9789198857689

Anna Klockar Mia Vestman

demokratilärandE

i klassrummet

LÄRARFÖRLAGET

Lärarfortbildning AB Box 17023

104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se

KOPIERINGSFÖRBUD

Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.

© 2025 Författarna & Lärarförlaget

UPPLAGA 1: 1:a tryckningen

REDAKTÖR: Ann-Sofie Lindholm

GRAFISK FORM OMSLAG: Anna Hild

GRAFISK FORM INLAGA: Anna Hild

FOTO PORTRÄTT: privat

FOTO OMSLAG: Shutterstock/morgantimartina

FOTO INLAGA: Shutterstock Christopher Moswitzer, Fernando Astasio Avila, Madusha_Dilshan, slouise_michel, sid 106.

Shutterstock PeopleImages.com, Yuri A, nrqemi, Skruv, Roxana Bashyrova, sid 107

Citat utan referens står författarna själva för.

TRYCK: Tryckt inom EU via Printpool, 2025

ISBN 978-91-988576-8-9

Innehåll

7. ÖVNINGAR OCH METODER

1. Inledning

Men jag tror faktiskt inte att demokrati är det bästa

sättet att styra ett land. (Elev, 15 år, 2024)

Kanske har det aldrig varit enkelt att förhålla sig till den tid man lever i. Rent fysiskt, det vill säga vår kropp och vår hjärna, är vi till stor del likadana som på stenåldern. Men förutsättningarna i vardagen är kraftigt förändrade. På gott och ont! Att vi lever i en komplex och snabbt föränderlig tid påverkar oss, liksom vår användning av skärmar, den mat vi äter, och hur vi lever våra liv.

Där vi förr hade en by och ett litet antal människor och händelser att förhålla oss till har vi i dag en större spelplan. Hela världen knackar på vår dörr. Såväl lokala som nationella och globala utmaningar pockar på vår uppmärksamhet. Mängder av information sköljer över oss i ett ständigt flöde. Vår hjärna arbetar febrilt med att sortera och hantera bruset. Vilket flöde just jag får ta del av bestäms av algoritmer och de plattformar jag använder. En ganska oreglerad marknad där frågan om ansvar inte är klarlagd. Traditionell media är inte längre den naturliga nyhetsförmedlaren, och hur vi får vår information ser väldigt olika ut beroende på ålder och social tillhörighet.

Skillnaden i hur grupper och individer i dag nås av väldigt olika nyhetsflöden är stor om man jämför med hur det såg ut för bara tio år sedan. Det finns en uppsjö av medier, plattformar och kanaler med olika syfte och (dold) agenda. Genom dessa kanaler strömmar inte

bara nyhetsrapporter. Där samlas även antidemokratiska tankar och uppfattningar om världen, konstruerade fakta och konspirationsteorier. Sådant innehåll är ofta kamouflerat med humor och skämt. Den tekniska utvecklingen har betytt mycket för de normglidningar vi ser i dag. Teknisk utveckling har historiskt sett alltid lett till att samhället förändras.

Hur kan vi som arbetar i skolan hålla jämna steg med utvecklingen för att kunna guida våra elever? Skolan ska hjälpa eleverna att utveckla och stärka de filter som krävs för att kunna genomskåda det som inte är sant och tillförlitligt, men också stärka elevens tilltro till sig själv och sin identitet. Allt det som pockar på i dagens samhälle innebär att vi i skolan måste vara väl förberedda på att bemöta tvivel, konspirationsteorier, falska nyheter och de skeva världsbilder som ibland följer i spåret av dessa faktorer.

Vi behöver lyfta och exemplifiera hur algoritmer fungerar, och hur till exempel sociala medier, AI och andra teknologiska plattformar påverkar vår föreställning om världen. Dagens omvärld behöver både gammal och ung förhålla sig till. Den är dessutom föränderlig, mångfacetterad och på många sätt opålitlig.

Att individer, generationer och grupper konsumerar information på olika sätt och i olika medier/kanaler kan öka klyftorna mellan oss och de uppfattningar vi har om världen. I kölvattnet av detta brus skapas utrymme för olika tolkningar och idéer. Tolkningar som blir ”sanningar” och som ofta presenterar enkla lösningar på svåra problem. De kan gå emot den demokratiska värdegrund vi tagit för given, och kanske vilja förändra den i grunden.

När samhället förändras och utsätts för press blir det ganska snabbt tydligt just i skolan. Uppdraget för oss som arbetar i skolan tycks ibland bli bredare och bredare. Men också djupare och mer komplext, när det fylls med önskemål om hur vi ska lösa olika samhällsproblem och utmaningar. Ska skolan och vi som arbetar i den göra allt? Läroplanen skriver tydligt fram att skolan ska vara öppen för

skilda uppfattningar. Utbildningen ska borga för att eleverna kan fatta egna beslut och ta ställning samtidigt som de ska bli medvetna om vikten av hänsyn för andra och respekt för andras åsikter. En grundpelare för vårt arbete är demokratiuppdraget. Skolan ska förmedla och förankra både demokratiska värden och kunskaper. I detta ingår de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. I en värld där det inte längre är tydligt vad som är sådana värderingar eller där många tycker olika blir vårt uppdrag ibland ganska svårt att genomföra. Vi behöver börja med att ställa oss några allmängiltiga frågor, inspirerade av bland andra Åsa Wikforss:

• Vad är demokrati?

• Vilka är demokratins värden – och värde?

• Vilket är vårt uppdrag i ett demokratiskt samhälle?

När vi gemensamt diskuterar dessa frågor kan vi skapa en samsyn och en gemensam målbild. Vi behöver förstå att svaren på frågorna kommer att vara olika. Våra kollegor kommer att tycka olika. Det är just det den här boken handlar om: hur vi kan förhålla oss till de utmaningar (och möjligheter!) som demokratibegreppet innebär i skolan.

Skapa trygghet och bygg resiliens

Barn och unga vill och behöver diskutera samhällsfrågor och det de ser hända i omvärlden. Den som har kunskap och förståelse är mer trygg.

Den som har strategier och är förberedd kan bättre hantera stress och oro. Det handlar om att bygga resiliens – motståndskraft. Vi som verkar i skolan måste arbeta för att göra skolan till en plats där dessa frågor lyfts på ett tryggt och genomtänkt sätt. En plats där vi gemensamt övar på och förbereder oss för deltagande i det demokratiska samhället.

En viktig del i detta arbete är att våga öppna upp för samtal och reflektion, och inte stänga dörren till svåra frågor. Det finns en stor risk med att lämna de svåra frågorna obehandlade och utan svar.

Unga kan reagera med ilska och förvirring. De kommer att söka sammanhang och svar på egen hand. I den glipa av funderingar och influenser som uppstår finns en hel del alternativa svar att få. Svar som är enkla och som kanske ställer grupper mot varandra. Svar som ökar polariseringen och försvårar en nyanserad bild av samhället.

Skolan har ett uppdrag att motverka intolerans och främja demokratiska värderingar. Detta regleras i olika styrdokument som ramar in vårt uppdrag. I Att motverka rasism i förskolan och skolan (Arneback & Jämte, 2017, s. 14) illustreras detta med denna modell:

Brottsbalken

Grundlagen

Internationella bestämmelser

Diskrimineringslagen

Skollagen

Allmänna råd Läroplanen

Lokala planer och dokumentation Ämnesoch kursplaner

Arneback och Jämte (2017, s. 19) beskriver hur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, med dess konventioner, har spelat en viktig roll för utformningen av skolans värdegrund. I konventionerna tydliggörs statens ansvar för att motverka och avskaffa bland annat rasdiskriminering. Det kan handla om att erbjuda alla medborgare likvärdigt skydd mot diskriminering. När vi praktiserar detta i skolan finns ramarna nedbrutna och tydligt formulerade för oss i skollag och läroplan.

Bokens upplägg

I boken rör vi oss från elevernas verklighet och de utmaningar vi står inför i skolan, till att diskutera hur vårt tillsammansarbete kan ge stöd både i och utanför klassrummet. Vidare lyfter vi perspektiv på juridifiering, när företeelser blir rättsligt reglerade, och hur detta påverkar vår roll som lärare. De avslutande kapitlen fokuserar på strategier i klassrummet och konkreta metoder för att kunna arbeta med kontroversiella frågor och skapa förutsättningar för demokratilärande.

Idag lever vi i en komplex och snabbt föränderlig värld. Mängder av information sköljer över oss i ett ständigt flöde, och detta flöde ser väldigt olika ut. Samtidigt ska skolan förbereda alla elever för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle.

Demokratilärande handlar om att förstå det komplexa i en osäker omvärld och att förmå hantera det när omvärlden kryper in i våra klassrum och liv. Skolan ska hjälpa eleverna att utveckla och stärka de filter som krävs för att kunna genomskåda det som inte är sant och tillförlitligt, men också stärka elevens tilltro till sig själv och sin identitet. Allt det som pockar på i dagens samhälle kräver att vi behöver vara väl förberedda på att bemöta tvivel, konspirationsteorier, falska nyheter och olika syn på världen.

Boken lyfter teman som källtillit, bekräftelsebias, skolans juridifiering samt demokratins utmaningar och möjligheter. Med praktiken i fokus presenteras handfasta evidensbaserade strategier och verktyg som kan främja elevers demokratilärande. Detta exemplifieras genom olika metoder som utgår från ett elevaktivt klassrum. Det här är en bok för alla lärare som vill skapa ett öppet klassrumsklimat där eleverna känner sig delaktiga och engagerade.

Anna Klockar och Mia Vestman är legitimerade lärare och skolutvecklare med lång erfarenhet av undervisning, organisation och ledar skap. En röd tråd i deras arbete är att skapa ramar för ett hållbart och tryggt lärarskap. Demokrati, resiliens och kommunikation är viktiga delar i detta arbete.