9789147117611

Boken för kursen Människans språk på det nya humanistiska programmet.

Språket och människan ger också eleverna färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet.

och människan

3 upplagan

Språket och människan täcker de första 100 poängen inom kursen Människans språk. Här får eleverna en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen.

Språket och människan

Språket och människan, tredje upplagan, har försetts med många åskådliggörande exempel och ett antal nyskrivna avsnitt.Vi har i första hand tagit fasta på de erfarenheter och synpunkter som kommit fram vid användningen av de två tidigare upplagorna.

Språket

ÖSTEN DAHL

ÖSTEN DAHL

Språket och människan

Östen Dahl är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och författare bland annat till flera läroböcker i ämnet.

Best.nr 47-11761-1 Tryck.nr 47-11761-1

omslag_spraket och manniskan__3_1.indd 1

2014-05-20 13.50

ISBN 978-91-47-11761-1 © 2011 (1 uppl.), 2012 (2 uppl.), 2014 (3 uppl.) Östen Dahl och Liber AB Projektledning och redaktion Göran Lundqvist Grafisk form och layout Bånges Grafiska Form AB Bildredaktörer Göran Lundqvist, Marie Olsson Omslag Lotta Rennéus Omslagsfoto Mary Square Images/Ulf Rennéus Figurer Team Media, Falkenberg Tredje upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

BILDFÖRTECKNING Foton Göran Lundqvist © GL Text- & Bildkonsult 6, 26, 60, 62, 76, 85, 100, 105, 113, 116, 118, 130, 137 (2), 151, 153–155, 159 Shutterstock 9 (1), 15 (2) Henrik Montgomery/TT 16 Kungliga Biblioteket 20 Albert Engström/IBL 22 Bridgeman Library/IBL 39 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 41 Håkan Röjder/Sydsvenskan/TT 42 Hendrik Scholz 59 Erich Lessing/IBL 61 Musée Condé/Bridgeman Art Library/IBL 65 (1) Smithsonian/Bridgeman Art Library/IBL 65 (2) Shutterstock 67 Östen Dahl 68 IBL 70 Shutterstock 90, 98 Lars Pehrson/SvD/TT 101 Dramaten 106 Posten Norge AS 108 Esa Hiltola/Alamy 114 OPV Online 119 Shutterstock 126 Mark Earthy/TT 131 Erja Lempinen/TT 133 Everett Collection/IBL 135 Wikipedia 136 (1) Johan Nilsson/TT 136 (2) Hamish Blair/Getty Images 139 (1) Keystone Archives/Heritage Images/IBL 144 (1) Claudio Bresciani /TT 144 (2) Jonas Ekströmer/TT 144 (3) Svenskt teckenspråkslexikon 146 (1) Garrick Mallery/Smithsonian Inst. 146 (2) Everett Collection/IBL Bildbyrå 147 Bonnierarkivet/TT 149 Ben Speck/Getty Images 150 Östen Dahl 160, 164 Teckningar Helena Halvarsson/HH-bild 51, 157 SDR 145

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-015 SoM 01.indd 2

Kartor Ur Sveriges Nationalatlas/Språken i Sverige 29, 30–31, 33 Fritt efter Matthew Dryer i The World Atlas of Language Structure Online 97 Övriga kartor: Författaren och Bånges Grafiska Form

2014-05-20 14.36

Till elever och lärare Språket och människan täcker de första 100 poängen av kursen Människans språk på gymnasiets nyinrättade humanistiska program.

Boken ger en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen. Den är skriven på lättbegriplig svenska som metodiskt introducerar den begreppsapparat som är nödvändig för att delta i och följa enklare språkvetenskapliga resonemang.

Innehållet är fördelat på tio kapitel som vart och ett behandlar språkliga fenomen från skilda utgångspunkter. För att åskådliggöra olika företeelser finns många illustrationer i form av diagram, teckningar och fotografier.

Syftet med boken är också att ge färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet.

I denna tredje, omarbetade och utökade upplaga har vi tagit fasta på de erfarenheter och synpunkter som kommit fram vid användningen av de två tidigare versionerna. Framställningen har genomgående gjorts fylligare och försetts med ett antal nyskrivna avsnitt.

Boken är försedd med ett stort antal instuderingsfrågor och arbetsuppgifter samt förslag till temaarbeten, bredvidläsning och fördjupning.

Jag vill tacka alla som har haft synpunkter på de tidigare upplagorna av boken: Mikael Bergkrantz, Joanna Engstedt, Liselotte Lindh Fahlström, Sara Fransson, Håkan Friberg, Brenda Griffin, Anna Häll, Nicole de Jong, Victor Jorméus, Ingvar Nilsson och Elisabeth Poignant samt alla medlemmar i Facebookgruppen Människans språk.

Jag tar även i fortsättningen gärna emot synpunkter på innehållet i boken till min mejladress oesten@ling.su.se.

Slutligen vill jag önska elever och lärare lycka till i arbetet med boken!

Östen Dahl

001-015 SoM 01.indd 3

Stockholm i april 2014

2014-05-20 14.36

Innehåll

1. Språket omkring oss 7 Språkets funktioner: Vad använder vi språket till? 9 Explicit och implicit 10 Språk, kultur och tanke 11 SMAJLISAR 13 MÄNNISKANS SPRÅK PÅ GYMNASIET 14 BINAS DANS 15

2. Språket och historien 16 Språkets biologiska bas 16 KAN MAN LÄRA DJUR MÄNSKLIGT SPRÅK?

17

Var kommer språket ifrån? 18 Språkförändring 19 NÅGRA LÅNORD I SVENSKAN 25

3. Språken i världen 26 Hur många språk finns det i världen? 26 Språksläktskap 27 SPRÅKFAMILJER I EUROPA 29 SPRÅK O CH SPRÅKFAMILJER I VÄRLDEN 30 IND OEUROPEISKA SPRÅK 32 URALISKA SPRÅK 33 Varför är en del språk stora och andra små? 35 Språk i olika världsdelar 36 BANTUSPRÅK 37 AUSTRONESISKA SPRÅK 38 Vilka språk finns det i Sverige? 40 Judiska språk 44 NÅGRA VIKTIGA INVANDRARSPRÅK I SVERIGE 46

4. Språkljud och skriftsystem 50 Språkljud och skriftsystem – introduktion 50 Talapparaten 50 Språkljud 52 FONETISK SKRIFT 56 FONETIK – VETENSKAPEN OM SPRÅKLJUD 58 Skriftsystem 59 Å, ä, ö, kinesiska tecken och Unicode på datorer 65

5. Ord och meningar 67 Ordförråd 67 Ordbetydelser 68 Att tala om släkten 74 VAR KOMMER NYA ORD IFRÅN?

75

Grammatik 76 89 97

HUR MAN FRÅGAR SPRÅKT YPOLO GI

001-015 SoM 01.indd 4

2014-05-20 14.36

Innehåll

6. Hur man lär sig språk 98 Hur man lär sig sitt modersmål 99 Hur man lär sig andra språk 101 Två- och flerspråkighet 103 Språkundervisning 104

7. Språklig variation och mångfald i ett samhälle 106 Språklig variation 106 Språk och dialekter 107 Variation inom det svenska språkområdet 109 Det finns inget rätt svar på frågan: ”Är X ett språk eller en dialekt?” 112 Officiella språk; majoritets- och minoritetsspråk 112 SPRÅKEN I NIGERIA 117 SPRÅKEN I SENEGAL 118

8. Språk, makt och identitet 119 Attityder till språk 119 VEM BESTÄMMER OM SVENSKA SPRÅKET?

121

Språkets förfall? 122 Språk och identitet 122 Språklig artighet 124 Slang och ungdomsspråk 127 Språk och etnicitet 128 Språk och makt 128 Migration och invandrarspråk 129 Mellanfolkliga språk 132 KREOLSPRÅK 137 Språkdöd 138 Språken i framtiden 140 SPRÅKEN I KINA 142

9. Några speciella språk 144 Gester och teckenspråk 144 Konstgjorda språk 147 Hemliga språk 149

10. Att handskas med språk 151 Ordböcker och uppslagsböcker 151 Grammatikor och skrivregler 154 Datorhjälpmedel 156

Ord och begrepp i bokens olika kapitel 161 Frågor och uppgifter 165 Rekommenderad litteratur 183 Register 185

001-015 SoM 01.indd 5

2014-05-20 14.36

1.

S PRÅKET O MKR I NG O S S

6

001-015 SoM 01.indd 6

2014-05-20 14.36

1.

SPRÅKET OMKRING OSS

1. Språket omkring oss Det är bara ett par årtionden sedan mobiltelefoner kallades ”yuppienallar” och mest ansågs vara en leksak för yngre män i karriären. Nu är det säkert många som inte kan föreställa sig tillvaron utan en mobil.

Varför har mobiltelefonen blivit en av de mest populära uppfinningarna under senare tid? En viktig orsak är säkert att den underlättar för oss att ägna oss åt en av favoritsysselsättningarna för människor i alla tider och på alla platser – att kommunicera med våra vänner och närstående. När vi är tillsammans med andra människor pratar vi mest hela tiden, och mobiltelefonerna gör det möjligt att göra det även om de vi vill prata med inte finns inom hörhåll.

Pratet, eller det talade språket, är centralt för människan och har alltid varit det. När vi pratar för att upprätthålla våra sociala kontakter spelar det ofta mindre roll vad vi säger. Men naturligtvis har språket också en enorm praktisk betydelse i ett mänskligt samhälle. Genom språket får vi veta vad som händer på andra ställen och vad som hände för länge sedan. Vi kan planera vad vi ska göra tillsammans med andra människor och vi kan tala om för dem hur vi mår och vilka behov vi har. Vi kan varna varandra för faror och lösa problem tillsammans.

Att lära oss prata är något vi börjar med mycket tidigt. Det första urskiljbara ordet brukar komma ungefär vid ett års ålder, men långt innan dess har barnet börjat träna för att lära sig omgivningens språk.

Redan medan det ligger i mammans mage lär det sig att känna igen språkmelodin i det språk som ska bli dess modersmål. När barnet är omkring ett och ett halvt år börjar det sätta ihop ord till meningar, och när det fyller tre har det redan lärt sig stora delar av språkets ordförråd och grammatik. I stor utsträckning sker det här spontant, utan att någon särskilt tränar barnet. Det här händer på samma sätt med barn i hela världen och så har det varit så länge man känner till – men det är något som är unikt för människan. Också djur kan kommunicera med varandra, i många fall på mer avancerade sätt än man tidigare har trott, men det finns inget icke-mänskligt kommunikationssystem som går att jämföra med det mänskliga språket. Förmågan att utan synbar ansträngning lära sig omgivningens språk till fulländning är ännu mer begränsad – den finns bara hos barn, inte hos vuxna: den som flyttar 7

001-015 SoM 01.indd 7

2014-05-20 14.36

1.

S PRÅKET O MKR I NG O S S

till en ny språkmiljö i vuxen ålder talar nästan alltid det nya språket med ”brytning”.

Också människor har förstås andra sätt att kommunicera än det talade språket. När vi vill uttrycka våra känslor, använder vi kanske ofta hellre vad som brukar kallas kroppsspråk. Kroppsspråk kan vara rätt så olika saker – en del av det är avsiktligt och medvetet som när vi kramar någon som vi tycker om, men det kan också vara sådant som inte är viljestyrt, som när man rodnar när man är generad eller osäker. Kroppsspråket är mycket äldre än talspråket – vi har det delvis gemensamt med våra släktingar människoaporna, och mycket är sådant som är medfött och som man inte behöver lära sig. Till kroppsspråket kan man också räkna gester och pekningar, som i stor utsträckning används tillsammans med det talade språket. Men kroppsspråket bör skiljas från mera utvecklade former av teckenspråk, som kan vara likvärdiga talade språk i vad de kan uttrycka. Teckenspråk har använts som mellanfolkliga språk och i sammanhang där man inte kan eller får använda talet (som i vissa munkordnar), men den viktigaste funktionen för teckenspråk är som modersmål för döva och hörselskadade.

Den text som du just nu läser är ett exempel på att språk också finns i en annan form – som skrift. I ett samhälle som det svenska möter man skrivet språk överallt, och det är svårt att föreställa sig hur det skulle fungera om inte skriften fanns. Ändå har mänskligheten klarat sig utan skrivet språk under större delen av sin historia, och i många länder är det fortfarande en minoritet av befolkningen som kan läsa och skriva.

Det är alltså inte något som man lär sig naturligt, som talspråket, utan som för det mesta förutsätter att man får undervisning i det i skolan.

Den här boken fokuserar på det vi kan kalla språk i egentlig mening, det vill säga talade, skrivna och tecknade språk. Vad är det då som skiljer sådana språk från andra sätt att kommunicera hos människor och djur? En viktig sak är att de förra saknar många av begränsningarna hos de senare. En hund eller en katt kan tala om för sin ägare att den vill ha mat. En röd eller grön gubbe talar om för dig om du kan gå över gatan eller inte. Men de här sätten att kommunicera är i allmänhet begränsade till en viss uppsättning meddelanden. Den brittiske filosofen Bertrand Russell sa en gång: ”En hund kan inte berätta sin självbiografi; hur vältaligt den än skäller, kan den inte tala om att dess föräldrar var fattiga men hederliga.” Det här gäller till och med de

8

001-015 SoM 01.indd 8

2014-05-20 14.36

1.

SPRÅKET OMKRING OSS

mest avancerade kommunikationssystemen hos djur som binas dans (se faktaruta s. 15). I det mänskliga språket kan vi däremot i princip tala om vad som helst, och det finns heller inte någon begränsning av hur komplexa meddelanden kan bli.

Om du kommer till Australien och får se skylten till vänster, förstår du säkert vad den betyder, även om du aldrig har sett den förut. Däremot går det knappast att räkna ut att det står ”Rökning förbjuden” på den kinesiska skylten till höger, om man inte behärskar kinesiska.

Känguruskylten är avbildande eller ikonisk, men orden i talade och skrivna språk har normalt ingen likhet med vad de står för. Man brukar säga att de är godtyckliga eller arbiträra. Det spelar alltså egentligen ingen roll om man kallar ett bord för bord som på svenska eller table som på engelska, fast man i varje språk har bestämt sig för att det ska heta på ett visst sätt. Undantag till detta är ljudhärmande eller onomatopoetiska ord, som jama, vissla, pingpong. Dövas teckenspråk är i större utsträckning ikoniskt, men kanske mindre än vad man vanligtvis tror (se s. 145f).

Språkets funktioner: vad använder vi språket till?

Språket är ett verktyg som kan användas på många olika sätt. Man kan också säga att språket gör det möjligt att utföra många olika språkhandlingar. Det som man först kommer att tänka på är förmodligen att människor använder språket för att ge varandra information om sig själva och världen runtomkring. Den språkhandling som vi då i första hand använder är påståenden, t.ex. ”Det är kallt ute.” Men vi kan också använda språket för att söka information – då använder vi istället frågor, t.ex. ”Är det kallt ute?”. I svenskan skiljer sig påståenden och frågor

9

001-015 SoM 01.indd 9

2014-05-20 14.36

1.

S PRÅKET O MKR I NG O S S

genom att de har olika ordföljd; de kan också ha olika satsmelodi och i skriftspråket använder vi skiljetecken (punkt och frågetecken) för att markera vilken språkhandling som avses.

Språket har också många andra funktioner som inte är direkt knutna till överföring av information. Uppmaningar och befallningar används för att styra andra människors handlingar: ”Stäng dörren!” Verbformen stäng (som kalllas imperativ) talar om att det är en befallning; i skriftspråket används också utropstecken som markering.

I vardagsspråket använder man ibland ”begrepp” när man menar ”ord”, men här skiljer vi på ordet, som är ett språkligt uttryck, och begreppet bakom ordet.

Träd på svenska och tree på engelska är olika ord men står för samma begrepp.

Om jag säger ”Det är kallt ute”, kan det förstås vara så att jag antar att detta är något som min samtalspartner inte vet. Men när vi pratar om vädret, handlar det ofta inte om att överföra någon ny information, utan språket får en mer eller mindre rent social funktion – vi håller igång samtalet genom att tala om saker som alla känner till och kan hålla med om. Vi säger ”god morgon” eller ”hej” när vi träffas och bekräftar därmed att den sociala relationen fungerar – om en av mina vänner plötsligt slutar hälsa på mig förstår jag att någonting är fel.

Språket kan också användas för att uttrycka känslor, till exempel med hjälp av de ord som kallas interjektioner: oj, usch, fy. Här spelar det ofta mindre roll om någon hör vad som sägs: om man slår sig på tummen med en hammare kan ett lämpligt kraftuttryck vara på plats även om man är ensam.

Skriftspråket kan användas för i stort sett alla talspråkets funktioner men här tillkommer något som man kanske inte tänker på: skriften kan fungera som ett ”externt minne”, dvs. vi använder den för att lagra information som vi annars riskerar att inte komma ihåg.

Explicit och implicit För att förstå meningen ”Det är kallt ute” måste jag kunna så mycket svenska att jag vet vad de ingående orden betyder. Men för att verkligen förstå vad talaren vill säga räcker det inte alltid att veta ordens betydelse. Jag måste till att börja med veta något om hur man sätter ihop ord till meningar på svenska, annars kan jag inte förstå skillnaden mellan meningar som ”Pelle ser Lisa” och ”Lisa ser Pelle”. Med andra ord måste jag veta något om svenskans grammatik. Om grammatikens

10

001-015 SoM 01.indd 10

2014-05-20 14.36

1.

SPRÅKET OMKRING OSS

roll för förståelsen kommer vi att tala mer på s. 76ff. Men det kan finnas annat som inte direkt framgår av ordens betydelse, sådant som inte uttrycks explicit. När vi talar eller skriver, förutsätter vi att lyssnarna eller läsarna kan fylla i implicit eller outtryckt information av olika slag. Om mötesordföranden säger ”Jag tror att alla har kommit, så att vi kan börja” så förstår vi att det betyder ”Jag tror att alla som ska vara med på mötet har kommit hit nu, så att vi kan börja mötet nu”. Det här tycker vi är så självklart att det nästan blir fånigt att påpeka det, men det kan bli problem om man överskattar lyssnarnas gissningsförmåga.

Ibland handlar det inte bara om att fylla i det som fattas. Man talar om ”att läsa mellan raderna” men detsamma gäller förstås också när man lyssnar till vad någon säger. Den som frågar ”Har du en penna?” är i normalfallet inte bara intresserad av att få veta om lyssnaren har en penna eller inte utan vill också låna den. Om man inte inser det, har man inte förstått vad talaren vill ha sagt. Ibland kan den avsedda innebörden vara den motsatta till vad orden tycks betyda, som när man är ironisk (om man säger ”trevligt väder va?” när det ösregnar).

Språk, kultur och tanke Det finns ett uttryck som lyder ”att klä sina tankar i ord”. För att vi ska kunna säga något, måste det vi vill säga på något sätt först ha funnits i våra tankar. Men är det också så att vi använder språket när vi tänker? Det här är en fråga som ingen har kunnat ge ett riktigt bra svar på. Det är nog ganska klart att man kan tänka utan språk; annars skulle ju inte spädbarn och djur som apor, hundar och papegojor ha någon tankeförmåga, vilket verkar orimligt. Men det kan ändå vara så att språket spelar en roll i tänkandet, och framför allt då i det som kallas begreppsbildning. För att jag ska förstå ett ord som träd måste jag ha en föreställning om vad ett träd är – ordet måste motsvaras av ett begrepp i mitt tänkande. Man kan säga att ett begrepp är ett sätt att klassificera verkligheten – vi delar in världen i de saker som är träd och de saker som inte är träd. Många begrepp lär vi oss genom språket – ett barn ser träd och får samtidigt höra ordet uttalas, och kan så småningom bilda ett begrepp ’träd’. Det är då rimligt att tänka sig att språket stöder begreppsbildningen – det är lättare att bilda begrepp för något som vi har en språklig etikett för.

11

001-015 SoM 01.indd 11

2014-05-20 14.36

1.

S PRÅKET O MKR I NG O S S

Men vi vet att språk använder ord olika. På svenska har vi två olika ord för vad man gör med en kniv och vad man gör med en sax: man skär bröd men klipper pappersfigurer. På engelska använder man samma ord för båda: cut. Den stora frågan är nu: betyder sådana här skillnader mellan språk att de som talar språken också tänker olika? Och om de tänker olika, är det då så att språket styr tanken, så att språkskillnader leder till skillnader i tänkande, eller är det kanske tvärtom så, att skillnader i tänkandet medför skillnader i språk? Att ge svar på de här frågorna är svårare än man kanske tänker sig. Till att börja med måste man inte bara ta hänsyn till hur människor pratar och tänker utan också till kulturen i det samhälle där de befinner sig liksom också till den fysiska verklighet de lever i. På stenåldern fanns inga saxar – följaktligen behövde man inte heller något särskilt ord för vad man gör med en sax. Det är inte heller så förvånande om ett språk som talas vid ekvatorn inte har något ord för ’snö’, eftersom snö är ett fenomen som talarna inte känner till.

Just ord för ’snö’ brukar vara ett populärt ämne i det här sammanhanget. Man ser ofta påståenden i stil med att ”eskimåerna har 37 (eller 100 eller 500) ord för snö”. Sanningen bakom detta är lite knepig att reda ut – om inte annat är eskimåerna eller inuiterna (som de själva vill bli kallade) spridda ända från östligaste Sibirien över den nordamerikanska nordkusten till Grönland och talar inte ett utan flera olika språk. Sedan är det inte alls självklart hur man ska räkna ”ord för ’snö’ ”.

Om man menar ord som kan översättas till svenska som ”snö” visar det sig att inuiternas språk inte har mer än ett par ord (eller ordstammar), t.ex. ett ord för snö som ligger på marken och ett annat för snö som faller. Men om man utvidgar frågan till att gälla ord som på något sätt har med snö att göra blir det betydligt fler – fast det gäller då också till exempel svenska: snöyra, snöfall, snöstorm, snöslask, skare, pulsa, kälke osv. Man kan förstås gissa att språk som talas i andra delar av världen saknar de här orden – men det beror då som sagt på att talarna av de språken lever i en annan fysisk omgivning, så det säger ganska lite om förhållandet mellan språk och tanke.

Idén att vårt tänkande styrs av språket brukar ofta kallas Whorfhypotesen eller Sapir-Whorfhypotesen efter de amerikanska forskarna Edward Sapir (1884–1939) och Benjamin Lee Whorf (1897–1941), fast många menar att vad de sa nog delvis har blivit misstolkat. Hur det än är med detta har man inte kunnat påvisa att det finns grundläggande skillna12

001-015 SoM 01.indd 12

2014-05-20 14.36

1.

SPRÅKET OMKRING OSS

der i tänkande som orsakas av språkliga skillnader. Däremot har det under senare tid gjorts en hel del undersökningar som visar att språket kan påverka hur vi tänker och beter oss på mer begränsade och ofta mer subtila sätt. Ett någorlunda enkelt exempel är färgord, där språk kan vara olika i fråga om vilka färger man skiljer på. Många språk gör ingen skillnad mellan grönt och blått utan har ett ord som täcker båda; å andra sidan har språk som ryska och ukrainska inget allmänt ord som motsvarar svenskans blå utan skiljer mellan mörkblått (ryska sinij) och ljusblått (ryska goluboj). Det har visat sig i experiment att den som har en skillnad i sitt språk mellan två färger också har lättare både att skilja mellan dem och att komma ihåg vilken av dem ett föremål har.

SMAJLISAR När vi chattar eller mejlar på nätet är det på många sätt mer likt en talad konversation än en vanlig skriven text – men utan tillgång till ansiktsuttryck och tonfall kan det vara svårt att uppfatta skämt och ironi. Smajlisar (också kallade ”emotikon”) är ett försök till lösning. I början användes kombinationer av vanliga bokstäver och skiljetecken men senare

har man ofta ersatt dem med små bildsymboler. Till exempel kan ’glad’ och ’ledsen’ skrivas :) eller ☺ respektive :( eller . Gula smajlisknappar med glada ansikten dök upp redan på 1960-talet, långt före Internet.

Det finns hundratals olika mer eller mindre fantasifulla smajlisar. De här har fått viss officiell status genom att inkluderas i Unicodesystemet (se s. 65f).

13

001-015 SoM 01.indd 13

2014-05-22 14.37

1.

S PRÅKET O MKR I NG O S S

MÄNNISKANS SPRÅK PÅ GYMNASIET – EN HISTORISK BAKGRUND Människans språk infördes som nytt ämne på svenska gymnasier i gymnasiereformen 2011, men man kan säga att det åtminstone delvis är en fortsättning av en tradition som går tillbaka till 1965, när man introducerade ett ämne som kallades ”allmän språkkunskap”. Fokus i detta ämne var det som kallades ”de internationella orden”, alltså de lånord från de klassiska språken (latin och grekiska) som finns i de flesta europeiska språk. Ämnet sågs då som ett alternativ till mera omfattande studier i latin och grekiska. Där ingick också en del moment som handlade om språk i allmänhet. I en senare gymnasiereform slogs ämnet ihop med latin till ”latin med allmän språkkunskap” – och 2011 blev alltså latin och Människans språk separata ämnen. ”De internationella orden” – Alvar Ellegårds lärobok i allmän språkkunskap.

14

001-015 SoM 01.indd 14

2014-05-20 14.36

1.

SPRÅKET OMKRING OSS

BINAS DANS Ett berömt exempel på ett avancerat men begränsat kommunikationssystem hos insekter är honungsbinas dans, som först beskrevs av nobelpristagaren Karl von Frisch (1886–1982). Ett bi som har hittat en plats där det finns nektar eller pollen kan utföra en vaggande dans i en åtta som Längden på det här avsnittet markerar avståndet till födokällan

talar om för de andra bina i bisamhället var den här platsen finns. Längden på åttans mittstreck visar avståndet till födan och mittstreckets vinkel visar riktningen i förhållande till solen. Bina håller reda på väderstrecken även om det är mulet. Luktsignaler kan ocksåå spel spela kommunikationen. sp pe a ro roll i kommun n

Åttans vinkel markerar riktningenn till födokällan

15

001-015 SoM 01.indd 15

2014-05-20 14.36

2. Språket och historien Språkets biologiska bas När vi föds kan vi förstås inte tala något språk, men barn har en medfödd förmåga att snabbt lära sig omgivningens språk. Den här språkförmågan är rimligtvis något som vi har ärvt och som alltså finns i våra gener. Den är också gemensam för alla människor – ett spädbarn som adopteras i ett annat land lär sig det landets språk lika lätt som de barn som fötts där. Barn överallt i världen börjar lära sig tala vid ungefär samma ålder och genomgår samma språkliga utvecklingsstadier.

Exakt vad som är bestämt av våra gener är forskarna inte ense om. Många har velat förklara barns snabba språkinlärning genom att anta att barn föds med en universell grammatik, vilket skulle innebära att vi på förhand har kunskap om hur ett språk kan se ut. Andra menar att man inte behöver anta någon sådan förprogrammering för just språket, utan att det räcker med att använda de allmänna inlärningsmekanismer som vi har.

Vad som har varit känt länge är att vissa delar av hjärnan är viktigare för språket än andra. De sitter hos de flesta människor i vänstra hjärnhalvan.

Skador på de här ”språkcentra” leder ofta till afasi, det vill säga hel eller delvis förlust av förmågan att tala och förstå språk – något som kan inträffa hos människor som drabbas av stroke (slaganfall). Men även andra delar av hjärnan är aktiva vid språkanvändning.

Det verkar också som om människans talapparat är anpassad för att bilda språkljud. Hos vuxna människor sitter t.ex. struphuvudet lägre än hos både spädbarn och andra däggdjur, vilket kan vara en fördel för talet, men ett problem eftersom man kan få matbitar i luftstrupen och kvävas.

Det har funnit många grenar på människans släktträd som inte har överlevt till nutid. De nyupptäckta ”hobbitarna” på ön Flores i Indonesien kan ha levt fram till för ca 13 000 år sedan men tros ha utgjort en egen människoart.

Om de hade ett talat språk och hur det i så fall kan ha låtit får vi troligen aldrig veta.

16

016-025 SoM 02.indd 16

2014-05-20 14.40

2.

SPRÅKET OCH HISTORIEN

KAN MAN LÄRA DJUR MÄNSKLIGT SPRÅK?

Alex I början på 1900-talet förevisades i Tyskland en häst som kom att kallas ”Kloke Hans”, eftersom han tycktes kunna räkna och svara på frågor på talat språk. På en fråga ”Hur mycket är fyra gånger två?” stampade han åtta gånger med foten. Men när det hela undersöktes grundligare förstod man att Kloke Hans kunde se på sin tränares kroppsspråk när han skulle sluta stampa (utan att tränaren var medveten om det).

Kloke Hans är förstås död sedan länge men man kan säga att han fortfarande är ett spöke för de forskare som försöker lära djur mänskligt språk – man är alltid rädd för ”Kloke Hans-effekten”. De försök som har gjorts att lära våra närmaste släktingar – chimpanserna – att tala har grundligt misslyckats. En orsak till detta är att de organ hos chimpanser som motsvarar människans talapparat inte är anpassade för tal. Men på 1960-talet hade ett par amerikanska forskare större framgång när de istället använde teckenspråk. De lyckades lära chimpansen Washoe att använda ett 30tal tecken och också i någon mån kombinera dem med varandra. Det här blev inledningen till en ganska intensiv verksamhet där man har försökt lära ut språk till ett antal olika djurarter – förutom chimpanser också andra människoapor, delfiner, hundar och papegojor.

Kanji Det har inte bara varit teckenspråk utan också kommunikation med plastfigurer, symboler på datorskärmar och faktiskt också talat språk. Det mest kända försöket med tal gällde den grå jakopapegojan Alex som bland annat kunde svara på frågor om föremåls färg och form. Stjärnstatus har också dvärgchimpansen (bonobon) Kanzi som kan kommunicera på flera olika sätt och sägs ha god förståelse av talat språk.

När det gäller förståelse har man kunnat belägga det som många hundägare nog länge har känt på sig: att hundar kan lära sig förstå rätt många (flera hundra) ord i sina ägares språk. Hundar förstår också pekningar, vilket inte chimpanser gör. Många forskare har varit skeptiska till försöken att lära djur språk och har ifrågasatt om det handlar om språklig kommunikation i egentlig mening.

Det är rätt klart att man ganska snart når gränsen för djurens inlärningskapacitet – i allra bästa fall kommer de till en mänsklig tvåårings nivå när det gäller ordförråd och förmåga att kombinera ord. Till skillnad mot hur mänskliga barn lär sig språk kräver djur i allmänhet en ganska intensiv träning ledd av en människa för att överhuvudtaget lära sig något, och bara i högst begränsad utsträckning använder de det de lär sig för att kommunicera med varandra eller lära andra att göra det.

17

016-025 SoM 02.indd 17

2014-05-20 14.40

2.

S PRÅK ET O CH H I S TO R I EN

Var kommer språket ifrån?

Hur uppstod språket och när? De här frågorna är inte så lätta att besvara. Vi vet ofta exakt vilka typer av stenverktyg som människor har använt vid olika tider och på olika platser, men vi kan inte säga något bestämt om hur deras språk såg ut innan skriftspråket uppkom – det talade språket lämnar ju inga spår efter sig. Därför kan vi bara föra indirekta resonemang om språkets uppkomst – vi kan försöka räkna ut hur det bör ha gått till, men även om det finns gott om teorier, så kommer vi kanske aldrig att få veta om någon av dem stämmer med verkligheten.

Vad vi vet är att inte ens våra närmaste släktingar – chimpanser och gorillor – har något kommunikationssystem som kan jämföras med människans språk, och en chimpans eller gorilla kan inte heller lära sig att tala även om man undervisar dem (men se faktarutan på föregående sida ”Kan man lära djur mänskligt språk?”). Av detta kan vi dra slutsatsen att chimpanser och gorillor inte har de genetiska förutsättningarna för språk, och då är det rimligt att anta att våra närmaste gemensamma förfäder, som levde någon gång för 5–8 miljoner år sedan, inte heller hade det. Äldre än så kan språket alltså inte vara. De flesta forskare är överens om att Afrika är den moderna människans ursprung, och att förfäderna till de människor som nu bor utanför Afrika utvandrade därifrån för uppskattningsvis 80 000 år sedan. Eftersom vi inte känner till några skillnader i språkförmåga mellan människor i olika delar av världen, bör språket ha varit fullt utvecklat när den här utvandringen ägde rum. Så någon gång mellan dessa två tidpunkter har språket alltså uppkommit, men exakt när det var vet vi inte. Att människan har sett i stort sett likadan ut under de senaste 200 000 åren gör det troligt att språket också har funnits under den här tiden (fast alla forskare håller inte med om detta).

Det som driver den biologiska evolutionen framåt är det naturliga urvalet: generna förändras genom slumpmässiga mutationer, men det är bara de varianter som ökar individens möjligheter att överleva och fortplanta sig som har en chans att vinna i konkurrensen. Det verkar kanske självklart att språket underlättar människans överlevnadsmöjligheter, men det har ändå varit förvånansvärt svårt för forskarna att komma överens om hur det egentligen gick till när språket uppkom.

Var det språkets sociala funktioner eller behovet av att kunna överföra information om omvärlden som var viktigast? Berodde språkets

18

016-025 SoM 02.indd 18

2014-05-20 14.40

2.

SPRÅKET OCH HISTORIEN

uppkomst på att våra hjärnor växte så att vi blev intelligentare och därigenom fick förutsättningar för att prata? Eller var det tvärtom så att tillkomsten av språket var det som satte fart på hjärnans tillväxt?

Vad man kan säga är att det är sannolikt att ett så pass komplext system som det mänskliga språket inte har kommit till över en natt utan snarare utvecklats över rätt lång tid – och det är också osannolikt att språket uppkom genom en enkel mutation, alltså en förändring av en enda gen. Påståenden i media om att forskarna har upptäckt ”språkgenen” bör därför tas med en nypa salt. Vad som stämmer är att man har lyckats identifiera åtminstone en genförändring som leder till att en person får problem med modersmålets grammatik, men säkert är det många andra gener som också spelar roll för språkförmågan.

Språkförändring Språk förändras hela tiden De flesta är nog medvetna om att svenskan inte alltid har sett likadan ut. I Äldre Västgötalagen från början av 1200-talet står följande om vad som händer om någon blir ihjälslagen i en ölstuga: Dræpær man man i ölstuvu. þær skulu banæ fa ællær bötæ firi markum.

På modern svenska skulle det heta så här: Om någon slår ihjäl en man i en ölstuga, då ska de skaffa fram gärningsmannen eller böta fyra mark.

Vi känner igen ganska många ord, men det är svårt att förstå sammanhanget. Trehundra år senare kunde kung Gustav Vasa skriva så här i ett brev till invånarna i Västerdalarna: Szå käre wenner är oss och tillkenna giffuit atth ther plega monge wore fiender wanka genom ederss landzenda åff och till ååt Norige.

Här behövs knappast någon översättning, även om språket känns ovant för oss. Tar vi sedan en text från slutet av 1800-talet, kan det ofta vara svårt att se att det är någon skillnad mot hur vi använder språket idag – det är framför allt stavningen som har ändrats. Här är ett exempel från uppslagsverket Nordisk Familjebok: Hvita huset (eng. The white house), det af hvit sandsten byggda residenset i Washington för Nord-Amerikas Förenta Staters president.

19

016-025 SoM 02.indd 19

2014-05-20 14.40

2.

S PRÅK ET O CH H I S TO R I EN

En sida ur Äldre Västgötalagen.

Språk förändras långsamt Språk förändras alltså långsamt och nästan omärkligt, men när tillräckligt lång tid har gått leder förändringarna ändå till att nya generationer inte kan förstå sina förfäders språk. Om vi ser närmare efter kan vi märka förändringar som håller på att äga rum eller som har ägt rum alldeles nyligen.

Det som är lättast att lägga märke till är att det kommer in nya ord i språket. Sådana ord är förstås ofta beteckningar på nya företeelser, t.ex.

20

016-025 SoM 02.indd 20

2014-05-20 14.40

2.

SPRÅKET OCH HISTORIEN

dator som kom in i svenskan 1967 och blogg som verkar ha dykt upp 2002. Men det händer också att gamla ord byts ut mot nya. Vissa typer av ord tycks vara särskilt benägna att bli utbytta. Numera är det sällan någon som säger gosse för ’pojke’, och ordet grabb som kom in i språket i slutet på 1800-talet blev omodernt efter mindre än hundra år. Grabb var från början slang, och språkförändringarna börjar ofta i just slang och annat ungdomsspråk. Men det är inte alltid som slangord blir allmänt accepterade i språket, oftare försvinner de efter rätt kort tid. Hur mycket förstår du till exempel av den här vistexten, som är skriven på 1910-talets ungdomsspråk? Å fjällan som han fjedrar för, gådd bless sånt tjusit tjej me färsi svaj å jesit skör å stuns på varje grej!

Skriftspråket förändras långsammare När man talar om språkförändringar, måste man göra skillnad mellan talat och skrivet språk. Skriftspråket förändras ofta mycket långsammare än talspråket, och det betyder att mycket som är försvunnet ur talspråket bevaras i skriften. I synnerhet är stavningen konservativ i många språk. Att till exempel den engelska stavningen inte alls verkar stämma med uttalet beror mycket på att man skriver orden som de uttalades någon gång på medeltiden: name och time lät precis som de skulle göra om man uttalade dem enligt svenska regler. Men svenskan är inte mycket bättre än engelskan i det här avseendet. Att ord som göra och ge stavas med g i stället för j i början beror på att man sade så på medeltiden. På danska uttalas gøre och give fortfarande med g-ljud, liksom för övrigt give på engelska och geben på tyska.

Talspråk och skriftspråk förändras också på olika sätt. Ändringar i talspråket är ofta omedvetna; ungdomar vet inte alltid om att de talar annorlunda än sina föräldrar. Skriftspråket ändras däremot ofta medvetet, genom något myndighetsbeslut. I Sverige hände detta 1906, när man bestämde att man inte längre skulle använda stavningar som hvit och af (se citatet från Nordisk Familjebok på s. 19).

21

016-025 SoM 02.indd 21

2014-05-20 14.40

Boken för kursen Människans språk på det nya humanistiska programmet.

Språket och människan ger också eleverna färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet.

och människan

3 upplagan

Språket och människan täcker de första 100 poängen inom kursen Människans språk. Här får eleverna en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen.

Språket och människan

Språket och människan, tredje upplagan, har försetts med många åskådliggörande exempel och ett antal nyskrivna avsnitt.Vi har i första hand tagit fasta på de erfarenheter och synpunkter som kommit fram vid användningen av de två tidigare upplagorna.

Språket

ÖSTEN DAHL

ÖSTEN DAHL

Språket och människan

Östen Dahl är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och författare bland annat till flera läroböcker i ämnet.

Best.nr 47-11761-1 Tryck.nr 47-11761-1

omslag_spraket och manniskan__3_1.indd 1

2014-05-20 13.50