9789151118376 by Smakprov Media AB

A FK B kompisar

LÄRARHANDLEDNING

Åsa Brorsson

A FK B

LÄRARHANDLEDNING

Författare till Mattekompisar är Åsa Brorsson.

Åsa är lärare med mångårig erfarenhet av att undervisa på grundskolan.

Idag arbetar hon som lärarutbildare vid Göteborgs Universitet.

Hon har tidigare skrivit bland annat Prima matematik.

INNEHÅLL

KAPITEL

VÄLKOMMEN TILL MATTEKOMPISAR

Mattekompisar är ett matematikläromedel för de första skolåren. Materialet bygger på aktuell matematikdidaktisk forskning och på beprövad erfarenhet. Med dessa två grundpelare har vi velat skapa en helhet mellan teori och praktik. I materialet vävs ett undersökande arbetssätt, gemensamma genomgångar, enskilt arbete, pararbete och praktiska aktiviteter samman. Vi låter kommunikationen och det praktiska arbetet stå i centrum eftersom det är genom att prata om och uppleva matematiken som elevernas kunskaper byggs upp. För dig som undervisar i matematik i dessa så otroligt viktiga första skolår har vi skrivit en lärarhandledning där vi förankrar bokens övningar i matematikdidaktiken samtidigt som vi dukar upp ett smörgåsbord av aktiviteter som hjälper dig som lärare att variera din undervisning.

Åsa Brorsson

Författare till Mattekompisar är Åsa Brorsson. Åsa är lärare med mångårig erfarenhet av att undervisa på grundskolan. Idag arbetar hon som lärarutbildare vid Göteborgs Universitet. Hon har skrivit andra läromedel, bland annat populära Prima matematik.

Komponenter i Mattekompisar

Materialet för förskoleklass består av två elevböcker, en tryckt lärarhandledning, ett digitalt lärarmaterial och en digital elevträning. Läs mer om de olika delarna och vad de innehåller på kommande sidor.

mönster

talen 1, 2 och 3 lägesord storlek

geometriska objekt talen 4 och 5 jämföra antal På torget

talen 6, 7 och 8 taluppdelning På skolgården 3

vikt

längd talen 9 och 10 talkompisar

dubbelt och hälften tiokompisar symmetri

addition och subtraktion hela och halva problemlösning

mönster och programmering talen 1 till 20 talmönster

statistik talen 1 till 100 tid

VAD ÄR MATEMATIK?

En en viktig förutsättning för en framgångsrik matematikundervisning är att reflektera över frågan ovan: Vad är matematik? Det spontana svaret för många, både barn och vuxna, är ”att räkna”. Ofta nämns de fyra räknesätten, mer sällan nämns arbetet med mönster, symmetri, mätning och andra viktiga delar i matematiken. Det är viktigt att redan från början ge barnen, och deras föräldrar, en vidare syn på matematik och ett sätt att göra det är att återkommande visa på matematikens olika delar. Utifrån detta har vi valt att inleda elevboken med fyra sidor som både ska hjälpa eleverna att lära känna bokens fyra huvudpersoner och att få syn på olika delar av matematikämnet. Vi föreslår att ni använder fyra lektionstillfällen för att lyfta de olika aspekterna av matematik och att du som pedagog betonar att allt detta är matematik!

Pratbubblan som finns på bilden betyder att det är en muntlig uppgift. Använd dig gärna av EPA-modellen. Låt eleverna först fundera enskilt en stund över vilka mönster de ser och sedan diskutera i par, därefter lyfts alla elevernas tankar i gruppen.

Mönster

Mönster är en viktig del av matematiken. Det kan handla om mönster i färg och form, mönster kan vara upprepande, växande eller minskande. Det finns också talmönster, det kan vara mönster med en konstant skillnad, till exempel tvåhopp, eller mer avancerade talmönster där skillnaden mellan talen varierar på andra sätt. På den här sidan får vi möta Sara som bor i Gìron, eller Kiruna som staden heter på svenska. Sara är same och på bilden syns hon tillsammans med familjens två lapska vallhundar. Visa bilden, gärna på storbild, för eleverna och fråga vilka mönster de ser. Hjälp dem att sätta på sig sina ”matteglasögon” och verkligen leta efter detaljerna i bilden. Några exempel på mönster ni kan se på bilden:

• Gardinens färger: gul, grön, röd, gul, grön, röd…

• Placeringen av skidorna i snöhögen: gul, röd, grön, gul, röd, grön…

• Mönstret på Saras skidor: streck, streck, stjärna, streck, streck, stjärna…

• Stavarna på väggen: röd, röd, blå, blå, röd, röd, blå, blå…

• Istapparnas form: lång, mellan, kort, lång, mellan, kort…

• Lampornas färger : grön, gul, röd, röd, grön, gul, röd, röd…

• Muggar och bullar: mugg, bulle, mugg, bulle…

• Mönster på kläder och textilier: en rutig duk, mönstrade handskar, en rutig sjal, Gissis mössa…

När ni har letat efter mönster på bilden går ni vidare med att låta eleverna leta efter mönster i klassrummet, detta kan sedan utvidgas till att leta mönster på skolgården, i naturen och varför inte hemma? Lyft det som Gissis pratbubbla visar: Mönster är matematik.

Geometri

Geometri är en annan viktig del av matematiken och på den här sidan fokuserar vi på den delen av geometri som handlar om geometriska objekt, eller former. På bilden ser vi Axel som bor i Ystad. I famnen har Axel sin kanin. Axels rum är fullt av former. Använd EPA-modellen och låt eleverna leta efter former de ser på bilden. I den gemensamma diskussionen kan du lyfta skillnaden mellan de tvådimensionella och tredimensionella formerna. Visa till exempel en cirkel och en boll och be eleverna i par diskutera vad det finns för likheter och skillnader. Tänk på att fokus är att se och upptäcka att det finns olika former och att de likheter och skillnader mellan dessa, inte de formella namnen. Nedan ser du exempel på var formerna kan hittas på bilden:

• Cirkel (piltavlan, på överkastet, urtavlan)

• Kvadrat (de färgade kvadraterna på sidan av Rubiks kub)

• Rektangel (tapetmönstret, tavelramarna)

• Triangel (båtarnas segel, de olika fälten på draken)

• Fyrhörningar (draken)

• Klot (bollar, kulor, jordglob)

• Cylinder (jojo, tamburin)

• Kub (klossar, Rubiks kub)

• Rätblock (väskor, bok, ask)

• Pyramid (Rubiks pyramid, pyramidmodeller)

Efter att ni tillsammans letat efter former på bilden är det dags att låta eleverna utforska klassrummet, vilka former kan de se runt omkring sig? Berätta för eleverna att former är en del av matematiken.

Siffror och tal

Elin står och spelar flöjt i sitt rum hemma i Stockholm, bredvid henne sitter hennes katt. I Elins rum är det fullt av olika siffror och tal. Låt först eleverna titta en stund på bilden enskilt och låt dem sedan arbeta i par för att hitta de olika talen som finns på bilden, samla sedan ihop alla elevernas förslag. Prata om skillnaden mellan siffra och tal och dra gärna parallellen till bokstäver och ord. Alfabetet innehåller många bokstäver och av bokstäverna kan vi göra ord. En del ord innehåller en bokstav, andra ord innehåller många bokstäver. På samma sätt är det inom matematiken, vi har tio stycken siffror och av siffrorna kan vi göra tal. En del tal innehåller bara en siffra, andra tal innehåller många siffror.

Fundera gemensamt kring de siffror och tal som syns på bilden.

• Vilka siffror och tal ser ni på bilden?

• Varför står det 6 på ballongen?

• Vad tror ni ettan på flöjtboken betyder?

• Varför står det 100 på pusslet?

• Kan ni se fler ställen där talen handlar om antalet (som antalet pusselbitar)?

• Vad betyder det att det står en fyra på kalendern?

• Vad betyder siffrorna på klockans urtavla?

• Vad står det på vimplarna?

• Ser ni några siffror eller tal som bara är prydnad?

• Sagan heter Tusen och en natt, hur mycket är det?

• Är det någon skillnad om jag skriver talen med siffror eller ord?

Som ni märker finns det massor att diskutera kring tal och siffror och var vi använder dem. Att använda siffror

och tal är en självklar del av matematiken men ibland glömmer vi bort på hur många olika sätt vi kan använda dem, här är det viktigt att vi också uppmärksammar eleverna på alla dessa olika möjligheter. Efter att ni letat upp och diskuterat alla tal som syns på bilden är det dags att göra samma sak i klassrummet!

Mäta och jämföra

Vår fjärde huvudperson är Issam. Han är ute och leker med sin lillasyster Nasra. Issam älskar att cykla och bredvid honom står hans cykel. På den här bilden fokuserar vi på en annan del av geometri, nämligen mätning. Utifrån bilden får eleverna fundera över vad som kan mätas. Låt eleverna fundera enskilt och sedan i par innan ni diskuterar gemensamt. Vad betyder det att vi mäter något? Vi kan givetvis mäta med formella mätverktyg men vi kan också göra uppskattningar och jämförelser. I samband med mätning och jämförelser använder vi många matematiska begrepp som vi kallar för jämförelseord. Här är några exempel på vad vi kan mäta:

• Längd: Hur långa är pinnarna? Vilken är längst?

Vilken är kortast?

• Hur höga är träden? Vilket är högst? Vilket är lägst?

• Vikt: Hur mycket tror ni Nasra väger? Vilken hink är tyngst? Vilken är lättast?

• Volym: Hur mycket rymmer hinkarna? Vilken rymmer mest? Vilken rymmer minst? Vilken boll innehåller mest luft? Vilken innehåller minst luft?

• Tid: Vilken tid på dagen är det? Vad tror ni klockan är? Hur lång tid tar det att lyfta upp någon i luften?

• Vi kan också jämföra till exempel storlek, antal och ålder: Vilken sten är störst? Är det flest stubbar eller stenar? Vem är äldst på bilden? Vem är yngst?

Att förstå mätning som jämförelse är en viktig grundsten i det vidare arbetet, för att kunna beskriva sina jämförelser spelar jämförelseorden en mycket viktig roll. Samla olika jämförelseord när ni gemensamt diskuterar vad eleverna ser på bilden som ni kan mäta, låt dem sedan fortsätta med att leta efter saker i klassrummet som man kan mäta. Uppmana dem att förklara vad det är man kan mäta. Är det vikt? Längd? Volym?

På fjället 1

DIDAKTISKA KOMMENTARER

MÅL Mönster.

Det finns olika typer av mönster, det kan handla om till exempel mönster i färg, form och riktning, det kan också handla om talmönster. När vi arbetar med mönster handlar det om att kunna identifiera, kopiera, komplettera, fortsätta, beskriva och skapa mönster.

• Att identifiera mönster handlar om att upptäcka vilket det aktuella mönstret är. Den del av mönstret som upprepas kallar vi för mönsterdelen, denna del upprepas (loopas) ett antal gånger.

• Att kopiera mönstret innebär att lägga, rita eller måla ett likadant mönster som det mönster vi ser.

• Att komplettera mönster handlar om att fylla i saknade delar av mönstret.

• Att fortsätta mönster innebär att fortsätta det påbörjade mönstret på ett korrekt sätt. För att kunna göra detta måste eleven ha identifierat mönsterdelen.

• Att beskriva mönster betyder att eleven med ord eller symboler beskriver mönstret på ett sådant sätt att någon annan utifrån beskrivningen kan återskapa mönstret.

• Att skapa mönster handlar om att kunna lägga, rita eller måla ett mönster som innehåller en mönsterdel som upprepas (loopas).

För att kunna fortsätta ett mönster måste man identifiera mönsterdelen, alltså förstå vad det är som upprepas. För att stärka förståelsen av mönster kan bilder av mönster kopieras genom att läggas med konkret material. Ett annat sätt att stärka förståelsen av mönster är att säga mönstret högt. Vi använder oss då av ytterligare ett sinne som förstärker lärandet. I uppgifterna där eleverna ska fortsätta påbörjade mönster har vi medvetet valt att sluta mitt i en mönsterdel. Syftet är att ge dig som lärare möjligheten att upptäcka en vanlig missuppfattning, nämligen att uppgiften att fortsätta ett mönster handlar om att kopiera mönstret från början.

För oss är det viktigt att du som lärare är medveten om didaktiken bakom matematiken, därför har vi skrivit det vi kallar för didaktiska kommentarer till varje kapitel. I dessa beskriver vi den didaktik som hör samman med respektive mål, vi beskriver också vanliga missuppfattningar och saker som du som lärare bör vara extra uppmärksam på.

Se exempel:

Sara har uppfattat mönsterdelen och fortsätter mönstret korrekt.

Ante har inte fortsatt mönstret korrekt utan kopierat mönstret från början, detta innebär att det felaktigt kommer två blå vantar efter varandra.

MÅL Talen 1, 2 och 3.

I den grundläggande taluppfattningen introduceras begreppen tal, siffra och antal. Tal skrivs med en eller flera siffror. Talet 3 skrivs med en siffra (3), talet 10 skrivs med två siffror (1 och 0). Med hjälp av våra tio siffror (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9) kan vi skriva oändligt många tal. När vi räknar hur många föremål det finns i en mängd anger vi antalet föremål. Vi använder alltså siffersymbolerna både för att skriva ett tal och för att ange antal.

Varje tal har en bestämd plats i talraden. Inom matematiken använder vi begreppen grundtal och ordningstal. När vi i vardagligt tal använder begreppet tal är det oftast grundtal vi avser. Grundtalen anger antal medan ordningstalen anger placering. Vi kommer att introducera ordningstalen successivt och i det här kapitlet är det ordningstalen första, andra, tredje som introduceras. Tänk på att begreppen första och andra skiljer sig avsevärt från motsvarande räkneord (ett, två) medan tredje har en tydligare koppling till räkneordet (tre).

ett siffra tal talbild talrad talbild talbild

1 2 3 4 5

Tal kan visas med hjälp av talbilder. Vi har valt talbilder som vi vet är viktiga på olika sätt:

• Tärningsbilden: På tärningar placeras prickarna på ett sådant sätt att vi lätt kan avläsa antalet genom subitisering, dvs att avgöra antalet genom ett ögonkast utan att behöva räkna antalet prickar.

• Talblock: Talblock hjälper oss att avläsa antal på ett effektivt sätt, de visar dessutom en annan viktig aspekt hos talen då det är lätt att se om ett tal är udda eller jämnt.

• Fingrar: Att använda vår kropp för att visa antal är något som människan har använt sig av i alla tider. Det är också en anledning till varför talen fem och tio är viktiga i vår taluppfattning.

• Kulramen: På kulramen är femtalet markerat genom att de fem första kulorna har en färg (röd) och de efterföljande en färg (gul). På detta sätt kan även högre tal avläsas genom subitisering. Notera att det finns en koppling till våra fingrar, när vi visar talet 7 med våra fingrar visar vi en hel hand (fem fingrar) + två fingrar, på samma sätt visar kulramen fem röda och två gula kulor.

Taluppfattningen är grunden för all matematik. Gelman och Gallistel beskriver fem principer som bygger upp barns matematiska förståelse. (Gelman, R. &Galistel, C. (1978) The Childrens Understanding of Number. London: Harvard UP)

1� Abstraktionsprincipen: Förståelse för att man kan räkna antalet föremål i en avgränsad mängd föremål oavsett vilka föremål det är.

2� Ett-till-ett principen: Att kunna jämföra antalet föremål i två mängder genom att para ihop ett föremål i den ena mängden med ett föremål från den andra mängden.

3� Principen om godtycklig ordning: Förståelse för att antalet föremål är samma oavsett från vilket håll de räknas.

4� Principen om räkneordens ordning: Förståelse för att räkneorden har en viss förutbestämd ordning: ett, två, tre, fyra etc.

5� Antalsprincipen: Kunskap om att det sist räknade föremålet anger det totala antalet. Eleven räknar hur många stenar hen ser. Hen pekar på stenarna en efter en och räknar en, två, tre, fyra. Därefter svarar eleven att det är fyra stenar. För att kontrollera om eleven har förstått antalsprincipen kan man ställa frågan: Hur många stenar är det?

Om eleven svarar med att åter räkna från ett till fyra istället för att svara fyra direkt så kan det vara ett tecken på att hen ännu inte förstått antalsprincipen.

På senare tid har forskare uppmärksammat vikten av handskriftens betydelse för kunskapsinhämtandet, i detta ingår givetvis även att skriva siffror. Det är viktigt att redan från början öva eleverna i att forma siffrorna korrekt, det vill säga till exempel att skriva siffrorna uppifrån och ner. Givetvis har alla barn kommit olika långt i sin motoriska utveckling och här gäller det att ha fingertoppskänsla och avläsa vilka förväntningar vi kan ha på varje enskild elev. Samma sak gäller de elever som spegelvänder siffror, på sikt är målet att uppmärksamma eleven på detta och på ett lekfullt sätt få hen att börja vända siffrorna rätt. Det är svårare att lära om än att lära sig rätt från början!

� MÅL Lägesord.

Lägesord beskriver var ett objekt befinner sig, oftast i förhållande till något annat. Lägesorden är ofta förekommande i elevernas vardag, både hemma och i skolan, utnyttja detta och använd begreppen så ofta ni kan i olika sammanhang och uppmärksamma eleverna på dem. Extra viktigt är detta för elever med annat modersmål än svenska. För att eleverna ska få förståelse för lägesordens betydelse behöver de få öva dem i konkreta situationer. I aktivitetsbanken finns flera förslag på lämpliga aktiviteter.

MÅL Att jämföra storlek.

När vi jämför storlek använder vi oss av jämförelseord. De begrepp vi använder oss av är stor, större, störst respektive liten, mindre, minst. Vi kan också säga att föremål är lika stora. När vi jämför storlek så är det relativa begrepp. En stuga kan vara liten i jämförelse med en villa, samtidigt kan stugan vara stor jämfört med en hundkoja. Stugan kan alltså vara både liten och stor på samma gång, det beror på vad stugans storlek jämförs med. På samma sätt kan en bil vara liten och stor på samma gång, svaret beror på vad bilens storlek jämförs med. Detta kan ge upphov till intressanta diskussioner med eleverna.

När vi placerar saker i storleksordning placerar vi dem antingen från det minsta till det största (stigande ordning) eller från det största till det minsta (fallande ordning).

UPPDRAG OCH MINIUPPDRAG TILL KAPITEL 1

UPPDRAG

MÅL Mönster.

Skapa mönster

Uppdraget handlar om att kunna kopiera, fortsätta och skapa mönster. Läs mer om uppdraget på elevbokssidorna för uppdraget. Där kan du också se vilka olika lösningar bokens mattekompisar har gjort.

MINIUPPDRAG 2: Var är lämmel?

MÅL Lägesord.

Syfte: Befästa lägesorden.

I detta miniuppdrag kombineras träning på färg och lägesord genom att använda kort som visar färg, position och en lämmel som ska placeras ut på rätt ställe efter kompisens instruktioner. Elev 1 drar utan att visa sin kompis ett kort som visar färg och ett kort som visar lämmelns position med hjälp av ett kryss, på kortet är lägesordet också utskrivet. Elev 1 ska nu med ord beskriva vilken färg kompisen ska välja och var lämmel ska vara placerad. Elev 2 tar remsan med olikfärgade stenar och placerar lämmel på rätt plats vid rätt sten. Eleverna jämför sedan resultatet med de ursprungliga korten. De kort som har använts läggs åt sidan och eleverna byter sedan roll med varandra. För den som vill göra det ännu mer konkret kan klossar i motsvarande färg användas för att symbolisera stenarna, man kan också måla verkliga stenar i de aktuella färgerna och ersätta bilden på lämmeln med ett plastdjur.

Kopieringsunderlag: Instruktionskort, Var är lämmel?

MINIUPPDRAG 3: Från minst till störst!

MINIUPPDRAG 1: Hur många?

MÅL Talen 1, 2 och 3.

Syfte: Träna antalsuppfattning.

Med hjälp av dubbelsidiga talkort och plockisar tränas här elevernas antalsuppfattning. På framsidan av kortet står ett tal mellan 1 och 3. Elevernas uppgift är att ta fram rätt antal plockisar. Elev 1 drar ett talkort, säger talet och visar det för kompisen. Kompisen tar fram rätt antal plockisar. Eleverna vänder sedan på kortet och kontrollerar gemensamt att de tagit fram lika många plockisar som finns på bilden. I nästa steg ska de placera korten i ordning, från 1 och uppåt. Övningens syfte är att öva talen 1 till 3 men det finns talkort från 1 till 12 vilket gör att övningen kan byggas på och återanvändas när eleverna arbetar med högre tal, de kan också användas för att individualisera övningen så att de elever som behöver mer utmaning får detta.

Kopieringsunderlag: Instruktionskort, Hur många? Material: Plockisar.

MÅL Att jämföra storlek.

Syfte: Öva på att jämföra storlek.

I den här uppgiften handlar det om att placera saker i storleksordning utifrån deras verkliga storlek. Placera korten i en hög framför eleverna. Eleverna turas om att dra ett kort och placera det på rätt plats i storleksordning. På korten är alla föremål lika stora men barnens uppgift är att placera dem från minst till störst enligt deras verkliga storlek. Övningen kan förenklas genom att istället använda verkliga föremål.

Kopieringsunderlag: Instruktionskort, Från minst till störst.

AKTIVITETER

MÅL Mönster.

Bygg egna mönster

Syfte: Skapa och beskriva mönster.

Låt eleverna använda konkret material och bygga egna mönster. Bestäm hur många färger alternativt hur många olika typer av föremål eleverna ska använda, exempelvis klossar i tre färger eller två olika typer av föremål, som knappar och pennor. Låt eleverna arbeta i par och bygga ett mönster. Låt eleverna beskriva mönstret muntligt och/eller skriftligt eller med enkla symboler. Fråga eleverna vad som är mönsterdelen och hur många gånger denna loopas.

Material: Konkret material till exempel klossar, knappar eller pennor.

Här är några olika exempel på mönster byggda av det material som finns i klassrummet.

Bygg mitt mönster

Syfte: Att ge och följa entydiga instruktioner. Låt eleverna arbeta i par. Ge dem plockmaterial i flera färger och/eller former. Två till fyra färger brukar vara lagom. Placera eleverna så att de inte ser varandras mönster. Den första eleven bygger ett mönster och ska sedan beskriva detta muntligt eller med hjälp av symboler för kompisen som ska bygga ett likadant mönster. När det är klart jämför eleverna sina mönster och byter roller.

Material: Blandade föremål att bygga med till exempel klossar och plockisar.

Bygg mönster med

Syfte: Skapa mönster.

naturmaterial

Bygg egna, upprepande mönster, med hjälp av naturmaterial som kottar, stenar, löv och bär. Låt eleverna beskriva sina mönster muntligt, fråga om mönsterdelen och hur många gånger denna loopas (upprepas). Låt gärna eleverna rita eller fota av sina mönster. De kan även fortsätta på varandras mönster.

Material: Naturmaterial som löv, kottar eller stenar.

Fruktmönster

Syfte: Skapa mönster.

Om ni har en fruktstund under dagen kan frukterna skäras i delar och placeras i ett mönster, det kan t.ex. vara äppelklyfta, äppelklyfta, apelsinklyfta, äppelklyfta, äppelklyfta, apelsinklyfta etcetera. Använd de tillfällen som ges i vardagen till att upptäcka matematiken!

Girlang av kastanjer och löv

Syfte: Skapa mönster.

Precis som i aktiviteter där eleverna pärlar armband eller halsband med pärlor i mönster kan de göra girlanger av naturmaterial som till exempel löv och kastanjer. Använd en kraftig nål och tråd och skapa er egen girlang!

Material: Nål, tråd, löv, rönnbär, kastanjer.

Hör vi ihop, mönster?

Syfte: Skapa mönster.

Till denna kooperativa övning behövs ett antal kort som hör ihop på något sätt. Dessa kort finns som kopieringsunderlag.

Dela ut ett kort med mönster till varje elev och låt dem sedan röra sig i klassrummet för att hitta den som har kortet som fortsätter mönstret. De får inte visa sina kort för varandra utan ska enbart beskriva sitt mönster muntligt. När eleverna har hittat korten som hör ihop lägger de ihop sitt mönster så att de ser att det stämmer.

TIPS

Kopieringsunderlaget innehåller kort med både hela och avklippta mönsterdelar så du som lärare kan anpassa svårighetsgraden.

Arbeta vidare genom att låta eleverna rita egna mönster på remsor som du sedan klipper isär.

Kopieringsunderlag: Hör vi ihop, mönster?

Här får en pärm agera skärm mellan eleverna.

Karusellen, mönsterstaffet

Syfte: Skapa, identifiera och fortsätta mönster. Använd plockisar i olika färger. Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Be varje grupp ta fyra plockisar i minst två olika färger och placera dessa efter varandra. Eleverna har nu byggt den första mönsterdelen. Rotera sedan grupperna ett steg så att gruppen kommer till en mönsterdel som en annan grupp byggt.

Eleverna ska nu fortsätta det påbörjade mönstret genom att lägga en mönsterdel till, de kopierar alltså hela mönsterdelen. Rotera sedan ytterligare ett steg och fortsätt på samma vis tills eleverna är tillbaka till sitt eget mönster. Avsluta gärna med att låta eleverna rita av sitt mönster, beskriva det muntligt och räkna hur många gånger mönstret loopas. Material: Plockisar, t.ex. multilinks.

Komplettera mönster

Syfte: Identifiera och komplettera mönster. Bygg ett mönster av till exempel klossar eller andra plockisar. Dölj, eller ta bort, några av plockisarna och be eleverna säga vad som saknas. Kontrollera sedan. Övningen kan göras av eleverna i par. Material: Plockisar.

Vad saknas för att göra mönstret komplett?

Mönster i samlingen

Syfte: Identifiera och fortsätta mönster.

Använd eleverna i gruppen till att skapa ett mönster. Det kan till exempel vara att vartannat barn sitter och vartannat står, att var tredje elev har händerna på huvudet eller ett mönster där den första sitter, den andra sitter på huk och den tredje sitter på knäna och att detta sedan upprepas. Skapa mönstret tillsammans med barnen genom att ge instruktioner muntligt och låt barnen hjälpa dig med vad nästa person ska göra.

Kolla mönstret tillsammans och säg det muntligt så att eleverna hör mönstret. Diskutera mönsterdelen (vad är det som upprepas?). Kolla hur många gånger mönstret loopas (upprepas). Överför gärna till symboler och rita mönstret.

Pärla mönsterarmband

Syfte: Träna mönster.

Låt eleverna pärla armband. Bestäm hur många färger de får använda och låt eleverna först rita sitt mönster innan de ska pärla det på ett armband eller halsband. Alternativt kan eleverna först pärla armbandet för att sedan rita av mönsterdelen. Oavsett i vilken ordning eleverna gör dessa två delar så är det viktigt att armbandet ska innehålla ett upprepande mönster. Material: Resårband, pärlor.

Skomönster

Syfte: Skapa mönster.

Allt som finns runt oss kan användas till att skapa mönster, ni kan till exempel använda era skor och sätta varannan sko framåt och varannan bakåt, eller två framåt, en bakåt, två framåt, en bakåt. Ta bort några skor i mönstret och be eleverna komplettera mönstret så att det blir helt igen. För att kunna komplettera ett mönster krävs att de kan identifiera hur mönstret är uppbyggt. Uppgiften går att variera på olika sätt genom att använda olika föremål.

MÅL Talen 1, 2 och 3.

Bulleribock

Syfte: Träna taluppfattning.

Bulleribock är en en gammal lek. I gissningsleken arbetar barnen i par. Den ena eleven står bakom ryggen på den andra och trummar med händerna på kompisens rygg och säger ramsan:

Bulleri, bulleri bock. Hur många horn står opp?

Vid det sista ordet i ramsan sätter eleven valfritt antal fingrar i ryggen på kompisen som ska försöka känna efter hur många fingrar det är. Kompisen gissar och den första personen fortsätter ramsan:

Två* du sa, tre** det var. Bulleri, bulleri bock! Eleverna byter sedan roller och upprepar övningen. * Talet kompisen gissade på. ** Det rätta talet.

Fixa talraden 1

Syfte: Befästa talraden.

I denna aktivitet använder vi oss av talkort. Låt eleverna arbeta i par. Ge eleverna talkort i valfritt talområde och be dem lägga talen i ordning. Variation: Blanda talkorten och placera dem med baksidan upp i en hög. Eleverna turas om att dra ett kort och placera det rätt i förhållande till övriga talkort, i den här versionen utgår eleverna från de kort som redan är lagda och bygger på talraden efter hand. Du kan också

dela ut ett kort till varje elev och låta eleverna i tur och ordning placera ut sitt kort på talraden.

Kopieringsunderlag: Talkort.

Hur många är det i påsen?

Syfte: Träna antalsuppfattning.

Lägg ner ett antal plockisar i en tygpåse. Låt eleverna känna hur många föremål det är i påsen. Kontrollera sedan tillsammans.

Material: Påse, valfritt antal föremål.

Hör vi ihop, talbilder?

Syfte: Stärka taluppfattningen.

Denna övning kan användas på olika innehåll men här använder vi den för att träna taluppfattningen. Till denna kooperativa övning behövs ett antal kort som hör ihop på något sätt. Välj ut ett antal tal som du vill arbeta med. Gör kort som visar detta tal på olika sätt.

Exempel: Använd talen 1 till 6. Gör kort som visar talet skrivet med siffror, talet på kulramen, talet som tärningsbild, talet som talblock, talet med fingrar och talet med lösa föremål, det finns alltså sex kort som hör till varje tal. Det finns färdiga kort som kopieringsunderlag.

Dela ut ett kort till varje elev och låt dem titta på det enskilt. De får sedan visa kortet men bara för den som sitter närmast och beskriva vad de har på sitt kort. Nu är det dags att gå runt i klassrummet med uppdraget att hitta de som hör till samma grupp. För att kunna göra detta ska de muntligt beskriva vad de ser på sitt kort, de får inte visa kortet för sina kompisar. När alla grupper har hittat varandra ska eleverna försöka komma fram till varför just de hör ihop (i det här exemplet är den gemensamma nämnaren att deras kort visar samma tal). Gå sedan igenom gemensamt vad de olika grupperna kommit fram till och visa gärna de kort som hör ihop.

Kopieringsunderlag: Talbilder 1-10, Talkort 0 till 10, Talbildsmemory, Kulramsbilder 1-10, Tärningsbilder

Kloka pennan, forma siffror

Syfte: Öva på att forma siffrorna. I denna kooperativa övning arbetar eleverna i par. Eleverna ska turas om att vara den som är coach och berättar vad den andra ska göra och att vara den som skriver ner det som coachen förklarar. Namnet kloka pennan syftar på att pennan blir klok eftersom kompisen styr vad pennan ska göra. Eleverna turas om att ha dessa bägge roller. Eleven som är coach slår en

tärning och säger vilket tal tärningen visar och ber den som håller i pennan att skriva det talet. Hen berättar också hur siffran ska formas, var ska kompisen börja? Åt vilket håll ska siffran skrivas? Använd en miniwhiteboard eller papper för att forma siffrorna. Material: Tärning (använd olika tärningar för att individanpassa övningen), whiteboard och whiteboardpenna, alternativt papper och färgpennor.

Packa ryggsäckarna

Syfte: Träna ordningstal och antal.

I denna övning använder ni kopieringsunderlaget med de numrerade ryggsäckarna. Eleverna arbetar i par och placerar bilderna i ordning. Den första eleven bestämmer vilken ryggsäck som ska packas. Uppmuntra eleverna att använda begreppen den första, andra respektive tredje ryggsäcken. Den andra eleven slår sedan tärningen och tar lika många plockisar som tärningen visar. Plockisarna placeras på ryggsäcken och eleverna byter sedan roller.

Kopieringsunderlag: Packa ryggsäckarna

Sifferträning i sanden

Syfte: Att träna sifferskrivning

Låt eleverna träna på att forma siffrorna genom att skriva med en pinne i sanden. Placera gärna motsvarande antal föremål intill talet. Ni kan också träna med vattenfärg i snön eller på whiteboardtavlor.

Material: Sand, pinne, vattenfärg, whiteboardtavla, whiteboardpenna.

Siffran tre med tre stenar intill.

Stå i led

Syfte: Träna ordningstalen

Ställ ett antal elever i rad efter varandra. Anpassa antalet efter det talområde ni jobbar med. Ställ frågor till övriga elever i klassen: Vem står först? Vem står på tredje plats? Vem står på åttonde plats?

Talbana

Syfte: Stärka taluppfattningen. Bygg en talbana. Bestäm vilket tal ni ska arbeta med. Eleverna ska utföra varje aktivitet lika många gånger som talet du bestämt. Nedan följer några exempel på aktiviteter i en talbana. Välj ut ett antal av de föreslagna aktiviteterna och låt barnen genomföra banan. När ni arbetar med nästa tal kan du låta några aktiviteter vara samma men också byta ut eller lägga till någon aktivitet. Längre ned på sidan hittar du ett exempel på hur en talbana för talet tre skulle kunna se ut.

• Hoppa i rockringar

• Slalombana med koner

• Pinnar att hoppa över

• Studsa en boll

• Hoppa hopprep

• Kasta boll

• Hoppa jämfota hopp

• Ta elefantkliv

• Ta myrsteg

• Hoppa grodhopp

• Klappa händer

• Hämta och organisera rätt antal föremål

• Gå siffran

• Skriva siffran i sanden

Så här skulle du kunna bygga en talbana för talet tre: lägg ut tre rockringar som barnen ska hoppa i, ställ ut tre koner som barnen ska springa slalom mellan, lägg fram tre pinnar som eleverna ska hoppa över och en boll som de ska studsa tre gånger. Låt eleverna räkna till tre för varje del av banan. Avslutningsvis kan eleverna få i uppgift att hämta tre saker som de ska placera så att det är lätt att se att det är tre föremål. Ni kan även träna att ”gå” en trea och att skriva treor i sanden så att eleverna får använda sig av alla sina sinnen för att skaffa sig en uppfattning om det tal ni arbetar med.

Material: Se förslag ovan.

MÅL Lägesord.

Begreppsordlista

Syfte: Stärka begreppskunskapen

Börja samla de olika begrepp som ni stöter på inom matematiken, här fokuserar ni på lägesorden men bygg sedan på med begrepp från matematikens olika områden. Samla dem digitalt eller analogt. Ordna orden utifrån olika delar av matematiken. Sätt upp orden så att eleverna kan se dem. Uppmana eleverna att vara ordletare och hitta nya ord som hör ihop med matematiken. Komplettera ordlistan med bilder som finns i slutet av varje kapitel i elevboken.

Följ uppmaningen!

Syfte: Träna lägesorden.

För att konkret öva lägesorden kan du be eleverna att ta fram sin mattebok och en penna eller annat föremål. Ge eleverna utmaningar som de ska följa:

• Lägg pennan på boken!

• Lägg pennan under boken!

• Lägg pennan bakom boken!

• Lägg pennan bredvid boken!

• Lägg pennan framför boken!

• Lägg pennan i boken!

En lite mer livlig version av denna övning är att låta en elev utföra utmaningarna genom att placera sig rätt i förhållande till ett bord. Exempel på uppmaningar:

• Sätt dig på bordet!

• Lägg dig under bordet!

• Ställ dig framför bordet!

• Ställ dig bredvid bordet!

Hinderbana

Syfte: Träna lägesord.

I den här utomhusaktiviteten ska eleverna följa uppmaningar. Du kan ge uppmaningarna till gruppen som helhet men du kan också låta eleverna arbeta i par och hitta på uppmaningar till varandra. Exempel på uppmaningar:

• Gå under repet!

• Hoppa över pinnen!

• Kryp genom rockringen!

• Spring mellan träden!

Material: Se förslag ovan.

PingPong-prat, lägesord

Syfte: Träna lägesord.

I pingpong-prat studsar eleverna ord eller meningar mellan varandra. Dela in eleverna i par. Förklara att eleverna ska säga korta meningar om var saker i klassrummet är. Till exempel säger elev 1 Klockan sitter på väggen. Elev 2 säger Färgpennorna står i burken När du säger åt eleverna att börja ska de studsa meningar mellan varandra tills tiden är slut.

Var ska kotten ligga?

Syfte: Träna lägesord.

Rita ett rutsystem med 5 · 5 rutor med gatukrita eller i sanden, be barnen hämta var sitt naturföremål. Ge instruktioner på var sakerna ska ligga, använd begrepp som under, över, mellan, nederst, överst, ovanför, första rutan på andra raden och så vidare.

Material: Gatukrita, valfria föremål.

Med en vanlig gatukrita är det enkelt att rita rutsystem i naturen.

MÅL Att jämföra storlek.

Från minst till störst

Syfte: Jämföra storlek.

Eleverna arbetar tillsammans i par. Be varje elevpar hämta fem saker och sedan placera dessa i storleksordning. Ställ frågor som: Vilken är störst? Vilken är minst? Vilken är näst störst? Låt sedan eleverna arbeta i grupper om fyra, de bägge paren lägger då samman sina tio föremål och storleksordnar dessa.

Storleksordna verkliga föremål

Syfte: Jämföra storlek.

Ta fram valfritt antal föremål i olika storlek. Låt eleverna placera föremålen i storleksordning från minst till störst. Ställ sedan frågor som Vilken är minst?

Vilken är störst? Vilken är näst störst? Peka på någon som är större än x (säg ett föremål). Eleverna kan sedan göra övningen i par med valfritt antal föremål. Denna övning passar att göra såväl inomhus som utomhus.

Uppmaningar storlek

Syfte: Befästa begrepp kopplade till storlek.

I den här övningen handlar det om storlek. Låt eleverna arbeta i par. Inled med att ge dem uppmaningen Hämta något som är lika stort som en hand. Fortsätt sedan med uppmaningar som:

• Hämta något större!

• Hämta något mindre!

• Hämta något som är lika stort!

• Hämta något som är större än a och mindre än b! (utgå från föremål som eleverna hämtat)

MÅL

• Att upptäcka, kopiera, beskriva och fortsätta mönster.

• Att arbeta med talen 1, 2 och 3, skriva talen och kunna avläsa antal.

• Att använda lägesord.

• Att jämföra storlek och använda begrepp som hör samman med detta.

BEGREPP

Mönster: mönster

Taluppfattning: siffra, antal, tal, lika många, ett, två, tre, första, andra, tredje

Lägesord: på, bakom, framför, under, bredvid, mellan, ovanför, bredvid, översta, nedersta, mitten

Jämförelseord, storlek: storlek, stor, större, störst, liten, mindre, minst, storleksordning

Övriga begrepp: beskriv, fortsätt, saknas, måla lika, dra streck

Det första kapitlets tema är På fjället. Vi befinner oss i Sápmis fjällvärld. I kapitlet får vi lära känna Sara, hennes lillebror Nils, lillasyster Marge och deras mamma Márja och pappa Anders. Sara och hennes familj bor i Kiruna, eller Giron som är det samiska namnet.

På samtalsbilden är hela familjen på vandring på fjället. På bilden syns också familjens två lapska vallhundar och många av fjällandskapets djur såsom ren, kungsörn, fjällripa, fjällräv och lämmel. Bilden fungerar som ett samtalsunderlag och med hjälp av de tillhörande frågorna lyfts matematiska tankar. Frågorna fokuserar framför allt på de mål som är aktuella i kapitlet men tanken är också att de ska hjälpa eleverna att lära känna bokens huvudpersoner.

Du hittar samtalsbilden med tillhörande frågor i det digitala lärarmaterialet. Där finns även berättelserna som hör till samtalsbilden inlästa .

1� Var tror ni att Sara och hennes familj är? De är i fjällen.

2� Kan ni hitta Gissi? Gissi är katten som springer upp för fjället i högra delen av bilden.

3� Hur många örnar kan ni se på himlen? Två

4� Hur många kåsor ligger mellan Saras mamma och pappa? Tre.

5� Hur många hundar är det på bilden? Två.

6� Hur många barn är det på bilden? Tre

7� Hur gamla tror ni att de är? Sara är 6 år, Nils 4 år och Marge 1 år.

8� Hur många vuxna är det på bilden? Två (mamma Márja och pappa Anders).

9� Vilka djur kan ni se på bilden? Renar, örnar, räv, fjällripor, fjällämlar, fjällräv, lapska vallhundar, katt (katten Gissi, Gissi betyder katt på nordsamiska).

10� Vilka djur finns det flest av? Renar och lämlar (fem st).

11� Vilka djur finns det bara en av? Fjällräv (och katt).

12� Vilka djur finns det två av? Hundar, örnar.

13� Vilka djur finns det tre av? Fjällripor.

14� Ser ni några mönster på bilden? T.ex. på kläder, nyckelband och vantar, det finns också mönster som barnen lagt med naturföremål.

15� Sara och hennes lillebror Nils har lagt mönster med bär, löv och stenar. Kan ni beskriva det översta mönstret? Sten, sten, lingon, sten, sten, lingon…

16� Sara och Nils vill fortsätta mönstret. Vad ska de lägga nu för att mönstret ska fortsätta? Sten.

17� Kan ni beskriva mönstret i mitten? Två löv, två blåbär, två löv, två blåbär…

18� Vad ska Sara och Nils lägga nu för att mönstret ska fortsätta? Blåbär.

19� Kan ni beskriva mönstret längst ner? Hjortron, löv, blåbär, hjortron, löv, blåbär…

20� Vad ska Sara och Nils lägga nu för att mönstret ska fortsätta? Blåbär.

21� Var är fjällriporna? Till exempel bakom barnen, framför stenarna, bredvid björken, på gräset och på stenen. Uppmuntra flera beskrivningar av var de är!

22� Var ligger hunden som är svart och vit? Till exempel bakom Nils, mellan Nils och Márja (mamma).

23� Var står ryggsäcken? Till exempel bredvid Sara, till höger om termosen.

24� Vilken fjällämmel är minst? Den som går på andra plats i ledet.

25� I nederkanten av bilden, bredvid den ensamma fjällämmeln, ligger det tre stenar nära varandra. Vilken av stenarna är störst? Den grå stenen.

26� Vilken av stenarna är minst? Den lilla bruna.

LÄRANDEMÅL

Mönster�

• Att kunna lyssna och lägga ett mönster som beskrivs och avbilda detta.

• Att skapa ett eget mönster och beskriva detta.

BEGREPP

Mönster, beskriv

ARBETSGÅNG

När eleverna arbetar med uppdragen är samarbetet och det matematiska samtalet viktiga delar. Tanken är att det ska vara en praktisk aktivitet som hjälper eleverna att upptäcka matematiken, i det här fallet hur mönster är uppbyggda. Det finns plats för eleverna att dokumentera sina mönster i boken men här kan du som lärare individualisera arbetet genom att en del elever enbart skapar ett mönster med konkret material medan andra även ritar av sina mönster.

På de inledande sidorna kan du läsa mer om tanken med uppdragen och hur ni kan använda dessa i undervisningen.

Fråga eleverna vad de tänker på när de hör ordet mönster. Samla deras tankar kring vad mönster kan vara. I sin omgivning har eleverna ofta olika typer av mönster, det kan till exempel vara mönster på kläder, tapeter eller bollar. Det kan också vara mönster som skapas med hjälp av olika föremål som placeras i en viss, bestämd ordning. Förklara att mönster är matematik och när vi jobbar med mönster i matte så handlar det om något som upprepar sig, eller med programmeringstermer, loopas.

Det är nu dags för eleverna att få sitt första uppdrag från Gissi. Samla eleverna och visa dem uppdraget, antingen i form av kopieringsunderlaget eller digitalt. För att bygga förståelse för begreppet mönster inleder vi uppdraget med en gemensam uppgift. Till denna uppgift behöver eleverna konkret material, i form av plockisar i två färger, att arbeta med. I bokens exempel är det bruna och röda klossar men det går även bra att använda två andra färger, dock är det bra om alla elever använder samma färger. Låt gärna eleverna arbeta i par. Varje elevpar behöver minst åtta plockisar i en färg och fyra i den andra.

Beskriv ett mönster med fokus på varierande färg och låt samtidigt eleverna lägga mönstret: Brun, brun, röd, brun, brun, röd, brun, brun, röd, brun, brun, röd.

Fortsätt med att ställa frågor som:

• Vilken färg kommer sedan? Hur vet du det?

• Kan du beskriva mönstret för din kompis?

• Hur vet vi att det är ett mönster?

• Hur många gånger loopas (upprepas) mönsterdelen?

Låt eleverna jämföra sina mönster med varandra. Om ni har använt olika material kan ni prata om vad som är lika och vad som är olika. Uppmana sedan eleverna att måla av mönstret de lagt i elevboken.

Nu är det dags för den verkliga utmaningen, att skapa ett eget mönster! I uppdraget ska eleverna lägga ett eget mönster, här kan de gärna ha tillgång till plockisar i fler färger och former. När eleverna har lagt ett eget mönster ska de rita av det för att sedan beskriva sitt mönster för en kompis.

Uppföljning av uppdraget

I kopieringsunderlaget hittar du de mönster som bokens fyra huvudpersoner Sara, Issam, Elin och Axel har skapat. Dessa är exempel på mönster med olika svårighetsgrad. Kopiera upp dessa mönster och dela ut dem till elevparen. Låt eleverna beskriva mönstret muntligt, fortsätta mönstret och sedan kopiera det genom att lägga samma mönster med andra föremål och rita av det nya mönstret. Som ytterligare en utmaning kan du uppmuntra dem att hitta mönsterdelen och ringa in denna.

De mönster som bokens huvudpersoner har gjort är av varierande svårighetsgrad både då det gäller antalet, färg, form, längd på mönsterdel och typ av upprepning.

kan du individualisera uppföljningen genom att antingen enbart fokusera på hur färgerna upprepar sig eller genom att även ta med de olika geometriska objekten kvadrat och cirkel.

Axel har gjort det enklaste mönstret. Hans mönster innehåller två färger, varannan kloss är gul och varannan är blå. Varje mönsterdel består av två klossar.

Issams mönster innehåller tre färger men till skillnad från Saras mönster så är det inte en kloss av varje färg i mönsterdelen, här består istället mönsterdelen av fyra klossar, två orange, en blå och en vit vilket gör mönstret lite mer utmanande än Saras mönster om vi fokuserar på färgerna, däremot är det lite enklare ur en annan aspekt eftersom alla klossar har samma form.

Elins lösning visar på ännu ett sätt att skapa ett mönster. Precis som Sara och Issam använder hon tre färger men här är mönsterdelen betydligt längre. Varje mönsterdel består här av sex figurer och i denna mönsterdel återkommer den röda spelpjäsen på två olika ställen, först följs den av två gula spelpjäser och sedan av två blå spelpjäser.

TIPS

De mönster som dina egna elever har skapat kan givetvis användas på samma sätt. Fota av och skriv ut de mönster eleverna lagt, eller kopiera deras avbildningar av mönstret. Låt sedan klasskompisarna fortsätta på mönstret, beskriva och kopiera det med annat material.

Saras mönster är lite mer avancerat än Axels mönster, hennes mönster har tre färger, varje mönsterdel består av en blå, en gul och en röd figur. Mönstret upprepar sig så att färgerna återkommer på var tredje figur, mönsterdelen består alltså av tre figurer. Saras mönster innehåller även en annan aspekt, i Saras mönster är de blåa och gula figurerna kvadrater medan de röda är cirklar. Med hjälp av Saras mönster

MATERIAL

Plockisar i två färger, till exempel klossar, kapsyler, knappar, pennor eller annat konkret material som ni har tillgång till. Använd det ni har i klassrummet! Tänk på att alla elever bör använda samma färger eftersom uppgiften innehåller en gemensam instruktion. Varje elevpar behöver minst åtta plockisar i en färg och fyra i en annan.

KOPIERINGSUNDERLAG

• Uppdrag 1 Mönster uppföljning, elevlösningar

ARBETSGÅNG

RAMSA

Klapp, klapp, stamp, klapp, klapp, stamp, klapp, klapp, stamp, klapp, klapp, stamp …

Läs ramsan gemensamt samtidigt som ni gör det ni säger i ramsan, det vill säga ni klappar och stampar enligt ett mönster. Låt eleverna fundera över vilket mönster som finns i ramsan.

Efter ramsan fortsätter du med att ta fram ett exempel från uppdraget och rita av detta på tavlan eller visa på storbild. Du kan också påbörja ett annat mönster med hjälp av till exempel magneter i olika färger. Låt eleverna beskriva mönstret och tillsammans i par diskutera hur det ska fortsätta. För att stärka förståelsen kan bokens mönster också läggas med konkret material. Ett annat sätt att stärka förståelsen av mönster är att säga mönstret högt. Vi använder oss då av ytterligare ett sinne som förstärker lärandet.

Gå igenom elevbokens uppgifter med eleverna och låt dem arbeta med uppslaget. I en av övningarna ska eleverna färglägga Sápmis flagga. Den samiska flaggan har färgerna blått, rött, grönt och gult och används av samer i Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Färgerna är hämtade från den traditionella samiska kolten (dräkten) och symboliserar viktiga delar av det samiska livet: vatten (blått), eld, värme och kärlek (rött), solen (gult) samt växter och natur (grönt). Cirkeln symboliserar solen och månen.

Nivåanpassning

BAS

Lägg enkla, upprepande mönster med konkret material. Avsluta mönstret efter en hel mönsterdel. Beskriv mönstret med ord. Fråga eleverna vilken färg nästa kloss ska ha.

Fortsätt mönstret efter deras förslag. Säg mönstret: röd, röd, blå, röd, röd, blå, röd, röd, blå, röd… Fråga sedan eleverna vad som är mönsterdelen. Låt eleverna

LÄRANDEMÅL

Mönster

• Att fortsätta och komplettera mönster.

• Att måla lika.

BEGREPP

Mönster, fortsätt, saknas, måla lika

fundera en stund enskilt och låt dem sedan diskutera i par var mönsterdelen är. Markera varje mönsterdel till exempel genom att dela av med en penna eller ett snöre.

REPETITION

Bygg ett mönster med konkret material. Be eleverna beskriva mönstret. Plocka bort en eller flera klossar ur mönstret. Elevernas uppgift är att säga vilken färg de bortplockade klossarna har och komplettera mönstret så att det blir helt. Svårighetsgraden i denna uppgift beror givetvis på vilken mönsterdelen är och hur många klossar du plockar bort. När eleverna har förstått principen kan du direkt lägga mönster som eleverna ska komplettera.

UTMANING

Ge eleverna instruktioner som de ska följa. Du kan till exempel bestämma att de ska använda klossar i tre färger, att varje mönsterdel ska bestå av fyra klossar och att mönsterdelen ska upprepas (loopas) tre gånger. Du kan även låta eleverna ge varandra liknande instruktioner, alternativt kan de först bestämma hur många färger de ska ha i sitt mönster, därefter kan de använda en tärning som de slår två gånger. Det första kastet bestämmer hur lång varje mönsterdel ska vara, det andra kastet bestämmer hur många gånger mönstret ska upprepas.

AKTIVITETER

• Bygg egna mönster

• Bygg mitt mönster

• Bygg mönster med naturmaterial

• Fruktmönster

• Girlang av kastanjer och löv

• Hör vi ihop, mönster?

• Karusellen, mönsterstaffet

• Komplettera mönster

• Mönster i samlingen

• Pärla mönsterarmband

• Skomönster