äger Läsa
Anneli Glamsare & Lovisa Fhager Logothetis
Så minskar vi lästappet tillsammans
äger Läsa
Så minskar vi lästappet tillsammans
Anneli Glamsare & Lovisa Fhager Logothetis
MeraHegas
1. Så föddes Läsa äger..........................................................9
Från projekt till stående inslag 12
Tillsammans mot sommarlovstappet 13
Läget på vår skola
Inte en arbetsuppgift till … 17
Vilka effekter fick Läsa äger? 18
Intervju med Malin Liljeqvist 21
Reflektionsfrågor
2. Starta Läsa äger
äger: skola
3. Läsa äger-året
Efter sommarlovet
Läsa äger-årshjul
Intervju med Cecilia Näslund 71 Reflektionsfrågor 73
Avslutande ord .............................................................74
Författarnas tack
Förord
Läsningen har gett mig allt. Så är det. Den tog mig ut i världen innan jag hade pengar att resa för, den lärde mig om främmande kulturer, andra länder. Den kunde till och med få mig att resa i tiden. Den öppnade världen, förklarade den.
Min mamma läste för mig innan jag själv kunde göra det. Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, Emil, Bröderna Lejonhjärta.
Sedan tog jag själv vid. Ena kvällen kunde jag befinna mig på en öde ö, med ungdomarna i Sven Wernströms De hemligas ö, för att nästa kväll rida ut med sir Lancelot i Riddarna av runda bordet.
Tyvärr har inte alla föräldrar som läser för dem. Det är därför jag blev så imponerad när jag i arbetet med min stiftelse sökte en stipendiat till ”Årets läsfrämjare” och
Anneli Glamsare nominerades för sitt projekt Läsa äger.
Jag vet att det finns tusentals människor, runtom i hela Sverige, som outtröttligt arbetar med att få unga människor att läsa. Men få personer, och initiativ, har gjort så mycket för ungas läsning som Anneli och Läsa äger. Idén är lika enkel som briljant: låt ungdomar högläsa för barn, så att de inte tappar sitt språk. Rörelsen, för det är vad
Läsa äger nu har blivit, sprider sig över Sverige tack vare Lovisa Fhager Logothetis och Bonniers Familjestiftelse.
Och nu genom den här boken, och dig som läser den. Det är bra. Det är nödvändigt.
Jag vet inte var jag själv hade varit utan min mammas högläsning. Men jag hade definitivt inte varit författare, inte heller blivit journalist. Tack vare att jag var en så kallad stark läsare kunde jag utan en formell utbildning tillskansa mig ett journalistjobb genom att läsa tidningen. Jag kunde lära mig att bli författare genom att läsa romaner.
Idag finns det tusentals ungdomar i Sverige som berövas den möjligheten. I en perfekt värld hade alla barn haft en mamma eller pappa som läser för dem.
Nu är det inte så. Anneli och Läsa äger-rörelsen har gett barnen storasyskon som gör det istället.
Pascal Engman
Inledning
Enligt internationella studier1 tappar nästan varannan elev i sin läsning under sommarlovet. Det drabbar främst de lässköra barnen. När höstterminen börjar har gapet ökat mellan den som har svårt med läsningen och den som tycker att läsningen går smidigt och lätt. Det kan ta tid att hämta igen lästappet, då är det lätt att halka efter.
Projektet Läsa äger startade i Botkyrka 2018 för att minska barns sommarlovstapp och är ett samarbete mellan olika aktörer som verkar för alla barns rätt till en läsande gemenskap. Initiativet visade goda resultat redan
första året, både i avkodning och språkförståelse. De allra största vinnarna var de lässköra barnen. Flera intresserade utanför kommunen hörde av sig och undrade hur det gick till. Därför vill vi dela med oss av vår resa och våra erfarenheter. Läsa äger har nu expanderat till nästan alla Sveriges län och regioner, och flera kommuner är i startgroparna.
Vi tittar på varandra och säger som vi gjort så många gånger under vår Läsa äger-resa tillsammans: Hur långt kan ett snöre bli? ”Vi” är
Läsa äger är något vi skapar tillsammans med alla som deltar
Lovisa Fhager Logothetis, generalsekreterare på Bonniers Familjestiftelse, och Anneli Glamsare, grundare av Läsa äger, och det är vi som arbetar med uppdraget att sprida Läsa äger i Sverige. Läsa äger är något vi skapar tillsammans med alla som deltar. Att få vara en del av Läsa äger är stort, men att möta all den glädje och det engagemang som finns hos så många människor i vårt avlånga land är större. När vi krokar arm höjs värdet av arbetet på flera sätt. Vi önskar och tror innerligt att den här boken blir en ledande hand för hur vi kan arbeta tillsammans för ett minskat lästapp och för vartenda barns rätt till en läsande gemenskap.
Lovisa & Anneli
1) Fälth, L., mfl. (2019).
SÅ FÖDDES LÄSA ÄGER
Den årliga läsundersökningen i Botkyrka 2018 var en dyster läsning. Siffror och diagram talade sitt tydliga språk. Men det ledde till beslutsamhet, så här kunde det inte fortsätta. Det blev också ett tyst löfte till barnen och deras rätt till att vara en del av en läsande gemenskap, oavsett var de växer upp.
I Botkyrka testas alla elever på lågstadiet med testverktyget LegiLexi. Syftet är att följa barnens läsutveckling och säkra deras rätt till progression. Testerna visade att likvärdigheten var långt ifrån tillräcklig. Siffrorna lyste röda i socioekonomiskt sårbara områden och åtta kilometer därifrån lyste det grönt.
Bara ett år tidigare hade alla barn oavsett område varit glada och lite pirriga inför att äntligen få börja i skolan. Nyfikna och ivriga att lära. Men resultaten visade att barnen haft olika förutsättningar att lära. Hur kan vuxenvärlden låta läsresultaten bli så olika? Det går emot skolans kompensatoriska uppdrag.
Det blev också tydligt att många barn tappar i sina läsfärdigheter under det långa sommarlovet. Internationella undersökningar som Summer Reading Loss visar att nästan varannan elev tappar i sin läsförmåga under sommarlovet.2
2) Mraz, M. & Rasinski V., T. (2007).
Egentligen är inte det så konstigt. Den som har knäckt läskoden och tagit del av böckernas värld fortsätter att läsa, på allt som är runt omkring, skyltar, busshållplatser, mjölkpaket och så vidare. Medan den som tycker att läsning är ett tragglande och mödosamt, kanske till och med känner lättnad över att slippa läsningen med allt vad den innebär. När man är tillbaka i skolan igen har gapet ökat mellan den som tycker att läsningen går lekande lätt och den som är lässkör. Då är det lätt att halka efter, inte bara i läsning eftersom den är en förutsättning för att lyckas i de flesta av skolans ämnen.
Mats Myrberg, som är professor i psykologi, lyfter att 80 procent av vårt ordförråd kommer från det skrivna ordet. Därför är det så oerhört viktigt att alla barn tar del av texter, genom högläsning men också genom att på olika sätt bli självständiga läsare. Han säger vidare att ”för att kunna läsa och förstå en nyhetsartikel behövs ett ordförråd på omkring 50 000 till 60 000 ord”.3 Språket öppnar dörrar och ger oss möjligheter, men för den som har begräsningar kan det också vara ett hinder för framtida val och drömmar.
3) UR Play (2017).
Hur man lär sig läsa
The Simple View of Reading lanserades under 1980-talet av forskarna Philp Gough och William Tunmer. Modellen förklarar läsning som en produkt av två grundläggande färdigheter; avkodning och språklig förståelse. Detta kan åskådliggöras med hjälp av en enkel formel: L = A x S. (L)äsning ska i modellen förstås som god läsförmåga. (A)vkodning är de tekniska aspekterna av läsning, det vill säga att kunna göra om bokstäver till ord. Med (S)pråklig förståelse menas förståelse på ord, menings- och pragmatisk nivå - att du kan tolka det du avkodat.
Formel: L(äsning) = A(vkodning) x S(pråklig förståelse)
Formeln beskriver läsning som produkten av avkodning och språkförståelse vilket betyder att avkodning och språkförståelse är lika viktiga komponenter för att nå läsförståelse. Man behöver ha båda delar för att kunna läsa.
Den dystra läsundersökningen i Botkyrka blev en vändpunkt. Den blev ett startskott för tillsammansarbete på nya sätt för att förhindra sommarlovstappet. Det var tydligt att vi behövde hitta nya vägar. Eftersom lärare inte är på skolan under sommarlovet behövde vi göra något innan lovet som skapade engagemang och sug efter läsning. Men vi behövde också göra något under lovet och insåg att sommarfritids skulle kunna bli en av nycklarna, liksom folkbiblioteken som också håller öppet. Till detta skulle feriepraktikanter, det vill säga kommunens ungdomar, kunna få ett nytt slags sommarjobb.
Under sommarlovet tappar nästan varannan elev i sin läsförmåga. Allra tuffast är det för eleverna som redan kämpar med läsningen. Läsa äger är Anneli Glamsares och Lovisa Fhager Logothetis beforskade svar på hur vi kan minska lästappet tillsammans.
Genom feriepraktikanter på fritids får barnen läsande förebilder och läsningen blir en självklar del även av sommarlovet. Med insatser både före och efter lovet förankras och fördjupas fokuset på läsning.
Läsa äger är den lustfyllda och kostnadseffektiva modellen för att ge alla barn tillgång till en läsande gemenskap.
