OTURIII PA HAWAII
Bok 3
Av Zack Zombie
Översatt av Nadja Gollbo
Copyright © 2023 Zack Zombie Publishing LLC
Minecraft är ett registrerat varumärke som ägs av Mojang AB och dess respektive ägare. Denna bok är emellertid ett inofficiellt fan fiction-verk. Alla karaktärer, namn, platser och så vidare som beskrivs i boken är varumärkesskyddade och ägda av respektive ägare. Boken är således inte någon officiell licensprodukt och har ingen koppling till Mojang AB, Microsoft eller till någon annan till Minecraft knuten rättighetsinnehavare och är inte godkänt av dessa. Alla eventuella frågor och hänvändelser rörande verket skall sålunda ställas till förlaget.
Minecraft ®/TM & © 2009–2023 Mojang.
1. Semester!
Jag, Smilla och hennes föräldrar sitter runt bordet i köket.
– Vi ska åka på semester till Hawaii! säger
Smillas pappa.
Wow! Jag har aldrig hört talas om Hawaii innan.
Smillas pappa säger att det finns vulkaner där.
Det låter ju som hemma i Minecraft, tänker jag.
– Vad kul, säger jag.
Smilla vänder sig till mig.
– Vet du vad en semester är för något? frågar Smilla.
– Inte direkt, svarar jag.
– Oroa dig inte, skrattar Smilla. Jag lär dig allt du behöver veta om semestrar. Kom, vi går upp på mitt rum.
Vi sätter oss vid Smillas dator.
– Då ska vi se, säger Smilla.
Hon skriver några ord på tangentbordet.
– Semester är att ta en paus från vardagen, läser Smilla. För att slappa och ha roligt. Vad tycker du är roligt att göra?
– Jag tycker det är kul att prata och rapa samtidigt. Så här: HEROBRINERRAAAP!
– Vad var det där?! ropar Smillas pappa från nedervåningen.
– Inget, pappa! Bara grannarna som klipper gräsmattan! ropar Smilla.
Hon vänder sig till mig igen.
– Öh, fint, Herobrine. Finns det något annat du tycker är roligt? frågar hon.
– Att rapa och prutta samtidigt, säger jag.
Så här …
– Du behöver inte visa! avbryter Smilla.
Jag tror att vi är klara med semesterlektionen för i kväll.
Lite senare kommer Smillas pappa in i mitt rum. Han har något i handen. Det är en fyrkantig låda med ett handtag på.
– Varsågod, här är din resväska, säger han och ger den till mig.
Jag nickar och tar emot den. En resväska?
Jag har ingen aning om vad det är.
När Smillas pappa har gått försöker jag lista ut hur man ska använda resväskan.
Efter en stund förstår jag: En resväska är en hatt!
Det är lite svårt att få på mig den. Ännu
svårare är det att dra igen dragkedjan runt huvudet. Men till slut får jag till det.
Så där ja. Hatten sitter perfekt.
Problemet är att jag inte ser något. Men
det fixar jag lätt
genom att göra två hål för ögonen.
Det är inte särskilt
svårt för någon med laser-blick.
ZZZZT –PANG! PSSSST!
Oj. Det brinner visst i sängen.
– Vad i hela världen var det där?! hör jag
Smillas pappa ropa.
Smilla springer in i mitt rum. Hon kastar en hink vatten på elden. Sedan tittar hon jättekonstigt på mig.
Hon drar upp dragkedjan på min nya hatt och tar av den.
– Vad gör du? frågar jag. Jag gillar min nya hatt.
Smilla tittar konstigt på mig igen.
Sedan tar hon min hatt och börjar lägga ner massa saker i den. Jag vet att människor är konstiga, så jag försöker inte ens förstå varför hon gör så. I stället börjar jag också lägga ner saker i hatten.
– Men vad gör du, Herobrine? frågar Smilla.
– Jag gör ju likadant som du, svarar jag.
– Du kommer inte behöva den här, säger
Smilla och tar ut blomkrukan som jag just lagt ner i hatten.
– Lägg bara ner några tröjor och byxor så blir det bra, fortsätter hon.
– Okej, säger jag och rycker på axlarna.
Jag lägger ner några turkosa tröjor och blåa byxor. Nu blir hatten jättetung. Och den är omöjlig att sätta på huvudet.
Jag går ner i köket med hatten. Där står Smillas föräldrar och pratar.
– Har du biljetterna, älskling? frågar Smillas mamma.
– Ja, svarar Smillas pappa och tar fram fyra biljetter. Två vuxna, ett barn och …
Han tittar på mig.
– Jag visste inte vilken biljett jag skulle köpa till dig, Herobrine.
– Jag visste inte om du räknas som ett barn eller som en extra väska. Så jag valde bara ”annat”, fortsätter han.
Jag undrar vad det betyder. Men det ska bli kul att flyga. Coolt att Smilla och hennes föräldrar kan flyga. Det har hon aldrig sagt. Frågan är varför de behöver biljetter till det?
– Ser du fram emot resan, Herobrine?
frågar Smillas mamma.
– Jag är så taggad att jag skulle kunna spränga något! ropar jag.
Smillas föräldrar stirrar på mig.
– Säg det inte högt när vi kommer till flygplatsen, säger Smillas mamma. Då kanske vakterna kastar ut oss.
Herobrine åker på semester till Hawaii med sin kompis Smilla. Som vanligt är det tuff t för Herobrine att förstå hur människorna och deras värld fungerar. På ygplatsen fastnar han i en konstig portal. Och på stranden tror folk att han är en glass. Men så hittar han en lycko-amulett i sanden. Eller? Kanske ger den lilla guren inte så mycket tur som Herobrine tror. I alla fall verkar det inte så när ett vulkan-utbrott hotar att utplåna hela Hawaii.
Otur på Hawaii är den tredje boken om Minecraft-legenden Herobrines knasiga äventyr i människornas värld.
