Livetsom du!
JONCARNESTEN Livetsom du!
©Jon Carnesten2024 Förlag:BoD ·BooksonDemand,Stockholm,Sverige Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8097-667-1
Kapitel2:Ett annatsättatt se på digsjälv
Kapitel3:Kontraster, livets guidning
Kapitel4:Tillit52
Kapitel5:Din självbildsom verktyg59
Kapitel6:Din attraktionspunkt ochdittvarför65 Kapitel7:Konsten atttillåta
Kapitel10: Ettannat sätt attsepåfrihet90
Kapitel11: VägentillförändringIenperfekt värld98
Kapitel12: Dinmentala tekopp
Kapitel13: Ettnyttnuläge ochnya möjligheter
Kapitel14: Du är bjuden,såfira!117
Förord
MittnamnärJon.Jag är uppvuxen ienfamiljmed en mammasom kämpade medpsykisk ohälsa underhelamin uppväxtoch en pappasom inte komöverens medmina tvåhalvsyskon. Utan attgåin i någradetaljerkan jagsäga attmin vardag mestadelskantadesav, förmig,obegripliga konflikter. Både sådana somhördestydligt ochsådanasom pågick itystnad.Dukanskekännerigendem.Dekonfliktersom aldrig uttalas, mensom kännsdesto mer. Somen blandningavhot,avsky ochrädsla. Nu ivuxen ålderförstår jagatt minuppväxt harsattdjupare spår imig än vadjag då kunde ana. Anledningentillatt jagskriver böcker är delsatt dethjälper minegenförståelseoch utveckling,delsatt jag vill kunnahjälpaandra attkomma vidare ilivet.Jag harlärt migatt minuppväxt satte sina spår,men attdeabsolut inte behöverstå ivägen förmin framtideller minlivsglädje. Min avsikt är attkunna dela mina insikter medomvärlden föratt hjälpa flermänniskoratt förstå attdehar ettförflutet, men inte är sitt förflutna.
Närjag ivuxen ålderfick lära migombetydelsenaventydligkänslaavtillhörighetsom en primär förutsättningför att verkligenkunna trivas ochutvecklas ilivet ochutifrån den känslan kunnaförståhelheten, vardet verkligenenuppenbarelseför mig. Detförklarade dettomrumsom jaghade upplevtunder så mångaår. Tomrummetsom jaghadeförsökt attfylla,men somjag harlärtmig nu,påheltfel sätt. Attjobba på tokför mångatimmar, veckain, veckaut, år in, år ut,var ettsätt. Attställaupp förandra iabsurdumvar ett annat. Attbetemig somenkameleont föratt möta andras förväntningaroch hittaett sammanhang baseratpåderas
villkoroch normer.Att alltid visa migduktigoch snäll. Listan kangöras lång. Känner du igen dig?
Nu närjag vetdet jagvet idag,blirdet enkelt atttitta ibackspegelnoch se varför en delsaker blev somdeblev. Relationer somintehölloch deneviga känslanavatt vara ensam oavsetthur mångamänniskorjag hade omkringmig.Att oftast leva medenkänslaavatt inte räckatilloch ständigt söka efterlösningar ochsvar. Varför varjag sällan nöjd,lycklig ellertillfreds?Varförla jagden makten iandrashänder? Undermånga år hardet varitmestgenom andras uppskattning somjag kunnat upplevamig självsom någorlunda värdefull. Jagvet attmånga vuxnaidagkämparmed liknande känslor av otillräcklighetsom är svåraatt förklara,men somsitter djuptförankrade ivarje cell av deraskropp.Känslor somblir triggade närman minstanardet ochoftastnär detärsom minst lämpligt.Deärresultatetavinlärda försvarsmekanismer baserade på subjektiva sanningar, andras normer och generaliseringar.Det är konsekvenserna sombitit sigfastnär våra mentalabehov inte harblivitbemötta på ettpositivtsätt eller atträdslaavnågot slag hartagit över.Det är de somnu står ivägenför detvisom allramestlängtar efter. Nämligen en känsla av tillhörighet utan attbehövakompromissa föratt passainoch attkunna leva utifrånvår egen autenticitet
Attlevautifrån en växandeautenticitetoch attaktivtkunna ge uttryckför detsom jagmår braav, är en ståendeintention somjag påminner migsjälv om varjedag.Idagvet jagatt autenticitet kräver ettförhållningssätttillmig själv, andraoch liveti stortsom är,för mig, omöjligatt åstadkomma utan en djup inre känsla av tillhörighet till helheten. En förståelse av attdet bara finns ettvi. Idag förstårjag attjag inte harett liv, menatt jagärlivet.Precissom attduärlivet.I denvetskapen hittar du kanske ettförstafrö till dinegentillhörighetoch en
djupareförståelseför samspeletsom vi harmed varandra ochsom vi aldrig kommer ifrån.
Så länge vi inte har en känsla av tillhörighet somett självklart fundament, försöker vi alltid kompensera behovetutifrån.Precissom jaghar gjortunder så mångaår. Detbetyder attvii första handalltidanpassaross efterandrasåsikter ochförväntningar ochatt vi lätt blir besvikna närandra inte bekräftar oss, inte berömmer osseller närdehar andraåsikter än de vi harsjälva. Detgår inte attvaraautentisk utan tryggheten av en starkkänslaavtillhörighetsom är baseradpåinrefaktorer, till exempelpåhur vi serpåoss själva ochenverklig förståelse förvem vi är.Visst kanyttre inputförstärka vårkänslaav tillhörighet,men detkan inte vara själva fundamentet.
Jaghadeundermånga år byggt en identitetbaserad på mina jobb,minakunskaper ochdet somandra tyckte och tänkte om mig. Jagvar livräddatt skadaden identiteten, för utan denvar jagvilse.Det gjorde migextremt konflikträdd, förkonflikterna skulle kunnaskada tryggheten sombara komutifrån.Det gjorde detockså svårtatt bygga en egen identitetbaserad på mina egna val. Jaglevde mitt livutifrån vadandra förväntade sigavmig ellerdet somjag trodde skulle uppskattas av andra. Allt förberöm ochbekräftelse! Jaggickaldrigriktigt minegenväg,trots attmånga imin omgivningtroddeatt detvar precis detjag gjorde.
Jagtroratt mångamänniskor idag kankännaigensig iden härdelen. Hurmånga personer idag försöker inte attgöra andranöjda föratt kunnakänna uppskattning ochbli inkluderade iett socialtsammanhang? Hurmånga barn slitsinte idag mellan icke fungerande förhållanden, dubbla boenden ochdärmedinteen, men tvåolika uppsättningaravnormer, förväntningaroch krav?Hur mångavuxna strävarinteefter
merpengarför attkunna kännaett mervärde?Ett brajobb medenflotttitel ochekonomisk trygghet prioriterasidaghögreänvälmående,glädjeoch gemenskap. Resultatet är att vi nu tillsammansbetalar priset iformavenvåg av psykisk ohälsa,som rullar in likt en enormoch skoningslöstsunami. Inte bara iSverige,utani hela världen.
En ny start…
Året var1999. Året jagblevstörtförälskadimin älskade fru. Bara någramånaderefter vi träffades förförstagången, såldejag allt jagintekunde ta medmig,saupp migfrån mitt jobb ochflyttade från Nederländerna till Sverige. Helt plötsligtbodde jagiett främmandelandoch fickläramig ett, förmig då,obegripligt språk. Ettheltnyttliv,men tyvärr meddelvissamma misstag. Nu,25årsenare, harjag insett attjag på sätt ochvis fortsattei mina gamlahjulspår. Efter 4månaderiSverige startade jagmittegetföretag ochkort därefter varjag igångigenmed attjobba förmånga timmar ochgömde migbakom sammagamla identitetsom varpåhittad ochintegynnade någoni längden.
Detvar inte detlättasteatt kommaur de gamlahjulspåren, menmedan åren gick blev jagalltmer medveten om vemjag villevaraoch framförallt, vemjag inte villevara. Dessvärre kände jagmig fortfarandelåstoch fången iminatidigareval, på grundavminagamla tankar,känslor ochövertygelser om migsjälv.Det krävsmod föratt slutaförsvarasinaegna påhittade ursäkter.Och jaghade många!
2012 börjadejag läsa till mental tränareoch 2014 gick jag mincoachutbildning ochflerautbildningarföljde. Detvar
LIVETSOM DU,handlarominsiktenatt
du ochlivet är samma sak. Det finnsalltså ingen separatdu. Du haringet liv, du är livet! Livetärdet somviärtillsammans.Det som gåratt beskriva,men somfortfarande är ett mysteriumpåmånga plan.Acceptansen av dennainsiktläggergrundenför en helt ny känslaavtillhörighet ochautenticitet, somär grundpelarna fördin livskvalitet.
Frågan somlever nu merännågonsinär: kan jagpåverka det somjag brukar kallaför “mitt liv”?Ja, absolut!,säger jag. Bokenbeskriver betydelsenavdin mentalasjälvbild somnyckel till livsglädje, livskvalitetoch obegränsade möjligheter.Den förklararockså attdet som du brukar kallaför digsjälv,inteärmer än en illusionoch förmodligendittstörsta hinder somstoppar digfrånatt leva somduvill.
Längehar jagundratvartlivet kommer attta mig. Nu är frågan snararetvärtom.Vartkan jag ta livet? Är dennatanke lika intressantför dig somden är förmig?Dåärdenna bokskriven fördig!