Tidför Liv ochmorgondagenslöften
IngemarGardell
Tidför Liv ochmorgondagenslöften
Av
IngemarGardell
©Ingemar Gardell 2024
Illustration framsida: AdiPerets, Pexels Illustration baksida: TomasAnunziata,Pexels Grafiskformgivning:AnjaHektorGardell
Förlag:BoD •Books on Demand,Stockholm,Sverige Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8057-856-1
Automatiseradteknikvilkenanvänds föratt analyseratextoch data i digitalformi syfte attgenererainformation,enligt15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen(text-och datautvinning), är förbjuden.
TillLeaochElton ochallasom kommer efterer, ienframtidniännu intekanana, menvarshistorianiredan nu skapar.
KapitelSjutton:
KapitelArton: Resanfortsätter.........................277
KapitelNitton: De SistaSpåren........................297
KapitelTjugo:
KapitelTjugoett:Den
INLEDNING
Jagföddespå70-taletoch tillhördedesom växte uppmed relativt gamlaföräldrar.Min farföddes1923 ochhadehunnitbli 50 år innanjag komtillvärlden. MinmorfarArvid föddes islutetav1800-taletoch dog året innanjag föddes.Jag möttealdrighonom,men har hört underhelamin uppväxtatt jagskullevaraväldigt lik honompåmånga sätt.Mestför den kunskapshunger jagalltidhaftoch somArvid även verkadehahaft. Ibyn på norraGotland därhan levde ut sina dagarblevhan traktens vise manoch fick en mängdförtroendeuppdrag, baseratpåhansbreda allmänna kunskap.
Hans kunskapvar ändå formad ochsprungenur hans tid. Hanberättade försin dotter,alltsåmin mor, närhon varliten om hurnatthimlenfungerade.Vi bodde enligthonom underenkupol ochdäruppe ovanförbodde Gudsom varengammalman ochsom gick omkringmed käpp.Det resulteradeiblandi att käppen gjorde småhål iden svarta dukenoch himlens ljus lysteigenom. Stjärnorna fick sinförklaring.
Helt ärligtvet jaginteomhan självverkligen trodde dettaeller om detvar en versionhan berättade försinabarni bristpånågon annanförklaring. Det fannsnämligen inte så mångaandra förklaringar vid dentiden iett jordbrukssamhälle på norra Gotland. Vi människorfungerarantagligen över laglitepådet sättet.Vifortsättermed deninformationen vi harom allt,tillsenbättreförklaringdyker upp. Dennya informationenfår ej heller vara alldeles för
annorlunda.Riskenfinns då attvikänneross som fåntrattar somtrott någottotaltannorlundaunder alla dessaåroch vi kandåi ställetvälja attbehålla detsom kännsbättreför osssjälvaoch medvetet riskeraatt fortsättningsvis vara inkorrekt. Ignorans förbibehållen självkänsla.
Jaginser attjag nu germig ut på en resa där jagkommerberätta om deninformationen somjag bär medmig framåt genomlivet.Den kommer attläsas av mina barn ochkanskebarnbarnoch denriskeraratt vara precis lika felaktig.Dekommerkanskeatt förundrashur vilsen jag, derasmorfarellerfarfar, var ochhur litesom jagegentligen visste.Det är en naturlig delavdet kollektivalärandet. Jagkommerha feli mina påståenden ochnya insikter ligger fortfarandeoch väntar på attupptäckas av forskarna, filosoferna, läkarna, teknikerna ochgenerationerav nyfiknaoch yngreversioner av digoch mig. Jagär villig atttaden risken.
Jagkommerpåett flertalställeni bokenvåga migpåatt tänkahögtkring framtiden. Dethittardu sällani böcker somsäger sighamed historia attgöra. Mångakan berätta på ettmycketanalytisktsätthur historienspeladesutoch vilken effekt detfickpå människornaoch världen, menfåvågar göra samma greppommorgondagen.Riskenatt ha felärsåstor menjag vågarhafel.Jag serdet somenstyrka.
Detfinns någonstans även ytterligareentanke kringden härboken somävenden är koppladtill min morfar Arvid. Hanblevnämligen väldigtsvagi minnet motslutet. På dentiden fannsdet inga välutvecklade
diagnoserpåsådantoch allt förklaradesmed etiketten ”senil”. Bortavar denmentala skärpanoch allt han hade lärt sigunder hela sitt liv.Idagkanskedet hade kallats förAlzheimer,och imorgonkanskediabetestyp 3, då detredan nu från vissahållpåståsatt Alzheimers sjukdominteärnågot annatäninsulinresistensi hjärnan. SkådespelerskanNinaGunke komför några år sedanutmed sinbok ”Innan jagglömmer”där hon berättaromsin Alzheimerdiagnos ochjag hartänkt litepåden,speciellt medmin morfar iåtanke. Oavsett om detvar Alzheimersom togmin morfar ochävenom detintetroligenärärftligtoch på så sätt kommer ge migAlzheimer så kommer jagändånågon gång attgå ur tiden. Innanjag glömmer, ellerförsvinner, vill jag kunnaföranågra tankar ochinsiktervidare. Jagär stoltöverdessa insikter ochävenomdesenare kommer visa sigvarafelaktiga så hardehjälp migatt finnaromed livet ochdöden.Dehar givitmig många insikter därtankensvindlatoch en varm hisnande känsla spritt sigpåinsidan.
Följande är en berättelse av vadjag,via andra människor, vetomuniversum,människorna,livet och framtidenenbit in på 2000-talet enligtden gregorianska kalendern, eller4,54miljarderårenligt denradiometriska dateringar av jordklotetsålder.
”Fokuserapånuet!”, sägerdemen jagfinnerdet så svårtomjag inte vetvad somhände innanoch framförallt vadsom händer efteråt. Jagmåste få veta allt om jagskall kunnasänka blickenoch slappnaav. Jagvill veta vadmorgondagen innebäromjag på riktigtoch fullt ut skallkunna njutaavden här kvällen. Så funkar minhjärnaoch kanske även din.
Vi leverpåenliten blåprick iett stortsvart hav av tomhet ochmörker. Ditt liv kommer atttasluten dag. Inte bara solenkommerslockna utan alla andra solargår motsamma öde. En dag, nästan obeskrivligt långtframi tiden, kommer hela universumatt nå maximalentropi däringenting längre finnsoch ingen energi existerar. Därtiden inte längre gåratt mäta och upphör.Vibefinneross ur ettkosmisktperspektiv fortfarandei universums födelseoch framföross väntar garanterat en tillvarodär liv inte är möjligt. Attdujust nu läserdetta somjag skrivitäringenting mindre än ettmirakel ochenstund somaldrigkommeråter. Du harfåttnågra ögonblicki en mikroskopisk bubbla i universumdär liv just nu är möjligt. Ettundantagur alla aspekter.
Frågainteefter meningen meddittliv,och väntaintepånågon annans svar.Iställetkan du välja meningen meddittliv.Gör detsåfärgsprakande du kan. Njut av känslor, skratt,tårar,sommarregn, tända ljus på en sommarvarm brygga samt gnistrande vinterdagarmed familjen.Skapa en mening,påminn digsjälv om dennästanvarje dag, jaga denoch glöm inte bort attnjuta av stundernasom du passerar.Viär trotsalltbaraförbandetpåden härkonserten. Universumhar andramål än dina.Snart blir det mörktoch kalltoch vi människorärintebjudnatill huvudföreställningen. Vi vetatt vårtid på Jorden kommer blikortoch detärett löfte. Egentligen är alltingjag vill berättaomi denhär bokenfaktiskaoch riktigahändelser somhar ellerkommeratt inträffa. Medmatematiskprecision kanvimänniskor redannu berätta om mångaframtidaastronomiskahändelser
ochförlopp,ävenomviknapptkan lyckas attberätta om morgondagens väder.
En sistadetaljinnan vi börjar vårresa. Boken du hålleri dinhandbjuderpåenresafrånbörjantill slutet.Avolika anledningarkanskedet inte är resan du sågframför dig. Kanske är du inte alls lika intresseradavuppkomstenoch de historiska förklaringarna till digoch migoch livet vi lever. Kanske vill du börjaresan idag ochendastfärdas framåt.Duhar mintillåtelsesom författare attgöra det. Detärheltok. Hoppaframtill kapitlen om ”Människan”och börjadin resa där. Allkunskap måste baserasig på nyfikenhet ochomden inte finnskommer vi inte produceranågot hållbart. Detslutarmed attvi byggersandslott vidstrandkanten. Hoppaframsåsyns vi där– inuetoch medbörjanhos ossmänniskor.För er andra– vi börjar vårresanågonstansomkring ingenting. Inågot sominteexisterar mensom strax skallbli allt.
DELI:VÅRTNYA UNIVERSUM
Nobelpristagaren 2020,sir RogerPenrose slog nyligen om från dentraditionella uppfattningenom universums uppkomst ochteorinkring BigBang, till atti ställethävda attBig Bang inte varfödelsenutan snarareslutetpådet förrauniversumet.Att ett universumenligtPenrose gårfrånsymmetritill entropimed hjälpavfunktionersom svarta hål. Nu är detnaturligtvis så attett nobelprisinteautomatiskt görkällantillabsolut sanning. Detbetyder på sinhöjd attämnet inte är trivialt ochenkeltoch attPenrose harspenderat åtskilligatimmaroch dagarframför abstraktamatematiska formleroch teorier. Attsvaret är svårfångat ochvärtmödan.
Helt ärligtvet jagintehelleromdet skulle betyda någoti praktikenomuniversum återföds igen. Kanske skänkerdet någonformavtröst idet skrämmande konceptetatt evigheti mörker och tystnadärslutstation förallt.
Frågar vi FernandBraudel,författaren till ”On History”, (1), skulle hansägaatt detkorrektasättetatt närmasig historia är med”la lounge durée” som
verktyg. Longue Durée– långsiktigt– är att koncentrerapådemer permanenta ochsakta utvecklandestrukturernaoch mönstren ochförbise de storamen kortaoch udda händelserna. Braudelskulle gå så långtsom attsägaatt denendasättetatt betrakta historia är genomatt försökabetraktaden genommultiplaskaloroch ur en lång tidsrymd.Vill du veta om vadsom påverkat,styrt ochtilloch med finansieratryskpolitik ochryska soldater,bör du titta på vodka. Vill du veta om människorna, måstedufråga om universum.
Vi kommer till människornai mitten av boken.
Menför attnådit medenbra förståelse behövervi börjamyckettidigare. Vi behövervända osstilldet förflutnaoch vi behöverröraoss medhjälp av de störstamöjliga skalorna.När vi nårmänniskorna och nuet då du somläser denhär bokenlever,först då kan vi kostapåoss attstannaupp liteoch ändrapå förstoringsgradenlite. Utan attnågonsinförsöka hamnapådetaljer. Alltid medblickenpåmönster och trender. Sammanhang är viktigareänexpertisnär vi skallförsöka förstå detta. Eftermänniskorna är det dags attåtervända till de större skalorna igen ochdå
skavibesvara frågor somärkoppladetill framtiden.
Även om du inte tror attduhar någrafrågorom morgondagen, så finnsdedär.Dehängerihopmed alla dina anledningari livet,din drivkraftoch dinlängtan.
Imorgondagen bordinaförhoppningar menävendina rädslor. Vi behöverfårumla omkringdär imörkret en stund föratt slutligen återvändatill nuet medsvaret på vilkafrågorsom egentligen är av värde.
KAPITELETT: KRUSNINGAR IMÖRKRET
Underalla människans epoker på planeten Jorden harvifunderatpåhur alltingbörjade.Oftaär detreligionersom fått uppgiftenatt kommaframmed tidiga förklaringar på alltetsbörjan.
De allratidigaste skrifterna kommer från mayafolket ochärfrånbörjanendastenmuntlig berättelsesom senare skrivits neroch hargenom århundradensmusslats fram ochtillbakaför attinte spanjorernaskulle bränna sönder dessa antika texter.I deras”PopulVuh”, somkan översättas som”Rådets bok”finnerviföljandetankaromexistensens början:
Vissteduatt tideninteärevig?
Tidför Liv tardig medpåenfascineranderesafrån universums första gnista till slutet av tiden. Genomvarje kapitelreflekterarviövernuet, framtidenoch den djuparemeningenmed varjesekundvifår.Någonstans blanddessa sidorhittarduinsikteromvarfördin existens är så osannolik –men ändå så viktig.
Medmindreänenchans på 400 miljarderatt du skulle existera, finns du ändå häridagoch läseromden här boken. Ingentingärförutbestämt, menvissa sakerkan ändå förutsägas ochprecisallthar betydelse.
Denhär bokenutforskar allt från bakterier, dinosaurier, pandemier ochbarnuppfostran till artificiellintelligens, simuleringar,världskrig, transhumanismoch personlig utveckling.Tillsammans dykervidjupt ner ifrågoromliv ochdöd,biohackingoch vårplats iuniversum.Tid förLiv gerdig en resa genomdet okända föratt hitta svaret på denviktigaste frågan –när är detegentligentid förliv?
ISBN:978-91-8057-856-1
