9789178231201 by Smakprov Media AB

TINA NORDSTRÖM & JOSSE HAAMER VON HOFSTEN

åk

7-9 UNSK

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

FoE_HKK_omslag_195x260_W1.indd 4

2020-06-26 14:03

Hem- & konsumentkunskap med Tina & Josse

ISBN: 9789178231201 © 2020 Tina Nordström, Josse Haamer von Hofsten och Bonnierförlagen Lära Redaktion: Anna Granlund och Katarina Neiman Hedensjö Projektgrupp: Anna Granlund och Katarina Neiman Hedensjö Faktagranskning: Martina Jönsson, Sara Sjöstedt och Niklas Faethon Form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll, Makeable STHLM Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: BALTOprint, Litauen 2020

TINA NORDSTRÖM & JOSSE HAAMER VON HOFSTEN

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Förord och klampar in i ditt kök och i ditt huvud. Vi två träffades första gången under inspelningen av teveprogrammet ”Sveriges yngsta mästerkock”. Vi pratade så mycket om mat och matlagning att producenterna fick skrika ”BRYT!” åt oss. Det var där och då vi fick idén till att göra en hemoch konsumentkunskapsbok. I ett stort block skrev vi ner våra drömmar och önskemål om boken: att den ska stötta både dig och din lärare, innehålla allt om mat och om hur underbart kul det kan vara att laga den. Men också att boken ska handla om din hälsa, hur du tar hand om dig på bästa sätt, om allas vår miljö, om hur det är att ta hand om ett hem, pengar och konsumtion och om en massa annat. Vi hade en önskan om att vår bok skulle innehålla länkar till digitalt material, för dig och din lärare. Allt det här finns nu, i boken som du håller i din hand. För mig, Tina, är det ett riktigt hedersuppdrag att få ge ut denna bok, en kokboksförfattares dröm helt enkelt. För mig, Josse, som brinner för bra mat, hälsa och miljö i mitt yrke som hemoch konsumentkunskapslärare, är det samma stolta känsla. Mat innefattar så mycket mer än att bara tugga och svälja. Tänk bara på gemenskapen du kan nå via en måltid, eller hur enkelt det är att resa genom maten – många affärer är ju sprängfyllda med råvaror från hela världen. Tänk också på allt annat som rör dig, de val du gör och kan göra, för att du och vår miljö ska må så bra som möjligt. Denna bok är viktig – för den handlar om dig och din framtid. Nu kokar vi loss, häng med!

HÄR KOMMER VI, TINA OCH JOSSE,

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

Tina & Josse

Innehållsförteckning

INTRO

Balans Denna introduktionsdel betonar vikten av en balanserad livsstil – att sova, äta och träna bra samt att undvika alltför mycket stress. Att hitta ett lagom som fungerar för dig.

En balanserad livsstil.............................. 13 Träning och återhämtning...................... 14 Stress........................................................ 17 Om du mår dåligt.................................... 18 Sömn......................................................... 19 Frukost..................................................... 23 Lunch, mellanmål och middag............... 23 Balans i naturen....................................... 26 Balans i ekonomin................................... 26

Recept

V O

R P

K A

M S *

* *

* * *

En bra start................................... 12

Bananshake med kokos.......................... 15 Energibars................................................ 16 Hallonsmoothie med agavesirap.......... 16 Drickyoghurt med bär............................ 21 Drickyoghurt med choklad.................... 21 Våfflat pitabröd....................................... 22 Banana split med riven choklad............ 24 Calzone med salami................................ 25

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Läs av mig med din mobilkamera! Du hittar fler QR-koder inne i boken.

DEL 1

Levnadsvanor  Våra levnadsvanor påverkar hälsa, ekonomi och miljö. Den här delen av läromedlet belyser måltidens sociala och kulturella betydelse samt hur du kan göra välgrundade val för människa, miljö och framtid, i hushållet och utanför.

* * *

Variation balans och individuella behov................... 31

Samarbete och arbetsfördelning........................ 69

Sex näringsämnen i din kropp................ 31 Balanserad kost........................................ 33 Mat energi och näring............................. 34

Jämställdhet ............................................ 69

R P

Mer om näringsämnena..... 37 Kolhydrater............................................... 37 Fett............................................................ 38 Proteiner................................................... 39 Vitaminer.................................................. 41 Mineraler.................................................. 44 Vatten........................................................ 46 Hur din kropp tar upp näring................. 48 Individuella behov och val...................... 50 Tillsatser i livsmedel................................ 51

K A

M S *

* *

Måltiden och mattraditioner............................. 53

Måltiden................................................... 53 Gemenskap.............................................. 53 Vett och etikett........................................ 54 Mattraditioner.......................................... 56 Svensk mathistoria................................... 58 Svenska högtider..................................... 60 Andra svenska mattraditioner................ 61 Svenska landskapsrätter.......................... 63 Världens kök............................................. 64 Blå zoner................................................... 67 Framtidens mat........................................ 68

V O

Resurshushållning och smarta val........................... 70

Konsumera hållbart och smart............... 70 Vad menas med hållbar mat?................. 71 Konventionell och ekologisk odling...... 72 Äta efter säsong...................................... 75 Klimatzoner.............................................. 77 Transport.................................................. 78 Matsvinn eller matvinst........................... 78 Märkning av livsmedel och hushållsprodukter............................. 80 Avfallstrappan.......................................... 82

Städa och tvätta....................... 84 Schysst, snyggt och fräscht.................... 84 Städa kök.................................................. 85 Städa rummet.......................................... 87 Städa badrum.......................................... 87 Tvätta, torka, stryka................................. 89 Ta hand om din utsida............................. 93 Skadedjur................................................. 95 Kolla vad du kan om levnadsvanor........ 97

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

DEL 2

Mat och matlagning I dessa kapitel hittar du allt om mat, matlagning, råvaror och livsmedel. Hur du planerar, organiserar och utvärderar arbetet i ett kök. Kreativitet, kunnande och glädje är ledorden.

Matlagning.................................. 100

Behov och sammanhang...................... 100 Intryck och sinnen – mat ska smaka, dofta och kännas...................... 101

Olika livsmedel....................... 132

Hantera mat................................ 104 Hantering, tillagning och förvaring...... 104 Hygien.................................................... 105

Utrustning...................................... 107

M S *

Förberedelser och metoder.................................. 112

Planera och organisera din matlagning....................................... 112 Att välja livsmedel................................. 113 Förbereda ingredienser/råvaror........... 114 Matlagningsmetoder............................. 115 Metoder för konservering..................... 120 Bakning................................................... 123

* *

Vad gillar du?........................ 127 Att skapa en måltid............................... 127 Läsa recept................................... 128

Instruktioner och recept........................ 128 Utvärdera................................................ 130 Livsmedelssäkerhet............................... 131

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

Köksredskap........................................... 107 Säkerhet i köket..................................... 110

* * *

Vegetabiliska livsmedel......................... 133 Grönsaker............................................... 133 Rotfrukter................................................ 137 Baljväxter................................................ 138 Svamp..................................................... 139 Spannmål................................................ 140 Mandel, nötter och frön........................ 149 Kryddor och örter.................................. 150 Bär och frukt........................................... 151

Fisk och skaldjur.................... 153

Kött...................................................... 160 Nötkreatur.............................................. 161 Gris.......................................................... 162 Får........................................................... 162 Kyckling.................................................. 163 Kalkon..................................................... 165 Ren.......................................................... 165 Vilt........................................................... 165 Mejeri...................................................... 166 Ägg......................................................... 168 Matfett.................................................... 170 Drycker................................................... 171 Godis...................................................... 173 Kolla vad du kan om mat och matlagning.............................. 174

DEL 3

Recept Dags att laga mat! Här hittar du alla smarriga recept. De utgår från en mängd olika råvaror, med olika smaksättningar och olika tillagningsmetoder – vilken rätt blir din favorit?

Grönt och sånt.......................... 176

Potatis, potatis...................................... 187 - Hasselbackspotatis - Potatisgratäng -K rossad amandinepotatis med parmesan - Potatismos - Citron-vitlöksmos

Rackarns goda råkostsallader.............. 178 - Svensk kålrotssallad - Asiatisk morotssallad med ingefära - Broccoli med rädisor och pepparrot - Zucchini med rättika och mynta

Riviga ris................................................. 190 - Grundrecept ris - Marockoris

Coola kål................................................ 177 - Grönkålschips ”sweet & sour” - Ugnsrostad blomkål med bacon - Rödkål med chili, russin & granatäpple - Fransk kålsallad med druvor

M S *

* *

Balla bowls............................................. 182 - Bulgogibowl med stekt ägg - Misoramen med chitakesvamp Tomejto, tomato, tomater................... 183 - Rivna, frysta tomater - Ugnsbakade tomater - Tomatsås till pizzan

Rätter på råvaror som håller på att gå ut.................................. 185 - Enkel lasagne med påläggsmat -R ostad tomatsoppa på övermogna tomater - Blomkålspizza på halvrisig blomkål

V O

R P

K A

Billiga soppor......................................... 180 - Soppa på potatis och fetaost - Grön ärt- och palsternackssoppa - Morotssoppa med tomat och ingefära - Svampsoppa med brie

* * *

Basta, pasta!.......................................... 191 - Pasta bolognese - Pasta pomodoro Älska pizza............................................. 192 - Pizza verde - Klassisk pizzadeg (grund) - Calzone (överbakad) - Pizza bianca Pajiga pajer............................................ 194 - Tacopaj med champinjoner - Ostpaj med kummin Bönor & gryn......................................... 196 - Tabbouleh på matvete - Falafel med yoghurtdipp - Daal (kryddig linsgryta) Dippiga dippsåser & vinnande vinägrett............................ 198 ödbetsdipp med vita bönor -R (Mellanöstern) - Remouladdipp (Danmark) - Sötpotatisaioli (USA) - Gräddressing - Klassisk fransk vinägrett

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Ägg...................................................... 220 - Amerikansk omelett - Ugnspannkaka - Pochera ägg

Helmätt på halvfabrikat........................ 200 - Varm hummus med lime och silverlök - Snabba fisken med skaldjurssås - Tunnbrödswrap med korv och surkål - Soppa på burksparris med salami Matiga kompissnacks........................... 203 - Frittes dipp till majschips - Snabba quesadillas med broccoli och skinka - Vietnamesiska vårrullar med dipp

Asbra pannkakor................................... 222 - Pannkakor med brynt smör - Pannkakor med banan - Pannkakor med risgryn - Holländsk pannkaka

Bästa bröden.............................. 224 - Tekakor med sirap - Kardemummascones - Filmjölksbröd - Pippis fröknäcke - Tortillabröd

Fisk...................................................... 204

Snygga laxar.......................................... 204 - Lax i bit med ärtpesto - Laxburgare med kålsallad och vitlökskräm - Lax stroganoff - Lax sashimi med ingefära Finfina fiskgratänger............................. 209 - Fiskgratäng med torsk - Gratinerade spättafiléer

M S *

Fyra goda färser.................................... 211 - Köttfärslimpa med ajvar relish och bacon - Kebab med fänkålsyoghurt (Mellanöstern) - Kycklingsallad larb (Thailand) - Tinas köttbullar

* *

V O

R P

K A

Kött...................................................... 210

* * *

Gott och blandat..................... 228

Sylta & safta........................................... 229 - Apelsinmarmelad - Drottningsylt - Citronsaft - Äppelmos á la Josse Såser till glass........................................ 230 - Råcreme - Chokladsås - Hallonsås med brynt smör - Salt kolasås med lönnsirap

Världsgrisar med knorr......................... 215 - Asiatisk fläskkarré - Afrikansk fläskkarré

Bästa bärdesserterna............................ 232 - Jordgubbar med avokadokräm - Citronkrämsgratinerade björnbär - Marängsviss med choklad och blåbär - Rabarberkompott med chia

Fågel.................................................. 216 - Piccata på kycklingbröst med blomkål och äpple (Indien) - Fransk kycklinggryta - Tom ka gai-soppa (Thailand) - Hot wings (USA)

Hemmagjorda energidrycker.............. 235 - Äppelboost - Kaffedryck - Citron och ingefära

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Söta pajer............................................... 234 - Rabarber- och hallonpaj - Äppelkaka med havrefras

DEL 4

Privatekonomi & konsumtion Här finns kapitlen som handlar om din ekonomi – konsumtion, sparande, vilka frestelser och fallgropar som förekommer samt hur du hanterar dem. Här finns också användbara tips om rättigheter och skyldigheter.

Dina pengar................................ 238 Få ordning på ekonomin...................... 238 Spara....................................................... 239 Låna........................................................ 240 Budget.................................................... 241 Inkomster................................................ 242 Utgifter................................................... 245 Att hantera inkomster och utgifter...... 245 Handla på kredit.................................... 246 Avtal och abonnemang......................... 249

K A

* *

* * *

Skillnaden mellan reklam, information och nyheter....................... 256 Sveriges marknadsföringslag............... 260

V O

Rättigheter och skyldigheter................................. 261

R P

Arbete................................................ 251

M S *

Konsumentinformation och reklam.................................... 255

Konsumenträtt....................................... 261 Frivillig service från butiker................... 262 ARN......................................................... 264 Köp på internet – från ett företag........ 264 När du handlar från en privatperson... 267 Kolla vad du kan om privatekonomi och konsumtion............ 268

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Balans

Välkommen till startkapitlet! Här finns inspiration och tips om hur du kan tänka och vad du kan göra för att hitta en bra balans i livet. Det handlar om sömn, mat, träning, återhämtning och stress, det vill säga sådant som varje dag påverkar din kropp och din hjärna. Det är en bra introduktion till resten av boken, så läs den noga och fundera samtidigt – hur kan just du hitta din balans och ditt lagom?

… balanserad livsstil – vad är det?

R P

… viktigt med träning – viktigt med återhämtning … sömnens betydelse

K A

… stress och hur du kan minska den … balans i miljön … balans i ekonomin.

M S *

Obs! Missa inte att några riktigt goda recept gömmer sig redan i denna del.

* *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

Här får du läsa om:

En balanserad livsstil

För att få en bra balans i livet kan man tänka ”lagom”. När det till exempel gäller mat så handlar det om att äta varierat och varken för mycket eller för lite av något. Kroppen behöver helt enkelt lite av varje. Se till att få i dig olika slags maträtter utifrån den kost som funkar för dig. Kött (rött kött och chark) kan vara ett mindre bra val för hälsa och miljö. Vill du försöka äta mindre kött kan du prova baljväxter, det vill säga ärter, bönor och linser. Tycker du om kött så tänk på att i första hand välja kött som är kravmärkt, gärna närproducerat och som inte innehåller antibiotika. Äter du fisk är det bra att välja miljömärkt fisk som är fiskad eller odlad på ett schysst sätt. Välj frukt och grönt efter säsong och sådant som tål att lagras eller går att frysa in, så att du slipper slänga det. Tycker du att grönsaker är trist kan du prova att steka, woka eller koka dem, istället för att knapra dem råa. Tänk på att om du väljer att äta en vegetarisk kost så behöver du ersätta köttet, fågeln och fisken med något annat som innehåller de näringsämnen som finns där, nämligen proteiner och vissa mineraler och vitaminer. Bra vegetariska proteinkällor är bönor, linser, ärter, sojabönsprodukter, nötter och frön samt ost, ägg och mjölk. Vidare är det bra att ha lite koll på att du får i dig järn, som bland annat finns i kött. Gröna bladgrönsaker, äggula och torkad frukt, särskilt torkade aprikoser, innehåller mycket järn. Vare sig man är vegetarian eller inte är det klokt att äta något C-vitaminrikt till maten. Då blir det lättare för kroppen att ta upp järnet i maten. C-vitamin finns i de flesta grönsaker, frukter och bär.

* *

* * *

V O

R P

K A

M S *

BALANS Det börjar med balans. Att leva smart är att leva balanserat. Vad betyder det? Jo, att du ska hitta ditt sätt att må bra. Att du ska lära känna dig själv, både till kropp och själ, och kunna ta hand om dig själv på bästa möjliga vis, utifrån dina förutsättningar. Att vara schysst mot andra och att ta hänsyn till klimatet, djuren och miljön ingår självklart i att hitta balansen.

Det häftiga är att den mat som är mest hälsosam för oss människor ofta har lägre klimatpåverkan och alltså är ett miljösmart alternativ. Värt att tänka på!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Träning och återhämtning

DISKUTERA! • Vad betyder vardagsmotion för dig? • Vilka är dina billigaste träningstips?

Även när det gäller träning och återhämtning är det såklart viktigt att hitta balans. Din kropp mår som bäst när den får träna lagom – det vill säga när du blandar olika sorters träning, gärna både låg- och högintensiv. Genom att vila och återhämta dig ordentligt mellan aktiviteterna blir du stark och din kropp håller längre. Att träna ska vara lite jobbigt, mycket kul – och lagom är bäst

Bra tips!

Plugga in hörlurarna, snöra på dina skor och sätt på spellistan! 14

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

R P

K A

M S *

* *

Dina tankemässiga förmågor stärks av motion och träning. Du blir helt enkelt smartare och får lättare att lära. Rekommendationen från WHO är att röra på sig minst 60 minuter varje dag – gå, dansa, cykla, skutta, skejta, spela pingis (det kan vara i ett lugnt tempo, bara du rör på dig)! Du kan dela upp dina 60 minuter under en dag, men håll dig gärna till minst tio minuter långa intervaller. Forskning har visat att om man rör sig innan man pluggar blir kopplingarna mellan hjärncellerna bättre och man kommer ihåg saker bättre. Alltså: ut och gå eller jogga innan du pluggar till ett prov! Förutom den så kallade vardagsmotionen (varje dag-träningen) så kan du gärna träna lite hårdare någon eller några gånger i veckan och höja pulsen och svettas lite. Det finns massor av sporter och träningsformer att testa. Det viktiga är att du hittar något som känns kul för dig. Blanda gärna konditionsoch styrketräning. Du behöver inte köpa gymkort, utan mycket går att göra hemma, som armhävningar, situps, stå på huk med knäna i 90 graders vinkel och ryggen mot en vägg, ligga i plankan, jogga. Jogga kostar inte mycket, det enda du behöver är ett par löparskor. Försök att hitta en träningskompis: det blir både enklare att komma iväg och oftast roligare om man är två.

Du får bättre skydd mot stress när du tränar. Regelbunden motion och träning är även ett bra skydd mot att bli deprimerad. Under och efter träning utsöndrar din kropp endorfiner. Dessa har som uppgift att ge dig smärtlindring men också att ge dig en känsla av välmående och styrka. Genom fysisk aktivitet får du ökad kroppskontroll och kroppskännedom. Du lär helt enkelt känna din kropp och vad den klarar av. Det ger dig självkännedom och styrka. Att träna utomhus ger dig både dagsljus och frisk luft. Detta i sin tur hjälper dig att sova bättre.

TIPS! DIN KVART Ta en kvart om dagen då du är utan mobil, utan kompisar, utan annat som stör och bara är med dig själv. Det ger dig tid att samla tankarna, dagdrömma och få ny kraft – en sådan liten mikropaus kan göra underverk med ditt humör och din kreativitet. Se helt enkelt till att ha lite långtråkigt en stund varje dag.

* * *

Återhämtning

Återhämtningen är lika viktig som träningen. Är du en sådan som tränar väldigt mycket? Kom ihåg att du regelbundet måste låta din kropp få vila från träning och påfrestning. Den måste få chans att läka och samla ihop sig så att den klarar det som du utsätter den för. Ha inte för stora krav på dig själv om att allt ska vara perfekt och att du ska vara bäst. Sänk kraven! Lyssna på kroppen när den är trött och se till att ge den sömn och tid för att bara få vara. Och har du en infektion i kroppen så låt kroppen få vila och bli frisk innan du kör igång igen.

* *

M S *

Kakao gör din bananshake brun – och ännu godare!

V O

R P

K A

15 min

RECEPT TIPS! Den här shaken är ett supergott sätt att få i sig magnesium, som är en väldigt viktig mineral som påverkar flera av kroppens funktioner. Den är extra viktig om man tränar mycket.

Bananshake med kokos (2 glas) I N GR EDI EN SER 2 bananer 1 msk l infrö 2 tsk k akao 400 ml k okoksmjölk (i burk) eller 4 dl vanlig mjölk ½ krm mineralsalt GÖR SÅ HÄ R 1. L ägg alla ingredienser i en mixerkanna och mixa till en jämn, len smoothie. 2. Servera direkt!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Energibars (1 plåt) IN G R EDIE N S E R

GÖ R S Å H Ä R

250 g urkärnade dadlar 200 g solrosfrö 200 g pumpakärnor 2 msk honung 2 msk chiafrön 1 ½ msk kokosolja 1 tsk malen kanel eller nyponpulver ½ tsk vaniljpulver 1 ägg

1. Sätt ugnen på 160 grader. 2. H acka dadlarna superfint. Blanda med fröer i en bunke och tillsätt övriga ingredienser. 3. R ör runt till en grov smet och tryck ut massan i en klädd bakform. 4. Sätt in i ugnen i ca 45–50 minuter. 5. T a ut och låt svalna. Skär i önskad form och ät före eller efter träning eller bara som en nyttig eftermiddagsfika.

* * *

Hallonsmoothie med agavesirap och chiafrö (2 glas) I N G R EDIE N S E R

GÖ R S Å H ÄR

½ dl frysta hallon 2 1 skalad apelsin 1 msk chiafrö 1 msk agavesirap eller flytande honung 2 dl naturell kvarg

Lägg alla ingredienser i en mixerkanna och mixa till en slät smoothie. Detta blir veckans energi-boost för hela familjen!

R Innan jag P K ska träna A ...

V O

M S *

* *

Dessa bars kan du göra veckovis och de är helt nötfria. Du får i dig mängder av bra vitaminer. Bra för både muskler och minne! Chia betyder styrka – och det är precis vad det pyttelilla fröet innehåller, massor av styrka! Gör en trippel sats och förvara i kylen!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Stress

Stress är egentligen ett naturligt sätt för din kropp att göra sig beredd på en utmaning. Det som händer är att hjärnan skickar ut stressignaler som påverkar din kropp: hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Stress skärper dina sinnen och mobiliserar extra energi. Det kan vara bra om du behöver göra något snabbt, och det är inte farligt att uppleva stress då och då. Men det sliter på kroppen att vara i stressläge under en längre tid. Cellerna bryts ner och hjärnan påverkas. Det kan till slut bli svårt att ”stänga av” stressläget och varva ner. Människor som levde för väldigt länge sedan hade ett naturligt behov av att periodvis vara vaksamma för att kunna fly från faror. Nuförtiden är det oftare andra saker som sätter igång stress; mycket att göra i skolan, krav på hur du ska vara, för många aktiviteter eller för få (att ha för lite att göra kan också kännas stressande). Försök hitta din balans mellan skola och fritid, mellan att vara påkopplad och avkopplad, mellan aktivitet och vila, mellan socialt umgänge och ensamma stunder.

* *

M S *

• Du känner dig ledsen och ointresserad av vad som händer runtomkring dig. • Du är trött fast du sovit hela natten. • Du reagerar annorlunda på vardagliga händelser. • Du får fysiska symptom som ont i magen, huvudvärk, hjärtklappning och yrsel.

* * *

• Du glömmer bort saker och har svårt att koncentrera dig.

V O

R P

K A

CHECKLISTA Tecken på att du kan vara stressad på ett dåligt sätt:

Minska stressen med god studieteknik!

DISKUTERA! • Vad är skillnaden mellan stress och att ha mycket att göra (jäkt)? • Är stress alltid negativt? När kan stress vara bra? • En del skjuter upp allt till sista minuten och skapar därmed sin egen stress. Har du något bra förslag för att undvika att det blir så? • Vilka tips skulle du ge en stressad kompis?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Om du mår dåligt

CHECKLISTA Vad du kan göra för att komma ur negativ stress: • Erkänn för dig själv att du är stressad och berätta det för någon du litar på.

Högstadietiden och den ålder du befinner dig i nu är turbulent. Det händer massor med saker både med din kropp och med din hjärna. Det händer kanske också många saker runtomkring dig som känns jobbiga, eller så känns det som att det inte händer någonting alls och det kan också upplevas som jobbigt. Det kan också finnas situationer och omständigheter som kan få dig att må dåligt men som du inte själv kan rå på, då är det viktigt att ta hjälp av någon. Finns det ingen vän, familjemedlem eller någon på skolan du vill prata med så finns det andra vuxna som har som arbete att prata med ungdomar som har det svårt.

• Tänk efter: vad är det som stressar dig? Ta med allt, både roliga och tråkiga saker, och skriv ner det. • Försök att förändra det som stressar dig. Det kan ta tid, men ge det tid. Ibland kan du behöva prata med någon som hjälper dig att omprioritera och kanske välja bort vissa saker. • Tänk på att du inte behöver vara med överallt och göra allt. Se till att ta stunder då du bara kopplar av. Om du är stressad för att du har för lite att göra: • Vad tycker du är roligt att göra? Kan du göra mer av det?

* *

• Prova nya saker, sådant du aldrig gjort – du kanske hittar en ny hobby och nya vänner!

V O

mår psykiskt dåligt. Bup.se hjälper dig om du om vad som helst: Med BRIS kan du prata chatta. Ring 116 111, mejla eller

R P

K A

M S *

• Finns det någon förening eller klubb som du kan gå med i för att hitta flera som håller på med det du tycker är roligt?

* * *

d frågor om Snorkel.se hjälper dig me t och stress. nedstämdhet, oro, ånges 0-222 444 är en telefon Jourhavande kompis 02 under 25 år kan ringa jour dit unga människor om vad som helst. er om sex, hälsa och relation Umo.se är en webbplats för alla mellan 16–25 år.

Det är smart, och modigt att be om hjälp! Och glöm inte att du inte är ensam, det finns massor av människor som mår dåligt till och från.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sömn

Sömnen är central för vår hälsa. Du mår bättre när din sömn är i balans, så sov lagom mycket och gärna på regelbundna tider. Här behövs ingen större variation: sömnen fungerar faktiskt allra bäst av att ofta få vara densamma, och helst sammanhängande. Allt hänger ihop med sömnen. Minnet, koncentrationen, ämnesomsättningen och immunförsvaret påverkas av hur vi sover. Under sömnen bearbetas de intryck du har fått när du har varit vaken. Sömnen går i sömncykler. En sömncykel består av ca 100 minuter och en normal natts sömn innehåller ungefär 4–5 sömncykler. I den så kallade djupsömnen går kroppen in i sin djupaste återhämtningsfas då cellerna i kroppen repareras. Under djupsömnen återställs hjärnans hårddisk och det är också då som hjärnan går igenom det som du har lärt dig under dagen. Den andra typen av sömn kallas för drömsömn (REMsömn). Drömsömnen fungerar som en avdramatiseringsprocess för hjärnan. Det betyder att saker som kanske varit jobbiga under dagen bearbetas när du får sova. Forskarna tror att man drömmer för att man har stött på olika saker under dagen som bearbetas under natten. Att vända på dygnet kan störa de olika faserna i sömnen på ett dåligt sätt. För att få bra kvalitet på djupsömnen behöver du ha fått fysisk och mental aktivitet under dagen. Frisk luft och dagsljus hjälper också för god djupsömn. Stress, koffein, alkohol, nikotin och snabba kolhydrater som läsk, godis och energidrycker påverkar djupsömnen negativt.

M S *

* *

Varm vaniljmjölk med chiafrö (2 glas) I N GR EDI EN SER 6 dl mjölk eller havremjölk 2 krm vaniljpulver ¾ dl havregryn 1 msk chiafrö 1 msk honung

* * *

GÖR SÅ HÄ R

V O

R P

K A

RECEPTTIPS! Mjölk och chiafrö innehåller massor av zink som gör att du känner dig mer avslappnad och sover bättre.

1. V ärm upp mjölken med vanilj, havregryn, chiafrö och honung.

2. M ixa drycken i en kannmixer. Mixa den så grov eller slät du önskar. 3. H äll upp i kopp eller glas och servera ljummen.

Nat

ti, n atti

Mer om sömn!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

TIPS FÖR ATT SOVA GOTT!

Var ute en stund på dagen så att du får dagsljus.

V O

Undvik skärmar, till exempel smarta telefoner, läsplattor och datorer, minst en timme innan du ska gå och lägga dig, de gör dig nämligen pigg.

R P

Använd sängen endast som sovplats och undvik att göra läxor i den.

K A

Drick inte kaffe eller energidrycker sent på dagen. Koffeinet gör dig pigg.

M S *

Se till att rummet är mörkt och svalt när du ska sova.

* *

Lägg dig inte hungrig men inte heller för mätt. Skriv en att-göra-lista om du är stressad över att du ska glömma bort saker, så behöver du inte tänka på det när du sover.

Virvlar det av tankar precis när du går och lägger dig? Ha ett litet block på ditt sängbord och skriv ner allt innan du ska sova. Då avlastar du hjärnan och ger den lugn och ro. Har du svårt att somna? Ett knep kan vara att du först lägger dig på golvet bredvid din säng i fem minuter. Då blir din säng extra skön när du till slut får lägga dig i den.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

. . . e r a v o s u j Jag är en s t hinna med. förbereda för at an m te ås m nd segrare redan Ibla n innan är du en le äl kv r hä e d t även göra Om du fixar . Du kan så klar en ng sä ur p up p till dig. innan du stiger orgon, det är up m a m m sa em d

Drickyoghurt med bär

* * *

I N GR EDI EN SER

3 dl vaniljyoghurt eller havregurt med vanilj 1 ½ dl mjölk eller havremjölk 1 ½ dl–2 dl valfria bär (vi använde hallon)

* *

R P

K A

M S *

V O

Drickyoghurt med choklad I N GR EDI EN SER 3 dl filmjölk eller yoghurt 1 ½ dl mjölk eller havremjölk 1 ½ msk flytande honung 2 tsk kakao ½ tsk vaniljsocker GÖR SÅ HÄ R Mixa allt och häll upp i en ren flaska. Spara i kylen till nästa dag (eller lägg i väskan direkt, om du gjorde den på morgonen).

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

ÖVNING Vad är din favoritfrukost? Dela med er av era bästa tips och sammanställ klassens favoriter.

Snoozefrukost!

Våfflat pitabröd

Här kommer än nu ett frukosttip s som går att fö kvällen före, så rbereda du kan snooza nå gra minuter ex är trött på mor tra om du gonen. Gör mac korna på kvälle fram våffeljärnet n och ställ . På morgonen hasar du upp ur och sätter i kont sängen akten. Värm oc h våffla bröden smälter. Varm fr tills osten ukost är alltid en lyxfrukost!

IN G R EDIEN S E R 1 pitabröd med valfri fyllning

Fyllningar: - Salami, ajvar, ost och basilika - Skinka, keso, ost och spenat - Majonnäs, kalkon, senap, ost och ruccola - Philadelfiaost, jordnötssmör och banan

1. Dela pitabröden försiktigt med en kniv. Försök att hålla dem så hela som möjligt. 2. Lägg i den fyllning du valt. Här finns det inga rätt och fel. Ta det du tycker om. 3. Värm våffeljärnet och grilla mackan direkt på järnet i 5 minuter eller tills att du ser att osten smälter och brödet får ett fint våffelmönster.

M S *

* *

R P

K A

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

G Ö R S Å HÄ R

Älska fruk

ost!

Frukost

Ha en bra dag! Men först: frukost. För att starta kroppen efter nattens sömn behöver du ge den nytt bränsle i form av frukost. Att äta frukost gör det lättare för dig att fokusera. Ät gärna något som tar lite längre tid för kroppen att bryta ner: på så vis får du energi under en längre tid och du får en jämnare blodsockernivå. Bra frukostmat är till exempel gröt, ägg, nötter, mörkt bröd med mycket fibrer, yoghurt eller fil, frukt och grönsaker.

Lunch, mellanmål och middag

Förutom frukosten som behövs för att kicka igång dig och ditt system så vill din kropp gärna ha en jämn påfyllning av energi under dagen. Det betyder inte att du ska småäta hela tiden, tvärtom, det är faktiskt bra att hinna bli hungrig mellan måltiderna. Dock ska du gärna äta sådant som räcker länge i kroppen: protein, bra fett och det som kallas för långsamma kolhydrater. Fyra till fem måltider om dagen brukar passa de flesta, det vill säga frukost, lunch, mellanmål, middag och eventuellt ett kvällsmål (om du till exempel har tränat). Skollunchen

M S *

* * *

V O

R P

K A

TIPS! Har du svårt att hinna med frukosten? Har du dålig aptit på morgonen eller känner du dig illamående? Försök att dricka något och packa med dig frukosten för att äta på vägen till skolan eller under första rasten. Använd din fantasi – en macka, ett kokt ägg, några pannkakor, en banan eller något annat du gillar. Förbered frukosten kvällen innan så att det bara är att stoppa den i väskan innan du går hemifrån. Skriv en lapp och sätt på ytterdörren så glömmer du inte.

De flesta dagar i veckan är det skolans lunch som gäller för dig. Den är sammansatt så att du ska få i dig variationsrik mat varje dag. Plocka lite av allt så är du i mål! Serveras det något du inte gillar så är knäckebröd och ett glas mjölk mycket bättre än ingenting. Eller prova att mosa potatis med lite smör och salt eller ta rivna morötter med olja och salt.

* *

Glöm inte mellis

Efter en skoldag känner du dig kanske lite trött och grinig och sugen på något som snabbt ger dig energi, särskilt om du slarvat med lunchen. Istället för pommes frites i kiosken eller en kexchoklad på bussen så finns det alternativ som din kropp mår mycket bättre av och som gör din hjärna pigg igen fast det är eftermiddag, till exempel en grov smörgås, en fruktig smoothie eller vår bananasplit (se nästa sida).

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Banana split med riven choklad och bär (2 st) I N G R EDI E N S E R

GÖ R SÅ HÄ R

2 bananer 1 ½ dl naturell kvarg 1 ½ dl valfri müsli eller granola 30 g mörk choklad och färska bär till garnering

1. Skala och dela bananen mitt itu. 2. Lägg upp halvorna på en tallrik, klicka på kvarg och strössla på müsli/granola och bär. 3. Riv choklad över och servera.

V O

R P

K A

* * *

M S * r Nä * *kompisarna på mellis ... kommer hem

Middagen

Att äta middag tillsammans med andra och ha det trevligt runt bordet är faktiskt viktigt för att få balans i livet. Alla får en lugn stund och kan komma till tals. Att berätta om sin dag eller om något som hänt, skapar gemenskap och känns bra. Kanske du kan be att få ha en dag i veckan som din matdag hemma och göra lite extra trevligt omkring måltiden? Låt det gärna ta lite tid att äta då mättnadskänslan tar en stund. 24

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Något varmare och matigare? Calzone med salami (2 st) G Ö R S Å HÄR

I N GR EDI EN SER

1. Värm ugnen till 250 grader (sänk till 225 efter halva tiden).

1 pkt pizzadeg (eller se recept på sid 193) 1 dl färdig tomatsås (recept sid 184) 60 g ricottaost 100 g lagrad riven ost (spara ½ dl riven ost till garnering) 80 g salami (eller någon annan fyllning du gillar) 2 tsk olivolja 2 kvistar basilika eller 1 msk torkad basilika om du vill

2. Dela och forma degen till 2 pizzabottnar. 3. Bred ut ricotta med baksidan av en sked på halva delen av pizzan, lämna en liten kant av degen längst ut. 4. Fördela hälften av osten och salamin på de 2 pizzorna, ringla över lite olivolja och vik över degen. Stäng och nyp till kanterna ordentligt. (Om du har svartpeppar från kvarn blir det gott om du maler lite över pizzan innan du nyper ihop den.) 5. Bred på tomatsåsen på toppen av pizzan. Strö över resten av osten samt ringla över lite olivolja. 6. Baka pizzorna på plåtar med bakplåtspapper i mitten av ugnen i ca 15–20 min.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

Scanna här för fler bra tips kring detta recept!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Balans i naturen

DISKUTERA! • Vad handlar du i butik och vad handlar du på nätet? Varför? • Om du handlar via nätet, tänker du då på hur långt sakerna måste transporteras?

Det är inte bara du själv som mår bra av att hitta din balans. Även i naturen behövs det balans och den balansen kan du hjälpa till att påverka genom de val du gör. Att äta mat som det är säsong för och mat som producerats i närheten av dig och som framställs klimatsmart och hållbart hjälper till att upprätthålla naturens balans. Att minska mängden kött och istället välja vegetariskt hjälper också. Att gå eller cykla istället för att åka bil och att låna saker eller köpa begagnat istället för nytt kan också vara sätt att agera miljöschysst och hjälpa jorden att hålla balansen.

• Vilken typ av saker kan du sluta köpa och istället låna, byta med någon eller köpa begagnat?

* * *

Balans i ekonomin

* *

V O

R P

K A

M S *

Att gå eller cykla istället för att åka bil och att låna saker eller köpa begagnat istället för nytt – det är inte bara ett sätt att agera miljöschysst, det är också snällare mot din egen plånbok!

Din egen ekonomi ska du försöka ha koll på och balans i. Själva ordet ekonomi betyder att ta hand om sina resurser att inte slösa i onödan med det man har. Det är många begrepp som används när man skriver och pratar om ekonomi och några av dem får du lära dig mer om i denna bok. Det handlar bland annat om utgifter du har nu och vilka du kommer att ha när du blir vuxen, samt om inkomster i form av lön, vinst eller bidrag och hur du kan tänka kring det. Det handlar också om att det är bra att kunna spara pengar om det skulle inträffa något oförutsett, och det är också viktigt att inte låta sig svepas med av olika möjligheter att köpa saker på kredit (att få varan på en gång men betala senare). Det finns många företag som lockar med exempelvis snabba sms-lån, men tänk på villkoren för hur pengarna ska betalas tillbaka – för tillbaka ska de. Det kan vara lite klurigt att hitta sin balans. Men det är viktigt att försöka, för det handlar om din hälsa, din ekonomi och allas vår miljö. Det handlar om din framtid helt enkelt – världens viktigaste ämne!

Har du hört talas om ”prylsvinn”? Googla så får du veta mer!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Mitt balansdiagram

ÖVNING • Rita ett cirkeldiagram med dina tårtbitar för ett genomsnittligt dygn.

Rita ett diagram! Hur ser ett typiskt dygn ut för dig? Har du balans mellan att äta bra och mindre bra? Mellan att röra på dig och att slappa? Är du nöjd med sömnen? Pluggar du lagom mycket? Mitt balan

sdiagram i

dag

• Fundera på om det är någon bit du skulle vilja ha större, och någon kanske mindre. Hur skulle du kunna få till det? • Rita sedan ett nytt diagram där du justerar det du eventuellt vill ändra på. • Diskutera och jämför dina diagram med dina kompisars. Vilka likheter finns? Vilka skillnader? Vill ni ändra på samma saker?

* *

Som

IL ag V

t a de

R P

K A

* * *

V O n Sömn

n Träning n Skola

n Pluggande (utanför skolan) n Egen tid Fritid då du gör vad du vill

n Hemmajobb täda, tvätta, laga mat, passa S småsyskon, ta hand om hund …

n Extrajobb n Bra mat Äts i lugn och ro och innehåller sådant som grönsaker, baljväxter, frukt, bär, lagom med kött, fisk, fågel, mejeriprodukter, spannmål …

n Dålig mat Snabbmat som innehåller fett, socker och vitt mjöl och ger snabb energi, men inga näringsämnen. Äts ofta under stress, i farten, på väg någonstans.

Här hittar du mall för ett balansdiagram

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Levnadsvanor

Med levnadsvanor menas allt sådant du har för vana att göra i din vardag: vad du vanligtvis äter, hur du brukar motionera, hur du tar hand om ditt hem och hur du umgås med andra. Men också hur du handlar, vilka transportmedel du väljer och hur du semestrar. Människor är vanedjur och många gör ungefär samma sak vecka ut och vecka in, år efter år. Ofta får du liknande vanor som de som du växer upp tillsammans med. Om du tidigt i livet vänjer dig vid att göra hälsosamma och kloka val som är bra för dig, din ekonomi och miljön, så har du större chans att hålla dig frisk och må bra. Kom ihåg att det kan vara små saker som ändå gör skillnad. Och med vettiga varje-dagsvanor så går det bra att vara mindre noga ibland.

K A

M S *

V O

R P

u lära dig mer

får d I detta avsnitt

* * *

om …

h balanserade av varierade oc ng ni tt sä an m behov … sam till individuella g in sn as p an h måltider oc

* *

… måltidens betydelse för gemenskap, olika mattraditioner

… arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv … resurshushållning: om val och användning av livsmedel och andra varor, och om den påverkan produktion, transport och återvinning av livsmedel har på människors hälsa, ekonomi och miljö

… rutiner och metoder för rengöring och tvätt … saker som kan påverka hur du väljer dina vanor.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Variation, balans * * och individuella behov * Om hur du sätter samman varierade och balanserade måltider och om anpassning till individuella behov.

Vi behöver mat för att överleva. Brist på mat är ett allvarligt problem som många människor på jorden desvärre har. Även i Sverige finns det de som inte alltid kan ta maten på bordet för given. Är man riktigt hungrig är det svårt att fokusera på något annat än hur man ska få tag i nästa mål mat. Hjärnan är på jakt efter ny energi. Samtidigt finns det andra matrelaterade problem som handlar om att många människor äter för mycket och framför allt mat av dålig kvalitet. Mat där många näringsämnen och nyttigheter försvunnit i framställningsprocessen eller kanske aldrig funnits från början. Att äta väldigt ensidigt, det vill säga samma sorts mat ofta, kan också vara ett problem, eftersom man då riskerar att missa viktiga vitaminer och andra nödvändiga beståndsdelar som kroppen behöver för att hålla sig frisk. Genom att lära dig mer om näringsämnen och vad kroppen faktiskt behöver så kan du bli bra på att planera och sätta samman välbalanserade måltider som ger dig bästa möjliga bränsle och byggstenar. Men mat är mer än bränsle och byggstenar. Att tänka för mycket på att maten ska vara nyttig kan skapa stress och press. Egentligen behöver det inte vara så krångligt. Tänk hemlagad mat med schyssta råvaror, mycket frukt och grönt och mindre socker och tillsatser, så ofta som det går. Lägg till en trevlig stund kring matbordet och du har ett superrecept för en kost som håller hela livet.

K A

M S *

* *

R P

V O

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

SEX NÄRINGSÄMNEN I DIN KROPP Vitaminer Mineraler Vitaminer och mineraler finns i kroppen och är viktiga för att allt ska fungera. De får du i dig genom maten du äter. Kolhydrater Kolhydrater utgör en ganska liten del av kroppen, ca 2 %. Kolhydrater förbränns ganska direkt och de kolhydrater som inte behövs för tillfället omvandlar kroppen till fett och sparar som reserv.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

Fett Hur mycket fett kroppen består av är individuellt, vissa har procentuellt en högre andel fett än proteiner, andra inte. Kvinnor har generellt en högre andel fett än män, det är helt normalt. Protein Ca 15–20 % av kroppen är proteiner som i olika varianter finns i bland annat blodet, skelettet, huden och musklerna. Vatten En människokropp består till ca 60–70 % av vatten.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Balanserad kost

Att äta en balanserad kost är att äta det som din kropp behöver. Att helt avstå från ett av de sex näringsämnena påfrestar kroppen och den måste då hitta nödlösningar. Om du äter minimalt med fett börjar kroppen att börja gå på sparlåga och det är inte hållbart i längden. Om du istället äter väldigt mycket fett lagras det i kroppen och kommer inte till användning. Lagom mycket från varje del, varje dag! Det är inte svårare än så. Varierad kost är ”supermat”

Måste mat vara god? Varför kan du inte bara stoppa i dig sådant som är bra för dig? Då och då dyker det upp så kallad ”supermat” som plötligt blir trendig och sägs vara lösningen för din hälsa. Ofta är den dyr och svår att få tag på. Äter du varierat, det vill säga lite olika kolhydrater, lite olika proteiner och så vidare, så behöver du inte någon ”supermat”. Eller rättare sagt, det blir din version av supermat. Att variera maten och att göra den god och trevlig att se på hjälper dig att äta upp den och få i dig allt din kropp behöver. Motsatsen till att äta varierat är att äta ensidigt. Små barn kan ibland få för sig att de bara tycker om pasta med smör och vägra äta något annat. Det fungerar ett tag, pasta innehåller både kolhydrater och lite protein, men det blir ensidigt i längden och skulle kunna leda till näringsbrist. Som tur är brukar det lösa sig när barnet så småningom blir nyfiket på andra smaker. I den ålder du är i nu är det viktigt att fortsätta vara nyfiken på nya smakkombinationer. Våga smaka, prova och tillaga på nya sätt!

* *

M S *

TIPS PÅ VARIERAD MAT! Just skollunchen är ett bra exempel på variationsrik och näringsriktig mat. Ena dagen serveras fisk, andra kött, tredje vegetariskt, fjärde pasta och femte soppa, och så rullar det på. Till detta finns det olika grönsaker att välja på. Plockar du lite av allt får du i dig det din kropp behöver.

* * *

V O

R P

K A

Slappartips! Om du äter varierat behöver du varken tänka eller räkna på att du får i dig av alla näringsämnen.

Våga testa nya smaker!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Mat, energi och näring

TÄNK PÅ! Maten du äter påverkar din koncentration och prestationsförmåga. Men också ditt psykiska välmående. Din hjärna mår bra av rätt sorts mat helt enkelt. Du kan alltså påverka ditt psykiska mående genom det du stoppar i dig. Visst är det häftigt! DISKUTERA! • När fungerar din kropp som allra bäst?

Allt ätbart innehåller olika typer och olika mängd av de näringsämnen som kroppen behöver. Viss mat innehåller mycket energi i form av kolhydrater och fett, men inte så mycket av övriga näringsämnen. Mat som är energirik men saknar vitaminer, proteiner och mineraler brukar man kalla näringsfattig. Dit hör till exempel chips, godis, glass och snabbmat. Näringsrik mat är mat som innehåller bra typer av kolhydrater, fetter och proteiner samt vitaminer och mineraler. Sådan mat mår kroppen bra av. Proteiner

* * *

Behövs för kroppens uppbyggnad och underhåll. Ger energi.

• Hur påverkas du av saker du äter? Märker du någon skillnad på mat och mat?

Kolhydrater

V O

Ger energi. Hjälper magen och tarmarnas funktion. Fett

R P

Ger energi. Tillför vissa vitaminer och viktiga fettsyror. Skyddar organ, hjälper hormonproduktion.

K A Vatten

M S *

* *

Transporterar näringsämnena runt i kroppen. Reglerar kroppstemperaturen. Mineraler

Behövs för uppbyggnad och underhåll av kroppen. Behövs i blodet och i andra kroppsvätskor. Vitaminer

Reglerar vissa processer i kroppen. Behövs för att vi ska kunna utnyttja andra näringsämnen i kroppen.

Energi

Fett, proteiner, kolhydrater är de näringsämnen som ger energi, men de ger den i olika mängd. Kom ihåg att alla delar behövs ur näringssynpunkt. Din kropp behöver energi och näring för att:

• kroppstemperaturen ska hållas vid ca 37°C • hålla normal aktivitet i nervsystemet och hjärnan • hjärtat ska slå • blodet ska transportera ämnen till cellerna • lungorna ska arbeta • celler ska repareras och förnyas • maten du äter ska brytas ned.

Med kalori menas egentligen kilokalori (kcal). Ett annat mått som används är joule. 1 kcal (kilokalori) = 4,2 kJ (kilojoule). Så här många kilokalorier innehåller ...

* *

M S *

* * *

1 g fett: ca 9 kcal

1 g protein: ca 4 kcal

Dessa funktioner kallas för grundomsättningen. Den behöver vara igång oavsett om du är vaken, vilar eller sover, annars dör du. Kroppen ser till att prioritera grundomsättningen. Det innebär att de här funktionerna automatiskt får ta av energin först. Förutom energi till själva grundomsättningen behöver du såklart energi till musklerna när de ska arbeta, till exempel när du sitter, går, står, joggar, dansar, skrattar eller simmar. Du behöver dessutom extra energi om du fortfarande växer. Om du är gravid eller ammar behöver du lite mer energi än vanligt.

1 g kolhydrater: ca 4 kcal

V O

R P

K A

FAKTA: KALORIER Man pratar ofta om kalorier då man vill ange hur mycket energi viss mat ger din kropp. En kalori är måttet på den energi som går åt för att värma ett gram vatten från 14,5°C till 15,5°C.

1 g kostfiber: ca 2 kcal

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Hur ska du äta för att må bra?

Hur mycket energi som just du behöver påverkas av ditt kön, din ålder, din kroppsvikt, dina arvsanlag och av hur vältränad du är. Det spelar såklart också stor roll hur mycket du rör på dig. Ju mer du tränar och rör på dig desto mer energi behöver din kropp. Din kropp behöver energi under alla timmar på dygnet (till grundomsättning och till rörelse) och det är bra att fylla på med jämna mellanrum, ungefär fyra till fem gånger per dag.

ÖKA! Öka ditt intag av grönt, baljväxter, frukt och bär (tre frukter och två rejäla nävar grönt per dag).

BYT UT! Byt ut det vita mjölet mot fullkornsmjöl.

BEGRÄNSA! Begränsa snabbmat med hög fetthalt, mat med mycket socker i samt godis och läsk.

* *

En tallriksmodell som är bra för den som rör sig normalt …

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

R P

K A

M S *

Kolla här hur du ska äta!

Här är ett exempel på hur en en varierad och balanserad dags måltider kan se ut för en tonåring. (Observera att det är olika hur mycket av allt som just du behöver.) Frukost: En portion havregrynsgröt med äppelmos och mjölk. En skiva mörkt bröd med hummus och gurka. Ett litet glas apelsinjuice och en kopp te. Lunch: En bit lax (ca 100–150 gram) med tre normalstora potatisar och en deciliter tzatziki eller fräst spenat. Blandade grönsaker som morötter, tomat, sallad och vitkål. Vatten. Mellanmål: En till två skivor grovt bröd med margarin eller smör, en skiva ost per smörgås och skivad paprika. Ett glas mjölk och en apelsin eller en banan. Middag: En portion minestronesoppa (innehåller bönor och grönsaker). En knäckesmörgås med margarin eller smör, en skiva ost eller en skiva rökt kalkon samt gurka eller tomat. Liten salladstallrik. En till två pannkakor med bär. Ett glas mjölk och/eller vatten. Eventuellt kvällsmål: En portion osötad fil eller yoghurt med två matskedar nötter och lite honung. Ett päron eller en nektarin. ... och en som är bra för den som tränar hårt och gör av med mycket energi.

MER OM

Näringsämnena Kolhydrater

Kolhydrater är en viktig energikälla och ett viktigt näringsämne. Energin du får via kolhydrater transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. Du har kanske hört uttrycket långsamma och snabba kolhydrater. Snabba kolhydrater påverkar blodsockernivåerna i din kropp på ett annat sätt än långsamma. Kvaliteten på energin är lite olika beroende på vilken typ av kolhydrater du äter. Kostfibrer är särskilt bra kolhydrater, de tar längre tid på sig att brytas ner. I maten du äter finns kolhydrater i tre olika former: • socker • stärkelse • kostfibrer.

V O

R P

K A

M S *

Socker

* * *

Det finns ”mat” som höjer din energinivå snabbt, exempelvis saft, godis, läsk, vitt bröd och kakor. Den här maten innehåller kolhydrater i form av socker. Socker ger energi som det går snabbt för kroppen att ta upp och som kan få dig att känna dig pigg, men det varar inte så länge. Du blir snart hungrig igen, eller sugen på mer. Den här sortens kolhydrater kan du gärna äta mindre av. Fruktsocker som naturligt finns i frukter och bär är dock bra. Ät frukten som den är, så får du fibrerna på köpet. Bästa melliset! Stärkelse Stärkelse finns i exempelvis potatis, vete och ris. Stärkelsen börjar brytas ner och omvandlas till glukos av saliven i munnen och processen fortsätter sedan i övriga matspjälkningsapparaten. Det finns stärkelse som tar längre tid för kroppen att bryta ner och det finns den som går snabbare (långsamt är som sagt bäst när det gäller kolhydrater). Just stärkelsens egenskaper kan påverkas av hur livsmedlet tillagas och om det äts varmt eller kallt. Till exempel innehåller kall, kokt potatis extra bra stärkelse.

* *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Kostfibrer

TIPS! Har du stopp i magen kan du äta kostfiberrik mat: fullkornsbröd, baljväxter, frukt, grönsaker, extra vetekli eller havrekli, fikon, katrinplommon eller katrinplommondryck. Och dricka lite extra mycket vatten.

FAKTA: GLYKEMISKT INDEX – GI Det glykemiska indexvärdet är ett mått på hur kroppens blodsockernivå påverkas av vad vi äter. Blodsocker är det glukos som finns löst i blodet för att transporteras till kroppens alla organ och vävnader. Långsamma kolhydrater, till exempel kostfibrer och viss typ av stärkelse, har lågt GI-värde. De ger energi under en lång stund och håller en jämnare nivå, vilket är det bästa. De snabba kolhydraterna har högt GI-värde. De finns främst i socker och ger kortvarig och snabb energi som sedan plötsligt tar slut.

Fett

* * *

V O

Din kropp behöver lagom mycket fett av bra sort. Fett ger inte bara energi utan har också andra funktioner, exempelvis löser det vitaminer som kroppen behöver för att överleva. Fett används också som isoleringsmaterial som håller kroppstemperaturen på en jämn nivå, och det skyddar dina inre organ samt behövs för kvinnors hormonproduktion. Många äter för mycket fett och framförallt fel sorts fett. Det kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtoch kärlsjukdomar. Rekommendationen är att du ska få i dig 30 % av ditt energibehov genom fett.

R P

K A

* *

Kostfibrer är kolhydrater som inte bryts ner så snabbt vid matsmältningen. De kallas därför långsamma kolhydrater. Äter du kostfibrer får du en jämnare energinivå. Kostfibrer är naturliga att ta hand om för din kropp. Delar av kostfibrerna når ända ner till tjocktarmen, vilket är toppenbra. Fibrerna fermenteras (jäser sig nyttiga) där och fungerar som näring åt de goda bakterierna i tarmen. Det här leder till att tarmarnas innehåll blir surare och det är bra eftersom det kan skydda mot en del cancerframkallande ämnen. Exempel på kostfiberrika livsmedel är fullkornsprodukter, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, linser, bönor, frukt och bär.

Vad är då rätt sorts fett för något?

Precis som med kolhydrater finns det olika slags fett, bra och mindre bra. Man talar om tre olika slags fettsyror: • mättade • enkelomättade • fleromättade. Dessa är bäst!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Mättade fettsyror finns i animaliska livsmedel som kött, smör, ost, korv, bacon, grädde, crème fraiche och glass. De känns igen på att fettet är hårt och fast när det är kallt. Enkelomättade fettsyror finns i vegetabilier som rapsolja, olivolja, mandlar, hasselnötter, cashewnötter, jordnötter, avokado och kokosolja. Fleromättade fettsyror finns i fet fisk som makrill, lax, sill, sardiner, och i valnötter, sojaolja, hampfröolja, chiafrön, rapsolja och linfrön. De fleromättade fetterna är de allra bästa. Kroppen kan själv bilda många av fettsyrorna från kolhydrater och protein. Det finns dock två fleromättade fettsyror som kroppen inte kan bilda: omega 3 och omega 6. Dessa fetter bidrar till hjärnans och ögonens utveckling och funktion och till kroppens förmåga att bygga upp och reparera celler, och ser till så att foster och små barn kan växa och utvecklas normalt. Dessutom bidrar omega 3 till att dämpa inflammation och ser till så att blodet inte levrar sig inne i kroppen.

Proteiner

Kroppen behöver protein för att bygga upp cellvävnader i kroppen: det vill säga muskler, skelett, nerver, blod och så vidare. Uppbyggnaden sker såklart när du växer, men den fortsätter livet ut eftersom dina vävnader hela tiden behöver förnyas. Kroppen behöver också protein för att kunna bilda enzymer till matspjälkningen och för näringsomsättningen i kroppen. Protein ingår i blodplasman och behövs för att flera olika ämnen ska kunna transporteras i blodet. Det protein som blir över används av kroppen som energi. Finns det inte tillräckligt med protein i kroppen för alla dessa processer så kan kroppen börja ta protein från musklerna som då bryts ner. Protein innehåller 20 olika aminosyror. Nio av dessa är livsnödvändiga för oss och alla nio behöver tillföras kroppen via maten vi äter. Man talar om fullvärdigt protein när det innehåller de nio, och icke fullvärdigt om det inte gör det. Protein från animaliska livsmedel som ägg, kyckling, fisk, kött, mjölk och ost är fullvärdiga proteiner. Likaså innehåller sojabönor och havre alla livsviktiga aminosyror. Däremot innehåller protein som kommer från annat i växtriket inte alltid fullvärdiga proteiner. I sådana fall måste man komplettera eller kombinera dem för att de ska bli fullvärdiga.

* *

Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar som har olika orsaker. Den gemensamma närmnaren är att blodssockret är för högt.

* * *

V O

R P

K A

FAKTA: DIABETES TYP 2 Diabetes typ 2 är en av de välfärdssjukdomar som ökar mest i världen just nu. Att under lång tid äta näringsfattig mat med för mycket socker och fel sorts fett, i kombination med stress och för lite motion kan ge diabetes av typ 2.

FAKTA: PROTEINRIKA LIVSMEDEL Vegetabiliska bönor ärter linser nötter mandel frön spannmål

Animaliska fisk ägg kyckling kött keso ost mjölk

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

ÖVNING Skapa en vegansk måltid med bra protein.

TIPS! Att då och då välja vegetabiliskt protein är bra, inte bara för dig utan också för naturen. Man kan utvinna tio gånger mer protein på en markyta om man odlar bönor istället för att låta boskap beta där.

Baljväxter och spannmål, alltså exempelvis bönor och bröd, blir tillsammans fullvärdigt protein. Så för dig som vill äta mindre kött kan en böngryta med smörgås till vara ett bra val. I en sådan måltid kommer alla livsviktiga aminosyror med. Burgare för alla!

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Vitaminer

Vitaminer är livsviktiga och gör nytta i din kropp varje dag. De behövs för att du ska kunna ta upp andra näringsämnen. Varje vitamin har sin specialuppgift och kan inte bytas ut. En vitamin transporterar exempelvis syre till dina muskler när du tränar, en annan hjälper ditt skelett att hålla sig starkt, och så vidare. Vitaminerna bildas inte av sig själva i kroppen utan måste tillföras via maten. Vitaminerna delas in i två grupper, vattenlösliga och fettlösliga. De vattenlösliga är vitamin B (som finns i åtta olika varianter) och vitamin C. De fettlösliga är A, D, E och K. De vattenlösliga vitaminerna går inte att överdosera, du kissar nämligen ut allt överskott. De fettlösliga vitaminerna lagras däremot i din fettvävnad och att få i sig för mycket av dem kan vara skadligt. Vattenlösliga vitaminer B-vitaminerna

Finns i: spannmål, baljväxter, frön, mandel, nötter. Behövs i kroppen för: att utvinna energi från maten.

M S *

Riboflavin B2

V O

R P

K A

Tiamin B1

Finns i: mjölk, ägg, fullkornsprodukter, gröna bladgrönsaker, svamp, baljväxter. Behövs i kroppen för: att bryta ner fett och kolhydrater och hjälpa antioxidanter.

* * Niacin B3

* * *

Finns i: kött, fisk, ägg, mjölk, cerealier, baljväxter, nötter, frön. Behövs i kroppen för: att bryta ner kolhydrater, fett och protein till energi.

FAKTA: ANTIOXIDANTER Antioxidanter kallas de vitaminer och mineraler som särskilt hjälper till att försvara kroppens celler mot fria radikaler. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen men i extra hög grad om du stressar, röker eller är sjuk. Se till att varje dag fylla på med antioxidanter, eftersom de kan bidra till att skydda din kropp mot sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och benskörhet. Antioxidanterna är våra små hjältar helt enkelt. Mycket antioxidanter finns i färgglada grönsaker och frukter.

Finns i: kött, fisk, kyckling, baljväxter, fullkorn. Behövs i kroppen för: att förbränna fett. Pyridoxin B6

Finns i: kött, fisk, bananer, potatis, hirs, bovete, råg, korn, havre och fullkornsvete. Behövs i kroppen för: att bryta ner och och tillverka aminosyror. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Biotin eller B7

ÖVNING För dagbok över vad du äter för grönsaker och frukt under en dag eller en vecka. Vad saknar du? Hur ska du göra för att få i dig mer av det som saknas?

Finns i: lever, äggulor, komjölk, en del frukter, grönsaker. Behövs i kroppen för: att bryta ner kolhydrater, fetter och proteiner vid energiproduktionen men hjälper också till med de neurologiska funktionerna, stabiliserar blodsockernivån och DNA. Folat eller folsyra B9

Finns i: baljväxter, gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bär, frukter, fullkornscerealier, nötter, ägg. Behövs i kroppen för: att bilda och bryta ner vissa aminosyror och för att bilda vissa byggstenar i cellernas DNA.

Finns i: kött, fisk, ägg, mjölk (små mängder i surkål, kimchi och sojaprodukterna tempeh och tamari). Behövs i kroppen för: att producera av röda blodkroppar och för att nervsystemet ska fungera. Vitamin C

V O

R P

K A

M S *

* *

* * *

Kobalamin B12

Högt intag av C-vitamin kan öka skyddet mot hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

Finns i: alla frukter, bär och grönsaker. Mest i citrusfrukter, kiwi, jordgubbar, nypon, svarta vinbär, kål, paprika, potatis. (Viss mängd försvinner vid upphettning.) Behövs i kroppen för: är en av kroppens viktigaste antioxidanter men behövs även för att bygga upp ben och broskvävnad, ta upp järn ur maten, stärka immunförsvaret och öka blodkärlens hållfasthet.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Paprikan behåller sina C-vitaminer även om du steker eller kokar den!

Fettlösliga vitaminer Vitamin A

Finns i: röda och gula frukter och grönsaker, lever, ost, äggula, smör. Behövs i kroppen för: att syn, tillväxt, hud och slemhinnor ska fungera normalt. Vitamin D

Finns i: i huden finns ett ämne som kan omvandlas till vitamin D när solens UVB-strålar träffar den, fet fisk som lax, sill, tonfisk och makrill, kött, ägg, mjölk, svamp, matfett. Behövs i kroppen för: att hålla kalkbalansen i skelett och tänder. Vitamin E

Finns i: nötter, mandel, frön, vetegroddar, vegetabiliska matoljor, röd paprika, aprikoser, svarta vinbär och i mindre mängder i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter, ägg, mjölk. Behövs i kroppen för: är en antioxidant som skyddar vävnader. Vitamin K

M S *

* * *

V O

R P

K A

FAKTA: VITAMINTILLSKOTT Vitamintillskott i form av tabletter eller pulver behöver du inte om du äter mycket grönsaker och frukt och en varierad kost. Det kan däremot vara bra att äta extra D-vitamin under vinterhalvåret och om du är vegan behöver du fylla på med B12.

Finns i: spenat, brysselkål, grönkål, broccoli, vitkål, avokado, gröna ärter, kiwi, vissa sorters alger, lever, ägg, keso, rapsolja, sojaolja, vissa hårdostar. Behövs i kroppen för: att blodet ska kunna koagulera.

* *

Grönt är skönt – och fullt av både folsyra och vitamin K!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Mineraler

Inga mineraler bildas i kroppen utan de måste tillföras genom maten. De flesta får du i dig om du äter varierat, men det kan ändå uppstå brist på järn hos tonårsflickor, gravida och ibland veganer. Detta går lätt att avhjälpa genom att äta lite extra av sådant som innehåller mycket järn. Zink kan det däremot vara svårt att få i sig för den som är vegetarian eller vegan. Det kan man då behöva äta i tablettform. Kalcium

Finns i: spenat, bönor, kål, mandel, mjölk, ost, sojabönor. För att kroppen ska kunna ta upp och använda kalcium behöver den vitamin D och fosfor. Behövs i kroppen för: att benstomme och tänder ska kunna byggas upp, blodet kunna koagulera vid en blödning, musklerna kunna dra ihop sig och att nervcellerna förbli retbara.

* * *

V O

Fosfor och magnesium

R P

Finns i: det mesta vi äter, så risken att få i sig för lite är ganska liten. Behövs i kroppen för: ingår tillsammans med bland annat kalcium i benstommen.

M S *

K A

* *

Järn

Finns i: baljväxter, nötter, frön, bladgrönsaker, torkad frukt, fullkornsbröd, lever, blodpudding, kött, fisk, musslor, ägg. Ät gärna något som innehåller mycket C-vitamin, det förbättrar kroppens järnupptag. Behövs i kroppen för: att syret ska kunna transporteras till kroppens celler och bilda energi. Järn ingår i hemoglobin, det röda färgämnet i blodet. Det är extra viktigt att ha ordentligt med järn när man är gravid, eftersom man har ett växande barn i sig som behöver utvecklas. Jod

Finns i: fisk, skaldjur, ägg, salt som berikats med jod. Behövs i kroppen för: att sköldkörteln ska fungera och hjälpa till med energiomsättningen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Zink

V O

R P

K A

M S *

* * *

Det är smart att äta varierat – då får du med lite av allt!

Finns i: baljväxter, nötter, frön, fullkornsprodukter, hirs, bovete, fisk, skaldjur, kött, musslor, ägg, mjölk. Behövs i kroppen för: immunförsvar, energiomsättning och sårläkning.

* * Kalium

Finns i: mjölkprodukter, potatis, grönsaker, frukt. Behövs i kroppen för: att reglera blodtryck, vattenbalans, surhetsgrad och är helt avgörande för att nerver och muskler ska kunna fungera. 98 % av all kalium finns inne i kroppens celler. Selen

Finns i: skaldjur, lever, fisk, ägg, baljväxter, mjölk, nötter, frön. Behövs i kroppen för: immunförsvaret. Natrium

Finns i: salt. Behövs i kroppen för: att bibehålla saltbalansen i kroppens vätskor. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Vatten

Törstig? Just add water!

Kroppen kan i värsta fall klara sig utan mat i flera veckor, men bara några dygn utan vatten. Vattnet har många uppgifter i kroppen: det ska lösa upp och transportera alla andra näringsämnen, föra bort avfallsprodukter, reglera kroppstemperaturen. Ungefär två tredjedelar av vattnet finns inne i kroppens celler, resten finns mellan dem och i blodet. Kroppen förlorar varje dag omkring en och en halv till två liter vatten i form av kiss, utandning, bajs och svett. Därför är det viktigt att du fyller på med lika mycket vatten. När kroppen förlorar vatten stiger saltkoncentrationen i den. Då skickas en signal till hjärnan som får dig att känna dig törstig och vilja dricka mer. Torra läppar, huvudvärk, mörkt urin och dålig koncentration kan vara tecken på att du behöver dricka mer vatten. Vid vätskebrist sänks din prestationsförmåga både fysiskt och mentalt och du blir snurrig.

K A

M S *

* *

TIPS! Tycker du att det är tråkigt att dricka vatten? Mellan måltiderna är vanligt vatten bäst, men som måltidsdryck kan du gärna smaksätta vattnet med goda och bra saker som citron, lime, apelsin.

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Mat = näringsämnen! ÖVNING Fyll tabellen med livsmedel som innehåller olika näringsämnen. (Ett livsmedel kan naturligtvis innehålla flera näringsämnen.) KOLHYDRATER

FETT

PROTEINER

VITAMINER

Målet med en måltid, är att den ska innehålla alla dessa sex delar i lagom mängd.

MINERALER

VATTEN

smör mjölk

* * *

potatis broccoli

V O

kyckling

nötter

R P

ÖVNING Får du i dig av allt från matcirkeln under en dag? Fundera och rita allt du brukar äta under en dag. Missar du något näringsämne? Hur kan du ändra på det?

st uko

* * is

K A

M S * Fr

ch Lun

Ladda ned övningsmall här!

Mell

M HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Hur din kropp tar upp energi och näringsämnen

FAKTA: PROBIOTIKA Probiotika är levande bakterier som hjälper din tarmflora att må bra. En av de viktigaste funktionerna hos dessa goda bakterier är att de motverkar tillväxten av skadliga mikroorganismer. Det gör de genom att sätta sig på slemhinnorna i tarmen och där hindra de skadliga mikroorganismerna från att få tillgång till näring och fäste i tarmen. Vill du äta probiotikarik mat kan du välja: surdegsbröd, surkål, kimchi, surströmming, filmjölk och yoghurt. Prebiotika är probiotikans mat. Den hittar du i havre, banan, lök, vitlök och icke uppvärmd honung. Det räcker med att du äter lite för att hjälpa probiotikan i kroppen.

Magen och hjärnan är mer sammankopplade än vad forskarna tidigare trott. Signalerna från magen går direkt upp till hjärnan och rapporterar vad du ätit och vilka näringsämnen du fått i dig. I tarmarna har du bakterier. Om allt är som det ska har du cirka 100 biljoner goda bakterier där som skyddar dig mot onda bakterier. Men för att de goda ska trivas i din tarm behöver de matas med bra saker som råa grönsaker, växtfibrer, antioxidanter, mineraler och bra fetter. När du har en bra balans i din tarm skyddar den dig mot inflammationer, kroniska sjukdomar och åldrande samt stimulerar immunförsvaret.

ÖVNING Testa om din mage funkar genom att äta rödbetor. Inom 24 timmar färgas ditt bajs rött.

* *

Film: Matens väg

När du tuggar maten blandas den med saliv. I saliven finns enzymer som bryter ner den, och vatten som blandar ut och mjukar upp den.

R P

K A

* * *

V O

Matens väg 1. Munnen

2. Svalget

När maten är mjuk och delad i mindre delar gör en reflex att du sväljer. 3. Matstrupen

Maten transporteras från munnen till magsäcken genom att musklerna i matstrupen pressar på i vågrörelser. Enzymerna från saliven fortsätter att sönderdela maten. 4. Magsäcken

Magsäcken rymmer ungefär en och en halv liter. Magsäcken dras samman och slappnar av så att maten knådas och blandas med magsaft. Magsaften förstör onda bakterier och fortsätter jobbet att bryta ner maten. Maten lämnar magsäcken som en trögflytande vätska. 5. Levern

Levern bildar ämnen som behövs för matsmältningen, till exempel kolesterol och galla. Den lagrar också socker, fett, vitaminer och järn och tar hand om gifter som har kommit in i kroppen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

6. Tunntarmen

Den första delen av tunntarmen kallas tolvfingertarmen. Där blandas maten med olika ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Ämnena behövs för nedbrytningen av maten. Tunntarmens insida är täckt av en kraftigt veckad slemhinna. På den finns små utskott som kallas tarmludd. Tarmluddet är täckt av ett lager tarmceller, som tar upp näring. Veckningen, tarmluddet och tarmcellerna gör tunntarmens yta mycket stor. Den stora ytan är viktig för att tunntarmen ska kunna ta upp tillräckligt med näring från maten. I tunntarmen har maten nämligen hunnit brytas ner till sina minsta beståndsdelar, vilket gör att tunntarmen kan börja suga upp alla näringsämnen från maten: kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och aminosyror (de är proteinernas beståndsdelar). 7. Tjocktarmen

K A

M S *

* *

* * *

V O

R P

Tjocktarmen tar emot en till två liter tarminnehåll från tunntarmen varje dygn. En stor del av tarminnehållet består av vatten, rester av mat som inte brutits ner, salter och bakterier. Det mesta av vattnet som sugs upp av tjocktarmen går vidare ut i blodet. Det finns gott om goda bakterier i tjocktarmen. De har del i kroppens immunförsvar och de bildar till exempel K-vitamin som kroppen behöver. Bakterierna bryter även ner vissa ämnen som matsmältningsenzymerna inte klarat av att bryta ner när maten har passerat genom magsäcken och tunntarmen.

8. Ändtarmen

Tjocktarmen övergår i ändtarmen. Det som nu återstår av maten kallas avföring. Det består av lite vatten, bakterier, matrester som inte har brutits ned, celler som stötts bort från tarmslemhinnan samt slem. Hela processen från mun till ändtarmsöppningen tar i genomsnitt ett dygn.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Individuella behov

FAKTA: EXEMPEL PÅ ANPASSAD KOST På grund av religion: Islam Judendom Hinduism Vill inte äta kött: Vegetarian Laktovegetarian Pescetarian Vegan Flexitarian

I grunden har alla människor samma behov: att få i sig av alla sex näringsämnena. Det kan dock variera hur mycket av varje som passar bäst för just dig. Hur mycket energi förbrukar du under en dag? Mår du bättre av att äta lite mer fett och lite mindre kolhydrater eller tvärtom? Passar det dig och din ämnesomsättning att äta sex mål om dagen eller tre? Har du några allergier? Vi har ju redan varit inne på att även om en människokropp är en människokropp så skiljer vi oss åt: ålder, kön, arvsanlag, levnadsvanor, eventuella sjukdomar – allt spelar in och avgör hur just dina behov ser ut och hur du kan må som bäst. Förutom att våra behov kan variera kan vi också aktivt välja att äta på ett visst sätt. Kom dock ihåg att behov är behov, så om du väljer att äta på ett speciellt sätt, till exempel avstå från kött, så måste du se till att din kropps behov ändå uppfylls.

Vill anpassa sin kost av hälsoskäl: LCHF Rawfood GI Godisförbud Mindful eating Medelhavskost Paleo På grund av överkänslighet: Glutenintolerans Laktosintolerans Andra allergier

Individuella val

* *

Av olika anledningar vill vissa människor avstå från viss mat. Precis som med individuella behov är det viktigt att respektera människors individuella val, oavsett av vilka anledningar valen görs. Även då gäller naturligtvis att man ser till att inte missa några viktiga näringsämnen.

K A

M S *

ÖVNING Du ska bjuda på middag! Välj en anpassad kost (individuellt val eller behov) från den orangea listan ovan, ta reda på mer om kosten och fundera på vad du skulle kunna bjuda på om du följde den. Komponera en trerättermeny som fungerar!

R P

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Tillsatser i livsmedel

I nästan all mat som tillverkas industriellt finns det tillsatser. De används för att öka hållbarheten, för att maten ska få en speciell konsistens, smak eller färg. Varje sådan tillsats har ett E-nummer. Dessa E-nummer sorteras efter den funktion de fyller. Det finns E-nummer-appar du kan använda när du går och handlar om du vill veta exakt vad ett livsmedel innehåller. Varje ingrediens och tillsats måste enligt lag stå på varje färdigförpackat livsmedel. Livsmedelsindustrin har fått mycket kritik under många år för att använda onödigt många tillsatser. Man byter ut ”riktiga” råvaror, som många gånger är dyrare, mot tillsatser som liknar den ursprungliga råvaran. Vill du äta mat som är fri från onödiga tillsatser ska du laga den från grunden. Vill du till exempel äta potatismos köper du potatis, mjölk och smör istället för potatismospulver som innehåller tillsatser. Alla tillsatser är dock inte onödiga och dåliga. Hemma tillsätter du kanske majsstärkelse för att få en sås tjockare, eller en skvätt soja för att få upp smaken på något. Och även om en vara från din butik innehåller tillsatser så kan den vara bra och användbar. Om du någon gång har bråttom och till exempel inte hinner baka egna pitabröd så är det ju bra att det finns färdiga.

* *

M S *

FAKTA: TILLSATSER För att industrin ska få använda sig av olika tillsatser krävs det att de är kontrollerade och godkända. Det finns en sträng lagstiftning som reglerar vilka ämnen som får användas men också hur mycket av dessa som är tillåtna i maten.

* * *

V O

R P

K A

FAKTA: (O)NATURLIG MAT Livsmedel som tillagats, processats eller hållits varma för länge och på så sätt tappat näring, eller mat som blandats ut med tillsatser, är mindre användbar för kroppen. Så håll koll på olika matvaror så att du, när du har möjlighet, kan välja det bästa och mest näringsriktiga.

Märkning av mat, näringsdeklaration

På all mat du köper måste det alltså stå angivet vilka ingredienser varan innehåller, inklusive tillsatser, i fallande ordning. Det betyder att förteckningen börjar med den ingrediens som varan innehåller mest av. Näringsdeklarationen ska innehålla energivärde, mängden fett och andelen mättat fett, mängden kolhydrater, sockerarter, protein och salt. Det måste också stå om det finns några allergiframkallande ingredienser. Dessa ska markeras tydligt så att de är lätta att upptäcka.

ållst id inneh Läs allt n så att du ve e g in n ! k förtec du stoppar i dig vad HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Måltiden & mattraditioner Om måltidens betydelse för gemenskap och om olika mattraditioner.

Måltiden

Med måltider avses specifika tillfällen på dygnet då människor äter. Tiden för måltiderna varierar i olika kulturer och i olika familjer, liksom namnen på måltiderna. Vi här i Sverige brukar äta frukost på morgonen före skola och jobb, lunch mitt på dagen, mellanmål på eftermiddagen och till sist middag på kvällen, några timmar före läggdags. Ibland kan även ett kvällsmål behövas, till exempel om du har tränat. Faktum är att kroppen mår bra av att du äter ordentliga mål några gånger per dag (oftast ca 4–5) och att det finns mellanrum mellan dem då du inte äter (du ska hinna bli hungrig, inte bara sugen).

Gemenskap

M S *

Måltiden är inte bara en tidpunkt då kroppen tillförs ny energi och näring, det är också en stund för gemenskap – du sitter tillsammans med andra, pratar och umgås. Gemensamma måltider är bra för välbefinnandet och faktiskt även för hälsan. Vi människor är flockdjur och dela måltider har vi gjort sedan urminnes tider. I det moderna samhället är det fler och fler som bor ensamma och därför äter sina måltider i ensamhet. Många nuförtiden äter också ”på språng”, medan de är på stan, i bilen eller kanske på jobbet framför datorn. Det kan vara svårt att få till gemensamma måltider även om man bor tillsammans med andra - någon har en aktivitet, någon jobbar sent, någon kanske inte vill slita sig från en bra film. Så ofta som det går är det bra att få till en stund då man sitter vid samma bord och äter samtidigt. Kanske man kan hitta något eller några tillfällen under en dag eller under en vecka. Har ni svårt att få till middagarna hemma så kanske ni kan äta frukost tillsammans ett par dagar per vecka. Kan söndagsmiddagen ligga på en tidpunkt när alla kan delta?

* *

* * *

V O

R P

K A

»Vad äter vi, och när, hur och varför? Mat hör ihop med människans överlevnad, men också med sociala mönster – kring maten skapas möten, upplevelser och traditioner. Det gäller såväl framtagning av råvarorna som tillagning av maten och rutiner kring måltiden.« INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

DISKUTERA! • Hur äter du? • Vilka måltider är viktigast för dig? • Om du får bestämma själv, hur skulle du vilja äta dina måltider då? • Har du någon som du allra helst delar din måltid med? Varför?

Tina & Josse snackar om måltider!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Vett och etikett

DISKUTERA! 1. Berätta om det värsta du vet som kan hända runt ett matbord. 2. Berätta om din bästa måltid någonsin. Berättelsen ska vara detaljerad med mat, sällskap och vad som hände.

Vid måltiden övar du dina sociala förmågor, alltså på att uppföra dig tillsammans med andra. Att ha ett bra bordsskick betyder att du kan äta med andra utan att någon blir störd eller äcklad av hur du äter. Det finns några gemensamma koder för hur man beter sig vid en måltid, men sådana koder kan skilja sig åt beroende på vilket land du befinner dig i.

3. Är det skillnad på hur du äter när du är ensam och när du äter tillsammans med andra?

Här är nio bra grundtips:

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

R P

K A

M S *

* *

1. Sitt rak i ryggen och vila handlederna mot bordskanten. Häng inte över bordet, halvligg inte heller bakåt. 2. Om du har en servett så ska den ligga i ditt knä. 3. Tugga med stängd mun och prata inte med mat i munnen. 4. Du ska inte smacka, rapa eller sörpla när du äter. Snyt dig inte vid matbordet. 5. Ha aldrig kniven i munnen. 6. Ät inte för fort, pausa lite då och då. 7. Peta inte i maten, är det något du verkligen inte gillar i rätten så kan du föra det lite diskret åt sidan på tallriken. 8. Ta inte det sista ur någon skål eller kastrull innan du frågat om någon annan vill ha. 9. Inga mobiler vid matbordet! Passa på att umgås med dem du äter med.

Det här med bordsskick är viktigt för din egen skull också, så att du känner dig trygg oavsett vilka du äter med.

V O

R P

K A

M S *

Dukning

Att duka fint och presentera maten på ett trevligt och aptitligt sätt gör att de som ska äta känner sig omhändertagna och välkomna. Ett tänt ljus på bordet gör stämningen lugn, trevlig och inbjudande. När du dukar ett bord finns det en del saker att tänka på. Börja med att se till att bordet är rent och att prylar som inte hör till måltiden är bortplockade. Kanske har du en duk du kan lägga på bordet? Det är fint och dämpar ljudet lite, vilket kan vara behagligt.

* *

Ansvar runt matbordet

* * *

Du har, precis som alla andra runt bordet, ett ansvar att se till att det blir trevlig stämning när ni äter ihop. Speciellt om du är bortbjuden på middag. Det bästa du kan göra är att visa intresse för människorna som du sitter bredvid. Inte vara för nyfiken såklart, men lagom nyfiken. Det lättaste sättet att få igång ett samtal är genom att prata om det som är på era tallrikar. Sedan kan du gärna fortsätta prata om matlagning i allmänhet, eller dela med dig av ett matminne. Om alla bjuder till och är trevliga och intresserade så blir måltiden automatiskt trivsam.

CHECKLISTA, DUKNING • Ställ tallriken framför sittplatsen, en liten bit in från bordskanten. • Lägg gaffel på vänster sida om tallriken och kniv på höger. • Om dessert ska serveras, kan du lägga en sked ovanför tallriken. • Glas ställer du ovanför tallriken, mitt för eller lite till höger. • Servetten kan läggas på tallriken eller på vänster sida, under gaffeln.

TIPS! För att ha något att prata om vid en måltid hemma kan du föreslå en runda av ”sämstabästa”; alla får berätta det sämsta och det bästa som hänt dem under dagen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

MÄNNISKANS MATVANOR GENOM HISTORIEN

Redskap för jakt och fiske börjar tillverkas

K A

Miljoner år 4 3 2 1 0,5

M S *

V O

R P

Kött och fisk börjar tillagas över öppen eld

* * *

Bostäder börjar byggas

År 300 000

Homo sapiens ser dagens ljus

200 000

100 000

Pre-homo PALEOLITISKA TIDEN (jägare-samlare) övervägande ökande andel animalisk föda, men troligtvis stor variation vegetabilisk föda beroende på klimat, typ av växtlighet, närhet till vatten, mm.

* *

VEGETABILISK FÖDA gröna blad, frukt och bär, rötter, nötter

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

ANIMALISK FÖDA smådjur, upphittade döda djur, bytesdjur, fisk- och skaldjur

Mattraditioner

Människan har historiskt sett levt som jägare och samlare och ätit det omgivningarna har erbjudit. Skillnaderna i kosten berodde på var på jorden man levde, om det var nära hav, skog, djungel, stäpp eller savann, alltså beroende på vilket klimat och vilken växtlighet man hade omkring sig. Under den yngre stenåldern, 4000–1700 år före vår tidräkning, började människor bedriva jordbruk och boskapsskötsel. De odlade säd och mjölkade boskap, vilket ledde till en förändrad kost med mjölkprodukter och produkter gjorda av olika sädesslag i fokus.

Människan börjar odla och ha husdjur

År 50 000

* *

10 000

V O

R P

K A

30 000

* * *

4000

1700

Kraftig befolkningsökning

1800

1900

2000

Yngre stenåldern

INTRODUKTION AV SPANNMÅL OCH MJÖLK

INTRODUKTION AV RAFFINERADE LIVSMEDEL vitt mjöl, socker, koncentrerade fetter

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Svensk mathistoria

I Sverige levde människorna under lång tid i historien på rovor, betor, säd, fisk, vilt samt mjölk och kött från boskap. Grönsaker och frukter konserverades för att kunna ätas under vinterhalvåret då det inte går att odla i Sverige vintertid. Gröt, välling och soppa var vanlig mat i många hem. Den stora skräcken för människor var att svälta ihjäl under våren, innan något nytt växte, om vinterförrådet 58

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

inte räckte till. Så alla råvaror saltades, röktes eller torkades så att man hade mat att äta. Den äldsta sorten av mjöl är kornmjöl, men även råg, havre och vete var vanligt, precis som nu. Kristendomens ankomst innebar en stor påverkan på kosten. Den nya tron började styra vardag och fest och kom med nya mattraditioner. Potatisen kom stort på 1700-talet och Sverige blev ett riktigt potatisland, då vi har perfekta förutsättningar för att odla potatis. Det franska köket satte prägel på den svenska matlagningen på 16- och 1700-talet, i början främst hos de rika. På 1800-talet kom en stor förändring i vår kost i samband med den industriella revolutionen. Då förändrades hela jordbrukssamhället och effektiviserades. Allt fler människor flyttade in till städerna och fick nya konsumtionsmönster. Nu var människor inte längre självförsörjande på mat. På 1800-talet öppnade olika typer av handelsbodar där varor såldes. Den konserverade maten har som sagt alltid funnits i Sverige, då vi inte kan odla året om, men vid denna tid började man använda konserveringsmedel för att förlänga hållbarheten på maten och göra matlagningen mer praktisk. Under första och andra världskriget fick korvarna annat i sig än bara kött, det nyttiga mjölet med hela korn byttes ut mot det vita vetemjölet och kaffet drygades ut. På 1940-talet kom de första snabbköpen med självbetjäning. På 1950-talet blev det alltmer vanligt med pulvermat och frysta rätter. Vi började steka och fritera mat och äta mer godis och vi började använda grillen alltmer. På 1950-talet var många kvinnor dubbelarbetande. De fick hjälp av livsmedelsindustrins nya, utvecklade produkter som skulle förenkla matlagningen. Hel- och halvfabrikaten introducerades. Det kom ut kokböcker med lätta recept och det startades matlagningsprogram i teve. Idag är det självklart att inte bara kvinnor lagar mat i hemmen. Resandet och invandringen har tillfört nya rätter och matvanor till Sverige, både i nutid och historiskt. Men vi sprider också våra matvanor till andra länder, till exempel genom våra världsberömda kockar.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

FAKTA: MATHISTORIA 1947 öppnades den första pizzerian i Sverige, den låg i Västerås. Tore Wretman var en av Sveriges första kändiskockar och en av de som hjälpte till att lyfta hela kockskrået till vad det är idag. Cajsa Warg var hushållerska och författare till en av de första kända svenska kokböckerna från 1700-talet. Hennes motto ”man tager vad man haver” var verkligen miljösmart och före sin tid.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

Svenska högtider

Våra mest firade högtider i Sverige är jul, påsk och midsommar. Gemensamt för alla dessa högtider är att det i samband med dem brukar serveras smörgåsbord, dvs. många uppdukade rätter som man plockar lite av varje av. Begreppet ”Swedish smorgasbord” har blivit känt även utomlands.

M S *

* *

R P

K A Påsk

V O

Påsken infaller under våren. Traditionsenligt serveras ett smörgåsbord med inlagd sill, knäckebröd, hårdost och fiskrätter som lax, böckling och Janssons frestelse. Det är också vanligt att äta lamm under påskhögtiden. Framförallt förknippas påsken med ägg. Det finns kristna kopplingar men det beror också på att hönorna börjar värpa ordentligt efter den långa vintern, när ljuset kommer tillbaka. Vi äter hönsägg men också skumägg, chokladägg och påskägg, fyllda med godis. Till påskmaten serveras påskmust, nubbe, porter och öl. Midsommar

Under midsommar serveras också ett smörgåsbord, men med mer fokus på kalla rätter. Det är inlagd sill i olika varianter, lax och knäckebröd som dukas upp. Denna tid på året har färskpotatisen kommit och den serveras kokt, ofta med gräddfil, gräslök och/eller dill. Som avslutning brukar det bli jordgubbar och vispad grädde eller jordgubbstårta, jordgubbarna börjar nämligen precis sin säsong i Sverige till midsommar (självklart beroende på var man bor och hur vädret varit). Till dryck serveras gärna snaps, öl, cider och vin. Alkoholkonsumtionen brukar vara som högst i Sverige under midsommar. 60

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Jul

Till jul bjuds det återigen på smörgåsbord i form av ett julbord. Traditionellt är det ont om färska grönsaker på julbordet och mer kål som kunnat lagras under hösten. Under jul serveras mycket av inlagda, konserverade och mer tunga kött- och fiskrätter. Julskinkan är ett exempel, likaså inlagda grisfötter, dopp i grytan och prinskorv, köttbullar och sylta. Dessutom finns sill och lax i olika former ofta med på ett julbord. Lutfisk är en torkad och insaltad fisk som man lägger i blöt lagom till julafton. Den brukar ätas med béchamelsås och kokt potatis. Ris à la Malta med apelsinbitar och grädde är en klassisk avslutning på julmåltiden tillsammans med julgodis som knäck, ischoklad, marsipangrisar och pepparkakor.

Kolla in fler högtidsdagar och traditioner!

* * *

V O

Andra svenska mattraditioner

Surströmmingspremiär äger rum i början av augusti och firas främst i de norra delarna av Sverige. Surströmmingen är en fermenterad fisk. Den är insaltad och har fått jäsa. Den luktar väldigt mycket och äts gärna utomhus, oftast tillsammans med kokt mandelpotatis, hackad lök och tunnbröd.

R P

K A

DISKUTERA! Vad är en tradition? Vilka mattraditioner har du och din familj?

Kräftpremiär infaller den andra torsdagen i augusti varje år. Under 1600-talet fanns gott om kräftor i svenska vatten och hos överklassen ingick de ofta som en del av en måltid tillsammans med många andra rätter. På 1800-talet blev kräftorna populära bland fler och kräftskivan uppstod i början av 1900-talet. på en kräftskiva äts kräftor kokade med krondill, med bröd, smör och ost som tillbehör, i ljuset av speciella kräftlyktor.

M S *

* *

Hummerpremiär infaller alltid första måndagen efter den 20 september. Det beror bland annat på att det finns restriktioner kring vilken tid på året det är tillåtet att fiska hummer i Sverige. Till färsk, kokt hummer serveras med fördel en hemgjord majonnäs och ett gott, ljust bröd. Mårten gås firas i november till minne av S:t Martin de Tours, ett katolskt helgon som inte ville bli vald till biskop. Han gömde sig i en gåsstia, men gässen avslöjade honom med sitt kacklande och han blev vald ändå. Just i början av november är också gåsen som mest fet och perfekt att äta. Mårten gås firas främst i Skåne då man äter sill, svartsoppa, stekt gås och spettekaka eller äppelkaka till efterrätt. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Fika

DISKUTERA! Vad skulle du definiera som typiska svenska maträtter?

ÖVNING Ta reda på mer om några bakverk som är förknippade med speciella datum - lussebullen, semlan och våfflan.

Ordet fika kommer troligtvis från att man kastade om stavelserna i ordet kaffi, som är ett annat ord för kaffe. Att fika innebär att ta en paus från till exempel arbete, umgås och småprata med en kopp kaffe och något tillbehör. Typiska svenska tillbehör till kaffet är kanelbulle, olika mördegskakor, dammsugare, chokladboll och prinsesstårta. Idag är det många som hellre tar en smörgås, eller kanske en energibar (se recept sid 16). Sverige är känt för sin fikakultur och svenskarna hör till dem som dricker mest kaffe i världen. I slutet av 1800-talet skapades många recept för bullar och kakor. Det hänger ihop med att det blev lättare att få tag i vetemjöl och socker samt att järnspisar blev vanliga i hemmen. I samband med det blev det populärt att ha så kallade kaffekalas eller kafferep, där sju sorters kakor skulle finnas på bordet. Husmanskost

* *

Husmanskost är enkel och billig mat som lagas på lokala råvaror. I Sverige är typiska ingredienser fläskkött, kål, lök, potatis, lax, sill, strömming, mjölk och mjöl – i rätter som laxpudding, kåldolmar, stekt strömming med lingon och potatismos och bruna bönor med fläsk. Ärtsoppa gjord av gula ärter, lök, buljong och lite fläsk är en väldigt gammal rätt som är populär än idag. Det finns en tradition att äta ärtsoppa på torsdagar. Den traditionen lever kvar från medeltiden när Sverige var katolskt och fastade på fredagen. Då behövde man äta något rejält mättande på torsdagen – ärtsoppa med fläsk. Idag har statusen på svensk husmanskost ökat igen, kanske på grund av våra stora kockframgångar utomlands och stolthet över våra svenska råvaror. Sveriges landskapsrätter har blivit framröstade i undersökningar. På sidan här intill ser du resultatet av en sådan omröstning men det finns även andra exempel. Landskapsrätter är ofta skapade av närproducerade råvaror och har funnits med länge i landskapets historia. Många av landskapsrätterna är exempel på klassisk svensk husmanskost.

K A

M S *

ÖVNING Skapa en svensk meny. Sök inspiration på nätet!

R P

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

SVENSKA LANDSKAPSRÄTTER

Lappland: suovas pirko

ÖVNING Fundera på om du har ätit någon av de här rätterna. Ta reda på hur man lagar ditt landskaps speciella rätt. Har du något förslag på en annan rätt som du tycker borde vara landskapsrätt i ditt landskap?

Norrbotten: pitepalt

Västerbotten: västerbottenpaj

* * *

Ångermanland: surströmmingsklämma Jämtland: älgstek med murklor

V O

Medelpad: tjälknöl Härjedalen: röding med flötgröt

R P

Hälsingland: hälsingeostkaka

K A

Dalarna: rårakor Västmanland: mälargös med pepparrot

M S *

Gästrikland: sotare med färskpotatis Uppland: ångbåtsbiff Närke: skomakarlåda

Värmland: nävgröt

* *

Dalsland: äppelkaka

Södermanland: sorundatårta Östergötland: raggmunk med fläsk

Bohuslän: äggost

Västergötland: grynkorv

Halland: långkål med skinka

Gotland: saffranspannkaka

Småland: småländsk ostkaka Öland: öländska kroppkakor

Blekinge: sjömansbiff

Skåne: äggakaka

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* *

I Sverige har vi hämtat inspiration från många andra länders mattraditioner, både genom att vi har rest mycket och genom att människor från andra kulturer har flyttat hit.

Laga mat från världens kök!

V O

R P

K A

Världens kök

* * *

Har du tänkt på att man i länder med hett klimat ofta äter kryddstark mat? Det hänger ihop med att många kryddor odlas och trivs i det klimatet men också att kryddor kan skydda andra livsmedel från att härskna i värmen. Eftersom det förr var svårt att kyla mat och hålla den fräsch i mycket varma länder så kunde kryddningen också användas att dölja smaken på mat som hunnit bli lite skämd. I länder med subtropiskt klimat äter man mycket frukt och grönt eftersom sådant är lätt att odla där, med mycket sol, mild temperatur och lagom mycket regn. I länder med kallare klimat är det ofta mer spannmål, kött och mejeriprodukter som gäller i kosten, eftersom detta är mat som kan produceras under kortare sommarsäsong och kyligare väder. Dessutom kunde ett kallt klimat förr i tiden kräva att människor åt lite ”tyngre”, energitätare mat, för att hålla värmen. I kustländer har man historiskt ätit mycket fisk eftersom det varit ett lättillgängligt livsmedel, idag varierar det.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

I Sverige har vi hämtat inspiration från många andra länders mattraditioner, både genom att vi har rest mycket och genom att människor från andra kulturer har flyttat hit. Många maträtter med utländskt ursprung har blivit till nya versioner här, det kan till exempel vara ganska stor skillnad på en pizza i Sverige och en pizza i pizzans egen hemstad Neapel i Italien. Olika länders mattraditioner

Thailand. Kännetecknande för den thailändska maten är att den tillagas på kort tid och innehåller mycket färska råvaror. Thailändsk mat är ofta sötstark. Typiska rätter är curryrätter med kött, kyckling eller fisk, som massamancurry. Karaktäristiska smaker kommer från röd curry, citrongräs, kokosmjölk, chili, vitlök och thaibasilika. Japan. Från Japan kommer sushi, teriyaki, tempura, sashimi, gyoza, sukikyaki och ramen, för att bara nämna några av de mest populära rätterna. Det japanska köket fokuserar mer på råvaror än på kryddningar, men sesamolja, chili, ingefära, mirin, soja och wasabi används ofta för att förstärka smakerna. Kina. Det finns inte ett kinesiskt kök utan flera. Två av de mest kända är det kantonesiska köket och sichuanköket. I det kantonesiska köket är smakerna krispiga, fräscha och lätta, utan så mycket kryddor. Maten tillagas grillat, wokat, friterat, stekt eller ångat. Maträtter som ångas eller wokas behåller särskilt väl råvarornas naturliga smaker. Sichuanköket är berömt för sina starka och smakfulla rätter. Mycket chili och röd peppar (sichuanpeppar) används där men även vitlök, ingefära och jästa sojabönor. Vietnam. Typisk vietnamesisk mat är vårrullar, färska eller friterade, som doppas i en fisk- eller jordnötssås. Citrongräs, lime, koriander, chilisås och fisksås är de mest använda smaksättarna. Vietnam var tidigare fransk koloni. Det kan man se spår av, till exempel att fyllda baguetter är populär gatumat. Indien. Från Indien kommer chicken tikka masala och tandoori chicken, paneer masala, kyckling korma, daal, aloo gobi, chutney, naanbröd och mycket mat gjord på olika sorters linser. Mycket indisk mat utmärks av kryddblandningar med bland annat spiskummin, stjärnanis, kardemumma, kanel, chili, tamarind och gurkmeja. Indien är ett stort land och variationen på mat är stor.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* *

2. Förr fanns det alltid en kinarestaurang i varje svensk stad, hur ser det ut i din stad? Vad finns det för typer av restauranger och från vilka länder är deras rätter? Varför tror du att det har blivit så?

ÖVNING Gå till din matbutik och titta på vad de har för färdiglagad mat. Från vilka länder har inspirationen hämtats till de färdiglagade maträtterna? Varför tror du att det har blivit så?

Mellanöstern. I länder i Mellanöstern äts bland annat tabbouleh, grillad köfte med ras el hanout, baklava, dolma, rishta, fattoush, hummus, tagine, muhammara och meze. Vanliga ingredienser i mat från Mellanöstern är kanel, kardemumma, spiskummin, citrusfrukter, vitlök, olivolja, lamm, rosmarin, aubergine, paprika, tahini, bönor och linser. Grekland. Souvlaki, köttspett gjorda på lamm och den grekiska salladen med oliver, tomat, röd lök, fetaost, olivolja är typiska grekiska rätter. Den grekiska krämiga yoghurten serverad med nötter och rinnande honung är en annan klassiker. Italien. I italiensk matlagning används ofta närproducerade råvaror av hög kvalitet. Vitlök, rosmarin, pepperoni, persilja och basilika är vanliga kryddor. USA. Här samsas många länders matkulturer. Ett signum har blivit snabbmat, det finns snabbmatskedjor i varje gathörn. Mexiko. Typiska rätter i Mexiko är tortillas, enchiladas, chili con carne, guacamole, quesadilla och taco. Majs, bönor, squash, ris, avokado, chilipeppar, spiskummin, chipotle, tomat, papaya, kakao, jordnötter ananas, tomat och sötpotatis är vanliga råvaror. Sydafrika. I Sydafrika är braai, en slags barbeque, vanligt och det sydafrikanska köket bygger på bra råvaror med inte så mycket kryddor. Nordafrika. Couscous, harissa, tagine, domoda och akara är typiska nordafrikanska rätter och finns i många varianter.

R P

K A

M S *

DISKUTERA 1. Vilken är din favoriträtt? Försök ta reda på varifrån den kommer från början.

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Ikaria, Grekland

Lomo Linda, Kalifornien

Okinawa, Japan

Sardinien, Italien

* * *

Nicoya, Costa Rica

R P

K A

M S *

Blå zoner

V O

Blå zoner kallar man områden på jorden där det har visat sig att människor lever längre än på andra ställen. Människorna i de blå zonerna får sällan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. För att ta reda på varför människor är friskare och lever längre där har man bland annat undersökt vad de äter, och vad de inte äter. Man har kommit fram till att människor i dessa områden har detta gemensamt: • De äter mycket av frukt, grönsaker och fisk. • De äter mat som de själva odlat, fött upp eller fiskat, det vill säga närproducerad och säsongsbetonad mat. • De äter väldigt lite socker, fett och processad mat (mat framställd i fabrik). • De äter väldigt lite vetemjöl och komjölk. • De äter på regelbundna tider, utan stress, och tillsammans med andra. • De äter inte på natten utan låter magen vila.

* *

ÖVNING 1. K änner du någon som är gammal och frisk? Försök ta reda på hur den personen har levt och vad den har ätit i livet, kanske med en intervju! 2. H ur ska du ta hand om dig själv för att bli gammal? Hur vill du ha det när du blir gammal? Hur ser ditt drömscenario ut?

Andra saker som områdena har gemensamt är att människorna där rör på sig mycket i vardagen och att de umgås med vänner. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Framtidens mat

ÖVNING 1. Vad tror du blir framtidens mat? Har du provat något? 2. Gör en intervju med en äldre människa och fråga vad den åt mest när den var i din ålder?

Tillgång till mat kan ändras. Om det blir ont om den mat som är populär idag måste vi äta mer av annat. Kanske det i framtiden finns mindre kött och fisk av de sorter som du är van vid? Vi kommer sannolikt att behöva odla på nya sätt för att den odlingsbara marken i världen ska räcka till. Vi kan behöva växthus med flera våningar och odlingar på tak och väggar inne i stan. Men vi kan också behöva äta sådant vi inte är vana vid.

3. Har dina matvanor förändrats mycket? Om du ser tillbaka på när du var liten, vad åt du då som du inte äter nu? Fundera på varför det kan vara så.

Insekter som mat? Idag äter många i världen redan insekter. Insekter innehåller mycket näring i form av proteiner och vitaminer. Vi som inte är vana att äta insekter kanske inte ska börja med att äta dem som de är, utan fundera på om vi kan torka dem och mala ner dem till ett proteinrikt mjöl och använda det i bröd och pannkakor?

* *

V O

Tång och alger är ett annat exempel på mat som vi i Sverige äter ganska lite av men som kanske blir mer populär i framtiden. Många av oss vet inte att vi faktiskt här i Sverige har ätbara arter av tång som innehåller många olika sorters mineraler och vitaminer. Tången är som allra bäst att skörda på försommaren. Under hösten vissnar tången ner precis som alla andra växter. Du kan torka, steka, fritera och koka tången, och även baka knäckebröd och vanligt bröd med den. Bäst är tången på västkusten, den trivs i ett friskt och salt hav.

R P

K A

M S *

* * *

Ätbart ogräs som växer vilt i naturen är en lite bortglömd tillgång. Späda brännässlor på våren är en klassiker, men det går också att plocka och äta maskrosblad, svinmålla, kirskål, våtarv, löktrav och en mängd andra sorter. Använd dem som du använder spenat i maten. Undvik att plocka nära vägen där det kan finnas mycket avgaser och andra gifter i ogräset. Odlat kött som framställs på konstgjord väg i ett laboratorium kanske också blir framtidens mat. Redan nu pågår projekt där forskare odlar muskelceller, men det säljs ännu inte i butiker.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Samarbete & arbetsfördelning Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Att de som bor tillsammans ska dela på arbetsuppgifterna i hemmet låter kanske självklart, men det är inte alltid så lätt i praktiken att få det rättvist. En utgångspunkt kan vara att alla ska få tid över för sig, fritid att göra vad de vill på. Om en person i hemmet aldrig får tid över så behöver man se vad man kan göra åt arbetsfördelningen. Hur vill du ha det i ditt framtida egna hushåll? Vill du göra saker själv eller vill du göra saker ihop med andra? Att göra saker ihop gör det ofta så mycket enklare, trevligare, mindre tjatigt och framför allt mindre ensamt. Det gäller faktiskt allt i hemmet: att planera, handla och laga mat, att ha koll på ekonomin, att städa, laga och ta hand om saker samt att sköta om barn och husdjur. Vem tar ansvar för vad och hur mycket? Det behöver inte vara exakt lika, men det ska vara rättvist, för rättvisa är grunden för jämställdhet.

M S *

Obetalt arbete

* *

• Vilka uppgifter behöver skötas i ett hem?

* * *

• Hur bestämmer ni vem som gör vad i ditt hem? • Hur tänker du kring jämställdhet och rättvisa i hemmet?

V O

R P

K A

DISKUTERA! • Vad definierar ett hem för dig?

Historiskt har det varit kvinnan som gjort mer av hushållsarbetet och hon har även tagit hand om barnen i större utsträckning än mannen. Det var till och med ofta så att kvinnan inte hade något ”vanligt jobb”. Att städa, tvätta, handla, laga mat, baka och sköta barnen var det ”jobb” hon hade. Eftersom kvinnan inte fick någon lön för att ta hand om hemmet och barnen så var hon beroende av den lön som mannen fick på sitt ”riktiga jobb”. Nuförtiden arbetar både kvinnor och män och det är därför vanligare att de också delar på hushållsarbetet. I Sverige finns det bra möjligheter för både kvinnor och män att vara lediga från sina jobb för att ta hand om ett nyfött barn, så många delar på den uppgiften. Ändå visar undersökningar att kvinnor fortfarande gör en större del av hushålls uppgifterna och även spenderar mer tid med barnen.

• Varför pratar man om jämställdhet i hemmet? Varför är det viktigt?

• Reflektera över ditt beteende i köket. Vilken roll tar du?

• Är det rättvist om en sköter all tvätt och en all mat? • Tänk dig att du bor i en liten stuga tillsammans med tre vänner under en månad. Ni ska sköta mat, städning, tvätt och ekonomi själva. Hur fördelar ni arbetet?

Det ska vara rättvist!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Resurshushållning & smarta val Om resurshushållning och om ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Om hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.

Vi måste bli mer medvetna och ha mer kunskap om hur våra val påverkar miljön och andra på jorden.

* *

Läs mer om FN:s globala mål, särskilt nr 12 som handlar om hållbar konsumtion och produktion.

Att konsumera på ett hållbart sätt är något vi alla måste göra. Många äter för mycket, slänger mat som det inte är fel på, flyger och kör bil ofta och köper nya produkter utan att det är fel på de gamla. För att få till en förändring behöver vi alla se över våra konsumtionsmönster – hur vi köper, använder och gör slut på saker. Överkonsumtion leder till att vatten förorenas, skogar huggs ner, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och klimatförändringarna ökar. Just nu förbrukar vi mer än jorden hinner producera i form av naturresurser, som skog, vatten, odlingsbar jord, metaller och olja. De riskerar helt enkelt att ta slut. För att konsumtion ska bli hållbart måste det finnas en balans mellan konsumtion och produktion. Hur kan du förändra ditt konsumtionsmönster? Ta dig en extra funderare på om du verkligen behöver ett par nya skor, ännu en tröja att hänga i garderoben, en ny mobil. Börja laga och ta hand om det du har istället. Byt kläder med en kompis när du tröttnat på dina egna, köp hellre begagnat än nytt, ta bussen eller gå till skolan. Bli ännu bättre på att sopsortera så att vi får tillbaka material i form av plast, glas, metall och papper och kan återanvända dem.

V O

R P

K A

M S *

ÖVNING Gör en lista med idéer på hur man kan förändra konsumtionsmönster. Vad kan du göra? Din familj? Skolan?

* * *

Konsumera hållbart och smart

FN:s globala mål

Hittills så har vår matproduktion och andra levnadsvanor på jorden lett till bland annat klimatförändringar, vattenföroreningar, vattenbrist och minskad biologisk mångfald. I vissa delar av världen dör av människor av övervikt och i en en annan del dör människor av svält. En tredjedel av all mat som produceras kastas. För att få ordning på detta har FN infört en gemensam agenda för global hållbarhet.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Det handlar om fyra konkreta mål att uppnå till år 2030: • att avskaffa extrem fattigdom • att minska ojämlikheter och orättvisor i världen • att främja fred och rättvisa • att lösa klimatkrisen.

DISKUTERA! • Vad innebär en hållbar livsstil för dig? Hur kan vi göra människor över hela världen mer medvetna om hållbarhetsfrågor?

För att uppnå hållbar utveckling krävs det att vi minskar våra ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi tänker kring produktion och konsumtion.

• Är det hållbart att äta jordgubbar i januari när man bor i Sverige? Hur kan man tänka kring klimat och säsong när det gäller hållbar mat?

Vad menas med hållbar mat?

• Vad kan du göra får att bidra till att FN:s mål uppnås?

Hållbar mat är mat som produceras på ett sätt som inte sliter för mycket på platsen där den odlas, som odlas på mark där den växer bra på och som inte behöver besprutas eller konstgödslas. Så ofta du kan ska du välja sådan mat som är schysst producerad. Att äta hållbart handlar också om att välja bort sådant som fraktas långt och att inte slänga mat som fortfarande är bra. Att äta hållbart handlar slutligen om att öka intaget av grönsaker, baljväxter och nötter och att minska konsumtionen av rött kött samt att äta mindre av mat som innehåller mycket salt och mättat fett och minska sockerintaget – precis samma råd som ges för att man ska hålla sig frisk!

* *

V O

R P

K A

M S *

* * *

• Att människor ska konsumera mindre men att det samtidigt ska finnas jobb till alla - hur kan det gå ihop?

Tillverkning / Återtillverkning

Hållbar design Användning / Återanvändning

Återvinning

CIRKULÄR EKONOMI En cirkulär ekonomi, till skillnad mot en linjär, fungerar som ett kretslopp som använder så lite som möjligt av jordens resurser.

Insamling

Råmaterial

LINJÄR EKONOMI

Råmaterial

Design

Tillverkning

Användning

Avfall

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Konventionell och ekologisk odling

FAKTA: MASKAR Daggmaskar har flera viktiga uppgifter. De äter jord och växt rester och drar ner dem i jorden så att de börjar förmultna. Det gör jorden näringsrik och luftig och vatten kan lättare tränga ner i jorden.

Man brukar idag dela in jordbruket i två typer: konventionellt och ekologiskt. Självklart finns det en massa bönder som gör lite av varje och blandar typerna.

Maskarna bajsar även näring på markytan innehållande kalium, kväve och fosfor som nya växter har lätt att ta upp. Bajset har pH-värde 7, vilket motverkar försurning. Tänk på det nästa gång du ser en mask!

Att odla grödor och föda upp djur konventionellt

Maskar och andra småkryp bidrar till att hålla jorden frisk och bördig.

* *

daggmask

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

R P

K A

M S *

trädgårdsmyra

De som odlar konventionellt kan använda kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur och konstgödsel som berikar jorden. De kan också ge sina djur antibiotika, då dessa lever onaturligt trångt och kan sprida sjukdomar mellan sig. Vid konventionell odling finns inga krav på att odlingsmetoderna ska ingå i ett naturligt kretslopp, vilket det däremot gör vid ekologisk odling. Inom konventionell odling är man snarare ute efter att maximera skördar och djuruppfödning. Det finns dock regler att följa. Bekämpningsmedel och gödsel testas noga innan de blir godkända. Det finns också bestämmelser för när och hur de får användas. Många bekämpningsmedel som användes tidigare är inte längre godkända i EU men används i andra delar av världen. Rester av dessa medel kan finnas kvar i alla typer av livsmedel, eftersom de stannar i naturen.

trädgårdssnäcka

gråsugga

BONDGÅRDENS KRETSLOPP

1. Djuren bajsar och kissar och det blir till ny näring = gödsel till jorden. Gamla grönsaksrester och andra växtrester blir en kompost som blir näringsrik tillförsel till jorden. 2. Gödslet och komposten läggs ut som näring på jorden.

3. I denna jord planterar bonden frön som växer upp och skördas. 4. Det som skördats blir mat till oss människor och mat till djuren på gården. 5. Maten som djuren äter gör dem starka så att de kan föda nya djur som blir mat till oss människor och så går det runt.

M S *

V O

R P

K A

* * *

Att odla grödor och föda upp djur ekologiskt

* *

När man odlar jorden ekologiskt får man inte använda några onaturliga medel, det vill säga inga kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadedjur. Istället används naturliga växtskydds- och skadedjursbekämpningsmetoder. Dessutom används naturligt stallgödsel, alltså bajs från ko, häst, får och höns. Djuren på en ekologisk gård tas om hand på ett sätt som är mer naturligt för dem. De får till exempel ekologiskt odlat foder, till största delen odlat på gården, och de får röra sig fritt både ute och inne. De behandlas inte med antibiotika eftersom de inte lever så trångt att de riskerar att sprida sjukdomar till varandra. Inom ekologisk odling strävar man bland annat efter att hålla marken bördig på lång sikt, minska mängden miljöskadliga ämnen, ta hand om djuren på ett bra sätt, bevara sällsynta raser och inhemska arter som är utrotningshotade samt göra distributionskedjorna, dvs. varornas färdväg, kortare.

FAKTA! För att få något att växa behövs frisk jord, vatten och sol. Jorden består av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material – näring till allt som växer i den. Alla frukter, grönsaker, bär, sädesslag, kor, får, kor och grisar hämtar sin näring från det som växer upp ur jorden, precis som vi människor. I jorden växer det vi ska äta och som ska föda hela planetens befolkning. Så därför gäller det att ta hand om den jorden som finns på bästa sätt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Konstgödsel

DISKUTERA! Hur viktigt är det för dig att kunna äta av allt du gillar året runt? Finns det alternativ? Vad äter du mycket av? Varifrån kommer maten du äter? Hur odlas och produceras den?

På 1900-talet kom man på ett sätt att binda kvävgas och kunde på så vis tillföra extra kväve till jorden: konstgödslet var uppfunnet. Det ledde till större skördar vilket i sig resulterade i mer mat. Tidigare kunde en dålig skörd efter en kall eller torr sommar betyda svält. Men för mycket kväve i jorden skapar å andra sidan obalans i hela det naturliga kretsloppet. Kvävet följer med regnvatten ut i haven som blir övergödda. Det i sin tur kan leda till syrebrist i havet och att fiskar och annat levande dör ut. Monokultur

* * *

Att odla samma sak år efter år i samma jord på samma plats är också dåligt, jorden utarmas och hinner inte med att återhämta sig. Detta görs ofta då de som odlar jorden vill effektivisera jordbruket och få ut det mesta möjliga av sin skörd. Hur ska vi göra då?

* *

R P

K A

M S *

V O

Om man ett år odlar vete på en tredjedel av marken, baljväxter på en tredjedel, låter korna beta på en tredjedel och nästa år roterar så att vetefältet blir betesmark och så vidare – då håller jorden sig frisk. Att låta naturliga skogsdungar vara kvar här och var på åkrarna gör att smådjur som fåglar, skalbaggar, och fjärilar får en naturlig plats att bo på. De kan då hjälpa till att pollinera och att äta upp skadeinsekter. Vi som köper mat kan påverka genom att efterfråga ekologiska produkter. Vi kan fråga i butiken efter mat som är producerad på ett ansvarsfullt sätt. För vi konsumenter har makt: sådant vi köper fortsätter att tillverkas, medan sådant vi avstår från slutar tillverkas, vilket kan få den som odlar oschysst att tänka om. På så vis bidrar vi i det lilla till att jorden får förbli i sin naturliga balans. Om vi konsumenter blir mer medvetna om vad som produceras var och hur det går till så kan vi göra schysstare val. Populär mat, på gott och ont

När en matvara plötsligt blir väldigt omtyckt så ökar efterfrågan. Det kan innebära att platsen där varan produceras belastas extra hårt. Ta exempelvis avokadon. Hux flux vill alla ha avokado på mackan, i smoothien, i salladen och som ansiktsmask. De som odlar avokado vill naturligtvis möta den ökade efterfrågan och odla mer, på en plats där det kanske egentligen är bättre för miljön att även annat får växa. 74

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Att äta efter säsong är att äta varierat!

Palmolja är en produkt som används till mycket, både i matvaror och som bränsle. Tyvärr innebär de allt större odlingarna att gamla, värdefulla skogar skövlas och många djurarter som lever där blir lidande. Scampi eller jätteräkor är ett annat exempel på en matvara som, när den odlas i för stor mängd, rubbar balansen i den naturliga miljön. För att odla dessa räkor rensar man upp i mangroveträsk och tar bort träd och sly, som är livsviktiga för många andra djurarter. Så ät avokado ibland – men inte alltid. Läs på förpackningarna och undvik produkter med palmolja. Beställ hellre något annat än scampi när du äter på restaurang.

M S *

Äta efter säsong

* *

V O

R P

K A

* * *

Förutom att äta ekologiskt så är det mest miljösmarta att äta mat som är närproducerad och som det är säsong för. Med säsonger menar man tider på året då olika grödor växer. I Sverige har vi kortare odlingssäsong än till exempel länderna kring Medelhavet. Men metoder för att förlänga odlingssäsongen även här i Sverige utvecklas hela tiden. Att strö halm över morötter eller lägga plast på åkern när man sått är exempel på detta. Även växthusen har förbättrats och blivit mer effektiva, och det går nu att odla till exempel tomater och gurka längre än tidigare i dem. Dock fungerar det inte när det är som mörkast och kallast. Vissa odlade produkter går bra att lagra länge efter att man skördat dem. Dit hör till exempel lök, potatis, kål, nötter, säd och äpplen. Man kan därför säga att det är säsong för dessa livsmedel i stort sett hela året, vi behöver inte importera dem utan har egen tillgång. Det finns olika typer av guider att ta hjälp av för att få veta vad som är i säsong.

FAKTA! Genmodifierade organismer, GMO, är inte tillåtet i det ekologiska jordbruket. Hos en GMO har en eller flera DNA-sekvenser lagts till eller tagits bort. Det innebär att det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt, i syfte att t.ex. skapa större och tåligare grödor och köttdjur.

ÖVNING Komponera en januarisallad och en julisallad, med hänsyn till vad det är säsong för. Titta på säsongsguiden. Ladda ner vår säsongsguide!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Varför ska vi äta mindre rött kött?

FAKTA! Vad räknas som rött kött? Nöt, gris, lamm, ren och vilt. Rekommenderat intag av rött kött per vecka och person är 500 gram.

DISKUTERA! • Varför väljer en del personer att bli vegetarianer? Vilka anledningar kommer du på?

Köttproduktionen står för 15 % av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det är därför bra att minska på sin köttkonsumtion ur miljösynpunkt. Störst påverkan har nötkött, efter det kommer lammkött och griskött. Om och när man vill äta kött så kan man tänka på vilken typ av kött man köper (gårdar där exempelvis kor får beta fritt bidrar också till att vi får behålla naturliga betesmarker och en artrik flora och fauna). Ägg, fisk och fågel kan ersätta rött kött. Även från baljväxter och spannmålsprodukter kan man få i sig fullgoda proteiner. Att dryga ut köttfärssåsen med linser, morötter och rotfrukter är ett knep för att minska på köttet och öka på det gröna, den blir dessutom mer smakrik.

• Vad skulle skillnaden bli för klimatet och jordens resurser om alla valde bort rött kött? • Idag slängs det enorma mängder mat i stora delar av världen. Det är ett onödigt svinn som inte är hållbart. Vad skulle du kunna göra för att minska matsvinnet?

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

n n n n n n n n

K A

* *

M S *

Klimatzoner

V O

R P

polarzoner tempererade zoner subtropiska zoner tropiska zoner

* * *

FAKTA Varifrån kommer maten i butiken? I den tropiska zonen odlas t.ex. majs, ris, kakao, socker, kokos och exotiska frukter som ananas och mango.

Världen består av olika klimatzoner som skiljer sig åt i fråga om jordmån, regnmängd, temperatur och soldagar – allt detta påverkar vad som går att odla i de olika zonerna. Kartan ovan visar jordens klimatzoner. Produkter som transporterats långt för att komma till din butik är ofta relativt billiga. Men tänk dig för en extra gång innan du väljer att köpa kiwi från Nya Zeeland eller ananas från Costa Rica. Kan du kanske ibland välja en annan frukt som odlats närmare? Behöver du kött från Brasilien eller kan du välja det svenska och på så vis spara på utsläppen från transporten? Ta för vana att läsa på förpackningen eller på märkningen på hyllan varifrån varan kommer och plocka därefter fram dina geografiska kunskaper. Hur långt bort ligger egentligen Nya Zeeland?

I den subtropiska zonen trivs många frukter och grönsaker, exempelvis vindruvor, oliver, tomater, zucchini, aubergine, mandlar, fikon, mm. I den tempererade zonen odlas sädesslag som vete, havre, korn och råg och potatis, raps, ärter, bönor, äpplen och olika bär. I polarzonen är det svårt att odla då marken ofta är frusen och det bara finns solljus under en kort tid på året.

DISKUTERA! Fundera på hur många olika zoner din mat kommer ifrån.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Transport

ÖVNING Ta reda på varifrån maten på din tallrik kommer.

DISKUTERA! • Om vi bara åt närproducerad mat, vad skulle då hända med alla länder som försörjer sig på att exportera livsmedel till oss och andra delar av världen?

För bara 50 år sedan var det ovanligt med utländska produkter i butikerna. Förutom bananer, apelsiner, kaffe, te, choklad och vissa kryddor så var det mesta som vi åt i Sverige också producerat i Sverige. Avokado, olivolja, passionsfrukt och snabbnudlar var sådant man bara hade smakat om man rest till länder där detta producerades. I dagens globala samhälle, med snabbare transporter och bättre möjligheter till förvaring kan man i många storstäder få tag på nästan vilken vara som helst. Hur kan en färsk ananas på 1 kg, kosta bara 20 kronor? Det tar ungefär 18 månader innan en ananas är klar för skörd, sedan reser den över 1000 mil med enkel biljett innan den hamnar hemma hos dig.

• Om vi gick tillbaka till att bara äta det som växer i vårt land, och i säsong, vad skulle du då sakna?

TÄNK PÅ! Bäst före-datum är en rekommendation från tillverkaren om att en matvara är som bäst om den konsumeras före det angivna datumet. Men det går ofta bra att konsumera den några dagar senare också. Står det däremot sista förbrukningsdag ska man inte äta av varan efter angivet datum. Det kan vara farligt för hälsan.

Makt och ansvar

* *

Se sid 185 för smaskiga recept på råvaror som håller på att gå ut!

V O

R P

K A

M S *

* * *

Vi kan välja att köpa en sak och låta bli att köpa en annan. Det här är företag medvetna om. Många av dem blir mer och mer måna om att vara miljömedvetna och hållbara, för att du ska välja att köpa just deras produkt. Du har makten och med den följer ett ansvar. Varje köp påverkar. Till exempel påverkas människorna som framställt produkten. Miljön påverkas beroende på hur produkten framställts, förpackats och transporterats. Så försök att göra kloka val varje gång du köper något. Läs på förpackningen och försök ta reda på så mycket som möjligt innan du gör ditt val.

Matsvinn eller matvinst?

Att inte köpa mer mat än vad som går åt, att förvara maten rätt, att lära sig om bästföre-datum och att vara kreativ med sin matlagning är olika sätt att minska på matsvinnet. Istället för att slänga mat som inte blivit såld börjar fler och fler matbutiker laga färdiga rätter av varorna och sälja dem. Fler och fler restauranger använder också matvaror som tidigare hade hamnat i soporna på kreativa sätt, genom att exempelvis ha en dagens rätt som baseras på grönsaker som börjat bli lite hängiga men fortfarande är jättegoda, till och med godare, eftersom de då smakar mer.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Innan du handlar

• Innan du handlar, ta en titt hemma och se vad du redan har så att du inte köper dubbelt – planera dina inköp, skriv en lista! • Färsk mat kan du köpa lite mindre av åt gången, så att du hinner äta upp den medan den är fräsch. • Om du vet att du ska tillaga maten med en gång kan du köpa varor som har kort datum, då slipper butiken slänga och du sparar pengar. Perfekt om du ska göra pannkakor, då kan du köpa mjölk som har kort bästföre-datum. Billigt och matsmart! • När du handlat, ställ in kylvarorna snabbt i kylen så de inte står framme och blir varma, då håller de längre och du slipper bli sjuk av dåliga varor. Detsamma gäller efter en måltid: snabbt tillbaka med kylvaror.

M S *

* *

R P

K A

* * *

Mer om återvinning, svinn och matlagning på rester!

V O

I ditt kylskåp

• Titta, lukta och smaka innan du slänger. • Av mjuka, lite ledsna grönsaker kan du fortfarande laga mycket gott. Smakerna koncentreras när grönsakerna torkar och skrumpnar ihop. De smakar bara mer. • Koka en tomatsås på dina skrynkliga tomater, gör en nektarinpaj på de trista nektarinerna. • Har du en ostkant över? Riv den och frys in till din kommande pizza. • Lär dig laga mat på rester och lite av varje: pyttipanna, soppa, wok, quesidillas, grytor, omeletter. Överbliven kokt potatis kan bli en potatissallad – bara fantasin sätter gränser!

DISKUTERA! Vad ska du ta hänsyn till om du vill skapa ett klimatsmart recept? Hur skulle ett sådant recept kunna se ut, om du samtidigt vill göra det så gott och näringsrikt som möjligt? Tänk på säsong och var du befinner dig i Sveriges avlånga land!

När du äter

• Lägg upp så mycket som du orkar äta upp. • Det som blir kvar i kastrullerna förpackar du och sparar till nästa dag (i kylen) eller till senare (i frysen) – perfekt till middag eller lunch.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

DISKUTERA! • Finns det fler märkningar? Kan inte allt bara ha en märkning? Vad skulle den i så fall innefatta? • Hur handlar ni i er familj? Tittar ni efter miljömärkningar? Vad köper ni alltid? Vad köper ni aldrig?

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Märkning av livsmedel och hushållsprodukter

Alla livsmedel och hushållsprodukter som säljs i butik ska vara märkta så att du som konsument kan göra smarta val. Det finns en rad olika märkningar som alla har olika regler. Miljömärkning KRAV

Mat som är producerad på ekologisk grund, det vill säga med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. EU-ekologiskt

Matproduktionen måste ta hänsyn till biologisk mångfald, respektera naturens system och cykler, upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord och vatten samt uppfylla djurskyddskrav. 80

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Håll utkik efter denna! MSC

Hållbart, schysst fiske. För att en vara ska få bära det här miljömärket ska fisket ha klarat en viss miljöstandard och leverantörskedjan ska vara spårbar. Detta kontrolleras årligen av oberoende experter. ASC

Gäller fisk och skaldjur som odlats. Märkningen ställer bland annat krav på fodret som används i odlingarna, på minskad antibiotikaanvändning, på vattenrening och på att fisken ska kunna spåras tillbaka till odlingsplatsen. Dessutom finns sociala krav som föreningsfrihet, förbud mot barnarbete med mera.

* * *

Svenskt sigill

Miljömärkning för svensk mat och svenska blommor. Märkningen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan och omfattar dessutom både djuromsorg och livsmedelssäkerhet. Minskad klimatpåverkan, ökad biologisk mångfald och ett hållbart vattenuttag är exempel på områden där Svenskt sigill driver utvecklingen inom lantbruket.

R P

K A

Svanen

V O

Miljömärkning för en hållbar konsumtion. För företag är en svanenmärkning ett bevis på att de aktivt arbetar för en hållbar produktion och att deras produkter har uppfyllt svanenmärkets tuffa miljökrav.

M S *

* *

Bra miljöval

Naturskyddsföreningens mål är ett samhälle i balans med naturen. Bra miljöval är ett verktyg för att nå det målet. Märkningen hjälper dig att välja de produkter som är minst skadliga för miljön. Hälsomärkning Nyckelhålsmärkt

Nyckelhålet visar vilken mat du mår bra av och är kanske det allra enklaste kostrådet du kan få. Väljer du mat med nyckelhålet får du i dig mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och mindre fett, eller fett av nyttigare sort. Social märkning Fairtrade

Fairtrade är en certifiering med mål att motverka fattigdom och ge människor schyssta arbetsvillkor.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Avfallstrappan

TIPS! Kom ihåg att även återvinna dina värmeljushållare som är gjorda av aluminium.

Minimera. Redan när du köper en vara bör du tänka dig för. Behöver jag det här? Kommer jag faktiskt att äta all den här maten? Kommer jag verkligen att ha glädje länge av den här saken? Ju fler som tänker efter innan de handlar, desto mindre onödiga sopor blir det.

Återvinn din mobiltelefon (om den inte går att sälja eller ge bort). Ett ton mobiler ger 3 kg silver, 300 g guld och 100 g palladium.

Återanvänd. Kan någon annan ha användning för något du

inte längre behöver? Din tröja som blivit för liten kan glädja någon annan. Sälj eller skänk bort.

FAKTA! Så lång tid tar det för naturen att bryta ner... ... glas: 1 miljon år ... p last: 450 år, men då återstår fortfarande skadliga mikrobitar ... aluminium: 200-500 år ... plastbestruket papper: 5 år ... fimpar: 1–5 år ... papper: 6 månader

* * *

Återvinn. Plast, glas, aluminium, papper och många andra

material kan bli till nya saker när de tvättats och smälts ner eller finfördelas. Det spar mycket energi jämfört med att framställa helt nytt.

V O

Utvinn energi. Sådant som inte går att återanvända eller

R P

återvinna kan förbrännas och ge energi.

K A

Deponera: Att bara slänga saker är det sista och minst mil-

* *

jövänliga alternativet. Innan du slänger något bör du fundera på om du istället kan göra något av sakerna ovan.

ÖVNING Hur kan man minska sina sopor? Var kreativ och sätt ihop en sop-tips-lista.

Minimera Återanvänd Återvinn Utvinn energi Deponera

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sopsortera hemma

När du sopsorterar hjälper du till att förhindra att farliga ämnen sprids i naturen. De flesta material kan återvinnas och bli till nya produkter. Om fler saker återvinns blir andelen sopor som hamnar på deponi, det vill säga en soptipp, mindre. På en soptipp med blandade sopor kan miljöfarliga ämnen läcka ut i marken och i grundvattnet, plast kan blåsa iväg och hamna i naturen där den skadar djur och så vidare. Ju mindre av våra sopor som hamnar i deponi desto bättre. Gör så här:

Skölj ur förpackningar och sortera dem rätt: metall, plast, papper, glas, tidningar och kartong. Är det trångt om utrymme hemma – samla allt i en påse och gå förbi en miljöstation en gång i veckan och sortera direkt i behållarna. Detsamma gäller för kläder som du inte kan eller vill ha längre: lägg dem i klädåtervinningen så blir någon annan glad, eller så blir det till tyg att sy nya kläder av. Flaskor och burkar med pant lämnar du självklart tillbaka till butiken. Batterier och annat farligt lähgger du i miljölådan för återvinning.

Att kompostera är inget nytt, tvärtom. Det är en biologisk nedbrytningsprocess av organiskt material, något som ständigt pågår ute i naturen. I en kompost kan fruktrester, grönsaksskal och kött med mera brytas ner av mikroorganismer och småkryp och bli till en näringsrik jord, perfekt att använda till odling av nya grönsaker. I en näve kompost kan det finnas upp till fem miljarder levande mikroorganismer. Energi från nedbrytningsprocessen kan dessutom bli en energiresurs som kan värma ditt hus eller driva gasbilar.

* *

V O

R P

K A

M S *

Kompostering

* * *

FAKTA! Detta kan du lägga i en kompostpåse: • skal och kärnor från frukt och grönsaker • matrester, både vegetabiliska och animaliska • kaffe- och tesump, även filter och påsar till dessa • äggskal • hushållspapper och servetter som är ofärgade (om du inte sugit upp något giftigt såsom nagellacksborttagning) • vissna snittblommor. Detta hör INTE hemma i påsen: • papper som är vaxat, plastat eller färgat • kemikalier som t.ex. disk-, tvätt- och rengöringsmedel • dammsugarpåsar och städdamm • cigarettfimpar, snus • glasspinnar, ätpinnar • stearin • frityrolja (ska hällas i en behållare och lämnas till en miljöstation).

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Städa och tvätta Om rutiner och metoder för rengöring och tvätt. Schysst, snyggt och fräscht

Sin boplats behöver man hålla ren och prydlig för att inte bakterier ska spridas, för att inte skadedjur ska trivas och för att man ska hitta sina saker och må bra. Smuts, dålig lukt och en röra av prylar är inte bara ohygieniskt och otrevligt att bo i, det kan också ge besökare intrycket att du inte bryr dig om din hälsa och din närmiljö. Städa, men städa schysst. Starka rengöringsmedel och engångsartiklar behövs inte, det finns miljösnällare alternativ. Och städar du ofta så hinner det ju inte bli lika smutsigt mellan gångerna … Rensar du bland dina saker så blir det också mer lättstädat. Men släng inte i onödan! Sälj eller ge bort det istället. Köket är en viktig plats att hålla ren eftersom det du arbetar med där ofta ska hamna i din kropp. Ha som rutin att städa köket varje dag efter att det har använts.

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

TIPS! Bra grundutrustning att ha när du städar: • hink • golvmopp • trasor (gamla lakan och örngott är ett miljövänligt val) • rengöringsmedel, t.ex såpa • fönsterputs • disktrasa • dammsugare Bonustips! Med en gammal tandborste kommer man åt på knepiga ställen.

* * *

Städa som ett proffs – fler tips här!

Städa kök

K A

M S *

* *

V O

R P

• Ställ in mat som står framme i skafferiet eller kylskåpet. • Plocka in all disk i diskmaskinen eller diska för hand. • Torka av alla bänkytor med en fuktad trasa. • Torka av spisen (när den svalnat), eventuellt med lite diskmedel eller såpa på trasan. • Torka även av väggen bakom spisen om det har stänkt. • Gå ut med kompost och övriga sopor och glöm inte att diska ur sophinken då och då. • Dammsug eller sopa köksgolvet. • Våttorka golvet vid behov. • Se till att kökshandduken är ren, om inte så byter du den eller tvättar den i 60°. • Plocka bort ren disk från maskin eller diskställ. Se till att sakerna är torra.

Torka bort fett med hushållspapper innan du diskar. Spola aldrig ner fett i avloppet – då det blir stopp!

När det bränt fast

Det kan vara svårdiskat när något bränt fast i botten, men då finns stålull att ta till. Det är precis vad det låter som, ull av stål – med det kan du gnugga bort det som bränt fast. Ta lite vatten i botten av kastrullen och gnugga med stålullen, skölj noggrant med vatten efteråt. Stålullen går att använda på diskho, kakel, handfat, porslin, vissa spisar och vissa kastruller. Men använd den inte på teflonkastruller, stekpannor eller keramikhällar eftersom det repar. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Gör ibland – kök

• Ta bort filtret som sitter i köksfläkten och diska rent det i diskmaskinen eller lägg det i blöt i varmt vatten och diskmedel. I filtret samlas mycket fett när du lagar mat. • Torka rent med fuktig trasa i lådorna där du förvarar bestick. • Ta ut alla matvaror och torka rent i skafferiet. Se till att det är torrt innan du ställer tillbaka allt. • Ta ut alla matvarorna och torka rent i kylskåpet. Här får du snabba dig så att matvarorna inte hinner bli varma. Ett tips är att ta en hylla i taget. • Gör rent ugnen genom att sprida ut såpa med en svamp. Sätt ugnen på 100° och låt såpan verka. Efter en timme stänger du av ugnen och torkar bort såpan med vatten och en svamp eller disktrasa. Du kan också använda stålull. • Koka disktrasorna i kastrull, bakterierna dör när du kokar dem och disktrasan blir som ny.

M S *

K A

* *

TIPS! Tänk på att diska i rätt ordning, det smutsigaste (det som är längst ifrån munnen) sist!

R P

V O

* * *

Diska för hand

1. S krapa av eventuella matrester ner i kompostpåsen och skölj av tallrikarna. 2. R ensa och skölj ur diskhon så att den är ren innan du sätter igång. 3. S pola upp varmt vatten i diskhon (men inte så varmt att du bränner dig) tillsammans med lite diskmedel. Varmt vatten löser fett och annat. 4. Om du har två diskhoar kan du fylla den andra med ljummet vatten (utan diskmedel) för att skölja disken i, annars får du vänta med det steget tills du diskat klart. 5. Börja med att lägga ner glasen i diskvattnet och diska dem med diskborsten. 6. Sedan är det bestickens tur. 7. Tallrikar … 8. Skålar och fat … 9. Kastruller (glöm inte utsidan) … 10. Avsluta med stekpannor och ugnsformar. 11. Det kan hända att du behöver byta diskvatten om det är mycket disk. 12. När du sköljt disken ställer du den upp och ner i ett diskställ för att lufttorka eller så torkar du den med en ren kökshandduk (inte samma som du torkar händerna på).

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Städa rummet

TIPS! • Byt om till träningskläder innan du ska städa, gör det till ett träningspass.

1. P locka undan och kasta skräp, tänk på att sortera skräpet rätt. Se till att dina saker hamnar på rätt plats så att du hittar dem sedan. 2. Lägg smutsiga kläder i tvättkorgen, häng de andra på vädring, vik rena kläder och lägg i garderoben. 3. Bädda sängen. 4. Dammtorka hyllor och andra möbler, skaka och skölj ur trasan ofta. 5. D ammsug golvet eller sopa. 6. T orka golvet med en golvmopp, använd varmt vatten och såpa. 7. G löm inte husdjursburen om du har en.

• Använd gamla örngott som dammtrasor. • Såpa, citronsyra och ättikssprit är miljösnälla rengöringsmedel. • Städa ofta! Då behöver du inte starka rengöringsmedel, för smutsen hinner inte sätta sig så hårt!

Bädda rent

V O

Byt gärna till rena lakan varje eller varannan vecka. Tvätta alltid sängkläderna i minst 60° så de blir riktigt rena. Se till att även skaka ur och vädra täcke och kuddar.

Städa badrum

R P

M S *

K A

* * *

Josses bäddtips!

1. Töm papperskorgen. 2. Lägg handdukarna i tvätten, tvätta i 60°. 3. Ta ut badrumsmattan och skaka den. 4. Dammsug golvet och eventuella lister med en dammsugare. 5. Spraya handfatet och torka runt med en trasa (inte samma som till toaletten), skölj ur trasan i varmt vatten och torka rent runt och i hela handfatet. 6. Spraya spegeln med fönsterputs och torka av med en torr trasa som inte luddar. 7. Lyft toalettlocket och spraya eller använd diskmedel och en toaborste och borsta runt i hela toaletten. 8. Tvätta rent toaletten med en trasa, skölj ur den och tvätta igen, runt, på och vid sidorna. 9. Ta en golvmopp, varmt vatten och såpa. Tvätta rent golvet i badrummet. 10. Vill du göra rent i duschen och få bort kalkavlagringar kan du ta ättika på en svamp, gnugga in, låta verka en stund och sedan skölja av. Ättikan kan du även använda i toastolen för att få bort kalkavlagringar och annat som fastnat.

* *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Gör ibland – badrum

TIPS! Undvik stopp i dusch och badkar Ett golvbrunnsfilter är ett hygieniskt filter som samlar upp hårrester och håller golvbrunnen fri från skräp och dålig lukt. En billig försäkring mot stopp i avloppet! Kom bara ihåg att tömma det ibland.

Översvämning eller stopp i avloppet? Gör så här: 1. Töm ut vattnet i handfatet med en skopa. 2. Spola superhett vatten direkt ner i avloppet. 3. Sätt en hink under vattenlåset och rensa detta med ett rensband (en stålvajer med en krok, fjäder eller en spiral fäst på toppen). Sitter proppen längre ner kan du göra en miljövänlig propprensarblandning: blanda 1 dl bikarbonat, 1 dl salt och 1 dl ättika. Häll ner i avloppet. Låt det stå 15–20 minuter och efter det häller du på kokande vatten, minst 1–2 liter. Har du tur löser sig proppen. Annars provar du igen. Om det inte fungerar, ring rörmokaren. Har du översvämning i duschen beror det oftast på att det samlas klumpar av hår och rester av tvål i avloppet. Du behöver lyfta upp golvbrunnen och rensa. Ta på dig handskar först. Ta en hink eller påse och samla upp allt gegg och släng det. Spola sedan rent med varmt vatten. Har du stopp i toaletten ring rörmokaren. Spola aldrig ner tamponger eller bindor i toaletten. De sväller och orsakar stopp.

K A

M S *

* *

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Tvätta, torka, stryka Märkning i kläder

I nya klädesplagg finns alltid information om vad plagget tål i form av tvätt, torkning och strykning. I tröjor och skjortor finns det oftast en lapp i sömmen på vänster insida. I byxor brukar lappen sitta i linningen. På lappen står det både vad kläderna är gjorda av och hur du ska tvätta, torka och stryka dem på bästa sätt. När du köper ett klädesplagg kan det vara bra att titta efter vad det är gjort av och hur det ska tvättas. I dag används en massa olika sorters material i kläder och det kommer hela tiden nya material som behöver behandlas på olika sätt. En del kläder tål till exempel inte vatten och behöver tvättas på en kemtvätt, vilket kan bli dyrt och är inte speciellt bra för miljön. Sådana plagg kan du dock hålla fräscha genom att hänga dem på vädring och försiktigt torka bort enstaka fläckar istället för att tvätta hela plagget. Underkläder är bra om de tål att tvättas lite varmare, eftersom de behöver kunna bli ordentligt rena. För träningskläder gäller samma sak.

1. T öm alla fickor, dra igen blixtlås och knäpp upp alla knappar. Vänd jeans och andra byxor ut och in. Lägg bygelbh i en tvättpåse – om bygeln sticker ut kan den förstöra tvättmaskinen. 2. L äs på lapparna i kläderna (speciellt om det är första gången som du tvättar dem). Sortera dem efter färg och tvättemperatur; en hög för vit-tvätt som tål 60° eller mer, två högar för 40-graderstvätt – en för mörka plagg och en annan för röda, gula och rosa, samt en hög för ljusa, lite känsligare kläder som ska tvättas på 30–40°. 3. T räningskläder som fortfarande är fuktiga av svett hänger du på kanten av tvättkorgen om du inte tvättar dem med en gång – de mögla om du stoppar ner dem i en tvättkorg. 4. Sängkläder och handdukar tvättar du alltid på hög temperatur, minst 60°. 5. L ägg plaggen som ska tvättas i tvättmaskinen. Fyll maskinen men inte för fullt. Då blir det tungt för maskinen, sämre tvättat och väldigt skrynkligt.

* *

* * *

Kolla in alla tvätt-, tork- och stryksymboler!

V O

R P

K A

Tvätta i tvättmaskin

Läs på lappen innan du köper!

Tänk på att fylla hela maskinen med tvätt när du ändå tvättar, det är mest miljövänligt!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

TIPS! Dunjackor och annat som innehåller dun torkar du i torktumlare ihop med några tennisbollar som puffar dunet. Du måste torka länge så att dunet verkligen blir torrt, annars kan det börja lukta illa. När jackan känns lätt och ingenting i den klumpar sig så är den torr.

6. Mät sedan upp tvättmedlet. Välj ett med miljömärkning på paketet. Tvättmedlet behövs för att lösa upp smutsen. På tvättmedelsförpackningen finns anvisningar om hur mycket tvättmedel du ska använda. Anvisningarna kan vara olika beroende på hur mjukt eller hårt vattnet är där du bor, den informationen hittar du på din kommuns hemsida. Du ska inte överdosera, det blir bara onödigt dyrt och du belastar miljön extra mycket. Det finns tvättmaskiner som självdoserar tvättmedlet, använd den funktionen om den finns. 7. Därefter väljer du program på tvättmaskinen. Alla maskiner är olika, men det brukar vara ganska lätt att förstå de olika programmens symboler. Om tvätten är jättesmutsig kan det vara bra att välja ett program med förtvätt, men annars behövs inte detta. Sköljmedel behövs sällan, så det kan du undvika. 8. Ta hand om kläderna så fort maskinen är klar, annars kan de börja lukta och och du måste tvätta om allt. Kläderna blir också onödigt skrynkliga om du låter dem ligga kvar i maskinen.

Dropptorka

* *

Torka liggande Torka

Torktumla ej

Tål ej värme

K A

M S *

Hängtorka

Torktumla

V O

R P

Torka tvätten Hänga

* * *

Skaka ur kläderna och häng upp dem på ett klädstreck inomhus eller utomhus, eller luftigt på galgar i ett utrymme som har bra ventilation, inte garderoben. Att låta kläderna lufttorka är det mest miljövänliga alternativet. Det sliter minst på kläderna, drar ingen el och kostar minst. Torktumla

På klädlappen finns symboler som anger om kläderna tål torktumling eller inte. Tänk på att tumling sliter på plaggen – vänd färgrika plagg ut och in för att spara på färgerna. Sängkläder och handdukar är perfekt att torka i torktumlaren. När torktumlaren är färdig, plocka då ut innehållet direkt och vik ihop det. Ligger det kvar för länge blir det skrynkligt. Torkskåp

Att torka kläder i torkskåp kräver precis som torktumling el, men är ett effektivt sätt som sliter mindre på tyget än torktumlare. Tänk på att skaka ut kläderna ordentligt innan du hänger in dem i torkskåpet. Du kan också använda torkskåpet som en torkplats utan att sätta på varmluften, men då måste du ställa upp dörren för annars torkar inte tvätten och den börjar lukta illa.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

nte du i å s l! pp Se u ner hå n brä

* * *

Ej ånga

Stryka kläder

Det är återigen på klädlappen du ser om kläder kan strykas och i så fall med vilken temperatur. Om du stryker med fel temperatur kan vissa kläder smälta. Så här stryker du en skjorta eller blus:

R P

V O

K A

1. S täll in rätt temperatur på strykjärnet. Kolla lappen i plagget. 2. H ar du ett strykjärn med ånga, se då till att ångan är på. Stryk först lite på något som inte är känsligt för att få bort alla avkalkningar från strykjärnet. Den första vätskan som kommer ur ångstrykjärnet kan vara brun och smutsig. 3. O m du ska stryka ett linne- eller bomullsplagg kan du fukta det med vatten innan för att få det helt slätt. Använd gärna en blomspruta. 4. Börja alltid med kragen och manschetterna, därefter ryggoket. 5. F ortsätt med ärmarna och ta sedan framsidan. Vänd knappraden ner mot strykbrädan, då kan du stryka rakt över den. 6. A vsluta med att stryka hela bakstycket. 7. H äng upp plagget på en galge.

* *

Vik dina kläder

Vill du ha ordning i garderoben och hitta dina saker? Då är det bästa tipset att först sortera kläderna och sedan vika dem. Lägg byxor i en hög, t-shirts i en hög och häng skjortorna på galgar. Strumpor, trosor, bh och kalsonger lägger du i en låda eller korg. På så vis får du koll och slipper leta efter dem varje morgon.

Låg värme

Medelhög värme

Hög värme

Får ej strykas

Josses tvätt-, tork-, stryk- och viktips!

TIPS! Fläckborttagning Tuggummi och stearin: frys ditt plagg och skrapa sedan bort fläcken. Blod: häll på kallt vatten med en gång. Tvätta sedan. Fett: sätt lite handdiskmedel eller såpa på fläcken, låt verka en minut och tvätta sedan som vanligt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Vill du ha skorna riktigt blanka kan du ta en gammal nylonstrumpa som du rullar ihop till en boll och gnuggar med.

Skovård

M S *

K A

* *

R P

V O

* * *

Snö, salt, grus, sol och vatten i kombination med eventuell fotsvett sliter på skorna. Var noga med att låta dina skor torka ordentligt när du använt dem. Är de fuktiga inuti så kan du ta tidningspapper eller hushållspapper och lägga i dem för att suga upp fukten. Ta sedan ur pappret och lufttorka skorna. Undvik att torka skor på element. Om sinnersulan i skorna sitter löst tar du ur den och torkar separat. Luktar skorna illa eller är smutsiga så kan du använda såpa, varmt vatten och en diskborste för att tvätta dem rena. Skölj dem noga och låt dem torka upp och ner så att vattnet rinner ur. Fyll dem sedan med tidningspapper och byt med jämna mellanrum. Har du skor med vit sula som fått svarta märken så kan du sudda med ett suddgummi eller gnugga med lite vit tandkräm. Läderskor behöver rengöras och smörjas in med skofett eller skokräm för att hålla längre och tåla vatten bättre. Välj rätt färg på skokrämen till skorna, det finns även genomskinlig skokräm. Börja med att göra rent dem ordentligt med en fuktig trasa innan du börjar smörja in dem med skokräm. Borsta in skokrämen. Du kan impregnera skorna med impregneringsspray som skyddar mot väta och smuts: läs på förpackningen och välj det mest miljövänliga.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Ta hand om din utsida Lukta gott

TIPS! • Vissa människor svettas extra mycket om fötter och händer. Byt strumpor ofta och se till att skorna får torka ordentligt efter användning, till exempel genom att ha två olika par skor att byta mellan.

Alla människor luktar, det är inget konstigt med det. Det finns forskning som visar att du kan bli attraherad av en persons doft, minst lika mycket som av hens personlighet eller utseende. Du bör dock försöka undvika att lukta alltför starkt. Det gäller både parfym och gammal svett. Om det blir för mycket kan det upplevas som obehagligt och påträngande. Om du duschar, badar, tvättar dig, byter underkläder regelbundet och borstar tänderna ordentligt så behöver du inte oroa dig för att lukta dåligt. Även dina andra kläder behöver naturligtvis hållas rena, inte minst dina träningskläder som kan bli riktiga stinkbomber om de sköts fel. Gammal svett luktar mest. Lukten kommer från bakterierna som sitter vid svettkörtlarna och som har som uppgift att bryta ner svetten. Ny svett som kommer ut på ren hud luktar inte lika mycket som svett som kommer ut och väcker till liv gammal, intorkad svett från dagen innan. I tonåren kan du svettas mer och det kan lukta, trots att du är ren. Är du väldigt besvärad av svett så kan du prata med skolsköterskan som kan ge fler råd.

* *

* * *

Tänk på dina kompisar!

V O

R P

K A

M S *

Dålig andedräkt

• Duscha alltid efter idrotten, att bara spraya parfym på sig hjälper inte och är inte snällt mot allergiker.

Borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter med två centimeter tandkräm. Om du inte borstar tänderna samlas och frodas bakterier. Tandtråd mellan tänderna kommer åt matrester som inte tandborsten når. Då och då kan du behöva borsta av din tunga med tandborsten, tungan kan få en vit beläggning ganska långt bak, som luktar illa. Uttorkning kan också göra att du luktar skarpt, så se till att dricka tillräckligt med vatten, 1,5–2 liter vatten per dag.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Hårvård

Tvättar du håret ofta med starka produkter så kan det göra att hårbotten försvarar sig genom att producera extra olja och ditt hår börjar kännas fett. Ett par tre gånger i veckan brukar räcka att schamponera, däremellan kan du skölja med bara vatten. Lufttorka gärna ditt hår men kom ihåg att het luft från en hårfön sliter onödigt mycket på det. Rengör din hårborste ibland. Då och då kan det vara bra att kamma igenom håret med en luskam, för att upptäcka eventuella löss. Stå över handfatet och borsta, så ser du om det faller ner några bruna minikryp. Hittar du löss så ska du tvätta håret med ett speciellt lusschampo och kamma noga för att bli av med dem. Apoteket säljer lusschampo. Huden

* *

V O

R P

K A

M S *

MENSTIPS! Träning och något varmt mot magen, som en vetekudde, kan hjälpa mot mensvärk. Träning gör att blodcirkulationen ökar, vilket hjälper syreupptagningsförmågan och höjer endorfinnivån. Det hjälper kroppen att slappna av. Om du vill bada eller träna när du har mens kan du alltid använda en tampong. Men byt den när du badat färdigt – den kan suga in badvatten och du är extra infektionskänslig. Är mensvärken kraftig kan du ta receptfria smärtstillande tabletter. Ta dem gärna i samband med måltid. Hjälper inget mot mensvärken, eller om du känner dig väldigt låg i samband med din mens, så prata med skolsköterskan eller din vårdcentral.

* * *

Hormonförändringar i din kropp under tonårstiden kan orsaka finnar eller akne, främst i ansiktet och på ryggen. Ärftlighet och hudtyp spelar också in. I viss mån kan akne påverkas av vad du äter. För vissa personer reagerar huden negativt på till exempel godis, läsk, mjölkprodukter och stark mat. Försök att inte peta eller klämma på utslagen, det gör det hela värre. Inga fingrar i ansiktet alltså! Det finns en hel del produkter, som lindrar akne, prova vilken som passar dig bäst. Har du svåra besvär kan du söka hjälp, börja med att prata med skolsköterskan eller din husläkarmottagning. Händer och fötter

Ovårdade naglar med smuts under ser otrevligt ut och är ohygieniskt. Klipp eller fila dina naglar samt använd en nagelborste för att få bort eventuell smuts under. Glöm inte tårna.

Toalettbesök

När din kropp signalerar att den behöver gå på toaletten så ska du göra det. Det är dumt att hålla sig för länge, det gäller både när du är kissnödig och bajsnödig. Om du tycker att gemensamma toaletter är ofräscha så gå ändå. Du kan lägga lite papper på sittringen och självklart ser du till att tvätta händerna ordentligt efter besöket, även när du bara har kissat. Spola aldrig ner tamponger eller bindor i toaletten, de sväller upp och orsakar stopp. Endast kiss, bajs och toalettpapper ska spolas ner. Lämna toaletten som du själv vill finna den!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Skadedjur

TIPS! Genom att hålla ditt hem rent, torrt och luftigt, samt genom att ha koll på vad du får med dig hem efter t.ex. en utlandsresa så kan du minimera risken att skadedjuren trivs hos dig.

Oönskade insekter och djur som flyttar in hos dig och skadar ditt hus eller dina saker och som innebär en hälsorisk eller bara skapar obehag kallas för skadedjur eller ohyra. Vissa objudna gäster får man räkna med i ett hem, till exempel kvalster som är fredliga, mikroskopiskt små varelser som lever i madrasser och täcken. De äter bara gamla hudavlagringar i sängen och gör ingen skada om du inte är allergisk. Mängden kvalster är lätt att minimera genom att tvätta och vädra sängkläderna då och då samt hålla rent i sovrummet. Andra skadedjur kan du behöva hjälp att bli av med. Här är några exempel. Mal och pälsängrar

Vägglöss

R P

K A

M S *

* * *

V O

Har du fått små runda hål i din ulltröja? Ja, då har du kanske fått mal eller pälsängrar på besök i din garderob. De äter ull och päls. Bli av med dem genom att städa garderoben ordentligt, tvätta eller vädra alla dina kläder. När allt är rent så kan du lägga in något som småkrypen inte gillar doften av, till exempel lavendel eller cederträ.

Vägglöss kan komma med t.ex. begagnade trämöbler, eller få gratis skjuts i din resväska när du sovit över någonstans. De flyttar in i små springor i din sovrumsvägg eller i golvet och kommer ut på natten för att äta blod från dig när du sover. De är omöjliga att bli av med själv så en skadedjursfirma behöver hjälpa dig. Dock kan du undvika att de ”överlever resan” hem till dig, genom att låta din nya möbel eller din resväska få stå ute på balkongen eller i hallen några dygn.

* * Loppor

Det finns många olika sorters loppor i naturen. Alla loppor livnär sig på att suga blod från däggdjur. Du kan få in dem i ditt hem genom husdjur eller när du arbetar i trädgården. De kan bli 2–4 mm stora och kan orsaka utslag och klåda både hos djur och människor då de suger blod. Deras bett kliar och kan ge allergiska hudreaktioner. För att bli av med lopporna behöver du göra en storrengöring: dammsug hela din bostad, och svabba alla golv. Ta ut och skaka mattor, kläder och gör riktigt rent.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Silverfiskar

Dessa djur är helt ofarliga och hör till en riktigt gammal art. De älskar att äta papper, hår och hudrester. De trivs i fuktiga miljöer som till exempel badrum och kommer fram nattetid. Håll rent och torrt hemma så trivs de sämre. De har även svårt för doften av cederträ. Mjölbaggar

Småkryp i maten är inte trevligt, även om vi i framtiden kanske kommer att äta just mer småkryp. Mjölbaggar älskar torra mjöl- och grynprodukter. Du ser dem som små prickar. För att bli av med mjölbaggar måste du slänga allt som är angripet och städa ur skåp och skafferi med dammsugare och torka rent.

* *

Kackerlackor är ganska stora och obehagliga att dela hushåll med. De kan dessutom vara en hälsorisk eftersom de är bärare av olika sjukdomar. Kackerlackor är inte så vanliga i Sverige men kan komma hem till dig via importerade livsmedel eller via resväskan. De sprider sig snabbt genom rör och elledningar och kan vara svåra att bli av med – de är suveräna överlevare. Kackerlackor trivs bäst där det finns mycket mat såklart, så vill du slippa dem ska du hålla rent i kök och badrum, vara noga med att tömma soporna och inte låta djurmat stå framme över natten. Om du varit någonstans där det fanns kackerlackor, kolla i väskan att du inte har med dig några fripassagerare. Skaka ur kläder och väska utomhus.

R P

K A

M S *

Mindre mysiga husdjur!

* * *

V O

Kackerlackor

Råttor och möss

Där det bor många människor bor det också många råttor. De lever i storstädernas underjordiska tunnlar och kloaker och kommer upp på natten för att leta mat i soptunnor och utanför restauranger. På landsbygden är det vanligare med möss. Råttor måste du få hjälp att bli av med om de flyttar in hos dig. De kan förstöra elledningar och sprida sjukdomar. Du upptäcker råttor och möss genom att du hör dem på natten eller genom att du hittar deras avföring här och där.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

KOLLA VAD DU KAN OM

Levnadsvanor Dina levnadsvanor kommer att följa dig genom livet och påverka inte bara hur du mår, utan även hur din ekonomi, din närmiljö och faktiskt hela jorden mår. Det som är så bra med levnadsvanor är att de går att förändra, hela tiden. Att äta varierad, näringsrik mat är inte svårt, inte heller att röra på sig med jämna mellanrum. Fundera över vilka levnadsvanor du har idag och vilka vanor du kan behöva förändra. Lagom funkar bra även när det gäller levnadsvanor. Att äta onyttigt någon gång då och då och slarva med städning ibland är helt okej, men det är aldrig okej att strunta i sin egen hygien.

V O

R P

VET DU NU …

K A

* * *

n vad din kropp behöver och varför? n hur du ska äta för att må bra? n hur du sätter ihop en välbalanserad måltid anpassad efter dina behov? n hur maten färdas i din kropp? n vilka tillsatser som kan finnas i mat, varför de finns där och vad det innebär? n ett och annat om vett och etikett vid matbordet? n vilken betydelse måltiden, våra mattraditioner, högtider och vår mathistoria har? n något om världens mat och framtidens mat? n vad samarbete, jämställdhet och arbetsfördelningen i ett kök innebär? n hur viktigt det är med resurshushållning och smarta val när det gäller att producera, transportera och konsumera mat? n hur man återvinner mat och minskar på svinnet? n varför vi bör äta mindre kött och vad du kan äta istället? n vad olika märkningar av livsmedel och hushållsprodukter betyder? n hur du ska hantera sopor och skräp? n hur du sköter ett hem, städar och håller rent? n hur du tvättar, torkar och stryker kläder? n hur du sköter din egen hygien? n hur du hanterar eventuella skadedjur?

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Psst! Tjuvika gärna och låt dig inspireras av recepten som följer efter detta avsnitt!

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Mat & matlagning * * *

Människor ser på mat på olika sätt. Du kanske är en av dem som njuter av mat och älskar att tillaga den? Eller så är du en som hellre skulle vilja att det fanns ett piller som täckte upp för dina näringsbehov, så att du kunde ägna dig åt annat? Vad vi vill säga med detta är att vi alla är olika och att vi har olika behov och syn på mat. Vi hoppas att detta avsnitt ska göra dig ännu mer intresserad och nyfiken på mat och matlagning än du redan är. Att du ska våga experimentera och prova nya sätt – misslyckas, och prova igen. Men också att du ska få kunskaper om att mat som är bra för dig, för din ekonomi och för miljön, också kan vara underbart god! Tvätta händerna, dra på dig förklädet och sätt igång! Och, kom ihåg, matlagning är en aktivitet som passar väldigt bra att ägna sig åt tillsammans med andra och kan vara riktigt roligt. Och det är en aktivitet som du kan variera i det oändliga.

* *

R P

K A

M S *

I detta avsnitt får du lära dig om

V O

…

… matlagning för olika behov och sammanhang. … samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. … hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. … redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.

… val av livsmedel och metoder för matlagning, däribland bakning. Att planera, organisera och utvärdera arbetet. … skapandet av egna måltider, till exempel utifrån säsong och rester. … instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för matlagning. … livsmedels egenskaper och användningsområden.

* * *

V O

Matlagning

R P

Om matlagning för olika behov och sammanhang. Samtal om upplevelser av smak, doft och konsistens i samband med matlagning.

K A

M S *

Tänk på din senaste vecka, i vilka olika typer av sammanhang har du ätit? I skolmatsalen med klassen, ensam hemma framför datorn, vid köksbordet hos mormor eller med fotbollslaget på en grillfest?

* *

Vad åt du i de olika sammanhangen? En mikrad färdigrätt framställd i ett industrikök eller en lasagne lagad från grunden i ett hemmakök? Situationer och sammanhang hänger ihop med hur dina måltider ser ut och vad de består av.

100

Behov och sammanhang

Eftersom maten du äter påverkar hur du mår, är det bra att få syn på och uppmärksamma dina vanor. Blir det mikrad fryspizza väldigt ofta, kanske det är dags att göra något åt sammanhanget där detta sker. Det är nämligen, generellt sett, bättre att äta mat som är lagad från grunden eftersom den oftast innehåller fler näringsämnen och går att variera i det oändliga. Det är aldrig försent att förbättra sina matvanor. Även små förändringar kan göra gott. Laga mat

När du själv gör maten så anpassar du din matlagning utifrån en massa olika aspekter: Hur många du lagar till, hur lång tid det får ta att laga, hur lång tid det får ta att äta och hur mycket det får kosta. Ibland måste du ta hänsyn till särskilda näringsbehov, allergier, intoleranser och annat, samt tänka på att dina val av livsmedel och råvaror miljömässigt är de bästa. Oavsett sammanhang är det bra om din mat är så näringsriktig som möjligt, och den ska helst också vara både god och se aptitlig ut. Känns det som överväldigande mycket att ta hänsyn till?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

I grund och botten handlar det om kunskap om råvaror och om matlagningsmetoder och lite övning i ett kök. Egentligen är allt tillåtet. Och kom ihåg att smaken faktiskt är som baken – delad. Alla tycker inte lika. Äta måste du, så passa på så ofta det är möjligt att göra något härligt av den stund som matlagningen och måltiden är. Det går att experimentera i det oändliga med smaker, konsistenser och råvaror – det är bara att börja!

Intryck och sinnen – mat ska smaka, dofta och kännas!

ÖVNING Kika på denna lista med ord för konsistens på mat. Vad betyder de? Kommer du på några fler? Mjukt, hårt, fast, knaprigt, krispigt, frasigt, rinnigt, fluffigt, tjockflytande, geléigt, sprött, segt, mört, tuggigt, trådigt, stabbigt, krämigt, slätt, al dente, grynigt, grovmalet, finmalet, grovhackat, finhackat, poröst. Fundera på en måltid som etsat sig fast i ditt minne och varför!

* * *

Känselsinnet

Ofta tänker vi på hur maten ser ut, hur den doftar och hur den smakar. Men en annan viktig del är vilka olika konsistenser som ligger på tallriken, det vill säga hur maten känns när du stoppar den i munnen och tuggar den. Något är mjukt, något har lite mer tuggmotstånd och något är knaprigt eller krispigt. Även temperaturen på maten har betydelse för helhetsupplevelsen. Är den kall så kommer smakerna fram på ett annat sätt än om den är varm. Hur och i vilket sällskap du äter maten spelar också roll – är det ett fint dukat bord eller äter du ute till havs? Är du ensam eller äter du tillsammans med många? Hur är ljudnivån runtomkring? Är det tyst eller härligt bullrigt? Varmt eller kallt där ni sitter? Äter du med någon du tycker om eller någon du håller på att lära känna så att du är lite nervös? Allt detta påverkar din måltid och din upplevelse.

* *

R P

K A

M S *

V O

Smak och doft

Allt sitter ihop: doft, smak, konsistens och temperatur. Alla dessa samspelar för vår smakupplevelse. Våra sinnen fungerar var för sig men samspelar också med varandra, och med omgivningen. Luktsinnet är människans förmåga att fånga upp dofter i luften. Lukt är små molekyler som avges av olika livsmedel som exempelvis mogna bananer eller möglig ost. I näsan finns det cirka 20 miljoner sinnesceller. Dessa celler gör att människan kan registrera 10 000–40 000 olika dofter som vi upplever som bra eller dåliga. Doft och smak kan vara signaler på att något är dåligt eller till och med giftigt att äta. Nuförtiden har vi andra hjälpmedel att undvika sådan mat, bäst-före-datum till exempel. Dofter påverkar hjärnan direkt. Just doft och smak är

ånga Tänk så m mmer ihåg! o k i dofter v

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

101

ÖVNING Testa att lukta på och smaka olika saker medan du blundar. Håll för näsan när du smakar på något, vad händer?

DISKUTERA! Vad är stark mat för dig? Varför klarar vissa människor av stark mat men andra inte?

* * *

V O

R P

K A

* *

hjärnans två kemiska sinnen. De andra sinnena processas i hjärnan och sedan kopplas de samman igen i hjärnbarken. En doft, däremot, sållar du inte bort utan den stannar kvar där. Genom vårt luktsinne kan vi snabbt upptäcka faror. Doften av tillagad mat är en stor del av själva matupplevelsen. I vår mun sitter smaklökarna som känner av alla fem grundsmaker: sött, salt, surt, beskt och umami. Smaklökarna sitter på tungan och är cirka 10 000 stycken. Det finns även några få smaklökar i munhålan, svalget och i struphuvudet. De flesta smaklökarna som ansvarar för smaksinnet sitter på tungans ovansida. Om vi exempelvis tuggar på en jordgubbe så frigörs smakämnena i munnen men det frigörs även aromer från munnen till näsan. Några exempel på var du hittar de fem grundsmakerna: Surt: citron, apelsin, vinäger, lime, ättika, äpplen, omogna frukter, bär. Beskt: kaffe, mörk choklad, öl, rosésallad, endiver, grapefrukt, öl, kaffe, te, hårt rostat bröd. Sött: banan, mango, ketchup, honung, sötsur sås, sylt, mogna frukter och bär, läsk, godis, glass, kakor. Salt: chips, sill, gravad lax, bacon, sardeller, rimmat fläsk, örtsalt, soja, fisksås. Umami: soja, svamp, köttsmak, solmogna tomater, lufttorkade charkuterier, fisksås, pilgrimsmusslor, ost, miso. Het eller stark smak

Het eller stark smak är egentligen ingen smak utan en känselupplevelse. Hettan i maten sätter igång samma receptorer i munnen och svalget som om du hade druckit eller ätit något väldigt varmt. Styrkan i till exempel olika chilifrukter mäts i scoville, där vanlig paprika har 0 scoville och piripiri har över 100 000. I många länder är man mer van att äta stark mat än vad vi i Sverige är. Det är en vanesak att äta starkt och är man inte van kan det upplevas som väldigt jobbigt och som om det bränner i munnen, du svettas och får nästan ont. Exempel på hett/starkt: chili (färsk, pulver, tabasco, sambal oelek m.m.), vitlök, (dijon)senap, ingefära, pepparrot, wasabi. Smakernas jobb i matlagningen

Salt i maten ger smak men lyfter också andra smaker till nya höjder. Om du tycker att din rätt är tråkig och “smaklös” så kan det vara lite salt som saknas. Tänk på att inte få i dig för mycket salt, det mår inte kroppen bra av. 102

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sött hittar du bland annat i honung, sirap, russin och socker. När du använder sött i matlagningen förstärker du de andra smakerna i maten och dämpar sur smak. Pröva att ta en nypa socker i din tomatsås eller din köttfärssås, får du smaka på något gott! Något surt kan också höja smaken på andra livsmedel. Mat som är oljig, smörig eller gräddig kan till exempel piggna till och bli extra god av en skvätt citron. Beskt har inte riktigt samma funktion som de andra. Beska livsmedel smakar bättre om de kombineras med feta, syrliga och söta smaker. Det är därför kaffe som är beskt är så vansinnigt gott med en bulle som både är söt och fet. Att tillsätta lite umami i form av några champinjoner eller lite sojasås är ett knep för att binda ihop en rätt och liksom få till det där som saknades.

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Det är bara att testa! Glöm inte att skriva upp dina favoriter.

Våga experimentera

Har du testat att para ihop helt udda saker som du tycker är goda och se vad som händer smakmässigt? Om du gör det kommer du att upptäcka att många livsmedel höjer varandras smaker. Testa att riva lite citronskal över din dillstuvade potatis, det lyfter potatisarna till en ny höjd. Testa att ha en nypa salt i din kladdiga chokladkaka eller chokladsås. Det får chokladen att smaka ännu mer choklad. Blanda majonnäs med soja, eller rosta olika sorters frön och ha på din sallad eller i din pasta. Använd hetta till saker som du normalt inte använder hetta till. En klassiker är jordgubbar med grönpeppar på. Eller testa jordgubbar med sichuanpeppar – stark och sött och roligt i munnen!

DISKUTERA! Dela med dig av de knäppaste smakkombinationerna du testat och hur det kom sig att du åt just det.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

103

Hantera mat

Tänk alltid på det här när du handskas med mat

* *

104

R P

• Mat som ska vara i kylskåpet försöker du ha så kort tid som möjligt utanför – det vill säga, ställ tillbaka t.ex. smöret när du använt det. • En bra temperatur i kylskåpet är +4°. • Tvätta alltid händerna noggrant i varmt vatten och med handtvål eller diskmedel innan du börjar laga mat. • Tvätta händerna direkt efter att du tagit i rått kött, fisk eller kyckling. • Ha ett rent kök med rena arbetsytor, redskap, knivar och skärbrädor. • Använd papper när du torkar upp köttsaft. • Ät inte mat som luktar illa eller som ser ut att vara dålig och möglig. • Håll alltid isär rått kött och mat som inte ska hettas upp, som sallad och kalla såser. • Stek alltid igenom kyckling så att den inte är rå. • Smaka inte på rå köttfärs. • Täck alltid sår som du har på händerna med vattentäta plåster. • Laga inte mat till andra om du är snuvig och hostig. • Koka alltid frysta utländska hallon i en minut innan du äter dem. • Ät inte kött från vildsvin som inte kontrollerats. • Om du har nedsatt immunförsvar eller är gravid eller gammal ska du undvika att äta produkter gjorda av opastöriserad mjölk.

K A

M S *

Kolla vad ditt kylskåp har för temperatur!

V O

* * *

Hantering, tillagning och förvaring

Om hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Hygien Bakterier

Sterilisering 120

Det finns goda bakterier i människokroppen som gör en massa nytta. Men får du i dig dåliga bakterier som inte hör hemma i din kropp så kan du bli sjuk. Det finns tre förutsättningar för att bakterier ska trivas.

110

Sporer dödas Bakterier dödas

Kokning 100 90

Värme

De flesta bakterier älskar när det är mellan +5° och +60°. Är det lägre temperatur än 5° så växer inte bakterierna och vid högre än 60° så dör de allra flesta bakterier.

Pastörisering

Patogena* bakterier dödas

* * * 60

Fukt

I fukten i färskt kött, färsk fisk och fågel bildas bakterier. Så fort man tillsätter vatten till något som är torrt ökar bakterietillväxten. I länder där klimatet är varmt och fuktigt ökar alltså risken för att dåliga bakterier lever och frodas. Tid

K A

R P

V O

När det finns värme, fukt och näring kan bakteriemängden fördubblas var tionde minut. Ju längre tid, dessto fler bakterier. För många livsmedel är kylkedjan viktig. De behöver hållas kylda i en jämn temperatur både under transport, lagring och exponering i butik. När du väl har köpt en kylvara så är du själv ansvarig för att kyla den så snart som möjligt. Förutom att titta på datumet på förpackningen när du köper ett livsmedel så ska du titta efter att förpackningen inte är trasig, och att produkten ser okej ut. Välj inte de frostiga förpackningarna i frysdisken, de kan signalera att varan råkat tina och sedan fryst igen.

* *

Kylförvaring

45 40 30 20

Infrysning

Snabb bakterietillväxt

15 10 0 -10

Frysförvaring

Långsam bakterietillväxt

-20 -30

Långsam bakterietillväxt

Ingen bakterietillväxt OBS! Bakterierna dör inte!

*Bakterier som man kan bli sjuk av

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

105

TIPS! Så här förvarar du mat så att du inte blir sjuk av den:

• Förvara dem sedan i kylskåp eller i frysen.

* *

• I kylskåpet kan matrester hålla sig fräscha i upp till en vecka om du har en temperatur på +4°.

V O

R P

K A

M S *

• Kyl dina matrester eller mat som du inte ska äta snabbt.

* * *

Olika sorters bakterier Campylobacter

Campylobacter är den tarmbakterie som orsakar flest matförgiftningar. Den finns normalt hos fågel, gris, nöt och får, och i opastöriserad mjölk. Den kan också finnas hos katt och hund. Kyckling är ofta inblandad när någon blir sjuk: det räcker med ett stänk från rå kyckling i exempelvis en sallad. Därför är det viktigt att du hanterar kyckling extra noga, och genomsteker den. Fryst kyckling innehåller mindre av dessa bakterier än färsk kyckling. Salmonella

De flesta som drabbas av salmonella har blivit smittade utomlands. I Sverige har vi något som kallas för salmonellagarantier. Det betyder att livsmedel som skickas till Sverige måste kontrolleras. Ät bara råa ägg om de kommer från Sverige, Norge, Finland eller Danmark. EHEC (E. coli-bakterie)

Utomlands har man hittat EHEC i malet nötkött och finns även på grönsaker och frukter om gödslet eller odlingsvattnet varit smittat av EHEC. EHEC kan smitta från person till person. Var noga med att tvätta händerna när du klappat kor. 106

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Utrustning Om redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. Köksredskap

Köksredskap ska gärna vara slitstarka. De utsätts för värme, kyla och kemiska reaktioner. De behöver vara säkra och helst också lätta att diska och förvara. Köksredskap finns i många olika material, med olika design och i väldigt olika prisklasser. Huvudsaken är att de fungerar för det du ska ha dem till. Man kan såklart klara sig med bara en kniv, kastrull och en slev, men här är fler exempel på bra utrustning i ett kök. Redskap för matlagning

K A

M S *

Knivar

V O

R P

Gryta, kastrull, stekpanna, plättjärn/-lagg, ugnsfast form, bleck, plåt, wok, traktörpanna, sauteuse, gasbrännare.

* * *

Kockkniv, skalkniv, brödkniv, grönsakskniv, filékniv.

* *

Andra (hand)verktyg

Träsked, trägaffel, stekspade, potatisskalare, slev, visp, ballongvisp, hålslev, rivjärn, mandolin, sil, potatispress, potatisstomp, mortel, litermått, durkslag, skärbräda, pincett, tång, pastaslev, pepparkvarn, saltkar, tratt. Elverktyg

Termometer, mixer, mixerstav, matberedare, elvisp, smörgåsgrill, våffeljärn, brödrost.

Filmen visar hur du använder de olika redskapen!

För bakning

Bunke, skål, visp, elvisp, måttsats, slickepott, degskrapa, kavel, bakpensel, brödnagg, sprits, tårtspade, kakform, muffinsplåt, provsticka.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

107

Utstansningsringar

Rostfria mått

Nätsilar

Zestjärn

Mortel Rivjärn

Mandolin

Bommulsgarn

Pepparkvarn

Digital stektermometer

108

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Kapsylfjällare till fisk

* *

V O

R P

K A

M S * Osthyvel

* * * Måttsats

Ballongvisp Visp

Potatispress

Formar

Slev

* * *

Kökssax Potatisstomp

Mixerglas till stavmixer

* *

R P

K A

M S *

V O

Skalare

Urkärnare

Brödkniv

Kockkniv

Ostronkniv

Stavmixer

Skalkniv

Knivslip

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

109

Säkerhet i köket

Om du bränner dig: Skölj brännskadan i svalt vatten eller lägg handen i t.ex. en bunke med vatten, minst 15 minuter. Om du inte kan stoppa blodflödet eller om ytan du bränt är större än en handflata och det gör väldigt ont ska du ringa 1177 eller 112 för att få hjälp.

V O

R P

Knivar

Det är lättare att slinta med en slö kniv, så vässa gärna dina knivar med jämna mellanrum. Se till att stå stadigt och ha utrymme runt omkring dig när du ska skära och hacka. Håll ett stadigt grepp om kniven. Lägg skärbrädan plant en bit in på köksbänken och lägg en fuktig disktrasa under skärbrädan, då ligger den still. Runda saker kan du först dela på mitten och placera med snittytan nedåt, då ligger de stilla när du skär vidare.

K A

M S *

* *

* * *

Köket är en av de farligaste platserna i ett hem. Där är lätt kan skada sig där, framförallt när man lagar mat. Att ha ordning och reda i köket och vara väl förberedd är det säkraste sättet att laga mat, för det är ofta i stressiga situationer som olyckor händer. Ha gärna en första förbandslåda tillgänglig för lättare sårskador och ha alltid en handduk och grytvantar till hands.

TÄNK PÅ! Om du skär dig: Tvätta rent med vatten, håll handen högt, tryck till med papper. Tejpa ihop såret med kirurgtejp.

Hett vatten

Att hälla av kokande vatten är ett riskmoment. Se till att ha gott om utrymme och att ingen stöter till dig när du lyfter kastrullen av spisen. Vattenångan som stiger upp när du häller av kan också brännas. Använd durkslag i diskhon istället för att försöka hälla av med locket kvar. Ugn och spis

Stå aldrig med ansiktet precis ovanför ugnsluckan när du öppnar den. Du kan bränna dig på den heta luften. Förbered en plats att ställa formen eller plåten på innan du tar ut den ur ugnen. Alla metallytor funkar, även spisen. När du tar ut något ur ugnen – använd grytlapp eller grytvante och ta ett stadigt tag om formen. Använd aldrig en blöt kökshandduk eller en blöt grytvante, värmen går igenom och du bränner dig! 110

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Elverktyg

Köks-el ska vara säkert installerad så att den slås av automatiskt om något blir fel. Men du ska ändå tänka på att t.ex. inte ha en brödrost nära vatten och att inte rengöra en mixerstav när sladden fortfarande sitter i. Det är lätt hänt att man kommer åt startknappen. Dra också ut elkontakterna innan du rengör vispen, annars kan du få jobbiga stötar. Tänk på att inte ha sladdar nära spisplattorna, de kan smälta om du exempelvis mixar något direkt i kastrullen när den står på spisen.

Dra ur sladden!

Brand

Om du hettar upp olja i en stekpanna eller kastrull (utan något annat i) så kan den börja brinna. Då är det viktigt att kväva elden med ett lock – ANVÄND INTE VATTEN! Vatten skapar nämligen ett ångmoln som tar med sig eldslågan upp och en eldpelare bildas som kan skada dig och som kan göra att till exempel köksfläkten också börjar brinna. Stekpannor och kastruller kan börja brinna om spisen står på, så se alltid till att ha stängt av spisen eller gasen ordentligt när du lämnar köket. Gamla elprylar kan utgöra en brandfara, kylskåpet exempelvis. Se till att hålla dammfritt bakom kylen så minskar risken för att det ska hända.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

Köket är en av de farligaste platserna i ett hem. Det är lätt att skada sig där, framförallt när man lagar mat.

På med locket!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

111

* * *

V O

R metoder FörberedelserPoch M S *

K A

Om val av livsmedel och metoder för matlagning, däribland bakning. Om att planera, organisera och utvärdera arbetet.

* *

TIPS! Skala inte potatisen eller moroten om du inte måste, det nyttigaste sitter precis under skalet. Bara skölj dem i en bunke med kallt vatten. Då blir de också piggare och ännu godare, de gillar kallt vatten. Detsamma gäller grönsaker – om de är lite trötta blir de pigga igen i kallt vatten. Skrynkliga grönsaker smakar som mest då de släppt iväg en massa vatten och torkat lite. Så släng dem inte utan använd dem i grytor eller såser eller i paj.

112

Planera och organisera din matlagning

Har du planerat din matlagning eller bakning så är chansen betydligt större att resultatet blir lyckat. Att plötsligt upptäcka att en ingrediens saknas hemma och inte veta vad du ska ersätta den med, eller att en av delarna i rätten hunnit kallna innan övriga delar är klara – det är inte så roligt. I ett recept har receptförfattaren tänkt igenom planeringen och guidar dig steg för steg. I slutet av recept kan det ibland stå att rätten ska serveras tillsammans med något, exempelvis nykokt pasta. Då gäller det att du själv har planerat in och kokat pastan i rätt tid. Så läs hela receptet innan du börjar för att slippa överraskningar! Att organisera sitt arbete i köket och ha utrustning som fungerar underlättar. Som nybörjare i köket är det väldigt skönt att ha förberett så mycket som möjligt, att t.ex. ha hackat det som ska hackas och lagt det i skålar, redo att hällas i stekpannan när det väl är dags.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Lathund för köksarbete

• Tänk igenom vad du ska laga, läs eventuella recept och se till att ha alla ingredienser hemma. • Se till att redskapen du vill använda finns på plats och är rena. • Sätt upp håret (om du har långt hår) och tvätta händerna noga med varmt vatten och tvål. Skölj bort tvålen noga, så inte maten smakar tvål. • Om ugnen ska användas sätter du på den, så att den hinner komma upp i rätt temperatur. • Ta på ett förkläde så slipper du kladd på kläderna. • Plocka fram ingredienser och redskap som du ska använda. • Förbered alla ingredienser: skala, hacka, skär. Lägg alla delar i skålar så att du får plats på skärbrädan. • Städa undan och släng skal och förpackningar som du inte behöver innan du börjar med nästa steg i matlagningen. • Se till att laga maten i rätt ordning. Det som är känsligt ska inte behöva vänta på att andra saker blir färdiga. • Smaka på maten medan du lagar den – även om du följer ett recept så ska du smaka av och känna efter. Behövs lite mer salt? En skvätt citron? Att smaka är A och O. • Håll rent och snyggt omkring dig medan du lagar mat, det gör det lättare för dig att ha koll.

M S *

Att välja livsmedel

V O

R P

K A

* * *

Att ta hänsyn till säsong, ekonomi, närproducerat, näringsinnehåll och energimängd när du väljer råvaror och att samtidigt variera sig kräver lite träning. När du står där framför grönsakshyllan, i frysdisken och bland konserverna – välj då så att du får i dig lite av allt av alla näringsämnen. Börja med att läsa på innehållsförteckningen så att du har koll på vad du faktiskt stoppar i dig, var det kommer ifrån och hur det har tillverkats. Ha kul och var som en detektiv! Våga experimentera och välja nya råvaror och nya sätt att tillaga dem på. Läs mer om att välja livsmedel ur miljösynpunkt i avsnittet om att äta efter säsong (sida 75).

* *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

113

V O

* * *

Förbereda ingredienserna/råvarorna

114

R P

K A

M S *

* *

Många råvaror/ingredienser kräver lite förberedelse innan de ska tillagas, detta kallas mise en place, alla saker på sin plats. Det är exempelvis bra att skala potatisen innan man kokar den – om man ska ha den till potatismos (annars behövs det inte). Här är några tekniker för att ”preppa” ingredienser: Skala: att ta bort skalet (på t.ex. potatis, morötter, palsternacka och räkor). Skiva: att skära i skivor, tunna eller tjocka beroende på vad de ska användas till. Klyfta: att skära i klyftor (t.ex. klyftpotatis). Tärna: att skära i tärnigar (t.ex. till pytt i panna). Hacka: att skära till små bitar (t.ex. lök och persilja). Krossa: att pressa någon tungt mot råvaran så att den spricker upp (t.ex. vitlöksklyfta). Strimla: skära i tunna strimlor (t.ex. rotsaker och skinka). Julienne: att skära fina stavar av grönsaker och rotfrukter. Riva: att riva grovt eller fint mot ett rivjärn (t.ex. morötter och ost). Ansa: ta bort de yttersta bladen (på t.ex. purjolök). Hyvla: skiva tunt med hjälp av osthyvel eller hyvelsidan på rivjärnet (för t.ex. potatischips). Pressa: att klämma ut safter ur eller trycka något genom en press (på t.ex. citron och vitlök). Skära i kuber: (t.ex. kött till köttgryta). Ta bort hinnor: att göra kött- och kycklingbitar fina genom att ta bort sega delar. Rensa: ta bort inälvor och ben från till exempel en fisk.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Matlagningsmetoder

Koka, steka, fritera, tillaga i ugn eller grilla. Allt det här är matlagningsmetoder. Råvaror beter sig lite olika beroende på vilken metod du väljer. Konsistens, smak och utseende blir olika och även näringsinnehållet kan påverkas. Tiden för tillagningen kan också variera. Potatis är en råvara du säkert provat både kokt (med skal, utan skal, mosad), stekt (råstekt, kokt och sedan stekt), friterad (potatischips, pommes frites) och tillagad i ugn (potatisgratäng, bakad potatis). Fundera på vad som skiljer de olika formerna av potatis åt. Vilken föredrar du?

* * *

Koka

Att koka något är att hetta upp en vätska med eventuellt innehåll till vätskans kokppunkt. När man kokar potatis låter man den t.ex. ligga i kokande vatten ett tag, för att göra den mjuk. Vissa livsmedel som kokas suger åt sig av kokvattnet och sväller (t.ex. pasta) medan andra redan innehåller vatten som då också hettas upp (t.ex. potatis). Andra begrepp som har med kokning att göra är: Sjuda: att nästan koka något, på svag värme. Det ska bara komma någon enstaka bubbla då och då. Skålla: att doppa i kokande vatten skalet ska bli lättare att ta bort (på t.ex. tomat och mandel). Blanchera: att koka matvaran mycket kort, nästan bara doppa den i kokande vatten, och sedan snabbt kyla ner den. Bevarar smak, färg, näring och tuggmotstånd på t.ex. grönsaker. Förvälla: att i 3–10 minuter koka en matvara i lätt saltat vatten (t.ex. grönsaker som ska frysas in och svampar som ska göras ätliga). Det görs ofta med grönsaker som sedan fryses in. Det görs även med vissa svampsorter som annars är giftiga. Ånga: att låta matvaran tillagas i vattenånga. Vatten kokar i botten av en kastrull och matvaran ligger i en sil ovanför, med lock på (t.ex. grönsaker och fisk). Reducera: att koka bort vätska ur en sås, buljong eller soppa för att få en kraftigare smak. Pochera: att koka något i sjudande vatten (t.ex. ägg). Tryckkoka: att koka matvaror i en tryckkokare – en kastrull eller köksmaskin som det byggs upp ett högt tryck i. Mat som annars kräver lång tillagningstid blir snabbare klar i en tryckkokare. Sous vide: att tillaga något i vakuumpåse i en speciell apparat som håller mycket jämn temperatur. Detta gör att smaker bevaras.

* *

R P

K A

M S *

V O

DISKUTERA! Vilken tillagningsmetod använder du oftast? Förklara hur du genomför din metod. Hur kan du tänka miljösmart när du väljer tillagningsmetod?

TÄNK PÅ! Om du har locket på när du kokar upp vatten så sparar du energi. Vissa livsmedel blir bättre om du lägger i dem när vattnet kokar, t.ex. potatis som då behåller fler av sina vitaminer. Att ånga maten är särskilt skonsamt och bevarar näringsämnena på bästa sätt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

115

M S *

* *

TIPS! I en gryta av gjutjärn kan du tillaga en komplett rätt. Bra för hälsa, ekonomi och miljö.

116

V O

R P

K A Steka

* * *

Att steka är att placera matvaran på en het yta för att få till en stekyta. Det ger smak och ”stänger” ytan så att vätska och saftighet bevaras inuti matvaran. Andra begrepp som har med steka att göra är: Bryna: att steka något i matfett på hög temperatur så att det får yta och färg. Sota: att steka något på hög värme utan matfett. Halstra: att steka något på hög temperatur med matfett (samma som bryna men ordet används t.ex. för färsk lax). Fräsa: att steka något i matfett på låg temperatur tills det mjuknar (t.ex. lök, som då blir smakrik). Woka: att i en djup, rund och tunn wokstekpanna tillaga något på hög temperatur under kort tid (t.ex. skaldjur, kött, grösaker, nudlar och ris). Bräsera: att först bryna något och sedan låta det lagas färdigt i vatten som hälls på (t.ex. kött och kyckling).

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Stekhällar

Spisar skiljer sig åt. En gasspis har t.ex. brinnande gaslågor som snabbt värmer upp kastruller och stekpannor. Och en induktionspis är en spis som kräver att du behöver ha speciella induktionskastruller, vanliga fungerar inte. På en induktionsspis är det bara själva kastrullen eller stekpannan som blir varm, inte själva spisen. Och värmen kommer snabbt.

TIPS! För att undvika att köttet blir torrt kan du laga färdigt det du steker i ugnen på 175° (exempelvis kyckling) när du fått en stekyta på båda sidorna. Använd en köttermometer.

Så här steker du

1. Använd rätt stekpanna. Om du ska tillaga något som lätt bränner fast, som potatis, kan det t.ex. passa med en teflonstekpanna. 2. Lägg i smör och olja och sätt sedan på stekpannan på medelhög värme. 3. När smöret tystnat lägger du i det som ska stekas. Om du gör det innan kokar du istället för att steka. Blir smöret för bränt, ta ett papper och sug upp fettet och lägg det i soporna. Torka rent stekpannan och börja om. 4. Lägg inte i för mycket mat i stekpannan, dåblir pannen nedkyld och inget steks. Om pannan rymmer fyra kycklingbitar är det bäst att bara lägga i tre. 5. Flytta inte runt maten i pannan omedelbart, låt den få stekyta, dvs. bli gyllenbrun, först. Sedan kan du flytta den. 6. Använd gärna två stekspadar när du ska vända något i stekpannan, för att undvika att det skvätter fett och för att känsliga saker som fisk och rårakor inte ska gå sönder när du vänder dem. 7. Sänk värmen och flytta stekpannan bort från värmen om maten håller på att brännas. Var aktiv när du lagar mat! 8. Använd gärna en stektermometer. Med den kan du lära dig hur mat ser ut vid olika temperaturer. 9. Det som är kvar i pannan efter stekning är den bästa grunden som finns för en sås. Häll i konserverade tomater och en favoritkrydda eller en skvätt grädde och lite färska örter, salt och peppar. Då får du enkelt världens godaste sås.

* *

V O

R P

K A

* * *

Bra tips!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

117

Tillaga i ugn

Värme underifrån

Värme underoch överifrån

Varmluft och värme underifrån

Grill

Ekonomi varmluft

Tredimensionell varmluft

Varmluft plus över- och undervärme

* *

På ugnen finns en glasruta för att du ska slippa öppna ugnen och släppa ut värme när du vill se efter om maten är klar.

118

* * *

V O

R P

K A

M S * Grill och varmluft

I en ugn är det upphettad luft som tillagar din maträtt. Tänk på att du kan utnyttja ugnens värme till flera saker när du ändå har värmt upp den, som att laga flera rätter, tina mat eller genom att låta luckan stå öppen efter att du stängt av den och på så vis värma ditt kök. Här följer några ugnstermer: Grädda: vanligtvis att tillaga något ugn (t.ex. pizza). Men man kan grädda på andra sätt, t.ex. pannkakor i en stekpanna. Ugnsbaka, ugnsrosta: att tillaga till exempel potatis eller andra rotsaker med bara lite olja och salt. De får en gyllenbrun och lite skrynklig yta och blir samtidigt mjuka inuti. Gratinera: att grädda något i ugn på ganska hög värme för att ge det en gyllenbrun ovansida. Man brukar ofta lägga ost på det som ska gratineras för att få till skorpan (t.ex. havskräftor med lite ost, vitlök och persilja). Förgrädda: att grädda en del av rätten som ett steg i matlagningen. Till exempel kan du förgrädda ett pajskal för att få det krispigt, innan du lägger i fyllningen. Torrosta: att hetta upp något utan matfett, i ugn eller stekpanna för att ge det en djupare smak (t.ex. nötter och frön). Mikra: Mikrovågorna vrider vattenmolekylerna i livsmedlet fram och tillbaka och på så sätt tillagas det. Var försiktig, det blir lätt för varmt vilket gör att maten blir seg och torr. Använd ugnen säkert

• Stå inte med ansiktet precis ovanför ugnsluckan, då bränner du dig och det känns som att ögonfransarna krullar ihop sig. • Röj en plats att ställa formen på innan du öppnar ugnen och tar ut den – då behöver du inte svaja omkring med en varm form. • När du sätter in något i ugnen behöver du inte använda grytlapp eller vantar, men nät du tar ut varma saker ur ugnen bör du använda grytlapp och ta ordentligt tag i formen. • Placering i ugnen: gratäng långt ner, klyftpotatis högt upp, sockerkaka ett hack ner från mitten så du inte bränner toppen, långkok i mitten.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Olika typer av ugnar och funktioner

Varmluft: Använder du varmluftsfunktionen i ugnen behöver du alltid sänka temperaturen med 25° grader. Om det står 200° grader på receptet så ställ in varmluftstermostaten på 175° grader. Ångugn: Det finns ugnar som har en ångfunktion, det betyder att de har en vattenbehållare som när den värms upp sprutar ut ånga och tillagar maten. Bra när du lagar fisk eller grönsaker. Vedeldad ugn: En ugn som värms med vedträn eller annat bränsle. När det börjar brinna blir det värme som kan användas för att laga mat. Det är inget för den som har bråttom! Elugn: En ugn som värms med elektricitet. Gasugn: Använder gas för att tillaga saker i ugnen. Gasuppvärmning kan vara ojämn. Fritera

V O

R P

När du friterar ett livsmedel så kokar du det i olja. Använd en hög kastrull och se till att ha en pincett eller hålslev som tål värme så att du kan fånga upp det friterade på ett säkert sätt, använd inte plastverktyg – de smälter. Värm oljan till 160°. Använd en neutral olja som rapsolja eller matolja. Tänk på att vara försiktig med vatten när du friterar, för det stänker varm frityrolja om livsmedlet är blött när du lägger det i den kokande oljan, lägg därför alltid dina avsköljda och blöta matbitar på en bit papper innan du friterar. Ha alltid ett lock i beredskap när du ska fritera. HÄLL ALDRIG PÅ VATTEN OM DET BÖRJAR BRINNA – SÄTT PÅ LOCKET och låt kastrullen stå kvar på spisen. Städa bort allt runtom spisen så att inget brännbart finns i närheten innan du börjar fritera.

M S *

K A

* *

* * *

Om olja börjar brinna, lägg på ett lock – häll aldrig på vatten!

Grilla

När du ska grilla ska du alltid vänta tills kolen eller briketterna börjar bli lite grå, då har grillen som bäst temperatur. Detta tar ett tag efter att du har satt igång grillen. Gör en yta i grillen där du har kol och en utan kol. Då ger du dig själv lite utrymme att kunna lägga saker åt sidan för att vila till sig. Lämna aldrig grillen utan övervakning, då bränner du garanterat din mat. Ha koll på om det råder grillförbud på grund av brandrisk.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

119

* *

TIPS! Du kan själv torka till exempel äpplen. Skala och kärna ur äpplen och skiva dem tunt. Lägg skivorna med lite mellanrum på en plåt med bakplåtspapper och låt dem torka i ugnen, ca 12 timmar i 50°. Låt svalna och förvara i en burk.

V O

R P

K A

* * *

Metoder för konservering

Att konservera mat handlar om att sakta ner nedbrytningen och se till att bakterier och mögel inte trivs. Att göra maten ätbar en längre tid och därmed ha möjlighet att spara den till perioder med brist på färsk mat (t.ex. under vintern här i Sverige) har varit, och är, en nyckel till överlevnad för människan. Många av konserveringsmetoderna som vi tar upp här är samtidigt matlagningsmetoder. Det innebär att till exempel gravad lax är tillagad och färdig att äta som den är. Torka

Att helt ta bort vätskan från en matvara gör den hållbar länge eftersom bakterier vill ha fukt för att leva. Torkning är den äldsta metoden för att bevara mat.

Salta

Det är en gammal konserveringsmetod att salta mat och salt har länge varit en viktig handelsvara. Salt sill och saltat kött har funnits länge. Grava och rimma

Att grava är att konservera och samtidigt smaksätta med en blandning av salt och socker. Rimma är en liknande metod men med mer salt och mindre socker. Röka Rökta livsmedel saltas ofta innan de röks. Rökning är en metod som ökar hållbarheten, men den används också för smakens skull. Rökt skinka och rökt lax har du säkert provat.

V O

Fermentera

Att fermentera är att framkalla goda bakterier genom en sorts jäsning. Surkål är ett exempel på mat som är fermenterad. Helkonserv

R P

K A

* * *

FAKTA: LOUIS PASTEUR (1822–1895) var en fransk biolog, mikrobiolog och kemist. Han är känd för sina upptäckter av principerna om vaccination, mikrobiell jäsning och pastörisering.

Att fylla mat i lufttäta burkar som sedan hettas upp och snabbt kyls ner är en metod som uppfanns på tidigt 1800-tal.

M S *

Lägga in (pickla)

För att konservera färska grönsaker kan du pickla dem. Det innebär att man lägger dem i en lag som består av en del ättika (tolvprocentig), två delar socker och tre delar vatten. Metoden passar för olika grönsaker, som rödlök, morötter och fänkål.

* *

Pastörisera

Att pastörisera något innebär att man hettar upp livsmedlet till en viss temperatur för att ta död på bakterier och mikroorganismer så att livsmedlet håller sig ätbart under en längre tid. Detta görs med bland annat mjölk.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

121

Kyla

När en matvara kyls ner bromsas bakterietillväxten. Innan kylskåpen fanns använde man svala grottor och jordkällare för detta, eller en klump med natur-is som fraktats inpackad i halm eller sågspån från ett kallt ställe. Frysa

När man fryser ner färsk mat bevaras de flesta råvarors smak samtidigt som hållbarheten ökar ordentligt. Vakuumpacka

Vid vakuumförpackande sugs luften ut ur t.ex. en plastförpackning. Med mindre syre får bakterier svårt att växa och föröka sig.

* * *

V O

Konserveringsmedel

Det finns kemiska konserveringsmedel som är godkända att använda i mat, för att hindra bakterier och mögel. Kemiska konserveringsmedel markeras med ett E-nummer.

R P

Besprutningsmedel

M S *

K A

* *

122

Besprutningsmedel används för att bromsa föruttnelsen av maten, och för att vissa varor ska klara långa transporter. Tänk på att skölja maten väl för att få bort de här medlen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

Bakning

* * *

Bakning kan man enkelt uttryckt förklara som att mjöl av något slag, en vätska, ett jäsmedel och smaksättning blandas och reagerar med varandra under uppvärmning. Det är en kemisk process och för att den ska bli så effektiv som möjligt och resultatet så bra som möjligt behöver man vara lite extra noggrann med mätning och vägning av de olika delarna – att följa ett recept helt enkelt. Mjölet kan vara av ett sädesslag eller en blandning av flera, det finns också mjöl som är gjort på annat än säd, t.ex. mandelmjöl, hasselnötsmjöl, kokosmjöl, och sojamjöl, nyponskalsmjöl och bovetemjöl. Vätskan kan vara alltifrån vatten till mjölk och smält smör.

M S *

* *

Jäsmedlet

Jäst är en sorts encellig svamp som avger koldioxid, vilket får degen att jäsa. Jäst finns färsk eller torkad, den torkade kräver lite mer värme för att väckas till liv. Jäst passar bra vid bakning av bröd och bullar. Bakpulver är ett kemiskt jäsmedel som passar bra när du bakar till exempel sockerkaka, muffins eller scones. Så fort bakpulvret kommer i kontakt med vätskan börjar det bubbla. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

123

En surdegsstarter är ett jäsmedel där en blandning av mjöl, vatten och t.ex. lite rivet ekologiskt äppelskal inleder en jäsprocess. Bikarbonat är ett jäsmedel som ofta används när man bakar bröd med exempelvis yoghurt eller fil och lingon. Bakar du med bikarbonat istället för bakpulver kan det ge en grönaktig färg. Hjorthornssalt fungerar som bikarbonat men innehåller ammoniak och används därför till platta kakor som exempelvis drömmar, så att kakan inte tar smak. Proffsens brödbakartips

* *

TIPS! SMAKSÄTTNING AV BRÖD En bröddeg smaksätts med salt. Andra kryddor som kan passa i bröddeg är kummin, anis, fänkål, sirap, honung eller torkad frukt. Bullar, mjuka kakor, småkakor och liknande smaksätts ofta med socker samt frukt, bär, kanel, kardemumma, mandel, vanilj, olika sorters nötter, fikon eller dadlar.

124

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

M S *

* * *

• När du köper mjöl bör du kasta ett öga på innehållsförteckningen. Ett bra mjöl till matbröd ska innehålla 12–14 % protein. Proteinet är viktigt eftersom det är det som ger degen dess glutentrådar. • Om du gillar att baka kan du gärna investera i en degblandare – deg ska nämligen köras länge så att glutentrådar bildas och degen blir elastisk. • Sätt alltid ugnen på 10° mer än vad det står i receptet. Så fort du öppnar ugnsluckan pyser det ut en massa värme, och den första värmen som brödet möter är extra viktig för slutresultatet. • Tillsätt saltet först i slutet av knådningen, då får du en mer elastisk deg. Blanda in saltet väl. • Använd kallt kranvatten till degvätskan och värm det försiktigt till rätt temperatur i en kastrull. Om du har mjölk (som innehåller fett) i degvätskan reser sig degen bättre. Det färdiga brödet blir också saftigare och håller sig fräscht längre. • Istället för att tillsätta mer mjöl ”om det behövs” (som det ofta står i brödrecepten) kan du spara lite av vätskan och tillsätta mer av den om det skulle behövas. Då riskerar du inte att göra slut på det viktiga kärleksförhållandet mellan mjöl, salt och jäst före jäsning. • Våga låta degen jäsa även om den är lös! Ta hellre i mer mjöl efter första jäsningen.

Fler tips när du bakar bröd

• Ta undan en liten degklump på 2 dl när du bakar. Lägg den i en burk med lock i kylen. Nästa gång du bakar tar du en bit av klumpen och blandar med den nya degen. Sedan fyller du burken med en klump från den nya degen. Inte riktigt som surdeg, men det kommer att göra skillnad. • Matematiken letar sig in även bland bagarna! ”Bagarens procent” betyder att degvätskan ska vara 66 % av mjölmängdens vikt och saltet och jästen 2 respektive 1 %. Följ de sifforna om du vill sätta ihop ett eget recept. • Stora bröd gräddar du längst ner i ugnen på lägre värme och under längre tid än mindre bullar. • Om du ångar brödet i ugnen får det en riktigt härlig skorpa. Släng helt enkelt in 1 dl vatten på ugnens botten och stäng luckan snabbt. Upprepa ett par gånger under gräddningen. • Att sätta smak på brödet efter gräddningen är kul. Mörka bröd kan penslas med kaffe och sirap. Gott!

* *

* * *

V O

R P

K A

M S *

Att skapa en måltid

TINA TIPSAR: När är brödet färdiggräddat? Knacka på brödets undersida! Om det låter ihåligt är brödet färdigt. Ett nybakat bröd kan också knaka och braka på ett härligt sätt. Du kan också mäta brödets innertemperatur med en digital termometer. Vid 98° är brödet färdiggräddat – det gäller såväl ljusa som mörka bröd. Riktigt grova rågbröd kan behöva gå upp till 100°.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

125

OLIKA MJÖLSORTER Vetemjöl special Kärnvetemjöl

Siktat ljust vetemjöl med lite svagare proteinhalt. Används till bröd som inte behöver bli högt, som pizza.

Finns som både fint och grovt. Hela rågkärnan ingår plus grodd och kli. Perfekt till knäckebröd och, för den som känner för det – surdegsbröd.

126

Grahamsmjöl

Fint eller grovt fullkornsmjöl av vete som smakar lite nötigt. Hela vetekärnan plus grodd och kli ingår. Passar till exempel till skorpor och knäckebröd.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Rågsikt

* * *

En blandning av 60 % vete och 40 % råg. Vetemjölet ger goda bakegenskaper och rågen ger fin smak. Perfekt till en saftig råglimpa eller ett frukostbröd.

V O

R P

K A

M S *

* *

Rågmjöl

Ett extra starkt vetemjöl med bättre glutenkvalitet än kärnvetemjöl. Bra till luftiga bröd med mycket volym. Degen behöver lite längre och mer intensiv bearbetning, gärna med maskin.

Glutenfritt mjöl

Mandelmjöl, hasselnötsmjöl, kokosmjöl, mjöl av soja, nypon, bovete, ris och majs är exempel på glutenfria mjölsorter.

Vad gillar du? Om skapande av egna måltider, till exempel utifrån säsong och rester.

Du kan sätta ihop nästan vad som helst som är ätbart och kalla det för en måltid. Att sätta samman och tillaga måltider kan vara enkelt och gå snabbt, eller kräva mycket jobb och ta flera dagar. Allra oftast vill man att måltiden ska vara god, ge bra näring, gå relativt fort att tillaga och vara enkel att skaffa ingredienser till. Dessutom vill man att den inte ska vara för dyr och inte påverka miljön negativt.

K A

M S *

V O

R P

Vad ska du tänka på när du skapar en egen måltid?

När du ska laga mat kan det vara bra att börja med att se efter vad du har hemma, det är dessutom miljösmart och bra för plånboken. Har du sparat en skål med kokt pasta i kylen från dagen innan, så kan du göra en god pastagratäng med hjälp av några andra ingredienser. Är det höst eller vår? Sommar eller vinter? Utgå från en eller flera råvaror det är säsong för (ladda ned säsongsguiden på sida 75) och som inte transporterats alltför långt. Prova dig fram och våga vara nyfiken på råvaror och kombinationer som du inte är van vid.

* *

* * *

Det finns inga rätt och fel. Och din mat behöver inte vara perfekt.

ÖVNING Skapa en klimatsmart måltid som är enkel, billig, näringsrik och går att laga på under 60 minuter.

Bra att ha i ditt skafferi!

Smaken är olika

Tycker du att makaroner och ketchup passar bra ihop? Är det för att de verkligen passar bra ihop eller är det för att minnen väcks hos dig som har med mat, vanor, barndom och trygghet att göra? Lyssna inte för mycket på vad andra säger, det är väldigt individuellt vilka smakpreferenser man har. Men samtidigt är det viktigt att inte fastna i att ”det enda jag äter är pasta”, eftersom man då riskerar att missa viktiga näringsämnen. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

127

V O

R P

K A

* * *

MLäsa recept S *

* *

Om instruktioner och recept, hur de kan läsas och följas.

eceptet! e = följ r r a j r ö b y N ra och improvise ! = n e r a f t Er n recepte avvik frå

128

Instruktioner och recept

Ett recept är en instruerande text som beskriver vad du ska använda, hur du ska göra och i vilken ordning du ska använda det för att uppnå det förväntade resultatet. Om du inte gör precis som det står i receptet kan du inte förvänta dig att resultatet ska bli det förväntade. Det kan bli bra, det kan också bli helgalet. Ju mer erfarenhet du har av att laga mat desto mer kan du våga improvisera och avvika från recepten. Vissa recept kallas grundrecept. Dem brukar det vara bra att följa, för att sedan lägga till vad du gillar. Följ t.ex. ett grundrecept för köttbullar men gör en egen smaksättning. Kanske vitlök och persilja? Spiskummin och kanel? Eller västerbottensost?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Så här läser du ett recept

Mer om att följa recept!

1. B örja med att läsa igenom hela receptet noga så att du förstår vad det är du ska göra. Är det något begrepp du inte förstår så behöver du ta reda på vad det betyder. Är du hungrig? Ta en banan eller en morot, det blir lättare att koncentrera sig då och förstå. Dessutom får du bättre tålamod! 2. T idsåtgång. Se till att du har den tid som krävs, och gärna lite extra marginal. 3. H ur många personer är receptet beräknat för? Kommer du att behöva dubbla eller halvera receptet? Ska du laga lite extra för att spara till en matlåda? Många recept utgår ifrån vuxna, du kanske växer och tränar mycket och behöver äta lite mer än vad som motsvaras av en portion i receptet? 4. I ngredienslista. Har du alla ingredienser hemma? Tillräckligt mycket av allt? 5. R edskap. Ibland står det vilken utrustning som krävs, ibland måste du förstå det själv. Kniv, skärbräda, kastrull, durkslag, stekpanna och kanske ett rivjärn? Se till att du har rätt utrustning framme.

K A

M S *

V O

R P

Börja laga mat och följ receptet steg för steg

* * *

Om du ska använda ugnen – börja alltid med att sätta på den, så att den kommer upp i rätt temperatur och så att du slipper vänta på den. Håll rent och snyggt omkring dig under tiden. Det står antagligen inte i receptet att du ska torka av bänken när du hackat alla grönsaker, så det får du tänka på själv. Samla allt skräp i en bunke, då är det lättare att hålla rent. Den som har skrivit receptet har oftast planerat det så att allt ska bli klart ungefär samtidigt. Ibland lagar man från två recept samtidigt, till exempel en fiskgryta och en linssallad, då får man själv tänka ut vad som är bäst att göra klart förstoch som kan stå och vänta en stund, i det här fallet linssalladen.

* *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

129

Utvärdera

När du äter mat som du själv har lagat så kan du fundera på om det blev så snyggt, gott och mättande som du hade tänkt dig. För varje gång du lagar mat lär du dig mer om hur olika råvaror fungerar och på vilket sätt de blir så bra som möjligt. Om du äter mat som någon annan lagat kan du fundera på vad som gjorde den så god och härlig att äta. Gör en utvärdering helt enkelt! Maten Innan du börjar äta:

* * *

• Hur ser maten ut? • Hur doftar maten? • Verkar alla näringsämnen finnas med i måltiden som helhet? (Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler, vatten.) • På vilket sätt är måltiden anpassad till ett visst behov eller ett visst sammanhang?

R P

K A

Medan du äter:

M S *

* *

, så att t av allt Viktigas ig till nästa du lär d älle! tillf

130

V O

• Är temperaturen på maten bra och angenäm? • Finns olika konsistenser med? • Smakar maten gott? Passar de olika delarna ihop? • Saknar du någon smak? Efter att du ätit:

• Gjorde maten dig lagom mätt? • Är du nöjd och tillfreds eller är du sugen på något annat, något mer? Matlagningen

• Var det något som gick särskilt bra eller något du kunde gjort bättre? • Är du nöjd med hur du planerade och organiserade arbetet? • Valde du livsmedel med hänsyn till miljö och ekonomi? På vilket sätt? • Vad gjorde du under matlagningen för att spara på miljö och ekonomi? • Hur gjorde du för att organisera arbetet och hålla rent och snyggt under matlagningen? • Blev det något över? I så fall: vad skulle du kunna ha det till en annan dag?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Livsmedelssäkerhet

V O

R P

K A

Livsmedelslagen och andra förordningar finns för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat, få en allergisk reaktion eller bli lurade. Den som odlar grönsaker, plockar bär, föder upp lamm, fiskar och så vidare, för att sälja produkten, måste ha koll och ta ansvar. Produkten får inte vara dålig eller smittad och innehållsförteckningen måste stämma så att allergiska reaktioner kan undvikas.

* *

M S *

* * *

Alla livsmedel ska ha en innehållsförteckning!

Livsmedelssäkerhet och livsmedelslagstiftning

I Sverige samarbetar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Konsumentverket för livsmedelssäkerhet och kvalitet. Eftersom vi är medlemmar i EU har vi även lagar och riktlinjer från EU-kommissionen att förhålla oss till. Livsmedelsverket är den centrala kontrollmyndigheten på livsmedelsområdet. De arbetar för säker mat och bra och för att konsumenter inte ska bli lurade om vad maten innehåller. De arbetar även för att informera om och främja bra matvanor. Vissa delar kontrolleras av länsstyrelser, till exempel fruktodlingar och uppfödning av djur. Det finns miljö- och hälsoskyddsnämnder i kommunerna som kontrollerar till exempel restauranger och butiker – att de hålls rena och att maten förvaras och hanteras på ett hygieniskt sätt. Följer man inte reglerna kan man få stänga. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

131

* * Olika livsmedel * V O R P K A M Om livsmedels egenskaper och användningsområden

S *

* *

132

Livsmedel är ett samlingsnamn för allt vi människor äter. Inget jättehärligt ord kanske, ”medel för liv”? Eller som Svensk ordbok skriver: ”vara som regelbundet måste tillföras kroppen för att livsfunktionerna ska uppehållas”. När vi pratar om livsmedel i den här boken så menar vi ätbara saker som man lagar mat av. Till exempel tomater, lax, falukorv och tortillabröd. Det finns vegetabiliska livsmedel (från växtriket) och det finns animaliska (från djurriket). Både vegetabiliska och animaliska livsmedel kan ha tillsatser som är framställda på konstgjord, syntetisk väg. Dessa tillsatser kommer varken från växtriket eller djurriket.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Vegetabiliska livsmedel Många vegetabiliska livsmedel är rika på vitaminer, mineraler och kostfibrer. Vegetabiliska livsmedel är oftast mer klimatsmarta än animaliska, eftersom de animaliska kräver mer resurser, som vatten, betesmark och foder. Generellt kan man säga att de flesta av oss skulle må bra av att äta mer än vad vi gör idag, av de vegetabiliska livsmedlen, framför allt rotfrukter, grönsaker och baljväxter.

Grönsaker

M S *

V O

R P

K A

Det finns flera olika kategorier av grönsaker att välja mellan. Vissa grönsaker är växter och frukter, andra stjälkar och lökar. Grönsaker innehåller massor av nyttigt som mineraler, vitaminer och fibrer. Grova grönsaker, som kål och lök är inte bara mest näringsrika, de är också mest miljövänliga eftersom de håller längst. Men frysta, konserverade och torkade grönsaker är inte dumt det heller. Frysta grönsaker är nästan lika nyttiga som färska och även i konserverade och torkade grönsaker bevaras mycket av det nyttiga.

* *

* * *

VISSTE DU ATT … … man bör äta ca 500 gram frukter och grönsaker per dag, det motsvarar ungefär fem knytnävar. … frukt och grönt är de livsmedel vi slänger mest av? Minska matsvinnet genom att förvara dem rätt och köp inte mer än du hinner äta upp. Och släng dem inte när de börjar bli skrynkliga, de passar bra som smaksättare i såser och grytor!

Bladgrönsaker

Bladgrönsaker kallas grönsakerna där man i huvudsak äter bladen. De innehåller många viktiga vitaminer och mineraler men är inte särskilt mättande. Därför kallas de också fina grönsaker, i jämförelse med till exempel kålväxterna som kallas grova grönsaker. Bladgrönsaker går att skölja och äta som de är, kanske med en god dressing. Några av dem är också goda att ha i soppa, gratäng och pastasås. Exempel på bladgrönsaker: huvudsallat, isbergssallad, gemsallad, romansallat, rosésallat, frissé, salladskål, endiv, spenat, machésallad, rucola, mangold, nässlor. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

133

Fokus på: spenat

Du kan köpa färsk svensk spenat från maj till september, annars finns det fryst spenat att köpa året om. Spenaten har en mild smak som gör att man kan använda den i de flesta maträtter utan att spenatsmaken tar över. Spenat fungerar t.ex. bra som ingrediens i pastadeg eller i smoothien. Du kan lägga den färsk i durkslaget innan du ska hälla av pastavattnet. Då får du precis lagom ”kokt” spenat att ha i pastan. Fryst spenat kan du kasta ner i vilken gryta som helst eller göra en snabb spenatsoppa på. Spenat innehåller mycket nitrat som kan omvandlas till nitrit (som är giftigt i stor mängd) med hjälp av bakterier. Dessa förökar sig i mat som inte kyls ner snabbt. Så lägg in eventuella spenatrester i kylen så fort som möjligt. Kålväxter

134

Våra odlade kålväxter härstammar från den vilda bladkålen som växer längs stränderna i Sydeuropa. Kål innehåller mängder av vitaminer, antioxidanter, mineraler som kalium och kalcium. Kål har lång hållbarhet. Den kan användas rå, kokt, ugnsbakad, syrad eller grillad och passar i sallader men också i, eller som tillbehör till, många maträtter. När du tillagar kål så kan den lukta lite unket, men den smakar bra! Exempel på kål: vitkål, rödkål, savoykål, grönkål, brysselkål, blomkål, salladskål, romanesco, brysselkål.

K A

M S *

* *

R P

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Fokus på: broccoli

Broccoli är en riktig vitaminbomb som innehåller massor av vitamin C, vitamin K , kalcium och betakaroten. Många äter bara blommorna på broccolin men stjälken är faktiskt ännu nyttigare. Du kan steka, koka, woka och pickla broccoli, eller baka den i ugnen. Gör det försiktigt och under kort tid på hög värme – då blir den bäst. Du kan också skölja och skiva rå broccoli, eller dela den i små buketter, blanda med en god dressing och servera som ett krispigt och nyttigt tillbehör. Eller dippa den! Om du vill göra puré av broccoli så ska du koka den riktigt mjuk. Annars är den godast om den kokar lite kortare tid och har tuggmotstånd kvar. Fryst broccoli kan du använda i gratänger eller soppa. I en wok, nudelsallad, gryta eller pastasås passar färsk broccoli bättre eftersom den har mer stuns kvar och håller formen bättre.

Grönsaker som du äter stjälken på = stjälkgrönsaker. Exempel på stjälkgrönsaker: stjälkselleri, fänkål, rabarber. Fokus på: sparris

K A

M S *

V O

R P

Stjälkgrönsaker

* * *

I Sverige har vi odlat broccoli sedan 1950-talet och man kan köpa svensk broccoli från juli till oktober. Den är utmärkt att ha i frysen.

Det finns vit och grön sparris. Sparris anses av många vara en delikatess och den är en primör, det vill säga en grönsak som skördas på våren. Vit sparris behöver skalas innan tillagning medan den gröna kan ha skalet kvar. Innan du tillagar sparris skär du bort några centimeter av den tjocka delen nedtill och sätter sparrisen i kallt vatten en stund. Koka sedan i saltat vatten i några minuter. De ska vara fasta och ha lite tuggmotstånd kvar. Sparris är också god att steka eller grilla.

* *

Grönsaksfrukter

Grönsaksfrukter låter kanske konstigt men det är helt enkelt grönsaksväxter som du äter frukten ifrån, till exempel tomat. Exempel på grönsaksfrukter: tomat, aubergine, paprika, gurka, pumpa, melon, squash/zucchini, avokado.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

135

Fokus på: tomat

TINAS LÖK-TIPS! Stå under köksfläkten eller bredvid rinnande kallt vatten när du hackar lök. Då försvinner en del av den svaveldioxid som får ögonen att tåras. Diska av din skärbräda med varmt vatten och diskmedel efter att du skurit lök. Annars börjar allt som du hackar smaka lök. Förvara aldrig uppskuren lök i kylskåpet utan att förpacka den väl, annars smakar allt i kylskåpet lök!

Tomaten kommer ursprungligen från Sydamerika och odlas idag i många länder. Den innehåller C-vitaminer, kalcium och kalium, men näringsvärdet skiftar beroende på var, när och hur den odlas. Tomat innehåller också lykopen, som är en slags antioxidant, och tillagade tomater är faktiskt nyttigare än färska tomater, eftersom kroppen har lättare att ta upp det tillagade lykopenet. Det finns många sorters tomater: bifftomater, körsbärstomater, vinbärstomater, plommontomater, pärontomater, citrontomater med flera. Tomater får som bäst smak när de förvaras i rumstemperatur. De är mycket känsliga för kyla och förlorar smak om de förvaras kallare än 14°.

* *

136

Lökar innehåller antioxidanter, de har en antiinflammatorisk effekt och är bakteriedödande. Den speciella löksmaken kommer från svavelhaltiga föreningar och det är också därför lök luktar och smakar som den gör. Det finns en mängd olika ätbara löksorter. På vissa lökar äter du delen som växer under jord: själva ”löken”, på andra äter du stjälken eller till och med bladen. Exempel på lökar: röd lök, silverlök, schalottenlök, vitlök, purjolök, pärllök, ramslök, piplök, salladslök, gräslök.

R P

K A

M S *

Lär dig steka lök!

* * *

V O

Lökar

Fokus på: gul lök

På gul lök behöver du skala av det yttersta skalet (som är som ett torrt papper) innan du använder den. Om du til�lagar hela gula lökar i ugnen så ska du dock behålla skalet på. Ugnsbakade lökar får rund, söt smak, som överträffar det mesta. Rå, gul lök tillför krispig konsistens och skarp smak åt till exempel hamburgare, medan tillagad lök är mjuk och ger en fyllig, rund smak åt alla rätter. Om du vill ta bort det råa och starka och hårda i löken behöver du steka den länge på låg temperatur så att du inte bränner den. På sommaren säljs gul lök som nyskördad knipplök. Den är mildare än den vanliga gula löken och på den kan du äta även stjälken.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Rotfrukter

Rotfrukter eller rotsaker kallas de odlade växter på vilka man i huvudsak äter roten. Rotfrukter innehåller mineraler, vitaminer och kostfibrer. De ska förvaras mörkt och svalt, gärna i påse för att förhindra uttorkning. Rotfrukter tål att lagras länge, potatis går t.ex. att spara i jorden där den växer en bra bit in på hösten, med ett täcke av halm för att undvika frost. Rotfrukter är billig mat och många sorter odlas i Sverige. Därmed är de miljömässigt ett bra alternativ. De flesta rotfrukter passar att koka och att tillaga i ugn. De ger bra smak till andra livsmedel i till exempel en gryta, men kan också vara huvudingrediensen. Exempel på rotfrukter: morot, rotselleri, jordärtskocka, rotselleri, kålrot, palsternacka, majrova, kålrabbi, persiljerot, svartrot, rädisa, rättika, sötpotatis, potatis, jams, kassava. Fokus på: rödbeta

R P

V O

Rödbetor innehåller en massa antioxidanter och andra nyttigheter. Du kan göra det mesta med rödbetor, som att koka dem, ugnsbaka dem, äta dem råa (gärna i smala strimlor eller tunna skivor), fritera dem, pickla dem och fermentera dem. Rödbetssoppa är populärt i Ryssland och kallas borsjtj. När du kokar rödbeta, lämna då kvar bladfästet och skalet – annars tappar rödbetan smak och färg. Du kan använda rå rödbeta i en smoothie. Rödbetan stärker ditt immunförsvar och ökar din syreupptagningsförmåga och sägs ge bättre uthållighet vid fysisk träning. Bli inte orolig om ditt kiss är lite rödfärgat efter att du ätit rödbeta, det är helt ofarligt.

* *

M S *

K A

* * *

TINAS GRÖNOCH ROTSAKSTIPS Hur mycket salt i kokvattnet? Vad innebär det när det står i ett recept att grönsaker ska kokas i ”lättsaltat vatten”? Jo, helt enkelt 1 tsk salt till 1 liter vatten. Spara kokvattnet efter att du har kokat grönsaker i kylen (det håller i upp till 1 vecka). Koka sedan nya grönsaker i det goda vattnet eller använd det som vätska i en gryta eller köttfärssås. Det blir nästan som en buljong! ”Kort” vatten Grönsaker ska kokas i ”kort” vatten, dvs. vattnet ska precis bara täcka grönsakerna. Smaksätt gärna vattnet med salt, peppar, lite socker och fett som smör eller en bra olja. Gröna potatisar = giftiga! Ät inte gröna potatisar. Om potatisen växer för ytligt i jorden så får den solljus på sig och blir grön och faktiskt giftig. Släng gröna potatisar.

TÄNK PÅ! Skölj alltid grönsaker och frukt i vatten innan de används i matlagningen. Skrubba bort jordrester från rotfrukter och potatis och skrubba även citrusfrukter noga innan du river skalet.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

137

Baljväxter

TINAS TORKADE TIPS! Torkade bönor, ärter och linser behöver blötläggas innan de kokas. Detta för att få bort ett ämne som annars kan göra dig sjuk, så hoppa inte över det steget. Vattnet som blir kvar efter blötläggningen ska du hälla ut.

DISKUTERA! På vilket sätt är baljväxter ett klimatsmartare sätt att få i sig protein än kött?

138

Baljväxter är ett samlingsnamn för ärter, bönor och linser. Baljväxter innehåller kostfibrer, protein, järn, zink, magnesium, kalium och B-vitaminer. Äter du till exempel bröd, ris eller majs till dina baljväxter så får du ett fullvärdigt protein, minst lika bra som protein från kött. Baljväxter är alltså nyttiga, och de är billiga och dessutom ett klimatsmart val. Vissa ärter kan ätas råa, medan bönor och linser alltid ska kokas. Ärtskott eller groddar av mungbönor är roliga att odla själv och både supergoda och nyttiga. Av sojabönor görs många så kallade köttersättningsprodukter. Det är produkter som liknar kött- eller kycklingbaserade livsmedel, som till exempel korv, färs och nuggets. Bönor och linser som du köper i burk eller tetrapack är redan blötlagda och kokade så dem kan du använda direkt. De är inte riktigt lika näringsrika som de du själv blötlägger, men de är ett bra alternativ när du inte planerat in tid för blötläggning. Skölj bort vattnet de legat i genom att hälla upp dem i ett durkslag. Exempel på torkade bönor: adzukibönor, gula ärter, sojabönor, gröna linser, röda linser, black eye-bönor, borlottibönor, bruna bönor, svarta bönor, stora vita bönor, små vita bönor, kidneybönor, belugalinser, puylinser, gula linser, kikärtor. Exempel på färska och frysta bönor: bondbönor, favabönor, sockerärtor, sugar snaps, vaxbönor, Gröna ärter, haricots verts, vaxbönor, edamame, sojabönor, sockerärter, sugar snaps.

K A

M S *

* *

R P

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Fokus på: kikärtor

Kikärtor är rika på proteiner, mineraler och kostfibrer. De har en nötliknande smak. Av kokade och mixade kikärtor görs den goda röran hummus, som kan användas som tillbehör, dipp eller bredas på mackan. Kikärtor är goda i grytor, soppor och sallader men passar också bra att mosa och göra biffar eller bollar av, till exempel falafel. Aquafaba är det knepiga namnet på kokspadet från kikärtor, inte att förväxla med blötläggningsvattnet. Köper du kikärtor på burk eller i tetrapack så kan du använda spadet de ligger i. Detta spad kan du använda istället för äggvita i till exempel veganska maränger eller majonnäs. Också toppen för den som inte tål ägg.

Svamp

* *

M S *

* * *

FAKTA: QUORN Quorn är namnet på en ersättningsprodukt som framställs av en särskild sorts svamp. Quorn finns som t.ex. som färs, filéer, korv och nuggets och är mycket proteinrik. Du hittar den i frysdisken.

V O

Svampar innehåller inte så mycket näring men en hel del mineraler. De kan med fördel användas som smaksättare. Tillsammans med något matfett och lite salt passar svamp till exempel väldigt bra ihop med pasta. I Sverige finns det många olika sorters svamp som växer vilt i skogen. Se till att ha ordentlig koll på vilka som går att äta och vilka som är giftiga om du plockar egen svamp. Färsk svamp ska du förvara kallt och gärna i en papperspåse så att den inte blir för fuktig. Du kan använda torkad svamp och smula ner den i grytor eller blötlägga den innan du ska använda den. Du kan också frysa svamp. Exempel på svampar: kantarell, trattkantarell, karljohansvamp, svart trumpetsvamp, vit champinjon, skogschampinjon, ostronskivling, shiitake, tryffel. Fokus på: vit champinjon Vit champinjon är en odlad svamp som trivs mörkt och svalt. Den går bra att äta rå, gärna skivad i en sallad med en dressing. Den är också väldigt god att grilla. Några champinjoner i köttfärssåsen eller grytan lyfter smaken och tillför umami.

R P

K A

Recept på maränger!

FAKTA: OUMPH Oumph är en ganska nytt livsmedel som är gjort på sojabönor och har en kycklinglik konsistent. Idag finns oumph att köpa i butik och du hittar den i frysdisken. Den innehåller mycket protein, järn, fiber och folsyra. Den är ett bra och klimatsmart komplement i köket för den som vill äta mindre kött.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

139

Spannmål

Spannmål är gräsväxter som vi äter fröna ifrån. Det är viktig basföda för större delen av jorden befolkning. Nästan halva jordens odlingsyta består av odlingar med olika sädesslag. Allra mest odlas vete, majs och ris. Exempel på sädesslag: råg, vete, korn, havre, spelt/dinkel, ris, majs, hirs, bovete, kamut. Vete

* * *

R P

V O

Vanligt vete kallas också för brödvete. Dinkel och durum är andra vetesorter, som innehåller mer protein.

NÅGRA VANLIGA PASTASORTER Cannelloni – tjocka rör som kan fyllas med sås och gratineras.

K A

M S *

Farfalle – fjärilsformad pasta.

Fettuccine – långa remsor som är cirka 5 mm tjocka.

* *

Fusilli – skruvar.

Gnocchi – snäckformad pasta. Penne – rör som är spetsiga i änden, som en penna. Spaghetti – behöver ingen förklaring!

Tortellini – fylld pasta. Fyllningen kan bestå av ost, svamp, spenat, ja, nästan vad som helst. Gör din egen pasta!

140

Vetemjöl

Bröd – både matbröd, fikabröd och kakor är ofta bakade med vetemjöl. Vetemjöl har den högsta halten av gluten vilket ger bra bakningsegenskaper. Gluten är ett slags protein. Det gör degarna elastiska och hjälper till med jäsningsprocessen, genom att kapsla in gaser som bildas. Pasta

Egen pasta kan du forma precis hur du vill, det är därför det är så kul att göra. Den torkade pasta som går att köpa i paket i mataffären finns i några mer eller mindre klassiska former. Pasta görs ofta på durumvete, som innehåller extra mycket gluten, vilket gör degen spänstig och vackert gul. Färsk pasta innehåller ofta ägg, vilket gör att hållbarheten blir kort. Torkad pasta, däremot, håller i flera år. Tänk på att pasta som är ihålig, penne t.ex. håller kvar såsen bättre än till exempel vanlig spaghetti. När du ska äta pasta med sås, spara då gärna lite av kokvattnet att späda såsen med. Pastan suger åt sig mycket av såsen, och för att förhindra att den blir torr är det bra att slå i lite av kokvattnet.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

dessa รฅgon av Testa n isar till pastan: mp smakko rella, spenat, mozza ricotta, tomat, , salvia, รถr brynt sm er timjan. ll e basilika

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

141

Gryn

TIPS! Vetemjöl kan också användas som redning, för att göra en sås tjockare. Mer om mjöl i delen som handlar om bakning, sida 123.

Gryn innehåller mycket stärkelse och fibrer och många sorter innehåller också protein, järn och vitamin B. Mannagryn

DISKUTERA! Har du ätit någon rätt med couscous, bulgur eller pärlcouscous? Vad var det för rätt och i vilket sammanhang åt du den?

Mannagryn tillverkas av den hårda vetekärnan. De kan kokas med mjölk och lite salt till en len gröt. Dessa gryn går också bra att strö i en välsmord bakform, eller att ha på hembakat bröd som ett strössel. Couscous

Couscous görs av durumvete och används mycket i Nordafrika, där man äter det i rätten med samma namn. Couscous behöver inte koka, utan det räcker med att koka upp vatten med en buljongtärning och slå det över grynen, vilka sedan får stå i ca 5 minuter. Du kan också ha i lite gurkmeja i kokvattnet, det gör couscousen vackert gul. Couscous kan smaksättas med olika kryddor och ätas istället för ris och pasta. Fluffa upp grynen med en gaffel före servering.

K A

M S *

* *

142

V O

R P

Pärlcouscous

* * *

Pärlcouscous är en stor couscous från Libanon som också kallas moghrabi. Pärlcouscous görs precis som vanlig couscous på durumveten, men den behöver till skillnad från den lilla couscousen koka i ca 25 minuter. Den är god i sallader, grytor och soppor och kan ätas istället för pasta. Bulgur

Bulgur är hela vetekärnor som har ångkokats, torkats och krossats. Bulgur kommer ursprungligen från Mellanöstern, där det används i till exempel tabbouleh. Grynen påminner om couscous, men eftersom en större del av vetekornen är bevarade innehåller bulgur mer näring och fibrer. Bulgur kokar klart på cirka 10 minuter, men det kan också bara läggas i blöt en stund för att bli ätfärdigt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Korngryn

Couscous

Helt korn

Farro

* * Kamutvete

Bulgur

* * *

V O

R P

K A

M S *

Helt bovete

Vit quinoa

PÃ¤rlcouscous

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

143

Farro

Farro, även kallad emmer, och är en urgammal vetesort som odlades i Mesopotamien för tusentals år sedan. Även i Sverige odlade man farro för länge sedan, och det har man nyligen börjat med på nytt. Farro är näringsrikt och passar i bland annat sallader. Det kokar klart på ca 10 minuter. Kamutvete

Kamutvete är en vetesort från Egypten (man tror att kamut är det egyptiska ordet för vete) som är släkt med durumvete. Kamut innehåller mer proteiner, vitaminer och mineraler än andra vetesorter, det innehåller gluten och kan användas till exempel i sallader och istället för pasta. Koka kamutvetet i 15–20 minuter och blanda först i slutet i salt, annars kan vetet bli hårt.

* * *

V O

Matvete

Matvete är hela vetekorn där man endast tagit bort det yttersta skalet. Det kokas och serveras som ris eller pasta.

M S *

* *

144

R P

K A Havre

Havre innehåller en särskild sorts unika fibrer som bildar gel i mag- och tarmkanalen. Detta gör att kroppen får ett jämnt näringsupptag och jämna blodsockernivåer, vilket är bra. Havre kan ätas av den som är glutenintolerant, men det måste vara ”ren” havre som inte blandats ihop med andra sädesslag som innehåller gluten. Information om detta finns på förpackningen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Havregryn

Havregryn är gjort på hel, skalad havre som först har ångats och sedan plattats ut till flingor. Grynen används bland annat till gröt, müsli och bakning (t.ex. chokladbollar och havreflarn), och i smoothies om du vill ha dem lite mer mättande, proteinrika och nyttigare. Havredryck

Att mixa havregryn med vatten och lite matfett ger en mjölkliknande dryck som du kan dricka, hälla i kaffet, äta till gröten och baka med. Färdig havredryck finns att köpa i butiken.

* * *

Råg

Råg är ett nordeuropeiskt sädesslag och används i bröd och som djurfoder. Glutenhalten är lägre än i vetemjöl, vilket gör att det är svårare att baka med.

V O

R P

Rågmjöl

Rågmjöl är ett fullkornsmjöl som mals på hela rågkorn där alla delar är med: grodd, kärna och skal. Mjölet kan vara grovt eller finmalt. När det används i bröd ger det en mörkare färg. Rågmjöl är bra att göra surdeg på. Rågsikt är ett blandmjöl där 60 % är vetemjöl och 40 % är rågmjöl. Det används till brödbak. Korn Helt korn

* *

M S *

K A

Gör din egen surdeg!

Korn är det sädesslag som odlas mest i Sverige. Helt korn är en fullkornsprodukt som innehåller mycket fibrer. Helt korn tar lång tid att koka, 50–60 minuter, men kan sedan användas i sallader eller istället för ris. Drycken ”Barley water” görs på ett avkok av korn – den är god om man smaksätter den med citron! Korngryn

Grynen, som innehåller gluten, består av skalat och klippt korn och har en koktid på ca 30 minuter. Använd grynen i sallader eller i stället för pasta eller ris. Kornmjöl

Kornmjöl är svårt att baka med då det innehåller lite gluten, men till tunnbröd kan det passa fint. Maträtter som lagas med korn är t.ex. palt och pölsa.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

145

Ris

TINAS BÄSTA TIPS NÄR DU KOKAR RIS! Skölj riset så att en del av stärkelsen försvinner. Häll sedan riset i en kastrull och häll på vatten så att det står några centimeter över riset. Salta. Koka upp under lock och lyft INTE på locket under kokningen! När riset har kokat i ett par minuter, stäng då av plattan och låt det stå och ånga klart. Lyft på locket först när det är dags att äta – det gäller att ha is i magen!

Själva riskornet har ett hårt skal, under vilket det sitter en tunn hinna. Hinnan är rik på B-vitamin och protein. Vissa rissorter behandlas och det yttre skalet och hinnan tas bort, vilket gör att de bästa näringsämnena försvinner. Ris används som tillbehör till olika rätter. Det kan också vara själva basen i en rätt: t.ex. pilaff, risotto, paella, persiskt ris, jollof rice, sushi. OBS! Ris innehåller naturligt giftet arsenik eftersom detta ofta finns i berggrunden under risodlingar. Mest finns det i fullkornsris och sitter i det yttre skalet. Ett tips är att äta ris max tre gånger i veckan. Ett annat tips är att koka riset i extra mycket vatten som du häller bort när riset kokat klart. Jasminris Jasminris är ett långkornigt ris som är vitt och klibbigt. Det är perfekt till thailändska och asiatiska rätter. Koka det i 10 minuter och låt stå i 10 minuter.

146

V O

R P

K A

M S *

* *

Basmati

* * *

Basmatiris är ett långkornigt ris som är lätt och luftigt och har en härlig doft. Det är inte lika klibbigt som jasminris och det är perfekt till indiska rätter, men det passar också till annat. Basmatiris kokar klart på ca 20 minuter. Långkornigt ris

Långkornigt ris är ett specialbehandlat ris som inte klibbar. Det passar till grytor och till fiskrätter och det kokar klart på 20–25 minuter. Risottoris För att få till en riktigt krämig risotto behövs det ett speciellt ris, t.ex. arborioris eller carnaroliris. Riset till en risotto kokar färdigt på cirka 25 minuter. Det krävs mycket rörande och en god buljong att späda med för att få till den perfekta risotton. Råris Råris är ett opolerat ris som smakar nötaktigt och är fiberrikt. Råris tar längre tid att koka än andra sorter, ca 45 minuter.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Puffat ris

Puffat ris är uppblåsta riskorn, ungefär som pop corn men av ris. Puffat ris används i riskakor, müsli med mera. Rismjöl

Rismjöl är malda riskorn. Rismjöl används t.ex. för att göra risnudlar. Vildris

Vildris är egentligen inte ris utan frön från en annan gräsart. Det är smakrikt och kan användas precis som vanligt ris. Vildris växer framförallt i Nordamerika. Majs

Majsmjöl

R P

K A

Majsmjöl består av hela, nedmalda majskorn och kan användas istället för vetemjöl. Tortilla, nachos med mera är ofta bakade med majsmjöl. Maizenamjöl är ett majsmjöl som särskilt används som redning. Majsflingor

* *

M S *

* * *

V O

Majs är ett av de sädesslag som det odlas mest av i världen. Det räknas i många länder som ett baslivsmedel. Majs och majskornen kan kokas och ätas som de är, direkt från kolven eller avplockade. De kan också torkas och malas till mjöl.

Majsflingor, eller cornflakes, är majs som plattats till, rostats och vanligen smaksatts med salt och socker. Polenta

Polenta är små gryn gjorda på majskornets kärna. De kan användas till gröt, soppor, pannkakor och puddingar. Popcorn

Popcorn är torkade majskorn som exploderar vid upphettning.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

147

Röda linser, bruna linser, amarant, vete, speltvete och majskorn.

M S *

* *

Etiopiskt teffmjöl och injera.

V O

R P

K A Hirs

* * *

Hirs är ett samlingsnamn för en mängd odlade grässorter. Det går att använda på samma sätt som ris. Quinoa

Quinoa är en växt som du äter fröna ifrån. Quinoa är proteinrikt och du kan ha det i sallader, bowls eller istället för ris som ett tillbehör till annan mat. Amarant

Amarant är ett frö som är släkt med quinoa. Du kan koka gröt på det eller mala ner det till ett mjöl. Durra

Durra är en grässort som går att använda i matlagning precis som quinoa och ris. Teff

Teff är ett glutenfritt gräsfrö som du kan använda istället för ris, quinoa eller couscous. Det finns även som mjöl att baka med. Det används till injera, ett pannkaksliknande tunnbröd som kommer från Etiopien och Eritrea. 148

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sötmandlar

Valnötter

Paranötter

Hasselnötter

* * *

Mandel, nötter och frön

Mandlar, nötter och frön ska förvaras svalt och mörkt. De innehåller mycket omättade fettsyror. Mandlar, nötter och frön används ofta i bakverk och desserter, men passar också i många maträtter eller saltade som snacks. Torrostar du dem i en stekpanna får de ännu mer smak och blir härligt knapriga. Exempel på mandlar, nötter och frön: sötmandel, bittermandel, pistaschmandel, hasselnöt, valnöt, pekannöt, paranöt, cashewnöt, kokosnöt, jordnöt, pinjenöt, solrosfrö, sesamfrö, vallmofrö, pumpafrö, chiafrö, linfrö, hampfrö.

V O

R P

K A

* *

Pumpafrön

Solrosfrön

Innehåller bra fett!

Fokus på: chiafrön

Chiafrön är precis som många andra frön väldigt näringsrika – de innehåller bl.a. protein och omega 3. Chiafrön ger också en mättnadskänsla och stabiliserar blodsockret. Fibrerna i fröna är dessutom bra för tarmen. Toppa gärna din yoghurt, gröt eller smoothie med chiafrön, så håller du dig mätt längre och får i dig bra med näring. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

149

Kryddor och örter

Kryddor har inte så mycket näring i sig utan används för att förhöja och tillföra smak och doft hos andra livsmedel. Historiskt har kryddor ofta varit en lyxvara. Kryddor som är torkade ska helst förvaras torrt, mörkt och svalt. Färska örter är känsliga för värme och blir oftast som bäst om du hackar dem och strör på dem precis innan du ska äta, medan torkade kryddor gärna får vara med från början när du lagar din rätt. Då steks smakerna fram. Örter

* * *

Gurkmeja, lagerblad, currypulver, muskot, pepparkorn, paprika, senapsfrö.

V O

Exempel på örter: citronmeliss, oregano, dragon, dill, krondill, persilja, dragon, koriander, körvel, oregano, bladpersilja, mejram, mynta, rosmarin, salvia, timjan. Peppar

R P

K A

Exempel på pepparsorter: kryddpeppar, svartpeppar, vitpeppar, rosépeppar, chili, sichuanpeppar.

M S *

Mer om kryddor, bär och frukt här!

* *

Salt

Salt är en av de bästa smaksättarna – den lyfter andra smaker och ingår i våra grundsmaker. Salt har använts sedan urminnes tider, inte bara för smakens skull utan även som konserveringsmedel. Tänk dock på att för mycket salt inte är bra. Exempel på andra kryddor och smaksättare: vanilj, kanel, saffran, kardemumma, stjärnanis, ingefära, anis, fänkål, kummin, kryddnejlika, pepparrot, paprika, citrongräs, enbär, gurkmeja, kapris, senapsfrö. Fokus på: basilika

Basilikan har stora, runda och välvda blad. Den passar utmärkt ihop med tomat, men går också bra med t.ex. jordgubbar och ost. Tomat, mozzarella och basilika är en italiensk kombination som faktiskt har samma färger som den italienska flaggan. Basilika är en av huvudingredienserna i pesto, en blandning av parmesan, olivolja, färsk basilika, vitlök och pinjenötter som äts till bl.a. pasta. Basilika finns i färsk, fryst och torkad form. Vid sidan av vanlig basilika finns även varianter som thaibasilika och citronbasilika. 150

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Bär och frukt

Antioxidanterna i frukt och bär skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Jordgubbar, blåbär, björnbär, hallon, aronia och svarta vinbär ligger högt på topplistan när det gäller just innehåll av antioxidanter. Citrusfrukter har högt C-vitaminnehåll, vilket hjälper din kropp att lättare ta upp järn från annan mat. Citron är en fantastisk smakhöjare på många maträtter. Tunt skivade nektariner med lite olivolja och svartpeppar är kanske en oväntad kombination men fungerar som en sallad. Eller varför inte prova honungsmelon ihop med lufttorkad rökt skinka. Ta för vana att försöka äta den frukt och de bär som det är säsong för där du befinner dig. Svenska jordgubbar äter vi på sommaren, men svenska äpplen kan vi äta hela året om ifall de förvaras smart. Svenska blåbär, hallon, lingon, björnbär och vinbär kan du äta färska under sommarmånaderna och tidig höst. Stenfrukt

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

Stenfrukter kallas de frukter som har ett saftigt fruktkött och en kärna i mitten. Själva kärnan består av en hård fruktvägg med ett frö inuti. Stenfrukter passar bra att äta som de är men också att göra paj, sylt eller kräm av. Exempel på stenfrukter: plommon, körsbär, persika, aprikos, nektarin, persika, papaya, mango. Bär

Bär är en köttig, saftig, flerfröig frukt. Exempel är blåbär och lingon, men faktiskt även melon och passionsfrukt. Många bär är supernyttiga. Många av de svenska bären är goda att äta som de är men passar också bra som sylt, saft eller i en paj. Exempel på bär: aroniabär, blåbär, lingon, röda vinbär, svarta vinbär, gojibär, fikon, kiwi, vindruvor, krusbär, passionsfrukt, havtorn, åkerbär, nypon, vattenmelon, honungsmelon, nätmelon.

TINAS BÄRIGA TIPS! Har du plockat eller köpt många färska bär kan du styckfrysa dem. Ta en bricka (prova att den får plats i frysen) och strö ut bären på brickan. Ställ in brickan i frysen i någon timme. Sedan häller du över bären i en påse eller burk och stoppar in dem i frysen igen. Då undviker du att de klumpar sig och kan ta några få åt gången.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

151

Fruktförband

Fruktförband eller sammansatt frukt är frukter som består av en massa småfrukter som sitter ihop. På jordgubbar är det de små gula prickarna som är ”frukterna”! Exempel på fruktförband: hallon, björnbär, hjortron, jordgubbar, smultron, ananas. Äppelfrukt eller kärnfrukt

Hos äppelfrukter finns det en hård skiljevägg mellan frön och fruktkött, även kallat ett kärnhus. Både äpplen och päron finns i en mängd olika sorter. Se till att köpa svenskodlade äpplen och päron när de finns i butiken, så spar du in på långa frukttransporter. Exempel äppelfrukter och kärnfrukter: äpple, päron och rönnbär.

V O

Citrusfrukt

* *

152

Citrusfrukter är mycket rika på C-vitamin. Detta vitamin ökar järnupptaget från annan mat så ät det gärna som tillägg till din måltid. Citrusfrukter innehåller även ämnet limonen, vilket stimulerar leverns förmåga till avgiftning. Tänk på att köpa ekologiskt om du ska använda skalet som smaksättare i maten – många citrusfrukter besprutas med bekämpningsmedel. Skrubba skalet noga innan du använder det. Ta endast av det yttre skalet, det vita precis under gör att det blir beskt. Exempel på citrusfrukter: apelsin, citron, lime , mandarin, pomelo, grapefrukt, clementin, satsumas.

R P

K A

M S *

* * *

Fokus på: lingon

Lingonen växer vilt i Sverige och är röda till färgen. De mognar i augusti–september och växer i skogen i ett ris som håller sig grönt hela året. Lingon är ett klassiskt tillbehör till husmanskost som köttbullar, potatisbullar och blodpudding. Förutom sylt går det också att göra rårörda lingon av dem – man blandar bara frysta bär med råsocker och pressar försiktig med en gaffel.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

Fisk*och SMskaldjur

* *

* * *

Fisk och skaldjur från hav och sjöar har människor ätit mycket länge. Många metoder har uppfunnits för att få fisk att hålla längre: torkning, rökning, saltning, gravning, inläggning. Vissa fiskar har blivit särskilt populära som matfiskar, t.ex torsk, tonfisk och lax. Det är bra att äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan och ät av olika sorter. Eftersom Sverige är omgivet av vatten är det också ett klimatsmart alternativ. Fisk och skaldjur har ett högt innehåll av mineralerna zink, selen och jod. De innehåller vitamin B12, vitamin D, omega 3 fettsyror och proteiner. Proteininnehållet är nästa lika högt som för kött, 15–20 %. Du kan göra det mesta med fisk. Du kan steka den som den är, göra fiskpannbiff på den, grilla den, göra gratäng och gryta på den, panera och fritera den och ungsbaka och ångkoka den. Fisk och skaldjur är snabbmat på riktigt, det går med andra ord snabbt att laga!

TÄNK PÅ! Se till att fisken du köper är schysst fiskad eller odlad. Kolla in WWF:s guide om vilka fisksorter och skaldjur som går bra att äta för tillfället, det kan variera ganska mycket från år till år beroende på tillväxten av fisk och på hur mycket det fiskas.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

153

Makrill

Kungskrabba

Räkor

* * *

Spätta

Röding

* *

Tonfisk 154

R P

K A

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

Sill

Torsk

Hälleflundrafilé

Knivmusslor

Havskräfta

* * Löjrom

V O

R P

Pilgrimsmussla

K A

M S *

* * *

Ostron

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

155

TINAS LYXIGA LAXTIPS! Varje gång jag simmar förbi fiskdisken och ser att priset på hel lax är bra så slår jag till. Väl hemma skär jag laxen i olika styckningsdelar och fyller frysen med lax i fryspåsar. Här är mina absoluta favoriter med lax:

Många tror att det är svårt att laga fisk, men det är bara att skaffa en termometer! Då vet du exakt när fisken är färdig och du behöver inte stå och gissa vid spisen medan fisken kokas eller ugnsbakas för länge. De bästa innertemperaturerna för några av de vanligare matfiskarna:

Laxrosor är lätta att fylla med olika röror och baka i ugnen eller grilla i en aluminiumform på sommaren.

Lax och röding

48°C

Vit fisk, t.ex. torsk, sej, kolja, kummel, piggvar

52°C

Plattfisk, t.ex. rödspätta, piggvar, bergtunga

50–52°C

Laxfjärilen är en härlig matfluga från 80-talet som idag är lite bortglömd. För mig är det viktigt att få variation på en och samma råvara, så det gäller att använda de möjligheter som finns. Skär av en portionsbit från laxsidan. Dela den på mitten men skär inte helt igenom. Fläk ut den åt båda håll och du har din fjäril! Stek den i smör och olja eller baka den i ugnen. Eller varför inte grilla den?

Flundra

48–50°C

S *

Spillet och renset innehåller en massa kött som man lätt glömmer och kastar bort med skinnet! Skrapa istället bort det med en sked och använd till exempelvis laxburgare.

* *

Makrill

52°C

Sill/Strömming

* V

Tonfisk

O R

P K

A M

Laxgrytbitarna använder du inte bara till soppor och grytor utan såklart också till lax stroganoff (se sida 205).

156

Innertemperatur för fisk

Få ut max av din lax!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

52°C 31°C

Laxrosor, kan fyllas med nästan vad som helst.

* * *

Tärningar till soppa eller lax stroganoff.

V O

R P

Spillbitar till laxburgare eller laxlasagne.

* *

M S *

K A

Laxfjärilar att grilla eller steka i panna eller ugn.

Portionsbitar med skinn att halstra i panna.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

157

Olika sätt att hantera och tillaga fisk

DISKUTERA! Vilken fiskrätt brukar ni äta hemma hos dig? Hur tillagas den? Ungefär hur ofta äter du fisk under en typisk vecka.

En digital termometer är din bästa vän när du ska tillaga fisk!

158

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

R P

K A

M S *

* *

Fryst fisk. Tina fisken långsamt, lägg den gärna i kylskåpet dagen innan du ska använda den. Låt fisken rinna av ordentligt innan du tillagar den. Rimma fisk. Rimning innebär att du saltar fisken ordentligt. Då släpper den vatten och fiskköttet blir fastare när du sedan lagar till den. Saltlag. Lös 0,5 dl salt i 1 liter vatten. Lägg sedan i fisken och lämna kvar den i mellan 20 minuter och 2 timmar, beroende på hur fast du vill ha fiskköttet. Torka av fisken ordentligt med hushållspapper så att den är torr innan du steker eller grillar den. Strösalta. Du kan också strösalta fisken i en plastpåse och låta ligga i kylen i 30 minuter eller mer. Innan du ska tillaga fisken torkar du av saltet med papper. Grava fisk. När du gravar fisken tar du 4 msk socker och 4 msk salt, peppar, 2 krukor dill och 1 kg färsk fet fisk, exempelvis lax, sik, röding, makrill eller strömming. Sedan låter du fisken ligga i blandningen under några dagar. Använd dubbla plastpåsar, knyt ordentligt och vänd påsen några gånger. Sedan skrapar du av gravningen och äter fisken. Enkel panering. Vänd fisken i mjöl, ströbröd eller panko och stek den sedan. Dubbelpanering. Doppa fisken först i mjöl, sedan i uppvispat ägg och slutligen i ströbröd eller panko. Sedan steker du den. Rökt fisk. Rökning är på en och samma gång en sorts långsam kokning och en kemisk behandling. Rök består av en komplex sammansättning ämnen och förhindrar oxidation, dvs. härskning, och hela processen ger en smak av bränt trä. Röken från olika träslag ger olika smak åt fiskköttet. Förbehandling med salt ger god smak och bättre hållbarhet. Grilla. När du grillar fisk ska du se till att grillgallret hunnit bli riktigt hett, då fastnar inte fisken och den blir dessutom snyggt randig. Men grilla inte i alltför stark värme. Grilla gärna färdigt med locket på.

V O

R P

K A

M S *

Fokus på: Blåmussla

Blåmusslor växer naturligt längs hela havskusten i Sverige, men allra bäst i det salta havet på Västkusten. Där odlas blåmusslor i musselodlingar. Bojar förankras mot land och mellan bojarna sätter man ut plastband som är lite skrovliga och som musslorna älskar att sätta sig på. Under våren släpper hon- respektive hanmusslorna ut ägg och spermier i vattnet och befruktning sker. Ur äggen kommer frisimmande larver som under maj till juni söker ett passande underlag att fästa sig vid, och det är här banden kommer till användning. Larverna sätter sig på dem och växer till sig under 18–36 månader, beroende på var i havet odlingen finns. Musslorna skördas av en speciell musselskördningsbåt som drar av dem från banden. Musslor är en bra källa för järn. Musslor kan du använda till en massa olika rätter: du kan grilla dem, fritera dem, använda dem i gryta och soppa, och göra musselsallad med vinegrette på dem.

* *

* * *

Lär dig laga blåmusslor med Josse!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

159

Det bruna som bildas när man steker har med matens kemi att göra och kallas för maillardeffekten.

* *

ÖVNING Välj en charkuteriprodukt och läs på förpackningen vad den innehåller. Redovisa för varandra.

Kolla in våra styckplanscher!

160

V O

R P

K Kött A

* * *

Kött kommer från djur. Ju bättre djuret har tagits om hand medan det levde, desto bättre blir köttkvaliteten. Får djuren beta utomhus med bra foder och en stressfri miljö så blir köttet en fin och bra råvara. Med ordet kött syftar vi på olika typer av vävnad från olika sorters djur, som nötkreatur, lamm, gris, älg, rådjur, vildsvin och ren. Ju mer vävnaden, musklerna, bindväven, fettet och benen har fått jobba desto segare blir köttet. Den röda färgen i köttet kommer från proteinet myoglobin som binder syre. Ju högre halt av myoglobin, desto rödare kött. Detta varierar beroende på djurets ras, ålder och vilken del av djuret det handlar om. Ju äldre djuret är, desto segare kött. Fettet i köttet kan sitta insprängt mellan själva muskeltrådarna och det är fettet som gör köttet saftigt. Fettmängden kan variera mellan olika styckningsdetaljer men beror också på vilken typ av djur det är och vilken mat det får. Ta det varligt när du hanterar och tillagar kött. Med rätt teknik blir resultatet som bäst och använd gärna termometer!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Varför svenskt kött?

Det ﬁnns många skäl att välja svenskt kött. Ett är att vi har världens strängaste djurskyddslag. Vi har arbetat länge och hårt för att hålla djuren friska för att vi ska slippa ge dem antibiotika. Idag har vi därför också den lägsta användningen av antibiotika i hela EU. Det ska vi vara stolta över! Men även miljön mår bra av att vi köper svenskt kött. Betande djur håller landskapet öppet, och köttproduktionen i Sverige skapar arbetstillfällen. Och svenska grisar har knorren kvar! Det har de för att de har haft tillräckligt med plats att röra sig på.

Kött från nöt, gris, lamm, get och fågel måste alltid vara märkta med ursprungsland, det vill säga ha en angivelse om var köttet kommer ifrån. Innertemperaturer kött

K A

M S *

V O

R P

Ursprungsmärkning

* * *

FAKTA: KÖTT FRÅN SVERIGE Märket ”Kött från Sverige” (tidigare ”Svenskt kött”) är en frivillig ursprungsmärkning av kött och charkuterier som är producerade i Sverige. Märket betyder att djuret är fött, uppfött, slaktat och förpackat i Sverige. I korv, leverpastej och andra ”sammansatta produkter” ska köttet vara svenskt till hundra procent för att få kallas ”kött från Sverige”.

Numera behöver griskött inte tillagas tills det är ordentligt genomstekt eller ”well done” – man rekommenderar en innertemperatur på mellan 65 och 70°. Det beror på att risken för salmonella och trikiner idag är så låg den kan bli.

* *

Blodigt (rare)

52–54°C nöt, lamm, vilt

Medium (medium rare)

55–60°C nöt, kalv, lamm, vilt

Medium välstekt (medium)

58–68°C nöt, kalv, lamm, vilt

Välstekt (well done)

70°C gris, nöt, kalv, lamm

Nötkreatur

Nötkreatur är samlingsnamnet för kor, tjurar och kalvar. Det finns nötkreatursraser som används som mjölkdjur och det finns raser som används för slakt. Kött från nötkreatur kallas nötkött. Exempel som du hittar i butiken är nötfärs, oxfilé, lövbiff, fransyska och grytbitar. Köttet kommer från olika delar av djuret och har olika användningsområden. Kalvkött är mer fintrådigt, ljusare och mörare än annat nötkött. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

161

Gris

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Kött från grisar kallasfläskkött och säljs som t.ex. fläskkarré, fläskkotletter, skinka och bacon. Det finns flera olika sorters raser av gris. Fläskkött är det kött som vi i Sverige äter mest av. Det är saftigt och det finns många populära delar och rätter av fläsk, t.ex fläskkotletter, fläskfilé, gyros och nudlar med strimlat fläskkött. Fläskfärs blandat med nötfärs kallas blandfärs och passar särskilt bra till köttbullar. Korv, skinka och inälvsmat

Skinka är en del av grisen som saltas och kokas eller röks innan den skivas och förpackas. Skinka finns även hel att köpa, till exempel som julskinka. Bacon och kassler kommer också från gris och även många korvar görs med fläskött, till exempel falukorv, isterband och många sorters salami. Leverpastej och blodpudding innehåller lever respektive blod från gris. De innehåller båda mycket järn.

Får

Får är ett av våra äldsta husdjur. Kött från får har en lite speciell smak, men lammkött är både milt och mört och passar utmärkt att använda på samma sätt som kött från ko och kalv eller gris. Lammfilé, lammkotletter, lammstek, lammfärsbiffar och lammgryta är några exempel på delar och rätter av lamm. 162

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Kyckling

Kyckling är världens vanligaste kött och populärt att äta i stort sett i alla länder, i olika slags rätter. För att vara kött så är kyckling klimatsmart – det går endast åt 1,7 kg foder för att producera ett kilo kyckling. I Sverige äter vi mer och mer kyckling och det går att köpa allt ifrån en hel kyckling och specifika delar av kycklingen till kycklingfärs. Våga köpa hel fågel! Finns det något godare än en saftig helstekt kyckling som ångar av örter eller andra goda smaker? Enklare mat än så får man leta efter. Även i plånboken kommer det att märkas. Hel kyckling är relativt billig mat, medan filén är dyr och dessutom ofta smakar betydligt mindre. Filén är också känslig att tillaga – så fort den får stå lite för länge i ugnen eller pannan blir den torr. När du tillagar kycklingen hel i ugnen ligger den däremot och saftar sig och blir sällan torr. Kyckling ska vara ordentligt genomstekt. Rå kyckling kan innehålla bakterier som gör dig sjuk. Det är inte ett dugg svårt att ta tempen på köttet med en digital termometer för att vara säker på att det är färdigt.

Innertemperatur i kyckling Kyckling med ben 76–82°C Kycklingbröstfilé 70–72°C

TINAS KYCKLINGTIPS! Visste du att det allra bästa sättet att förvara kyckling är i kylen, utan plast. Då är är köttet torrt och ﬁnt vid tillagningen. Några kryddningar som passar fint ihop med kyckling:

* * *

• chili/lime/ingefära/kokosmjölk • timjan/citron

V O

R P

K A

Glöm inte!

TIPS! TA TEMPEN

• rosmarin/citron/vitlök • curry/grädde/äpple

• chili/honung/soja/ingefära/ lime

Diska alltid skärbrädor och redskap som du har använt till rå kyckling noga och använd dem inte till andra råvaror direkt efter kycklingen. Tvätta också händerna noga!

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

163

Vinge med övre delen av bröstfilén

Vingspets

Kycklinglår

* * *

V O

K A

R P

Kycklingbröstfilé skuren i två delar

M S *

* *

Kycklingben

164

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Kycklingben

Vingspets

Kycklinglår

Kalkon

Kalkon är en stor fågel, honkalkoner som föds upp väger ca 5 kg medan tupparna väger 12–16 kg. Kalkoner har mycket kött på sig, framförallt på bröstpartiet. Kalkonkött är magert och har en mild smak. Det är ett känsligt kött som lätt blir torrt vid tillagning. Därför är det viktigt att använda termometer vid tillagning så att det inte blir överstekt. Det är vanligt att man fyller kalkonen med något för att ge smak och saftighet. Rökt, skivad kalkon smakar ungefär som skinka.

Ren

Kött från ren är mörkt, fintrådigt och har en mild viltsmak. Renar lever i norra Sverige och det är samer som bedriver renskötseln. Renarna räknas som tamboskap men är egentligen halvtama då de har kvar sitt naturliga vandringsbeteende och betar fritt över stora ytor. Rökt renkött är en delikatess. I frysdisken kan du hitta renskav som du kan göra en gryta av.

Vilt

R P

V O

Viltkött kallas kött från djur som inte lever tillsammans med människor, utan jagas. Exempel är älg, rådjur, hjort, vildsvin, kanin, hare, vildand och ripa. Viltkött är magrare än kött från tama djur och håller därför extra länge i frysen. Eftersom köttproduktion i stor skala är ett miljöproblem så är det bra att istället äta viltkött istället för kött från tamdjur.

M S *

K A

Fokus på: älgkött

* *

* * *

Älgar har ett mörkt kött som påminner mycket om nötkött. Det är magert, grovtrådigt och har en tydlig viltsmak. I Sverige jagas älg på bestämda datum som skiljer sig åt mellan de olika länen. Älgkött passar med lök, svamp, lingon, citron och smakrika rotfrukter som palsternacka och rotselleri, gärna ugnsrostade eller i en gratäng.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

165

Mejeriprodukter

TÄNK PÅ! Mejeriprodukter kommer från kor som släpper ut metangas – en växthusgas som har negativ klimatpåverkan. Men betande djur har samtidigt en positiv inverkan på klimatet eftersom levande betesmarker lagrar kol (koloxid) och är rika på insekter och växter som har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Mejeriprodukter är samlingsnamnet på allt som framställs av mjölk. Mjölk innehåller kalcium, fosfor, jod, A-, D- och B-vitaminer, högvärdigt protein (till största delen i form av kasein,) fett samt kolhydrater i form av mjölksocker. Dessa ämnen är bland annat bra för skelettet och tänderna.

K A

M S *

* *

166

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Mjölk och grädde

FAKTA! Några exempel på vegetariska mjölksorter:

Mjölk och grädde ingår i många maträtter, till exempel pannkakor, potatismos och gräddsås. De tillför näringsämnen, smak och konsistens och är precis som matfett bra på att lyfta andra smaker. Syrade mejeriprodukter

Filmjölk, yoghurt, gräddfil och crème fraiche är exempel på syrade mejeriprodukter. I dem finns en massa goda bakterier som är bra för din tarmflora. Dessa produkter innehåller mindre av laktos och har längre hållbarhet än vanlig mjölk och grädde. Crème fraiche tål upphettning bra, medan andra produkter är bättre att använda kalla. Yoghurt eller gräddfil passar särskilt bra tillsammans med kryddstark mat som chiligryta, gulaschsoppa eller tacos.

Ost har rik smak och goda smältegenskaper och används därför många maträtter, som fyllning, topping eller huvudingrediens. Man brukar skilja på hårda ostar, som till exempel herrgårdsost och prästost, mjuka ostar eller mögelostar, som till exempel brie och gorgonzola, och färskost, som till exempel keso. Ost kan vara gjord på ko-, får-, get- och buffelmjölk. Exempel på ostar: prästost, västerbottensost, cheddar, fetaost, mozzarella, halloumi, parmesan, roquefort, chèvre, gorgonzola.

* * Mesvaror

* * *

V O

Ost

R P

K A

M S *

• Havremjölk • Sojamjölk • Rismjölk • Mandelmjölk • Hasselnötsmjölk • Cashewmjölk

Mesvaror tillverkas av vassle som är en biprodukt vid ostproduktion. En klick messmör i gräddsåsen kan ge en spännande smak och perfekt konsistens.

Sveriges alldeles egna parmesan!

Fokus på: västerbottensost

Västerbottensost är en smakrik ost från Burträsk i Västerbottens län. Det finns en mängd skrönor om denna ost, som att en komet slog ner i området och gav osten dess smak via betande kossor som tog till sig av meteoritens avlagringar i jorden. Osten kan med fördel användas som smaksättare i exempelvis olika pajer.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

167

Ägg

Hönsägg är ett av världens mest använda animaliska livsmedel. Variationen på rätter som går att laga på ägg är nästan oändlig. Dessutom är ägg tacksamma att blanda med andra livsmedel och de går att krydda på en massa olika sätt. Ägg innehåller det mesta kroppen behöver, dessutom är det en relativt billig råvara.

K A

M S *

* *

168

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Är ägget färskt?

TINAS ÄGGTIPS! Ett kokt ägg är nästan det bästa jag vet! Och så praktiskt, paketerat som det är. Jag har gått ifrån farmors 4-minutersägg och kokar i stället mina ägg i 3 minuter. Då får jag ett löskokt ägg som jag kan äta som det är. 7-minutersägget lägger jag i en soppa eller en sallad och 10-minuters-ägget delar jag i ägghalvor eller skivar på en macka.

Om du vill veta om ägget är färskt kan du lägga det i en skål med vatten. Gamla ägg lägger sig på ytan, färska sjunker till botten. Ägget går ju inte att skala

Riktigt färska ägg som kokats är svåra att skala eftersom de olika hinnorna klibbar fast i varandra. Det bästa är att koka ägg som är minst en vecka gamla. Äggens ålder får du fram genom att räkna 28 dagar bakåt från bästföre-datumet på förpackningen. Kyl ner det färdigkokta ägget direkt genom att spola kallt vatten i kastrullen – då går det lättare att skala. Skala ägget från botten och inte från toppen. Då lossnar skalet bättre.

V O

Kokt eller inte?

Om du är osäker på om ett ägg är kokt eller inte kan du snurra på det. Ett kokt ägg snurrar snabbt och jämnt medan ett okokt ägg snurrar långsamt och ojämnt. Ägget kan ta smak i kylen

R P

K A

Äggskalet är inte helt tätt och därför kan ägget ta smak av starkt doftande mat. Om man lägger hel tryffel tillsammans med några ägg i en väl försluten burk går tryffelns arom rätt in i ägget.

M S *

Hur länge håller ägget?

* *

Bäst före-datumet på ägg gäller vid förvaring i rumstemperatur. Om du förvarar äggen i kylen håller de alltså betydligt längre, i drygt två månader. Bäst sätt för hållbarheten är att förvara äggen med den spetsiga delen nedåt. Ägg från anka

Ankägg är större och smakar mer än hönsägg. Vaktelägg

* * *

TINAS TREMINUTERSÄGG! Lägg ägget i en kastrull med kallt vatten. Koka upp vattnet och sätt klockan på tre minuter. Prick.

TIPS! Koka ägg på induktionshäll? Tänk på att med induktionshäll går det fortare att koka upp en kastrull med vatten, så om du lägger ägget i kallt vatten får du lägga till en eller två minuter på koktiden.

FAKTA: SMÅ ELLER STORA ÄGG Ägg kan skilja sig i storlek från drygt 40 gram (små ägg) ända upp till över 80 gram (extra stora). Ett mellanstort ägg väger 53–63 gram. 1 äggula = ca 1 msk 1 äggvita = ca 2 msk

Vaktelägg är små ägg från vakteln. De anses ofta som en delikatess och finns att köpa i saluhallar och välsorterade livsmedelsaffärer.

3 äggvitor = ca 1 dl FAKTA: MÄRKNING AV ÄGG 0 = Ekologisk produktion 1 = Frigående utomhus 2 = Frigående inomhus 3 = Inredda burar

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

169

Matfett

ÖVNING Ta reda på vilka matfetter som är bättre och sämre för vår miljö.

Matfett har olika funktioner. Det är ett viktigt näringsämne, det förhöjer andra smaker och matfett som upphettas ger andra livsmedel bra stekyta. Olika slags matfett tål upphettning olika bra. Vissa oljor passar till exempel bäst i en kall dressing och vissa duger bra att fritera med. Det finns även blandoljor, som t.ex. matolja. Fett tar lätt upp smak från omgivningen, så förvara det i en tätslutande förpackning och gärna mörkt och svalt. Olivolja trivs bäst i rumstemperatur eftersom den stelnar i kylskåpet. Exempel på vegetabiliska matfetter: olivolja, majsolja, solrosolja, sojaolja, jordnötsolja, sesamolja, kokosfett, margarin. Exempel på animaliska matfetter: smör, ister, talg, ankfett.

* * *

V O

Fokus på: rapsolja

Raps odlas över hela världen. Här i Sverige har du kanske sett den fina gula blomman som står och svajar och täcker åkrarna på sommaren. Det finns kallpressad rapsolja, den är alldeles gul och smakar mycket, och så finns det varmpressad. Den varmpressade har inte lika mycket färg och smak och tål upphettning.

K A

M S *

* *

170

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Drycker Vatten

Kvaliteten på vårt kranvatten i Sverige kontrolleras av livsmedelsverket. Vi har ett av världens bästa kranvatten. Kallt, rent vatten rakt in i våra hem är en lyx som vi kanske glömmer bort ibland. Vatten är den överlägset bästa törstsläckaren och passar väldigt bra som måltidsdryck, gärna spetsad med en citronskiva och ett par isbitar. Mjölk

Mjölk innehåller många näringsämnen som vi behöver varje dag såsom protein, kalcium och vitamin B12. I Sverige är mjölk en populär dryck. Att vuxna dricker mjölk är mer ovanligt i övriga länder, Sverige toppar listan över mjölkdrickande vuxna i världen. Dock så håller konsumtionen på att gå ner.

Juice är dryck gjord av frukt och bär. Tillsätts något mer får drycken inte kallas för juice. Vatten får tas bort från juicen och sedan tillsättas på nytt. Då kallas det juice från koncentrat. Juice som är färskpressad har sitt naturliga vatten kvar. En frukt- eller bärdryck med tillsatt socker och vatten kallas nektar. Mängden ren juice ska i nektar vara minst 25 %. Är mängden lägre än så kallas drycken fruktdryck eller bärdryck.

* *

M S *

Saft

K A

Det finns två sätt att göra saft. Den ena är att koka någon typ av bär eller frukt tillsammans med vatten och socker. När vätskan kokat färdigt silas den. När man kokar saften får den längre hållbarhet. Hållbarheten kan också ökas med hjälp av citronsyra. För att dricka saften behöver du späda den med vatten. Självklart finns det färdig saft att köpa i butiken, men det är så mycket godare att göra egen!

* * *

V O

R P

Juice

FAKTA: LAKTOS Mjölk innehåller laktos, som är ett mjölksocker. Om man är överkänslig mot laktos kan man få ont i magen av att dricka mjölk.

Kolla in vårt saftrecept på sidan 229!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

171

Läsk

Läsk innehåller ingen juice utan bara smakämnen, färgämnen, vanligt socker eller sötningsmedel (innehåller den sötningsmedel kan den kallas sådant som light, zero, max och sockerfri). Dricker du mycket läsk kan det göra att du lättare får hål i tänderna av allt socker och eventuella frätande syror. Spara ditt läskdrickande till särskilt festliga tillfällen. Energidryck

ÖVNING Ta reda på koffeinhalten i några olika energidrycker och jämför med kaffe och olika sorters te.

Energidrycker är söta drycker som innehåller mycket koffein. Idag finns det ingen laglig definition på vad som får kallas för energidryck. Dricker du mycket kan det leda till att du får hjärtklappning och huvudvärk och du kan få svårt att sova. Men det kan också leda till att du får ångest och känner oro och drabbas av yrsel, det beror alldeles på hur känslig du är för koffein. Kaffe

* *

Te Recept på islatte!

172

R P

V O

Kaffebönor är egentligen frön i en kaffefrukt, och de växer på kaffebuskar. Det finns hundratals olika sorter. Bönorna växer i tropiska områden som mellersta Afrika, delar av Asien och Syd- och Mellanamerika. Kvaliteten på bönorna beror på växtplats, mognadsgrad, tiden för skörd och hanteringen efter skörd. Kaffebönorna exporteras orostade till olika länder och rostas sedan i kafferosterier. Bönorna i sig är smaklösa och doftar ingenting förrän de rostas. Kaffe innehåller koffein som är uppiggande. För mycket koffein kan ge hjärtklappning, illamående och oroskänsla. Det finns många varianter av kaffedrycker, som cappucino, caffe latte, iskaffe och så vidare.

K A

M S *

* * *

Te är blad som du häller hett vatten över så att de släpper ut sin smak. Du kan använda andra växter än själva tebuskens blad till att göra te – men då kallas det för örtte. Te har odlats i Kina ända sedan 300-talet. På 1600-talet kom teet till Europa. Kenya, Indien, Sri Lanka, Indonesien, Kina och Japan är de länder som odlar mest te i världen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Fokus på: kakao

Mayaindianerna odlade troligtvis kakao redan för tvåtusen år sedan. Idag odlas mest kakaobönor i Ghana och övriga Västafrika. Kakaofrukten är gurkliknande och växer på kakaoträdet. I det saftiga fruktköttet finns kakaobönorna, vilka är svagt rosa. När man gör kakao så tar man bort fruktköttet från bönorna och packar in dem i bananblad. Sedan får de ligga och jäsa i solen i några dagar. Bönorna blir bruna och utvecklar sin speciella smak under jäsnings processen. Sedan torkas de i solen och kontrolleras. Därefter sker rostningen. Efter den kallas bönorna för nibs och och består till mer än hälften av kakaosmör. När bönorna mals frigörs detta kakaosmör och den kakaomassa som är basen i chokladtillverkningen. Smöret och massan blandas sedan med socker. Ju högre kakaohalten är, desto finare och mer näringsrik anses chokladen vara, men den blir också mer besk. Kakao är rikt på antioxidanter och innehåller koffein som är uppiggande. Choklad och kakao är dock giftiga för hundar och katter.

Godis

K A

M S *

* *

V O

R P

Färgglatt, smått, sött och lite syrligt. För stenåldersmänniskan betydde det bär, som var ett härligt tillskott med sin sötfriska smak. Det betydde också en massa vitaminer som kompletterade köttet och fisken. När du ser smågodis så reagerar din hjärna på ungefär samma sätt, bara det att godis inte tillför något bra. Godis tillför energi i form av socker (kolhydrater) men inga andra näringsämnen som kroppen kan ha någon nytta av. Hemgjort godis som chokladbollar med havregryn eller hallonremmar med riktiga hallon (se qr-kod här intill) innehåller visserligen också socker men samtidigt nyttigheter, och är därför bättre för din kropp. Ät gärna lite godis ibland om du gillar det. En gång i veckan är en bra regel. Och kom ihåg att borsta tänderna efteråt, så att du slipper hål i tänderna.

* * *

Testa detta recept på hemmagjorda hallonremmar!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

173

* * *

KOLLA VAD DU KAN OM

Mat & matlagning

V O

Mat- och matlagning är något du kommer att hålla på med hela livet. Det är därför det är viktigt att du lär dig hur allt funkar, det blir så mycket roligare då! Vi hoppas att du efter det här avsnittet har lärt dig massor om olika livsmedel, vet hur ett bra kök ska vara och känner dig trygg och mer säker i köket. Nu börjar vi laga mat på riktigt (om du inte redan gör det) och i nästa del av boken bjuder vi på några favoritrecept som vi hoppas du ska gilla. Kom ihåg att du alltid kan gå tillbaka till sidorna innan om du känner dig osäker på något – kanske letar du efter ett visst redskap, undrar vad du ska tänka på när du bakar, funderar på vilka spannmål som finns eller något annat matnyttigt som detta kapitel innehåller.

K A

M S *

* *

R P

VET DU NU …

n något om matlagning för olika behov och sammanhang? n hur det funkar med hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel? n hur redskap och teknisk utrustning kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt? n hur du läser och följer instruktioner och recept och känner till de vanligaste begreppen för matlagning? n hur du kan skapa egna måltider, till exempel utifrån säsong och rester? n hur man kan uppleva smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning? n hur du väljer livsmedel och olika metoder för matlagning och bakning? n hur du kan planera, organisera och utvärdera arbetet i ett kök? n något om livsmedels egenskaper och användningsområden?

174

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Recept Äntligen har du bläddrat fram till recepten i boken, de allra roligaste sidorna! Häng med nu från början, sätt upp håret, ta på förklädet och tvätta händerna, för nu kör vi!

* *

M S *

V O

R P Psst!

K A

* * *

r för Recepten i boken är hä t är cke att de i mångt och my . (Du ing gn tla grunden i bra ma mmer ko n ma gt lån r anar inte hu lde vär ns i livet genom att göra bästa potatismos.) kan Det här är recept som h som oc ge län dig d me a häng kla en för du så klart både kan ke tyc et eg er eft och förbättra resa tisk tas fan ken Vil och smak. det kan bli! den finns Bakom den här QR-ko som jag t cep tre ori fav r ännu fle i din hoppas funkar jättebra vardag!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

175

Grรถnt & sรฅnt K A

M S *

* *

176

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Coola kål

Rödkål med chili, russin och granatäpple

2 portioner

Grönkålschips sweet & sour

½ röd chili 200 g rödkål i bit 1 vitlöksklyfta ½ dl japansk soja ½ dl olivolja 1 msk ﬂytande honung 1 msk äppelcidervinäger ½ dl russin ½ granatäpple 1 knippe färsk koriander, ca 20 g salt och svartpeppar ur kvarn

2 portioner

1 msk färskpressad citronsaft 1 tsk lökpulver 2 msk neutral olja ½ tsk salt 200 g grönkål

1. Rulla chilin mellan handflatorna, skär av toppen och häll ur kärnorna.

1. Värm ugnen till 160 grader.

3. Strimla kålen fint och lägg i en skål. Ta i den hackade chilin.

3. Plocka av bladen på grönkålen och lägg dem i en bunke.

6. Baka i ugnen i cirka 12 minuter eller tills kålen är gyllenbrun och frasig.

Ugnsrostad blomkål med bacon 2 portioner

1 litet blomkålshuvud ½ msk olivolja ½ tsk salt 100 g bacon tandpetare

R P

K A

4. Häll över oljeblandningen och blanda väl.

V O

2. Dela chilin på längden och finhacka den.

2. Blanda citronsaft, lökpulver, olja och salt i en liten skål.

* *

* * *

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄR

5. Lägg grönkålen på en plåt med bakplåtspapper.

Mer om chili och kärnor!

Om bladen på blomkålen ser fina ut, skär dem tunt och använd i en sallad.

G Ö R S Å HÄR 1. Värm ugnen till 200 grader. 2. Dela blomkålen i fyra klyftor, gnid in dem med olivolja och salta runtom. 3. Lägg klytorna i en ugnsform. 4. Linda baconskivor runt blomkålsklyftorna och sätt fast med tandpetare.

4. Skala och riv vitlöken och lägg i även den. 5. Tillsätt soja, olja, honung och vinäger. Smaka av med salt och peppar. Arbeta in allt med händerna så att kålen blir ordentligt mör och allting blandas jämnt. 6. Rör ner russin och låt salladen vila i 10 minuter. Lägg sedan upp den på ett fat. 7. Kärna ur granatäpplet och strö kärnorna över salladen. Toppa med korianderblad. (Se tips hur du kärnar ur ett granatäpple på sid. 196)

Fransk kålsallad med druvor 2 portioner

½ spetskålshuvud 2 dl vindruvor utan kärna ½–1 msk äppelcidervinäger GÖR SÅ HÄ R 1. T a bort stammen på kålen och riv bladen lite slarvigt med händerna i stora bitar. Lägg på ett fat. 2. Halvera druvorna och lägg ovanpå kålen. 3. Stänk över vinägern, blanda och ät!

5. Rosta allt i ugnen i 25 minuter.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

177

Rackarns goda råkostsallader

* *

2 portioner

150 g kålrot 150 g gulbeta

Senapsvinägrett 1 msk gula senapsfrön 1 msk ättika, 24 % 2 msk honung 3 msk vatten 3 msk rapsolja 1 knippe dill, ca 20 g

Gott till grillade ko rvar!

G Ö R S Å HÄ R

V O

R P

K A

M S *

Svensk kålrotsallad med senapsvinägrett

* * *

Asiatisk morot med ingefära och solroskärnor 2 portioner

3 st morötter, ca 250 g 2 msk majonnäs 1 msk ﬁnhackad färsk ingefära ½ dl hackade solroskärnor saften och rivet skal från ½ lime 2 krm asiatisk ﬁsksås GÖR SÅ HÄ R 1. Skala morötter och riv dem grovt på ett rivjärn. 2. Blanda med majonnäs, ingefära, solroskärnorna, limesaft, limeskalet och fisksåsen.

1. Skala kålrot och gulbetor. 2. Riv dem grovt på rivjärn och lägg i en bunke. 3. Mortla senapsfröna. Rör ihop alla ingredienser till vinägretten utom dillen och blanda med det rivna. 4. Hacka dillen och strö över vid servering.

178

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Har du lite färsk koriander är det jättegott att klippa över. Ät den här salladen som den är eller tillsammans med rökt kött.

När du gör sallad, blanda alla ingredienserna i en påse och skaka om så blandas allting väl. Ta med på picknick!

* * *

God till ångad eller kokt vit fisk.

M S *

* * 2 portioner

R P

K A

Broccoli med rädisor och pepparrot

V O

250 g broccoli 4 st rädisor 1 dl grekisk yoghurt, 10 % 1 msk honung 1 msk pepparrot på tub (kan uteslutas) 1 krm salt och svartpeppar ur kvarn G Ö R S Å HÄR 1. Ansa och dela broccolin i små buketter/bitar. 2. Skala stammen med en potatisskalare och skär den sedan tunt. 3. Lägg broccolin i en bunke och hyvla över rädisorna med mandolin eller hyveln på ett rivjärn. Blanda med yoghurt, honung och pepparrot. Salta och peppra.

Zucchini med rättika, mynta och chilivinägrett 2 portioner

1 liten zucchini 100 g rättika 2 dl kokt quinoa ½ knippe grovt hackad mynta Chilivinägrett ½ dl olivolja ½ tsk sambal oelek 1 msk hackad gräslök 1 msk honung saften från ½ citron GÖR SÅ HÄ R 1. Hyvla zucchini och rättika tunt med mandolin. Lägg det hyvlade i en bunke. 2. Skär gräslöken till vinägretten fint. 3. Häll oljan i en liten skål och blanda med chili, gräslök, honung och citronsaft. 4. Vänd ner vinägrett och mynta i salladen och blanda försiktigt. Smaksätt med salt och peppar.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

179

Billiga soppor

V O

Soppa med potatis & fetaost

R P

2 portioner

K A

M S *

* *

* * *

ca 300 g fast potatis ½ liten gul lök, ca 50 g 1 vitlöksklyfta 7 dl vatten 1 tärning grönsaksbuljong 2 msk crème fraiche 1 tsk citronsaft 2 msk neutral rapsolja till stekning Till servering 50 g smulad fetaost ½ äpple olivolja att ringla över GÖR SÅ HÄ R

1. Skala potatisen och skär den i bitar. 2. Skala och finhacka lök och vitlök. 3. Fräs potatis, lök och vitlök i rapsoljan i en kastrull i några minuter. 4. Häll i vatten och buljongtärning och koka tills allt är mjukt. 5. Tillsätt crème fraiche och mixa soppan slät med en stavmixer eller mixer. 6. Smaka av med salt, peppar och citronsaft. 7. Riv äpplet grovt och blanda med fetaosten. 8. Häll upp soppan i djupa skålar. 9. Toppa med äpple- och fetaostblandningen och ringla lite olivolja över.

180

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Grön ärt- & palsternacksoppa

Morotsoppa med tomat

2 portioner

2 morötter, ca 300 g ½ gul lök, ca 50 g 1 liten vitlöksklyfta 2 msk neutral rapsolja till stekning ½ krm cayennepeppar ½ krm salt (1 nypa) saften från ½ apelsin, ca 2 msk 5 körsbärstomater, ca 150 g 1 tsk riven färsk ingefära

ca 250 g palsternacka ½ gul lök 1 vitlöksklyfta 2 msk neutral rapsolja till stekning 5 dl grönsaksbuljong 2 msk crème fraiche 1 msk citronsaft salt och vitpeppar ur kvarn 1 dl frysta gröna ärter, tinade 2 kvistar persilja, hackad olivolja till servering

Till servering ½ avokado 1 krm vallmofrön

G Ö R S Å HÄR

* * *

GÖR SÅ HÄ R

1. Skala och skär palsternackorna i centimeterstora bitar.

1. Skala och slanta morot, lök och vitlök.

V O

2. Lägg allt i en kastrull tillsammans med rapsoljan, saltet och cayennepepparen.

2. Skala och skiva lök och vitlök. 3. Fräs alltsammans i en kastrull i lite rapsolja.

R P

4. Häll i buljong, crème fraiche, citronsaft och salt.

3. Häll på vatten så att det precis täcker grönsakerna.

5. Låt soppan koka tills allt är mjukt, ca 10–15 min.

4. Koka upp och låt koka tills morötterna är mjuka.

6. Lägg i ärterna och mixa soppan tills den är slät och skummig.

5. Häll saften från apelsinen i en mixer.

7. Salta och peppra.

M S *

K A

8. Droppa över olivolja och smaksätt med salt. Tillsätt hackad persilja och blanda runt. 9. Häll upp soppan i djupa tallrikar.

* *

Svampsoppa med brie 2 portioner

1 liter valfri blandad svamp, t.ex. champinjon, ostronskivling, shitake, kantarell 1 schalottenlök 1 vitlöksklyfta 2 ½ dl grönsaksbuljong eller vatten 1 dl mjölk 1 ½ dl grädde Steka, fräsa, 2 skivor brieost sautera, blanchera. 2 krm salt och svartpeppar från kvarn 1 citronklyfta 1 msk neutral rapsolja och 1 msk smör till stekning

6. Skala och riv ingefäran och lägg den i mixern. Lägg tomaterna i mixern. 7. H äll försiktigt i morötterna och kokvattnet i mixern. Mixa till en slät soppa. 8. Kärna ur och skär avokadoköttet i bitar. 9. H äll upp soppan i djupa skålar och toppa med bitar av avokado och lite vallmofrön.

GÖR SÅ HÄ R 1. Borsta svampen med en pensel. Är den riktigt smutsig måste man skölja den. 2. Skala och skiva schalottenlök och vitlök tunt. 3. Fräs hälften av svampen i en kastrull i smör och olja tillsammans med schalottenlök och vitlök. 4. Häll i buljongen, grädden och mjölken och låt soppan sjuda i 15 minuter. 5. Mixa soppan slät och smaksätt med salt och peppar samt citronsaft. 6. Stek resten av svampen i lite olja och smör, smaksätt med salt och svartpeppar. 7. Lägg brieosten i botten på en djup tallrik och häll soppan över, och avsluta med den stekta svampen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

181

Balla bowls * * * V O R P K A M S * * *

Bulgogibowl med stekt ägg

Misoramen med shitakesvamp

300 g strimlad kycklinglårfilé

Buljong 6 dl vatten 1 ½ msk misopasta ¼ röd chili, skivad ½ vitlöksklyfta 1 tsk riven ingefära

2 portioner

Marinad ½ riven vitlöksklyfta 1 krm chiliflakes 1 ½ msk japansk soja 1 tsk farinsocker 1 tsk risvinäger

Till servering ¼ blomkål 2 ägg 1 tsk sesamfrön (om du vill, gärna rostade) smör och rapsolja till stekning 2 msk srirachamajonnäs (eller en blandning av hälften vanlig majonnäs och hälften chilisås) 2 portioner jasminris 2 msk hackad färsk koriander G Ö R S Å HÄ R

1. Blanda alla ingredienser till marinaden i en skål. Lägg i kycklingstrimlorna och låt dem marinera ca 10 min. 2. Koka riset enligt recept på förpackningen, håll det varmt. 3. Plocka isär blomkålen till små buketter. 4. Bryn kycklingen och blomkålen hastigt i rapsolja och smör i en varm stekpanna.

5. Stek äggen, strö eventuellt sesamfrön på dem. 6. Lägg upp riset i 2 skålar, lägg på kyckling och blomkål. 7. Lägg till sist på ägget och garnera med majonnäsen och hackad koriander. 182

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

2 portioner

Till servering 2 portioner kokta ramen-nudlar 2 blad savojkål 1 ½ dl shitakesvamp 1 salladslök 2 tsk limejuice 2 ägg japansk soja och sesamolja

Så här kokar du ägget

GÖR SÅ HÄ R

1. Koka upp vatten med miso.

2. T illsätt övriga ingredienser till buljongen och och låt småkoka 7–8 minuter på svag värme. 3. Skölj kålbladen och skär i tunna strimlor. 4. Skiva svamp och salladslök tunt.

5. B landa nudlar, svamp och grönsaker på ett fat och smaksätt med limejuicen. 6. Knäck upp äggen i små koppar. 7. H äll ner äggen försiktigt var för sig i buljongen och låt sjuda i cirka 4–5 minuter. 8. F ördela nudlar, svamp och grönsaker i djupa tallrikar. 9. L ägg på det kokta ägget, och häll försiktigt över den heta buljongen med hjälp av en slev. Servera direkt.

Rivna, frysta tomater 2 portioner

2 mogna kvisttomater 1 äpple 1 avokado olivolja av bra kvalitet (av gräsig typ) 1 citronklyfta havssalt och svartpeppar ur kvarn G Ö R S Å H ÄR 1. Låt tomaterna ligga i frysen i 30-40 minuter. 2. Skär äpple och avokado i tunna klyftor och lägg på tallrikar.

Tomejto, * * * tomato, V tomater O R P

3. Ta ut tomaterna ur frysen och riv dem grovt på rivjärn. Lägg de rivna tomaterna ovanpå äpplet och avokadon. 4. Pressa över citronsaft och ringla över lite olivolja, smaka av med havssalt och svartpeppar.

K A

Vad är en god, gräsig olivolja?

* *

M S *

Lägg lite skaldjur på toppen och ät en varm sommardag!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

183

2 portioner

* *

V O

R P

K A

Ugnsbakade tomater

* * *

Tomatsås till pizzan 2 portioner

300 g blandade små tomater av olika sort och färg 1 tsk strösocker ¾ tsk ﬂingsalt 2 kvistar rosmarin eller timjan 1 vitlöksklyfta 1 msk olivolja och svartpeppar ur kvarn

2 tomater 1 schalottenlök eller ¼ liten gul lök 1 msk chilisås 1 msk olivolja ½ tsk vitvinsvinäger salt och svartpeppar ur kvarn

G Ö R S Å HÄ R

1. Riv tomaterna på den grova sidan av ett rivjärn och lägg i en skål.

1. Värm ugnen till 175 grader, gärna varmluft. 2. Dela tomaterna i halvor. 3. Lägg dem med snittytan uppåt på en plåt med bakplåtspapper. 4. Skiva vitlöken tunt och hacka örterna.

GÖR SÅ HÄ R

2. Skala och hacka löken. 3. Blanda lök, chilisås, olja och vinäger med tomaterna i skålen. 4. Bred på en pizzadeg, se sid. 192.

5. Strö socker, salt, svartpeppar, örter och vitlök på tomaterna. 6. Baka tomaterna i 25–30 minuter i ugnen tills de har torkat lätt och skrumpnat ihop. 7. Ta ut och låt tomaterna svalna. 8. Lägg dem i en burk och häll på lite olivolja, sätt på lock och förvara i kyl. 184

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Prova att riva ner lite äpple och rättika, så har du en god grillsås istället!

Komplettera med en god pizzasallad!

När du handlar mat med röda priser handlar du (ofta) också klimatsmart eftersom du räddar varor som annars skulle ha slängts.

Enkel lasagne med påläggsmat 2 portioner

2 ½ dl crème fraiche 1 ½ dl mjölk 1 burk färdig tomatsås för pasta, ca 390 g ca 200 g rökt skinka, salami eller annat pålägg i skivor som håller på att dansa ur kylen 5 färska lasagneplattor, 200 g 75 g riven hårdost 2 krm salt 1 krm svartpeppar ur kvarn GÖR SÅ HÄ R

* * *

V O

1. Värm ugnen till 200 grader.

2. Blanda crème fraiche och mjölk i en skål. Smaksätt med salt och peppar.

M S *

K A

* *

R P

3. Varva sås, lasagneplattor, ost och pålägg i en ugnssäker form, avsluta med ett lager tomatsås och ost på toppen. 4. S täll in formen mitt i ugnen ca 25–30 minuter. Lasagnen ska bli gyllenbrun och kännas mjuk när du testar med en provsticka. 5. Servera lasagnen med sallad och gärna lite färsk basilika på toppen.

Rätter på råvaror som håller på att gå ut HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

185

Rostad tomatsoppa (på övermogna tomater) 250 g tomater (som är övermogna och kantstötta) ½ gul lök 1 vitlöksklyfta ½ tsk paprikapulver ½ msk tomatpuré 2 krm torkad timjan 1 msk olivolja 4 dl vatten 1 pkt grönsaksbuljong 1 msk rödvinsvinäger 1½ msk creme fraiche 1 msk olivolja 2 krm salt och svartpeppar från kvarn

* *

K A

G Ö R S Å HÄ R

1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Skala och skiva lök och vitlök. 3. Skär tomaterna i bitar och lägg dem i en ugnsform tillsammans med lök, vitlök, tomatpuré, paprikapulver och timjan. 4. Ringla över olivolja och vänd runt alltsammans. 5. Rosta i ugnen i cirka 20 minuter tills allt har mjuknat och mosats ihop lite. 6. Koka upp vattnet med buljong och vinäger. 7. Lägg ner de rostade tomaterna i en mixerkanna. 8. Tillsätt buljongen och crème fraiche. 9. Mixa soppan slät. Smaka av med svartpeppar och salt. 186

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

Blomkålspizza (på halvrisig blomkål)

R P

2 portioner

* * *

2 portioner

Deg ¼ blomkål, ca 250 g ½ schalottenlök ¾ dl riven hårdost (gärna västerbottenost) 1 ägg ½ dl vetemjöl Du kan även testa ¼ tsk salt med broccoli istället Fyllning ½ mozzarella ¼ blomkål 2 kvistar kruspersilja ½ msk honung 3 tsk olivolja

för blomkål om du vill!

GÖR SÅ HÄ R 1. Sätt ugnen på 225 grader. 2. Till degen: Riv blomkålen grovt på rivjärn och blanda med riven ost i en skål. 3. Blanda ner ägget, mjölet och saltet i blomkålen och osten och knåda till en jämn deg. 4. Platta ut degen till en "pizzabotten" på en ugnsplåt med bakplåtspapper. 5. Grädda pizzabotten i ca 12–15 minuter. 6. D ela mozzarellan i bitar, hyvla blomkålen och hacka persiljan. 7. Ta ut pizzan och fördela fyllningen på den, ringla över lite honung och olivolja.

Potatistips x 3 Salta potatisen en gång, jag använder 1 msk salt till 1 liter vatten när jag kokar potatis. Ät gärna potatisen med skal, det innehåller fibrer, kalcium, järn, zink, fosfor och B-vitamin.

Potatis, potatis ...

Visste du att kall potatis håller dig mätt längre än varm? När potatisen kallnar omvandlas en del av stärkelsen till långsamma kolhydrater. Kroppen får alltså jobba mer för att bryta ner denna stärkelse.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

187

Hasselbackspotatis

Potatisgratäng

4 st jämnstora fasta potatisar 1 ½ msk smör 1 msk sötstark senap eller dijonsenap ¼ tsk salt ½ dl ströbröd 1 dl riven lagrad ost

5 st skalade potatisar, ca 500 g oskalade 5 cm purjolök 1 liten vitlöksklyfta 2 dl vispgrädde 2 dl mjölk ½ tsk salt och vitpeppar från kvarn 1 msk neutral rapsolja till stekning

2 portioner

G Ö R S Å HÄ R

GÖR SÅ HÄ R

1. Sätt ugnen på 225 grader.

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Borsta eller tvätta potatisarna så att de blir rena. Lägg dem en och en i en träslev eller en matsked och skär i tunna skivor med en vass kniv, men utan att skära helt igenom.

3. Skölj och skiva purjolöken tunt och skala och krossa vitlöksklyftan.

3. Smält smöret i en kastrull och rör ner senapen.

4. Fräs purjolöken och vitlöken i en kastrull i lite rapsolja utan att de tar färg.

4. Lägg potatisen i en skål med saltet, ströbrödet och smöret. Blanda väl.

R P

6. Baka potatisen i ugnen i cirka 30 minuter.

K A

8. Efter 20 minuter, känn efter med en kniv om potatisen börjar bli mjuk. Ta ut plåten, strö över osten.

M S *

9. Kör in plåten igen, sätt ugnen på grill och gratinera tills osten smälter och allt får lite färg.

* *

V O

5. Häll i grädde och mjölk och låt koka upp.

5. Lägg ut potatisen på en plåt med skårorna uppåt. 7. Riv osten.

* * *

2. Hyvla potatisen i 3 mm skivor, gärna med mandolin eller i matberedare.

6. L ägg i potatisen och salta och peppra – eftersom potatisen drar åt sig mycket salt ska du inte snåla med saltet. Låt potatisen koka tills stärkelsen har lösts ut och blandningen är tjock och krämig (cirka 3–4 minuter). 7. Rör om hela tiden, det kan lätt bli bränt. 8. Häll upp allt i en ugnsfast form. Hit kan du förbereda. 9. Grädda gratängen i mitten av ugnen i ca 20–25 minuter tills den är härligt gyllenbrun. 10. K änn med en sticka, om potatisen är mjuk är det bara att servera.

Krossad amandinepotatis med parmesan

GÖR SÅ HÄ R

400 g amandinepotatis 1 liter vatten 1 msk salt 1 skalad vitlöksklyfta 2 msk olivolja 15 g riven parmesanost

3. H äll av vattnet och häll ut potatisen på en tallrik, låt svalna 5 minuter.

2 portioner

1. Sätt ugnen på 250 grader grill. 2. K oka potatisen mjuk i en kastrull med vatten och salt.

4. Lägg potatisen på en plåt med bakplåtspapper. 5. L ägg ut potatisen på plåten och krossa dem lätt med en gaffel. 6. Riv vitlöken och blanda med olivoljan. 7. P ensla över vitlöksoljan på potatisen och strö över osten. 8. S ätt in i mitten av ugnen i ca 8–10 minuter tills potatisen är varm, krispig och gratinerad.

188

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Se hur Tina kokar potatis och få fler spännande mosrecept här!

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Potatismos

Citron- och vitlöksmos

300 g skalad mjölig potatis ¾ dl mjölk 1 msk smör ½ tsk salt, vitpeppar ur kvarn

1 sats potatismos, se här intill 2 skalade vitlöksklyftor ½ msk neutral rapsolja rivet skal och saft från ½ citron 2 msk finhackad dill

G Ö R S Å HÄR

GÖR SÅ HÄ R

2 portioner

1. Koka potatisen i en kastrull med saltat vatten. 2. Häll av vattnet och mosa potatisen med en potatisstöt. 3. Blanda ner mjölk och smör och vispa moset. Smaksätt med salt och peppar.

1. Skiva och rosta vitlöksklyftorna i en stekpanna med rapsoljan tills de får lite färg och mjuknar. 2. Hacka dem grovt. 3. Vänd ner vitlök, citronskal, citronsaft och dill i potatismoset.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

189

Om du vill ha ett fluffigt ris så skölj riset i kallt vatten innan (då försvinner stärkelsen). Välj rätt ris så blir du mätt! Råris, till exempel, innehåller massor av kostfiber, mineraler och B-vitamin.

* * *

V O R P Riviga ris K A M S *

* *

Grundrecept ris

Marockoris

1 ½ dl basmatiris 1 tsk rapsolja ½ tsk salt 3 dl vatten

1. Häll riset i en sil och skölj det under rinnande vatten.

½ gul lök, ca 50 g 1 sats ris, se mängd här intill 1 msk neutral rapsolja ½ tsk gurkmeja ½ tsk spiskummin 1 krm malen kardemumma 1 krm malen koriander ½ dl sultanrussin

2. Häll upp riset i en kastrull och häll på vatten och salt.

GÖR SÅ HÄ R

2 portioner

G Ö R S Å HÄ R

3. Sätt på lock. 4. Låt koka upp och sänk sedan värmen till lägsta värmen, låt riset sjuda i ca 15 minuter.

Här hittar du fler risrecept, med thailändska och italienska smaker!

2 portioner

1. Skala och hacka löken. 2. Fräs löken i rapsoljan i en kastrull. 3. Ta i alla kryddorna. 4. Ta i riset och saltet. 5. Häll på vattnet och sätt på lock. 6. Låt koka upp och sedan sjuda i 15 minuter. 7. Vänd ner russinen i riset och servera.

190

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Använd gärna burktomater av sorten ”San Marzano”, bra kvalitet ger bättre sås! Jag har alltid haft kycklinglever i min köttfärssås (men säg inget).

Basta, pasta!** * V O R P K A M S * *

Pasta bolognese

Pasta pomodoro

300 g blandfärs 50 g kycklinglever, hackad i mindre bitar ½ gul lök, ca 50 g 1 vitlöksklyfta 1 morot, ca 100 g 1 msk smör och neutral rapsolja till stekning 1 msk tomatpuré 1 burk hela skalade tomater à 400 g 1 ½ dl vatten 1 tsk torkad oregano ½ tsk torkad rosmarin ½ tsk salt och svartpeppar från kvarn 2 portioner spaghetti parmesan eller annan god riven ost till servering

1 schalottenlök ½ vitlöksklyfta 1 msk olivolja 1 tsk tomatpuré 1 burk hela skalade tomater à 400 g 1 msk smör ½ tsk salt 2 krm svartpeppar 2 portioner tagliatelle 2 kvistar färsk basilika pecorino-ost eller annan god ost till servering

2 portioner

G Ö R S Å HÄR

1. Skala lök, morot och vitlök. 2. Hacka lök och vitlök och riv morot grovt. 3. Bryn köttfärs, kycklinglever, ök, vitlök och morot i en kastrull med smör och rapsolja. 4. Tillsätt tomatpuré och bryn ett par minuter. 5. Tillsätt tomaterna och mosa dem med en trägaffel, slå på vattnet och kryddorna. 6. Låt koka upp och sänk värmen, låt sjuda i ca 20 minuter. Smaksätt med ½ tsk salt och dra ett par varv med svartpepparkvarnen.

2 portioner

GÖR SÅ HÄ R

1. Skala lök och vitlök. Finhacka båda och fräs dem mjuka med olivoljan. 2. Tillsätt tomatpuré och tomaterna med sitt spad. 3. Mosa tomaterna lät med en gaffel eller träsked. 4. Småkoka i cirka 8–10 minuter på svag värme. 5. Runda av såsen genom att klicka i smöret under omrörning. Smaksätt med salt och svartpeppar. 6. Koka pasta enligt anvisningar på paketet. 7. Vänd runt pastan i såsen och servera med riven pecorino och hackad färsk basilika.

7. Koka spaghetti enligt anvisningar på paketet, servera med köttfärssås och riven parmesan.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

191

Älska pizza

Pizza Verde

2 bollar pizzadeg alt. 1 pkt färdig pizzadeg 1 dl tomatsås, se sid. 184 50 g riven ost 1 bit mozzarella 125 g ½ broccoli 30 g bladspenat (babyspenat) 1 tsk olivolja 2 kvistar kruspersilja salt och svartpeppar

M S *

* *

G Ö R S Å HÄR

1. Värm ugnen till 250 grader, sätt in en plåt som blir het under tiden. 2. Dela degen i 2 delar. Kavla ut degen till ovala pizzor och lägg på bakplåtspapper. 3. Bred på tomatsås. 4. Strö över den rivna osten. 5. Dela mozzarellan i mindre bitar och lägg på pizzan, salta och peppra. 6. Skiva broccoli tunt och fördela på pizzan. 7. Grädda pizzorna på den heta plåten i nedre delen av ugnen i ca 10–12 minuter. 8. Toppa pizzan med spenat, persilja och lite olivolja. Servera direkt!

192

R P

K A

2 portioner

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Klassisk pizzadeg (grund) Räcker till 4 pizzor (kan sparas 1–2 dygn i kyl)

Calzone (överbakad) 2 portioner

2 bollar pizzadeg alt. 1 pkt färdig pizzadeg 6 cocktailtomater 50 g skivad salami 50 g gräddost 50 g ricotta 1 tsk olivolja 1 tsk torkad oregano

¼ paket jäst, ca 10 g 2 ½ dl ljummet vatten ½ tsk salt 6 dl vetemjöl special G Ö R S Å HÄR 1. Lös upp jästen i ljummet vatten i en bunke.

GÖR SÅ HÄ R

2. Tillsätt salt och vetemjöl. Blanda till en deg.

1. Värm ugnen till 250 grader, sätt in en plåt som blir varm under tiden.

3. Låt degen jäsa övertäckt i ca 30 minuter tills den dubblat sin storlek.

Så lyckas du med pizzadegen! Det finns två viktiga saker att lära sig om pizzadeg: Den ska jäsa långsamt och den ska gräddas på het plåt. Ha så hög ugnsvärme som möjligt och sätt in en plåt medan ugnen blir varm så att den är rykande het när pizzan ska gräddas. Lägg degen på ett bakplåtspapper, på med fyllningen och ”kasa” över pizzan på den heta plåten.

* *

Pizza Bianca 2 portioner

3. Kavla ut dem till platta runda pizzor, ca 1–2 millimeter tjocka.

2 bollar pizzadeg alt. 1 pkt färdig pizzadeg 4 msk crème fraiche 80 g riven lagrad ost ¼ grön zucchini 1 tsk olivolja 50 g kokt skivad skinka 15 g riven parmesanost 2 kvistar dill salt och svartpeppar

V O

4. Dela salamiskivorna och halvera tomaterna. 5. Riv gräddosten grovt på rivjärn.

6. Bred ut ricotta med baksidan av en sked på halva delen av varje pizzabotten, lämna en liten kant av degen längst ut.

R P

K A

M S *

Lär dig göra vitlökssnurror på överbliven deg!

* * *

2. När degen jäst färdigt, dela den i 2 bitar.

7. Fördela salami, tomater och riven ost på de 2 pizzorna. 8. Vik över degen. Stäng och nyp till kanterna ordentligt. 9. Ringla över lite olivolja och oregano. 10. G rädda pizzorna på varma plåtar med bakplåtspapper i mitten av ugnen i ca 10–12 minuter, sänk värmen till 175 grader sista 3–4 minuterna.

GÖR SÅ HÄ R 1. Värm ugnen till 250 grader, sätt in en plåt som blir het under tiden. 2. Dela degen i 2 delar. Kavla ut degen till ovala pizzor och lägg på bakplåtspapper. 3. Bred på ett tunt lager crème fraiche, salta och peppra. 4. Strö över den rivna lagrade osten. 5. Hyvla zucchini tunt och lägg den och skinkan ovanpå osten. 6. R ingla över olivolja och grädda på den heta plåten i nedre delen av ugnen i ca 10–12 minuter. 7. Toppa pizzan med riven parmesan och plockad dill, servera genast!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

193

* Pajiga pajer * * V O R P K A M S *

* *

Gör din egen tacokrydda!

(ger ca 1 dl) 3 msk spiskummin 1 msk paprikapulver 1 msk oregano 1 tsk chiliflakes eller anchochilipulver ½ tsk salt 194

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Tacopaj med champinjoner

Ostpaj med kummin

Pajdeg (mördeg) 25 g mjukt smör 2 dl vetemjöl ¾ dl mjölk 1 tsk bakpulver ½ tsk salt

2 plattor färdig smördeg

2 portioner

Världens bästa pa jdeg tycker vi då den IN TE behöver förbakas!

Fyllning 100 g lagrad hårdost, t ex prästost ½ tsk hela kumminfrön 2 ägg 125 g kesella 1 dl vispgrädde 2 krm salt ¼ krm cayennepeppar

Fyllning 300 g blandfärs 150 g champinjoner ½ gul lök 1 msk smör och 1 msk neutral rapsolja till stekning 2–3 msk tacokrydda

1. Värm ugnen till 225 grader.

2. Tryck ut degen i en pajform med händerna och förgrädda tills den har fått fin färg, det tar ca 10 minuter.

Topping 2 dl crème fraiche 3 msk majonnäs 1 ½ dl riven hårdost, gärna cheddar

K A

2. Knåda hastigt ihop alla ingredienser till pajdegen i en bunke och låt vila 10 minuter i kyl.

M S *

3. Kavla ut och klä en pajform med degen och ställ i kylen igen. 4. Skala lök och vitlök, skiva löken och riv vitlöken.

* *

5. Rensa champinjonerna.

6. Ta i smör och rapsolja i en varm stekpanna och fräs köttfärs, lök, vitlök och svamp tills det blir vackert brynt och smaksätt alltsammans med tacokrydda. 7. Fyll pajskalet med den stekta köttfärsröran. 8. Blanda crème fraiche och majonnäs i en skål. 9. Bred blandningen över köttfärsfyllningen och toppa med riven ost.

V O

3. Riv osten till fyllningen och lägg den i en bunke. Stöt kumminfröna i en mortel, eller lägg en handuk över fröna och krossa dem med något hårt, t.ex en kavel.

R P

G Ö R S Å HÄR 1. Värm ugnen till 200 grader.

* * *

GÖR SÅ HÄ R

4. Vispa ihop ägg, kesella och grädde och blanda sedan med osten. Smaksätt med salt och cayennepeppar. 5. Sänk värmen i ugnen till 200 grader. 6. Fyll pajskalet med ostmassan och ställ formen längst ner i ugnen. Grädda pajen i 25 minuter. Lägg lite folie över om den börjar få för mycket färg.

Om du ska göra en pajdeg av mördeg vill du inte ha några glutentrådar i degen. Då kasar kanten ner medan den förgräddas. Mördeg ska därför blandas snabbt och köras kort i matberedaren, det är därför den heter ”shortbread” på engelska.

10. Grädda pajen i ugnen i ca 20–25 minuter.

Gör din egen majonäs!

En snabb egen smördeg som kallas "blixtsmördeg" kan du se här i denna QR-kod.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

195

* * *

V O

R P

Sänk ner det halverade granatäpplet i en skål med vatten. Gröp ur det under vattnet så stänker det inte, plus att dom små vita beska hinnorna flyter upp medan kärnorna sjunker.

K A M S Bönor & gryn * *

Tabbouleh med matvete 2 portioner

2 dl helt matvete ½ kruka kruspersilja ½ kruka mynta 2 plommontomater ½ gurka 2 msk olivolja saften från ½ citron 2 krm salt och svartpeppar ur kvarn ½ granatäpple

GÖR SÅ HÄ R 1. Koka matvete enligt anvisningar på paketet. Häll av vattnet och låt svalna. 2. Hacka persilja och mynta. 3. Skär tomater och gurka i tärningar. 4. Blanda tomat, gurka och örter i en bunke med det kokta matvetet. Ringla över olivoljan och pressa över citronsaften. Smaksätt med salt och svartpeppar. 5. Kärna ur granatäpplet. 6. Lägg upp tabbouleh på ett fat och strössla över granatäppelkärnor.

196

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Falafel med yoghurtdipp

Daal ”kryddig linsgryta”

250 g blötlagda kikärtor ½ msk bikarbonat 2 klyfta vitlök 1 gul lök 40 g kruspersilja ½ krm cayennepeppar 2 tsk malen spiskummin 1 tsk malen koriander ½ msk salt 2–3 msk vatten

1 schalottenlök 1 vitlöksklyfta 1 stång blekselleri 1 morot 2 msk rapsolja till stekning ½ tsk spiskummin ½ tsk malen ingefära ½ tsk gurkmeja 2 krm kardemumma 2 krm kanel ½ tsk sambal oelek 1 msk tomatpuré 1 dl torkade röda linser 2 krm salt 3 dl vatten ½ tärning grönsaksbuljong 2 pitabröd till servering

2 portioner

Tänk på att blötlägga ärtorna med vatten och 1/2 msk bikarbonat kvällen innan.

Innan fritering ½ msk bikarbonat ½ msk bakpulver 1 lit neutral rapsolja, till fritering Dipp 2 dl tjock yoghurt 1 msk citronsaft 2 krm rökt paprikapulver

R P

1. Skala och hacka schalottenlök och vitlök.

K A

1. Skala och hacka lök och vitlök.

2. Hacka persilja och blanda med lökhacket.

M S *

4. Mixa de blötlagda kikärtorna i omgångar, tillsätt lite vatten. Det ska inte bli en slät massa utan den ska vara lite grynig.

* *

V O

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄR

3. Sila och skölj av kikärtorna. Lägg dem i en bunke.

* * *

5. Tillsätt ört och lökblandningen, kryddor och salt och mixa alltihop till en jämn massa.

6. När allting är mixat och ordentligt blandat ställer du det i kylen, ca 10 min. Blanda sedan i sista bakpulvret och bikarbonat, blanda ordentligt.

2. Skala och skär selleri och morot i tärningar. 3. Fräs alltsammans i en gryta med rapsolja. 4. Tillsätt kryddorna och tomatpurén, fräs 2–3 minuter så kryddorna blommar ut. 5. Lägg ner linser och salt i grytan och häll på buljongen. 6. Låt småputtra i ca 20 minuter tills vätskan kokat in och linserna är mjuka. 7. Värm pitabröden i ugnen och servera tillsammans med den mustiga linsgrytan.

7. Forma smeten till små bollar. 8. Hetta upp oljan till 180 grader i en fritös eller stor kastrull. Använd en termometer. 9. Fritera bollarna försiktigt ca 5–7 minuter. Eller stek små biffar i stekpanna. 10. Använd gärna en hålslev eller en sil när du plockar upp falafeln. Den ska vara gyllenbrun och ytan ska vara lite hård. Lägg på en bit hushållspapper så överflödig olja rinner av. 11. Blanda yoghurt med citronsaft och rökt paprikapulver i en skål och servera till falafeln.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

197

* * *

V O

R P

K A M S Dippiga dippsåser * * * & vinnande vinägrett Rödbetsdipp med vita bönor (Mellanöstern) 2 portioner 2 kokta rödbetor, 250 g 1 förpackning kokta vita bönor, 230 g 1 msk olivolja ½ vitlöksklyfta 1 tsk citronsaft ½ tsk malen spiskummin Lägg löken ½ tsk salt i kallt vatten olivolja till servering en stund, så blir silverlökar till servering den mildare. 198

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

GÖR SÅ HÄ R 1. Dela rödbetorna i bitar. 2. Häll av de vita bönorna i ett durkslag. 3. Kör rödbetor, vita bönor, olja, vitlök och citronsaft, spiskummin och salt i matberedare eller med en stavmixer, till en slät röra. 4. Lägg upp på en djup tallrik och ringla över olivoljan, servera med rå silverlök i små klyftor ”lökbåtar” (se bild).

Remouladdipp (Danmark) 2 portioner

1 ½ dl crème fraiche 2 msk majonnäs 2 msk bostongurka alt hackad ättiksgurka 1 msk kapris 1 msk hackad persilja 1 tsk curry ½ krm cayennepeppar om du vill

2 portioner 2 dl grädde 40 % ½ tsk 12 % ättika 1 tsk socker ½ tsk salt

G Ö R S Å HÄR 2. Ta i bostongurka, kapris, persilja och curry.

K A

4. Om du gillar hetta, ta i ½ krm cayennepeppar

Sötpotatisaioli (USA)

* *

2 portioner

1 sötpotatis, ca 250–300 g 1 vitlöksklyfta 1 äggula Grön tabasco är ¾ dl neutral rapsolja

Smaksättning ½ msk limejuice 2 krm salt 3–4 stänk grön tabasco

mildare och görs på jalapeño-peppar.

G Ö R S Å HÄR 1. Picka potatisen med en gaffel. 2. Kör den 8–10 minuter i mikron på 800 W, tills den är mjuk. 3. Dela och gröp ur potatisen i en bunke. 4. Skala och riv vitlöken och lägg ner i bunken tillsammans med äggulan. 5. Tillsätt rapsoljan i en tunn stråle och kör med en mixerstav tills såsen tjocknar och blir som en majonnäs. 6. Smaksätt med limesaft, salt och tabasco.

V O

R P

1. Blanda crème fraiche och majonnäs i en skål. 3. Låt stå i 10 minuter så att curryn får ge smak.

* * *

Gräddressing

GÖR SÅ HÄ R

1. Häll upp grädde i en skål.

2. Ta i ättika, socker och salt. 3. Rör försiktigt så sockret smälter ut i dressingen. 4. Låt den stå i rumstemperatur i 5 minuter tills dressingen blir tjock.

Klassisk fransk vinägrett

2 portioner 1 äggula 1 msk vitvinsvinäger 1 msk dijonsenap 1 msk honung ½ tsk salt 1 ½ dl neutral rapsolja ½ msk vatten 1 glasburk med lock till att skaka dressingen i GÖR SÅ HÄ R 1. Skruva bort locket på burken och ta i äggula, vinäger, senap, honung, salt, olja och vatten. 2. Sätt på locket och skaka tills dressingen är krämig.

I många vinägretter använder man sig av en ”neutral” olja som t.ex. rapsolja, för man vill ha en olja utan för mycket smak. Olivolja i alla ära, men ibland är smaken för stark. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

199

Varm hummus med lime och silverlök 2 portioner

GÖR SÅ HÄ R

150 g kokta kikärter 1 vitlöksklyfta 1 msk citronsaft 1 ½ msk olivolja ½ msk malen spiskummin 2 krm salt 2 msk hackad mynta

1. Låt kikärterna rinna av i en sil.

Tillbehör servering 1 silverlök 1 lime

2. Skala vitlöken. 3. Mixa kikärter, vitlök, citronsaft och olja till en tjock hummus. 4. Smaksätt med kryddorna, salt och mynta. 5. Skala silverlöken och skär den i klyftor. 6. Dela klyftorna i små ”båtar” och lägg i iskallt vatten 10 minuter. 7. Värm hummusen försiktigt i en kastrull precis innan servering.

* * *

8. Använd ”silverlöksbåtarna” att ta hummus med och pressa över lite lime. Ät i en tugga, utan att dubbeldippa.

V O

R P HelmättAK på M S halvfabrikat * * *

200

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Snabba fisken med skaldjurssås

Tunnbrödswrap med korv och surkål

6 flundrafiléer eller rödspättafiléer ½ förpackning färdig skaldjursoppa (2 ½ dl) ¾ dl mjölk ½ liten broccoli ¼ liten zucchini ½ vitlöksklyfta 1 msk neutral rapsolja och smör till stekning 2 krm salt och svartpeppar ur kvarn ¾ dl vispgrädde 1 äggula

2 dl färdig surkål på burk 2 goda korvar, t.ex. chorizo eller bratwurst smör till stekning ½ dl ajvar relish 2 tsk sötstark senap

2 portioner

G Ö R S Å HÄR

Tunnbröd 1 ¼ dl vatten 5 g färsk jäst 2 krm salt 3 dl vetemjöl

1. Blanda vattnet med jästen.

2. Salta och peppra fiskfiléerna och rulla ihop dem med kryddsidan in.

3. Knåda till en smidig deg.

4. Skär broccolin i små buketter och skär zucchini i grova bitar. 5. Fräs grönsaker och vitlöksklyftan i en kastrull med rapsolja och smör i 2–3 minuter. 7. Lägg grönsakerna i formen med fisken.

8. Blanda ut soppan med mjölken, häll den över fisken och grönsakerna. 9. Vispa grädden i en skål och rör ner äggulan. Klicka blandningen över fisken och baka av alltsammans i ugnen i ca 15–20 minuter.

10. Servera gärna med pressad potatis.

4. Låt jäsa i 15 minuter.

R P

K A

6. Smaksätt med salt och peppar.

V O

2. Rör ner salt och mjöl, lite i taget.

3. Lägg fiskrullarna i en ugnsfast form.

* *

* * *

GÖR SÅ HÄ R

1. Värm ugnen till 225 grader.

5. Dela degen i två delar och kavla ut dem tunt till stora rundlar. 6. Grädda varje tunnbröd i en torr, het stekpanna ca 2 minuter på varje sida. 7. Skär några snitt i korven och stek dem i en stekpanna i smör. 8. Värm surkålen i en kastrull och fördela på tunnbröden. 9. Lägg på ajvar relish och lite senap på varje bröd. 10. P lacera korven i mitten av brödet och vik ihop till en wrap. 11. Vira en servett om och servera direkt.

Soppa på burksparris med salami 2 portioner

GÖR SÅ HÄ R

1 vitlöksklyfta 1 schalottenlök 1 msk neutral rapsolja till stekning 1 burk vit sparris med spad (ca 330 g) 1 dl vispgrädde 2 dl mjölk ½ tsk salt 1 tsk citronsaft 4 tunna skivor salami 2 skivor vitt bröd, typ ciabatta

1. Skala och finhacka schalottenlök och vitlök. 2. Fräs lök och vitlök i en kastrull med rapsoljan. 3. Häll i sparrisen med spadet tillsammans med grädde och mjölk. 4. Låt soppan koka upp och sjuda i 10–15 minuter. 5. Tillsätt salt och citronsaft. 6. Mixa soppan med stavmixer direkt i kastrullen och smaka av med vitpeppar. 7. Häll upp soppan i djupa tallrikar, toppa med lite brutna brödbitar och salami. 8. Servera soppan direkt!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

201

* * *

V O R P Matiga kompis-snacks K A M S * * *

202

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Frittes dipp till majschips

Snabba quesadillas med broccoli och skinka

2 portioner

½ burk kronärtskockshjärtan 40 g färsk spenat ½ skalad vitlöksklyfta 1 msk smör 1 ½ dl riven ost ½ msk crème fraiche ½ msk majonnäs G Ö R S Å HÄR 1. Öppna kronärtskocksburken och häll av vattnet. 3. Fräs kronärtskocka, spenat och vitlök med smör i en stekpanna ett par minuter tills spenaten mjuknar. Häll upp i ett mixerglas eller en bunke och låt svalna.

1. Riv broccoli grovt på rivjärn, hacka paprikan i tärningar. Lägg det i en bunke. 2. Riv mozarellan och gräddosten och blanda med broccoli och paprika. Salta och peppra.

4. Sätt ugnen på grill. 5. Blanda ner crème fraiche, majonnäs och hälften av osten.

8. Servera med majschips och dippa loss!

M S *

* *

V O

3. Fördela fyllningen och 1 skiva skinka mellan 2 tortillabröd.

R P

K A

7. Gratinera i ugnen i 5 minuter, osten ska börja bubbla och få lite färg.

* * *

GÖR SÅ HÄ R

2. Skär kronärtskockan i små bitar.

6. Lägg upp i en ugnsfast liten form och strö över resten av osten.

4 små tortillabröd ¼ broccoli 1 rostad inlagd paprika (ca 60 g) ½ mozzarella 40 g gräddost 2 skivor kokt skinka 1 msk rapsolja till stekning salt och svartpeppar

4. Hetta upp en stekpanna på spisen, häll i rapsoljan. Stek quesedillas på medelhög värme tills de är gyllenbruna och osten har smält. 5. Skär upp i halvor eller slices och servera.

Vietnamesiska vårrullar med dipp

2 portioner

2 port jasminris

Dipp ½ dl majonnäs ½ msk wasabipasta Vårrulle 1 avokado 4 rädisor ½ gurka ca 50 g rödkål 1 salladslök 60 g böngroddar 6 ark rispapper

GÖR SÅ HÄ R 1. K oka riset enligt anvisningen på förpackningen och låt svalna. 2. Blanda majonnäs med wasabipasta i en skål. 3. S kiva rädisorna, skär gurka, salladslök och rödkål i tunna strimlor. 4. D ela, kärna ur och gröp ur avokado och skiva dem. Lägg upp alla grönsaker på ett fat.

Skära grönsaker!

5. F yll en stor skål med ljummet vatten. Doppa ett ark rispapper i vattnet i ca 10–15 sekunder så det blir mjukt. Lyft upp, låt droppa av. 6. L ägg 1 matsked ris i mitten och fördela grönsakerna ovanpå. 7. V ik ihop till en vårrulle enligt anvisningen på förpackningen. 8. S ervera rullarna med dippen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

203

Fisk

Snygga laxar

R P

V O

* * *

Sjuda är en matlagningsmetod som betyder att det bara ska koka litegrann. I det här fallet är vi rädda om laxen och för att den inte ska koka sönder ser vi till att vattnet bara sjuder.

K A

M S *

* *

204

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Laxburgare med kålsallad och vitlökskräm

Lax i bit med ärtpesto 2 portioner

1 laxﬁlé utan skinn, ca 300 g

2 portioner

Ärtpesto 1 dl frysta, tinade gröna ärtor ½ dl solroskärnor 1 knippe persilja, ca 30 g ½ dl riven parmesan eller lagrad hårdost 3 stänk grön tabasco ½ dl olivolja 1 krm salt

200 g skinn- och benfri laxfilé 1 äggula ½ tsk salt 1 krm vitpeppar 1 tsk grov senap 2 hamburgerbröd 1 msk neutral rapsolja och smör till stekning Kålsallad 1 morötter 200 g vitkål 1–1 ½ tsk vitvinsvinäger

G Ö R S Å HÄR 1. Värm ugnen till 175 grader. 2. Lägg laxen i en ugnsform. 3. Ta fram en mixerstav och en mixkanna. 4. Lägg ärtor, solroskärnor, persilja, parmesan och tabascon i mixkannan. Droppa i olivolja lite i taget medan du mixar. Smaka av med salt.

6. Servera laxen med sallad och ris.

Lax stroganoff

K A

2 portioner

½ rödlök 1 vitlöksklyftor 300 g laxﬁlé utan skinn 1 tsk rökt paprikapulver ½ tsk spiskummin ½ tsk chiliﬂakes ½ tsk salt 3 msk chilisås 1 burk krossade tomater, ca 400 g ½ dl vispgrädde rapsolja och smör till stekning

* *

G Ö R S Å HÄR 1. Skala och hacka rödlök och vitlöksklyftor. 2. Skär laxen i lite större tärningar.

V O

R P

5. Täck laxen med ärtpeston och baka i ugnen i 20–25 minuter.

* * *

Persilje- och vitlökskräm 1 vitlöksklyfta 100 g philadelphiaost 1 dl grekisk yoghurt, 10 % 2 msk hackad persilja salt och vitpeppar GÖR SÅ HÄ R

1. Kålsalladen: skala och riv morötterna grovt. Strimla kålen. 2. Lägg i en skål, häll i vinäger. Låt stå i kylen till servering. 3. Laxburgaren: skär fisken i grova bitar. 4. Lägg bitarna i en matberedare tillsammans med äggulan, salt, peppar och senap. Pulsa matberedaren ett par gånger tills det blir en grov fiskfärs eller hacka fisken superfint. Ta upp smeten och forma till två burgare. 5. Stek dom i smör och olja i ca 5–7 minuter på varje sida. 6. Vitlökskräm: riv vitlöken på ett rivjärn. 7. Blanda philadelfiaost, yoghurten, persiljan och vitlöken i en skål. Smaksätt med salt och peppar. 8. Lägg ihop burgaren med bröd, kålsallad och sås.

3. Fräs lök och kryddor i rapsolja och smör. 4. Tillsätt chilisås, krossade tomater och grädde. Låt sjuda sakta i 10–15 minuter. 5. Tillsätt laxbitarna och låt puttra i 2–3 minuter till, så att laxen blir tillagad. 6. Servera stroganoffen med bröd och en klick gräddfil.

Istället för i bröd kan man såklart lägga laxburgaren i ett salladsblad, typ isbergssallad. Om du vill ta din laxburgare till Thailand, byt ut senapen till skalet och saften från ½ lime. Smaksätt med chili!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

205

Lax-sashimi med ingefära

2 portioner

200 gr pinfärsk laxfilé i hel bit 1 ask smörgåskrasse 1 liten burk inlagd japansk ingefära (gari) Vinägrett 1 msk japansk soja 1 msk vitvinsvinäger 1 msk honung 1 msk neutral olja, t ex majs- eller rapsolja 1 msk rostade sesamfrön (frivilligt)

* * *

GÖR SÅ HÄ R

1. Skär laxen i tunna skivor rakt ner och igenom, som du skivar bröd fast tunnare. 2. Lägg ut skivorna på en planka, en stor skärbräda eller ett fat.

V O

3. Lägg en skiva gari på varje laxbit. 4. Klipp över krassen.

K A

M S *

* *

206

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

5. Blanda soja, vinäger, honung och olja till en vinägrett. 6. Lägg ut ca 2 msk av den inlagda ingefäran på laxen. Skvätt över vinägretten och toppa med krasse, servera direkt.

Om du är nybörjare på sashimi och rå fisk, pressa citron på skivorna och låt ligga att marinera tills laxen blir lite vit i köttet. Syran i citronen bryter ner proteinet och det blir som en lätt tillagning.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

207

K A

M S *

* *

208

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Finfina fiskgratänger Fiskgratäng med torsk

Gratinerade spättafiléer

300 g torskfilé

300 g spättaﬁléer utan skinn 4 persiljerötter skivor ifrån ½ citron ½ gul lök 2 msk olivolja 1 tsk salt ½ ask körsbärstomater 50 g smält smör 2 msk pankoströbröd 30 g riven parmesan salt och vitpeppar ur kvarn

2 portioner

Duchessepotatis 500 g potatis 1 äggula 2 msk smör 1 msk rapsolja 1 ½ krm salt ½ krm malen vitpeppar muskotnöt

2 portioner

Citron-dillsås 1 1/5 dl creme fraiche 150 g mascarponeost 2 dl riven ost skal och saft från ½ citron ½ dl hackad dill

M S *

G Ö R S Å HÄR

* *

1. Duchesse: Skala potatisen och koka den mjuk i en kastrull med lättsaltat vatten (1 liter vatten, 1 msk salt). 2. Pressa potatisen med en potatispress ner i en bunke. 3. Rör ner äggula, smör och olja. Vispa till ett mos. 4. Smaksätt med muskot och salt och peppar. Låt moset svalna. Lägg moset i en sprits. 5. Värm ugnen till 220 grader. 6. Spritsa moset i fina toppar runt kanten på en ugnsform. 7. Dela torskfilén i fyra bitar och lägg dem i formen. Salta och peppra. 8. Citronsåsen: Blanda ihop crème fraiche, mascarponeost, parmesanost, citronsaft, zest & dill. 9. Klicka över såsen på fisken. 10. Gratinera i 20–25 minuter, tills gratängen har fin färg och fisken är färdig (ta gärna tempen på fisken, se sid 156).

V O

R P

K A

* * *

GÖR SÅ HÄ R

1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Skala och dela persiljerötterna på längden, skala och klyfta löken. 3. Lägg persiljerötterna i en stor kastrull tillsammans med löken, citronsaft, oljan och saltet 4. Häll på vatten så att det precis täcker persiljerötterna. 5. Koka rotfrukterna mjuka. 6. Ta upp och lägg rötterna i en bunke med 2 msk av kokspadet. 7. Stöt till ett grovt mos med potatisstöt. Smaksätt med salt och peppar. 8. Smöra en ugnsfastform. 9. Lägg upp moset i ugnsformen. 10. R ulla ihop spättafiléerna och fördela tomathalvor och fisk ovanpå moset. 11. P ensla alltsammans med smält smör och strö över ost och pankoströbröd. Salta och peppra. 12. G ratinera i 15–20 minuter, tills fisken är klar och gratängen har fin färg.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

209

Kött Rulla alltid mot dig, annars pressar du ut fyllingen. (Gäller även rulltårta!)

K A

M S *

* *

210

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Fyra goda färser Köttfärslimpa med ajvar relish och bacon

Kebab med fänkålsyoghurt (Mellanöstern)

2 portioner

350 g blandfärs (eller nötfärs) 1 ägg ½ skiva vitt formbröd ½ dl mjölk ½ tsk salt och svartpeppar ur kvarn 3 msk ajvar relish 1 tsk rivet citronskal 75 g riven fetaost ( ½ paket) 90 g bacon

4 små grillspett ½ gul lök 350 g lammfärs eller blandfärs ½ tsk malen spiskummin ½ tsk salt och 1 krm svartpeppar ur kvarn

K A

2. Skär bort kanterna och lägg brödet i en bunke. Häll på mjölk och ägg. Låt brödet svälla lite, lägg sedan i färsen. Smaksätt med salt och peppar.

M S *

3. Platta ut färsen på ett ark bakplåtspapper på köksbänken.

* *

4. Bred ajvar på färsen och riv över citronskal. 5. Smula över osten.

6. Forma färsen till en rulle med hjälp av bakplåtspappret. 7. Lägg färslimpan med skarven nedåt på en plåt. 8. Linda in rullen tätt med baconskivor, stek i ugnen i ca 20–25 minuter. 9. Servera med en härlig grönsallad.

Ajvar relish är en superbra balanserad smak som ”fixar biffen”! Paprika, salt, kryddor och olja. Ta en klick till creme fraichen om du gör grillsås. Ta lite i grytan eller rulla runt de rostade rotfrukterna i lite ajvar. Löve it!

* * *

V O

R P

G Ö R S Å HÄR 1. Värm ugnen till 175 grader.

Fänkålsyoghurt 1 dl turkisk yoghurt ¼ fänkål ½ citron 1 msk olivolja svartpeppar ur kvarn

Tillbehör 4 tortillabröd (se sid 226) ½ huvudsallad GÖR SÅ HÄ R

1. Blötlägg grillspetten i vatten i 15–20 minuter (då blir de inte brända i stekpannan). 2. Skala och riv löken. 3. Blanda färsen med salt, peppar, riven lök och spiskummin. 4. Forma färsen runt spetten till små kebaber. 5. Skeda upp yoghurten i en skål. 6. Ansa och riv fänkålen grovt på rivjärn, lägg fänkålen på yoghurten. 7. Pressa över citronen och ringla olivoljan på toppen, smaka av med svartpeppar. 8. Stek eller grilla spetten 2–3 minuter på varje sida på medelhög värme i en stek/grillpanna. 9. Servera spetten med bröd, sallad och yoghurt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

211

K A

M S *

* *

212

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Kycklingsallad larb (Thailand)

Tinas köttbullar 2 portioner

2 portioner

½ gul lök 1 ägg ¾ dl mjölk 300 g blandfärs (eller nötfärs) ½ skiva vitt bröd ¾ tsk salt 1 krm vitpeppar 1 krm malen ingefära 1m sk smör och 2 msk neutral rapsolja till stekning

1 ½ dl okokt jasminris 3 salladslökar 1 citrongräs, finhackat 1 knippe färsk mynta, ca 30 g 1 knippe färsk koriander, ca 30 g 500 g kycklingfärs 1 ½ tsk chiliflakes 2 msk asiatisk fisksås saften från 2 lime 1 isbergssallad eller gemsallad 2 msk neutral rapsolja till stekning salt

Till servering Potatismos, se sid. 189

1. Rosta det okokta riset jämnt gyllenbrunt i en stekpanna i ca 15 minuter. Rör om då och då med en träslev. Häll upp i en mortel och mortla till ett fint pulver.

K A

3. Stek färsen i en gryta med rapsoljan. Den ska inte få färg utan bara bli genomstekt. Tillsätt chiliflakes, fisksås, limesaft och ca 3 matskedar av det mortlade riset och fortsätt att fräsa i några minuter. Smaka av med salt och blanda ner lök och örter.

* *

4. Plocka stora blad av salladen och använd som skålar. Lägg en rejäl sked ”larb” i varje skål och toppa gärna med lite rispulver för mer ”crunch”.

1. Skala och riv löken.

V O

2. Blanda ägg och mjölk i en skål.

3. Riv ner brödet så att det suger åt sig vätskan.

R P

2. Skär löken i tunna skivor. Finhacka citrongräset och hacka örterna grovt.

* * *

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄR

4. Tillsätt lök, färs, salt, vitpeppar och ingefära och rör till en jämn smet. 5. Fukta händerna och forma färsen till köttbullar. 6. Stek köttbullarna i smöret och rapsoljan i en stekpanna tills de är gyllenbruna, ca 6–8 minuter. 7. Skaka pannan så att bullarna blir runda och får färg runtom. 8. Servera med potatismos och lingonsylt.

Testa också köttbullar med smak från Grekland, Italien och Frankrike!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

213

M S *

* *

214

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

* * *

drecept Ett bra grun aker! sm l med olika ku

Världsgrisar med knorr Asiatisk fläskkarré

Afrikansk fläskkarré

2 skivor fläskkarré, ca 300 g 1 morot ½ gul lök 1 vitlöksklyfta smör och rapsolja till stekning ½ dl riven kokos 1 krm chiliflakes 1 dl vatten 1 dl crème fraiche ¼ tsk salt 1 litet knippe färsk koriander (ca 15 g) juice och rivet skal från ½ lime

2 skivor fläskkarré, ca 300 g 1 morot ½ gul lök 1 vitlöksklyfta Smör och rapsolja till stekning 2 krm kardemumma 1 krm malen muskotnöt 1 krm malen kanel 2 krm malen ingefära ½ dl sultanrussin 1 dl vatten 1 dl crème fraiche ¼ tsk salt och 1 krm vitpeppar

2 portioner

G Ö R S Å HÄR

* *

2. Skala och skiva morot och lök, hacka vitlöken fint.

3. Bryn grönsakerna med köttet i smör och rapsolja i en stekpanna.

4. Tillsätt riven kokos och chiliflakes och fräs 2–3 minuter till.

V O

R P

K A

1. Skär köttet i breda strimlor.

* * *

GÖR SÅ HÄ R 1. Skär köttet i breda strimlor. 2. Skala och skiva morot och lök, hacka vitlöken fint. 3. Bryn grönsakerna med köttet i smör och rapsolja i en stekpanna. 4. Tillsätt kryddorna och russin, fräs 2–3 minuter.

5. Tillsätt vatten, crème fraiche och låt såsen koka in tills den blir krämig.

6. Servera gärna med nykokta nudlar.

6. Smaksätt såsen med salt och peppar.

7. Smaksätt med lime, salt och hackad koriander.

7. Servera med nykokt ris, se sid 190.

Att ha riven kokos i grytan är ibland godare än att ha kokosmjölk. Smaken blir lite mildare och dessutom får du konsistensen av den rivna kokosen.

Snabb och enkel vardagsmat på fläskkött. Mina barn fullkomligt älskar dessa smaker! Äter du inte gris kan du byta ut fläskkarrén mot flankstek.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

215

FÃ¥gel K A

M S *

* *

216

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Piccata på kycklingbröst med blomkål och äpple

* *

G Ö R S Å HÄR

350 g urbenat kycklinglår 1 rödlök 100 g champinjoner 1 msk smör och 1 msk rapsolja till stekning ½ tsk torkad dragon 1 msk dijonsenap 1 dl vatten 1 ½ dl vispgrädde 30 g bladspenat ½ tsk salt och 1 krm svartpeppar ur kvarn

R P

K A

V O

2 portioner

2 kycklingbröstfiléer à 160 g 1 ägg 1 dl riven parmesan 1 dl pankoströbröd 2 krm salt och svartpeppar ur kvarn 2 msk smör och 1 msk rapsolja till stekning ¼ blomkålshuvud 1 äpple ½ knippe persilja, 10 g 1 msk olivolja ½ citron

* * *

Fransk kycklinggryta

GÖR SÅ HÄ R 1. Salta och peppra kycklingen och dela varje lår i 2–3 bitar.

1. Lägg handflatan på kycklingbröstet och dela filén i två tunna filéer.

2. Skala löken och skär i tunna klyftor, skiva champinjonerna.

2. Salta och peppra kycklingen.

3. Bryn kyckling, lök och champinjoner, i en gryta, med smöret och rapsoljan.

3. Knäck äggen i en bunke och vispa upp dem med en gaffel. 4. Blanda parmesan, ströbröd, salt och peppar i en annan bunke. 5. Doppa kycklingfilén först i ägg och sedan i parmesan- och brödblandningen. 6. Hetta upp en stekpanna och stek kyckling ”piccata” i smör och olja i 6–8 minuter på varje sida tills den är frasig och gyllenbrun. 7. Skär blomkålen och äpplet i tunna skivor.

4. Tillsätt dragon, senap och vatten och låt koka upp. 5. Blanda i grädden och låt grytan småputtra i 10–12 minuter. 6. Koka ner såsen lite tills den är krämig. 7. Smaka av med lite mer salt och svartpeppar om det behövs. 8. Vänd ner spenatbladen i kycklinggrytan och servera.

8. Lägg upp på ett fat så att det ser vackert ut. 9. H acka persilja och strö över salladen, ringla över olivolja och pressad citron, smaksätt med salt och svartpeppar och servera med kycklingen.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

217

Tom ka gai-soppa

Hot wings

300 g kycklinglårfilé 2 salladslökar 1 vitlöksklyfta 1 palsternacka 1 msk rapsolja till stekning 1 msk riven ingefära ¼ röd chili 1 burk kokosmjölk 2 dl vatten 1 lime 2 krm salt 1 litet knippe färsk koriander (10 g)

300 g kycklingvingar ½ msk salt 1 msk rapsolja

2 portioner

Sås: 25 g smält smör 1 msk honung ½ dl Louisiana Hot sauce (eller liknande) ½ dl Heinz chilisås (eller liknande) 2 krm sellerisalt 10 g färsk koriander

1. Värm ugnen till 225 grader.

1. Dela kycklingen i mindre bitar.

2. Fördela kycklingvingarna på en ugnsplåt med bakplåtspapper, salta och ringla över rapsoljan.

2. Skiva lök och vitlök, skala och skär ner palsternackan i tunna skivor. 3. Fräs kyckling, lök, vitlök och palsternacka med rapsoljan i en gryta. 4. Hacka chili och citrongräs fint under tiden.

6. Häll på kokosmjölk, vatten och låt det hela sjuda i 12–15 minuter på svag värme.

M S *

7. Riv skalet från lime och pressa ur juicen, smaksätt soppan med limen och salt. Servera i små skålar och strö över hackad koriander.

* *

Några droppar fisksås i soppan är aldrig fel, det ger en liten umami-smak. Var försiktig med saltet bara om du använder dig av fisksås då den är ganska salt.

Vad är umami?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

3. Stek i mitten av ugnen 10–15 minuter. Sänk temperaturen till 200 grader när du tar ut kycklingen.

R P

K A

5. Tillsätt ingefära, citrongräs och chili i kycklinggrytan.

218

* * *

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄ R

4. Blanda smält smör och honung i en bunke, tillsätt hot sauce, chilisås, sellerisalt och rör ihop. 5. Lägg ner de varma vingarna i dressingen och vänd runt så såsen täcker vingarna, täck med en tallrik och låt dra i ca 10 minuter så smaken tränger in. 6. Lägg upp de marinerade vingarna på plåten igen och sätt in i mitten av ugnen. Låt steka i 15 minuter till. 7. Skeda över resterande sås vid servering och hacka över färsk koriander.

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

219

Ägg M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Några äggiga tips.

220

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Bäst blir de pocherade äggen om de är färska. Varför då? Jo, för att äggvitan håller ihop bättre när ägget är färskt. På äldre ägg blir vitan mer rinnig, och det gör att det blir mindre vita runt gulan när man pocherar ägget!

Amerikansk omelett

Pochera ägg

3 ägg 2 krm salt och svartpeppar ur kvarn 15 g smör

2 ägg 1 liter vatten ½ msk salt rostat bröd till servering

2 portioner

G Ö R S Å HÄR

Paprika-chilisalt ½ dl flingsalt 1 tsk paprikapulver 2 krm chiliflakes

1. Knäck äggen i en skål. 2. Vispa äggen med en gaffel. Salta och peppra. 3. Smält smöret i en stekpanna med ”rundade” kanter. 4. Häll i äggen och lyft omeletten i stora sjok med en slickepott.

K A

M S *

2 portioner

1 ½ dl vetemjöl 3 dl mjölk 2 ägg ½ tsk salt 15 g smör

* *

V O

3. Vispa runt i vattnet med en visp och häll ner äggen, ett åt gången, i virveln. (Virveln hjälper ägget att bli snyggt – vitan lägger sig helt enkelt vackert runt gulan).

R P

6. Lägg i mer smör så att omeletten får en gyllenbrun yta runt om.

Ugnspannkaka

1. Knäck äggen i varsitt glas.

2. Koka upp vatten i en kastrull.

5. Skaka nu ner omeletten till ena halvan av pannan och låt den ena halvan lägga sig över den andra.

7. Lägg upp på tallrik och servera.

* * *

GÖR SÅ HÄ R

Toppingar - Stekt sidfläsk/bacon och lingon - Rökt lax med gräddfil och dill - Kokta rödbetor med bärkapris och citron G Ö R S Å HÄR 1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Blanda mjölet med hälften av mjölken och äggen i en bunke.

4. Låt sjuda på svag värme i 3–4 minuter. 5. Ta upp ägget med en hålslev och lägg det på en tallrik med hushållspapper. 6. P aprika-chilisalt: Mortla saltet med kryddorna och förvara i en burk. 7. Servera på en rostad macka med en nypa av paprika-chilisaltet.

Äggröra 2 portioner

2 stora ägg ½ dl vispgrädde 25 g smör 1 krm salt och vitpeppar ur kvarn GÖR SÅ HÄ R 1. Vispa ihop ägg och grädde i en bunke och smaksätt med salt och peppar.

3. Vispa till en slät smet. Tillsätt resten av mjölken och salt.

2. Smält hälften av smöret i en kastrull och tillsätt äggblandningen.

4. Smörj en ugnsform med smör. 5. Häll i smeten och grädda ugnspannkakan mitt i ugnen i ca 30 minuter.

3. Rör försiktigt med en slickepott på svag värme i 2–3 minuter, tills äggen börjar bli lite krämiga och sätter sig.

6. Skär pannkakan i bitar och servera med något av förslagen på toppningar.

4. Vänd ner resten av smöret i klickar och låt det smälta ut i äggröran. Servera direkt!

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

221

* * *

V Asbra RO P pannkakor K A M S * *

Att grädda pannkakor och plättar

Bakpulvret gör smeten luftig, och då går det lättare att steka tunna fina pannkakor. Måste smeten svälla? Ja, i ca 10 minuter, för att mjölet ska suga upp vätskan och smeten bli tjockare.

Grädda pannkakorna innan det är dags att sätta sig till bords. Då kan alla äta tillsammans. Se till att stekpannan är riktigt het, och när du väl börjar grädda dina pannkakor kan du dra ner på värmen något så att du inte steker dem i bränt smör.

222

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Pannkakor med brynt smör (grundrecept)

Pannkakor med risgryn 2 portioner

så här bryner du smör!

2 portioner

25 g smör 1 ½ dl vetemjöl 2 krm bakpulver 1 krm salt ½ tsk vaniljsocker 3 dl mjölk 2 ägg

1 ägg ½ dl vetemjöl ½ tsk bakpulver 250 g kall risgrynsgröt smör till stekning

Skivat äpple so smör och ka m steks i nel är också gott till plätt arna.

Till servering vispad grädde drottningsylt (se sid 229)

G Ö R S Å HÄR

GÖR SÅ HÄ R

1. Bryn smöret och låt det svalna.

2. S mält smör i ett plättjärn och grädda plättarna ett par minuter på varje sida. Lägg dem på ett fat efter hand som de blir färdiga.

3. Grädda pannkakorna i en stekpanna. Lägg dem på ett fat efter hand som de blir färdiga. 4. Servera med grädde och jordgubbsylt eller något annat du gillar.

V O

3. S ervera plättarna direkt med grädde och drottningsylt.

R P

K A

Pannkakor med banan

* * *

1. Vispa ihop äggen med mjöl och bakpulver i en bunke. Vänd ner risgrynsgröten och rör om.

2. Blanda mjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker i en skål. Vispa ihop mjölblandningen med hälften av mjölken i en bunke, till en slät smet. Vispa i äggen och resten av mjölken. Blanda i smöret och låta svälla i 10 minuter.

Holländsk pannkaka 2 portioner

2 ägg ½ dl boveteﬂingor eller havregryn 2 krm bakpulver 1 ½ mogen banan smör till stekning ½ lime

1 msk smör 2 små ägg ½ dl mjölk ½ dl mjöl 1 msk socker ½ krm salt 1 ½ dl blåbär 1 äpple i klyftor 1 msk florsocker

G Ö R S Å HÄR

GÖR SÅ HÄ R

1. Knäck äggen i en bunke och vispa dem lätt med boveteflingor eller havregryn. Tillsätt bakpulvret.

1. Värm ugnen till 225 grader.

M S *

2 portioner

* *

2. Mosa bananerna med en gaffel och blanda ner i smeten. 3. Stek små gyllenbruna plättar i smör i ett plättjärn. Lägg dem på ett fat efter hand som de blir färdiga. 4. Dela limen i klyftor och pressa över saften vid servering.

2. Värm mjölken ljummen i en kastrull. 3. Smörj en liten ugnsfast form med smör. Ställ in den i ugnen. 4. Rör ihop ägg, mjöl, socker och salt i en skål. Rör i den ljumna mjölken. 5. Ta ut ugnsformen och häll i smeten. 6. Ställ in formen i mitten av ugnen och grädda i ca 8–10 minuter tills den är fluffig. 7. Ta ut och lägg på blåbär och äppelklyftor. Avsluta med att pudra över florsocker. Servera direkt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

223

M S *

* *

224

R P

K A

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

V O

Lägg på sylt från sid 229!

Bästa bröden Tekakor med sirap

Kardemummascones

100 gram smör 125 g tinade lingon 25 g jäst för söta degar 2 dl mjölk 25 g rumstempererat smör ½ dl mörk sirap ¾ tsk salt 2 dl fint rågmjöl 1 dl grovt rågmjöl 2 ½ dl vetemjöl special

50 g rumstempererat smör 4 dl vetemjöl ½ dl havregryn 2 ½ tsk bakpulver ½ tsk salt 2 dl mjölk eller naturell yoghurt ½ msk strösocker ½ tsk malen kardemumma (kanel funkar också) 1 msk blå vallmofrö

6 st tekakor

8–10 småbröd

R P

1. Värm ugnen till 220 grader.

1. Värm ugnen till 225 grader. 2. Smula ner jästen i en bunke.

K A

3. Värm mjölken till 37 grader och häll den över jästen och rör tills jästen har lösts upp.

4. Klicka i smöret och tillsätt sirap, salt, lingon, rågmjöl, rågsikt och vetemjöl.

M S *

5. Arbeta degen tills den är blank och smidig.

6. Lägg en handduk över bunken och låt degen jäsa i 25 min.

* *

V O

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄR

* * *

7. Stjälp ut degen på ett mjölat bakbord och dela den i 6 mindre bitar. 8. Forma varje degbit till en rund bulle, platta till och lägg på en plåt. 9. Nagga varje bulle med en gaffel och låt dem jäsa övertäckta i ytterligare 10 minuter.

2. Blanda alla ingredienser i en matberedare på medelfart.

3. Dela degen i 8–10 bitar, rulla små bullar. Pensla med lite vatten och strö på vallmofrö. 4. Smörj en muffinsplåt och lägg i bullarna. 5. Grädda i nedre delen av ugnen i 10 minuter tills de är gyllenbruna. 6. Tänk på att scones alltid är godast nybakade, njut direkt med smör, ost och marmelad.

Riv överblivna scones i mindre bitar och rosta i ugnen på 200 grader. Lägg i salladen eller som krutonger på en soppa.

10. Grädda tekakorna i mitten av ugnen i ca 10–12 minuter. 11. Ta ut och låt svalna på galler.Lägg på sylt från

sid 000!

På bagarspråk heter det vi kallar första jäsningen ”liggtid”. Degen behöver alltså vila till sig efter man blandat alla ingredienser. De ska lära känna varandra, där inne i degen alltså.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

225

Filmjölksbröd

Pippis fröknäcke

3 dl vetemjöl 2 ½ dl grahamsmjöl 3 dl rågmjöl 2 tsk salt 2 tsk bikarbonat 1 ½ dl solroskärnor 1 ½ dl linfrön 1 dl sultanrussin 2 dl krossat bovete 2 dl mörk sirap 1 l filmjölk smör till formarna

½ dl sesamfrön ¾ dl chiafrön ¾ dl pumpakärnor ¾ dl solrosfrön 1 dl majsmjöl ½ dl rapsolja ½ tsk salt 2 dl kokande vatten havssalt till garnering

G Ö R S Å HÄ R

2. Blanda alla torra ingredienser förutom saltet.

3 små bröd

1 stor plåt

GÖR SÅ HÄ R

3. Tillsätt oljan och saltet och blanda runt.

1. Sätt ugnen på 170 grader. 3. Blanda alla torra ingredienser i en skål. 4. Blanda sirap och filmjölk i en skål.

K A

7. Grädda formarna på nedre gallret i ugnen i ca 30–35 min.

8. Ta ut bröden ur ugnen och låt dem vila i formarna 4–5 minuter.

9. Vänd sedan upp bröden på ett galler och låt svalna.

* *

5. Låt smeten svälla i 5–10 minuter.

R P

5. Blanda ihop alla ingredienser. 6. Fördela smeten i formarna.

V O

4. Tillsätt det varma vattnet och rör till en jämn gröt.

2. Smörj 3 avlånga platta brödformar.

* * *

1. Sätt ugnen på 150 grader.

6. Bred ut smeten tunt med en slickepott på ett bakplåtspapper. Lägg på ytterligare ett bakplåtspapper och tryck ut degen med en kavel så att den blir jämn. 7. Lyft av papperet och strö havssalt över. 8. Grädda knäckebrödet i ca 1 timme, tills det har blivit torrt och sprött. 9. D ra över bakplåtspapperet med knäcket på ett galler och låt svalna. 10. B ryt i stora bitar och förvara i en burk med lock.

Tortillabröd 2–4 portioner

GÖR SÅ HÄ R

5 dl vetemjöl special 2 ½ dl kokhett vatten ¾ tsk bakpulver 1 msk smält smör 1 msk olivolja ½ tsk salt

1. Blanda de torra ingredienserna till degen i en bunke.

entligen jöl är eg r det att m e t e v a ö Att skåll i detta fallet g idig. n m e s m h , c t o ig g tok blir se tortillan

226

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

2. Tillsätt smör, olja och hett vatten och rör om. 3. Knåda degen smidig i bunken och låt den svälla i ca 20 minuter. 4. Arbeta ut degen till en rulle och skär i 3 cm tjocka skivor, kavla ut dem tunt till tortillas. 5. Hetta upp en stekpanna utan matfett, stek tortillabröden ett par minuter på varje sida i torr panna tills de blivit bubbliga och gyllenbruna.

a alt n s e r fö jäst r . n ä da ar te n rö deg s jä de ta blå och r sö n r ö De ega är f d

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Vill du hellre baka naanbröd?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

227

Gott & blandat Jättegod till alla slags pannkakor och plättar. Kan förstås också användas till tårtfyllning.

M S *

* *

V O

R P

K A

* * *

Passa på att laga mellan november och mars då apelsinerna är som allra bäst och godast!

Klicka ut lite av marmeladen på en kall tallrik och dra med en sked genom marmeladklicken. Om den går ihop är den för lös och behöver koka en stund till.

228

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sylta & safta

Citronsaft

Ca 1 liter koncentrerad saft 4 citroner 1 liter strösocker 4 msk citronsyra 1 liter vatten GÖR SÅ HÄ R 1. Tvätta citronerna i ljummet vatten. Skala dem med en potatisskalare (se till att inte å med det beska vita under skalet).

Apelsinmarmelad 2 burkar

2. Blanda citronskal, socker och citronsyra i en bunke. Koka upp vattnet och häll det i bunken. Rör ordentligt tills sockret har smält.

1 kg apelsiner 2 citroner 8 dl vatten 5 dl strösocker G Ö R S Å HÄR 1. Tvätta apelsiner och citroner i ljummet vatten. 2. Skär hälften av apelsinerna och båda citronerna i klyftor med skalet på. Skala resten av apelsinerna och skär sedan fruktköttet i grova bitar. Pilla bort alla kärnor och släng dem. 4. Koka upp fruktmassan i en stor kastrull med vatten och socker och låt sedan koka sakta i 35–40 minuter. Rör om då och då. Ta bort eventuellt skum som bildas.

* *

5. Gör marmeladprovet (se bild) för att se om marmeladen är klar. Låt svalna något.

6. Häll upp marmeladen på väl rengjorda burkar och förslut.

Drottningsylt Ca 1 ½ liter

1 liter hallon 5 dl blåbär 500 g syltsocker

Ta med din egen glasburk hemifrån och gör din sylt personlig.

G Ö R S Å HÄR 1. Koka sakta upp hallonen med blåbär och socker i en kastrull tills bären börjar safta sig. Låt då sylten koka i ytterligare ca 5 minuter. Rör om då och då och skumma av ordentligt under tiden. 2. Häll upp den varma sylten i väl rengjorda glasburkar och förslut. Förvara i kylen.

V O

4. Sila saften och häll upp den på väl rengjorda flaskor, men fyll bara flaskorna till tre fjärdedelar om du ska frysa dem, för annars kan de spricka i frysen. Du kan också frysa saften i iskubslådor.

R P

K A

3. Mixa allt i matberedare till ett fint hack.

* * *

3. Pressa alla citroner och häll ner saften i bunken. Rör om med en visp. Låt gärna kärnorna och lite av citronköttet komma med, det ger fin smak åt saften.

Äppelmos à la Josse 2 portioner

2 stora (eller 4 små) äpplen 1 dl vatten 3 msk socker ½ tsk kanel 20 st kardemummakärnor 1 st stjärnanis ¼ liten röd chili GÖR SÅ HÄ R 1. Skala och dela äpplet i bitar men undvik kärnhuset. 2. Lägg bitarna i en liten kastrull. 3. Hacka chilin i ringar. 4. Mät upp och häll i kryddorna, sockret och vattnet i kastrullen. 5. Låt allt puttra i ca 10 minuter på mellanvärme utan lock. 6. Plocka ur stjärnanisen ur kastrullen med en sked. 7. Mixa allt i kastrullen till ett mos.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

229

* * *

V O

R P K glass SåserAtill M S * * *

Råkräm 2 portioner

Vispa den perfekta grädden!

Chokladsås 2 portioner

2 äggulor (spara äggvitan till marängen sid 233) 2 msk strösocker 1 krm vaniljsocker 1 dl vispgrädde

½ dl vispgrädde 1 dl vatten 1 dl kakao 1 dl strösocker 40 g mörk choklad, 70 % kakaohalt

G Ö R S Å HÄR

GÖR SÅ HÄ R

1. Vispa grädden till mjuka toppar i en bunke. 2. Vispa äggulor, socker och vaniljsocker vitt och fluffigt i en annan bunke. 3. Vänd sedan försiktigt ner den vispade grädden i den vispade äggsockerblandningen, till en tjock ”vaniljkräm”.

1. Hacka chokladen grovt. 2. Koka upp alla ingredienser utom chokladen i en kastrull. 3. Låt småkoka på svag värme i 4–5 minuter. 4. Tillsätt den hackade chokladen och rör om tills den har smält. 5. Servera ljummen på glassen. Om det blir över så håller den fint i kylen i minst 1 vecka.

230

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Varför salt i såsen? Saltet balanserar av sötman och ger en härlig god smak!

M S *

* *

Hallonsås med brynt smör 2 portioner

2 ½ dl färska hallon 50 g strösocker 1 msk färskpressad citronsaft 35 g brynt smör G Ö R S Å HÄR

1. Mixa hallon och socker till en slät sås. 2. Smaksätt med citronsaft och sila bort kärnorna genom en finmaskig sil. Häll upp i en kastrull. 3. Värm smöret sakta och under vispning i en annan kastrull tills det blir gyllenbrunt. 4. Ljumma försiktigt hallonsåsen på spisen och tillsätt det brynta smöret droppvis under ständig vispning så att smöret blandas väl med hallonsåsen.

V O

R P

K A

* * *

Salt kolasås med lönnsirap 2 portioner

25 g mörkt muscovadosocker 25 g smör ½ dl vispgrädde ¾ dl lönnsirap ½ msk färskpressad citronsaft 2 krm havssalt GÖR SÅ HÄ R 1. Blanda muscovadosocker, smör, grädde och sirap i en kastrull och låt koka upp. 2. Sjud sakta i 10–15 minuter tills det bildas stora bubblor i koket. 3. Smaksätt med havssalt och citronsaft.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

231

Jordgubbar med avokadokräm

Superbra dessert att göra till många och lätt att förbereda och plocka fram efter en middag!

2 portioner

½ liter färska jordgubbar ½ stor avokado 60 g mascarponeost (¾ dl) 1 tsk florsocker GÖR SÅ HÄ R 1. Skölj och dela jordgubbarna och lägg upp på tallrikar.

* * *

2. Dela och gröp ur avokadon. Mixa med mascarpone till en slät kräm.

3. Smaksätt med florsocker och lägg upp krämen på bären.

K A

M S *

* *

R P

V O

Bästa bärdesserterna 232

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Citronkrämgratinerade björnbär

Marängsviss med choklad och blåbär

200 g frysta eller färska björnbär

2 äggvitor (använd äggulorna till råkrämen, se sid. 230) ½ tsk färskpressad citronsaft ½ dl strösocker ½ dl florsocker ¾ msk kakao

2 portioner

Citronkräm: ½ dl pressad citronjuice och rivet skal av ½ citron 1 stort ägg 1 dl strösocker 75 g smör G Ö R S Å HÄR 1. Blanda socker och rivet citronskal i en rostfri bunke. 2. Gör iordning ett varmt vattenbad i en kastrull till bunken.

GÖR SÅ HÄ R

3. Tillsätt citronsaften och äggen i bunken och sätt den i vattenbadet.

M S *

7. Gratinera formarna under het grill eller med gasolbrännare vid servering.

* *

Rabarberkompott med chia

V O

2. Vispa äggvitor och strösocker på högsta hastighet med elvisp i 2–3 minuter.

R P

K A

6. Fördela bären i små ugnsfasta formar och täck med citronkrämen, ställ in att stelna i kylen 1–2 timmar.

* * *

1. Värm ugnen till 110 grader.

4. Vispa snabbt tills smeten blir tjock och fluffig. 5. Ta av smeten från värmen och klicka i mjukt smör under ständig vispning till smeten är jämn, slät och krämig.

Till servering: 1 dl vispgrädde ½ dl grekisk yoghurt 100 g frysta blåbär ¾ dl varm chokladsås, se sid. 230

3. Sikta ner florsockret och fortsätt att vispa till en fast maräng. 4. Vänd försiktigt ner kakaopulvret så att marängen blir vackert randig och fin. 5. S pritsa upp små maränger på en plåt med bakplåtspapper. 6. Grädda i ugnen 15–20 minuter.

7. Vispa grädden till mjuka toppar och vänd ner yoghurten. 8. Arrangera en ”sviss” med maränger, grädde och blåbär. 9. Ringla till sist över den varma chokladsåsen.

2 portioner

GÖR SÅ HÄ R

250 g rabarberstjälkar 2 dl frysta jordgubbar 2 msk färskpressad citronsaft ½ dl socker ½ msk hackad ingefära ¾ dl vatten 1 msk chiafrö

1. Ansa och skölj rabarber, skär den i mindre bitar. 2. Lägg rabarber och jordgubbar i en gryta och tillsätt, citronsaft, ingefära, socker och vatten. 3. Låt koka upp sakta under lock i 7–8 minuter tills frukten är mjuk, tillsätt chiafrön, rör om och koka 2 minuter till. 4. Låt kompotten svalna i en låg, platt form och kyl den innan servering. 5. Servera med mjölk och kardemummaskorpor.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

233

Rabarber- & hallonpaj

Äppelkompott med havrefras

Smuldeg 60 g smör ½ dl vetemjöl ¾ dl havregryn 2 msk strösocker

2 äpplen 3 msk socker 1 krm av kanel (eller kardemumma eller ingefära eller lite av varje)

4 portioner

2 portioner

Havrefras 1 dl havregryn 1 msk kokos 2 msk socker 2 msk smör

Fyllning 200 g rabarber 50 g frysta hallon ½ dl strösocker 1 tsk potatismjöl

GÖR SÅ HÄ R

G Ö R S Å HÄ R

1. Skala och dela äpplen i klyftor.

1. Sätt ugnen på 200 grader, mixa ihop smuldegen lätt med fingrarna. 2. Skär rabarbern i mindre bitar och lägg i en skål med hallonen, vänd ner socker och potatismjöl och blanda runt.

3. B landa om med en trägaffel och låt äpplen och socker smälta ihop och puttra tills det börjar dofta och äpplena är mjuka.

3. Lägg fyllningen i en pajform och strö över smuldegen.

K A

M S *

* *

V O

4. S töt äpplena med en trägaffel till en kompott. Häll äppelblandningen i en skål.

R P

4. Grädda klart rabarberpajen i ca 25–30 min.

Äts gärna ljummen med vaniljglass till

5. D iska och torka av stekpannan och häll i havregryn, smör och socker. 6. S tek blandningen tills den fått en gyllene färg. 7. S ervera så här: häll äppelkompotten i en djup tallrik och ta en sked och strössla över havrefraset på moset.

Söta pajer 234

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

2. H äll i äpplena och sockret i en teflonstekpanna och sätt värmen på 5 (mellanvärme). Krydda på!

Hemmagjorda energidrycker Innan träning! Innan provet!

Ger 8 dl

* *

4 dl äpplejuice 4 dl vichyvatten

G Ö R S Å HÄR

Blanda och förvara kallt i kanna eller flaska i kylen.

Kaffedryck Ger ca 5 dl

3 dl mjölk 1 ½ mogen banan 1 dl kallt kaffe 1 dl Isbitar G Ö R S Å HÄR 1. Häll mjölk, skalad banan och kaffe i ett mixerglas. 2. Mixa till en slät dryck. 3. Drick isandes kall.

V O

R P

K A

Äppelboost

* * *

Citron och ingefära Ger ca 1 liter

1 citron 1m sk grovriven ingefära (gillar du inte ingefära, ta bort den) 3 msk honung 1 l ljummet vatten 1 krm salt GÖR SÅ HÄ R 1. Pressa saften ur citronen, skala och riv ingefäran grovt. 2. Blanda citronsaften med resten av ingredienserna. Låt dra minst 30 minuter. 3. Sila bort ingefäran. Häll upp i kanna och ställ kallt till servering.

Honung lär vara bra vid kroppslig ansträngning för att den innehåller både fruktos- och glukossocker. Glukosen sugs upp snabbt och höjer effektivt blodets sockerhalt, medan fruktosen är mer långtidsverkande och alltså håller sockerhalten stabil över en längre tid. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

235

Privatekonomi

K A

M S *

* *

236

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

och konsumtion Privatekonomi handlar om att hitta en bra balans mellan vad du får in och vad du gör av med, det vill säga intäkter (inkomst) och kostnader (utgifter). Det handlar också om att ha koll på de pengar som du har och veta exakt vad de går till, så att du kan prioritera om ifall det behövs. Du ska styra över dina pengar, de ska inte styra över dig. I en god privatekonomi finns det utrymme för oväntade utgifter, så att du kan undvika att ”paniklåna” pengar. Att vara en klok konsument innebär att vara aktiv, säker och medveten. Aktiv betyder att du tar reda på saker och till exempel jämför priser före ett köp. Säker betyder att du vet vilka regler som gäller vid olika köp, och att vara medveten handlar om att varje gång du betalar för något göra ett genomtänkt val, både ekonomiskt och med hänsyn till miljön. Finns det pengar att spara genom att köpa varan någon annanstans? Vad gäller om du vill lämna tillbaka varan? Är det bättre ur ett miljöperspektiv att köpa något lite dyrare, med bättre kvalitet? Påverkas du av reklam? Blir du köpsugen?

M S *

V O

R P

K A

* * *

I detta avsnitt får du lära dig mer om …

* *

isk tion och ekonom um ns ko i, om ekon … ungas privat gör en budget , bl.a. hur man g rin plane

… att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar. entinformation och annan … skillnaden mellan saklig konsum reklam i olika former, även dolda påverkan på konsumtionsval, om sociala medier. reklambudskap och påverkan från

… konsumenters rättigheter och skyldigheter, garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

237

Dina pengar Om ungas privatekonomi och om konsumtion och ekonomisk planering, till exempel att göra en budget. Om att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.

Det är viktigt att du har koll på din egen ekonomi nu och i framtiden. Att kunna planera och prioritera ekonomiskt är värdefullt och kan ge både trygghet och frihet. Privatekonomi betyder din egen ekonomi, som du både bestämmer över och tar ansvar för på egen hand. För att kunna sköta sina inkomster och utgifter på bästa sätt så är det bra att lära sig om ekonomi och konsumtion.

238

Det började en gång i tiden med byteshandel mellan de som bodde nära varandra, nu har vi en världsekonomi där alla handlar av alla, med olika valutor. Ekonomin har blivit global. Enorma mängder pengar cirkulerar utan att de ens syns. Din privatekonomi hänger ihop med landets ekonomi och även ekonomin globalt. Är det ”goda tider”, det som man brukar kalla högkonjunktur, så finns det större chans att få jobb och tjäna pengar, ditt sparande kan växa snabbare och om du har ett företag så kan du få mer sålt av dina varor och tjänster. Det vill säga, det är då lättare att utöka sina inkomster (intäkter) och folk har mer pengar att spendera, vilket i sin tur ökar efterfrågan på varor och tjänster och ger högre produktion. Är det ”dåliga tider” kan det vara svårt att få arbete och sysselsättning, och därmed svårare att få in pengar. Det gör att du och många andra har mindre pengar att göra av med, efterfrågan på varor och tjänster minskar och produktionen går ner. För dig och din egen ekonomiska planering handlar det ju om att pengarna som du får in helst ska vara lite fler än de du gör av med. På det viset får du hela tiden ett överskott, och har möjlighet att spara.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

R P

K A

M S *

* *

* * *

Få ordning på ekonomin

När du är ung är dina möjligheter att styra över dina inkomster ganska små. Du får inte jobba hur som helst. En stor del av dagen måste du gå i skolan. Och för många ekonomiska händelser behöver du fortfarande dina föräldrars medgivande. Men små möjligheter har du trots allt och dem kan du försöka ta vara på. Dessutom så är det nu du funderar över och gör val inför framtiden. Ska du välja en gymnasieutbildning som ger behörighet till högskoleutbildning? Kan du tänka dig att arbeta inom ett yrke där chansen att det finns jobb är stor, eller vill du satsa på ett yrke som kanske många vill ha och där chansen till anställning är lägre? Eller har du en dröm om att starta eget företag i framtiden? I ekonomisk planering ingår såklart även utgifterna, alla kostnader. En bra början på ekonomisk planering är att ha koll på vad saker kostar och att lära sig göra prioriteringar. När du fortfarande bor hemma behöver du kanske inte fundera så mycket på vad boende, toalettpapper, tvättmedel, varmvatten och sophämtning kostar. Du har troligtvis inte heller ansvar för matinköpen. Men för framtiden är det viktigt att förstå att allting kostar pengar, och att allt detta då kommer att finnas med i din budgetplanering. En ny teve får kanske vänta om pengarna behövs till hyran av din bostad. Om man vill låna pengar av banken för att t.ex. köpa ett hus, behöver man göra en budget för att visa att man kommer att kunna betala tillbaka på lånet, att siffrorna går ihop. Banken tittar på hur mycket inkomst en person eller familj har, och vilka utgifter som finns. Utifrån det fattar de beslut om hur mycket pengar man får låna.

* * Spara

• Det finns uträkningar som visar ungefär hur mycket en tonåring kostar hemma. lansforsakringar.se • Det finns också uträkningar som visar vad det kostar för en vuxen 20-åring att bo kvar hemma jämfört med att bo ensam. konsumentverket.se

* * *

Hur mycket kostar det att bo kvar hemma jämfört med att bo själv? Kolla upp!

V O

R P

K A

M S *

FAKTA! Hur mycket kostar du hemma?

Att ha lite sparade pengar är smart eftersom det ibland händer oväntade saker som kostar. Din mobil kan t.ex. gå sönder och du behöver köpa en ny. Det är också roligt att ha lite extra pengar undanlagda till speciella tillfällen, till exempel en resa på sommaren. När du så småningom blir vuxen ger sparade pengar trygghet. Som vuxen har du ansvar att kunna betala för nödvändiga saker som mat och boende och då kan det vara väldigt stressande att hamna på noll eller minus på kontot. Så snart du har möjlighet: börja spara. Även om du bara kan spara lite då och då så är det bättre än inget. Tänk om någon hade sparat 20 kr per vecka till dig sedan dagen du föddes, och sedan gav dig pengarna på din 15-årsdag. Det

CHECKLISTA: Hur du kan spara pengar • Lägg undan lite pengar varje månad så att du kan använda dem till något om du måste. • Målspara till något som du verkligen vill ha. • Räkna ut vad dina kostnader för tuggummi, dricka och glass är för ett helt år och se vad du kan spara in på. • Handla på second hand. • Byt grejer med dina kompisar. • Försök att få ett extrajobb så att du kan tjäna dina egna pengar. • Fika hemma. • Kommer du på fler tips på hur du kan spara pengar?

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

239

Du kommer troligtvis inte att få ditt drömjobb som första jobb, men det är väldigt bra att ha provat på några olika typer av jobb. Ta chansen att få arbetslivserfarenhet och att tjäna egna pengar.

* *

Räkneexempel 1:

Om du köper en glass per dag à 20 kr blir det 7.300 kr på ett helt år – för det hade du istället kunnat köpa en begagnad moped! Räkneexempel 2:

Lunch utomhus fem dagar i veckan med sommaruppehåll på fyra veckor blir sammanlagt 26.400 kr på ett år (om lunchen kostar 110 kr).

240

R P

V O

hade varit över 15 000 kronor. Sparar du pengar långsiktigt på till exempel en bank så får du ränta för dina pengar. Ränta är en viss procentandel av ditt sparkapital som du får som ersättning för att banken får ha dina pengar under en tid och kan låna ut dem till andra. Att spara handlar inte bara om pengar utan det finns också en miljöaspekt. Måste du ha nya prylar eller skulle det gå lika bra med något begagnat? Att köpa secondhand är ett sätt att leva sparsamt, det är snällare mot både din ekonomi och miljön. Du kanske kan dela på saker som du använder sällan med någon annan, och på så vis få pengar över att spara? Att göra egna snacks och dricka vatten istället för köpta drycker är annat man kan spara pengar på. När du blir äldre kan du spara mycket på att förbereda matlådor istället för att äta lunch på restaurang.

K A

M S *

DISKUTERA! Hur kan du spara pengar och på vad?

* * *

Låna

Att låna pengar ska man vara försiktig med. En gyllene regel är att inte låna pengar till saker som du förbrukar, det vill säga sådant du använder och som försvinner eller förlorar i värde. Till exempel kläder, resor och underhållning. Att låna pengar för öka sitt eget ”personliga värde” på arbetsmarknaden kan däremot vara smart. Till exempel kan en utbildning eller ett körkort göra att du får jobb som är bättre betalda, och på så vis blir lånandet en investering. Även saker som kan komma att öka i värde kan vara värt att

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

låna till, exempelvis en bostad du vill köpa eller ett företag du vill starta. Se till att ha en stabil plan innan du lånar pengar. Om du tycker att det är svårt så finns rådgivning att få. Tänk på att det idag finns omkring 35 000 unga människor som hamnat i Kronofogdemyndighetens register på grund av skulder som de inte kan betala. Ränta

När du lånar pengar så betalar du ränta som en slags avgift på ditt lån. Det är några procent av beloppet du lånar. Om du lånar 300 000 kr så kan räntan till exempel vara 3 %. Det betyder att du betalar 9 000 kr i ränta på ett år. Hur mycket pengar du får låna på banken beror på hur mycket du tjänar, hur gammal du är och hur mycket tillgångar du har. Ska du låna pengar för att köpa en bostad räknar banken ut hur mycket du klarar av att låna – du måste nämligen ha möjlighet att betala tillbaka själva lånet, en del i taget. Det kallas att amortera. Idag finns det även en mängd låneinstitut som lånar ut pengar, till exempel snabblån och så kallade sms-lån. Det gör de med hög ränta och ibland även andra avgifter. Se till att alltid ta reda på den effektiva räntan och vilka avgifter som tillkommer när du lånar pengar, så att du verkligen har koll på vad den extra kostnaden för lånet blir.

M S *

* * Budget

V O

R P

K A

Att göra en budget är både lätt och svårt. Det lätta är att förstå att man inte kan ha större utgifter än inkomster. Enkelt uttryckt: får du in 1 000 kronor på en månad kan du inte handla för mer än 1 000 kronor den månaden, då hamnar du på minus (om du inte sparat tidigare eller tar ett lån). Det svåra är att prioritera vad du ska spendera dina pengar på, och vad du måste avstå ifrån. En budget är alltså en planering för inkomster och utgifter, för att tydligt se vad pengarna du får in ska användas till och utifrån det kunna prioritera och göra smarta val. I budgeten skriver du först hur mycket pengar du kommer att få in. Det kan till exempel vara vecko- eller månadspeng, barn- eller hundvaktslön, pengar för ett par urvuxna skor som du kunde sälja till din kusin. När du räknat ihop din inkomst, vi säger att den blir 1000 kr, så delar du upp den på olika saker du behöver och vill göra eller köpa. Det är smart att allra först skriva in

* * *

ÖVNING Gör en budget. Använd mallen eller gör en egen. Vissa månader kanske en post måste vara noll för att du behöver mer till något annat. BUDGET

Inkomster: .......................... kr Utgifter Spara:................................. kr Nöjen: ................................ kr (sportevenemang, konsert, bio, café) Extra mat:............................ kr (snacks, godis, dricka, mellis) Extra kläder:........................ kr Hygienprodukter:................. kr (smink, hår, parfym) Presenter:............................ kr Spel, appar, prylar:............... kr Summa: .............................. kr Mall för budget

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

241

summan du tänker spara, till exempel 100 kr. Du kan nästan låtsas att den hundralappen aldrig fanns. Vi säger att du nu har 900 kr kvar att tänka ut hur du vill använda. Njuter du av att kunna fika på ett café då och då? Behöver du köpa eget mellis på onsdagar på väg till din träning? Älskar du smink och vill spendera pengar på det? Fyller en kompis år den här månaden och du vill kunna köpa en present? Skriv upp dina poster och sedan summan du tror att du behöver till varje del – nu har du gjort en budget. Kassabok – bokföring

När månaden är slut så ser du om du lyckades följa din budget. Till det kan du ha en kassabok där du löpande antecknar din inkomst och varje utgift, exakt som det blev. Det kallas för bokföring. Gör du dina köp med bankkort så kan du gå in på din bankapp och se alla dina utgifter där. För den som har ett företag är det obligatoriskt att bokföra – det vill säga skriva upp allt som kommer in och allt som betalas ut.

* * *

R P

V O

Inkomster (intäkter)

* *

242

K A

Alla pengar som du tjänar eller på annat sätt får in kallas för inkomst (intäkt). Alla pengar som du gör av med kallas för utgift (kostnader). Till inkomsterna räknas till exempel lön, bidrag och avkastning (vinst, utdelning). Lön

För de allra flesta vuxna är lön från ett arbete den största inkomsten. För dig som är barn och ungdom finns särskilda regler för hur mycket du får arbeta, på vilka tider och hur mycket ansvar du får ta. Bidrag

Bidrag är pengar som du får utan att du har jobbat för det. Till exempel är vecko- eller månadspeng ett slags bidrag du kan få av dina föräldrar. Dina föräldrar får i sin tur ett barnbidrag varje månad för varje barn de har, tills barnen är 16 år. När du blir äldre och pluggar på gymnasiet så får du (eller dina föräldrar fram till att du fyller 18 år) studiebidrag under skolterminerna. Det gäller också om du väljer att fortsätta studera på högskola, folkhögskola eller universitet. Föräldrapenning kallas bidraget som dina föräldrar fick när du var bebis, för att kunna vara hemma och passa dig under ditt första år.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Andra exempel på bidrag är sjukpenning, vård av barn (VAB), omvårdnadsbidrag, bostadsbidrag och socialbidrag. Staten betalar ut bidragen, det är skattepengar som staten fått in som används till det, men betalningarna hanteras av Försäkringskassan eller av CSN (när det gäller studiebidrag). För att få ett bidrag ska man kunna bevisa att man har rätt till det, till exempel att man av en anledning inte kan arbeta. Beviset kan vara närvaron i skolan (som skolan skickar in papper på), intyg från en läkare och så vidare. Var noga med att du får de bidrag som du har rätt till men försök aldrig överdriva din situation eller fuska dig till ett bidrag, då kan du bli återbetalningsskyldig eller dömd till böter eller fängelse.

ÖVNING 1. V ilka sätt finns för dig att få en inkomst? 2. H ur tänker du om dina inkomster i framtiden?

Pension

3. V ilka faktorer kan påverka din inkomst?

Efter att ha betalat skatt ett helt arbetsliv har du rätt till pension. Det är en ersättning från staten, den arbetsgivare du har haft (eller dig själv om du haft eget företag) och exempelvis från försäkringar och fonder. Det vanligaste är att man slutar arbeta vid en viss ålder och istället för lön får pension, men man kan också få pension efter avslutning av ett förtroendeuppdrag, som exempelvis politiker. Andra inkomster

M S *

* * *

V O

R P

K A

TÄNK PÅ ATT! Om du är borta från gymnasiet utan en giltig anledning, skolk, då kan du bli av med dina studiebidrag som betalas ut av CSN (Centrala studiestödsnämnden). Det värsta är att om din familj har andra bidrag som flerbarnstillägg och eller bostadsbidrag så kan de bli av med dessa med, allt på grund av att du skolkar.

Andra inkomster man kan ha utöver dessa är till exempel räntor på sparade pengar. Det kan också handla om utdelning om man handlar med aktier eller utdelningar från fondsparande.

* * Skatt

Alla som bor i Sverige ska betala skatt. Vi betalar skatt för att allt ska fungera i vårt samhälle, såsom gratis skola, sjukvård, äldreomsorg och fungerande bilvägar. Det finns olika typer av skatter. När vi arbetar betalar vi skatt från vår lön. Ca 30 % av lönen dras av som skatt från och med att man tjänar över en viss summa pengar per år, ca 20 000 kr, en summa som kan ändras från år till år. (Egenföretagare betalar själva in skatt till Skatteverket.) När vi handlar saker (eller köper tjänster) i Sverige betalar vi en speciell skatt som kallas för moms. Titta på ett kvitto så ser du hur många procent av en vara eller tjänst som är moms. Den betalas in till Skatteverket av företaget vi handlat av. Vi betalar även skatt på ränta, när vi säljer hus eller när vi får utdelning på aktier och på eventuell vinst

n före skatt Bruttolön = lö efter skatt Nettolön = lön ETT EXEMPEL Ett exempel: Om du tjänar 21 000 kr per månad så dras ca 7 000 kr av som skatt, du får alltså 14 000 kr som din lön. Arbetsgivaren betalar utöver detta ca 7 000 kr extra i arbetsgivaravgift (en extra skatt), det vill säga, du kostar egentligen 28 000 kr per månad för arbetsgivaren.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

243

när vi säljer tillgångar. Man kan också få betala förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt. Ju mer man tjänar och ju mer man äger, desto högre procentandel skatt får man betala. På skatteverket.se finns det tabeller som räknar ut andelen skatt, den beror också på var man bor i landet. Deklaration

Som skatteskyldig person måste du också redovisa dina intäkter i en deklaration en gång per år. Skatteverket får alla uppgifter om inkomst från dina olika arbetsgivare. De får även uppgifter från försäkringsbolag och banker. Du får en digital blankett som redan är ifylld med dina uppgifter, som ett förslag som du bara behöver kontrollera och skriva under om du inte vill göra några ändringar. Ordning och reda, löning på fredag. Den som spar hen har ... osv. osv.

K A

M S *

* *

244

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Utgifter (kostnader)

ÖVNING 1. H ar du rörliga utgifter du skulle kunna minska på?

Kan dina utgifter vara noll? Tyvärr inte. Det finns dock sätt att hålla nere utgifterna och det finns sätt att ha väldigt stora utgifter. Men återigen, dina inkomster måste motsvara dina utgifter.

2. H ar du utgifter du skulle vilja öka (om du hade råd)? 3. V ilka faktorer kan påverka dina utgifter?

Fasta utgifter

4. V ilka oväntade utgifter kan dyka upp för dig under en månad?

Man skiljer på fasta utgifter som bostadskostnad, försäkringar, el och vatten, och rörliga utgifter som är ”allt det andra”. Fasta utgifter är kostnader för saker som är svåra att vara utan och för dem finns det ofta en bestämd månadsavgift. De brukar vara svåra att snabbt förändra. Så när du (som vuxen) har fått lön eller annan inkomst så är det i första hand de fasta utgifterna du betalar. Rörliga utgifter De rörliga utgifterna kan du påverka och de kan du förändra från en månad till en annan. Till de rörliga utgifterna hör mat, resor, kläder, aktiviteter och nöjen. Mat, vissa resor (till skola och jobb) och en bas av kläder är såklart nödvändiga, men de rörliga kostnaderna ger dig ändå möjligheten att tänka till – kan du cykla till skolan eller arbetet så sparar du in på resekostnaden och du får dessutom vardagsmotion. Du kanske inte måste ha en ny jacka, du kanske lika gärna kan köpa en begagnad som är billigare. Det är dessutom snällare mot miljön.

* *

* * *

6. Skulle du ha råd att bo själv?

V O

R P

K A

M S *

5. H ur mycket kostar du hemma?

Att hantera utgifter och kostnader Faktura

Om du valt att betala i efterskott för det du har köpt kommer det en faktura, eller en räkning som det också kallas. Fakturan kan komma som ett brev på posten, via din mejl eller ligga med i förpackningen till en vara. En faktura kan också ligga på din sida hos din bank. För att få handla mot faktura ska du ha fyllt 18 år. På fakturan står vilken summa du ska betala, vilket datum den senast ska betalas och vad det är du betalar för. På fakturan står också till vilket bank- eller plusgiro som betalningen ska ske. Om det står ett OCR-nummer så ska du ange det när du betalar. Det är en kod som visar vem pengarna kommer ifrån. Står det inget OCR-nummer så behöver du skriva referensnummer, kundnummer eller ditt namn på betalningen, annars vet inte företaget vem det är som betalat.

549,00

Till bankgironr

VAR GOD GÖR INGA Referensnr

ÄNDRINGAR

MEDDELANDEN KAN Kronor

öre

549

Betalningsmottagare

INTE LÄMNAS PÅ AVIN

DEN AVLÄSES MASKIN

6 >

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

ELLT

55724959

245

#41#

Handla på kredit

ÖVNING Ta reda på vad det kostar att köpa saker på avbetalning (och kredit). Telefon: betala 350 kr per månad i 24 mån inklusive abonnemang, eller 4900 kr nu och sedan 79 kr per månad för abonnemanget.

Att handla på kredit brukar bli mycket dyrare än att betala direkt. Om du handlar på kredit så ska du alltid fråga efter den effektiva räntan. Effektiv ränta är en uträkning som visar alla kostnader tillsammans: räntan, avgifterna och avbetalningen. Företaget har skyldighet att visa den effektiva räntan tydligt, för att du ska kunna jämföra med andra ställen. Ta också reda på vad det skulle kosta att avbryta dina delbetalningar och betala av allt på en gång. Många avtal innebär att du ska delbetala under en lång tid, till exempel 36 månader. Läs alltid noga igenom ett avtal innan du skriver på. Du får endast handla på kredit när du fyllt 18 år och blivit myndig.

Sneakers: betala 1200 kr nu eller delbetala 241kr per månad i 6 månader med en administrativ avgift på 29 kr permånad, samt uppläggningsavgift på 69 kr. Resa: betala 8000 kr nu eller 750 kr per månad i 12 månader.

• Hur mycket extra kostar det att betala senare (avgift, ränta)? • Under hur lång tid kommer du att behöva betala? • Kommer du att kunna betala när det väl är dags?

Är du osäker på frågorna ovan så ska du inte välja att handla på kredit. Vänta istället med att köpa varan eller produkten tills du har pengar. För dig som är under 18 är det inte tillåtet att handla på kredit.

* *

FAKTA: KRONOFOGDEN Kronofogdens uppdrag är att hjälpa företagen som inte får in sina betalningar, samt ge råd och stöd till dig som inte har betalat. De ska se till att detta sker på ett rättssäkert sätt.

246

På räkningen eller fakturan finns ett datum som anger när skulden senast ska vara betald. Om du missar att betala i tid, för att du till exempel inte har tillräckligt med pengar, så händer det här: Påminnelse. Ofta skickar företaget en påminnelse om den obetalade fakturan, med ett nytt betaldatum. En sådan påminnelse brukar kosta, så nu har fakturan en lite högre summa än innan. Obs. att en påminnelse inte alltid kommer. Inkassokrav. Ett inkassoföretag är ett företag som jobbar med att hjälpa andra företag att få betalt. Om du har missat att betala så kan det bli ett inkassoföretag som tar över ärendet med din skuld och skickar dig ett inkassokrav. Det kostar dig extra att de nu arbetar med att få in pengarna som du är skyldig. Betalningsföreläggande. Om du inte heller betalar inkassokravet går skulden vidare till Kronofogdemyndigheten och blir ett betalningsföreläggande. Ännu en avgift läggs på din ursprungliga skuld. Löneutmätning och utmätning. Har du fortfarande inte betalat din skuld beslutar Kronofogden om utmätning. Det betyder att delar av det du tjänar eller äger ska användas för att betala din skuld. Ofta sker detta genom att pengar dras direkt från din lön, pension, sjukpenning eller annan inkomst. Här räknar Kronofogdemyndigheten ut hur mycket du behöver för att klara din försörjning, i det här beloppet ingår pengar till mat, kläder, hyra, försäkringar, telefon, el och hygienartiklar.

R P

K A

M S *

• Vad händer om du inte kan betala?

* * *

V O

Obetalade räkningar och skulder

CHECKLISTA KREDIT Ta reda på och tänk efter:

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Kronofogden kan också ta och sälja något du äger på auktion för att få in pengarna. Tänk på att alla saker som du har i ditt hem räknas som dina saker, även saker som du lånat av en kompis och har hemma hos dig kan de ta. De får dock inte ta och sälja saker du behöver för att jobba eller leva. Betalningsanmärkning. Om du får ett krav från Kronofogden och betalar direkt så slipper du få en betalningsanmärkning, en så kallad ”prick” i betalningsregistret. En sådan prick innebär att du kan få svårt att hyra bostad, låna pengar och köpa varor på kredit eftersom du inte anses kunna betala skulder. Betalningsanmärkningen finns kvar i betalningsregistret i 3 år. Budget- och skuldrådgivning

Varje kommun har en service där du som konsument kan få hjälp med frågor som rör ekonomisk rådgivning. Du kan få hjälp med hur du ska göra om du har mycket skulder och inte vet hur du ska ta dig ur det hela. De hjälper dig även med att ansöka om skuldsanering. En skuldsanerare kan också hjälpa dig med att sätta ihop en avbetalningsplan.

* *

M S *

* * *

V O

R P

K A

TÄNK PÅ! Det viktigaste att lära av detta är att inte sticka huvudet i sanden. Ta kontakt med de företag som du är skyldig pengar och berätta om din situation och se om de kan hjälpa dig. De kan exempelvis ge dig en chans att betala i olika omgångar genom en avbetalningsplan. Att kommunicera är alltid det bästa sättet att visa att du bryr dig. Det kanske till och med är så att det blivit något fel.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

247

Räkneexempel

TÄNK PÅ! Se upp när du på internet köper saker som ska betalas i efterhand. Du kanske tar semester och de skickar en pappersfaktura som du missar att betala för att du inte är hemma. Det går fort att få en betalningsanmärkning när man missar att betala sina räkningar. Detta gäller också parkeringsavgifter. Parkeringsböter går direkt till Kronofogden om du inte betalar.

TIPS! Tjänsten hallakonsument.se samordnas av Konsumentverket. Där kan du gratis få råd och hjälp i frågor som rör köp, reklamationer med mera.

1. Du börjar träna på ett gym, det kostar 445 kr per månad. 2. En månad missar du att betala och får en påminnelse med en påminnelseavgift på 60 kr. 3. 445 kr + 60 kr = 505 kr. Du betalar inte påminnelsen heller. Företaget skickar vidare din faktura till ett inkassoföretag. För det lägger de på en avgift på 180 kr på din ursprungliga faktura på 445 kr. Din skuld har nu vuxit till 445 kr + 60 kr +180 kr = 685 kr. 4. Du kan fortfarande inte betala så inkassoföretaget skickar vidare din faktura till Kronofogdemyndigheten. Ansökningsavgiften för betalningsföreläggande hos Kronofogden är 300 kr, den kostnaden läggs på din skuld och även en kostnad på 380 kr, för det extra arbetet gymet behövt göra för att få betalt. Din skuld har vuxit från 445 kr till: 445 kr + 60 kr + 180 kr + 300 kr + 380 kr = 1365 kr. Inte nog med att du får betala 1 365 kr istället för 445 kr, du har också fått en betalningsanmärkning i kreditupplysningsregistret. Dessutom kan en ränta tillkomma på den skuld du har, vilket innebär att du behöver betala ännu mer ju längre tid som går.

248

R P

K A

M S *

* *

V O

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* * *

Ha koll på dina pengar.

R P

K A

Avtal och abonnemang

V O

Ett avtal är en skriftlig eller muntlig överenskommelse mellan två parter. När du köper något i en butik, ber någon måla om, köper en resa eller skaffar ett mobilabonnemang ingår du avtal. Är du under 18 år får du inte själv ingå avtal utan din vårdnadshavare måste skriva på för att avtalet ska bli giltigt. När man tecknar ett abonnemang så ska man noga se efter vad som gäller – vad som ingår, hur mycket det kostar, hur länge man är bunden innan man får byta (utan att betala extra) samt hur mycket det kostar att använda delar som inte ingår (till exempel att lägga till mer surf). För att teckna ett abonnemang måste du ha fyllt 18 år. Du skriver på ett avtal som bevisar att du har sagt ja till villkoren. Därför är det viktigt att du vet exakt vad som står i avtalet och förstår det. Du kan också skriva avtal i andra sammanhang, till exempel när du ska börja träna på ett gym, hyra en bostad eller börja på en arbetsplats. I många fall gäller även muntliga avtal, om du till exempel säger ja till att betala för ett målerijobb. Ett skriftligt avtal är naturligtvis tryggare eftersom det är lättare att i efterhand bevisa vad som bestämdes (avtalades) för det står på ett papper.

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

249

FAKTA! Olika arbetstider

13 år Du som är över 13 år får jobba sju timmar per dag och högst 35 timmar i veckan. Din arbetsdag får inte börja före klockan sex på morgonen och du får inte jobba efter klockan åtta på kvällen. Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. 15 år Från 15 år så får du arbeta åtta timmar per dag. Du får inte arbeta före sex och inte efter elva på kvällen. Din arbetsvecka får inte heller överstiga 40 timmar. Du ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en arbetsvecka. Så länge som du går i grundskolan så har du skolplikt. Då kan du bara jobba på tider när du är ledig från skolan, exempelvis lov.

K A

M S *

* *

18 år När du fyllt 18 år och blivit myndig gäller samma regler för dig som för vuxna. Din ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan. Du får inte arbeta före klockan fem på morgonen eller efter midnatt såvida du inte har ett jobb som kräver nattjänstgöring, då gäller ett särskilt avtal. Du har rätt till 11 timmars ledighet per dygn och minst 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka. Du får dock arbeta övertid.

250

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

a 250–254 Obs! Sidorn r för dig o är bonus-sid er om arbete. m a et v ll som vi

Arbete Redan nu kan du börja fundera på hur ditt drömjobb ser ut och planera för hur du ska nå dit! Mångas dröm är att ha ett roligt jobb men också att tjäna mycket pengar. Vilka jobb är det? För andra känns det viktigt att göra nytta, till exempel för djur, miljö eller andra människor. Från att du fyllt 13 år får du ha lätta, ofarliga jobb, det vill säga arbeten utan stort ansvar som inte heller är för tunga fysiskt eller psykiskt. Från 16 år kan du ha lite mer ansvar och du får jobba längre tider, men du får fortfarande inte utföra några riskfyllda uppgifter. Från 18 år är du myndig och räknas som vuxen. Det finns också regler för hur mycket du får tjäna under ett år innan du behöver börja betala skatt. En bra början till att få en egen lön är att ha ett sommarjobb under några veckor. Läs på vad som gäller för din ålder och börja höra dig för bland familjens vänner och bekanta vad det kan finnas för jobb som skulle passa dig: trädgårdsarbete, hundpassning eller tvätta båtar? Många kommuner erbjuder särskilda sommarjobb för ungdomar mellan 16 och 18 år, till exempel att sköta parker eller att arbeta som extrapersonal på ett bibliotek. Se till att skicka in din ansökan i tid (läs om feriejobb på din kommuns hemsida). Du kommer troligtvis inte att få ditt drömjobb som första jobb men det är väldigt bra att ha provat på några olika typer av jobb, så länge som du blir schysst behandlad och har rimliga villkor såklart. Ta chansen att få arbetslivserfarenhet och att tjäna egna pengar.

* *

* * *

V O

R P

K A

Du kommer troligtvis inte att få ditt drömjobb som första jobb men det är väldigt bra att ha provat på några olika typer av jobb. Ta chansen att få arbetslivserfarenhet och att tjäna egna pengar.

När du söker ett jobb så brukar det första du gör vara att skicka in ditt CV och ett personligt brev. CV är en förkortning för ”curriculum vitae” och betyder ungefär ”beskrivning av livet”. Det är en lista i punktform över vilka utbildningar du har, vilka jobb du har haft tidigare samt andra värdefulla erfarenheter som visar på att du kan saker och att du är en pålitlig och ansvarsfull person. Till exempel kanske du har varit ungdomsledare i en idrott, varit ordförande i elevrådet, skrivit i skoltidningen, pratar flera språk eller haft prao någonstans. Det är viktigt att ditt CV är strukturerat och tydligt. Allt som står i ditt CV ska vara sant och det ska gå att kolla upp. Det kan dock vara ganska kortfattat.

CHECKLISTA CV Detta ska vara med när du skriver ditt CV: • Personuppgifter: namn, ålder, adress, telefonnummer, mejladress. • Arbetslivserfarenheter: tidigare jobb eller prao, med år och datum. • Utbildningar och kurser som du har gått/går, med år och datum. • Beskriv vad du kan: språk, it-kunskaper, idrott. • Personliga egenskaper: gillar siffror, positiv, glad, noggrann. • Övrigt: du kanske varit elevrådsordförande, med i någon förening, startat ungdomsföretag, gjort en app, programmerat, har en youtube-kanal, bloggar. • Referenser: här namnger du och ger telefonnummer till någon person som du arbetat för tidigare eller som kan beskriva dig hur du är som person.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

251

Personligt brev

CHECKLISTA PERSONLIGT BREV • Förklara varför du är lämplig för det här jobbet. • Varför vill du jobba just här?

Ofta kan ditt CV vara samma oavsett vilket jobb du söker. Men för att komplettera det så skriver du ett ”personligt brev”. Du har chansen att beskriva dig själv lite utförligare och varför det du hade med i ditt CV är bra för just det jobbet du söker. Tänk på att du antagligen är en av många som vill ha jobbet, därför är det viktigt att du verkligen försöker få arbetsgivaren att tycka att ”den här personen kommer att passa”. Ditt personliga brev ska inte vara långt och tjatigt utan kort, bra och ärligt. Kom ihåg att våga framhäva dina goda sidor, dina erfarenheter och dina färdigheter. Det vanliga är att arbetsgivaren väljer ut några personer som den tror kan passa för jobbet, från alla de CV och personliga brev som man fått in. De personerna får komma till varsin intervju där arbetsgivaren ställer frågor. Det är inget förhör, arbetsgivaren vill få en känsla för om du är rätt person för den här arbetsplatsen och även att du kommer att trivas. Det är dock viktigt att du är hel och ren, kommer i tid och att du vågar prata om dig själv.

• Vad har du för något att tillföra?

CHECKLISTA ANSTÄLLNINGSAVTAL I anställningsavtalet ska följande stå: • din arbetsgivares namn och ditt namn • företagets organisationsnummer och adress • vad du ska göra/dina arbetsuppgifter • din lön • om du har några avdrag för boende och mat som exempelvis lunch • hur lång uppsägningstid som du har

* *

• dina arbetstider.

R P

V O

Några frågor som arbetsgivaren kanske ställer:

K A

M S *

• din anställningsform: timanställd, tillsvidareanställd, eller du kanske bara behövs om solen skiner (glasskiosk, uteservering)

* * *

• Berätta lite om dig själv. • Berätta vad du vet om företaget. • Vilka styrkor har du? • Vilka är dina svagheter?

Du kan också själv passa på att ställa frågor, så att du vet att du verkligen vill ha jobbet.

• Beskriv hur en vanlig arbetsdag ser ut för mig. • Vilka förmågor och kunskaper värderar ni högst hos mig? • Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för mig? • Hur ser framtiden ut för det här företaget? Anställningsavtal

När du får ett jobb kan det vara bra att ha koll på vissa saker så att du inte blir lurad. Det finns ingen lag på hur mycket lön du ska få, däremot finns det så kallade kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund där man kommit överens om olika grundsummor som gäller, beroende på vad du ska arbeta med och hur gammal du är. Arbetsgivare måste inte ha kollektivavtal, kolla upp vad som gäller där du vill arbeta. När du får ditt arbete ska du se till att få ett skriftligt anställningsavtal som både du och din arbetsgivare skrivit på. 252

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

* *

V O

R P

K A

M S *

Semesterersättning

* * *

Semesterersättning är minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt. Det spelar ingen roll om du jobbat en dag eller en hel sommar, du har alltid rätt till semesterersättning. Vid kortare anställningar kan arbetsgivaren betala ut ersättningen varje månad. Annars ska semesterersättningen betalas ut senast en månad efter det att anställningen upphört. OB-tillägg

OB-tillägg är den ersättning du får om du jobbar övertid eller på en obekväm arbetstid som på kvällar och helger.

När du får ditt arbete ska du se till att få ett skriftligt anställningsavtal som både du och din arbetsgivare skrivit på.

ÖVNING Har du ett drömjobb? Ta reda på vad som krävs för att ta sig dit i form av behörighet utbildning och erfarenhet.

Provision

Vissa jobb har en lön i två delar. En grundlön och en provisionslön. Provision innebär att du bara får den delen om du lyckas uppnå ett speciellt mål som arbetsgivaren har satt, till exempel att sälja ett visst antal produkter den månaden. Om du inte lyckas så får du endast grundlönen. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

253

Jobba svart

DISKUTERA! • Hur skulle man kunna se till att fler kan få jobb, tänker du? • Hur tänker du för din egen del, gällande att få jobb i framtiden?

Att jobba svart innebär att den du jobbar hos vill smita från skatt och arbetsgivaravgifter. Det är olagligt, både för den som tar jobbet och för arbetsgivaren. Om man jobbar svart får man ofta lönen kontant eller via swish, och det syns inte i någon bokföring, det är olagligt. Om du blir sjuk får du heller ingen ersättning och du kan helt plötsligt bli av med ditt jobb, eller inte få betalt alls, du har helt enkelt inga rättigheter om du arbetar svart. Det finns vissa undantag som exempelvis enklare barnvaktsjobb. Familjer får anlita en barnvakt upp till en årlig kostnad av 1000 kr utan att behöva redovisa det. Man kan också få plocka exempelvis bär upp till en viss summa utan att betala skatt. Är man ungdom kan man tjäna upp till ca 19 000 kr per år utan att behöva betala skatt.

• Vilka yrken tror du kommer att försvinna i framtiden? • Vilka nya yrken ser du framför dig som inte finns idag?

Det var relativt nyligen som youtuber blev ett jobb. Vad blir nästa nya yrke?

* *

254

V O

Arbetsgivaravgift

Arbetsgivaren betalar lite drygt 30 % ovanpå din lön till sociala avgifter, till exempel sjukförsäkring. De pengarna ser du inte men det är viktigt att de betalas.

R P

K A

M S *

* * *

Arbetslöshet

Ibland hör du kanske att arbetslösheten i Sverige ökar eller minskar. Det handlar om att människor som vill och kan jobba ändå inte gör det eftersom det saknas jobb som passar dem, i området där de bor. Fler och fler jobb utförs av maskiner och datorer, en del företag flyttar sina verksamheter utomlands eftersom det kostar mindre att ha dem där. Det kan finnas flera anledningar till att en person blir av med sitt jobb eller har jättesvårt att ens få ett första jobb. Framtidens yrken

Man brukar ibland tipsa unga människor om att tänka på vilka yrken som kommer att behöva många människor i framtiden och vilka som inte gör det. Till exempel inom sjukvård eller pedagogiska yrken kommer det alltid att finnas behov. Att programmera och arbeta inom it är kanske också ett framtidsyrke. Poliser och brandmän behövs även i framtiden. Men hur är det med butikspersonal? Kommer allt fler att handla online? Och vilka jobb kommer att finnas som vi inte ens känner till idag? Det var relativt nyligen som youtuber blev ett jobb.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Konsumentinformation och reklam Om skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Om reklam i olika former, även dolda reklambudskap. Många människor tycker inte att de påverkas av reklam. Men om ingen påverkades så skulle det ju inte löna sig för företag att göra reklam. Hur hänger det här ihop? När du ser ett reklambudskap betyder det så klart inte alltid att du direkt springer och köper en viss vara eller tjänst. Men när du sett den tio till tjugo gånger, då kan något hända, du kan bli påverkad fast du inte tycker att du blir det. Nästa gång du ska välja en hårprodukt kanske du känner igen ett speciellt märke och väljer det märket. Du har, mer eller mindre medvetet, fått en positivare känsla för just det märket – reklamen har fungerat.

* *

M S *

* * *

V O

R P

K A

FAKTA: MARKNADSFÖRING Marknadsföring är de aktiviteter ett företag ägnar sig åt för att fånga möjliga kunders intresse och uppmärksamhet. Det rör saker som att skapa erbjudanden, mervärde och kundvärde kring varan eller tjänsten och att positionera sig på marknaden (att tala om varför just denna vara eller tjänst, av alla ute på marknaden, är den du bör välja). Idag handlar det också mycket om att bygga och behålla en relation med kunderna, så att de stannar kvar.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

255

Skillnaden mellan reklam, information och nyheter

DISKUTERA! • Vilken typ av reklam exponeras du för främst? (Utomhusreklam, reklam i sociala medier, tevereklam eller annat?)

Reklam

• Vilken typ av reklam kommer du ihåg? Varför tror du att du kommer ihåg just den här reklamen?

Om ett företag vill att du ska köpa en vara (en sak) eller tjänst (något någon gör åt dig,som att klippa håret eller laga en moped) så använder de sig ofta av reklambudskap för att du ska välja just deras vara eller tjänst. De försöker på olika sätt påverka ditt val. Företaget betalar ofta någon för att skapa reklamen, till exempel en reklambyrå. De betalar också för kanalen de använder för sin reklam, t. ex. för några sekunder i radio eller för att få ha en bild på Instagram. Att göra reklam lönar sig för det mesta och väldigt många företag använder sig därför av det. Det handlar om att du ska känna igen en speciell vara när du ska välja bland alla tusentals gympadojor och frukostflingor.

• Vad tycker du är ”bra” reklam och vad är ”dålig” reklam? Har du några exempel? Försök förklara vad du menar med bra och dålig också. • Har du stött på reklam förtäckt till information? När och var? Vad handlade det om? • Hur påverkas du av reklam på webben tror du?

K A

M S *

* *

256

V O

R P

Information

* * *

Information är när någon avsändare vill ge dig fakta och mer kunskap om något, utan att det ska leda till köp. Det kan handla om saker du har nytta av att få veta, som när bussen går, eller en affisch som berättar om när nästa möte är på kommunfullmäktige, eller Livsmedelsverket som vill informera om vilken typ av näring viss mat innehåller. Information ska man inte behöva betala för. När det gäller information ska man vara säker på att avsändaren är neutral och alltså inte vill öka sin försäljning eller sin popularitet. Om en ”information” säger att ”forskning visar att det är nyttigt att äta mycket bröd” men budskapet kommer från en mjöltillverkare (som gjort sin egen forskning) så är det snarare reklam. Nyhet En nyhet berättar om något aktuellt som har hänt vid en speciell tidpunkt på någon plats. Som att på måndagskvällen vid sjutiden inträffade en bilolycka någonstans. Det är en typisk nyhet. Nyheter kan senare kopplas ihop med information om hur man exempelvis kan hjälpa till på bästa sätt vid en stor bilolycka. Då får du information som kan vara till nytta för dig om du skulle hamna i en sådan situation.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Gråzoner

Nyheter ska helst vara beskrivande och sakliga, ungefär som information, de som skriver nyheter ska hålla sig till fakta. Men en del nyhetsförmedlare kan ha en dold agenda, de kanske vill att du ska känna på ett speciellt sätt efter att du läst en nyhet. Många tidningar är politiska, de har samma typ av värderingar och önskemål som ett visst politiskt parti. Då kan de vinkla en nyhet genom att exempelvis välja att inte skriva om viss information eller fakta som de känner till, som de inte vill att du ska få veta. För att du ska tycka som de.

FAKTA: KÄLLKRITIK Var alltid källkritisk och ställ frågorna: • Vad? Verkar det rimligt? • När? När skrevs det? Är det aktuellt? • Vem? Vem skrev? Myndighet, företag eller privatperson? • Varför? Vad är syftet? Att informera, sälja? • Hur? Verkar det seriöst, finns det källor?

* * *

Produktplacering

För över 100 år sedan delade det stora amerikanska varuhuset Macy’s ut långa, vita handskar till en massa kvinnor och lät dem åka omkring i New Yorks tunnelbana med handskarna på sig. Tanken var så klart att andra kvinnor skulle se hur populära dessa handskar var och få dem att vilja köpa ett eget par. Produktplacering kallar vi det idag och det förekommer i nästan alla filmer och teveserier, i spel samt bland artister, idrottsstjärnor och influencers. James Bond bär en speciell klocka eller kör ett visst bilmärke, då vill vi också ha det märket. En känd person som du ser upp till bär ett visst klädmärke eller använder ett särskilt schampo eller hänger på ett visst ställe – du blir influerad och vill ha och göra likadant (trots att du egentligen vet att personen får betalt för att göra det hen gör). Det handlar om identifikation. Dold reklam eller smygreklam är alltså reklam som man kanske inte uppfattar som reklam, utan som något som finns där av en slump.

* *

R P

K A

M S *

V O

En normal person utsätts för mellan 5000 och 20 0000 exponeringar per dag, så många av dem är dolda.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

257

* *

• Vad skriver dessa influensers om (mode, sport, spel, etc.)?

• Hur skiljer sig killarnas listor från tjejernas? Finns det några influensers som båda grupper följer? • Hur tjänar dessa influensers pengar? Vad gör de reklam för?

DISKUTERA! • Hur mycket tid tillbringar du på sociala medier varje dag? • Hur tror du att du påverkas? • Vilka positiva saker med sociala medier kan du se? Vilka negativa saker?

258

V O

R P

K A

M S *

ÖVNING • Vilka influensers följer ni i klassen? Hur stora konton har de? Gör en topplista.

* * *

Influencing

”Influencing” handlar helt enkelt om ”medveten social påverkan”. Företag vill påverka dig så att du ska köpa deras varor eller tjänster och de gör det genom att använda kändisar och stjärnor som vi ser upp till och vill vara som, eller andra influencers som byggt upp ett eget varumärke via sociala kanaler med många följare. En bidragande orsak till att influencing fungerar är att beteenden "smittar" och att influencers målar upp en drömvärld som många vill leva i. Påverkan

Såväl ute i butiker som ute på nätet utsätts du för påverkan. Butiken vill så klart att du ska köpa så mycket som möjligt när du är där, eller inne på deras webbsida. I en livsmedelsbutik är de varor som flest människor köper placerade långt in i butiken. Man vill på så vis få så många som möjligt att gå igenom hela butiken, för att de ska hinna se så många andra varor som möjligt och bli sugna på att köpa mer än de kanske tänkt. Godis placeras ofta vid kassorna så att du ska bli sugen medan du väntar på att få betala eller bara få en sista impuls att slänga med det också i din varukorg.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Handlar du på nätet så kan du inte bli ”lurad” att gå långt in i butiken. Däremot möts du ofta av tips om andra varor beroende på vad du redan lagt i din ”korg”.

ÖVNING Leta efter dold reklam på nätet och analysera den.

Digitala fotspår

Digitala fotspår är de spår du lämnar efter dig när du är ute på nätet och när du använder sociala medier på din mobil, dator eller surfplatta. Det är därför du plötsligt får erbjudanden om resor på din mejl när du varit inne och sökt resor på nätet. Eller när ditt Instagramkonto plötsligt översvämmas av annonser för skor när du surfat på nya gympaskor. Dessa fotspår försvinner inte av sig själva, de lagras. Spelreklam

Spelreklam ska vara måttfull och inte vända sig till barn och unga. Trots det så utsätts unga för spelreklam. Spelbolagen satsar miljarder på reklam varje år, för att det funkar. Reklamen kan ge impulser som får dig att vilja testa nya spel och det kan leda till att du spelar mer än du hade tänkt dig. Många spel kan ge problem och göra dig beroende. Det är framförallt lättillgängliga och snabba spel som spelautomater, kasinospel och internetspel som kan göra det.

M S *

* *

• Vilken metod har de valt (att använda en kändis, produktplacering, etc.)? • Vilken är den tänkta målgruppen? Är det ungdomar, kvinnor, män? • Vad tror du företaget vill uppnå med sin reklam?

* * *

• Hur ”dold” tycker du att reklamen är? • Försök lista alla reklambudskap du möter under en dag, jämför med dina klasskompisar. Hur många exponeringar handlar det om?

V O

R P

K A

• Vilken vara eller tjänst är det som marknadsförs?

Behöver du hjälp kring spelberoende?

beroendecentrum.se och stodlinjen.se

»Spelbolagen satsar miljarder på reklam varje år, för att den funkar.«

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

259

M S *

* *

DISKUTERA!

• Vilken film såg du senast? Fanns det dold reklam där?

• Har du blivit utsatt för reklam som du tycker är ”otillbörlig” (opassande, olämplig, oanständig) eller rent av kränkande eller diskriminerande?

• Gå in på reklamombudsmannen.org och titta på ”Beslut” för att se exempel på reklam där företag fällts. Diskutera kring varför.

260

V O

R P

K A

* * *

Sveriges marknadsföringslag

I Sveriges marknadsföringslag 9§ står det till exempel att: ”All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Reklamen ska också ha en tydlig avsändare. Om reklamen inte uppfyller dessa krav är den otillbörlig (opassande, olämplig, oanständig). Med andra ord får inte reklam vara dold för mottagaren.” Det är också förbjudet att göra tevereklam som riktar sig till barn under tolv år. Detta förbud gäller inte reklam på internet. I Sverige finns något som heter Konsumentombudsmannen, KO. KO bevakar marknaden och skyddar oss konsumenter mot företag som bryter mot marknadsföringslagen. Lagen är till för att vi ska slippa reklam som är vilseledande, aggressiv och otillbörlig. Men allt täcks inte in av marknadsföringslagen, då finns Reklamombudsmannen, RO. Om du ser någon reklam som du upplever som kränkande, stötande eller diskriminerande så kan du anmäla detta till RO.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Rättigheter & skyldigheter Om konsumenters rättigheter och skyldigheter. Om garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och köp på internet. Konsumtion betyder att köpa och använda varor och tjänster. En konsument är någon som förbrukar varor och tjänster, alltså en kund. Har du köpt något idag? Har du använt något idag som du köpt tidigare, eller som någon annan köpt åt dig? Du och alla människor runt omkring dig är konsumenter. För att du ska kunna vara en aktiv, säker och medveten konsument så är det bra om du känner till vilka lagar och regler som gäller.

Konsumenträtt

V O

R P

K A

Köp från företag

* * *

Det finns lagar som är till för att du som konsument ska slippa bli lurad. Om till exempel en vara har väldigt dålig kvalitet och går sönder så har du rätt att lämna tillbaka den och få den utbytt eller lagad, eller få pengarna tillbaka. Naturligtvis behöver du kunna förklara att du inte själv haft sönder varan eller använt den till annat än vad den är avsedd för. Samma sak gäller för tjänster. Om du lämnar in din cykel till en verkstad för reparation så ska reparationen vara rätt gjord annars måste verkstaden utan extra kostnad rätta till misstaget. Som konsument har du också skyldigheter – regler att följa och ansvar att ta. Du får till exempel inte köpa varor som du misstänker kan vara stulna. Som ung får du inte alls köpa vissa varor och tjänster. Och om du är missnöjd och vill lämna tillbaka något så behöver du ha ett kvitto som visar var du har handlat och vad varan kostade. Företag måste minst följa de lagar som finns, de får inte ha sämre villkor än lagen kräver. Dock kan de välja att erbjuda bättre villkor för dig, för att du ska välja att handla av dem. Det finns till exempel ingen lag som säger att du

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

261

FAKTA! Lagar att ha koll på: • Konsumentköplagen • Konsumenttjänstlagen • Köplagen • Avtalslagen • Distanshandelslagen • E-handelslagen Läs mer om dem på nätet!

M S *

* *

262

V O

R P

K A

* * *

har rätt att ångra ditt köp (lämna tillbaka en oanvänd vara som det inte är något fel på) men många företag erbjuder ändå så kallat ”öppet köp” i 14 dagar eller mer. Ett företag kan aldrig ge dig exempelvis bara ett år att klaga på en vara som gått sönder, då det är tre års reklamationsrätt enligt konsumentköplagen. Däremot skulle företaget kunna ge dig fem års reklamationsrätt eftersom det är ett bättre villkor än vad som står i konsumentköplagen. Konsumentköplagen

Om du handlar som vanligt i en butik så gäller konsumentköplagen. Den reglerar alla köp mellan ett företag och en privatperson. Den skyddar dig som privatperson för att du anses vara den svagare parten i ert avtal. Så fort du köper något så ingår du ett avtal med butiken. Du har betalat en summa för något som du vill ha och du förväntar dig att det du köpt ska leva upp till dina förväntningar. Exempel: du har köpt en tröja och du förväntar dig att denna ska tåla att tvättas enligt anvisningarna på tvättlappen. Lever tröjan inte upp till den standarden har företaget inte levererat. Då har du möjlighet att reklamera tröjan. Kvittot är ditt bevis på när du köpte tröjan, var och till vilket pris. I Sverige gäller tre års reklamationsrätt, har du handlat i övriga EU gäller två års reklamationsrätt.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Sexmånadersregeln

CHECKLISTA REKLAMATION Om du upptäcker fel gör så här:

Det finns en regel som kallas för sexmånadersregeln som betyder att om du reklamerar inom sex månader så är det den som sålt tröjan till dig som måste bevisa att du använt tröjan på fel sätt och fått den att gå sönder, därefter flyttas ansvaret över till dig.

• Hör av dig till säljaren så fort som möjligt. • Hör helst av dig skriftligen, och spara en kopia på ditt klagomål.

Konsumenttjänstlagen

Då ett företag utför en tjänst, ett arbete, åt dig så gäller konsumenttjänstlagen. Lagen är tvingande till din fördel vilket betyder att ett företag aldrig får avtala bort att lagen ska gälla. Företag får aldrig ge dig sämre villkor än de som finns i lagen. Lagen gäller till exempel när du ska reparera lösa saker såsom cykel eller mobil. Tjänsten anses felaktig om den inte utförts fackmannamässigt, alltså om de som genomfört tjänsten inte haft kunskapen hur de ska genomföra den. Be alltid om att få veta priset i förväg.

Garanti

K A

Garanti betyder att den som säljer en vara eller tjänst ansvarar för att det du köpt fungerar och håller den kvalitet som utlovats. Det är upp till företagen själva att erbjuda garanti. Du har rätt att få veta vad garantin innebär. Även om en vara inte har garanti har du rätt att klaga på fel och brister på en vara eller tjänst. (I upp till tre år enligt konsumentköplagen.)

M S *

* * Bytesrätt

• För hjälp kan du vända dig till klagoguiden på konsumentverket.se

* * *

TÄNK PÅ Om fler väljer att reklamera dåligt producerade varor tvingas producenterna att göra bättre varor. Reklamera istället för att slänga!

V O

R P

Frivillig service från butiker

• Säljaren ska alltid få möjlighet att laga varan som är trasig.

DISKUTERA! Har du köpt något du inte var nöjd med? Vad gjorde du då?

Att ha bytesrätt betyder att butiken ger dig rätt att byta det du köpt mot något annat i samma kedja eller butik. Men observera att det inte finns någon lag på att du automatiskt har bytesrätt. Det måste stå på kvittot, och där står även hur många dagar du har på dig. Du får inte ha använt saken, utan den ska lämnas tillbaka i samma skick som den var när du köpte den. Ta med oanvänd vara och kvitto. Öppet köp

När du har öppet köp innebär det att du får lämna tillbaka varan och får pengarna tillbaka. För att det ska gälla måste det stå på kvittot. Här gäller det att lapparna sitter kvar om det är kläder och att du har behållit skokartongen om du köpt skor. Du får inte ha använt det du lämnar tillbaka. Ta med oanvänd vara och kvitto. HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

263

ARN

ÖVNING Gå in på ARN:s hemsida och läs om några av deras fall. Hur hade du löst tvisterna?

Har du gjort ett köp online innan du fyllt 18 så är det ogiltigt – om inte en förälder eller annan myndig person gjort köpet åt dig förstås.

Allmänna reklamationsnämnden är en myndighet som prövar olika typer av konsumenttvister. Anmälan görs av dig som konsument och ARN ger en rekommendation om hur tvisten bör lösas. De flesta företag väljer att följa dessa rekommendationer. Det kostar ingenting att göra en anmälan till ARN. Vanliga fall som ARN tar sig an är: • fel eller skada på en vara • missnöjda kunder hos exempelvis frisörer • garantiärenden • oskälig prissättning, felaktig prissättning • öppet köp och bytesrätt.

När du handlar via internet så ingår du ett avtal. För att få ingå avtal måste du ha fyllt 18 år. Har du gjort ett köp online innan du fyllt 18 så är det ogiltigt – om inte en förälder eller annan myndig person gjort köpet åt dig förstås.

K A

M S *

V O

R P

e-handelslagen

* *

* * *

Köp på internet – från ett företag

Denna lag skyddar dig när du handlar produkter via nätet. Lagen ställer krav på säljaren och säger bland annat att: • namn, e-post och adressuppgifter måste finnas på sidan där du handlar, och även organisationsnummer (företagets identifikation) • om ett pris anges ska det vara klart och tydligt. Om skatter eller andra avgifter, såsom frakt, tillkommer ska det stå angivet att du utan dröjsmål ska få en bekräftelse på ditt köp. Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler

När du handlar via postorder, teveshop, gatuförsäljare, ”homepartys”, telefonförsäljare eller internet så handlar du på distans. Lagen om distansavtal gäller även om det är du själv som kontaktat säljaren. Om ett företag kontaktar dig via telefon i syfte att ingå ett avtal, om t.ex. köp av ny mobil eller byte av abonnemang, krävs det att avtalet undertecknas skriftligen av dig, då gäller inte muntliga avtal. Du blir betalningsskyldig för varan endast om du gjort en skriftlig bekräftelse. Prisjämförelse

Det finns sidor på nätet som jämför priser på varor och visar var de säljs billigast för tillfället, du kanske t.ex. hittar varan du är på jakt efter på rea hos en viss online-butik. 264

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Tänk på att det som verkar billigast inte alltid är det bästa, frakt och andra kostnader kan tillkomma, och i värsta fall kan du bli lurad och aldrig får din vara. Handla bara på sidor som känns seriösa, som t.ex. har ett svenskt telefonnummer man kan ringa och en webbtext som inte känns slarvigt översatt eller på annat sätt konstig.

V O

R P

K A

Ångerrätt

* * *

Du har rätt att ångra ett onlineköp och få pengarna tillbaka eftersom du bara sett varan på bild och den kanske inte alls är som du trodde i verkligheten. Dock kan du själv behöva betala för frakten tillbaka till företaget. Det innebär att du kommer att betala för något du inte ens ville ha. Varor som är svåra att bedöma utifrån bara en bild kan vara bättre att köpa i en butik, där du verkligen kan se, känna, prova och ställa frågor om produkten. Du har kanske hört om någon som beställt en fantastisk balklänning som visade sig vara en trasslig, felsydd sak i en helt annan nyans än vad det verkade på bilden. Observera att ångerrätten gäller för köp inom EU. Ångerfristen, alltså tiden du har på dig att ångra dig, gäller 14 dagar från det att du fått saken som du köpt. Om du har köpt en tjänst så gäller ångerrätten direkt då du ingick avtalet. Den gäller inte om du köper exempelvis en resa, underkläder, livsmedel, konsertbiljetter eller en specialtillverkad produkt. När du köper något via nätet, kolla alltid upp vart du ska vända dig om du vill använda dig av ångerrätten. Står det inte något om det så är det något lurt. Adressuppgifter och telefonnummer ska alltid finnas på säljarens hemsida så du vet hur du ska kunna höra av dig.

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

265

* * *

Tänk på att välja det mest miljövänliga fraktalternativet även om det innebär att du måste vänta en dag extra.

M S *

* *

R P

K A Frakt

V O

Ibland erbjuder företag fri frakt för dig som konsument. Kom dock ihåg att någon behöver betala för frakten (företaget köper ju frakten av en fraktfirma eller postföretag) och om företaget ”bjuder” dig på den så kanske det innebär att de istället tar mer betalt för sina varor. När du jämför priser så ska du räkna in fraktkostnaden, och tänk på att välja det mest miljövänliga fraktalternativet även om det innebär att du måste vänta en dag extra. Tullavgift

På nätet är det lätt att klicka hem något från ett land utanför EU – det kanske är billigare eller så är det en vara som bara finns just där och som du väldigt gärna vill ha. Men innan du gör det så ska du vara medveten om att du kan behöva betala tull för varan när den passerar EU:s eller Sveriges gräns. Dessutom kan fraktkostnaden vara hög. Betallösningar

Även betalsidan ska vara säker. Det finns flera olika betaltjänster som är säkra, kolla gärna upp den betallösning som din onlinebutik använder innan du skriver in ditt kortnummer. 266

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Specialpris – bara för dig, kompis!

* *

M S *

V O

R P

K A

När du handlar från en privatperson

* * *

Det är andra regler som gäller om du köper något från en privatperson, det vill säga någon som inte säljer via ett före tag utan säljer själv. Sådant som du handlar av en kompis, på en loppis eller på någon begagnatmarknad, till exempel Blocket eller Facebook Marketplace. När du handlar från en privatperson har du undersökningsplikt. Med det menas att du själv måste undersöka det du ska köpa och bedöma om priset du ska betala är rimligt. Säg att du vill köpa en begagnad cykel av en person. Då måste du själv kolla igenom och testa cykeln. Har cykeln fler fel än du hade räknat med så kan du tacka nej till att köpa den, eller be säljaren sänka priset. Du kan inte reklamera cykeln i efterhand om ni inte särskilt har kommit överens om att det ska gälla. Om säljaren säljer stöldgods kan faktiskt även du som köpare riskera att få betala böter och i värsta fall bli dömd till fängelse. Reglerna regleras i köplagen och kallas för att man handlar i ”god tro”.

CHECKLISTA FÖR ATT KÖPA OCH SÄLJA BEGAGNAT • När du vill sälja något är det bra att ha originalkvittot kvar som visar att du köpt varan och inte stulit den. Detta gäller särskilt för dyra saker som till exempel moped eller dator. • Visa gärna legitimation när du köper eller säljer något – då känner sig både säljaren och köparen mer trygga. • Om den som säljer vill vara anonym, har väldigt bråttom och/eller vill ses t.ex. i en park så ska du fundera en gång extra och kanske avstå. • Betala aldrig i förskott för något.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

267

KOLLA VAD DU KAN OM

Privatekonomi & konsumtion

* * *

Att bli vuxen innebär mycket frihet men också mycket ansvar. Att tänka på sina pengar, sina inkomster och utgifter, och att lära sig planera och hushålla med de pengar som kommer in är väldigt viktigt. För det kan bli en tung belastning som följer med en länge om man inte gör det. Det är också värdefullt att känna till vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument, och viktigt att fundera över sitt eget konsumtionsbeteende och vilka följder dina val som konsument kan få.

R P

K A

VET DU NU …

V O

n vad det innebär att göra en enkel budget och hålla reda på inkomster och utgifter (att föra kassabok)? n vad det innebär att låna pengar, av banker, kreditinstitut av olika slag och privat? n vilka olika typer av intäkter och utgifter man kan ha? n vad det innebär att köpa saker på faktura eller kredit? n vad som kan hända om man inte betalar sina räkningar? n vilka olika typer av skatter det finns och varför man deklarerar? n vad det innebär att ingå ett avtal med någon eller att teckna ett abonnemang? n vilka olika typer av marknadsföringsmetoder som finns och hur du kan påverkas av dem? n vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument? n vilka lagar och regler som finns på din sida som konsument?

M S *

* *

268

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

Tack …

… Tina för att du frågade om jag ville göra detta projekt med dig! … Barbro Haegerström för att du är en riktig ”mensch” och att du har orkat med mig och alla mina ”jobbigheter” och för att du är klokare än en bok. … Ann-Charlotte Stafås Ekeblad för att du finns och bara kan en massa bra grejor som du alltid vill dela med dig av. … till alla mina elever som gör att jag vill gå till jobbet varje dag och göra skillnad.

Josse

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Tack! Jag har nog aldrig lusläst recept så mycket som i denna bok, allt för att undvika missförstånd och elever som ser ut som "fågelholkar". Benny Bula, min bästa arbetshäst som jag arbetat med i 10 år, och som har ett tålamod av stål när fru Nordström får för sig ett och annat :-) Du är värd den bästa halmen efter denna resa. Josse har lärt mig massor om hemoch konsumentkunskap, och att man faktiskt kan glömma att hälla av vattnet i potatisen innan man vispar mos :-) Och Bonnierförlagen som jag arbetat med i så många år … gillar er, det vet ni redan! Och det bästa av allt, jag älskar att lära mig saker precis som ni!

K A

M S *

* *

270

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

Tina

* * *

* *

M S *

V O

R P

K A

* * *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

271

K A

M S *

* *

272

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

M S *

* *

R P

K A

* * *

V O

Bakom denna QR-kod hittar du register för innehållet i boken och recepten.

Recept

Bakom denna QR-kod finns bokens alla recept att skriva ut separat, för enkel användning i köket.

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

273

Mitt recept: IN G R EDIEN S E R :

GÖ R SÅ HÄ R :

K A

M S *

* *

274

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

Mitt recept: I N G R EDIENS E R :

GÖ R SÅ HÄ R :

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Mitt recept: IN G R EDIEN S E R :

GÖ R SÅ HÄ R :

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Mitt recept: I N G R EDIEN S E R :

GÖ R SÅ HÄ R :

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

Referenslista och källförteckning Johansson, Ulla. 2016. Näring och hälsa. Studentlitteratur AB, Lund. Granqvist, Carl Jan, Thurfjell, Karsten, Wallensten, Hans. 2016. Det svenska måltidsundret. Måltidsakademins förlag, Grythyttan. Swahn Jan-Öjvind, Swahn. 2009. Matens historia från A-Ö. Ordalaget bokförlag. Garpendal, Margareta och Sors Widell, Lena. 2012. Våra livsmedel från jord till bord, en bok i råvarukunskap. Liber. Svensson, Paul. 2020. Grönsaker A–Ö. Bokförlaget Bonnier fakta. Dahlgren, Mathias. 2016 Hemkunskap. Bokförlaget Bonnier fakta. Menzel, Peter, D’Aluisio, Faith. 2005. Hungry planet What the world eats. Material World Books. Ekstedt, Niklas, Ennart, Henrik. 2015. Den blå maten. Ordfront. 2008. Hela Sveriges Husman. ICA. Gidgård, Anna, Wallin, Tony. 2010. Sveriges nya landskapsrätter. ICA. Jakobsson, Oskar. 1982. Svenska landskapsrätter. Generalstabens litografiska anstalt. Svenska kocklandslaget i samarbete med Wretman, Tore. 1998. Det svenska matåret. Bokförlaget bra böcker. Nilsson, Mats-Eric. 2017. Måltidens magi. Ordfront. Jidenholm, Mikael. 2016. Grön Magi. Massolit Förlagssgrupp. 2005. Sju sorters kakor. Ica Bokförlag. Sörberg, Johan. 2003. Riddarbageriets söta. TV4 AB. Coop provkök. 2009. Vår kokbok. Bokförlaget Prisma. Ekstedt, Niklas, Ennart, Henrik. 2018. Happy Food. Bookmark förlag. Bengmark, Stig. 2018. Välj hälsa. Volante. Myllämäki, Tommy. 2015. Fisk & skaldjur. Natur & Kultur, Stockholm. Myllämäki, Tommy. 2016. Kött/vilt/fågel. Natur & Kultur, Stockholm. Myllämäki, Tommy. 2018. Soppa, potage & buljong. Natur & Kultur, Stockholm. Myllämäki, Tommy. 2015. Såser. Natur & Kultur. Stockholm. Hansen, Anders. 2018. Hjärnstark. Månpocket. Grobgeld, Lennart, Norin, Anders. 2013. Konsumenträtt. Norstedt juridik. Ribbing, Magdalena. 2000. Stora etikettboken. Bokförlaget DN. Petersens, Axel af. 2017. Vardagsjuridik. B. Wahlströms Bokförlag Sundqvist, Inga-Britta. 2018. Den gröna hemkunskapen. Norstedts. Sverdrup-Thygesson, Anne. 2019. Insekternas planet. Volante. Jonsson, Lena, Nylander, Annica, Nydahl, Magdalena, 2016, Livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur. Chatterjee, Dr Rangan. 2018. Hälsobalansen. Norstedts. Benedict, Christian, Tunberger, Minna. 2018. Sömn, sömn, sömn. Bonnier Fakta. Nordström, Tina. 2017. Tinas kök. Bonnier fakta. Nordström, Tina. 2013. Hur du enkelt lagar min allra godaste mat. Bonnier fakta. Nordström, Tina. 2015. Tinas sommar. Bonnier fakta Nordström, Tina. 2014. Tinas helg. Bonnier fakta Söderberg, Maja. 2008. Majas klimatmat. Forma Publishing Group Dahlgren, Mathias. 2018. Rutabaga. Bonnier fakta Hegg, Per-Olof, Nilsson, Rikard. 2009. Tekniske kocken 2. Jure Förlag.

K A

M S *

* *

278

R P

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

V O

* * *

www.msc.org www.asc.org www.wwf.se www.naturskyddsforeningen.se www.svensktkott.se www.kronofogden.se www.krav.se www.svanen.se www.fairtrade.se www.sjomatsframjandet.se www.lrf.se www.globalamalen.se www.stockholmresilience.org www.energimarknadsbyran.se www.konsumenteuropa.se www.forummiljosmart.se www.csn.se

www.1177.se www.celiaki.se www.astmaoallergiforbundet.se www.diabetes.se www.allergier.se www.slv.se www.livsmedelssverige.se www.arla.se www.svenskaagg.se www.svenskpotatis.se www.bondeniskolan.se www.nrm.se www.konsumentverket.se www.konsumenternas.se www.ica.se www.coop.se www.krav.se

* * *

V O

R P

K A

Bildförteckning

www.skatteverket.se www.jordbruksverket.se www.informationsverige.se www.svensktsigill.se www.europal.europa.eu www.bup.se www.bris.se www.snorkel.se www.umo.se www.beroendecentrum.se www.stodlinjen.se www.internetstiftelsen.se www.ro.se www.reklamombudsmannen.se www.svensktnaringsliv.se www.arn.se

omslagsfoto: Johan Kalén. illustrationer: Fredrik Brännström sid. 12–13, 14, 17, 23, 26, 31, 36, 44–45, 49, 55, 56–57, 71, 74–75, 82. Magda Korotynska sid. 63. receptfoto: Johan Kalén sid. 16, 21, 22, 24, 25, 176–235. Lennart Weibull sid. 212. övriga foton: Johan Kalén sid. 4–5, 98, 159, 175, 207, 271. Stefan Tell sid. 98, 99, 137, 269. Lennart Weibull sid. 154–155, 157, 164, 168, 216. Lars Höglund/VLT:s arkiv sid. 58. Lennart Nilsson/TT sid 58. Getty Images sid 30 Westend61, 32 David Malan, 35 Westend61, 41 Claudia Totir, 42 twomeows, 45 David Malan, 46 Leonello Calvetti / Science Photo Library, 50 Jasmin Merdan, 52 knape, 54 Conny Marshaus, 57 Peter Finch, 58 Johner Images, 64 Buena Vista Images, 65 istetiana, 65 Katrin Sauerwein / EyeEm, 66 Anjelika Gretskaia, 67 Nut Jindarat / EyeEm, 76 Westend61, 80 Andrew Fox, 83 Johner Images, 84 Jessica Peterson, 85 Peter Dazeley, 88 Granger Wootz, 89 lucentius, 95 coopder1, 100 Robert Niedring, 102 Yda Horich Van Wonderen/EyeEm, 103 Chris Tobin, 104 d3sign, 106 Kateryna Kon/Science Photo Library, 107 Shana Novak, 110 mrs, 111 Image Source, 112 Hinterhaus Productions, 113 Alexander Shapovalov, 114 Dreet Production, Foodcollection RF, 115 Aaron Greene, 116 Jean-Blaise Hall, 119 LauriPatterson, 120 Ana Maria Serrano, esemelwe, 121 ilbusca, Nastasic, 122 Westend61, 123 Westend61, 125 Westend61, 126 Yulia Naumenko, 127 Eva-Katalin, 128 Bernd Vogel, 129 ThomasVogel, 130 Burcu Atalay Tankut, 131 andresr, 132 Peter Cade, 133 Claudia Totir, 134 Creativ Studio Heinemann, R.Tsubin, 135 Nattawut Lakjit / EyeEm, Richard Clark, 136 mariusFM77, Voraorn Ratanakorn / EyeEm, 137 BDMcIntosh, 138 Helen Camacaro, 139 Ivaylo Ivanov / EyeEm, Lew Robertson, 140 Maren Caruso, 144 Arx0nt, Winslow Productions, 145 Ekaterina Fedotova / 500px, 146 Natthakan Jommanee / EyeEm, serezniy, 147 Johanna Parkin, Niphon Subsri / EyeEm, 148 Matheisl, Westend61, 149 John Lawson, Belhaven, R.Tsubin, 150 fcafotodigital, RedHelga, 151 Nicholas Eveleigh, Nodar Chernishev / EyeEm, 152 Mableen, twomeows, 153 Hrishikesh Nataraja / EyeEm, 159 Westend61, 160 Rainer Fuhrmann / EyeEm, 161 Maskot, 162 Jure Jeras / EyeEm, 163 PhotoAlto/Milena Boniek, 165 LauriPatterson, 166 Jeffrey Coolidge, 167 Yevgen Romanenko, 170 Westend61, 172 Judy Unger, 173 mikroman6, Somrudee Doikaewkhao / EyeEm, 236 Maskot, 238 Daniel Grizelj, 240 Johner Images, 244 Utamaru Kido, 248 Peter Dazeley, 249 twomeows, 250 Jamie Kingham, 253 sturti, 254 Andriy Onufriyenko, 255 Alexander Spatari, 257 Runstudio, 258 Johnny Greig, 260 franckreporter, 261 Malte Mueller, 262 Prasit photo, 265 Visoot Uthairam, 266 Anucha Sirivisansuwan, 267 Filadendron. Övriga: Shutterstock.

* *

M S *

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

279

* *

M S *

K A

R P

V O

* * *

FoE_HKK_omslag_195x260_W1.indd 5

2020-06-26 14:04

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

ALLAS VÅR TINA NORDSTRÖM har tillsammans med hemoch konsument-

kunskaplärare Josse Haamer von Hofsten komponerat ett inspirerande och fullmatat läromedel i hemoch konsumentkunskap för åk 7–9. Tina delar med sig av handfasta tips kring olika moment i matlagning, bjuder på sina bästa köksknep och massor av smarriga recept. Via QR-koder i boken når du också nedladdningsbara dokument, inspirationsfilmer och instruktionsfilmer från både Tinas och Josses kök. Alla andra viktiga ingredienser i ämnet som rör hemmet: hälsa, hållbarhet, miljö, ekonomi och konsumtion finns självklart med. DET ÄR ETT LÄROMEDEL SOM VILL ATT ELEVEN SKA:

• inspireras att ta hand om sig själv • känna matglädje och lust till matlagning • öva matlagningsmetoder • förstå vinsterna med samarbete och gemenskap • få veta mer om olika mattraditioner och kulturella variationer • få koll på sin ekonomi • lära sig att göra medvetna, kloka och hållbara val

Mera mumsigt på www. hkkmedtina ochjosse .se

… eller med andra ord: förvärva teoretiska och praktiska kunskaper i ett ämne som är så viktigt för hälsa, välbefinnande, jämställdhet, kulturell förståelse, miljö och gemensamma resurser. Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd med handledning, bedömningsstöd, filmklipp och ytterligare tips och trix: www.hkkmedtinaochjosse.se

ISBN 978-91-7823-120-1

HEM- & KONSUMENTKUNSKAP MED TINA & JOSSE

9 789178 231201