9789147107735

Page 1

och film ger oss information, kunskap och underhållning. Den bild vi har av samhället har vi i stor utsträckning fått genom medierna. Därför är det viktigt att studera hur massmedierna fungerar i vårt samhälle och internationellt.

M

e d i e r sa m h ä l l e ko m m u n i k at i o n ger en omfattande presentation av dagens mediesamhälle. Boken behandlar både traditionella och

nya mediers roll, såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Här finns också historiska tillbakablickar och funderingar inför framtiden. Boken diskuterar hur medierna fungerar, vilken inverkan de har på oss och hur vi kan bli kritiska läsare, lyssnare och tittare.

m e d i e r sa m h ä l l e ko m m u n i k at i o n beskriver också grundläggande teorier kring kommunikation och information, liksom den lagstiftning och de etiska regler som förekommer inom medieområdet samt reklam och marknadsföring. lars petersson är skolledare vid Polhemskolan i Lund och åke pettersson är journalist vid Sveriges Radio.

MEDIER • SAMHÄLLE• KOMMUNIKATION

Vi lever i ett mediesamhälle. Tidningar, tv, radio, internet

• lars petersson • åke pettersson

MEDIER SAMHÄLLE KOMMUNIKATION

Best.nr 47-10773-5 Tryck.nr 47-10773-5

4710773_OMSLAG.indd 1

2012-05-28 08.01


lars petersson

åke pettersson

MEDIER SAMHÄLLE KOMMUNIKATION liber

4710773_INLAGA.indd 1

2012-05-22 13.05


ISBN 978-91-41-10773--5 © 2011 Lars Petersson, Åke Pettersson och Liber AB redaktion: Ulla Lindqvist Segelman formgivare: Eva Jerkeman bildredaktion: Mattias Josefsson teckningar: Oscar Liedgren produktion: Thomas Sjösten omslagsbild: Shutterstock Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2012

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710773_INLAGA.indd 2

2012-05-29 11.10


Bildförteckning AFP/Scanpix 273 Andersson Sören/Scanpix 25 AP/Scanpix 49 Apic/Getty Images 166 (2) Beretta/Sims/Rex Features/IBL 80 (1) Berg Oliver/DPA/IBL Bildbyrå 109 Berry Adam/Bloomberg/Getty Images 180 Bettmann/Corbis/Scanpix 240 Bettmann/Corbis/Scanpix 29 Bonnier Arkiv/Scanpix 166 (3) Bonnier Tidskrifter 159, 169, 171 Bourke-White Margaret/Time & Life Pictures/ Getty Images 166 (1) Bouys Gabriel/AFP/Scanpix 62 Boyd Raymond/Michael Ochs Archives/Getty Images 147 Brysse Philippe/Getty Images 10 Cameron Gary/Reuters/Scanpix 106 Clarke Bethany/Getty Images 219 Connally Siobhan/Flickr/Getty Images 238 Conroy Paul/Rex Features /IBL 28 Cooley Kevin/Stone/Getty Images 86 Cooper Ashley/Corbis/Scanpix 266 Daniela White Images/Flickr Open/Getty Images 236 Denisov Anton/Topfoto/Scanpix 8 Drew Richard/AP Photo/Scanpix 260 Emmerson Neil/Corbis/Scanpix 229 Ericson Åke/IBL 89 Ericson Bertil/Scanpix 128 (4) Euler Michel/AP/Scanpix 146 Expressen/Scanpix 125 Falk Tore/Expressen/Scanpix 191 (2) Fluger Rene/CTK/Scanpix 222 Forsell Jacob/Expressen/Scanpix 247 (1) Gamma Presse Images/IBL 67 Gustafsson Jeppe/Scanpix 127 Halvarsson Katja/Folio 188 Harrington III Blaine /Corbis/Scanpix 22 Henriksson Janerik/Scanpix 158 (1) Hoffmann Oliver/Shutterstock 97 Hondros Chris/Getty Images 179 Huszar Greg/First Light/Corbis/Scanpix 196 Hvar 8 Dag/Scanpix 160 IBL Bildbyrå 162 Ihse Adam/Scanpix 128 (3) Interfoto Hongrie/Sipa/Scanpix 189 Johnson John P./HBO /Everett Collection/IBL Bildbyrå 263

4710773_INLAGA.indd 304

Jonasson Kenneth/Scanpix 244 (2) Kamerareportage/Scanpix 243 Kulish Kim/Corbis/Scanpix 286 Larsson Niklas/Scanpix 128 (2) Lien Kyrre/Scanpix 142 Lindeborg Olle/Scanpix 246 Lindemalm Julia/Sveriges Radio 214 Lipinski Dominic/PA Photos/Scanpix 99 Loeb Saul/AP/Scanpix 41 Löfqvist Thomas/Sydsvenskan/Scanpix 211 Lundgren Allan/Scanpix 283 (1) Mayama Kimimasa/EPA 129 (4) Melander Karl/Sydsvenskan/Scanpix 73 Molander Anna/Scanpix 134 Mosvold Larsen Håkon/Scanpix 213 Nantell Anette/Dagens Nyheter /Scanpix 207 (1) Newmann/Corbis/Scanpix 186 Nicholson Michael/Corbis/Scanpix 64 Nilsson Bosse/Kristianstadsbladet/Scanpix 291 Nilsson Ulf Huett/Johnér Bildbyå 60 Nygren Lennart/SvD/Scanpix 244 (1) Oneborg Tomas/Svenska Dagbladet/Scanpix 179 Øverli Andersen Kristoffer/Scanpix 55 Persson Fredrik/Scanpix 128 (1) Pettersson Åke 226 Prosch Marco /Getty Images 12 Roth Marissa/The New York Times/Scanpix 225 Ryd Ryd/Scanpix 244 (3) Scanpix 123 Scanpix Historical 191 (1) Schweitz Arne/Scanpix 203 Sessini Jerome/In Visu/Corbis/Scanpix 68 Shutterstock 129 (1) Sillén Conny/Scanpix 129 (3) Sinai Uriel/Getty Images 272 Singsaas Ragnar/WireImage/Getty Images 269 Snyder Brian/Reuters/Scanpix 100 Souza Pete/ The White House/AP/Scanpix 130 Suslin Maja/Scanpix 253 Svenskt Pressfoto/Scanpix 164, 257 Sylvian Justin/AFP/Scanpix 95 Taylor Paul/Stone/Getty 37 Tibell Caroline/Dagens Nyheter/ Scanpix 158 (2) Trueba Felipe/EPA/Scanpix 70 Tsironis Kostas/AP/Scanpix 129 (2) Wahlgren Christer/KvP/Scanpix 204 Wakem Matthew/NonStock/Getty Images 46 Wiklund Anders/Scanpix 259 Wright Alison/National Geographic/Getty Images 152 Xin Pei /Xinhua Press/Corbis/Scanpix 19

2012-05-22 13.11


Förord

3

Hur påverkas vi av massmedier? Vilka krafter styr information och kommunikation i samhället? Det är angelägna frågor i dagens mediesamhälle, där massmedierna möter oss dygnet runt. Tidningar, tidskrifter, radio, tv och nätmedier ger oss information, kunskap och underhållning. Den bild vi har av samhället, har vi i stor utsträckning fått genom medierna. Medierna är också betydelsefulla för demokratin – för den politiska och kulturella debatten. Därför är det viktigt att vi studerar och diskuterar hur medierna fungerar och vilken inverkan de har på oss. Vi behöver träna oss i att bli kritiska läsare, lyssnare och tittare. Medier Samhälle Kommunikation ger en omfattande presentation av dagens mediesamhälle. Vi behandlar både traditionella och nya mediers roll, såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Boken innehåller dessutom historiska tillbakablickar och funderingar inför framtiden. Här presenteras också den lagstiftning och de etiska regler som förekommer inom medieområdet. Lund 2012 Lars Petersson och Åke Pettersson

4710773_INLAGA.indd 3

2012-05-22 13.05


4 in n eh å l l

1.

MEDIESAMHÄLLET

7

Medier dygnet runt 9 Medierna och samhället 14 En ständig utveckling 17 Medier som företag 21 Public service – i allmänhetens tjänst 25 Nyhetsförmedling 28 Kommunikation och information 36

2.

M E D I E R O C H PÅV E R K A N

45

Medierna skapar vår världsbild 47 Direkt påverkan 48 Indirekt påverkan 51 Våldet i massmedierna 54 Vilken effekt har medievåldet? 56 Tv-tittande och nätsurfande – bra eller dåligt? 59 Medier och politik 61 Medier och krig 65 Lobbying och pr-verksamhet 71 Textreklam och produktplacering 76 Reklam i medier 78 Tystnadsspiralen 81

3.

N ÄTM E D I E R

85

Internet har ändrat vår vardag 87 Medier samspelar – konvergerar 91 Sociala medier 95 Nätet en demokratisk mötesplats 103 Nätet ifrågasätts 107

4710773_INLAGA.indd 4

2012-05-22 13.05


5 DA G STI D N I N G A R

113

Från nyhetsblad till tidning 114 De första svenska dagstidningarna 116

in n eh å l l

4.

Den moderna pressens utveckling 119 Dagstidningens innehåll 127 Svenska dagstidningar 132 Tidningarnas verksamhet på nätet 139 Dagstidningar i Norden 142 Dagstidningar i Europa 145 Dagstidningar i USA 149 Dagstidningar i utvecklingsländer 151

5.

TI D S K R I F TE R

157

Tidskrifter i Sverige 159 Tidskrifternas historia 160 Konsumentinriktade tidskrifter 167 Yrkes- och organisationsinriktade tidskrifter 174 Övriga tidskrifter 176 Ägarförhållanden inom tidskriftssektorn 178 Tidskrifter i andra länder 179

6.

RADIO

185

Radion förnyar sig mest 187 Klassisk radio 189 Radions historia 195 Radions åldrar 199 Svensk radio i dag 205 Radio i Norden 216 Radio i övriga Europa 219 Radio i USA 223 Radio i Nya Zeeland 226 Radio i utvecklingsländerna 227 Radio i framtiden 230

4710773_INLAGA.indd 5

2012-05-22 13.05


6 in n eh å l l

7.

TE L E V I S I O N

235

Televisionen – älskad och utskälld 237 Televisionens historia 240 Svensk tv startar 243 Ny teknik – en mångfald av kanaler 250 Framgångsrik svensk tv 257 Televisionen i USA 260 Televisionen i Storbritannien 265 Televisionen i Norden 268 Televisionen i Indien 271 Televisionen i Japan 273 Televisionen i Nya Zeeland 275 Televisionen i framtiden 276

8.

L A G A R O C H E TI K

281

Yttrandefrihet och tryckfrihet 282 Offentlighetsprincipen 285 Etiska regler för press, radio och tv 287 Yttrandefrihetsgrundlagen 290 Personuppgiftslagen (PUL) 291 Upphovsrätten 293 Regler för reklam och marknadsföring 297

R E G I STE R

4710773_INLAGA.indd 6

300

2012-05-22 13.05


1.

7

MEDIESAMHÄLLET I det här kapitlet får du läsa om

, traditionella massmedier, som press, radio och tv, samt sociala medier och mediernas betydelse i våra liv

, mediernas utveckling och betydelse för demokratin , public service-medierna, det vill säga den radio och tv som vi själva ”äger” genom att betala radio- och tv-avgift

, vad som kan bli en nyhet och hur nyhetsförmedling fungerar , teorier kring information, kommunikation och påverkan.

4710773_INLAGA.indd 7

2012-05-22 13.05


8 med iesam h 채lle t 4710773_INLAGA.indd 8

2012-05-22 13.05


D

u kan troligen inte komma på en enda dag då du inte har använt olika medier – till exempel internetsajter, radio, tv eller böcker. Du kanske väcks av musik från din klockradio

eller mobil? Under frukosten hör du nyhetssändningar i radion eller

9 med iesam h älle t

Medier dygnet runt

ser dem på tv, eller också bläddrar du i en morgontidning och kollar kvällens tv-program. På väg till skolan drar du på dig lurarna till mp3-spelaren eller mobilen och lyssnar på musik. I skolan surfar du på en dator, precis som när du kommer hem. Hemma ser du kanske också på något program i TV4 Play. Samtidigt är du hela tiden uppkopplad på Facebook, åtminstone när du är hemma. Dessutom tar du emot och skickar sms. Vi lever helt enkelt våra liv mycket via olika former av medier, vi känner en sorts gemenskap med dem. Det betyder också att medierna påverkar oss på olika sätt. De kan till exempel förändra våra värderingar, det vill säga våra grundläggande åsikter om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel etc. Vårt beteende och våra attityder däremot, är inte lika lätta att förändra. I det fallet påverkas vi främst av människor i vår närmiljö, som föräldrar och vänner.

Medierna är vår största fritidsaktivitet Det är ingen överdrift att påstå att användningen av olika sorters massmedier är vår största fritidssysselsättning. Vi använder en stor del av vår vakna tid till arbete eller skola, men nästan lika mycket tid går åt till medierna. Dessutom spenderar vi en hel del av våra pengar på medieanvändning.

6

F U N D E R A PÅ !

Hur ser din ”mediedag” ut?

M E D I E B E VA K N I N G E N VA R O M FAT TA N D E U N D E R VA L E T I RYS S L A N D 200 8.

4710773_INLAGA.indd 9

2012-05-22 13.05


10

D E N T I D S O M U N G D O M ÄG N A R ÅT M A S S M E D I E R F Ö R D E L A D PÅ O L I K A M E D I E R 2 010 (% )

med iesam h älle t

Mp3 13%

Tidskrift 1% Dagstidning 3% Bok 6%

CD-skiva 2% Radio 12% Internet 39%

Television 21% Video/DVD 3%

4710773_INLAGA.indd 10

2012-05-22 13.05


Nordicoms Mediebarometer för 2010 visar att användningen av ökningen ganska stor (15–20 procent). Åtta av tio ungdomar använder sociala medier varje dag. Följden blir att de läser färre böcker och lyssnar mindre på radio. Den sammanlagda tid som ungdomar ägnar åt olika medier är

med iesam h älle t

sociala medier ökar. Bland den yngre halvan av vår befolkning är

11

nästan sex och en halv timme per dygn. En allt större del av ungdomarnas medietid ägnas åt internet. Bland äldre människor är det tv-tittande som dominerar. De använder också allt oftare nätet för att ta del av traditionella medier, som dagstidningar, tv och radio. Men skillnaderna mellan könen består: När unga män spelar datorspel, läser unga kvinnor en bok eller bloggar. Och nära hälften av alla kvinnor läser böcker en vanlig dag, medan motsvarande andel bland männen är en fjärdedel.

A N D E L AV B E F O L K N I N G E N 9 – 79 Å R S O M A N VÄ N D E R O L I K A M A S S M E D I E R E N G E N O M S N I T T L I G DAG 2 010 (%)

%

20

40

60

80

100 86 Television

75 Dagstidning 70 Radio 68 Internet 36 Bok 34 Tidskrift 24 Mp3 23 Text-tv 21 CD-skiva 11 Video/DVD 1 Bio källa: nordicom/2011

4710773_INLAGA.indd 11

2012-05-22 13.05


12 med iesam h älle t

Den digitala generationen För att få tillgång till medievärlden måste vi klara av tekniken. Det första steget är att kunna trycka på knappen för att sätta igång teven. Därefter följer kanalväljaren, dvd-spelaren och senare datormusen och knapparna på tangentbordet. Eller också behöver vi bara dra pekfingret längs skärmen på vår ”smartphone”… Mycket av detta lär sig barn redan i ung ålder. Kan man då säga att dagens barn och ungdomar tillhör en digital generation? Ja, efterH U R S TO R D E L AV M E D I E T I D E N ÄG N A S ÅT I N T E R N E T ?

Internet 26%

Traditionella medier 74%

9–14 år

Internet 32%

Traditionella medier 68%

15–24 år

källa: nordicom 2010

4710773_INLAGA.indd 12

2012-05-22 13.05


som de tidigt kommer i kontakt med datorer och internet i vardagsnens som i ungdomarnas medievärld.

Inte alls gratis Det finns en del gratistidningar, till exempel Metro och City, och

med iesam h älle t

miljön. Men fortfarande dominerar traditionella medier såväl i bar-

13

dessutom har vi ju tillgång till nätet. Därför tror man kanske att det mesta är gratis när det gäller medierna. Men ingenting kunde vara mera fel. En studie visar att ett normalt svenskt hushåll spenderar drygt 13 000 kronor per år på olika sorters medier. Detta är betydligt mycket mer än utgifterna för exempelvis kläder. Dyrast är tv-avgiften. (Att bara ha radio är gratis.) För de flesta hushåll tillkommer också olika typer av extra tv-utbud. Sedan kostar nätet och mobilen en hel del. De som spenderar mest pengar på medier är relativt stora hushåll, där de vuxna är över 35 år och har bra inkomster. Då handlar det vanligen om extra tv-utbud, mycket böcker och tidskrifter samt stora utgifter för nät- och mobilabonnemang.

H U S H Å L L E N S U TG I F T E R F Ö R O L I K A M E D I E R 2010 ( K R O N O R /Å R )

2 883

Television 2 082

Internet

1 982

Mobil 1 622

Dagspress

1 421

Böcker

1 160

Bio & film (utöver tv) 906

Tidskrifter 476

Musik

471

Tv- & Dataspel 89

Övrigt 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

källa: hushållens medieutgifter, irm

4710773_INLAGA.indd 13

2012-05-22 13.05


14 med iesam h älle t

Medierna och samhället

M

assmedierna har kommit till av olika orsaker. I början startades tidningar för att påverka våra politiska åsikter. I dag fungerar medierna mer som en sorts industrier. De

finns där ytterst för att deras ägare ska tjäna pengar. Men i många länder anses medierna inte vara vilka industrier som helst, utan de ska också hjälpa oss medborgare på olika sätt. De ska fylla olika demokratiska behov, som till exempel att informera oss inför val till kommuner, landsting, riksdag och EU. I USA drivs de flesta massmedier som privata företag, som ofta ingår i olika industrigrupper. Konkurrenslagstiftning hindrar dock medieägarna från att äga alla typer av medier. De får inte heller äga alltför många tidningar inom samma område. I Europa tar samhället ett stort ansvar för radio och tv. I Sverige fick vi så kallad public service-radio och -tv efter brittisk modell. (Se också Public service i allmänhetens tjänst.)

En spegling av det politiska systemet Medierna förmedlar politisk information och skapar debatt i samhället. Dessutom speglar de det politiska system som finns i landet. Förändringar i samhället påverkar nämligen också medierna. I alla tider har makthavare försökt styra medierna, och i många diktaturer är enbart statsstyrda medier tillåtna. I demokratiska länder däremot, anses fria medier vara en av de viktigaste delarna i den demokratiska processen. I auktoritära samhällen ska medierna ”uppfostra” medborgarna. Där fungerar massmedierna oftast som en propagandaapparat för staten. Censur är ett vanligt sätt att hålla undan kritik mot staten. I vårt land dominerade detta synsätt fram till 1800-talet. De tidningar som fanns då var i stort sett propagandainstrument för dåtidens

4710773_INLAGA.indd 14

2012-05-22 13.05


makthavare. Krigsrapporter spreds i nyhetens form, men var egentliUnder 1930- och 1940-talen var det främst nazisterna i Tyskland och fascisterna i Italien som gjorde medierna till redskap för makthavarna. I dag gör man på samma sätt i flera icke-demokratiska länder, exempelvis i Nordkorea.

med iesam h älle t

gen propaganda som noga kontrollerades av staten.

15

Medier som ett demokratiskt medel Ett demokratiskt samhälle bygger på informerade medborgare, som tillsammans påverkar politiken. Det är viktigt att beslut fattas i öppenhet, och att informationen kring besluten är lättillgänglig. I Sverige, liksom i andra demokratiska länder, har medierna därför en viktig roll: att informera medborgarna och att ansvara för debatten kring samhället och beslutsfattandet. I Sverige har yttrandefriheten funnits som lag ända sedan 1766. Det är världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagen, som är en grundlag, har legat som grund för demokratin i landet och har skapat möjlighet för medborgare att fritt uttrycka sina åsikter. Samhället har naturligtvis förändrats mycket sedan de första lagarna om yttrandefrihet infördes, och förutsättningarna för människor att delta i den demokratiska processen har ökat. Men för att få med medborgarna i denna process, krävs att det finns en kommunikation mellan dem och politikerna. Utan medierna försämras denna möjlighet till kommunikation. Det är främst i de traditionella medierna – tidningar, radio och tv – som den samhälleliga informationen och debatten förmedlas. Men här kommer kanske internet att medverka i större utsträckning framöver. Debattsajten Newsmill och bloggar är exempel på detta. Politiska partier och enskilda politiker har i dag egna hemsidor och bloggar, där de för fram sina åsikter och där de kan kommunicera direkt med väljarna.

4710773_INLAGA.indd 15

2012-05-22 13.05


16 med iesam h älle t V I L K E N E F F E K T T R O R D U D E B AT TS A J T E R S O M N E WS M I L L KO M M E R AT T H A PÅ S A M H Ä L LS D E B AT T E N I F R A M T I D E N ?

Trenden, framför allt bland ungdomar, är att ta till sig materialet gratis via webben hellre än att köpa papperstidningar. För tv gäller att underhållningsprogrammen får allt mer publik, medan samhällsprogrammen tappar tittare. Å andra sidan sänder vissa kanaler, till exempel Kanal 5, enbart underhållningsprogram. Det innebär att samhällsprogrammen kan vara svåra att hitta utanför Sveriges Television. I radio varierar detta mer. Sveriges Radios P1 har till exempel en ganska trogen, ofta lite äldre publik, som tar del av många samhällsoch kulturprogram. P3 och P4 däremot har ofta ett lättare utbud, precis som de kommersiella kanalerna.

4710773_INLAGA.indd 16

2012-05-22 13.05


T

ekniken har genom historien på olika sätt påverkat kommunikationens, och därmed samhällets, utveckling. Ett samhälle utan telefon, radio, tv och internet är i dag svårt att tänka sig.

Viljan att kommunicera visar på människors önskan att utbyta infor-

17 med iesam h älle t

En ständig utveckling

mation med varandra – först genom talade budskap, sedan genom bildskrifter, därefter genom det skrivna ordet och slutligen genom den tryckta texten. Våra dagars masskommunikation har sin bakgrund i detta behov av informationsutbyte. Den enda skillnaden jämfört med tidigare är att informationen numera är tillgänglig för en mycket stor grupp människor samtidigt.

Den första revolutionen Vårt sätt att kommunicera har utvecklats enormt mycket genom årtusendena. Redan omkring 25 000 år f.Kr. skapade människor grottmålningar, som förställde olika sorters djur. Under fjärde årtusendet före vår tideräkning började den så kallade kilskriften att användas. Det var en tidig form av bildskrift. Tecknen pressades in i våt lera, som sedan fick torka i solen. Därefter utvecklades skriftspråket. Skriftspråkets introduktion i våra förfäders liv kan kallas för den första revolutionen inom kommunikationens område. Skrivandet omvandlade kunskap till information, som spreds till nya grupper av människor. När fler lärde sig läsa och skriva, blev det möjligt att dela information också med människor i andra samhällen. Innan papperet introducerades som ett lätt, billigt och praktiskt material för text och bild använde man sten, trä, ben, palmblad eller bark. I Kina skrev och målade man på siden eller tunna skivor av trä. I Egypten började man använda papyrus som skrivmaterial

4710773_INLAGA.indd 17

2012-05-22 13.05


18

3 000–4 000 år f.Kr. Papyrus framställdes av ett gräs, som fanns i rik-

med iesam h älle t

lig mängd vid Nilen. I Västerlandet ersattes papyrus så småningom av pergament, som tillverkades av det fina skinnet från bland annat ofödda lamm. Pergament kom att bli det mest använda skrivmaterialet i Europa ända fram till mitten av 1400-talet. Därefter började man använda papper, vilket fick en avgörande betydelse för den västerländska kulturens spridning. Men att mångfaldiga informationen var ännu inte möjligt i någon större omfattning. All kopiering fick ske för hand. Som förmedlare av text och bild har papperet varit det viktigaste materialet ända fram till våra dagar.

Den andra revolutionen Den andra revolutionen innebar att man började trycka böcker. År 1455 tryckte Johann Gutenberg i Tyskland en bibel. Han använde en press med lösa bokstavstyper, som kunde sättas samman till textrader. Efter avslutad tryckning kunde typerna plockas isär och användas på nytt. Boktryckarkonsten spreds så småningom över hela världen. Dessförinnan hade man fått resa till olika platser för att få tag i den information man ville ha. Men i det ögonblick informationen kunde tryckas, blev den lättillgänglig för allt fler människor. I antikens Rom fanns det professionella talare som presenterade dagens nyheter. För att få lyssna till en sådan talare fick man betala en slant, en gazet. Många av de första tryckta tidningarna som kom ut på 1400-talet kallades också för Gazette, vilket var en koppling till romartiden.

4710773_INLAGA.indd 18

2012-05-22 13.05


19 med iesam h älle t

M U LT I M E D I AS H OW E R Ä R E T T I N S L AG I ”D E N T R E DJ E R E VO L U T I O N E N ”.

Den tredje revolutionen – mediekonvergens Vår tids digitala kommunikation kallas för den tredje revolutionen. Datorer har övertagit spridandet av en stor del av informationen i samhället. Dagens medieindustri förändras mycket fortare än förr, och gränserna mellan olika medier blir allt svårare att dra. Man säger att medierna konvergerar. Mediekonvergens innebär att olika slags medier och olika slags tekniker kombineras. Begreppet mediekonvergens kan förenklat delas in i tre områden: innehåll, teknik och ägande/ekonomi. Konvergensen när det gäller ägande och ekonomi innebär att ägandet över medierna koncentreras

4710773_INLAGA.indd 19

2012-05-23 10.06


20

till ett fåtal stora medieföretag. Dessa företag har en bred verksamhet,

med iesam h älle t

där olika medier ingår. Den innehållsmässiga konvergensen syns till exempel i olika multimediaprodukter. I sådana produkter kan flera medier samverka, till exempel tv, fackböcker, tidningar eller dataspel. Den tekniska konvergensen innebär att tidningar, radio och tv har tagit emot den nya digitala tekniken och publicerar sitt material på nätet eller via digitala sändningar. Samma innehåll sprids alltså med hjälp av olika medier. Du kan exempelvis lyssna på nyheter i mobilen, mp3-spelaren, radion eller teven. Ett tydligt tecken på mediekonvergens är också att marknaderna för bredband och tv konvergerar. Det blir ett allt viktigare konkurrensmedel att samtidigt kunna erbjuda tv-, telefoni- och bredbandstjänster – allt i ett.

6

4710773_INLAGA.indd 20

F U N D E R A PÅ !

Hur kommer dagens mediesamhälle att se ut om fem år?

2012-05-23 10.07


M

ediemarknaden i Sverige och övriga länder har ända sedan 1990-talet genomgått stora förändringar. Övergången till digital teknik har minskat kostnaderna för både produk-

tion och distribution. Det har gjort det möjligt att lansera en rad nya,

21 med iesam h älle t

Medier som företag

i regel nischade (specialinriktade), tv-kanaler. Samtidigt är det allt fler som använder internet i stället för de traditionella medierna, inte minst när det gäller annonsering. Det har ställt de etablerade medieföretagen inför stora utmaningar för att behålla sina konsumenter och annonsörer. Utvecklingen är densamma såväl i Sverige som i Nordeuropa och Nordamerika.

Mediekonglomerat Under de senaste tjugo åren har allt fler företag inom mediebranschen slagits samman, och ett antal så kallade mediekonglomerat har uppstått. Det är medieföretag som strävar efter att kontrollera så stora delar av marknaden som möjligt. Många av dessa mediekonglomerat har vuxit mycket kraftigt genom uppköp och sammanslagningar. På så sätt har makten och ägandet över västvärldens medier koncentrerats till ett tiotal företag. Resultatet har blivit att mediemarknaden nu domineras av ett fåtal aktörer. Som mediekonglomerat ges företagen större möjlighet att marknadsföra sina egna produktioner och produkter även inom andra områden. Ett exempel på den här typen av integrering är lanseringen av Disneys filmer. Där använder man ett flertal kanaler för att marknadsföra sig (tv, kläder, leksaker, musik, spel osv.). En anledning till utvecklingen mot mediekonglomerat är den växande konvergensen inom medieområdet, såväl teknisk som innehållsmässig. Ett exempel på ett sådant mediekonglomerat är det

4710773_INLAGA.indd 21

2012-05-22 13.05


22 med iesam h älle t I D I S N E YS F I L M E R , S O M TOY STO RY, A N VÄ N D E R M A N M Å N G A K A N A L E R F Ö R AT T M A R K N A D S F Ö R A S I G , T I L L E X E M P E L T V, K L Ä D E R , L E KS A K E R , M U S I K O C H S P E L .

japanska bolaget Sony, som är ett av världens största teknikföretag. Från början producerade Sony hemelektronik. Senare utökade företaget sin verksamhet och etablerade sig på musik- och filmmarknaden, genom att köpa CBS Records och Columbia Partners. Under 2000-talet har antalet uppköp och sammanslagningar av medieföretag avtagit. Fortfarande är dock mediekonglomeraten mycket stora, inte minst i ett nordiskt perspektiv. Världens största mediekonglomerat är amerikanska Time Warner. Av de åtta största medieföretagen i världen finns sju i USA. Enda undantaget utgörs av tyska företaget Bertelsmann. De amerikanska företagen är till största delen inriktade på hemmamarknaden. Intäkterna från utlandet

4710773_INLAGA.indd 22

2012-05-22 13.05


kommer framför allt från exporten av underhållningsprodukter, som De europeiska mediemarknaderna behärskas nästan helt av europeiska företag. Den i särklass största aktören i Europa är Bertelsmann, som är nästan dubbelt så stor som sina närmaste konkurrenter. Några av koncernerna bedriver en mycket bred verksamhet.

med iesam h älle t

film, tv-serier och musik.

23

Bertelsmann spänner över hela mediefältet och har intressen inom dagspress, tidskrifter, böcker, radio, television, film och musik.

Starka nordiska företag De nordiska medieföretagen har en mycket stark ställning på marknaderna i de nordiska länderna. Fem av dessa företag – Bonnier, Sanoma, Schibsted, Egmont och Stenbecksfären (MTG och Metro) – driver en omfattande verksamhet även utanför hemmamarknaden. Störst bland de nordiska medieföretagen är Bonnier AB, som ägs av familjen Bonnier. Koncernen har en bred inriktning med verksamhet på de flesta mediefält. Det största affärsområdet är Broadcasting & Entertainment. Det omfattar bland annat tv-bolagen TV4 i Sverige och MTV Media i Finland samt filmbolagen Svensk Filmindustri och SF Bio. Här ingår också Canal Plus betal-tv-kanaler i Norden. Bokutgivningen, som startade 1837, är det näst största affärsområdet med stora förlag i Sverige, Finland, Tyskland och Norge. Bonnier Magazine Group växte kraftigt 2007 efter förvärv av ett par specialtidningsförlag i USA. Tyngdpunkten i utgivningen ligger dock fortfarande i Norden. Företagets dagstidningsutgivning är koncentrerad till Sverige, med undantag för en rad affärstidningar i Baltikum och Östeuropa. Sanoma har en mycket stark ställning på den finländska mediemarknaden. Koncernen är ledande inom dagspress, bokutgivning och tidskrifter. Det är även en av de stora aktörerna på tv-området.

4710773_INLAGA.indd 23

2012-05-22 13.05


24

Koncernen tillhör de ledande förlagen i Europa när det gäller utgiv-

med iesam h älle t

ningen av tidskrifter. Den publicerar cirka 300 titlar i ett tiotal länder. Norska Schibsted har sedan 1860 haft dagspressutgivning som sin huvudverksamhet. I dag är koncernen störst och näst störst på dagspressmarknaderna i Norge respektive Sverige. Här ingår till exempel Aftonbladet. Schibsted har också profilerat sig inom internet och har rubrikannonsföretag bland annat i Norge, Sverige och flera sydeuropeiska länder. Blocket.se är ett exempel på rubrikannonsföretag i Sverige. Koncentrationen av ägandet inom ett eller flera länder påverkar innehållet i det vi ser, hör och läser. Det menar åtminstone en del kritiker. De pekar på att framför allt tv-utbudet blir likformigt. De lokala, regionala och nationella tv-programmen får lämna plats för program som passar flera marknader i olika länder. Medieföretagen väljer program som ger höga tittarsiffror och därmed mer reklampengar.

6

F U N D E R A PÅ !

På vilket sätt kan koncentrationen av ägandet påverka det vi ser, hör och läser?

4710773_INLAGA.indd 24

2012-05-22 13.06


Redan i radions barndom på 1920-talet utkristalliserades två olika synsätt på hur etermedierna borde utvecklas. (Radio och tv kallas även etermedier, eftersom signalerna finns i etern.) Enligt den ena

25 med iesam h älle t

Public service – i allmänhetens tjänst

inriktningen skulle etermedierna fungera i ”allmänhetens tjänst”. De skulle tillgodose olika intressen, regioner, kulturer etc. Detta kallas public service. Enligt den andra inriktningen skulle man låta marknadskrafterna styra etermediernas innehåll. I Storbritannien ansåg de styrande att radion skulle ha en public service-inriktning. Och eftersom radion var ett så pass slagkraftigt medium, borde samhället se till att så många som möjligt fick chans att lyssna på den. Det dominerande radiobolaget blev BBC (British Broadcasting Coperation), som sedan också blev ett tv-bolag. Många andra länder i Europa valde att på olika sätt kopiera BBC. I USA gick man motsatt väg. Där lät man i stället marknadskrafterna styra radions och tevens utveckling. Det var visserligen en statlig myndighet som även där fick dela ut det begränsade antalet frekvenser som fanns. Men därefter byggdes radio och tv upp som renodlat kommersiella företag.

Gör även minoritetsprogram I dag, snart hundra år senare, satsar fortfarande de flesta länderna i Europa på olika typer av public service-medier. I Sverige handlar det om Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR). De har i uppdrag att göra också sådana program som de kommersiella

4710773_INLAGA.indd 25

2012-05-22 13.06


26

medierna inte gör. Det innebär att de ska tillgodose även minorite-

med iesam h älle t

ters intressen och göra program som inte alltid riktar sig till majoriteten av tittare eller lyssnare. De svenska public service-bolagen finansieras av radio och tv-avgiften. Den läggs i en speciell fond, som sedan portioneras ut av riksdag och regering. De kommersiella radio- och tv-bolagen däremot, vänder sig till så många som möjligt, vilket beror på att de ska dra in maximalt med annonsintäkter. Det är nämligen på dessa intäkter de lever, till skillnad från public service-medierna i exempelvis Sverige och England. I Tyskland och Spanien har även public-service-tv rätt att sända reklam, även om sändningsmöjligheterna är något begränsade. I Frankrike har regeringen arbetat för att public service-tv inte längre ska kunna visa reklam och därmed konkurrera med de kommersiella kanalerna. Även i USA finns en sorts public service-bolag. De kallas public radio och public television, eller närmare bestämt National Public Radio (NPR) och Public Broadcasting Service (PBS). De här företagen har inte alls samma betydelse som de europeiska public service-bolagen. De är inte heller så viktiga som de kanadensiska, japanska, australiensiska eller nyzeeländska public service-bolagen. De amerikanska bolagen har betydligt färre lyssnare och tittare. Och de finansieras bara delvis med federalt stöd, som dessutom är förhållandevis litet. Resten av intäkterna består av bidrag från lyssnare och tittare, som programledarna med jämna mellanrum tvingas ”tigga” om i programmen. I dag sänder dock de stora kommersiella tv-jättarna i USA allt färre samhällsprogram och nyheter. Därför kan man märka en ökad diskussion om att det kanske skulle vara bra med starkare etermedier i allmänhetens tjänst också i USA.

4710773_INLAGA.indd 26

2012-05-22 13.06


Orättvis konkurrens? breda underhållningsprogram som public service-tv ska få sända. De kommersiella tv-bolagen vill gärna slippa den här konkurrensen, medan exempelvis SVT hävdar att även de måste göra rena underhållningsprogram. Annars försvinner publiken, och då är politikerna

med iesam h älle t

I alla länder förekommer ständigt en debatt om hur många populära,

27

inte villiga att satsa på public service längre. Hittills har regeringar av olika färg mer eller mindre hållit med Sveriges Television på den punkten. För Sveriges Radios del är diskussionen inte lika intensiv, eftersom konkurrensen på radiosidan är mindre stark. Via EU försöker de kommersiella medieföretagen minska public service-bolagens möjligheter att till exempel utveckla sina webbtjänster. På så sätt vill man hindra vad man upplever som orättvis konkurrens inom flera områden. Man har redan lyckats få BBC i Storbritannien att dra ner på sina olika webbalternativ. BBC har också börjat samarbeta med en del lokaltidningar, som får utnyttja BBC:s lokala nyhetssändningar. Detta för att minska den kritik som går ut på att BBC är allt för stort och dominerande på den brittiska marknaden. I Sverige är det Tidningsutgivarna (TU) som varnat för SVT:s och SR:s ganska skickliga satsningar på nätet. Trots skarpa protester har det därför bestämts att dessa bolag inte får göra fler sådana satsningar utan att först få dem godkända av Myndigheten för radio och tv. På liknande sätt fungerar det redan i andra EU-länder.

4710773_INLAGA.indd 27

2012-05-22 13.06


28 med iesam h älle t

Nyhetsförmedling

N

umera kan vi följa vad som händer ute i världen mer eller mindre direkt via olika nyhetskanaler i tv. Det skedde exempelvis i samband med de stora omvälvningarna i Tunisien,

Egypten och Libyen under år 2011. Då kunde vi ta del av direktsändningar i amerikanska CNN, brittiska BBC World Service och al Jazira från Qatar. Många av bilderna från de här länderna kom via satellit och sociala medier, det vill säga från privatpersoner som var ute och tog bilder. Att sända från Egypten blev snart problematiskt för västländernas nyhetskanaler. Internet stängdes nämligen ner och flera tv-team, som till exempel teamet från CNN, hindrades att rapportera. Arabiska al

J O U R N A L I ST E R TA R S KY D D T I L LS A M M A N S M E D R E B E L L E R N A U N D E R U P P R O R E T I L I BY E N 2011.

4710773_INLAGA.indd 28

2012-05-22 13.06


Jazira klarade sig längst. På sjätte dagen förbjöds dock även den kanaanonyma, rapportörer via mobil- eller satellittelefoner. Radiokanaler från hela världen kunde också rapportera med hjälp av satellittelefoner, när telenäten stängdes ner. Genom att stänga så många kommunikationsvägar som möjligt,

med iesam h älle t

len att rapportera på normalt sätt. Sedan fick den förlita sig på, ofta

29

utom de statliga etermedierna, försökte myndigheterna hindra de egna medborgarna från att uppfatta vad som hände i landet. Men trots det kunde alla under de första sex dagarna se massdemonstrationerna genom al Jaziras satellitsändningar. Den berömde kanadensiske medieexperten Marshall McLuhan skrev redan på 1960-talet: ”Vi lever alla i en global medievärld där alla hålls underrättade om både stort och smått.” Sedan dess har tekniken utvecklats och därmed också både hastighet och omfattning av informationsflödet.

M A R S H A L L M C L U H A N (1911–19 8 0). E T T AV H A N S M E ST K Ä N DA U T T RYC K Ä R : ”M E D I E R N A Ä R B U D S K A P E T.”

Vad är en nyhet? Om man utgår från vad nyhetsredaktioner ofta bedömer som intressant, delas världen in i olika ”nyhetsområden” utifrån språk, geografi och ekonomi. Ämnen som kultur, teknik och miljö anser inte teves nyhetsproducenter världen över vara särskilt intressanta. Intressanta nyheter är däremot väpnade konflikter, politik, ekonomi och kriminalitet.

4710773_INLAGA.indd 29

2012-05-22 13.06


och film ger oss information, kunskap och underhållning. Den bild vi har av samhället har vi i stor utsträckning fått genom medierna. Därför är det viktigt att studera hur massmedierna fungerar i vårt samhälle och internationellt.

M

e d i e r sa m h ä l l e ko m m u n i k at i o n ger en omfattande presentation av dagens mediesamhälle. Boken behandlar både traditionella och

nya mediers roll, såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Här finns också historiska tillbakablickar och funderingar inför framtiden. Boken diskuterar hur medierna fungerar, vilken inverkan de har på oss och hur vi kan bli kritiska läsare, lyssnare och tittare.

m e d i e r sa m h ä l l e ko m m u n i k at i o n beskriver också grundläggande teorier kring kommunikation och information, liksom den lagstiftning och de etiska regler som förekommer inom medieområdet samt reklam och marknadsföring. lars petersson är skolledare vid Polhemskolan i Lund och åke pettersson är journalist vid Sveriges Radio.

MEDIER • SAMHÄLLE• KOMMUNIKATION

Vi lever i ett mediesamhälle. Tidningar, tv, radio, internet

• lars petersson • åke pettersson

MEDIER SAMHÄLLE KOMMUNIKATION

Best.nr 47-10773-5 Tryck.nr 47-10773-5

4710773_OMSLAG.indd 1

2012-05-28 08.01


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.