Dejefors musikkår 100 år av musik
Dejefors musikkår, 100 år av musik
Dejeforsmusikkår, 100 år av musik
Automatiserad teknik vilken användsför attanalysera text och data idigital form isyfte attgenererainformation, enligt15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen (text- och datautvinning) ,ärförbjuden.
©AnneliBodin 2024
Förlag:BoD ·Books on Demand,Stockholm,Sverige Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8057-721-2
Text &layout: AnneliBodin
Innehåll Brukskårer
Medmusikkåreni tiden8
Undernågraårpå1890-taletfanns Dejefors Bruksmusikkår. Ledare varHenrikFornell ochinstruktör musikfanjunkareAugustMalm, båda musikervid Värmlandsregemente på Trossnäs.Stående:ViktorNord, VilhelmPettersson, Gustav Jansson, Axel Lif, AdolfEriksson. Sittande: Henrik Fornell, August Malm,OH Nykvistoch Anders-PetterGustavsson.
Brukskåreroch körer
Det fanns en tidinnanvinylskivan, cd-spelarenoch Spotify,det fanns en tiddå tillgångentillmusik var begränsad.Under mörkakvällar framför den öppna spisen sjöng man visor och skillingtryckoch kanske spelades låtarpåenfiol, klarinett, munspeleller ettdragspel. Så fortdet bjödspålevandemusik blev detfest och glädje.
Islutetpå1800-taletsvepteenvåg av förändringöverSverige.Folkrörelsersom nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsenoch frikyrkorörelsen,växte fram sommäktiga krafter isamhället. Idenna tidavuppvaknande och engagemang spelademusiken en avgörande roll. EttnyttSverige växteframdär musik varmer än underhållning– detvar en katalysatorför förändring,enröstför folket. Detansågskaraktärsdanandeatt sysslamed kultur ialla former:läsahistoriaoch skönlitteratur, studeraspråk,och inte minstatt kunna spelaett instrument ellersjungai kör.
Manmenadeatt sådant inte bara skulle vara förbehålletadeloch borgerlighet,utanborde spridasuttillfolket. Folkrörelsernasmusikkåreroch sångkörergjordemusiken mertillgänglig, allt flerfick ta delavlevande musik. NärDejefabrikenetablerades 1907,var det inte bara maskiner somsattesi rörelse. En vågavungaarbetareströmmade till denväxande bruksorten,lockade av löftet om arbete ochennyframtid.Men medavståndet från sina hemkom ocksåenkänslaavrotlöshet ochlängtan eftersammanhang. Detvar idenna atmosfär av förändring som
Islutetpå1920-taletbesökte dåvarandekronprinsen (senare kung Gustav VI Adolf) Dejefabriken. MusikkårenSylviavar en viktig delav mottagningskommitéen.Frånvänster: GunnarUllström,KarlKvist (skymd), Karl Johansson, Sven Johansson, Viktor Nord,BrorLarsson, RickardJansson (ledare) ochkronprinsen.
MusikkårenSylviapå1920-talet: GunnarUllström,JohnJohansson, Viktor Nord,SvenJohansson, ej identifierad, Bror Larsson, RickardJansson(ledare), Karl Kvist, RickardBodin,KarlJohanssonoch Fritz Lundkvist
denförstamusikkåreni Deje föddes. Fabrikensägare,inspirerade av adelns traditioner,såg positivt på en musikkår som förgylldetillställningenoch somsamtidigt skapadeenkänslaavtillhörighetbland arbetarna. Förebilder varmilitärmusikens kårer, vars musikeroftarekryteradesfrån arbetare ochbönder. Så,när Dejefabriken etablerades1907bildadespåägarnas initiativbådeenmanskör,”Kamraterna”, ochen musikkår”Deje musikkår” somsedan bytte namn till Sylvia.
ManskörenKamraterna
Dejefors musikkår1928: Bakreraden från vänster: Erik Ceder, ThoreKlarström,AndersLund, Paul Åhlin, HelgeKarlsson, Göte Ståhl, Främre radenfrånvänster:Vilhelm Axelsson, EvaldStåhl,ToreKlarström,Karl Håkanssonoch Axel Håkansson.
MusikkårpåDejefors
Sverige, och så även Deje, förändras frånett jordbrukssamhälle till ett brukssamhälle med fabrik,kraftstation och sågverk. Omvandlingen skaparett annat behov av samhörighet och musiken är ettsättatt främja kamratskap mellan nyinflyttade och gamla dejebor.
MusikkårenSylviavar en brukskår som speladepåsödra sidanavKlarälven,med Dejefabriken somden gemensammma nämnaren.Deuppträdde förbrukets ledning vidfestligatillfällenoch på första maj, arbetarnas dag, 1924 samlades en grupparbetarepånorra sidanomälven.Deville starta en egen musikkårför Dejefors,sågen ochkraftverket. Kårenbestodtillenbörjanavsex manmed Viktor Klarströmsom ledare.Deövertalade cheferna attbidra medinstrumentoch en repetitionslokal viddåligtväder.Repetitionernaskedde oftast utei detfriavid dans-
bananintillnuvarande skolan på Dejefors. Underdeförstaårenvar dansmusikenmest efterfrågad, menden första intränademelodinvar en psalmvers.
Detkanskevar en slump, mensamhället Deje behövdei synnerhet då en starkoch positivmotvikt till de nazistiska strömningarna iomgivingen. Sammaårutnämndesig nämligen bygdensveterinär Furugård till ledare fördet nybildadesvenska nazistpartiet.
En berättelsefrånden tidenbeskriver hur Sylvia ochDejeforsmusikkårermed sina långademonstrationståg nådde Furugårds
husi Deje centrum. De slutadespela,sänkte fanoroch plakat,och marscheradetysta nerför Dejebacken innanmusiken och sången drog igångpånytt.
På dentiden inledde Sylvia demonstrationståget från Risäteroch Dejefors musikkårutgickfrånÄlvkroken.När Dejeforsarna passerade över dennumerarivna bron söderomforsenuppmanades de attINTE gå itakt, då densviktadealltförmycketunderfötterna.
Demonstrationstågenmöttesvid fabriken
Första maj1929i snöstorm:ErikCeder, Paul Åhlin, Anders Lund, Tore Klarström, Henning Rooth, ArvidÅhlin, Ivan Augustsson, Axel Håkanssonoch Helge Karlsson
Bilden nedanvisar också vårtappramusikkår (VallvägenFörstamaj 1967,)
ochdegickdäreftertillsammans genom hela samhällettillNorra Mondär de vek in på småvägarna.Såsmåningom komde fram till FolketsParkdär firandetavArbetarrörelsensdag fortsatte.Det varalltiden tävlingomvilkenmusikkårsom komförst till fabriken,eftersomdet varenära iatt leda demonstrationstågetgenom samhället. Imittenav1950-taletslogs de tvåmusikkårernaihopnär Sylvia gick uppi Dejefors musikkår.
IhjärtatavVärmlandhar en musikalisk tradition överlevt och blomstrat iett helt sekel.
Dejefors musikkår, grundadavbygdepoeten och mångsysslaren Viktor Klarström, firar 2024 sitt 100-årsjubileum.
Detta är en hyllning till det musikaliska arvet som orkestern bidrar till och som förhoppningsvis kommer att sprida glädje och gemenskap imånga år framåt.
