Synen på psykisk hälsa och ohälsa
Psykisk hälsa handlar inte bara om att inte vara sjuk, utan också om att kunna leva ett meningsfullt och balanserat liv. Psykisk ohälsa kan vara allt från kortvariga problem som stress och oro till mer allvarliga och långvariga tillstånd som bipolär sjukdom eller schizofreni. Vår förståelse för psykisk hälsa har utvecklats mycket över tid och är en viktig del av både medicin och samhälle.
Psykisk ohälsa kan ibland leda till stigmatisering, vilket betyder att människor får negativa fördomar mot dem som har psykiska problem. Detta kan göra det svårt att våga söka hjälp eller prata om sina känslor. Stigmatisering påverkar både hur man ser på sig själv och hur andra behandlar en, och det kan leda till att man känner sig ensam eller utanför.
För att minska stigmatisering är det viktigt att prata mer öppet om psykisk hälsa. När vi delar positiva exempel på hur människor har mått bättre och återhämtat sig, hjälper det samhället att bli mer förstående och stödjande.
Kapitlet ska ge möjligheter att utveckla samt fördjupa kunskaper om:
Psykisk hälsa och ohälsa
Hur stigmatisering uppstår och kan hanteras
Punkt 4 i det centrala innehållet
Synen på psykisk hälsa och ohälsa samt hur stigmatisering kan uppstå och hur den kan hanteras.
Detta har du läst om i Psykiatri nivå 1
> Synen på psykisk hälsa och ohälsa samt hur stigmatisering uppstår.
Maria, 47 år, är en medelålders kvinna som arbetar som sjuksköterska. Efter en skilsmässa och flera år av press både på jobbet och hemma började hon utveckla tydliga symtom på bipolaritet och ångest. Hon kände sig ibland trött och ibland uppfylld av energi, hade svårt att koppla av och sova samt isolerade sig alltmer från sina kollegor och vänner.
När Maria till slut bestämde sig för att söka hjälp, möttes hon av blandade reaktioner från sin omgivning. Några av hennes kollegor uttryckte förståelse, men andra började behandla henne
annorlunda. Någon antydde att hon kanske inte var ”pålitlig” i sitt arbete längre. Ryktesspridning på arbetsplatsen gjorde att Maria kände sig ännu mer isolerad. Hon började undvika att prata om sitt mående och slutade gå på sociala tillställningar.
Maria märkte också en inre konflikt. Hon kände skam över att ha ”misslyckats” med att vara stark, vilket försvårade hennes väg till återhämtning. Denna självstigmatisering förstärkte de externa, negativa attityder hon upplevde.
reflektera
Hur tycker du att Maria ska hantera sin situation och därmed minska konsekvenser av stigmatisering för att komma tillbaka till jobbet, må bättre och bryta sin isolering?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
stigmatisering – att utifrån fördomar eller okunskap döma andra människor, märkning, stämpling.
normalisera – göra vanligt.
ett flow – (i detta sammanhang) ett positivt tillstånd med en känsla av fokus och hög prestation.
multidimensionell – mångsidig.
marginalisering – utsatthet, utanförskap.
en stereotyp – fördom, förutfattad mening.
internalisera – införliva, göra till sitt.
korrigerande – rättande, justerande.
2.1 Begrepp som används inom området psykisk hälsa
När vi pratar om psykisk hälsa använder vi många olika ord vilka kan vara svåra att förstå och även att förstå hur de förhåller sig till varandra. De nationella kunskapsmyndigheterna, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerade 2024 ett PM som hade som syfte att förtydliga begreppen och hur de hänger ihop.
• Psykisk hälsa är ett stort och brett begrepp, ett paraplybegrepp. Detta handlar om hur vi mår i våra tankar och känslor. Det betyder att kunna hantera stress, ha bra relationer och känna sig nöjd med livet. Det är lika viktigt som fysisk hälsa. Ett övergripande begrepp som har två undergrupper, psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.
1. Psykiskt välbefinnande: Det är när du känner dig lugn, glad och i balans. Det handlar om att känna mening i livet och kunna hantera vardagens utmaningar.
2. Psykisk ohälsa: Det är ett brett begrepp som betyder att man inte mår bra psykiskt. Det kan vara tillfälligt, som när man är ledsen eller stressad, eller mer långvarigt. Psykisk ohälsa är också indelat i två undergrupper, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
1. Psykiska besvär: Dessa är mildare problem, som oro, sömnproblem eller lättare nedstämdhet. De kan gå över med stöd eller små förändringar i livet. Uppfyller inte kriterier för att kunna få en diagnos.
2. Psykiatriska tillstånd: Detta är allvarligare problem, som kräver professionell hjälp. Exempel är depression, ångestsyndrom eller bipolär sjukdom. Dessa påverkar hur vi tänker, känner och beter oss. Psykiatriska tillstånd är också i sin tur indelat i två undergrupper, psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Psykiska sjukdomar och syndrom: Dessa är allvarliga diagnoser, som schizofreni eller borderline. De kan kräva medicin, terapi eller annan behandling under längre tid.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF): Detta handlar om hur hjärnan fungerar. Exempel är ADHD och autism. Personer med NPF tänker och fungerar annorlunda, men det är inte en sjukdom, utan ett sätt att vara.
Alla dessa ord beskriver olika delar av hur vi mår psykiskt. Psykisk hälsa och välbefinnande är målet – att vi ska må bra. Psykisk ohälsa, besvär eller sjukdomar visar på problem som kan påverka oss, men med rätt hjälp och stöd kan vi må bättre.
Förstod du?
1. Vad handlar psykiska besvär om?
2. Vad är det för skillnad på psykisk sjukdom och syndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
reflektera
Om du skulle sammanfatta begreppslistan i en grafisk bild för att få en bra överblick, hur skulle den bilden se ut för dig?
flow – (i detta sammanhang) bra flödeskänsla
2.2 Teorier om psykiskt välbefinnande
Det finns många olika teorier som förklarar begreppet psykiskt välbefinnande utifrån olika perspektiv. Här följer en kort presentation av några av dem.
2.2.1 PERMA-modellen av Martin Seligman (Positiv psykologi)
Martin Seligman, en av grundarna av positiv psykologi, utvecklade PERMA-modellen som identifierar fem nyckelfaktorer för psykiskt välbefinnande:
• P: Positive Emotions (Positiva känslor) – Att uppleva glädje, tacksamhet och hopp.
• E: Engagement (Engagemang) – Att vara uppslukad av aktiviteter som ger flow och mening.
• R: Relationships (Relationer) – Att ha stödjande och positiva relationer.
• M: Meaning (Meningsfullhet) – Att känna att ens liv har ett syfte.
• A: Accomplishments (Prestationer) – Att sätta upp och uppnå mål, vilket skapar stolthet och självförtroende.
PERMA-modellen betonar att psykiskt välbefinnande handlar om mer än att undvika psykisk ohälsa; det handlar om att aktivt stärka dessa områden.
2.2.2 Maslows behovshierarki
Även om Maslows teori främst handlar om motivation, kopplas den ofta till psykiskt välbefinnande. Enligt Maslow måste människor uppfylla grundläggande behov innan de kan nå självförverkligande, som är kopplat till välbefinnande:
1. Fysiologiska behov (mat, sömn).
2. Trygghet.
3. Kärlek och gemenskap.
4. Självkänsla.
5. Självförverkligande (att nå sin potential och känna mening).
Behov av självförverkligande: att bli den person man vill och har kapacitet till, då alla personliga resurser används på rätt sätt och fullt ut
Behov av uppskattning: att bli sedd, att känna sig accepterad
Behov av kärlek och gemenskap: att både få och ge kärlek, kroppskontakt, kramar, att få vara nära någon annan
Trygghetsbehov: att veta vad som kommer att hända, känna sig säker, rutiner som gör en trygg
Fysiologiska behov: mat, dryck/vätska, utsöndring (avföring, urin och svett) luft, sömn, sex
Maslow menade att psykiskt välbefinnande uppstår när vi kan arbeta mot och uppfylla högre nivåer av behov som självkänsla och självförverkligande.
2.2.3 Ryffs modell för psykologiskt välbefinnande
Carol Ryff (amerikansk professor) utvecklade en teori, en mångsidig, multidimensionell modell med sex delar, dimensioner som beskriver vad som bidrar till psykiskt välbefinnande:
1. Självacceptans – Att acceptera sig själv som man är.
2. Positiva relationer – Att ha nära och stödjande relationer.
3. Autonomi – Att känna sig självständig och kunna fatta egna beslut.
4. Miljömästerskap – Att kunna hantera och anpassa sin omgivning.
5. Personlig utveckling – Att känna att man växer som person.
6. Meningsfullhet – Att uppleva att livet har en riktning och ett syfte.
Ryffs modell är en av de mest omfattande teorierna om psykiskt välbefinnande. Primära
Förstod du?
1. Vad handlar PERMAmodellen om?
2. Varför kallas Ryffs teori om välbefinnande för multidimensionell?
3. Vad är det för särskilt fokus som den nordiska modellen har?
2.2.4 Self-Determination Theory (SDT)
Teorin om Self-Determination av Edward L Deci och Richard M Ryan, (två amerikanska psykologer) handlar om att tre grundläggande behov måste uppfyllas för psykiskt välbefinnande:
1. Autonomi – Att känna sig fri att göra egna val.
2. Kompetens – Att känna sig duktig och effektiv i det man gör.
3. Samhörighet – Att känna sig ansluten till andra och vara del av en gemenskap.
SDT betonar vikten av motivation och hur välbefinnande förbättras när dessa behov uppfylls.
Dessa teorier erbjuder olika perspektiv på psykiskt välbefinnande och kan kombineras för att förstå vad som bidrar till att människor mår bra på olika nivåer – från individuella styrkor till sociala relationer och samhällsfaktorer.
2.2.5 Den nordiska modellen om välbefinnande (Danmark, Finland)
I de nordiska länderna finns det ett starkt fokus på socialt välbefinnande och hur samhällsstrukturer påverkar individens livskvalitet.
Här betonas ofta hur välfärdsstaten och tillgången till sociala trygghetssystem bidrar till psykiskt välbefinnande.
Danmark och ”hygge”: Det danska begreppet hygge, som handlar om att skapa en känsla av komfort, gemenskap och enkelhet i vardagen, har kopplats till psykiskt välbefinnande. Forskning visar att en balans mellan arbete, fritid och socialt samspel, tillsammans med en känsla av trygghet och samhällsstöd, är viktigt för individens välbefinnande.
Den finska välfärdsmodellen: I Finland har psykiskt välbefinnande ofta studerats i relation till samhällssystemets stöd till individen, särskilt genom tillgången till utbildning, socialt stöd och jämlikhet. Finland rankas ofta högt i globala välbefinnandeindex, där faktorer som socialt stöd och balans mellan arbete och privatliv är centrala.
2.2.6 Den indiska modellen
om välbefinnande – Ayurveda och det integrerade självet
I Indien har Ayurveda och yogafilosofi utvecklat en helhetsinriktad, holistisk syn på psykiskt välbefinnande som betonar balans mellan kropp, sinne och själ.
Inom ayurvedisk filosofi betonas vikten av att skapa balans i livet för att främja både fysisk och psykisk hälsa. Ayurveda delar in människor i olika ”doshor” (strukturer) och fokuserar på hur man genom diet, sömn, meditation och fysiska övningar kan uppnå balans och välbefinnande. Det handlar om att finna harmoni mellan det inre och det yttre livet, där psykiskt välbefinnande är en direkt konsekvens av att leva i enlighet med sin egen natur.
Traditionell indisk filosofi betonar vikten av meditation och mindfullness som vägar till psykiskt välbefinnande. Yoga handlar inte bara om fysisk träning utan även om att hitta inre frid och balans, vilket gör att det också är en viktig del av den psykiska hälsan i många asiatiska kulturer.
reflektera
2.2.7 Den japanska modellen om välbefinnande – Ikigai
I Japan finns begreppet ikigai, som kan översättas till ”livets syfte” eller ”anledning att vakna på morgonen”. Det är ett centralt begrepp i japansk filosofi och psykologi och kopplas till psykiskt välbefinnande. Det handlar om att hitta en balans mellan det man älskar, det man är bra på, det som världen behöver, och det man kan få betalt för. Att finna sitt ”ikigai” innebär att leva ett meningsfullt liv och har visat sig vara en viktig faktor för lång livslängd och psykiskt välbefinnande i den japanska kulturen. Studier av japanska samhällen, såsom Okinawa, har visat att människor som lever med ett tydligt syfte tenderar att ha en högre livskvalitet och psykiskt välbefinnande.
När du läst om de olika modellerna för psykiskt välbefinnande, ser du något gemensamt, vad? Beskriv din egen teori för psykiskt välbefinnande och motivera den. Förklara din teori för en klasskamrat.
Fallbeskrivning
Trine är en 45-årig kvinna som ursprungligen kommer från Danmark, men har bott i Sverige i sju år. Hon arbetar som projektledare på ett svenskt företag och har skapat ett nytt liv här, men känner sig ibland stressad och osäker på sin plats i den nya kulturen. Hon upplever att hennes psykiska välbefinnande har påverkats av flera faktorer, inklusive arbetsstress, att vara långt från sin familj och vänner i Danmark och att ibland känna sig utanför i det svenska samhället.
reflektera
Hur kan Trine utveckla sitt psykiska välbefinnande enligt den nordiska modellen? Utifrån nyckelord som socialt stöd och gemenskap, arbetsliv och balans, hälsa och natur, självomsorg och inre balans.
kommunicera
Utgå från att du arbetar inom socialpsykiatrin. Ni har haft en studiecirkel med deltagare från öppenvården ESL, Ett självständigt liv. Nu har deltagarna själva bett om en ny studiecirkel, denna gång om psykiskt välbefinnande. Vad tycker du är viktigt att ni tar upp och fokuserar på? Hur presenterar du det för deltagarna?
2.3 Stigmatisering
Stigmatisering innebär att en person eller en grupp behandlas som mindre värd eller annorlunda på grund av ett visst kännetecken, såsom psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller syndrom, etnicitet, kön, sexualitet eller funktionsnedsättningar. Stigmatisering kan leda till att den drabbade personen känner sig utanför samhället, vilket kan förvärra psykiska och fysiska hälsoproblem.
Stigmatisering uppkommer ofta på grund av fördomar, okunskap eller rädsla för det som uppfattas som annorlunda. Människor brukar kategorisera andra för att skapa en känsla av trygghet och kontroll, vilket kan leda till negativa generaliseringar och diskriminering. Inom psykisk hälsa är exempelvis psykiska sjukdomar ofta omgärdade av negativa stereotyper, vilket skapar hinder för öppenhet och hjälp.
För att motverka stigmatisering är det viktigt att öka medvetenheten och förståelsen kring de områden som stigmatiseras. Utbildning och information om psykisk hälsa, öppen dialog och stöd från samhället kan bidra till att minska fördomar och diskriminering. Det är också viktigt att personer som upplever stigmatisering får tillgång till stöd och hjälp för att kunna hantera de psykiska och sociala effekterna av stigmatiseringen.
Förstod du?
Vad beror stigmatisering på i grunden?
marginalisering –utsatthet, utanförskap
reflektera
Stöd från samhället, vad kan det innebära tror du? Vad kan du bidra med när det gäller stöd och hjälp kring psykisk ohälsa?
2.3.1 Hur uppstår stigmatisering?
Det finns flera teorier om stigmatiseringens uppkomst och de gemensamma dragen är att stigmatisering ofta grundar sig på sociala normer, fördomar, och de negativa tankemässiga (kognitiva) processer som leder till att individer eller grupper etiketteras och diskrimineras. Dessa teorier visar hur stigmatisering kan påverka både individens sociala samspel (interaktioner) och psykiska hälsa.
ERVING GOFFMANS TEORI OM STIGMATISERING
Enligt Goffman, kanadensisk sociolog, uppstår stigmatisering när en individs egenskaper inte stämmer överens med de normer och förväntningar som råder i samhället. Han delade in stigma i tre kategorier:
• Fysiskt stigma – till exempel fysiska funktionsnedsättningar eller synliga sjukdomar.
• Karaktärsstigma – till exempel psykiska sjukdomar eller missbruk, där individens beteende bedöms som ”fel”.
• Gruppstigma – till exempel etnisk bakgrund eller sexuell läggning, där hela grupper stigmatiseras.
Goffman menade att stigmatisering leder till social uteslutning, att individen ”döms” på grund av sitt stigma, vilket skapar negativa konsekvenser för deras identitet och sociala interaktioner. Goffmans forskning har haft stor påverkan på hur vi förstår sociala relationer, stigma och identitet. Hans arbete bidrog till att synliggöra de dolda mekanismer som formar mänsklig interaktion och har haft betydelse för studier inom hälsa, arbetsliv, och marginalisering. Hans idéer används fortfarande för att analysera komplexa sociala fenomen.
LINK OCH PHELANS TEORI OM STIGMATISERING
En annan välkänd teori är Bruce G. Link och Jo C. Phelans modell om stigmatisering, som beskriver hur stigmatisering uppstår genom en trestegsprocess:
1. Etikettering – en individ eller grupp identifieras och etiketteras som ”avvikande”, baserat på ett särskilt kännetecken, såsom en psykisk sjukdom, etnicitet eller funktionsnedsättning.
2. Stereotypisering – den etiketterade personen kopplas till negativa stereotyper och förenklade uppfattningar om gruppen.
3. Social diskriminering – personen möter diskriminering eller social uteslutning baserat på dessa negativa stereotyper, vilket leder till ytterligare social isolering och förlorade möjligheter.
KOGNITIVA TEORIER OM STIGMATISERING
Kognitiva teorier om stigmatisering fokuserar på hur människor skapar och förstärker negativa attityder mot stigmatiserade grupper. Enligt dessa teorier tenderar människor att skapa förenklade mentala bilder av andra grupper (så kallade ”kognitiva scheman”), vilket leder till fördomar och stereotyper. När individer stöter på någon som inte uppfyller deras normer, kan de automatiskt placera denna individ i en negativ kategori, vilket leder till stigmatisering.
stereotyp – förutfattad mening, fördom
Förstod du?
1. Vilka tre kategorier av stigma identifierade Goffman?
2. Vilka tre steg ingår i stigmatiseringsprocessen enligt Link och Phelan?
3. Vad betyder det att vara ”superior”?
SOCIAL IDENTITETSTEORI
Enligt social identitetsteori, som utvecklats av de två brittiska socialpsykologerna Henri Tajfel och John Turner, skapas stigmatisering när människor definierar sig själva genom tillhörighet till olika sociala grupper. När en grupp anses vara ”superior”, en grupp som anses vara bättre, överlägsen, ha högre status än andra eller mer normativ, den grupp som anses vara normen, vanlig och rätt, kan de andra grupperna stigmatiseras och uteslutas för att bibehålla den sociala ordningen. Detta leder till att individer inom en stigmatiserad grupp internaliserar de negativa föreställningarna om sig själva, vilket kan påverka deras psykiska hälsa och identitet.
reflektera
Vilka likheter eller skillnader finns det mellan de olika teorierna om stigmatisering? Vad tänker du själv?
Fallbeskrivning
Millan är 19 år och studerar på gymnasiet. Hon har nyligen fått diagnosen depression och känner sig ofta trött och ledsen. Hon märker att några klasskamrater har börjat undvika henne sedan de fick veta om hennes diagnos. En del gör kommentarer som att hon ”borde rycka upp sig”.
Enligt Goffmans teori om stigma kan detta beskrivas som ett karaktärsstigma eftersom hennes psykiska ohälsa uppfattas som något ”fel” i hennes personlighet. Det leder till att Millan känner sig utanför och börjar undvika sociala aktiviteter.
För att hantera stigmatiseringen försöker Millan prata med en lärare och skolkuratorn, som ger henne stöd och hjälper klassen att förstå mer om psykisk hälsa. Detta minskar fördomarna och gör att Millan känner sig mer accepterad.
reflektera
Har du själv upplevt stigmatisering och vilken typ av stigmatisering var det?
2.3.2
Konsekvenser av stigmatisering och hur det kan hanteras
Stigmatisering kan leda till allvarliga konsekvenser som social isolering, låg självkänsla och svårigheter att söka hjälp. För den drabbade kan det då innebära förlorade möjligheter och känslor av skam. Samtidigt förstärker stigmatisering ojämlikhet och diskriminering i samhället genom sämre tillgång till resurser som utbildning, arbete och hälsovård. Stigmatiserade personer och grupper riskerar att hamna utanför viktiga sociala nätverk vilket i sin tur begränsar deras möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Negativa attityder och stereotyper kan påverka arbetsgivare eller vårdgivare, vilket i sin tur leder till orättvis behandling. När individer själva börjar tro på och införliva, internalisera, de negativa stereotyperna om sig själva minskar deras självkänsla och många gånger motivation. Detta försämrar ytterligare deras möjligheter att förbättra sin situation. För att hantera stigmatisering är det viktigt med ökad kunskap och öppenhet. Genom utbildning, stödgrupper och samtal kan fördomar minska och socialt stöd stärkas, vilket hjälper både individer och samhällen att motverka stigma.
2.3.3 Olika teorier om stigmatiseringens konsekvenser och hur den kan hanteras
Link och Phelan har utvecklat en teori kring stigma som en process. De tar upp konsekvenserna i tre delar, minskad självkänsla och psykiskt välbefinnande, förlorade möjligheter och social marginalisering:
• Minskad självkänsla och psykiskt välbefinnande innebär att stigmatisering kan leda till internalisering av negativa stereotyper som i sin tur leder till självstigma och skam.
• Förlorade möjligheter innebär att stigmatiserade individer möter diskskriminering i arbetslivet, i skolan och i vårdsituationer vilket i sin tur leder till försämring av livskvalitet.
• Social marginalisering innebär att stigmatisering förstärker exkludering från sociala nätverk vilket i sin tur gör det svårt att få stöd och tillgång till resurser.
Förstod du?
1. Kan du ge exempel på negativa attityder, vilka?
2. Vad betyder internalisera?
Erving Goffman beskriver i sin teori om identitetskonsekvenser hur stigmatisering både påverkar individens identitet och sociala interaktioner och då främst genom två delar:
• Förstörd identitet innebär att stigmatisering påverkar individens självbild vilket i sin tur leder till att individen undviker sociala situationer eller försöker dölja sitt stigma.
• Rollförlust innebär att stigmatisering påverkar individens roller i samhället som till exempel anställning eller familjeförhållanden vilket i sin tur leder till långsiktiga konsekvenser för status och möjligheter.
Meyer, en amerikansk psykolog, har utvecklat minoritetsstress teorin (Minority Stress Theory) och den handlar om hur stigmatiserade eller marginaliserade grupper utsätts för diskriminering och social uteslutning vilket ger en ökad och kronisk stress. Sammanfattat går teorin ut på att det finns två olika stressorer, externa och interna stressorer. De externa stressorerna är öppen diskriminering, trakasserier och stigmatisering från omgivningen. De interna stressorerna handlar om internaliserade stigman. När individen själv tror på de stereotypa och negativa bilderna leder det till ökad stress och risk för försämrad psykisk och fysisk hälsa. Stressorerna leder till stigma-relaterad stress som i sin tur leder till att stigmatiserade grupper uppvisar högre nivå av ångest, depression och psykosomatiska symtom än jämförda grupper.
Stigmatisering kan hanteras genom att öka kunskapen och förståelsen om olika människor och deras situationer. När vi lär oss mer om andra, minskar fördomar och negativa attityder. Det är också viktigt att samhället ger stöd till dem som känner sig utanför, till exempel genom utbildning, samtal och hjälpinsatser. Att prata öppet om svåra ämnen och visa respekt för olikheter kan hjälpa till att minska skam och skapa en mer accepterande miljö.
Kopplat till detta har Patrick W. Corrigan utvecklat en teori om självstigmatisering. Det hans teori visar är att individer som utsätts för externa negativa fördomar och attityder, internaliserar de attityderna och detta leder till en negativ självbild. Den negativa självbilden leder i sin tur till ökad psykisk stress, låg självkänsla och det
i sin tur leder till ett motstånd att söka hjälp och det förvärrar individens situation. Corrigans teorier har stor betydelse för förståelsen om stigmatisering, självstigmatisering och framför allt för individens förmåga att söka hjälp. Enligt Corrigan handlar hanteringen om att utbilda allmänheten, skapa en ökad förståelse om psykisk hälsa genom att uppmuntra öppna samtal om psykiska sjukdomar.
Fallbeskrivning
Wictor är 20 år och har länge kämpat med en psykisk sjukdom, som bland annat leder till självskadebeteende. Han skär sig ibland för att han inte vet hur han ska hantera sina starka känslor av ångest och stress. När hans vänner eller familj ser skadorna blir de ofta oroliga eller negativa, vilket får Wictor att känna sig utanför. Han börjar känna att han inte är som andra och att han inte förtjänar att bli behandlad med respekt.
Wictor börjar internalisera de negativa attityder han möter från andra. Han tror att hans psykiska sjukdom och självskadebeteende gör honom ”svag” eller ”fel”.
Detta gör att han känner skam och undviker att prata om sina problem eller söka hjälp, eftersom han är rädd för att andra ska döma honom. Genom denna självstigmatisering förlorar Wictor självförtroende och riskerar att isolera sig ännu mer, vilket kan göra hans psykiska hälsa ännu sämre.
korrigerande –rättande, justerande interventioner –insatser, åtgärder
reflektera
Vad får du för tankar när du läser fallbeskrivningen om Wictor? Vilket stöd och vilken hjälp behöver Wictor av närstående och samhället för att må bättre?
2.3.4 Teorier och strategier
för
att minska stigma
Det finns en del olika teorier kring temat att minska stigma och stigmatisering. Gordon Allport utvecklade i mitten av 50-talet sin teori, kontaktteorin. Det innebär att människor från stigmatiserade grupper får en möjlighet att positivt möta människor från icke stigmatiserade grupper. De får mötas och lära känna varandra. Det minskar fördomar och negativa attityder och det leder till minskad stigmatisering. Tajfel och Turner var inne på samma linje med sin sociala identitetsteori. Människor behöver varandra och genom att tillsammans arbeta mot negativa fördomar, attityder och stigman utifrån ökad förståelse för varandra, då minskar även stigmatiseringen. Corrigan är inne på information, kunskap och utbildning när han utvecklar sin teori om stereotyp-korrigerande interventioner. Att ge korrekt information om psykisk ohälsa till allmänheten minskar stigmatiseringen.
Sammanfattningsvis behövs det olika strategier för att minska stigma och det handlar om att öka kunskap om psykisk ohälsa och stigmatiserade grupper genom föreläsningar och kampanjer till allmänheten. Det handlar också om att förändra språket, hur vi talar om varandra. Att använda respektfulla och inkluderande begrepp i stället för att använda begrepp som är stigmatiserande gör att stigma minskar. Till exempel kan man byta ut begreppet psykiskt sjuk mot person med psykisk ohälsa. I exemplet handlar det om att det respektfulla begreppet person med psykisk ohälsa visar att vi ser personen bakom sjukdomen och inte bara fokuserar på diagnosen. Det handlar också om att ha en öppen dialog och samtal kring psykisk hälsa och ohälsa. Att människor delar sina erfarenheter av psykisk ohälsa med varandra. Detta för att minska tystnaden och tabun.
Även på bland annat arbetsplatser och i skolan behöver det skapas inkluderande och stödjande miljöer som till exempel mentorstöd och rådgivning i skolan, utbildning om psykisk ohälsa i skolan och på jobbet, flexibla arbetstider och arbetsformer (individanpassat), öppenhet kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen genom utbildning och samtal, stödgrupper och gemenskap i samhället samt att lyfta upp offentliga kampanjer för synliggörandet. Inom vården är det viktigt med personcentrerad vård, empowerment och delaktighet. Från närstående är stödet viktigt och att uppmuntra öppen kommunikation. Genom dessa inkluderande och stödjande miljöer och insatser skapas trygghet, öppenhet och förståelse som i sin tur leder till att individen känner sig accepterad, sedd och stöttad.
reflektera
1. Hur kan teorier som kontaktteorin, social identitetsteorin och stereotyp-korrigerande interventioner bidra till att minska stigma och stigmatisering?
2. Hur kan strategier som att förändra språkbruk, öka kunskap och skapa inkluderande miljöer bidra till att minska stigma och stigmatisering kring psykisk ohälsa?
Förstod du?
1. Hur tycker Carrigan att man ska arbeta för att hantera stigmatisering?
2. Vilka delar anser Goffman blir påverkade av stigmatisering?
Fallbeskrivning
Ett öppenvårdsteam som arbetar inom socialpsykiatrin och är inriktat på personcentrerad vård, har fått i uppdrag att hålla en temadag om psykisk hälsa på en gymnasieskola. Teamet består av olika yrkesgrupper, som undersköterskor, behandlingsassistenter, sjuksköterskor och fysioterapeuter, och de arbetar med personer som har psykisk ohälsa, ofta i form av depression, ångest eller med psykossjukdomar och missbruk. Deras uppdrag är att hjälpa och stötta människor att hantera sin psykiska hälsa i vardagen, och de arbetar mycket med att stärka individens sociala nätverk och relationer.
Skolan har bjudit in öppenvårdsteamet för att öka kunskapen om psykisk hälsa bland eleverna och minska stigma och fördomar om psykisk ohälsa. Under temadagen ska teamet ha olika aktiviteter och föreläsningar för att skapa en öppen dialog om psykisk hälsa.
reflektera
Vad tycker du är viktigt att få med på temadagen om du utgår från att du arbetar på avdelningen och ska följa med på temadagen?
kommunicera
Du arbetar på öppenvårdsavdelningen och målet med temadagen är att öka kunskapen, att minska stigma och att ge verktyg för att hantera psykisk hälsa. Gymnasieskolan ville ha följande upplägg: föreläsning om psykisk hälsa, gruppdiskussioner, frågestund. Vad tycker du om upplägget? Vad ska ni föreläsa om? Vilka frågor bör du förbereda dig för till frågestunden och hur förbereder du dig själv?
Synen på psykisk hälsa och ohälsa
Viktiga uppgifter för arbete inom vård och omsorg
Det handlar mycket om att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa och att som vårdpersonal:
> själv ha god kunskap att förmedla
> främja ett respektfullt och inkluderande språkbruk
> skapa en stödjande och trygg miljö så brukarna/patienterna känner sig trygga, sedda och kan prata om sin psykiska ohälsa
> visa förståelse och empati eftersom det är grunderna för trygghet
> lägga vikt vid personcentrerad vård och att främja samtal samt
> involvera närstående och olika gemenskaper.
Ord att öva på
Teorier om psykiskt välbefinnande ett flow – (i detta sammanhang) ett positivt tillstånd med en känsla av fokus och hög prestation. marginalisering – utsatthet, utanförskap. multidimensionell – mångsidig.
Stigmatisering en interaktion – samspel. en stereotyp – fördom, förutfattad mening.
Hur uppstår stigmatisering? internalisera – införliva. kognitiva – tankemässiga.
Teorier och strategier för att minska stigma korrigerande – rättande, justerande.
Sammanfattning
Psykisk hälsa och olika begrepp
Att förstå ord om psykisk hälsa kan vara svårt. År 2024 publicerade flera myndigheter i Sverige en text för att förklara dessa ord och hur de hänger ihop:
• Psykisk hälsa är ett begrepp som handlar om hur vi mår i tankar och känslor. Det betyder att kunna hantera stress, ha bra relationer och känna sig nöjd med livet.
Psykisk hälsa delas in i två delar:
• Psykiskt välbefinnande: Att känna sig lugn, glad och i balans. Det handlar om att klara vardagen och känna mening i livet.
• Psykisk ohälsa: När man inte mår bra psykiskt. Detta delas också upp:
• Psykiska besvär: mindre problem som oro eller sömnproblem. De går ofta över med stöd.
• Psykiatriska tillstånd: Allvarligare problem som depression eller ångest, som kräver professionell hjälp.
Psykiatriska tillstånd delas in i två grupper:
• Psykiska sjukdomar och syndrom: Allvarliga diagnoser som schizofreni eller borderline. Kräver behandling som medicin eller terapi.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF): Handlar om hur hjärnan fungerar, till exempel ADHD eller autism. Det är inte sjukdomar utan olika sätt att vara.
• Flera teorier förklarar psykiskt välbefinnande:
PERMA-modellen (Seligman) – Fem faktorer: positiva känslor, engagemang, relationer, meningsfullhet och prestationer.
Maslows behovshierarki – Vi måste tillgodose grundläggande behov först (som mat och trygghet) för att nå självförverkligande.
Ryffs modell – Sex faktorer för välbefinnande: självacceptans, positiva relationer, autonomi, personlig utveckling, miljömästerskap och meningsfullhet.
Self-Determination Theory – Tre grundläggande behov: autonomi, kompetens och samhörighet.
Den nordiska modellen – Fokus på socialt stöd och trygghet.
Ayurveda – Betonar balans mellan kropp, sinne och själ.
Ikigai – Psykiskt välbefinnande genom att hitta livets syfte och balans.
Alla teorier betonar att psykiskt välbefinnande handlar om balans i livet, goda relationer och personlig utveckling.
• Stigmatisering innebär att en person eller en grupp behandlas som mindre värd eller annorlunda på grund av ett visst kännetecken, såsom psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller syndrom, etnicitet, kön, sexualitet eller funktionsnedsättningar.
• Stigmatisering kan leda till att den drabbade personen känner sig utanför samhället, vilket kan förvärra psykiska eller fysiska hälsoproblem.
• Sammanfattningsvis behövs det olika strategier för att minska stigma och det handlar om att öka kunskap om psykisk ohälsa och stigmatiserade grupper genom föreläsningar, kampanjer till allmänheten. Det handlar också om att förändra språket, hur vi talar om varandra.
Instuderingsfrågor
1. Vad betyder psykisk hälsa och vad handlar det om?
2. Vilka två delar delas psykisk hälsa in i? Förklara dem.
3. Vad är skillnaden mellan psykiska besvär och psykiatriska tillstånd?
4. Ge exempel på psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
5. Vad handlar PERMA-modellen om? Nämn de fem faktorerna.
6. Vad visar Maslows behovshierarki och hur relaterar den till psykiskt välbefinnande?
7. Vilka är de sex faktorerna i Ryffs modell för psykiskt välbefinnande?
8. Vad är Self-Determination Theory och vilka tre grundläggande behov handlar den om?
9. Vad innebär den nordiska modellen för psykiskt välbefinnande?
10. Hur förklarar ayurveda psykiskt välbefinnande?
11. Vad betyder begreppet ikigai och hur är det kopplat till psykiskt välbefinnande?
12. Vad är stigmatisering och hur kan det påverka en person?
13. Hur kan stigmatisering påverka psykisk hälsa och varför är det viktigt att minska stigma?
14. Vad kan vi göra för att minska stigma kring psykisk ohälsa?
15. Hur kan vi genom att använda respektfullt språk, öka kunskap om psykisk ohälsa och skapa stödjande miljöer minska stigma kring psykisk ohälsa?
16. Hur kan möten mellan personer från stigmatiserade och icke-stigmatiserade grupper minska fördomar och stigmatisering, enligt kontaktteorin?
