Räven som lärde sig cykla
Bild och text: © Marcus-Gunnar Pettersson 2024
Utgiven av Lilla Piratförlaget AB Tryckt av Livonia Print, Lettland 2024
ISBN: 978-91-7813-572-1 www.lillapiratforlaget.se
Om man följer stigen genom skogen, över kullen, förbi diket, bäcken och snåret, så kommer man fram till udden.
Längst ute på udden ligger ett hus.
Och i det bor Räven.
På gårdsplanen och inne i huset ligger massor av saker som Räven har hittat lite varstans i skogen. Något som legat bakom en mossig sten, en grej som blivit kvar i ett dike, eller en bortglömd pryl i en slänt. Det känns fel att sakerna bara ligger där övergivna.
Räven sorterar allt han hittar efter olika egenskaper. Det kan vara efter längd, färg, vikt eller någon annat.
För om man tittar noga är det ganska fina saker.
På vägen till skogen går Räven förbi Kiosken. Där brukar dom andra djuren umgås och lata sig. Dom gillar inte att leta efter grejer i skogen.
– Hej Räven! säger dom andra djuren när dom får syn på Räven.
– Hej, svarar Räven. – Ska du till skogen? Räven nickar.
Räven brukar sätta sig och vila på en sten ibland. Därifrån kan han se hela sjön och ända ut till udden.
Det är ett lugnt liv och Räven känner sig ganska nöjd med sitt.
En morgon hör Räven ett hemskt gnissel utanför fönstret. Han får syn på ett tjockt moln av damm som närmar sig. Åh nej, vad är nu detta? tänker Räven.
– Tar vägen slut här, eller? säger en fågel.
– Ja, säger Räven.
– Har du något att dricka? frågar fågeln. Räven tycker att fågeln är lite påflugen.
– Vem är du? frågar Räven.
– Pelikanen. Vem är du själv?
– Jag är Räven, svarar Räven och sneglar på det som Pelikanen kommit åkande på.
– Hallå, hade du något att dricka? frågar Pelikanen.
Pelikanen sveper vattnet.
– Tack! Asså, vad fint du bor, säger Pelikanen, och kanske lite trångt!
Räven kan hålla med om det.
Plötsligt drar Pelikanen fram en bok ur sin väska.
– Kolla här! säger han och förklarar att det är bilder från platser runt om i världen som han har varit på. Räven tittar noga.
– Dom är tagna med min kamera! säger
Pelikanen och håller upp en apparat som ser ut som en liten låda. Pelikanen plockar också fram lappar, kvitton och små figurer.
– Det är souvenirer, förklarar Pelikanen, saker som man kan minnas genom.
Räven tittar på en bild av Pelikanen vid en strand. Det ser ganska härligt ut.
Nu vill jag se hur du bor! säger Pelikanen.
Knappt hinner Räven svara innan
Pelikanen börjar flaxa omkring som en virvelvind därinne. Räven vill egentligen säga åt Pelikanen att vara lite försiktig, men det gör han inte.
Längst ute på udden bor Räven.
Han lever ett stilla liv och samlar på fina saker han hittar i skogen.
Men en dag kommer Pelikanen cyklande.
Mötet väcker en ny tanke hos Räven:
Tänk om han skulle bygga en alldeles egen cykel!