Psykiatri Nivå 1
Susanne Niemi
6.1
6.1.1
6.1.3
6.1.4
6.1.5
6.2.1
6.3
6.3.1
6.3.2
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
En person med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning kan vara känslig och sårbar, vilket kräver ett professionellt bemötande baserat på förståelse och empati. Det handlar om att lyssna, skapa relationer, ställa frågor och motivera, samtidigt som man sätter gränser och värnar om personens självständighet och integritet. Genom att följa omsorgsprocessen – planera, genomföra, dokumentera och utvärdera – kan vårdarbetet struktureras. Kapitlet syftar till att utveckla förmågan att planera och genomföra vård och omsorg vid psykiska sjukdomstillstånd och ohälsa som finns beskrivet i ämnets syfte.
Detta kapitel är uppdelat i tre delar och det är:
Förhållningssättets betydelse för en bra vård och omvårdnad och som grund för bemötandet
Bemötandets betydelse för det professionella förhållningssättet
Arbete enligt omsorgsprocessens struktur med planering, genomförande, dokumentation och utvärdering
Punkt 8, 11 och 12 i det centrala innehållet
Omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll med planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde.
Bemötande och förhållningssätt inom psykiatrisk vård och i brukarens hemmiljö utifrån evidensbaserade metoder.
Reflektion över det egna förhållningssättet.
Detta kommer du att läsa om i Psykiatri nivå 2
> Hur observationer och förmedling av behov, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av socialt omsorgs och omvårdnadsarbete kan genomföras.
Andy, 28 år, har sedan ett år tillbaka lidit av en djup depression och har vid flera tillfällen varit inlagd på en psykiatrisk avdelning. Trots att han inte har vårdats under tvång, har han sökt hjälp frivilligt då han mått mycket dåligt. Andy känner sig trygg med sin kontaktperson, Rauf, som lyssnar aktivt och ställer öppna frågor för att förstå hans situation.
Andy beskriver sin initiativlöshet, frustration över boendestödets krav
och hur han ibland blir hotfull och aggressiv. Han känner ångest och skuld efteråt och har nu också sömnproblem och isolerar sig. Hans symtom har förvärrats och han är rädd för att skada sig själv.
Tillsammans med Rauf planerar de att skapa en vårdplan för att ge Andy det stöd han behöver.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
reflektera
Hur skulle du förklara skillnaden mellan hur du bemöter dina vänner och hur du bemöter människor du träffar i din kommande yrkesroll?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
empati – medkänsla, inlevelseförmåga.
bemötande – behandling, mottagande, uppträdande. förhållningssätt – synsätt, inställning, attityd. professionellt förhållningssätt – yrkesmässigt, kompetent synsätt. omsorg – tillsyn, omtänksamhet, skötsel. omvårdnad – vård, eftersyn, skötande. autonomi – självbestämmande, oberoende. integritet – okränkbarhet, självkänsla och människovärde.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Förstod du?
1. Betyder professionellt yrkesmässigt i detta sammanhang?
2. Vad krävs för ett professionellt förhållningssätt?
6.1 Att vara professionell
Arbetet med människor kräver att vårdaren bemöter varje individ som unik. Detta görs bland annat genom att hitta balansen mellan att hjälpa för mycket och att hjälpa för lite. Balansen mellan aktivitet och vila samt mellan närhet och distans är viktigt att hitta individuellt. För att kunna arbeta tryggt inom yrket och för att utveckla ett professionellt förhållningssätt krävs det:
• självkännedom
• empatisk förmåga
• etiskt tänkande och handlande
• kunskap.
6.1.1 Självkännedom
Att ha god självkännedom är viktigt för att kunna fungera inom vården. Det innebär att man som vårdare måste vara medveten om sina egna känslor, behov, attityder, värderingar och egenskaper. Det är
viktigt att vara medveten om sig själv så att inte de egna känslorna och behoven påverkar mötet med brukaren för mycket. Det är viktigt att ta sig tid till reflektion över det egna förhållningssättet och över sig själv.
KÄNSLOR OCH BEHOV
En del av god självkännedom är att ha insikt om och förståelse för sina egna känslor. Vissa möten berör en mer än andra vilket ofta har att göra med tidigare upplevelser och erfarenheter. Att känna till vad känslorna står för och var de kommer från är en bra grund. Det är viktigt att förstå sina egna känslor innan man kan förstå andras. Det är minst lika viktigt att känna till sina egna behov och att förstå vad som driver en i arbetet. Behov som att vara duktig, behövd eller att ha makt vilket man alltid har i en vårdare-brukarrelation, kan vara några av de egenbehov som blir tillfredsställda i yrken inom vården. Att bli medveten om sina egna behov gör det lättare att lägga dem åt sidan och i stället fokusera på brukarens behov.
ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR
Att känna till sina värderingar, förutfattade meningar, fördomar och attityder är viktigt i arbeten som innebär kontakt med andra människor. Oavsett om det är i relationen till brukare, arbetskamrater eller chefer så är det bra att vara medveten om sina attityder och värderingar. En av grundstenarna för att respektera och ha förståelse för andras värderingar och attityder är medvetenhet om sina egna.
EGENSKAPER
Egenskaper är en del av personligheten. Att vara medveten om sina egenskaper, att öppet och ärligt våga synliggöra för sig själv hur man är som person är en mycket stor tillgång. Att dessutom känna till sina egna brister och resurser gör att yrkesrollen känns tryggare i relationen med brukaren. Det finns många olika sätt att öka sin självkännedom bland annat via egna reflektionsstunder, samtal med andra, dramaövningar samt via handledning. Erfarenheter som fås genom olika händelser i livet gör också att man förändras och att helt känna sig själv är nästintill omöjligt. Personlighetsutveckling är något som pågår hela livet med ny kunskap och nya upplevelser.
förhållningssätt och arbetsprocess
Förstod du?
1. Handlar självkännedom om att känna sig själv?
2. Hur viktigt är det att känna sina känslor och sitt beteende när man ska hjälpa och stötta personer med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättning?
Förstod du?
Är det viktigt att respektera andras värderingar när man arbetar inom vård och omsorg?
Förstod du?
1. Blir yrkesrollen i ditt kommande yrke tryggare av din självkännedom?
2. Vad handlar reflektion om?
empati – medkänsla och inlevelseförmåga, objektivt och neutralt samt förmåga till distansering sympati– medlidande, privat hållning, subjektivt, ”tycka synd om”
reflektera
1. Varför är det viktigt att känna till sina egna känslor och sitt beteende när man arbetar med vård och omsorg? Hur kan det påverka arbetet annars?
2. Vad har du för fördomar och värderingar? Hur märks de i ditt bemötande och i din attityd?
3. Hur skulle du beskriva dig själv för någon som inte känner dig?
4. Hur gör du när du reflekterar över det egna förhållningssättet?
6.1.2 Empatisk förmåga
Empati handlar om medkänsla och att förstå en annan människas känslor samt en inlevelseförmåga, att ”känna in”. Empati består av olika delar:
• Inlevelsefasen: Den andra människan, till exempel en brukare ”känns in” i mötet. För att kunna känna in brukarens känslor måste du ha kontakt med dina egna. De används som ett inre hjälpmedel för att identifiera den andres känslor.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
• Distanseringsfasen: Vårdaren känner igen brukarens känslor och skaffar sig kunskap om brukarens situation genom kommunikation med brukaren. Efter det måste vårdaren avskärma sig känslomässigt (distansera sig) från brukarens känslor. Det är denna distansering som ibland är svår att göra, och utan denna distans är det lätt att empati istället blir sympati.
• Bearbetningsfasen: I bearbetningsfasen tar vårdaren hjälp av alla sina kunskaper. Kännedom om den andres situation, livsvärld och känslor, teoretiska kunskaper, tidigare gjorda erfarenheter och självkännedom behövs för att bearbeta hela situationen. När bearbetningen är gjord har en empatisk förståelse växt fram.
• Handlingsfasen: En aktivitet, en insats, en åtgärd eller en handling blir resultatet av denna fas och avslutar processen, det empatiska beteendet.
En empatisk förmåga handlar även om förståelse för och bekräftelse av den andra personen till exempel brukaren. Att kunna ge hopp i hopplösheten, att vara nära men hålla distansen, förmedla kunskap och trygghet och att skapa relationer och tillit.
reflektera
Hur skulle du med egna ord förklara skillnaden mellan empati och sympati?
6.1.3 Etiskt tänkande och handlande
I ett professionellt förhållningssätt ingår också en etisk dimension, ett etiskt förhållningssätt. Etiskt tänkande innebär att reflektera över vad som är rätt och fel och hur våra handlingar (det vi gör) påverkar andra människor och samhället. Det innebär att försöka göra val som är rättvisa, ärliga och respektfulla. Ett etiskt dilemma är en situation där det är svårt att välja mellan två eller fler alternativ eftersom varje alternativ har både positiva och negativa konsekvenser. Det handlar om att göra ett val där det inte finns något självklart rätt eller fel svar.
Förstod du?
1. Vad är empati?
2. Handlar empati om att känna in och förstå den andra men även om att hålla distans för att kunna handla professionellt och inte känslomässigt?
förhållningssätt och arbetsprocess
Fallbeskrivning
Emma är praktikant på en psykiatrisk avdelning och har börjat lära sig hur man tar hand om patienter med olika psykiska sjukdomar. En dag träffar hon Sara, en patient som varit inlagd för depression och ångest. Sara har svårigheter att prata om sina känslor och problem, men hon börjar lita på Emma och delar med sig av sina tankar. En dag berättar Sara för henne att hon har tankar på att skada sig själv. Hon säger att hon inte har berättat detta för någon annan eftersom hon är rädd för att bli missförstådd eller att det ska leda till att hon blir kvar längre på avdelningen. Sara ber Emma att inte säga något till personalen eftersom hon tror att de kommer att bli arga eller besvikna på henne. Emma står inför ett svårt val. Om hon berättar för personalen riskerar hon att bryta Saras förtroende och göra henne ännu mer isolerad och upprörd. Men om hon inte säger något, kan Sara skada sig själv, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för hennes hälsa och säkerhet.
reflektera
1. Vad är det rätta att göra i denna situation? Varför?
2. Hur kan Emma hantera Saras förtroende och samtidigt se till att hon får den hjälp hon behöver?
3. Hur skulle Emma kunna kommunicera med Sara för att förklara sitt beslut på ett sätt som Sara kan förstå och acceptera?
Psykiatrin är en etiskt komplicerad verksamhet eftersom människor möts i extremt känsliga situationer och det kan förekomma tvångsvård och övervakning. I de känsliga situationerna är det viktigt att ha god kännedom om den lagstiftning som hela verksamheten bygger på. Ibland förekommer det situationer där personer behöver skyddas från att skada andra eller sig själva, till exempel vid självsvält som nått en livshotande nivå. Då fungerar inte frivillighet och självbestämmande längre. I situationer där självbestämmandet är begränsat och tvångsvård förekommer ställs stora krav på professionellt förhållningssätt, kompetens och kunskap. Den professionella hållningen är grund för att brukaren ska kunna uppleva att vården trots allt är
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
hanterbar. En förstående och lyhörd person kan vara det som gör att en kaotisk situation upplevs som möjlig att härda ut i.
reflektera
1. Hur tror du att en person som blir tvångsvårdad kan bete sig?
2. Hur tror du att du skulle uppleva att bli tvångsvårdad?
6.1.4 Kunskap
Ett professionellt förhållningssätt kräver att du har både teoretisk och praktisk kunskap, det vill säga kunskap som utvecklats under praktiska övningar och arbete. Dessutom behövs förståelse för att se sambandet mellan den teoretiska och den praktiska kunskapen. Inom psykiatrins verksamheter är det viktigt att kunna knyta ihop sina teoretiska kunskaper med sina praktiska färdigheter och i mötet med personen med psykisk ohälsa vara beredd att omvärdera och individanpassa tidigare erfarenheter. En stor del av arbetet inom psykiatrin går åt till samtal. Vid möte med personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning och närstående krävs det att du förutom empati visar respekt och acceptans för personens situation.
I vårdrelationen gäller det även att använda en rak kommunikation genom att informera tydligt och klart. Att vara ärlig är en självklarhet, men i vissa situationer kan det vara svårt att avgöra hur mycket och vad man ska säga. Om någon till exempel hallucinerar handlar det om att klargöra verkligheten utan att kränka personen och att samtidigt förmedla trygghet.
Förstod du?
Är det etiska tänkandet och handlandet en del av det professionella förhållningssättet?
förhållningssätt och arbetsprocess
Förstod du?
1. Är vårdrelationen en grundläggande del i omsorgen och omvårdnaden?
2. Vilka två typer av kunskap är viktiga för ett professionellt förhållningssätt?
Förstod du?
1. Är det viktigt att få berätta och reflektera kring händelser du varit med om, varför eller varför inte?
2. Hur kan man stötta personal och få dem att reflektera?
6.1.5 Vikten av handledning
Inom psykiatrin arbetar man ofta med människor som är känsliga och instabila och som skadar sig själva eller andra. Som personal möts man ofta av livsöden som berör och händelser som skrämmer eller irriterar. Det hinner hända mycket på en dag, en vecka och en månad när man arbetar inom psykiatrin. Att ta hjälp av externa, det vill säga utomstående, handledare både i grupp och individuellt är ett bra sätt att få hjälp med att bearbeta alla upplevelser och alla erfarenheter. Handledning är organiserad på olika sätt på olika arbetsplatser, men syftet är att du ska utvecklas och känna dig trygg i din yrkesroll samt bli medveten om dina egna känslor och beteenden.
reflektera
Vilka för- och nackdelar finns det med att använda sig av externa handledare? kommunicera
Sätt er två och två och samtala om era erfarenheter kring handledning. Lyssna på varandra och sammanfatta sedan diskussionen tillsammans efter 10 minuter.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
6.2 Bemötande i psykiatrisk
vård och omsorg
Precis som i all vård och omsorg bygger förhållningssättet på grundläggande värden. Det finns en värdegrund som utgår från att personalen värnar om personens värdighet och välbefinnande. Värdegrunden i psykiatrin är också den baserad på en humanistisk människosyn vilket innebär att varje individ är unik med sina individuella behov och att alla människor har lika värde. Det innebär också:
• respekt för människans sårbarhet
• respekt för människans integritet och värdighet
• genom bemötande och handling lindra lidande för personen
• att kommunicera respektfullt
• att möjliggöra personens delaktighet och självbestämmande
• att personal reflekterar över sin värdegrund och hur den uttrycks i kommunikation, bemötande och förhållningssätt.
Oavsett om individen befinner sig inom vården i regionens Hälsooch sjukvård eller omsorgen i kommunens socialtjänst handlar bemötandet och förhållningssättet om samma grunder. Förutom att utifrån värdegrunden använda ett professionellt förhållningssätt handlar det om att:
• skapa och bygga relationer
• motivera och ge hopp
• sätta gränser
• lyssna aktivt
• ställa frågor.
6.2.1 Skapa och bygga relationer
Att skapa relationer i vården bygger på tillit, ärlighet, förmåga att se in i personens livsvärld, förstå och bekräfta personen, tona ner den psykiska funktionsnedsättningen och påvisa att det är miljön som blir hinder. Det tar lång tid att skapa en relation. Grunden till den handlar om att:
Förstod du?
Hur skapar man en god vårdrelation till patienten och dess anhöriga?
• ha ett gott bemötande och professionellt förhållningssätt
• lyssna på brukaren
• bekräftelse av brukarens upplevelser
• sätta sig in i brukarens livsvärld.
VAR UPPMÄRKSAM
Det första steget i att skapa en relation är att visa sig intresserad och det görs genom att vara uppmärksam. Var intresserad och fokuserad på brukaren när ni möts. Gör inte andra saker samtidigt som du fokuserar på brukaren och vad hen uttrycker. Lägg undan mobiltelefonen, titta inte på klockan som om du var på väg någonstans. Planera så du har tid att vara fokuserad på brukaren och samtalet. Lyssna aktivt på brukaren, observera miljön och ”känn in” situationen. Bekräfta att du följer kommunikationen genom att nicka då och då, med ögonkontakt och genom att svara med ansiktsuttryck. Upprepa det du hört eller det du observerat för att bekräfta att du har förstått det som personen berättar. Bekräfta genom att fråga: Har jag uppfattat det rätt?
MOTIVERA OCH GE HOPP
Personer med psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar behöver ibland hjälp med att bli motiverade till att
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
förändra sina dagliga rutiner. Oftast behöver de motiveras till att våga bryta gamla mönster och strategier som inte längre fungerar. Att göra förändringar är svårt och det kräver tålamod både för personen och för personalen som måste fortsätta stötta även vid misslyckanden. Det handlar då om att fortsätta motivera och samtidigt ge hopp genom att påvisa framsteg som sker som personen kanske inte uppmärksammat. Det gäller att läsa av personen genom att vara känslig för vad hen säger och inte säger. Det är viktigt att känna in vad som inte sägs. Det kan vara svårt för personen att direkt börja berätta om sin situation, därför är det viktigt att känna in vad som inte sägs. Att läsa in ansiktsuttryck och kroppsspråk är också en del av att läsa av hela situationen. Var tydlig med att bekräfta personen genom både ord och handling.
FÖRSTÅ OCH BEKRÄFTA
Att använda sin empatiska förmåga innebär att försöka förstå hur personen tänker och känner. Försök även förstå situationen och personens rimliga skäl till känslotillstånd, beteenden och handlingar. Här spelar personens bakgrund, sinnesstämning och hela situationen stor roll. Bekräfta det rimliga, fullt möjliga, i situationen genom att visa att du förstår hur personens tankar, känslor och handlingar är rimliga i den nuvarande situationen. Du som personal måste tänka på att bete dig som en jämlike och vara dig själv men inte bete dig som att vara bättre eller sämre än personen.
SÄTTA
GRÄNSER
Det kan vara svårt för en person med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning att helt förstå sin omgivning. Ibland kan omgivningen upplevas som kaotisk och personen kan då ha mycket svårt att hantera den och det som händer runt om. Vissa psykiska symtom såsom psykotiska symtom med hallucinationer kan göra att det är svårt att veta om det händer på riktigt eller om det är ett symtom. Det är då viktigt att vara tydlig i kommunikationen. Kommunikationen måste vara enkel, utan ironi och undertoner av skämt i de situationerna. Det är också viktigt att de avtal som ingås ska vara rimliga att hålla och de måste hållas. För relationens skull
Förstod du?
Är det viktigt att bekräfta personens känslor och tankar i en vårdrelation?
Förstod du?
1. Är det viktigt att sätta gränser för att hjälpa personen att hantera sin omgivning och sina egna reaktioner?
2. Varför är tillit en viktig del i att skapa relationer?
och för tilliten är det viktigt att hålla det som lovas. Samtidigt som det är viktigt att visa var gränserna går om personen försöker att testa dem. Det är viktigt att personalgruppen har samma värdegrund som tagits upp tidigare men det är också lika viktigt att personalen är överens om vilka regler som gäller och var gränserna går.
LYSSNA AKTIVT
Det är viktigt att bekräfta för personen att du faktiskt lyssnar genom att nicka eller göra små bekräftande ljud. För att kunna lyssna aktivt krävs det total närvaro. Det innebär att lyssna på mer än bara de ord som sägs. Det innebär att även uppmärksamma:
• betoning
• tonläge
• tempo
• ordval
• kroppsspråk samt
Förstod du?
1. Är det viktigt att lyssna aktivt i vårdarbetet?
2. Hur kan du träna praktiskt på att lyssna aktivt?
• tystnad.
För att kunna lyssna på allt detta måste dina egna tankar och din egen agenda stängas av. Fokus måste vara på vad personen berättar. För att fördjupa samtalet och för att bekräfta att du är fokuserad, intresserad och närvarande kan det hjälpa att ställa frågor.
STÄLLA FRÅGOR SOM HJÄLPER
I ett samtal är det viktigt att ställa frågor. Det är lika viktigt att kunna ställa rätt sorts frågor i en kommunikation som att lyssna. Ställ frågor som är meningsfulla, som hänger ihop med vad personen har berättat och med omvårdnadsmålet. Ställ frågor som det inte går att svara ja eller nej på. Det kallas öppna frågor. Öppna frågor leder till mer kommunikation, som till exempel Vad tänkte du …? Hur upplevde du …? När kände du …? De öppna frågorna öppnar upp för mer utforskande kring den andra personen. Det bekräftar mer intresset för den andras tankar och känslor. Istället för att fråga, Har du haft en bra dag idag? bör man fråga, Hur har din dag varit? Frågor kan användas för att bjuda in till samtal, för att få veta mer om en
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
situation, för att få mer förståelse för situationen och mycket mer. Ibland kan frågan behöva innehålla kort information också för att bli en hjälpsam fråga. För att bjuda in till samtal kan inbjudan formuleras så här: Om du vill får du gärna berätta för mig om situationen men du behöver inte berätta mer än vad som känns bekvämt för dig. Berätta gärna för mig hur det började. Efteråt kan följdfrågor förtydliga situationen genom: Vad gjorde du då? Vad hände sedan?
Hur hade du det då?
Frågor kan också användas för att väcka tankar hos personen, som På vilket sätt är detta ett bekymmer för dig? Hjälp mig att förstå hur du tänker.
Frågor kan också användas för att förtydliga eller för att hjälpa personen att tänka bakåt, som Berätta gärna genom ett exempel (för att förtydliga). Hur var det innan det här började? Vad är det som har förändrats?
Frågor som börjar med varför, kan lätt uppfattas som anklagande och jobbiga och leda till att personen bara säger ”därför” eller ger ett annat kort svar. I stället för att säga Varför gjorde du så? är det bättre att till exempel säga Hur tänkte du när du gjorde så?
Avsluta samtalet genom att göra en sammanfattning. I sammanfattningen bör personens känslor och upplevelser återspeglas, till exempel på följande sätt: Jag har förstått det du berättat så här … och jag uppfattade det som att du blev jätteglad när det hände och att du delade den glädjen med …
reflektera
Hur ofta brukar du ställa öppna frågor när du samtalar med någon? Behöver du träna på det?
Förstod du?
1. Vad är öppna frågor?
2. Är det viktigt med tystnad i ett samtal och att känna in tystnaden?
Fallbeskrivning
Anna-Mia är en kvinna som inom ett halvt år tänker gå i pension. Hon ser fram emot att kunna tillbringa mer tid med barnbarnen och att ägna sig åt sin hobby, grönsaksodlingar och trädgårdsskötsel. Samtidigt börjar nu tankar komma om vad hon kommer att sakna på jobbet och rädsla för att tappa sina rutiner som är så viktiga för henne. Känslan i bröstet blev så mycket värre när hon lämnade in pappret till chefen. Det blev så jobbigt att hon började tro att det var något fel på hjärtat. Hon upplevde det också som om hon inte fick luft någon gång, så hon sökte hjälp på hälsocentralen. Efter samtalet med sjuksköterskan bestämdes det att hon skulle behöva lite samtal, lite coachande samtal. Hennes fysiska problem minskade efter ett par samtal och när dagen kom för pension så var hon beredd. Det här skulle hon klara.
reflektera
Att samtala är en central uppgift inom vård- och omsorgsarbete. Hur skulle du planera, genomföra och utvärdera ett samtal med någon som Anna-Mia? kommunicera
Sätt er två och två för ett samtal, en är Anna-Mia och den andre är vårdpersonal. Prata i ca fem minuter och byt sedan roller. Den elev som är Anna-Mia får prata om vad det var hon var orolig för och hur det löste sig och vad hon nu som pensionär upplever som oroligt. Träna på att aktivt lyssna och ställa frågor som hjälper. Utvärdera samtalet genom att sammanfatta era upplevelser, känslor och tankar samt era reflektioner över era egna förhållningssätt i samtalssituationen.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
6.3
Psykiatrisk
omsorg och omvårdnad
Personer med psykisk ohälsa, sjukdom och psykisk funktionsnedsättning behöver ibland stöd, omsorg och omvårdnad i olika grad. Genom att arbeta personcentrerat och i samverkan med SIP, samordnad individuell plan, får personen den vård och omsorg som bäst överensstämmer med personens mål och behov. Omsorg förknippas med det stöd och de insatser som bedrivs av socialtjänsten. Omvårdnad handlar då om de åtgärder och den vård som regionen och kommunens hälso- och sjukvård ansvarar för. Det finns många likheter mellan den psykiatriska omsorgen och den psykiatriska omvårdnaden. Värdegrunden och personalens professionella förhållningssätt är desamma. Både omsorgsprocessen och omvårdnadsprocessen handlar om att bedöma, planera, genomföra och utvärdera personens behov och insatser/åtgärder. Även sätten att dokumentera påminner om varandra, omvårdnadsdokumentation och social dokumentation. Det är viktigt att det dokumenteras säkert så att det inte uppstår något missförstånd om vad som hänt och gjorts.
6.3.1 Psykiatrisk omsorg
Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Det innebär att personen ska ha möjlighet till en meningsfull sysselsättning och kunna bo på ett sätt som är anpassat efter individuella behov av särskilt stöd. En behovsbedömning beskriver personens behov och vilket stöd som kan erbjudas. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan efter en personkretsbedömning (en utredning av specialistpersonal för att bedöma om en person kan diagnosticeras med diagnoser som omfattas av lagstadgat stöd), personkrets 3, bedömas omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För de personer som bedöms tillhöra personkrets 3 kan stödet bestå av:
• personlig assistans
• ledsagning
• kontaktperson
• avlösarservice i hemmet
• korttidsvistelse och
• särskilt boende.
Den psykiatriska omsorgen bedrivs ofta i hemmet och av kommunens personal bland andra hemtjänst, handledare, vårdare och den omsorg som då erbjuds kan vara:
• boendestöd
• psykiatrisk hemtjänst
• kontaktperson
• ledsagare
• dagverksamhet
• boende
• anhörigstöd
• personligt ombud.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Att arbeta i en annan persons hem och ha det som sin arbetsplats ställer stora krav på olika nivåer. För personalen är det viktigt att arbetsmiljön är trygg och säker. Arbetsmiljöverket har gett ut riktlinjer och föreskrifter för hur arbete i andras hem ska utföras säkert. Utifrån arbetsmiljölagen finns det föreskrifter som berör arbete med människor i hemmiljö:
• Systematiskt arbetsmiljöarbete - grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:1)
• Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)
• Planering och organisering av arbetsmiljöarbete - grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2)
• Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)
Alla dessa föreskrifter är till för att säkra personalens arbetsplats samtidigt som det är en annan persons hem. Detta gör det mer komplext då personens integritet och självbestämmande (autonomi) är viktiga att respektera. Dessutom har personer med psykisk ohälsa en förändrad upplevelse av både den egna kroppen och den egna identiteten. Det blir då extra jobbigt och ibland ohanterbart när någon annan person såsom personal kommer in i hemmet, börjar städa, flytta saker eller ställer krav som när det ska tvättas kläder, sängkläder eller skötsel av hygienen och duschning samt matlagning. Det är då viktigt att personalen är lyhörd, flexibel och professionell. Ibland kan det vara omöjligt att utföra omsorgsinsatserna enligt den fastställda planen vilket kan skapa irritation och frustration hos personalen. Det är då det professionella förhållningssättet och bemötandet behövs som mest.
OMSORGSPROCESSENS
OLIKA STEG
Socialtjänstens insatser bygger på en bedömning av behov. En biståndsbedömning görs av en handläggare. Efter en ansökan om bistånd (hjälp med insatser), en utredning där behoven utreds och slutligen beslut där det beskrivs vilka insatser som beviljats och eventuellt vem som ska verkställa beslutet är första steget i processen klar.
Förstod du?
1. På vilket sätt kan det vara svårt att arbeta i en annan människas hem?
2. Vilka olika faktorer finns att ta hänsyn till i arbete med människor i deras hem?
Förstod du?
Varför är det viktigt att alla delarna är med i processen?
Beslutet om stöd och insatser verkställs vilket kan omfatta att få hemtjänst, särskilt boende eller kontaktperson och ledsagning till exempel. En genomförandeplan skrivs tillsammans med personen utifrån personens mål, behov och tankar utifrån biståndsbeslutet.
Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera insatserna och att både personen och personalen får vara med att utvärdera.
Processen handlar om att från början identifiera behov, sedan planera och genomföra stödet och insatserna och sedan utvärdera för att därefter identifiera nya behov, planera på nytt och genomföra på nytt för att återigen utvärdera.
Hur tror du att du skulle reagera och handla om du hade behövt ta emot stöd och omsorg i ditt hem? Vad är viktigt för dig?
6.3.2 Psykiatrisk omvårdnad
suicid – självmord
Psykiatrisk vård är sjukvård som behandlar psykiska sjukdomar och psykiatrisk omvårdnad bedrivs på psykiatriska sjukhus, på psykiatriska avdelningar och mottagningar, i gruppboenden, på dagverksamheter och ibland även i brukarnas hem, så kallad psykiatrisk hemsjukvård. Till skillnad från den psykiatriska omsorgen är det regionen som har ansvaret för den psykiatriska sjukvården och den lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Det finns nationellt fastställda riktlinjer och regionala vårdprogram som beskriver hur evidensbaserade metoder ska användas vid olika psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar som till exempel vid ätstörningar, ångest, depression, schizofreni och suicidnära barn och ungdomar. Dessa riktlinjer och program används för att välja behandlingar, omvårdnadsåtgärder och metoder som hjälper personen/patienten. Personal inom psykisk omvårdnad jobbar nära patienten och vårdrelationen är en viktig del. Oftast har varje patient minst en kontaktperson som har särskilt ansvar för patienten. Kontaktpersonen kan få arbetsuppgifter att dokumentera omvårdnaden och att informera
6 Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
reflektera
och ge stöd åt anhöriga. Kontaktpersonen är också med i hela patientens omvårdnadsprocess.
OMVÅRDNADSPROCESSENS OLIKA STEG
Omvårdnadspersonal arbetar strukturerat efter olika steg: • bedöma • planera • genomföra • utvärdera.
Legitimerade sjuksköterskor har huvudansvaret för omvårdnaden. I samarbete med sjuksköterskan deltar undersköterskan i omvårdnadsprocessen. Inom psykiatrin är det ofta en undersköterska eller vårdare som har ansvaret för att individen får en god kvalitet på omvårdnaden. Det innebär att undersköterskan eller vårdaren arbetar tillsammans med patienten i alla stegen.
VIPS-modellen är en nationell modell som bygger på att användarna använder samma sökord eller nyckelord vid dokumentation. Allt som görs med patienten ska dokumenteras. Det finns olika system för dokumentation på dator. De flesta systemen är uppbyggda efter sökord och efter VIPS-modellen. Det finns en speciell variant av modellen som heter Psyk-VIPS. Den har sökord som är inriktade på psykiatrisk verksamhet. Att dokumentera all aktivitet på ett systematiskt sätt är en viktig del i omvårdnaden av patienten.
BEDÖMNINGSFASEN
Genom samtal och intervjuer med både patienten och närstående skapar undersköterskan eller vårdaren en helhetsbild av patientens:
• hälsohistoria, både den somatiska och den psykiatriska
• nuvarande hälsostatus
• upplevelse av vilka behov som finns
• upplevelser och erfarenheter av vilka resurser patienten själv har.
PLANERINGSFASEN
Tillsammans med patienten, och om patienten själv vill även med närstående, planeras sedan omvårdnadens mål. Man formulerar gemensamt både kortsiktiga och långsiktiga mål med utgångspunkt från patientens svårigheter och möjligheter. I detta steg är det viktigt
Förstod du?
1. Är de nationella riktlinjerna och de regionala vårdprogrammen till för att få tydliga rekommendationer om evidensbaserade behandlingar, åtgärder och metoder?
2. Varför bör vårdpersonal känna till de nationella riktlinjerna?
förhållningssätt och arbetsprocess
Förstod du?
1. Varför är det viktigt att alla delarna är med i omvårdnadsprocessen?
2. Varför är det viktigt att dokumentera vad som händer i vården?
att du som arbetar som undersköterska eller vårdare har kännedom om såväl evidensbaserade metoder som nationella riktlinjer och också har ett professionellt förhållningssätt i samarbetet med både patienten och närstående. Omvårdnadsplanen ska vara strukturen för de dagliga verksamheterna och aktiviteterna. Det är viktigt att patienten deltar aktivt i planeringen. Patienten behöver ofta mycket stöd för att kunna börja ta ansvar.
GENOMFÖRANDEFASEN
I genomförandefasen är det meningen att patienten ska vara aktiv och delaktig. Din roll blir att stötta, informera, vägleda och bekräfta genom att aktivt lyssna och bemöta patienten med respekt och medkänsla. Patienten behöver det stödet för att kunna ta kontroll över sin situation och börja återhämta sig.
UTVÄRDERINGSFASEN
Nästa steg i processen är att utvärdera det som har gjorts. Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Även under utvärderingen är det viktigt att patientens upplevelser och erfarenheter är i centrum. Efter utvärderingen börjar en ny bedömning vilken resulterar i ny planering och nya aktiviteter.
reflektera
Vad skulle du säga att en psykiatrisk yrkeskompetens kan innebära?
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Fallbeskrivning
Joonas är en medelålders man som arbetar som handläggare på Försäkringskassan. Han har den senaste månaden känt av en ökad nedstämdhet, förlorad energi och förlorat intresse av att vara i garaget och skruva i sin veteranbil.
Han upplever sig inte heller ha energi till att vara med barnen och han orkar inte heller laga mat eller vara delaktig i städning m.m. Joonas känner skam och mycket skuldkänslor för att han inte orkar. Hans självförtroende och självtillit börjar minska och allt känns hopplöst och stort att hantera. För ett par veckor sedan började han uppleva ångest och ångestattacker när han försökte utsätta sig för en ansträngning han egentligen inte orkade.
Han har sökt hjälp på stadens sjukhus och fick diagnosen depression och ångestsyndrom. Dessutom pratade han så mycket om döden att han även anses vara suicidnära och Joonas gick med på att frivilligt skrivas in på en avdelning under tiden medicineringen sätts in. På avdelningen genomgick Joonas en del undersökningar, en somatisk status samt olika kartläggningstester. Det gjordes också en ny suicidbedömning och den visade sig fortfarande vara högrisk. Han erbjöds KBT-samtal och läkemedelsbehandling med antidepressiva samt rekommendationer om fysisk aktivitet. På avdelningen har Joonas suttit i möte med vårdpersonalen och planerat insatser utifrån hans behov som kartlagts och med ett helhetsperspektiv med Joonas i centrum. Han tycker att alla möten är jobbiga och tar mycket energi. Kontaktpersonen försöker få honom att följa med ut och promenera, spela pingis eller bara vara ute på avdelningen och umgås eller bara sitta där. Joonas orkar inte just nu.
reflektera
Ibland glöms utvärderingen bort i både omsorgs- och omvårdnadsprocessen. Vad tror du då händer med vården och insatserna? kommunicera
Träna på att ha ett planeringsmöte utifrån omvårdnadsprocessen. En får vara vårdpersonal och en får vara patient. Utvärdera samtalet genom att tillsammans sammanfatta samtalet.
Viktiga uppgifter för arbete inom vård och omsorg
I omsorgen och omvårdnaden av personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är en del uppgifter viktiga:
> Att samtala
> Att planera och genomföra och utvärdera omsorgs och omvårdnadsinsatser
> Att dokumentera
> Att informera
> Att ge stöd och hjälp
> Att observera patienten och förändringar i patientens beteenden, symtom och eventuella läkemedelsbiverkningar.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Ord att öva på
Att vara professionell
omsorg − tillsyn, omtänksamhet, skötsel. omvårdnad – vård, eftersyn, skötande.
empati – medkänsla och inlevelseförmåga, objektivt och neutralt samt förmåga till distansering.
sympati – medlidande, privat hållning, subjektivt, ”tycka synd om”.
ett förhållningssätt – synsätt, inställning, attityd. ett professionellt förhållningssätt – yrkesmässigt och kompetent synsätt.
ett etiskt tänkande – att fundera på vad som är rätt eller fel val i en situation.
ett etiskt dilemma – en svår situation där du måste välja mellan två eller fler alternativ och inget alternativ är helt rätt eller helt fel.
Bemötande i psykiatrisk vård och omsorg ett bemötande – behandling, mottagande, uppträdande. rimlig – möjlig, tänkbar, sannolik.
Psykiatrisk omsorg och omvårdnad en dimension – betydelse, omfattning. extremt – mycket stort, överdriven, höggradigt.
inskränkt – begränsat, minskat. extern – utomstående, utifrån. autonomi – självbestämmande, oberoende. integritet – okränkbarhet, självkänsla och människovärde. suicid – självmord.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Sammanfattning
• I mötet med personen handlar det om att bemötandet och förhållningssättet ska vara professionellt. Mötet behöver bygga på förståelse, förmåga att leva sig in i en annans känslor och livsvärld.
• Det professionella förhållningssättet grundar sig på självkännedom, empatisk förståelse och handling, etiskt tänkande och handling och att använda sin teoretiska kunskap tillsammans med den praktiska kunskapen.
• Det handlar om att bygga relationer, trygghet och tillit, att motivera personen, ge hopp i en ibland hopplös situation.
• Det gör man genom att vara intresserad, uppmärksam och fokuserad på personens mål och behov.
• Man gör det också genom att lyssna aktivt och ställa frågor och genom att respektera personens självbestämmande och integritet.
• Genom att arbeta personcentrerat ges personen möjlighet till delaktighet, till att göra egna val och till att vara aktiv.
• Handledning är ett verktyg där personalen kan reflektera kring situationer och gjorda erfarenheter.
• Psykiatrisk omsorg sköts oftast av socialtjänsten och lagmässigt är det SoL som reglerar vad för slags stöd som erbjuds.
• Ofta sköts omsorgen i en persons hem och det finns många regler och föreskrifter från Arbetsmiljöverket som utifrån arbetsmiljölagen beskriver hur en trygg arbetsmiljö ska vara även i någon annans hem.
• Att arbeta i någon annans hem är ofta komplext då personen ibland inte uppfattar omgivningen och insatserna så som personalen upplever dem. Det är då viktigt att hitta balans mellan regler och föreskrifter och personens mål, behov och upplevelser.
• Psykiatrisk omvårdnad kan bedrivas på sjukhus, avdelningar, mottagningar men även på andra ställen som i gruppbostad och ibland i hemmet. Det är då HSL som är den lag som reglerar vad som kan erbjudas.
• Det finns nationella riktlinjer och regionala vårdprogram som bygger på evidensbaserade behandlingar, åtgärder och metoder.
• All vård och omsorg som utförs ska dokumenteras. Oavsett om det är omvårdnadsdokumentation eller social dokumentation så ska den skrivas så att dokumentationen inte leder till missuppfattningar och missförstånd.
• Både omsorgen och omvårdnaden följer processer som bygger på liknande struktur –bedöma, planera, genomföra och utvärdera. Där varje steg är lika viktigt.
Bemötande, förhållningssätt och arbetsprocess
Instuderingsfrågor
1. Vad innebär ett professionellt förhållningssätt?
2. Vad innebär det att ha en empatisk förmåga?
3. Hur går den empatiska processen till?
4. Varför är det viktigt att ha en empatisk förmåga när man arbetar med människovårdande yrken?
5. Vad innebär det att ha ett etiskt tänkande och handlande?
6. Vilka etiska dilemman kan bli aktuella när man arbetar med psykiatrisk omsorg och omvårdnad?
7. Hur börjar man bygga den viktiga vårdrelationen?
8. Förklara vad aktivt lyssnande innebär.
9. Att ställa öppna frågor kan få samtalet att bli djupare och förklarande. Ge exempel på vad som kan vara öppna frågor.
10. Hur motiverar man en annan människa?
11. Förklara vad psykiatrisk omsorg är.
12. Förklara vad psykiatrisk omvårdnad är.
13. Förklara syftet med nationella riktlinjer och regionala vårdprogram.
14. Förklara syftet med omvårdnadsdokumentation och social dokumentation.
15. Varför är det viktigt med korrekt dokumentation i både omsorg och omvårdnad?
16. Beskriv omsorgsprocessen från biståndsbedömningen till utvärdering av insatser.
17. Beskriv omvårdnadsprocessen från behovsbedömning till utvärdering av behandling och åtgärder.
18. Beskriv skillnader och likheter mellan omsorgsprocessen och omvårdnadsprocessen.
Psykiatri Nivå 1
Psykiatri är ett ämne som handlar om hur vi möter och samarbetar med andra människor. Det fokuserar på hur vi kommunicerar och bemöter människor på ett bra sätt. Inom ämnet lär vi oss viktiga begrepp och värderingar som är centrala när man arbetar inom psykiatrin.
Psykiatri nivå 1 tar bland annat upp frågor som:
• Vilka kunskaper behöver man för att bli bra på att stödja och hjälpa andra människor?
• Vilka begrepp och värden är viktiga för att förstå grunden inom psykiatrin?
• Vilka praktiska färdigheter behöver man för att kunna arbeta professionellt inom psykiatrin?
Läromedlet Psykiatri nivå 1 följer tydligt ämnesplanen för gymnasiet, Gy25. Varje kapitel är uppbyggt så att det hänger ihop med ämnets mål och det centrala innehållet på nivå 1. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande genom fallbeskrivningar (situationer från verkligheten), viktiga ord att öva på och sammanfattningar.
Varje kapitel innehåller tre olika sorters frågor som hjälper eleven att:
1. Reflektera (tänka efter) kring ämnet.
2. Fördjupa sig i (lära sig mer om) ämnet.
3. Kontrollera sin förståelse av texten.
Det finns också övningar som hjälper eleven att träna på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och deras anhöriga.
Susanne Niemi, vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium