3
Den gåtfulla tavlan
Läsebok 3 Start, Den gåtfulla tavlan Författare till Den gåtfulla tavlan är Katarina Genar.
Katarina Genar är en populär barnboksförfattare som är känd för sina spännande böcker. Hon har i många år varit verksam som skollogoped. Som barnboksförfattare anlitas hon av skolor för att inspirera elever till läsning och skrivning.
Läseboken ingår i serien Ord & Äventyr. Författare till läseböckerna är Katarina Genar. Författare till arbetsböckerna och lärarhandledningarna är Eva Malm. Illustratör är Anna Sjölin.
För värdefulla synpunkter och idéer i samband med utvecklingen av denna läsebok tackar vi: Anna Johansson, lärare Internationella Engelska Skolan Umeå, Eva Malm, speciallärare Tallboda- och Ekdungeskolan, Marie Wållberg, lärare Gerestaskolan och
Sofia Moutacim Eriksson, lärare Elinelundsskolan.
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundservice tfn 040-20 98 10 info@gleerups.se www.gleerups.se
Ord & Äventyr läsebok 3 Start, Den gåtfulla tavlan © 2025 Katarina Genar och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Redaktör Åsa Gustavsson, Jessica Nööjd Eklund
Bildredaktör Maria Wallmark
Formgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form
Illustratör Anna Sjölin
Bildförteckning
s. 20–21 Jessica Nööjd Eklund, s. 33:1 Tetyana Linnik/iStock, s. 33:3 Abel Mitja Varela/iStock, s. 34 Tatjana Puzova/iStock, s. 56:1 Steve Meddle/iStock, s. 56:4 Louis Aguinaldo/ iStock, s. 57:2 Louis Aguinaldo/iStock, s. 74 Carl Johan Häggström/Sundsvalls museum, s. 75 Samuel Lindskog/Örebro läns museum, s. 76:1 Samuel Lindskog/Örebro läns museum, s. 76:2 Sörgården av Anna Maria Roos/ runeberg.org, s. 77:1 Stockholms stadsarkiv, s. 77:2 Matilda Thulin/Malmö Museer, s. 121:1 Barry Sutton/ iStock, s. 121:2 clarst5/Shutterstock, s. 122:1 HAL_9000/Shutterstock, s. 123:1 Fotograf: Jens Rydell, s. 150:1 Georgios Kollidas/iStock, s. 150:2 Skiss av helikopter, Paris manuskript B, folio 83v, 1486–1490 av Leonardo da Vinci/Institut de France/Luc Viatour/Wikimedia Commons (CC0), s. 151 ”Mona Lisa” ca 1503–1519 av Leonardo da Vinci/Louvren/ANGELUS/Wikimedia Commons (CC0), s. 152:2 ”Nattvarden” 1495–1498 av Leonardo da Vinci/Santa Maria delle Grazie/Wikimedia Commons (CC0) Övriga bilder till instruerande, beskrivande och förklarande texter: iStock
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-511-1323-4
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.
Prepress Bording Pureprint AB, Borås 2025. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck OÜ Print Best, Estland 2025.
INNEHÅLL
Ville och Dima
Jag heter Ville. Just nu sitter jag på tåget tillsammans med min mamma och min kompis Dima. Dima och jag går i samma klass, i trean, men nu har vi påsklov och ska vara några dagar hos min morfar Lasse. Han bor på landet i en liten by som heter Ljungeryd. Jag brukar inte kalla min morfar för morfar, jag säger Lasse, precis som alla andra gör. Min mamma följer med oss till Lasse, men sedan åker hon hem igen. Mamma har ett dagis för hundar och måste jobba hela lovet. Det är bara Dima och jag som ska stanna kvar hos Lasse. Mamma följer mest med för att se till att vi kommer fram ordentligt. Jag tycker att Dima och jag kunde ha åkt själva, det är bara en kort tågresa, men mamma sa att hon ändå ville följa med.
– När du har blivit lite äldre kan du få resa ensam, sa hon.
Jag har varit hos Lasse många gånger tidigare, men jag har aldrig sovit över där utan mamma.
Det är jag som är Dima. Jag blev så glad när Ville frågade mig om jag ville följa med honom till hans morfar Lasse några dagar på lovet.
Jag har träffat Lasse förut när Ville har haft födelsedagskalas, men jag har aldrig varit hemma hos honom. Jag vet att jag kommer gilla att vara hos Lasse för han har höns och jag älskar djur.
Men vad ska vi hitta på hela dagarna? Vad finns det att göra i Ljungeryd?
Resan
– Det blir kul för Lasse att ni kommer, säger Villes mamma.
Villes mormor Birgitta lever inte längre.
– Lasse är plåtslagare, fortsätter Villes mamma.
Förr var han bonde och hade olika djur. Nu har han bara höns.
Ville lyssnar på musik i sina hörlurar.
Hur ska det gå att sova borta i fyra nätter? tänker Dima.
Dimas lillebror Mio ville låna ut sin kanin.
Då hade Dima skrattat åt honom.
Det ångrar hon nu.
– Lyssna, säger Ville. Kim Komet har en ny låt,
Mystiska platser.
Kim Komet är en artist.
Dima och Ville träffade Kim när de gick i ettan.
De lyssnar på låten.
Vissa platser är fyllda av mystik, ingen dag är den andra lik.
Mystiska saker kan hända ibland, någon vill ha hjälp och sträcker ut sin hand.
Vissa platser är fyllda av mystik.
Dima och Ville sjunger med i låten. En tant lyssnar när Dima och Ville sjunger.
Nästa station är Ljungeryd. Nu är de framme. Tanten ska också gå av.
– I Ljungeryd kan mystiska saker hända, säger hon.
Ljungeryd
De kliver av tåget.
Lasse kommer från parkeringen.
– Välkomna! säger han.
De lastar in sina väskor i bilen.
Dima och Ville sätter sig i baksätet.
Lasse kör genom byn Ljungeryd.
Han visar ett gult hus.
– Här är affären, säger han. Ägaren heter Safira.
Förr var huset en skola. Min mamma gick där.
Sedan ser de ett vitt hus.
– Det är Ljungeryds herrgård, säger Lasse. Det är
en restaurang nu. Förr bodde godsägaren där.
– Godsägaren ägde mycket mark i byn, säger Villes mamma.
Nu är de framme.
Lasses hus är rött.
De går in i huset.
– Ni får sova i gästrummet, säger Lasse.
Ville har aldrig sovit där förut.
– Kom, säger Lasse. Jag ska visa er några foton.
Villes mamma sätter på kaffe.
På en byrå står det foton.
– Här är min mamma Karin, säger Lasse.
Det finns ett foto på Ville när han var liten.
De tittar på alla foton.
De går upp till gästrummet. – Jag är nästan aldrig här, säger Lasse. Jag borde nog ha städat.
Dima stirrar på en tavla på väggen. – Vad konstigt, säger hon.
Tavlan
Tavlan visar en pojke i Dimas och Villes ålder. – Han ser rakt på mig, säger Dima. Vem är han?
– Han var klasskompis med min mamma Karin, säger Lasse.
– När min mamma var barn stod tavlan en dag
på vår veranda, fortsätter Lasse. Sedan stängdes skolan. Lärarinnan försvann.
På tavlan står det T.K.
– Det är konstnärens initialer, säger Lasse. Pojken
på tavlan hette Helmer. Han försvann också. Allt är ett mysterium.
De går ut.
Villes mamma ställer fram scones, kaffe och saft.
– Hönan som är svart och vit heter Agda, säger
Ville. Hon är äldst och vill bestämma.
– Den vita hönan är ny, säger Lasse. Vad ska hon heta?
Hönan ser ut som en vit boll.
– Hon kan heta Snöboll, säger Dima.
– Agda har ryckt fjädrar från Snöboll, säger Lasse. Titta, här kommer Tuppis.
Dima tänker på tavlan.
Varför ställdes den på verandan?
Och varför stängdes skolan?
Baka scones 8 bitar
Scones är enkelt att baka.
Det är gott till frukost eller mellanmål.
DU BEHÖVER:
Ingredienser:
4 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
½ tsk salt
50 g smör (rumsvarmt)
2 dl mjölk
Redskap: Bunke
Slev Gaffel Kniv Decilitermått Teskedsmått Plåt Bakplåtspapper
Gör så här:
1. Ugn: 250° C.
2. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt i en bunke.
3. Dela smör i små bitar och lägg i bunken.
4. Häll i mjölk.
5. Rör ihop allt till en deg.
6. Forma två runda kakor.
7. Lägg kakorna på en plåt.
8. Skär varje kaka i fyra bitar. Nagga ovansidan på kakorna med en gaffel.
9. Grädda mitt i ugnen 10–12 minuter.
Servera!
Hönshuset
På kvällen åker Villes mamma hem.
Sedan går Dima och Ville ut.
De stänger in hönsen i hönshuset.
Det vore kul att ha egna höns, tänker Dima.
Tuppis flaxar och en stor, grön fjäder lossnar.
Ville tar upp den.
Han gör en ring av fjädrar i hönsnätet.
– Det blir fint, säger han.
Dima ser på Agda.
– Var snäll mot Snöboll i natt, säger hon.
På kvällen ringer Dimas mamma.
Hon ska bli optiker. Snart ska hon ha ett prov.
Dima berättar att hon vill ha ett hönshus.
Men mamma vill inte ha höns.
Sedan berättar Dima om tavlan med Helmer.
Efter samtalet är Dima vaken. Ville sover.
Dima ser på månen och längtar hem.
Dima gråter lite men somnar till slut. Hon drömmer om Helmer.
Han kliver ut ur tavlan.
– Kan du hjälpa mig? viskar han till Dima.
Mystiska drömmar
Dima vaknar av att Tuppis gal. Ville är också vaken.
– Jag drömde att Helmer kom ut ur tavlan, säger han.
– Jag med, säger Dima. Vad konstigt!
– Helmer bad mig om hjälp, säger Dima.
– Mig med! säger Ville.
De ser på tavlan. Helmer ler mot dem.
– Hur kunde vi drömma samma sak? säger Dima.
– Tavlan var det sista vi såg innan vi somnade, säger Ville. Därför drömde vi om den.
Dima ser på tavlan och funderar.
Någon ställde tavlan på verandan.
Sedan stängdes skolan.
Helmer och lärarinnan försvann.
Vad hände? Det är mystiskt.
På tavlan står det T.K. och år 1919.
– Tavlan målades 1919, säger Dima. Det är mer än hundra år sedan. Nu ber Helmer om hjälp. Precis som Kim Komet sjunger, att någon vill ha hjälp.
– Hur kan vi hjälpa en kille på en tavla? säger Ville. – Vi måste komma på ett sätt, svarar Dima.
Något försvinner
Dima och Ville går ner till Lasse.
Han sitter i köket och dricker kaffe.
– Vi går ut och ser om hönsen har lagt några ägg, säger Ville.
– Gör det, säger Lasse. Jag har inte varit hos dem än.
Hoppas att Agda har varit snäll mot Snöboll, tänker Dima.
Ville öppnar dörren till hönshuset.
Agda har inte ryckt några fjädrar av Snöboll.
De samlar äggen i en korg.
– Tuppis tappade ju en fjäder igår, säger Ville.
Var är den och de andra fjädrarna som jag satte i nätet?
Dima och Ville funderar.
Hur kunde fjädrarna försvinna?
Höns
KLASSIFICERING
Höns är fåglar. Hanen kallas för tupp och honan för höna. Ungen kallas för kyckling.
UTSEENDE
Höns har fjädrar i olika färger.
Fjädrarna kan till exempel vara
vita, bruna, svarta eller grå.
Tuppar har längre fjädrar och
sporre
haklapp
fler färger än hönor. kam näbb
FÖDA
Höns är allätare, det betyder att de äter det mesta. De äter till exempel frön, maskar och gräs.
Höns har inga tänder. De äter sand som maler sönder maten i magen.
BOPLATS
Höns bor i hönshus. Där finns sittpinnar, mat, vatten och reden. Ett rede är en plats där hönan lägger sina ägg.
Det finns även ett sandbad. Där kan hönsen göra rent sina fjädrar.
Flera hönor kan bo med en tupp. Tuppen vaktar hönorna och jagar bort fiender, som till exempel en räv.
När hönan lägger ägg kallas det för att den värper.
1. En höna parar sig med en tupp. Sedan börjar en kyckling att växa i ägget.
2. Hönan lägger ägget. Sedan ligger hon på ägget och värmer det. Det kallas att ruva. Värmen behövs för att kycklingen ska växa.
3. Äggets skal har små hål. Hålen gör att kycklingen kan andas.
4. Kycklingen har en vass äggtand på näbben. När kycklingen har vuxit klart hackar den sönder äggskalet med sin äggtand. Tanden ramlar av när ägget är kläckt.
ÖVRIGT
Hönor och tuppar har olika läten. Hönor kacklar och tuppar gal. Höns har läten för att varna varandra.
De har även läten för att visa att de trivs. Hönor är noga med vem som bestämmer i flocken.
Äggen som finns i affären har ingen kyckling i sig.
Bruna hönor lägger oftast bruna ägg. Vita hönor lägger oftast vita ägg.
Det går att laga mat och baka med ägg. I Sverige äter varje person ungefär 210 ägg per år.
Eriz
Efter frukosten ringer Dima och Ville till sin klasskompis Eriz.
Eriz är hos sina kusiner och kunde inte följa med till Lasse.
– Jag håller på att bli tokig, säger Eriz. Mina kusiner har kuddkrig.
– Här är det lugnt, säger Dima. Men det har hänt några mystiska saker.
Kusinerna börjar jaga varandra.
– Vänta, jag ska låsa in mig på toa, suckar Eriz.
– Några fjädrar som Ville satte upp försvann, säger Dima.
– Vad konstigt, säger Eriz.
De visar tavlan för Eriz och berättar om den mystiska drömmen.
– Helmer bad oss om hjälp, säger Dima. Vi vet inte vad han behöver hjälp med.
– Ni måste ta reda på vad Helmer vill, säger Eriz. Någon ropar utanför toan.
– Jag måste sluta, säger Eriz. Min kusin ska kissa.
De säger hej då till Eriz. – Lasse sa att affären var en skola förr och att hans mamma gick där, säger Dima. Lasses mamma och Helmer var klasskompisar. Då måste Helmer också ha gått på den skolan. – Kanske finns det ledtrådar där, säger Ville. Vi går dit.
Gunnel
Dima och Ville går in till byn.
– Hoppas vi får veta mer om Helmer, säger Dima. – Skolan stängdes för mer än hundra år sedan, säger Ville. Allt är nog borta nu.
De går in i affären.
– Tänk att det har varit ett klassrum här, säger Dima. Men här finns inga ledtrådar.
Dima och Ville sätter sig utanför affären.
De funderar. Vad ska de göra nu?
Då hör de någon som sjunger:
– Vissa platser är fyllda av mystik.
Det är tanten från tåget.
– Kul att se er, säger hon. Jag heter Gunnel.
Dima och Ville säger sina namn.
– Har det hänt något spännande? frågar Gunnel.
Dima och Ville ser på varandra.
Det har ju hänt flera mystiska saker.
Ska de berätta?
– Lita på mig, säger Gunnel. Jag tiger som muren. Dima och Ville berättar om fjädrarna som försvann.
De berättar om tavlan och om drömmen.
– På affärens övervåning finns ett gammalt klassrum, säger Gunnel. Lärarinnans lägenhet finns också kvar.
Tänk att lärarinnan bodde där uppe. Hon som försvann.
De vill veta mer om henne också.
– Fråga Safira om ni får gå upp, säger Gunnel.
Dima tycker att fönstren ser mystiska ut.
Tänk om ett barn från förr plötsligt skulle titta ut!
Det glimmar till i en ruta. Är det någon där?
Nej, det är nog bara solen. Eller?
– Vi frågar Safira om vi får gå upp, säger hon.
Nya kompisar
Dima och Ville går in i affären igen.
Då ser de en en tjej och en kille.
Tjejen har en gul keps.
Killen har en röd keps.
– Hej, hej, säger Dima och Ville.
Dima och Ville går fram till Safira.
– Hej! Jag är Lasse Karlssons barnbarn, säger Ville.
– Vad kul! Jag känner Lasse, säger Safira.
– Får vi titta på klassrummet? frågar Dima.
– Ja, men inte i dag, svarar Safira. Jag är ensam här och kan inte följa med er upp.
Dima blir besviken.
– Kom hit i morgon klockan 10, säger Safira.
Då är Abbe också här och jobbar.
Sedan kan Safira inte prata mer.
Tjejen och killen ska betala för en påse med päron.
Dima och Ville går ut. Dima känner igen sjön. Hon ställer sig som Helmer gör på tavlan.
– Här stod Helmer när tavlan målades, säger hon. Tjejen och killen kommer ut ur affären. – Vilka är ni? frågar tjejen.
Dima och Ville säger sina namn.
Killen säger att han heter Jon. Tjejen heter Ines.
De bor här i byn Ljungeryd.
Ville vet att Lasse har pratat om dem.
– Vi hörde att ni ska gå upp till klassrummet, säger Jon.
– Kom, det är en sak ni behöver veta, säger Ines.
Dima och Ville följer efter.
Det hemliga stället
Jon och Ines går in på en grusväg.
– Vi ska visa er vårt hemliga ställe, säger Jon.
Det ligger här i närheten.
– Jag ser bara skog, säger Dima.
– Vid stubben ska man gå till höger, fortsätter Jon.
Om det börjar regna så har vårt ställe ett tak.
– Här är det, säger Ines.
Det hemliga stället finns i ett träd!
Det finns en koja uppe i trädkronan.
Ines visar hur man klättrar upp.
Kojan har ett tak av plåt. Den är mysig.
På golvet ligger kuddar och en trasmatta.
– Vi vill berätta en sak om klassrummet, säger Ines.
– Det spökar där, viskar Jon.
– Vi har hört konstiga ljud, viskar Ines.
– Vi såg något mörkt vid fönstret, säger Jon.
– Det är lärarinnan Tekla Krans som spökar, säger Ines.
– Tekla bodde bredvid klassrummet, säger Jon. En dag försvann hon.
– Man kan fortfarande höra hennes kjol prassla, viskar Ines.
– Jag tror inte på spöken, säger Ville. – Okej, nu har vi varnat er, säger Ines. Ska vi spela kort?
De spelar Bubblan ända tills Lasse ringer.
Dima och Ville ska gå hem och äta.
Bubblan
Du behöver:
4 spelare
En kortlek
Spelinstruktion:
Samla fyrtal. Fyrtal är fyra kort som är
värda lika mycket, till exempel fyra ess. Får man ett fyrtal ska man blåsa upp kinderna. Den som först får fyrtal har vunnit.
1. Dela ut fyra kort till varje spelare. Visa inte dina kort.
Lägg resten av korten i en hög.
Bestäm vem som ska börja.
2. Spelare 1:
Ta ett kort från högen.
Då har du fem kort.
Ge ett kort till spelaren till vänster (spelare 2).
Tänk på att du ska försöka få fyrtal.
3. SPELARE 2:
Ta emot kortet. Då har du fem kort.
Ge ett kort till spelare 3.
4. SPELARE 3:
Ta emot kortet. Då har du fem kort.
Ge ett kort till spelare 4.
5. SPELARE 4:
Ta emot kortet. Lägg ett kort du vill bli av med i en ”skräphög”.
6. SPELARE 1:
Ta hela tiden upp ett nytt kort ur högen.
Ge ett kort till spelare 2, så att spelet fortsätter.
Tar korten slut blandar spelare 1 ”skräphögen”. Lägg de blandade
korten som en ny hög.
7. ALLA SPELARE:
Blås upp kinderna när du får fyrtal.
Fortsätt att spela. Håll kvar ditt fyrtal.
Om någon annan har blåst upp sina kinder ska du också blåsa upp dina.
Fortsätt att spela. Den som sist blåser upp sina kinder förlorar.
En suddig gestalt
Efter lunchen visar Lasse foton. I många år har han fotograferat vänner som håller i höns.
– Det vore kul att ha en utställning och visa fotona, säger han.
– Ja, säger Dima. Vi kan bjuda på salta pinnar.
Jag älskar att ordna fest!
Sedan går de ut i trädgården.
Lasse ska ta foton på Dima och Ville.
Dima vill hålla i Snöboll på fotot.
Ville håller i Tuppis på sitt foto.
När Lasse är klar visar han bilderna i kameran.
De ska välja var sin bild till Lasses konstprojekt.
– Vem är det där? viskar Ville.
Han pekar på bilden.
Där är någon.
– Det är nog en joggare, säger Lasse.
Ville och Dima tänker på fjädrarna som försvann.
Tänk om det inte är en vanlig joggare!
Tänk om det är fjädertjuven!
Då ser de att Agda jagar Snöboll.
Agda rycker av Snöboll en fjäder.
– Nu är jag trött på dig, Agda, säger Lasse.
Han tar upp Agda och går mot ladan.
– Du ska väl inte ha ihjäl henne? ropar Ville.
– Gör det inte! skriker Dima.
– Nej då, säger Lasse. Jag ska bara sätta Agda i en låda och köra henne till min kompis. Där kan hon
få bo ett tag.
Snöboll verkar mår bra.
Ville tar upp fjädern.
– I kväll sätter vi fast nya fjädrar i nätet, säger han.
Så får vi se om fjädertjuven kommer tillbaka.
Spaning
På kvällen går Dima och Ville till hönshuset.
Ville flätar fast några fjädrar i nätet. – Vi kan gömma oss där och spana efter fjädertjuven, viskar han. Han pekar på en buske.
Dima och Ville gömmer sig bakom busken.
Där kan de se hönshuset och skogen.
Det är mörkt och kallt. Dima fryser.
De är knäpptysta och väntar på fjädertjuven.
Då hör de en gren som knäcks.
Plötsligt lyser det mellan träden.
Det är en person med en pannlampa.
Personen stannar vid hönshuset.
Dima och Ville ser inte vem det är.
Sedan springer personen iväg.
– Kom, vi tittar om fjädrarna är kvar, säger Dima.
De går fram till hönshuset.
– Fjädrarna är borta, säger Ville.
På kvällen pratar Dima och Ville om fjädertjuven.
– Det såg ut att vara en joggare, säger Ville.
– Varför vill någon ta fjädrar? säger Dima.
– Det får vi ta reda på, säger Ville.
Ville somnar men Dima ligger vaken. Lampan lyser och hon ser på tavlan med Helmer.
Så somnar hon.
Hon drömmer att Helmer står på mattan i rummet.
Han ser ledsen ut.
– När ni åker blir jag ensam igen, viskar han.
Snälla, hjälp mig. Gå till …
Då vaknar Dima. Mattan är tom.
Ville sätter sig upp i sängen.
Han tittar också på mattan.
– Jag drömde om Helmer, säger han. Han sa att vi skulle gå någonstans, men vart?
– Vill han att vi ska gå till det gamla klassrummet?
säger Dima.
Det gamla klassrummet
Dima och Ville går till affären.
Safira sitter i kassan.
– Abbe är sjuk, säger hon. Ni får gå upp själva.
Safira ger två nycklar till Ville.
– En nyckel går till det gamla klassrummet, säger hon. Den andra går till lärarinnans lägenhet.
Jon och Ines sa att det spökar där uppe.
Dima ser på Ville. Han verkar inte rädd.
De går sakta uppför trappan.
På övervåningen finns en trappa till vinden. Trappans ledstång har gröna fläckar.
Är det fingeravtryck?
På väggen hänger ett skolfoto från ”1919”.
Det var samma år som skolan stängdes.
– Där är Helmer! säger Dima.
Vid Helmer står en flicka som är lik honom.
– Är de tvillingar? säger Ville.
En lärarinna finns på fotot.
– Är det Tekla Krans? säger Dima.
De går in i det gamla klassrummet. Det ser ut som det gjorde förr i tiden.
I ett hörn står ett svart skåp.
– Finns det ledtrådar om Helmer i skåpet? säger Ville. Sakta öppnar han skåpet.
Skolan i Sverige på 1910-talet
Barnen började ofta i skolan när de var sju år. De flesta
barn gick i skolan i sex år.
Skolvägen
Många barn bodde på landet. De kunde ha lång väg att gå till skolan. Barn som bodde nära skolan fick komma tidigt för att elda i kaminen för att värma upp skolsalen. Ibland kom inte barnen till skolan. De behövde hjälpa till hemma.
En skoldag
En skoldag började med att eleverna stod vid bänkarna. Läraren ropade upp eleverna och såg efter om de hade
tvättat sig. Därefter var det morgonbön. Sedan sjöng klassen en psalm.
Eleverna lärde sig att läsa, skriva och räkna. De hade även kristendom, naturlära, historia, teckning och slöjd.
Läxorna skulle eleverna ofta lära sig utantill. Det kunde vara psalmverser och multiplikations-tabellen.
Vid läxförhör räckte eleverna upp handen om de kunde svaret. Eleven som skulle svara ställde sig upp. Om eleven svarade fel eller störde i klassen fick läraren ge eleven smäll på fingrarna. Ibland måste en elev stå i skamvrån för att skämmas.
Eleverna hade med sig matsäck till skolan. De rika barnen kunde ha med sig smörgåsar med korv. De fattiga barnen kunde ha med sig kalla potatisar eller ingen mat alls.
På rasten lekte man lekar, spelade boll och hoppade hopprep.
Läromedel
Eleverna fick inga böcker av skolan. Föräldrarna behövde köpa böcker till sina barn.
Så här kunde en läsebok se ut.
Klassrummet
Eleverna satt i träbänkar. Längst fram stod lärarens kateder och en orgel. Eleverna skrev med krita på svarta tavlor. De suddade med hartassar. Ibland skrev de på papper och använde bläckpenna och bläckhorn.
Eleverna turades om att ha städvecka. Då fick eleven borsta av golvet, bära in ved och vatten.
Läraren
Läraren kunde bo i en lägenhet i skolan.
Skrivböcker från förr
I det svarta skåpet finns gamla skrivböcker.
– Jag undrar om Helmers bok finns här, säger Ville.
– Han kanske tog med sig den innan han försvann?
säger Dima.
De letar och hittar boken!
– Helmer hette Silverqvist i efternamn, säger Ville.
Dima tänker på drömmen.
Helmer sa att han ville ha hjälp.
Står det något om det i boken?
Det är svårt att läsa Helmers skrivstil.
De hittar en text med rubriken ”Min far”.
Min far
Min far heter Douglas Silverqvist.
Han är sträng.
Han vill alltid bestämma.
Han blir arg om han inte får som han vill!
– Douglas var inte så trevlig, säger Ville.
Dima tycker synd om Helmer som hade en så sträng pappa.
De letar i skåpet igen.
På en annan bok står det Henny Silverqvist.
– Helmer och Henny var nog tvillingar, säger Dima.
Dima öppnar försiktigt boken.
Henny har skrivit om sin lärarinna.
Min lärarinna
Min lärarinna heter Tekla Krans.
Hon är fantastisk.
Hon är bra på att sjunga och måla.
Hon är snäll och bra på allt!
Dima lägger tillbaka böckerna i skåpet. Sedan går de in i lärarinnans lägenhet.
– Tekla Krans var bra på att måla, säger Dima.
– Hennes initialer är T.K., säger Ville. Har Tekla målat tavlan av Helmer?
– Jag förstår inte, säger Dima. Tekla målar av Helmer. Hon lämnar tavlan vid Lasses hus. Sedan
försvinner Tekla. Och Helmer. Skolan stängs. Varför?
Då hör de något som prasslar i väggen!
Dima och Ville blir rädda.
De rusar nerför trappan.
Ljungeryds herrgård
Dima och Ville är tillbaka nere i affären. Precis då kommer Lasse.
– Det spökar där uppe! säger Dima.
– Spöken finns inte, säger Lasse. Jag tänkte köpa fiskpinnar men vi går till herrgården istället. Vi kan äta lunch där.
Dima tänker på prasslet. Var det prassel från Teklas kjol?
De går mot herrgården.
– Förr bodde familjen Silverqvist där, säger Lasse. Jag tror att de flyttade till Amerika.
Dima ser på Ville. Helmer och Henny bodde i herrgården!
Dima tänker på drömmen.
Helmer sa: ”Gå till …”.
Menade han att de skulle gå till herrgården?
De går in i herrgården. En hovmästare kommer.
– I dag serverar vi buffé, säger han.
Före maten går Dima, Ville och Lasse runt i herrgården.
I ett stort rum står ett piano.
Ville och Lasse pratar om Helmer och Henny.
Dima är tyst. Plötsligt ser hon något.
På väggen hänger tre tavlor.
En tavla föreställer Douglas Silverqvist.
Han ser sträng ut.
De andra tavlorna föreställer Henny och Helmer.
Men det är något som inte stämmer.
De ser inte alls ut som på fotot utanför klassrummet.
På tavlorna har de lockigt hår och de ler på ett annat sätt.
Varför har konstnären målat dem på det sättet?
Vad konstigt!
Ett brev
Dima, Ville och Lasse äter lunch.
– Vi tror att det var Tekla Krans som målade tavlan på Helmer, säger Dima. Den som är i ditt gästrum.
Dima tänker på tavlorna de nyss såg.
Det var inte Tekla Krans som målade dem.
De var målade 1920.
Det är året efter Tekla Krans försvann.
– Jag kom på en sak, säger Lasse. Min mormor fick ett brev. Det satt fast på tavlan med Helmer. – Ett brev? säger Ville frågande.
Lasse nickar.
Lasse tänker en lång stund.
– Jag undrar var brevet är nu, säger han.
Dima och Ville äter snabbt.
De vill gå hem och leta!
När de kommer hem letar de i hela huset.
Men de hittar inget brev.
– Titta i byrån också, säger Lasse.
Ville letar i de stora lådorna.
Där ligger gamla dukar.
– Jag hittar inget brev, säger Ville.
Dima letar i de små lådorna.
Två är proppfulla med sytråd.
I den översta lådan till vänster är det tjugo rullar med sytråd.
I höger låda är det bara tio rullar.
Dima ser på lådorna.
Plötsligt kommer hon på något.
Utifrån ser lådorna lika ut.
Men inuti är en låda mindre än den andra.
Tänk om …
Ett hemligt lönnfack
Dima tittar noga i lådorna.
– Kom Ville, säger hon. Den högra lådan har två bottnar.
Dima tar försiktigt bort en botten. Det finns ett lönnfack.
Där är ett kuvert!
”Till fru Svea Karlsson” står det.
Dima ser på Ville.
– Lasse! ropar Ville. Vi har hittat ett brev till Svea Karlsson!
Lasse kommer snabbt.
– Svea var min mormor, säger han.
Dima drar efter andan. De har hittat brevet!
Lasse läser brevet högt.
Det är från Tekla Krans.
Ljungeryd den 14 april 1919
Kära Svea!
Här får ni en tavla på Helmer. Jag har även målat av Henny. Den tavlan kan jag inte flytta än. Douglas bad mig att måla av hans barn.
Men han tycker inte om tavlorna. Han vill att jag ska måla barnen på ett annat sätt. Jag har sagt till Douglas att jag inte tänker ändra något. Nu är han arg. Han ska stänga skolan och skicka Helmer till en internatskola.
Douglas försökte ta sönder tavlan, men jag
räddade den. Helmer och Henny vill att ni gömmer tavlorna. Tavlan på Henny finns
Några ord går inte att läsa. Där är en grön fläck.
Lasse läser vidare.
Ta gärna hand om tavlan på Henny också. Helmer och Henny kan hämta tavlorna när de är vuxna.
Nu när skolan har stängts har jag inget arbete kvar.
Jag ska ta tåget till Paris. Där vill jag gå på en konstskola.
Hälsningar
Tekla Krans
Den andra tavlan
Dima, Ville och Lasse pratar om brevet.
Tänk att Douglas blev så arg på Tekla att han stängde skolan. – Tekla åkte till Paris, säger Ville. – Tavlan lämnades här eftersom Helmer och min mamma Karin var vänner, säger Lasse. Helmer och Henny hämtade aldrig tavlorna. Familjen flyttade utomlands. Men var är tavlan på Henny?
Dima suckar.
Det är en fläck där Tekla skrev var tavlan finns.
Vad dumt!
– Jag går ut och jobbar i trädgården, säger Lasse.
Dimas mobil ringer. Det är Eriz. – Min kusin fyller fyra år, säger Eriz. Hur går det för er?
Dima och Ville berättar om brevet och om tavlan
på Henny.
– Är tavlorna målade med oljefärg? frågar Eriz.
– Ja, svarar Dima.
– Det tar lång tid för oljefärg att torka, säger Eriz.
Varför är färgen viktig? tänker Dima.
– Först målade Tekla tavlan av Helmer, säger Eriz.
Sedan målade hon tavlan med Henny. Efter det skrev hon ett brev till Svea och lämnade tavlan med Helmer på Lasses veranda.
– Tavlan med Henny ställde hon på tork någon annanstans, fortsätter Eriz. Hon hade färg på fingrarna och det blev en grön fläck på brevet.
– Nu måste jag sluta, säger Eriz. Jag ska hjälpa till med disken.
De säger hej då till Eriz.
Plötsligt kommer Dima att tänka på något hon såg i den gamla skolan.
Ledstången till vinden hade gröna fläckar.
Hon blir alldeles kall.
Dima tror att hon vet var Tekla ställde tavlan.
Men dit vill Dima inte gå.
Färgfläckarna
Dima är nästan säker på var tavlan av Henny är.
– Jag tror att Tekla ställde tavlan på den gamla skolans vind, säger hon.
– Menar Helmer att vi ska gå dit? säger Ville.
– Han vill nog att vi hämtar tavlan, säger Dima.
Nästa dag går de till affären.
Ville har med sig en ficklampa.
Dima håller i brevet.
Det är sol. Dima tittar på alla vårblommor.
Hon vill inte gå upp på vinden.
– Vi går upp, säger Ville. Hör vi något konstigt springer vi ner igen.
– Okej, säger Dima.
Dima och Ville går sakta uppför trappan.
Fläckarna på ledstången har samma färg som fläcken i brevet.
De kommer till en svart dörr.
Dörren gnisslar när Ville öppnar den.
På vinden är det mörkt.
Där finns gamla möbler och kartonger.
Ville lyser med ficklampan.
Dima tycker att någon stirrar på henne.
Hon vänder sig om och ser rakt in i ett par mörka ögon!
Det är tavlan med Henny!
Den står på ett staffli.
– Orkar vi bära tavlan? säger Ville.
– Det går nog, säger Dima.
Hon tar tag i tavlan.
Då hör de något som prasslar.
På väggen ser de en mörk skugga.
Maskrosens livscykel
blomma blad stjälk frö rot
Här är en maskros. Blomman har 200 små gula kronblad. I stjälken finns vit saft. Längst ner på stjälken finns gröna blad.
Maskrosen blommar på våren och sommaren. Den växer till exempel på gräsmattor. Många tycker att maskrosen är ett ogräs. Den sprider sig lätt genom sina frön och sin rot.
1. Ett frö från en maskros landar i jorden. Fröet gror. En rot växer ut.
2. Det växer ut gröna blad, stjälkar och knoppar.
3. Knopparna slår ut och blir gula blommor.
4. Det bildas nya frön i blomman. Blomman blir till en boll av frön.
5. Fröna sprids med vinden. Ett frö landar i jorden och en ny maskros börjar att gro. FRÅN FRÖ
Mörka skuggor
Dima sätter ner tavlan.
Skuggan är borta.
Då hör de något som skrapar i väggen.
Dima försöker ta tavlan igen.
Den mörka skuggan sveper över väggen.
– Lämna tavlan och spring, ropar Ville.
De rusar ner och ut ur affären.
Dima och Ville sätter sig på bänken.
De ser något mörkt i fönstret.
Dima börjar nästan gråta när hon tänker på Henny.
Henny är kvar på den läskiga vinden.
Dima tycker så synd om henne.
– Vi klarade det inte, säger hon tyst. Helmer kommer att vara ledsen igen.
Då kommer Jon och Ines.
– Varför ser ni så ledsna ut?
– Vi var på vinden och blev jagade av en mystisk skugga, svarar Ville.
Dima och Ville berättar om tavlorna som Tekla Krans målade.
– Kan vi hjälpa till? frågar Jon.
– Vi kan gå upp alla fyra, säger Dima. Då vågar nog inte skuggan komma fram.
– Måste vi gå upp på vinden? säger Jon.
Han låter rädd.
– Vi får försöka, säger Ines.
– Okej, säger Jon.
Dima, Ville, Jon och Ines smyger uppför trappan.
Dima öppnar dörren så tyst hon kan.
De går mot tavlan.
– Nu tar vi ner den, viskar Dima.
Dima och Ines tar tag i tavlan.
Då pekar Jon på väggen och skriker.
Fladdermöss
Skuggan är där igen!
Alla skriker. Sedan blir de tysta.
Det är bara skuggan av en fladdermus.
I taket finns massor med fladdermöss.
Dima tycker att de är söta.
– Kom, följ med mig hem, säger hon.
Men fladdermössen vill stanna kvar.
Dima och Ville bär ner tavlan.
Sedan går Jon och Ines iväg för att bygga på sin trädkoja.
Dima och Ville visar tavlan för Safira.
– Oj, var hittade ni den? säger Safira.
– Den stod på vinden, säger Dima. Vi behövde hämta den.
Ville börjar berätta men Safira har inte tid att prata.
– Jag slutar om en kvart, säger hon. Ni kan väl vänta på mig utanför affären. Ni får inte gå upp på vinden igen. Fladdermöss är fridlysta. De får inte störas. Vi ses snart.
Fladdermus
KLASSIFICERING
Fladdermusen är ett däggdjur. Den diar mjölk från sin mamma.
FÖREKOMST
Det finns 19 arter av fladdermöss i Sverige. Fladdermusen är fridlyst. Det betyder att man inte får döda, fånga eller störa den.
UTSEENDE
Fladdermusen har hår på kroppen. Den är oftast grå eller brun. Fladdermusen är det enda däggdjuret som kan flyga. Den har vingar av tunn hud.
Fladdermusen sover upp och ner. Den kan snabbt fälla ut vingarna och flyga iväg.
BOPLATS
Fladdermusen kan bo i ihåliga träd, grottor eller hus. Den kan bo inne i väggar eller under tak.
Fladdermöss lever många tillsammans. De tar hand om varandra.
FÖDA
Fladdermusen äter insekter, till exempel myggor och skalbaggar.
Den jagar på natten och sover på dagen.
Fladdermusen ser dåligt men hör mycket bra.
Den hittar sin föda med hjälp av sin hörsel.
På hösten går fladdermusen i dvala. Det är en djup sömn. Den går i dvala eftersom det är svårt att hitta mat på vintern.
En hona som passar sin egen unge och andras ungar.
Fladdermushonan föder en unge varje år. Ungen kallas för valp. Den föds naken och blind. En fladdermus kan bli 20–30 år gammal.
HOT OCH FIENDER
Ett stort hot mot fladdermusen
är att den har svårt att hitta ett
ställe att bo på. Ett annat hot
är att ugglor och katter äter fladdermöss.
ÖVRIGT
Det finns fladdermöss som suger blod från andra djur. Dessa kallas för vampyrer. De lever i Syd- och Centralamerika. UNGAR
Safira
Dima och Ville väntar på Safira utanför affären.
Då kommer Gunnel och sjunger på Kim Komets låt, Mystiska platser. – Hej! Har ni löst mysteriet? frågar hon. – Kanske, svarar Dima. Vi har hittat en tavla av Helmers syster. – Vad bra, säger Gunnel. Och jag kan berätta att Agda trivs i mitt hönshus.
– Var det till dig Lasse lämnade Agda? frågar Dima.
– Javisst, svarar Gunnel. Hur går det med de försvunna fjädrarna?
– Det mysteriet har vi inte löst än, svarar Ville.
Gunnel går in i affären.
Safira kommer ut.
Dima och Ville berättar om tavlorna och om brevet som Tekla skrev till Lasses mormor.
Safira funderar.
– Tavlorna ska hänga tillsammans, säger hon.
Ni får ta med tavlan på Henny hem till Lasse.
Sedan berättar Safira om fladdermössen.
– En del fladdermöss bor inne i väggen, säger hon.
– Det var därför vi hörde prassel, säger Ville.
Safira pekar på ett blått hus.
– Där bor jag, säger hon. Nu ska jag gå hem och jobba med något hemligt.
Hon går iväg.
På bänken ligger en vit fjäder!
Drakfågeln
Dima och Ville stirrar på fjädern.
Kom den från Safira?
De tar fjädern och springer efter henne. – Är fjädern från Lasses hönshus? frågar Dima.
Safira blir röd i ansiktet.
– Ja, säger hon. Jag förstår om ni undrar varför jag tog den. Kom så ska jag visa er något.
Dima och Ville ser på varandra.
Safira är fjädertjuven!
– Vi kan ställa in tavlan i affären så länge, säger Safira.
De lämnar tavlan i affären och följer med Safira.
De går in i Safiras trädgård.
Safira hämtar en låda på verandan.
– Jag gör konstverk av saker jag hittar, säger Safira.
I lådan finns en figur med fjädrar.
– Den här kallar jag för Drakfågeln, säger Safira.
– Lasse ska få den. Han är snäll och kommer med ägg till affären. Det var dumt att ta fjädrarna utan att fråga. Men det ska bli en överraskning.
– Lasse kommer att bli glad, säger Dima.
– Jag vill visa upp min konst och ha en vernissage, säger Safira. En vernissage är en fest man har
första dagen på en utställning.
– Lasse vill också visa sin konst, säger Ville. Han fotar vänner med höns.
– Vad kul, säger Safira.
Sedan visar hon några fler konstverk.
De går tillbaka till affären och hämtar tavlan. Sedan går de hemåt.
– Hoppas att det var tavlan som Helmer ville ha hjälp med, säger Dima.
Hon är orolig.
Tänk om Helmer är ledsen i natt igen!
Tänk om det inte var tavlan som Helmer tänkte på. Han kanske menade något helt annat?
Hilding
Lasse blir förvånad när Dima och Ville kommer med tavlan.
Dima och Ville berättar var de hittade den.
– Vi kan ta ner tavlan av Helmer, säger Lasse.
Båda tavlorna kan hänga i vardagsrummet.
– Vi har löst ett annat mysterium också, säger
Ville. Men det är hemligt än så länge.
Lasse hämtar hammare och spik.
Sedan hänger han upp tavlorna.
– Nu är de tillsammans igen, säger han.
Dima tycker att Henny och Helmer ser gladare ut.
Då ringer Dimas mobil.
Det är Hilding som ringer.
Han är en vän till Dima och Ville. Hilding kan mycket om gamla saker.
– Hej, hur har ni det? frågar Hilding.
– Bra, säger Dima. Vi är hos Villes morfar.
De byter till videosamtal och Ville visar tavlorna.
– Det är ju tavlor av Tekla Krans! säger Hilding.
Jag har en bok om henne.
– Tekla Krans målade många tavlor, säger Hilding.
Hon blev nittiofem år.
– Kan jag få komma och titta på tavlorna? säger Hilding.
– Du kan komma i morgon, säger Lasse.
– Din vän Zäta kan följa med, säger Ville.
Dimas mamma, pappa och lillebror Mio ska komma i morgon. De ska hämta hem henne och Ville. De vill säkert också se tavlorna.
Då får Dima en idé!
– Vi kan ha en utställning, säger hon. Lasse du kan visa dina foton och Safira sin konst.
– Ja, vad kul, säger Lasse.
– Jag ringer till Safira, säger Dima. Vi ordnar en fest! Safira tycker det låter som en bra idé.
Nästa dag klockan ett ska det bli vernissage hos Lasse.
Dima och Ville skriver inbjudningskort till
Gunnel, Jon och Ines.
De andra gästerna får inbjudan på mejl och sms.
På kvällen har Dima svårt att somna.
Hon ser på väggen där tavlan med Helmer satt.
Har Helmer fått hjälp med det han ville?
Välkommen på VERNISSAGE!
LASSE och SAFIRA visar konstverk.
DATUM: Lör dagen den 10 april
TID: 13.00-15:00
PLATS: Ho s Lasse
Det bjuds på dryck och tilltugg.
OSA: Svara senast i kväll till Dima på 0789–575648.
HOPPAS VI SES!
Hälsningar
Dima, Ville, Lasse och Safira
Vernissage
Dima somnar.
Plötsligt hör hon lätta steg i trappan.
Dörren öppnas och där står Helmer!
– Tack, viskar han. Nu är allt bra.
Han ler och stänger dörren igen.
Dima sätter sig upp.
Ville är också vaken.
– Jag drömde om Helmer, säger Ville. Han var glad!
Tänk att vi hjälpte honom.
Nästa dag sätter Lasse upp sina foton i vardagsrummet.
Safira ställer fram sin konst.
Hon hänger några konstverk i fönstret.
Safira har med sig frukt och salta pinnar från affären.
Lasse har gjort snittar.
Dima och Ville häller upp flädersaft.
De ställer snödroppar i en vas på bordet.
Lasse blir glad över Drakfågeln.
– Du får ta så många fjädrar du vill, säger han till Safira.
De sätter sig ute och väntar på gästerna.
Efter en stund kommer Dimas familj.
Eriz är också med.
– Jag har saknat dig, Dima! ropar Mio.
Dima och Mio kramas.
Sedan kommer alla andra gäster. Hilding har sin papegoja på axeln.
Papegojan heter Gojan.
Villes föräldrar och Kim Komet kommer tillsammans.
Kim har med sig sin gitarr.
Sist kommer Gunnel, Jon och Ines.
Alla samlas i vardagsrummet. – Välkomna hit, säger Lasse. Jag har skrivit ett litet tal.
Han tar upp en lapp ur fickan och läser:
Kul med alla som jag känner och att få nya vänner.
Titta nu på bilder, konst och tavlor av Tekla Krans, sådant som ni nog inte visste fanns.
Ta för er av maten, och goda saker på faten.
Tack för att ni kom hit Dima och Ville, nu är jag inte längre en ensam kille.
Sedan tittar alla på konstverken. Kim Komet sjunger sin låt, Mystiska platser.
Dima ser på tavlorna med Helmer och Henny. Hon tänker på allt som har hänt.
Tänk att de kunde hjälpa Helmer. De vågade hämta ner tavlan från vinden. De fick se fladdermöss och har fått nya kompisar.
Vilket roligt lov det blev – ett riktigt äventyr!
Leonardo da Vinci
Leonardo da Vinci var en känd konstnär och vetenskapsman.
Han föddes år 1452 i Italien och dog år 1519 i Frankrike.
Många tycker att Leonardo var ett geni eftersom han kunde så mycket. Leonardo ville uppfinna en maskin så att människan skulle kunna flyga. Han gjorde därför en ritning av en helikopter.
Han gjorde även ritningar som visade hur städer och broar kunde byggas. Dessutom arbetade han med matematik och musik.
Mona Lisa
Leonardo var även konstnär och har målat en mycket berömd tavla som heter Mona Lisa. Den föreställer en kvinna som ler gåtfullt.
Det var en köpman som bad Leonardo att måla tavlan.
Man tror att tavlan föreställer köpmannens hustru Lisa.
Köpmannen tyckte att det tog för lång tid innan tavlan blev klar. Han ville inte betala för den. Efter en tid köpte
Frankrikes kung tavlan.
Tavlan Mona Lisa är värd flera miljarder kronor.
I dag finns Mona Lisa på ett museum som heter Louvren.
Louvren ligger i Paris. Tavlan är skyddad av skottsäkert glas.
Nattvarden
Leonardo har även målat en berömd målning på en vägg. Den heter Nattvarden och finns i Italien.
Målningen föreställer Jesus och hans tolv lärjungar.
De äter den sista måltiden innan Jesus korsfästes.
