9789189740068

KODEN TILL TONÅRSHJÄRNAN

Konsten att förstå sig på tonåringen och få en bättre relation och dialog

The Book Affair

Lena Skogholm

Tidigare böcker av Lena Skogholm på The Book Affair

Livskoden enligt hjärnan – Bygg starka hjärnmuskler som laddar dig med energi, ger livsglädje och en airbag mot stress (2021)

På annat förlag

Bemötandekoden – Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)liv (2016)

12 talares tankar om kommunikation (medförfattare) (2018)

10 tips för att bemöta en energitjuv (2021)

10 tips för att bemöta en narcissistisk person (2021)

10 tips för att ge tydlig feedback vänligt (2021)

Citat utan hänvisning är författarens

www.thebookaffair.se isbn 978-91-89740-06-8

text © Lena Skogholm 2023

illustratör Per Pelz

illustration Feedbacktrappan sida 256, Frida Rit

foto Hjärnan, sida 22, Istock

omslag Jessica Carenfelt

författarfoto Sara Appelgren

redaktör Ann Pålsson

sättning Gyllene Snittet bokformgivning

tryck ScandBook AB, Falun 2023

Andra tryckningen

Till mitt tonåriga jag

INNEHÅLL

8

10

INLEDNING

Kan forskning om tonårshjärnan ge oss en ökad förståelse och en guide som underlättar tonåren? Ja, definitivt! Och detta ska vi undersöka i den här boken.

Jag förmodar att de allra flesta som sett ett barn växa upp och bli en tonåring har lagt märke till att känslor, tankar och beteenden förändras strax innan eller när tonåren träder in. Nyligen pratade man med ett barn och ett tu tre står en tonåring framför en och slår dövörat till, samtidigt som starka känslor åker upp och ner hos ungdomen. Puh! Men lugn – allt är som det ska. Ungdomen måste ju ut ur boet på något sätt, för att på sikt kunna skapa sitt eget liv. Detta är själva navet under tonårsperioden. Att låta bli att lyssna på vuxna har därför en viktig funktion –även om det kan ställa till det ibland.

Hjärnan förändras drastiskt under tonåren och det är hormonerna som triggar i gång denna totala ombyggnation. Hur tonårshjärnan fungerar påverkar både känslor, tankar och beteenden så det är inte alls konstigt att tonåringen uttrycker sig på nya sätt. Den stora omvandlingen av hjärnan har inte tonåringen bett om, utan den ”drabbar” ungdomen. Det som sker är utmejslat av evolutionen under tusentals och åter tusentals år, för att tonåringen och mänskligheten ska ha bästa chans till överlevnad.

Det fina i sammanhanget är att ju mer du förstår om hur hjärnan utvecklas och förändras under tonåren, desto enklare för både dig och tonåringen. Stressen kommer att minska för er båda, er relation kommer att bli bättre och er dialog gå smidigare.

Men hur fungerar tonårshjärnan egentligen, vad händer där inne? Och inte minst – hur kan du samarbeta med den? Det är just detta som är den här bokens två huvudfokus.

Du kommer att få insikter som ger dig förståelse för hjärnans utveckling under tonåren och många konkreta tips på hur du kan samarbeta med hjärnan. I några kapitel fokuserar vi på forskning om tonårshjärnan, andra kapitel innehåller praktiska råd och i en del finns både forskning och tips på hur du kan arbeta tillsammans med tonårshjärnan. En hjärna i balans leder till ett liv i balans. Och det bidrar du till när du samarbetar med tonårshjärnans förutsättningar. Då motverkar du psykisk ohälsa och bygger psykisk hälsa i stället vilket stärker tonåringen både nu och på sikt. I boken kan du läsa om tonårshjärnans tre medvetandelager och hur du kan nå varje del. Du får lära känna grådaskhjärnan och solskenshjärnan och ta del av berättelsen om hur en person minskade sin grådaskhjärna på bara 7 veckor. Vet du om att du i princip har en fjärrkontroll till tonårshjärnan?

Mer om hur den fungerar kommer du snart att få reda på.

Boken tar även upp:

• hur tonåringens identitet växer fram och skapas.

• hur du kan skapa trygg anknytning i varje möte med tonåringen och hur det i sin tur påverkar tonårshjärnan.

• hur olika sätt att fungera som tonåring visar sig i det dagliga livet och hur vi behöver anpassa oss till ungdomens sätt att vara.

• hur du kan prata med tonåringen om ämnen som grupptryck, skolarbete, alkohol och droger, skärmar och sociala medier, datorspel, relationer, samtycke och sex, hygien, sömn samt psykisk ohälsa.

• hur du kan agera i explosiva situationer.

• hur du kan stötta tonåringen att bygga en existentiell hälsa som blir en tillgång hela livet och ger ett skydd mot psykisk ohälsa.

Förändringarna som sker i hjärnan under ungdomstiden pågår under en ganska lång tid. Vid ett tillfälle när jag och min dotter, som då var i yngre tonåren, åkte bil tillsammans kom ämnet upp om hur länge hjärnan utvecklas. Hon brukade inte uppskatta att jag pratade om hjärnan så jag blev lite förvånad när frågan kom: ”När är hjärnan klar egentligen?” Hur skulle jag säga på ett respektfullt sätt att det skulle dröja många år innan hennes hjärna var färdigutvecklad? Jag försökte linda in och samtidigt vara tydlig: ”Forskarna menar att hjärnan faktiskt utvecklas ända tills vi är tjugofem till tjugosju år.” Jag bävade inför hennes reaktion. Men vad svarade hon? ”Åh vad skönt! Jag trodde att jag var tvungen att vara klar när jag var 18!”

Även om hjärnan har mognat färdigt i tjugofem- till trettioårsåldern formas den om hela livet. Men den är som allra mest formbar under tonåren. Det betyder att vi som möter ungdomar är med och formar deras hjärna och att vi har stora möjligheter att bidra till att den utvecklas och formas på det mest gynnsamma sätt. Att samarbeta med tonårshjärnan, och inte slita på den i onödan, är därför en viktig utgångspunkt.

Som beteendevetare och pedagog har jag de senaste 25 åren fördjupat mig i hur vi kan ha praktisk nytta av hjärnforskning oss människor emellan och för egen del i det dagliga livet. Om du har läst någon av mina böcker, Bemötandekoden eller Livskoden enligt hjärnan, kommer du att känna igen vissa delar, för det är ju inte så att tonårshjärnan är en helt annan typ av hjärna än den vuxnas. Förståelsen för tonårshjärnan bygger därför bland annat på forskning som finns beskriven i mina tidigare böcker. Utöver det kommer du att få en mängd nya perspektiv som handlar om vad som sker mer specifikt med hjärnan just under tonårstiden.

Världen har de senaste två decennierna utvecklats i en aldrig tidigare skådad hastighet. Tonåringar i dag lever i en helt annan verklighet än för bara några år sedan. Därför kan det kännas

förvirrande, hur ska vi egentligen göra för att stötta våra tonåringar på bästa sätt? Men insikter om hur tonårshjärnan fungerar och hur vi kan samarbeta med den, är en stor tillgång och kan vara en vägvisare för oss.

Det finns såklart andra saker än de jag lyfter här som påverkar tonårshjärnan, till exempel maten man äter och fysisk aktivitet. I den här boken ligger fokus på relationen mellan den vuxna och tonåringen. Utifrån det har jag handplockat delar av forskning som jag har sett är särskilt hjälpsamma för samspelet och dialogen med tonåringen.

Alla tonåringar är olika, precis som människor generellt är det. Gemensamt är att det finns vissa grundläggande biologiska program i hjärnan som styr våra beteenden, tankar och känslor. Dessa beskriver jag i boken för de påverkar alla ungdomar, även om det kan ta sig olika uttryck. I kapitel 10 lyfter jag dessutom olika sätt att fungera som tonåring.

Mycket medvetet har jag valt att förenkla genom att skriva om forskning med hjälp av metaforer, pedagogiska begrepp och storytelling så att den ska vara lättillgänglig och bli användbar.

Varför? Jo, därför att det är den praktiska nyttan av forskningen som är intentionen med den här boken. Men även om det låter enkelt så låt dig inte luras, det handlar om avancerad hjärnforskning som verkligen är värd att ta på allvar och samarbeta med. I fotnoterna hittar du källor att fördjupa dig i om du så önskar. Jag refererar till studier där olika upptäckter har gjorts och även till böcker som är skrivna av forskare inom området. På min hemsida www.lenaskogholm.se har jag även lagt upp föreläsningar och vidare hänvisningar till de forskare som nämns i boken eller som signifikant bidragit till kunskaper inom respektive forskningsfält.

Allt i tonårshjärnan är sammanflätat och de olika delarna påverkar varandra. Av pedagogiska skäl lyfter jag ett område i

tonårshjärnan i taget och ibland fördjupas det längre fram i boken. Du kan läsa boken från pärm till pärm eller välja valda delar. Eller läsa kapitlen i den ordning som är mest hjälpsam för dig. När jag återger samtal med ungdomar, föräldrar eller personal som arbetar med tonåringar och i beskrivning av olika situationer, är detaljer ändrade för att anonymisera dem.

Min önskan med den här boken är att livet ska bli lite lättare för dig och tonåringen. Att axlarna ska sjunka och stressen minska för er båda. Det handlar så mycket om att förstå vad som händer där innanför pannbenet hos tonåringen.

Så, är du redo för en upptäcktsfärd i tonårshjärnans vidunderliga landskap?

KODEN TILL HJÄRNANS

UTVECKLING FRÅN BARN

TILL TONÅRING

”Är du en tonåring?”

Min då treåriga dotter ställde frågan till en ung och något förvånad kille.

Jag och min dotter var och handlade i mataffären i närheten av där vi bodde. Dottern körde sin egen lilla kundvagn genom affären, i racerfart. När jag betalat och vi var på väg ut såg vi ett gäng unga killar som stod och hängde vid tuggummiautomaterna som min dotter brukade spana in. Det var till en av dem min dotter hade ställt frågan. Förvånat tittade killen ner och svarade: ”Öh … ja …” Dottern frågade nyfiket vidare: ”Är du snäll?” Med ett ännu mer förvånat uttryck kom svaret efter viss betänketid: ”Öööööööh … jo …” Min dotter hade snappat upp att tonåringar kunde vara något annat än snälla. Nu ville hon själv höra sig för hur det stod till med saken.

Under tonåren händer det mycket i hjärnan. Tonårshjärnans arkitektur ser annorlunda ut än den hos en fullvuxen människa.

Hjärnlandskapet formar tonåringens mentala liv och påverkar känslor och beteenden. Därför är det en guldgruva för dig att känna till hur tonårshjärnan fungerar så att du kan arbeta tillsammans med den och inte mot den. För när vi samarbetar med tonårshjärnans förutsättningar minskar stressen både hos oss själva och hos ungdomen.

Vad händer när hjärnan växer?

Låt oss först titta på vad det är som händer i barnets huvud när hjärnan växer och hur hjärnans utveckling påverkar barnet och så småningom tonåringen. Alltsedan jag själv var i tonåren har jag varit intresserad av hjärnan och hur den påverkar våra beteenden, känslor och tankar. Jag har ett särskilt minne av hur jag som fjortonåring funderade över just det.

Året var 1978 och jag var i mitt barndoms lantliga kök med den gamla kökssoffan från farmors barndomshem. Där fanns, förutom jag och min lillebror, mammas dagbarn och ett grannbarn på besök. Kanske var något av mina syskonbarn också där, eller sommarbarnet Sabina som kom från en fattig del av Östtyskland och som bodde hos oss ett par somrar. Jag har sex syskon och hade redan då många syskonbarn. Det var dagbarn i huset, grannbarn, sommarbarn, ja, jag var helt enkelt omgiven av barn i olika åldrar. Jag minns att jag tänkte: Att armar och ben växer kan jag på något sätt förstå men vad händer där inne i hjärnan?

I det här kapitlet går vi in på hur extremt formbar hjärnan är och att vi får nya hjärnceller livet ut. Men vi börjar med att undersöka hjärnans tre delar, eller tre avdelningar. Dessa är

grunden för de tre medvetandelager som alla vi människor har. Även du. I kapitel 3 kommer vi fördjupa förståelsen för dem ytterligare.

Men hur utvecklas lager efter lager i barnets hjärna? Hur ser de ut från början, och vad formar dem? Och hur kan du dra nytta av just den här kunskapen i mötet med tonåringen?

Tonårshjärnan

i tre steg

Det är svårt att till fullo förstå den stora inverkan vi vuxna har på barn- och tonårshjärnan. När den lilla guldklimpen kommer ut ur sin mammas mage är hjärnan långt ifrån färdigutvecklad. Medan många däggdjur ställer sig upp strax efter födelsen, tar det för människobarnet runt ett år att ta de första stapplande stegen. Hjärnan utvecklas och växer i storlek efter födseln, annars skulle det vara omöjligt för mamman att krysta ut barnet.

Genom evolutionen har människans hjärna blivit större och större. Framför allt har pannloben växt till sig. Den utgör hela 30 procent av vår hjärna, vilket kan jämföras med till exempel hundar, där pannloben endast är 5–6 procent av deras hjärna.1

Eftersom hjärnan växer färdigt utanför livmodern betyder det i praktiken att barnet, den lilla guldklimpen, präglas mycket av sin omgivning.

Barnen är nästa generation och vår framtid men vi är alltså i hög grad medskapare till hur barnets och tonåringens hjärna utformas, hur layouten blir på den hjärna som tonåringen får med sig ut i vuxenlivet. Låt oss börja med att titta på hur tre avdelningar, eller områden, tydligt växer fram steg för steg i barnhjärnan.

Hos fostret i mammans mage och hos det nyfödda barnet kan vi se att hjärnan utvecklas på samma sätt som under evolutionen.2

När vi föds fungerar främst den mest primitiva delen i hjärnan, den som oftast kallas reptilhjärnan. De andra områdena i hjärnan har inte utvecklats, framför allt inte hjärnbarken. Reptilhjärnan består av hjärnstammen, området där ryggraden och skallen möts.

Den amerikanske professorn Paul MacLean har bidragit med kunskaper om de tre avdelningarna då han har studerat hur hjärnan har utvecklats under evolutionen. Jag vill redan nu klargöra att hjärnan naturligtvis är mycket mer komplex än de tre avdelningarna. De är såklart inte som tre legobitar staplade på varandra. Avdelningarna är hopkopplade sinsemellan, och förutom att de har utvecklats självständigt under evolutionen har de även utvecklats tillsammans med komplexa nätverk sinsemellan. På en bild av hjärnan kan man dock tydligt se att den har tre olika typer av strukturer, en viss typ längst ner i hjärnan, en annan struktur av delarna i mitten och ytterligare en annan struktur högre upp.

Bild av en hjärna tagen av en MRI-kamera (Magnetic Resonance Imaging). Här kan vi se olika typer av strukturer längst ner i hjärnan, i mitten och i den övre delen av hjärnan.

Förståelsen av hjärnans tre nivåer har vidare studerats och sammanställts av bland andra professor Daniel J. Siegel och professor Antonio Damasio.3 Jag har även tagit intryck av den prisbelönte professorn Robert Sapolsky, som lyfter hjärnans tre olika avdelningar. I sin bok Varför vi beter oss som vi gör, som är faktagranskad av 24 forskare från olika universitet i USA, gör han en sammanställning av hur hjärnans biologi styr oss och beskriver bland annat de tre avdelningarna.4

Låt oss nu titta på hur de tre avdelningarna växer fram steg för steg, och hur vi är med och formar dessa.

Första avdelningen

Hjärnans mest primitiva del, reptilhjärnan, är ansvarig för allt som ett nyfött barn kan göra, som att andas, äta, somna, vakna, gråta, känna värme och kyla, hunger och smärta. Den ser också till att vi gör oss av med det som ska lämna kroppen: kiss och bajs. Precis ovanför reptilhjärnan ligger hypotalamus som tillsammans med reptilhjärnan kontrollerar energinivån i kroppen.

Dessa två koordinerar funktionerna i hjärta, lungor, immunsystemet och det endokrina systemet (hormonerna) och ser till att dessa livsavgörande system upprätthåller en stabilitet, till exempel att kroppens temperatur ligger runt 37 grader. Det är en viktig balans som ska hållas, den ska vara i jämvikt (homeostas). Vi klarar till exempel inte många graders skillnad i kroppstemperatur förrän ett akuttillstånd uppstår.5

Andra avdelningen

Ovanför reptilhjärnan hittar vi det limbiska systemet med amygdala, hippocampus med mera. Den här delen kallas ofta för däggdjurshjärnan eftersom den utvecklades när däggdjuren

gjorde entré i historien för cirka 200 miljoner år sedan. Däggdjur lever i grupper och tar hand om nästa generation, vilket i detta fall gjorde att hjärnans strukturer utvecklades för att klara av det. För att det ska bli lättare att komma ihåg hur den här delen påverkar oss i vardagen, hämtar jag inspiration från psykolog

Jan Sandgrens bok Sprid pyramiderna och kallar däggdjurshjärnan för aphjärnan. 6

Jag vill direkt vara tydlig med att jag absolut inte menar något nedlåtande med att använda dessa enkla begrepp, tvärtom! Jag tänker att ju lättare vi har i vardagen att komma ihåg kunskapen om hjärnan, desto mer användning har vi för den. Vi behöver respektera varje område. Nyckeln är att knäcka koden till medvetandelagrens olika språk – mer om det i kapitel 4. Det är ett effektivt sätt att ta bort kommunikationshinder och en viktig sak att ha koll på för att samarbeta med tonårshjärnans förutsättningar.

Aphjärnans verkliga utveckling sker efter det att barnet är fött. Den är sätet för känslor som gör det möjligt för oss att upptäcka faror och avgöra vad som är bra och vad som är farligt. Aphjärnan är därför en skiljedomare för vad som är viktigt för överlevnad och vad som inte är det. Den har också en central roll i att hantera de utmaningar som finns för att kunna leva i ett socialt komplext nätverk.

Hos spädbarnet utvecklas aphjärnan i samspel med omgivningen. När barnets inneboende temperament och genetiska uppsättning möter omgivningen skapas erfarenheter hos barnet. Det kan till exempel vara situationer där barnet känner att ”det lönar sig inte att skrika för ingen kommer att ta hand om mig” alternativt ”när jag signalerar mina behov genom att skrika kommer någon och tar hand om mig”. I detta samspel mellan barnet och miljön utvecklas aphjärnan.

Barnet skapar en känslomässig karta av världen, och beroende på hur den formas, utvecklas aphjärnan. Hjärnan är öppen för

alla möjligheter men skapas utifrån erfarenheter. De nervbanor som används blir kvar och andra potentiella nervbanor försvinner. Nätverken som växer sig starka blir våra automatiska reaktioner och vanor. På så vis präglar omgivningen alltså barnets hjärna.

Om ett barn känner sig tryggt och älskat programmeras hjärnan till att bli bra på att samarbeta, utforska och ha ett lekfullt sinnelag, därför att det är säkert att göra det. Känslan vi har fått med oss via aphjärnan är att omgivningen (världen) är en trygg plats. Då känner vi tillit, vågar knyta an och blir lugna och avslappnade. Om en liten krabat däremot inte känner sig trygg eller omhändertagen utan i stället är rädd och lämnad åt sitt öde, blir hjärnans specialitet att hantera rädsla och övergivenhet. Känslan vi har fått med oss kan vara att det inte går att lita på omgivningen, att det är bäst att vara på sin vakt och beredd på att det värsta kan hända.7

Tredje avdelningen

Översta lagret i hjärnan är hjärnbarken och pannloberna. Andra däggdjur har också detta lager men vi människor har en tjockare hjärnbark och betydligt större pannlober. Under vårt andra levnadsår börjar pannloberna växa snabbt, så även hjärnbarken. De här senast utvecklade delarna i hjärnan är ansvariga för det som gör vår art unik och ger oss tillgång till språket och abstrakt tänkande. Vi kan ta till oss information och skapa mening. Pannloberna ger oss funktionerna att reflektera, göra upp planer och föreställa oss saker i framtiden. De hjälper oss att se konsekvenserna av vårt beteende och att göra medvetna val. De ligger också bakom vår kreativitet.8 För att det ska vara lätt att komma ihåg den här delen i vardagen kallar jag den för människohjärnan. De tre avdelningarna är alltså en metafor för vår så mycket mer komplicerade hjärna. Intressant är dock att vi i vardagen tydligt

kan se beteenden från varje avdelning. Och att dessa tre lager i hjärnan även blir synliggjorda i barnets och tonåringens olika utvecklingsfaser. Antikens filosofer kallade till exempel sjuårsåldern för förnuftets ålder. Vid den tidpunkten har pannloberna utvecklats så att vi förstår ett mer abstrakt tänkande och kan planera för morgondagen. Vi är inte enbart impulsstyrda utan använder språket bättre och uttrycker vad vi känner, vilket gör att vi fungerar i grupp och kan samspela med lärare och klasskamrater.

Även de nyaste delarna i hjärnan utvecklas i samspel med barnets miljö. Språket vi talar, orden som används och omgivningens sätt att resonera blir till ett med barnets hjärna. Vi programmeras att tänka och uttrycka oss som vår omgivning gör. Det välkända talesättet ”Barn (och för den delen många gånger även tonåringar) gör inte som vi säger utan som vi gör” har med hjärnans formbarhet att göra. Om vi sedan behåller det sättet att tänka eller inte avgörs när vi har blivit äldre och hjärnan har utvecklats ytterligare. Detta betyder alltså att två av de tre avdelningarna i hjärnan är starkt formade av omgivningen. Man kan verk-

ligen inte beskylla hjärnan för att vara stelbent! En hjärnforskare uttryckte det så som att hjärnan är som gelatin. Gelatin används för att exempelvis göra gelé. Den varma flytande gelén stelnar i den form man häller den i. När man vänder upp och ner på glaset som man har hällt den varma flytande gelén i, har gelén formats efter glasets kanter. Precis lika formbar är hjärnan, och tonårshjärnan är särskilt formbar.

Behandla människor som om de vore de personer de borde vara, och du hjälper dem att bli de som de har förmåga att bli.

Goethe

Formbar hjärna – särskilt i unga år

Nu kanske några av oss blir lite oroliga för att vi har missat något under våra barns uppväxttid. Kanske minns vi själva en barndom som lämnade mer att önska. Men till dig som tänker så vill jag direkt lyfta in ett viktigt perspektiv.

Svårigheter ger bästa grogrunden för hjärntillväxt. När vi lär oss saker och känner ”det här är så svårt”, är det ett tecken på hjärntillväxtens största stunder. Just känslan av att det är svårt, beror på att hjärnan växer.9 När vi får nya kunskaper frodas hjärnan, men vi kan även få nytta av motgångar i livet.

Hur påverkas vi då av livets svårigheter? Victor och Mildred Goertzel studerade under 1960-talet 700 personer som hade gjort stora samhällsinsatser. Kriteriet för att få vara med i studien var att personen hade blivit föremål för minst två biografier.

Exempel på några som var med i studien är Marie Curie och Henry Ford. Otroligt nog visade studien att det bara var mindre än 15 procent av dessa berömda personer som hade vuxit upp i stöttande familjemiljöer. Hela 75 procent hade växt upp under svåra omständigheter med problem som fattigdom, alkoholism, misshandel, allvarlig sjukdom eller frånvarande föräldrar.10

Meg Jay, klinisk psykolog, skriver i en intressant artikel i Wall Street Journal om hur hon under många år studerade förmågan att övervinna svårigheter. Hon såg att de personer som i slutändan lyckas dra fördel av svårigheter blir starkare och mer motståndskraftiga. Orsaken, menar hon, är att de har lyckats behålla sitt självförtroende. Det som också haft betydelse är om det har funnits en vän, anhörig eller kollega som stöttat när det har varit som jobbigast. De relationerna gjorde det möjligt för dem att överleva och bli starkare.11

Det är i uppförsbacken det går uppåt.

Rune Gokstad, skådespelare

Hur vår hjärna formas i barndomen påverkar våra liv som tonåringar och vuxna. Samtidigt har vi möjlighet att som både tonåringar och vuxna forma om vår hjärna – eftersom hjärnan är formbar livet ut. Som den finske psykiatern Ben Furman med glimten i ögat sagt: ”Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom.” I en bok med samma titel vänder han upp och ner på vårt vanliga psykologiska tänkande. Genom att intervjua 300 personer undersökte han varför många människor trots alla odds klarar en svår barndom. Han visar på människans förmåga att komma igen och växa av motgångar, och hur det förflutna kan användas som en resurs i livet.12

Låt oss titta på ytterligare perspektiv när svårigheter faktiskt har kunnat vändas till en tillgång. Jag anar att du har hört talas om begreppet posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det kan uppstå hos en person som själv har utsatts för – eller bevittnat – mycket svåra, livshotande och traumatiska händelser, som katastrofer, olyckor, våld, sexuella övergrepp och psykisk eller fysisk misshandel. De som drabbas kan återuppleva traumat i plågsamma minnesbilder (flashbacks) trots att de försöker undvika tankar, minnen, händelser, situationer eller personer som påminner dem om det hemska. Mardrömmar och sömnproblem är vanligt.

Många blir överdrivet vaksamma, irritabla och lättskrämda. Tankeförmågan försämras och tankarna blir negativa – sinnesstämningen sänks.13

Men känner du lika väl till begreppet posttraumatic growth, PTG? På svenska posttraumatisk utveckling. Denna idé utvecklades av psykologerna och forskarna Richard Tedeschi och Lawrence Calhoun i mitten av 1990-talet. De menade att människor som möter svårigheter och kämpar sig igenom dem ofta kan se en positiv tillväxt efteråt. Efter en psykologisk uppförsbacke har nya mentala muskler byggts upp. ”Människor utvecklar nya insikter om sig själva, av världen de lever i, hur man förhåller sig till andra människor, vilken typ av framtid de kan ha och en bättre förståelse för hur man lever livet”, säger Tedeschi.14

Låt oss lägga till ännu en infallsvinkel. Är möjligen termen inlärd hjälplöshet bekant? Uttrycket myntades 1967 av forskarna Martin Seligman och Steven F. Maier, vilka genomförde studier på hundar där de utsatte djuren för en rad elektriska stötar. De hundar som inte kunde kontrollera stötarna visade till slut tecken på depression och ångest, medan de som kunde trycka ner en spak för att stoppa stötarna inte gjorde det. I uppföljande forskning försökte de hundar som inte kunde kontrollera stötarna i det första experimentet inte ens att undvika dem, trots

DIG REDSKAP FÖR ATT GÖRA TONÅRSTIDEN MINDRE KRÅNGLIG!

Vill du ha en bättre relation och dialog med tonåringen? I Koden till tonårshjärnan bjuds du på en fascinerande upptäcktsfärd i tonårshjärnan som ger dig många aha-upplevelser och hög igenkänning. Du får bokstavligen ”inside information” om det som sker under tonårstiden.

Pedagogiskt, vetenskapligt underbyggt, roligt och personligt med målande exempel beskriver Lena Skogholm tonårshjärnan del för del och ger dig en mängd konkreta verktyg, tips och råd för att skapa en bättre relation och dialog med tonåringen. Under tonåren sker en stor ombyggnation av hjärnan och det kan vara förvirrande för alla när den ”drabbar” tonåringen. Men ju mer du känner till om vad som sker i tonårshjärnan, desto enklare och bättre för dig och tonåringen.

”Omistlig handbok om tonåringars hjärna! Jag fick genast en bättre kommunikation med min tonåring hemma efter att ha läst boken! Lena berättar begripligt, handfast och roligt om hjärnforskning och vad som händer när barnet blir ungdom och ska forma sitt framtida jag.

Rekommenderas varmt till alla som kommer i kontakt med tonåringar eller har varit en själv!”

Ami Hallberg Pauli – komiker och skådespelare

”Boken är en absolut måste-läsning för alla som möter tonåringar, privat eller professionellt. Den ger en ingående förklaring till vad som händer i en tonårshjärna och varför, och skapar därmed ny förståelse för typiska tonårsbeteenden och utmaningar. Samtidigt ger boken en mängd ovärderliga verktyg, såväl i föräldraskapet som i skol- och omsorgsituationer.

En måste-läsning också för tonåringar som söker att förstå sig själva.”

Mona Liljedahl – specialpedagog, författare och expert på särbegåvning

”En bladvändare! Hela boken genomsyras av hoppfullhet.”

Mia Börjesson – socionom och handledare

”En bok som alla föräldrar bör läsa så snart de fått barn. Den är lätt att läsa med många vardagliga exempel samtidigt som den har en otroligt bred och djup vetenskaplig evidens.”

Maria Måsén – förälder och pedagog

Lena Skogholm har som beteendevetare och pedagog stora insikter i tonårshjärnan och mångårig erfarenhet av att möta tonåringar både i arbete och privat. Med pedagogisk finess omvandlar hon avancerad hjärnforskning till en guide för samspelet med tonåringen.

Lena Skogholm är författaren bakom succéböckerna Bemötandekoden och Livskoden enligt hjärnan som tillsammans har sålts i över 85 000 exemplar. År 2021 vann Lena Stora Talarpriset. Läs mer: Lenaskogholm.se