9789140672759

Kommunikation Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar kommunikation eller helt enkelt vill lära dig mer om detta intressanta ämne.

Den tar upp allt ifrån psykologiska, sociala och kulturella aspekter av kommunikation, till det digitala samhällets utveckling och samtals- och presentationsteknik.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Kommunikation, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Kommunikation

Är du en bra samtalspartner? Vet du hur andra människor tolkar ditt kroppsspråk? Har du någon aning om vilka signaler du skickar om dig själv till omvärlden?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Kommunikation Tove Phillips

innehåll 1. Vad är kommunikation?................................7 Kommunikationsbegreppet.................................................................8 Kommunikationens former.................................................................18 Sociologiska perspektiv.....................................................................27 Psykologiska perspektiv....................................................................31 Sammanfattning .................................................................................37

2. Kultur och kommunikation..........................41 Kulturbegreppet...................................................................................42 Kommunikation och interaktion i olika samhällen........................52 Kommunikation och interaktion i olika samhällsskikt.................56 Genus och generation.......................................................................63 Delkultur och subkultur......................................................................72 Sammanfattning .................................................................................77

3. Gruppen......................................................81 Människans grupper...........................................................................82 Roller i gruppen...................................................................................86 Grupprocesser.....................................................................................91 Gruppens personlighet......................................................................98 Sociala möten utanför gruppen......................................................102 Sammanfattning ................................................................................107

4. Samtalet....................................................111 Olika sorters samtal...........................................................................112 Hur fungerar ett samtal?...................................................................117 Att vara en bra samtalspartner.......................................................122 Sammanfattning ................................................................................127

4

5. Konflikthantering.......................................131 Vad är en konflikt?.............................................................................132 Små och stora konflikter..................................................................136 Hur en konflikt uppstår.....................................................................140 Konflikthantering................................................................................143 Mobbning............................................................................................152 Sammanfattning................................................................................159

6. Digitala medier..........................................163 Den snabba utvecklingen................................................................164 Internet – historia och framtid..........................................................171 Information och reklam.....................................................................176 Mediekultur..........................................................................................184 Möjligheter och faror.........................................................................189 Sammanfattning................................................................................197

7. Informationsteknik....................................201 Redovisningen...................................................................................202 Att välja rätt teknik............................................................................209 Att tala inför publik............................................................................213 Förbereda...........................................................................................216 Sammanfattning................................................................................219 Ordlista................................................................................................222 Index....................................................................................................223 Bildförteckning...................................................................................224

5

1. Vad är kommunikation?

Det här kapitlet handlar om hur människor använder sig av kommunikation när de samspelar med omgivningen. I detta kapitel får du lära dig om:

• Kommunikationsbegreppet • Kommunikationens former • Sociologiska perspektiv • Psykologiska perspektiv

diskutera

· fundera på

1. Gjorde Sara fel som tog upp sin oro med Nadia? Varför/varför inte?

2. Vad skulle du ha gjort om du var Sara och oroade dig för Kajsa?

3. Vems fel är det att Kajsas rykte nådde Kalle?

4. Hur vanligt är det att sådan här förvrängd ryktesspridning inträffar?

5. Är ryktesspridning vanligare bland tjejer eller killar? I så fall varför?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier”

7

Kommunikationsbegreppet Att kommunicera är att förmedla ett budskap. Det kan man göra genom att säga något, men också genom att vara tyst. Vi skickar hela tiden budskap till vår omgivning, samtidigt som vi tar emot och tolkar de budskap som omvärlden förmedlar till oss.

Kommunikationens betydelse Kommunikation är det viktigaste verktyget i människors samspel.

Det är genom kommunikation som spädbarnet får sina behov tillgodosedda och det är genom kommunikation som vi får bekräftelse på vilka vi är. Kommunikationen har stor betydelse på flera olika plan.

•

Intellektuellt – den gör att vi kan förmedla och ta emot viktig information och kunskap.

•

Socialt – den gör så att vi kan få våra sociala behov tillfredsställda och upprättahålla relationer med familj och vänner.

•

Psykologiskt – den gör så att vi kan uttrycka vår identitet och våra känslor och få dessa bekräftade.

Ge mig maaaat! Nuuuu!

8

Kommunikationsprocessen Det finns olika modeller som förklarar hur kommunikation går till.

En av de allra vanligaste är den som först skapades av den amerikanske ingenjören Claude Shannon 1948 och sedan utvecklades av bland annat David Berlo. Denna förklaring av kommunikationsprocessen består i sin allra enklaste form av ett budskap, en sändare och en mottagare.

Innan sändaren skickar iväg sitt budskap, kodar den det. Kodningen innebär att budskapet färgas av sändarens egna erfarenheter, känslor och värderingar. Sändaren kanske har fördomar, skuldkänslor eller mindervärdeskomplex gentemot mottagaren, vilket påverkar hur budskapet formuleras. Detta sker till stor del omedvetet.

På vägen mellan sändaren och mottagaren kan det uppstå brus, alltså störande faktorer som förvränger budskapet eller gör det otydligt. Brus kan vara buller eller hög musik, men det kan också vara synintryck, överflödig information eller motsägelser som skapar förvirring.

När mottagaren tar emot budskapet gör den en avkodning. Precis som sändarens kodning är högst personlig, är också mottagarens avkodning det. Avkodningen kan bland annat påverkas av mottagarens känslor inför sändaren, värderingar eller erfarenheter av liknande situationer.

9

Allt kommunicerar Kommunikation sker inte bara mellan oss människor, utan också mellan oss och saker och företeelser i vår omvärld. Vi har mängder av apparater som kommunicerar med oss och med andra apparater.

Varje gång du trycker på fjärrkontrollen sker en informationsöverföring från kontrollen till tv:n.

Under en hel dag kommunicerar du förmodligen med att stort antal personer och föremål. Du är med största sannolikhet såväl sändare som mottagare vid flera olika tillfällen. Ibland är du del i ett personligt samtal, ansikte mot ansikte med den andre, ibland är du mottagare av masskommunikation som sänds genom tv eller internet.

Kommunikationen har olika innehåll i olika situationer – ibland sitter du på lektion och tar till dig kunskaper om ett visst ämne, ibland tar du emot instruktioner från en tränare, ibland utgörs innehållet av musik eller annan underhållning och ibland är det djupt personliga tankar och känslor som du skriver i din dagbok.

Kommunikationens form varierar också beroende på vem du kommunicerar med och vad innehållet är. Ett textmeddelande till en kompis har en annan form än texten i en lärobok och ett samtal vid middagsbordet.

10

Envägskommunikation När kommunikationen bara går åt ett håll, alltså från sändare till mottagare, kallas det för envägskommunikation. Exempel på envägskommunikation är massmedia som tv, radio och tidningar – sändaren skickar ut sitt meddelande, men mottagaren är passiv och har ingen möjlighet att svara.

Envägskommunikation kan också förekomma när en politisk ledare talar till folket eller när en professor föreläser för en stor grupp studenter.

envägskommunikation – ensidig kommunikation utan återkoppling tvåvägskommunikation – tvåsidig kommunikation där mottagaren kan svara och ge återkoppling

Tvåvägskommunikation Tvåvägskommunikation innebär att kommunikationen går i båda riktningar och att sändaren får en återkoppling, feedback, från mottagaren. Alla samtal är tvåvägskommunikation, men också telekommunikation genom telefon eller internet. I tvåvägskommunikation har mottagaren möjlighet att ge respons och ställa frågor kring budskapet.

Tvåvägskommunikation är inte alltid tydlig. Man skulle kunna tro att det handlar om envägskommunikation i en situation där bara en person pratar medan den andra är tyst, men så är det inte.

Lyssnaren skickar hela tiden signaler genom sina ögon, sitt kroppsspråk och sin tystnad.

11

Albins loggbok 6.30

Mobilens larm ringer. Vaknar.

6.35

Sätter på datorn.

6.40

Duschar. Tar på kläder.

6.55

Kollar mailen.

7.00

Äter frukost. Pratar med föräldrar och lillasyster.

7.30

Åker buss till skolan. Bläddrar i Metro.

8.10

Pratar med klasskamrater.

8.15

Lektioner. Engelska, Matte, Naturkunskap. Genomgång,

11.40

Lunch i caféet. Köper macka och dricka. Pratar med

12.30

Lektioner. Svenska. Muntliga redovisningar.

14.10

Åker buss hem. Lyssnar på musik. Pluggar glosor.

15.00

Slappar. Snackar med kompisar i telefon. Kollar

16.00

Pappa kommer hem – pratar med honom. Pappa

Lyssnar på morgonradio. Läser på mjölkpaketet.

grupparbete och enskilt arbete. Lyssnar på musik. kompisar. Kollar mail och nyheter på internet.

mailen. Pratar med lillasyster.

skjutsar till träningen. Snackar med lagkompisar.

Tar instruktioner från tränaren.

12

17.30

Middag. Pratar med familjen. Tar ut hunden.

18.30

Tittar på tv.

20.00

Spelar onlinespel.

22.30

Bläddrar i en tidning. Somnar.

När kommunicerar Albin?

I vilken roll?

Med vem?

På vilket sätt?

Med vilket innehåll?

Direkt kommunikation

Ansikte mot ansikte, tydliga budskap, direkt kommunikation.

Direkt kommunikation kännetecknas av två saker:

•

Budskapet går direkt från sändaren till mottagaren utan mellanhänder.

•

Budskapet är direkt uttalat, utan metaforer eller dolda meningar.

När du pratar med en kompis, vare sig det är i samma rum, på telefon eller på internet, så finns grundförutsättningen för direkt kommunikation. Detsamma gäller när du tittar på ett tv-program, lyssnar på musik eller skickar ett mail – budskapet går direkt från sändaren till mottagaren. Om kompisen dessutom utan omsvep berättar att den inte känner för att träffas, så är det fråga om direkt kommunikation.

direkt kommunikation – budskapet går direkt från sändare till mottagare metafor – bildspråk, att byta ut ett begrepp mot ett som liknar det symboliskt, t.ex. ”livet är en resa”

13

Indirekt kommunikation indirekt kommunikation – budskapet går via mellanhänder eller outtalat till mottagaren

Kommunikation kan vara indirekt av två olika orsaker:

•

Budskapet levereras via mellanhänder från sändaren till mottagaren.

•

Budskapet är inte direkt uttalat, utan inlindat eller dolt i andra ord eller metaforer.

Vid indirekt kommunikation finns en ökad risk för misstolkningar och missförståelser – det är inte säkert att budskapet når fram i sin rätta form.

Ett exempel på indirekt kommunikation är ryktesspridning. När ett budskap passerar flera mellanhänder så kommer det att färgas och förvrängas av alla de som fört det vidare. Ett annat exempel är när en vän berättar för dig om en film den sett – du har inte själv sett filmen, utan får din väns tolkning av den. Indirekt kommunikation sker också när man säger en sak, men menar en annan. Vad menar tonårsmamman egentligen när hon med syrlig ton säger ”Så fint du har städat ditt rum då.”?

Vad försöker maken egentligen säga?

14

Kommunikationsövningar Budskap förvrängs och färgas av alla som är inblandade – sändare, mottagare och mellanhänder. Här är ett par övningar som visar visar hur ömtåligt ett budskap kan vara.

Viskleken Viskleken är en klassisk kommunikationslek som både är rolig och som tydligt visar hur ett budskap kan förvrängas av brus och mellanhänder.

• • • •

Sitt i en stor ring på golvet.

Utse en person som ska hitta på ett budskap – det kan vara en mening utan någon särskild betydelse.

Sändaren viskar budskapet till personen bredvid, som i sin tur viskar det vidare tills det nått mottagaren i slutet av ringen.

Mottagaren berättar vad budskapet är.

Text- och bildremsan Den här övningen visar hur våra personliga erfarenheter och tolkningar kan färga och förvränga ett budskap.

• • • •

Klipp ut en lång pappersremsa till varje deltagare – A3 ark klippta i tre remsor på längden är perfekt.

Varje deltagare skriver nu en mening högst upp på sin remsa. Det kan handla om vad som helst eller bara vara trams, t.ex. ”Tre grisar går på lina och spelar flöjt”.

Alla deltagare skickar sin remsa vidare till nästa person samtidigt. Nu ska man illustrera meningen med en enkel teckning. När teckningen är ritad viks meningen bort och remsorna skickas samtidigt vidare till nästa person.

Nästa person ser bilden och skriver en mening till bilden. Bilden viks undan och remsan skickas vidare. Så här fortsätter man tills papperet tagit slut och det är dags att veckla ut remsorna för att se resultatet.

15

Många människor tillbringar en stor del av sitt liv med att vara mottagare av masskommunikation.

Masskommunikation massmedia – medier som vänder sig till en mycket stor målgrupp, t.ex. tv, internet och tidningar

28

Masskommunikation är när ett budskap når många människor med hjälp av massmedier. Vanliga massmedier är tv, internet, radio och tidningar. För 200 år sedan fanns inga massmedier – idag drunknar vi nästan i all den information som når oss.

När det blev tekniskt möjligt med masskommunikation blev det också möjligt för politiker, näringsliv och andra aktörer att påverka stora delar av befolkningen i en viss riktning. Detta har självklart haft väldigt stor betydelse för människans och samhällets utveckling i modern tid.

Massmedias förmåga att påverka människors tänkande kan vara skrämmande. Den som äger stora medieföretag äger också mycket makt. Detta är en av anledningarna till varför kommunikation och media har blivit ett stort område för forskning och studier – alla vill väl veta hur man kan forma människors tankar?

Kommunikation genom massmedia är ofta helt ensidig. Ibland finns det möjlighet för tittaren, lyssnaren eller läsaren att ställa frågor eller ge synpunkter, men för det mesta handlar det om en aktiv sändare och en passiv mottagare. Det stora undantaget är internet, där alla har möjlighet att blogga, skriva inlägg, tycka, tänka och ge respons på olika saker. En av nackdelarna med internet kan dock vara att många vill tycka och inte så många vill lyssna. Det blir en bikupa av masskommunikation med väldigt många sändare som inte ens vet om de har någon mottagare.

merkunskap

– världarnas krig

Den 30 oktober 1938 fick amerikaner som slog på radion höra att en meteor precis hade slagit ner på en bondgård i New Jersey. Marsmänniskor hade invaderat jorden och befolkningen uppmanades att söka skydd.

Vad många lyssnare inte var medvetna om var att nyhetsmeddelandet var en del av Orson Welles radiodramatisering av H G Wells roman Världarnas krig.

Masspanik uppstod och hundratusentals människor ringde ner myndigheterna, greps av hysteri och flydde sina hem. Händelsen fick stor uppmärksamhet och gav upphov till många debatter kring massmedias makt.

Orsaken till att dramatiseringen var så övertygande var att den var skriven och presenterad precis som en riktig nyhetssändning. En väderrapport följdes av ett musikreportage som avbröts för nyheten om invasionen. Allt lät väldigt autentiskt med expertutlåtanden och en övergång till en reporter ”på plats”, som med andan i halsen redogjorde för angreppet: ”Ladies and gentlemen, this is the most terrifying thing I have ever witnessed. . . . Wait a minute! Someone’s crawling. Someone or . . . something. I can see peering out of that black hole two luminous disks . . . are they eyes? It might be a face. It might be . . . good heavens, something’s wriggling out of the shadow like a gray snake.”

29

Kommunikation och klass Långt ifrån alla har samma tillgång till kommunikationsmedier som vi har här i Sverige och resten av västvärlden. I stora delar av Afrika och Asien, där många människor lever på svältgränsen, är tillgången till tv, telefon och internet mycket liten och framför allt förunnad den välbärgade överklassen.

Information är makt. De som har tillgång till information och kommunikationsmedier har också större makt än de som inte har dessa tillgångar. Den snabba utvecklingen av kommunikationsmedier har alltså ökat klasskillnaderna mellan de som har och de som inte har.

Samtidigt är människor som står utanför kommunikationssamhället mindre påverkade av massmedias negativa effekter, t.ex. osjälvständigt tänkande, överkonsumtion och stillasittande.

Indien är ett av de länder som på kort tid utvecklats till ett kommunikationssamhälle.

Trots detta är klas�skillnaderna fortfarande mycket stora.

diskutera

· fundera på

1. Om du var tvungen att avstå från telefon, tv eller internet, vilket skulle du då välja och varför?

2. Hur många timmar om dagen tillbringar du vid tv:n/datorn/telefonen?

3. Finns det några nackdelar med att alltid kunna kommunicera med alla?

4. Hur tror du att våra kommunikationsmedier kommer att utvecklas under kommande 10 år? 50 år?

30

Psykologiska perspektiv Kommunikation har många kopplingar till psykologin – det är genom kommunikation vi uttrycker våra känslor och får bekräftelse på dem. Det är också genom kommunikation som vi skapar vår identitet och signalerar vilka vi är.

Behovet av kommunikation Tänk dig att du aldrig kunde kommunicera med någon. Tänk dig att du var instängd i ett rum utan någon som helst mänsklig kontakt. Hur tror du att det skulle påverka dig?

Det har förekommit några uppmärksammade fall om barn som tillbringat sin uppväxt inlåsta, med minimala möjligheter till kontakt och kommunikation. Det har också hänt att barn växt upp tillsammans med djur istället för människor. När man upptäckt dessa barn har det alltid flockats forskare kring dem för att ta reda på hur deras uppväxt påverkat deras utveckling. Eftersom förmågan att tillägna sig ett språk är störst under de första fem levnadsåren, är det flera av de här barnen som aldrig lärt sig prata. Barnen har också uppvisat kraftiga psykiska störningar.

Människan har ett medfött behov av att kommunicera.

Kommunikationen är tillsammans med vår empatiska förmåga, vår förmåga till abstrakt tänkande, vår fantasi och vårt förnuft något som skiljer oss från djuren.

Hur gärna man än vill tro det så delar inte hunden våra känslor.

31

Identitet Identiteten är vår innersta kärna – det är den som gör oss unika och skiljer oss från alla andra. Identiteten är summan av vår arvsmassa, vår bakgrund och alla de erfarenheter vi mött och reflektioner vi gjort under livet.

Det finns olika modeller och teorier kring vår identitet och hur den är sammansatt. En av dessa modeller är Johari-fönstret, som skapades av forskarna Joseph Luft och Hari Ingham 1969. Modellen består av ett fönster med fyra rutor, som alla representerar olika delar av vår identitet. Fönstret används för att se vad man har för självuppfattning och hur den påverkar relationen med andra.

Som jag vet

Som andra vet

Som andra inte vet

Som jag inte vet

mitt kända fält

mitt blinda fält

mitt dolda fält

mitt okända fält

Modellen visar vilka delar av vår identitet som vi själva och andra är medvetna om. Rutornas storlek förändras i olika stadier av ett förhållande eller samspel.

32

•

I det kända fältet finns information om dig som du själv är medveten om och som du delar med till andra. Det kan handla om din bakgrund, dina åsikter eller känslor kring olika saker.

•

I det blinda fältet finns sådant som du själv inte är medveten om, men som andra kan se. Det kan vara sådant som du själv inte vill inse, t.ex. att du inte är bra på att sjunga eller att du faktiskt är mycket smalare än vad du tror.

•

I det dolda fältet gömmer du undan sådant som du själv är medveten om, men som du inte vill att omgivningen ska veta, t.ex. att du är attraherad av din bästa kompis eller att du har besvärliga hemförhållanden.

•

Det okända fältet motsvarar den omedvetna delen i ditt psyke. Här döljer sig bortträngda känslor och tankar, men också styrkor och talanger som du inte är medveten om.

Det okända fältet är också okänt för andra.

Storleken på de olika rutorna skiljer sig mellan olika relationer och i olika stadier av en relation. Ditt kända fält är förmodligen större i relationer med familj och nära vänner än med en grupp nya klasskamrater. Ditt dolda fält krymper och ditt kända fält växer efter hand som du lär känna människor och låter dem veta mer om dig själv. Likaså kan sådant som länge funnits i ditt okända fält flyttas över till ditt kända eller ditt dolda fält när du blir medveten om dem genom olika händelser eller terapi.

Den här modellen visar en relation som gått igenom en viss utveckling. Det kända fältet har blivit större, samtidigt som det dolda fältet minskat. Även det blinda fältet har minskat, genom den återkopplning man fått i relationen.

33

Bekräftelse En av kommunikationens viktigaste uppgifter när det gäller vårt psykiska välmående är att ge bekräftelse på vilka vi är. Bekräftelse får vi genom återkoppling på sådant vi säger och gör, på hur vi ser ut och vad vi har för bakgrund. Återkopplingen kan vara verbal, som en väns komplimanger, en lärares utvecklingssamtal eller en oväns tråkiga kommentarer. Den kan också vara icke-verbal och uttryckas i blickar, kroppsspråk eller ett visst agerande. Återkoppling får vi automatiskt så fort vi kommunicerar, men vi kan också be om den. Beroende på hur vi formulerar en fråga kan vi också framkalla olika reaktioner och få olika svar. Fundera på skillnaderna i frågorna nedan: ”Visst var jag duktig på fotbollen idag?” ”Var jag duktig på fotbollen idag?” ”Visst var jag dålig på fotbollen idag?”

Den tredje frågan är formulerad för att undvika negativ återkoppling. Att presentera sig själv som dålig, att ”gå med håven” är ett sätt att fiska efter positiv bekräftelse.

High five – bra jobbat! Idrottstränare vet att positiv bekräftelse i lagom dos är viktig för att öka såväl självförtroende som prestation.

34

Att kommunicera känslor

Musiken är ett vanligt sätt att kommunicera känslor på.

Alla människor bär på många känslor. Vissa är positiva och lätta att bära, andra är negativa och tunga. Några människor är riktiga ”känslomänniskor” som nästan verkar explodera av all sin kärlek, ilska, glädje eller frustration, medan andra knappt verkar ha några känslor alls.

Visst är det så att olika människor känner olika mycket, men det är inte alltid de som känner mycket som låter mest. De som låter mycket kanske helt enkelt är bättre på, eller har ett större behov av, att uttrycka sina känslor.

Att ge utlopp för sina känslor är ett sätt att ”lätta på trycket” och skaka av sig något som tynger för att kunna gå vidare. Människor har olika sätt att göra detta. Några tycker om att prata av sig, gå i terapi, måla, sjunga, skriva dikter eller skriva dagbok. Andra kommunicerar sina känslor genom att klä sig i vissa kläder eller vara utåtagerande. En del människor har svårt för att dela med sig av sina känslor. De håller dem instängda, ibland under lång tid.

35

Intrapersonell kommunikation intrapersonell – inom individen kontemplera – begrunda, grubbla djupt

Intrapersonell betyder ”inom människan” och intrapersonell kommunikation är de samtal man för med sig själv. Att verkligen tala med sig själv, att kontemplera djupt och grundligt, kan lösa många problem. Det är en förmåga som är mycket användbar, men som i vårt moderna samhälle är hotad av framför allt två saker:

•

Vi har inte, eller tar oss inte, så mycket tid till personliga tankar och reflektioner. Dötid fylls ofta med musik, tvprogram och internetanvändande. Det finns människor som nästan tycker det är obehagligt att vara ensamma med sig själva utan någonting att göra.

•

Vi lever i ett expertsamhälle och förlitar oss mycket på experter, forskare och mediafolk. Detta kan medföra att tilltron till den egna kompetensen minskar. Man kanske har svårt att tro att det kan finnas en lösning inom de egna tankarna.

Intrapersonell kommunikation är inte bara viktig på det personliga planet. Den utvecklar också problemlösningsförmåga, analytisk förmåga och andra egenskaper som kan vara viktiga även i arbetslivet.

diskutera

· fundera på

1. Hur stort behov har du av social kommunikation?

2. Har du lätt för att släppa människor inpå livet, eller är det svårt att lära känna ditt riktiga jag?

3. Hur brukar du ge bekräftelse till familj och vänner?

4. Vad gör du när du behöver ge utlopp för dina känslor?

5. Brukar du ha inre samtal med dig själv? I så fall, om vad?

36

Sammanfattning •

Kommunikationen är en viktig och självklar del av mänskligt liv. Den har såväl intellektuella som sociala och psykologiska funktioner.

•

Kommunikationsprocessen brukar beskrivas genom en modell som består av ett budskap, en sändare och en mottagare.

•

Envägskommunikation är ensidig – den går från sändaren till mottagaren, som inte har möjlighet att återkoppla. Tvåvägskommunikation är tvåsidig – mottagaren har möjlighet att ge återkoppling på budskapet.

•

Verbal kommunikation sker med ord, genom tal eller skrift. Icke-verbal kommunikation är sådant som inte är uttalat, t.ex. agerande, kroppsspråk, ansiktsmimik och klädstil.

•

Kommunikation studeras bland annat ur sociologiska perspektiv. Masskommunikation och dess betydelse är ett viktigt område. Man studerar också hur kommunikation ur ett maktperspektiv och hur kommunikationsmakten är fördelad i olika samhällsklasser.

•

Kommunikation har också stor betydelse för individen ur ett psykologiskt perspektiv. Genom kommunikation får vi bekräftelse på vilka vi är och en möjlighet att uttrycka våra känslor.

•

Vår identitet är summan av medfödda egenskaper och mängder av faktorer i vår uppväxt och livserfarenhet. Johari-fönstret är en modell som visar vilka delar av vår identitet som är öppna eller dolda för oss själva och omvärlden.

37

instuderingsfrågor

1.

Beskriv kommunikationsprocessen.

2.

Vad menas med att sändaren kodar och mottagaren avkodar budskapet?

3.

Vad är brus?

4.

Förklara begreppen envägskommunikation och tvåvägskommunikation.

5.

Vad innebär direkt och indirekt kommunikation?

6.

Ge exempel på några olika kommunikationsstörningar.

7.

Vad är verbal och icke-verbal kommunikation?

8.

Ge exempel på hur man kan kommunicera ett budskap med gester.

9.

Vad är en språklig kod?

10. På vilket sätt kan vi kommunicera med vår klädstil?

11. Ge exempel på olika kommunikationsmedel.

12. Vad är interpersonell kommunikation?

13. Varför är massmedia ett mäktigt kommunikationsmedel?

14. På vilket sätt har kommunikationen betydydelse för vår identitet och självuppfattning?

15. Förklara Johari-fönstret.

16. Vad är intrapersonell kommunikation?

38

uppgifter

1.

Skriv en loggbok som Albins på sidan 11, fast mer utförlig. Notera varje gång du kommunicerar och analysera din egen roll och vilken typ av kommunikation det är fråga om.

2.

Arbeta i grupp. Gör en sketch eller pjäs som illustrerar hur kommunikation kan förvrängas i form av ryktesspridning. Spela upp för resten av klassen och avsluta med att ställa några diskussionsfrågor.

3.

Dela in er i sju grupper och låt varje grupp skriva ner en konfliktsituation på en lapp. Samla ihop lapparna och dela ut en till varje grupp. Varje grupp väljer sedan en av kommunikationsstörningarna på sidan 17 och spelar upp konflikten utifrån sin störning.

4.

Arbeta enskilt. Använd internet för att hitta företag som specialiserar sig på kurser i kroppsspråk. Ta reda på hur man kan träna och anpassa sitt kroppsspråk för att nå sina mål och skriv en artikel om ämnet.

5.

Arbeta enskilt, i grupp eller helklass. Intervjua människor i olika åldrar om vilka slanguttryck som var populära när de var unga. Rita en tidslinjal och klistra upp lappar med slangord.

6.

Gå runt bland elever i er skola och visa upp bilden på sidan 24. Fråga eleverna vad de tycker att tjejen signalerar. Gör en sammanställning.

7.

Tillbringa en timme med att samtala med dig själv. Sitt eller ligg bekvämt, slut ögonen, gör ingenting annat – ingen musik, ingen tv, mobilen avstängd.

Se till att inte bli störd och prata med dig själv om dagen eller veckan som gått, eventuella problem och hur de ska lösas eller starka känslor och hur du hanterar dem. Notera efteråt hur det kändes.

8.

Tillbaka till Kajsa: Gör ett rollspel som tar vid där fallbeskrivningen slutar. Ge Kajsa, Sara, Nadia, Susanne och Kalle varsin roll. Låt rollspelet börja med Kajsas utskällning av Sara...

39

Kommunikation Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar kommunikation eller helt enkelt vill lära dig mer om detta intressanta ämne.

Den tar upp allt ifrån psykologiska, sociala och kulturella aspekter av kommunikation, till det digitala samhällets utveckling och samtals- och presentationsteknik.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Kommunikation, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Kommunikation

Är du en bra samtalspartner? Vet du hur andra människor tolkar ditt kroppsspråk? Har du någon aning om vilka signaler du skickar om dig själv till omvärlden?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Kommunikation Tove Phillips