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon har länge fascinerat oss.
1. Varför står det bara ett k? Vad står det för? Varför skrev hon inte ut ordet tror du?
2. Vilka rader i dikten kan tolkas som ironiska? Vilka kan inte tolkas så? Ge exempel och förklara hur du tänker.
3. Försök att förklara vad Lenngren menar med: “För mycken misstro föder agg, För mycken lättro ångrens smärta”.
4. Vad kan hon mena med “Vår politik är toaletten”?
5. Vilka stilfigurer hittar du i näst sista versen? Den som börjar ”Gör nöjet bofast …”
6. Könsrollerna i Lenngrens diktning går att diskutera. Har vi givna roller idag utifrån vilket kön vi definierar oss som?
7. Vad tror du att Lenngren lade i begreppet mannabragder? Ge exempel på nutida mannaeller kvinnobragder.
Lenngrens råd
I dikten ges det många råd till en ung kvinna.
1. Vilka av råden tycker du är inaktuella idag?
2. Vilket är det klokaste rådet?
a. Vilket kommer du faktiskt att följa?
b. Vilket kommer du att spara om du själv får barn? Motivera.
3. Vilka råd kommer du inte att följa? Motivera.
4. Skriv några egna råd som du vill ge eventuella barn i framtiden. Läs varandras råd och hjälps åt att spetsa till dem. Spara dem på ett säkert ställe några år!
Patos
Svenska nivå 2
Andra upplagan
Litteraturhistoria är en tidsmaskin. Texterna flyttar oss tillbaka till antiken och till renässansen. Genom litteraturen kan du ta del av människors innersta tankar och erfarenheter, även om de levde för flera hundra år sedan. Epokerna passerar, men människors känslor och tankar är förbluffande lika.
I Patos 2 följer du den västerländska litteraturhistorien kronologiskt, från antiken till mitten av 1900-talet. Du möter Kafka, Pizan och Lagerlöf. Du får svara på frågor om texter och författare, och fundera över vad de har med vår tid att göra. Du får också lära dig mer om muntlig och skriftlig framställning, om språket i Norden och om grammatik.
Patos 2 är ett läromedel för svenska nivå 2 på gymnasiet, i enlighet med ämnesplanen för Gy25.
Följ med på äventyret.
Henrik Gustavsson har mångårig erfarenhet av att undervisa gymnasieelever i idrott, svenska, geografi och retorik.