Svenska rum 3 är ett läromedel för Svenska 3 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok med nio kapitel. Två kapitel fokuserar på skrivandet och den vetenskapliga texten, ett kapitel tar upp språkets förändringar och övriga sex kapitel granskar vad som präglar litteraturen under 1900-talet. Svenska rum 3 blickar också framåt och resonerar kring både svensk, europeisk och utomeuropeisk litteratur.
Svenska rum 1
Svenska rum 2
Svenska rum 3
Best.nr 47-10452-9 Tryck.nr 47-10452-9
Omslag-svenska rum_3.indd 1
SVENSKA
Eriksson Heijdenberg Lundfall
I Svenska rum 3 finns också ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. En grundlig genomgång av centrala texttyper ingår i ”Guldsidorna” liksom en översikt över retorikens fem delar samt verktyg för olika typer av analys.
SVENSKA RUM 3
En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 3. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare och längre övningar kopplade till kapitlets texter och det övergripande temat. I slutet av de flesta kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.
2014-03-19 10.10
SVENSKA
LEIF ERIKSSON HELENA HEIJDENBERG CHRISTER LUNDFALL
LIBER
Svenska Rum 3.indd 1
2014-03-19 11.07
ISBN 978–91–47–10452–9 © 2014 Leif Eriksson, Helena Heijdenberg, Christer Lundfall och Liber AB Redaktion Ann Ohlsson Ax Bildredaktör Nadia Boutani Werner Formgivare Lotta Rennéus Produktion AnnaTörnqvist Göpel Illustrationer Linda Holmer Omslagsfoto Mats Wilhelm/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå
Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Kina 2014
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Svenska Rum 3.indd 2
2014-03-19 11.07
BILDFÖRTECKNING
165 Fine Art Images/Heritage Images/IBL Bildbyrå, ©Edvard Munch/BUS 2014
6-7 Per Lindström/TT
169 Bonnierarkivet/TT
8 Cornelia Nordström/XP/TT
171 ©Stellan Mörner/BUS 2014
10-11 Erik Mårtensson/TT
172 Bunuel-Dali/The Kobal Collection/The Picture Desk
19 Sunset Boulevard/Corbis/All Over Press
173 Erich Lessing/IBL Bildbyrå, ©Salvador Dali/BUS 2014
28 Scope Features/IBL Bildbyrå
179 Sandra Qvist/TT
30-37 Imagemore/Getty Images
182-183 Jonas Jörneberg
37 Diagram Molly Rennéus
184 Skip Bolen/Wire Image/Getty Images
38-39 Jac Depczyk/Photographer’s Choice RF/Getty Images
185 Jonas Jörneberg
43 Wikipedia
186 Linus Meyer
48 AKG-Images/TT
187 Jessica Gow/TT
49 Rebecka Uhlin/DN/TT
188 Mathias Johansson
51 Nils Petter Nilsson/TT
189 Thorsten Persson
56-57 Imagemore/Getty Images
190-191 Johann Schumacher/Photodisc/Getty Images
58-59 Kerstin Waurick/E+/Getty Images
192 Skånereportage/TT
61 Heng Sinith/AP Photo/TT
197 Bertil Ericson/TT
62 Nick Cunard/Writer Pictures/TT
198 Ulf Stråhle/SVT Bild/TT
63 DeAgostini/Getty Images
208 Matilda Thulin/Malmö Museer/IBL Bildbyrå
69 Prisma/UIG/Getty Images
219 Rolf Vennenbernd/DPA/TT
72 Berig
220 Apic/Getty Images
73 Natanael Beckman, AB Norblads bokhandel, Uppsala 1924
221 Joe Raedle/Getty Images
86 IBL Bildbyrå
222 Anette Nantell/DN/TT
97 Imagemore/Getty Images
226-227 CW Network/The Kobal Collection
98-99 Chris Jackson/Getty Images
231 Ola Torkelsson/TT
100 Erich Lessing/IBL Bildbyrå, ©Pablo Picasso/BUS 2014
232(1) Ylva Sundgren/TT
101(1) Erich Lessing/IBL Bildbyrå, ©Wassily Kandinsky/BUS 2014
232(2) Andreas Hillergren/TT
101(2) Peggy Guggenheim Collection Venice/Harper Collins
232(3) Daniel Nilsson/TT
Publishers/The Art Archive/The Picture Desk, ©Wassily Kandin-
232(4) Sören Andersson/TT
sky/BUS 2014
233 Ylva Sundgren/TT
103 Lebrecht/IBL Bildbyrå
234 Mary Evans/IBL Bildbyrå
104 James Gillray/The Bridgeman Art Gallery/Getty Images
236-237 Nature PL/IBL Bildbyrå
105 Geray Sweeney/Corbis/All Over Press
238-239 Christie’s Images/Bridgeman/IBL Bildbyrå
106 Yves Logghe/AP Photo/TT
240 Royal Geographical Society/Bridgeman/IBL Bildbyrå
111 Lebrecht/IBL Bildbyrå
242-243 Yellowbird/TT
112 George C. Beresford/Hulton Archive/Getty Images
254 Fredrik Persson/XP/TT
113 Wenblad-Nuhma/Johnér
258 Monika Franzon/TT
116 Barry Lewis/Corbis/All Over Press
260 Leif R Jansson/TT
122 Morten Juhl/Scanpix/TT
264-265 Raul Touzon/National Geographic/Getty Images
132 Topfoto/Topham Picturepoint/TT
266-267 Imagemore/Getty Images
140(1) Åsa Sjöström/DN/TT
271 Miguel Tovar/AP Photo/TT
140(2) Magnus Bergström/TT
279 Erik Heinila/Turner Pictures/The Kobal Collection/The
140(3) Ingvar Andersson/DN/TT
Picture Desk
148-149 Carsten Rehder/DPA/TT
284 Shaun Curry/AFP Photo/TT
151 Superstock/Museum of Modern Art New York/The Art
287 Film 4/Celador Films/Pathe Int./The Kobal Collection/The
Archive/The Picture Desk
Picture Desk
158 Alexander Mahmoud/DN/TT
289 Michael Brosilow
161 Erich Lessing/IBL Bildbyrå
302 Jemal Countess/Getty Images
164 Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Svenska Rum 3.indd 336
2014-03-19 11.13
Förord SVENSKA RUM 3 ÄR EN ”ALLT-I-ETT-BOK” SOM INTE BARA ÄR SKRÄDDARSYDD EFTER GY 2011. Stor vikt har också lagts vid enkätsvaren från universitet och högskolor på frågan hur vi bäst kan förbereda eleverna för lyckade högskolestudier. Boken består av nio kapitel. ”Från tanke till text – litet abc för vetenskapliga texter” och ”Källkritik – om konsten att granska källor” fokuserar på skrivandet och den vetenskapliga texten. Kapitlet ”Från djungelvrål till twitter” beskriver språkets förändringar, förr och nu. Övriga kapitel utgår från litteraturen, som presenteras både kronologiskt och tematiskt. Det är möjligt genom att varje epok följs av pendangen ”Hur gick det sen?”. Genomgående betonas sambandet mellan litteratur och samhälle samtidigt som Svenska rum 3 har ett tydligt litteraturvetenskapligt perspektiv. Det kan till exempel handla om att följa huvudlinjerna i svensk samtidslitteratur, olika metoder att läsa Kafka eller se hur isbergstekniken utvecklats från Hemingway till svenska författare som Carina Rydberg, Cecilia Davidsson och Ninni Holmquist. Det ska vara lätt att se strukturen i Svenska rum 3. Kortare uppgifter presenteras löpande under stående rubriker som ”Syna texten”, ”Ordet är fritt”, ”På spaning” samt ”Ord och uttryck”. Samtliga kapitel avslutas dessutom med större skriv- och taluppgifter, som inspirerats av uppgiftstyperna i de nationella proven i svenska. ”Guldsidorna” är en manual till uppgifterna. Där hittar eleven mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista för olika texttyper. På ”Guldsidorna” får eleverna både lära sig konsten att kommunicera med andra och konsten att reflektera – få syn på sina egna tankar, sitt eget lärande.
Svenska Rum 3.indd 3
2014-03-19 11.07
Innehåll Högskolestudier – hur kan jag förbereda mig? 6 Kapitel 1
Från tanke till text – litet abc för vetenskapliga texter 10
Stildrag i vetenskaplig text 13 Följ ”biltillverknings-principen”! 16 Stycket och kärnmeningen 16 Med bindeorden som ledstång 18 Markera avsnittets huvudtanke 20 De viktiga övergångarna 20 Att skapa en röd tråd 21 Lyft fram dispositionsprincipen 22 Källhänvisningar … 25 … och noter 26 Läs kritiskt! 27 Att samla och sammanfatta 29 Uppgifter 30
Kapitel 2
Källkritik – om konsten att granska källor 38
Fem tumregler för källgranskning 41 Precisering och exemplifiering 41 Äkthet 42 Närhet 43 Tid 44 Tendens 46 Kan vi lita på rubrikerna? 49 Rubrik och krok 51 Källskydd 52 Lathund för elektroniska källor 54 Utgångspunkter – vem, varför och när? 54 Uppgifter 56
Kapitel 3
Från djungelvrål till twitter 58
Språk och signaler 60 Är vi programmerade? 61 Skvaller som samhällets kitt 62 Förändring 64 Indoeuropéerna 65 Ett gemensamt nordiskt språk 69 Futharken 71 Lagar och laglöshet 73 Språkrutan 80 En bok för alla 81 Ordning och reda i språket – och så lite franskt 85 Språkrutan 87 En satsning på bildning (1800-tal) 88 Bort från byn 91 Uppgifter 97
Kapitel 4
Modernismen – konst för en ny tid 98
Joyce – Proust – Woolf – Kafka-linjen i 1900-talslitteraturen 102 James Joyce och den inre monologen 103 Marcel Proust, madeleinekakan och ”erinringsmagin” 108 Från Virginia Woolfs ”point of view” 112 Vilken ”Kafkastämning”! 116 Konsten att läsa Kafka – några litteraturvetenskapliga perspektiv 122 Kafka, psykoanalysen och kvinnorna 123
Svenska Rum 3.indd 4
2014-03-19 11.07
Kafka och maten 125 Uppgörelsen med fadern 127 Feminismen och ideologikritiken 130 Hemingway-linjen i 1900-talsromanen 132 Isbergsprosan och samtidslitteraturen – hur gick det sen? 140 Uppgifter 146
Kapitel 5
Den modernistiska poesin 148
Sinnesanalogier 152 Att förändra språket och världen 152 Besök i poesiverkstan – skriv en modernistisk dikt 154 Att översätta själen – ett huvudspår i modern poesi 156 Charles Baudelaire 160 Besök i poesiverkstan 170 Rimbaud och hans ”nya ordning” 171 Surrealismen och fantasins frigörelse 172 Besök i poesiverkstan – en målning blir dikt 176 Modernismen under debatt – hur gick det sen? 177 Besök i poesiverkstan – berätta på blankvers 180
Kapitel 6
Det moderna dramat 182
Kapitel 7
Drömmen om någonting annat 190
Röster från livets egen skola 198 Steinbeck och den amerikanska drömmen 200 Arbetarlitteratur i samtiden – hur gick det sen? 207 En klassresa – men baklänges 210 En fredsdröm med komplikationer 216 Drömmen om bomben – som skulle göra slut på alla krig 220 Uppgifter 224
Kapitel 8
Samtidslitteraturen – några huvudstråk 226
En deckarboom 229 Berättelser i ”kortkort” och dirty realism 230 Bekännelse- och uppgörelselitteratur 231 Fantasi, skröna och språklig magi 233 Fantasy, vampyrer och andra världar 234 Inger Frimansson – och den psykologiska thrillern 236 Tobias Wolff – och en realism med smutsiga fingrar 248 Carina Rydberg – och känslan av att ständigt bli bortvald 254 Göran Tunström – en skimrande skröna 260 Uppgifter 266
Kapitel 9
Utblick över världen – bortom Europa och USA 268
Latinamerika 270 Afrika 278 Indien 286 Kina och Japan, Sydostasien 288 Oceanien 294 Kanada 298
Guldsidorna – dags att repetera 303 Verktyg för skrivande: genrer och texttyper 305 Retorikens fem delar 312 Verktyg för analys 317
Facit 330 Register 334
Svenska Rum 3.indd 5
2014-03-19 11.07
6
Högskolestudier – hur kan jag förbereda mig?
Svenska Rum 3.indd 6
2014-03-19 11.07
7
Svenska Rum 3.indd 7
2014-03-19 11.07
8
Den tilltagande oförmågan att analysera texter och kritiskt granska utsagor är inte bara ett problem i akademin, utan ett samhällsproblem. Vi är på väg att förvandlas till en nation av passiva och lättlurade konsumenter när världen behöver aktiva, tänkande och kritiska producenter av tankar och idéer. /Ann Heberlein, etikforskare vid Lunds universitet (Dagens Nyheter 2013-09-06)
H
ögskolan nästa! Och det är bara ett gymnasieår kvar till förberedelser. Men vad behöver man egentligen kunna? Hur förbereder man sig? Och vad bör man träna lite extra på under det sista året på gymnasiet?
För att ta reda på det ställde vi ovanstående frågor till personer med stor erfarenhet av högskolestudier – och högskolestudenter; en professor i Nationalekonomi vid Uppsala universitet, en professor i EcoDesign vid KTH i Stockholm, en docent i Litteraturvetenskap vid Mälardalens högskola och en universitetslektor i Svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Så här blev svaren från högskolan: ”Studenter bör kunna skriva facktexter och de bör kunna hålla muntliga presentationer.”
Svenska Rum 3.indd 8
”Skriva mer avancerade texter med referenser, diskutera och framföra åsikter muntligt, analysera texter och läsa dem kritiskt.”
2014-03-19 11.07
”Kritiskt tänkande och ifrågasättande, diskussion och debatt är viktiga delar av studierna.” ”Det är avgörande att kunna läsa och förstå texter. Lika viktigt är att kunna läsa kritiskt.”
”Jag anser att svenskämnet … litteratur, poesi m.m. är viktigt även på så sätt att studenterna måste skriva rapporter för att redovisa sina resultat … ofta på engelska … och min uppfattning är att man inte kan skriva bra på engelska heller om man är svag att formulera sig på svenska.”
9
”Högskolestudier handlar inte bara om att lära sig det som föreläsarna föreläser om, det läroböckerna skriver om, det kursplanerna föreskriver. Det handlar minst lika mycket om att tänka efter, ifrågasätta, vara kritisk, bilda sig en egen uppfattning, vara originell och att kunna berätta om detta i tal och skrift.”
”Studenterna behöver: • kunna formulera fullständiga meningar som innehåller en, och bara en, tanke. • kunna skapa stycken som innehåller ett, bara ett, resonemang. • kunna skriva uppsatser där problemställningen är mycket tydligt formulerad och där problemlösningen kan följas utan svårigheter.”
ORDET ÄR FRITT
1.
Om du skulle sammanfatta de olika förmågorna som högskolelärarna lyfter fram – vilka tror du är allra viktigast för att lyckas med högskolestudierna?
2.
Som du kan se i det inledande citatet av Ann Heberlein så betraktar hon oförmågan att analysera texter och tänka självständigt och kritiskt som ett samhällsproblem. På vilket sätt tror du hon menar att ”oförmågan” skulle kunna vara ett samhällsproblem? Motivera och ge konkreta exempel.
KORTSKRIVNING
Utgå ifrån enkätsvaren och skriv under cirka 10 minuter ner vad du anser dig vara bra på redan nu och vad du skulle behöva träna lite extra på. Jämför med en kamratgrupp.
Svenska Rum 3.indd 9
2014-03-19 11.07
10
1. Från tanke till text – litet ABC för vetenskapliga texter
Svenska Rum 3.indd 10
2014-03-19 11.07
11
Svenska Rum 3.indd 11
2014-03-19 11.07
12
A
tt kunna läsa, analysera, tänka kritiskt och skriva facktexter är några av nyckelkompetenserna för lyckade högskolestudier, vilket också framgår av enkätsvaren (se s. 8-9). Men hur skiljer sig då facktexter med vetenskapliga anspråk från andra typer av texter? Studera nedanstående textutdrag, som båda har ungefär samma innehåll, men där det ena utdraget helt saknar vetenskapliga drag.
TEXT 1 Ska vi tro poeten Gunnar Ekelöf så innebär begreppet ”förnyelse” detsamma som omprövning, att återvända till grundskissen och hitta tillbaka till det man en gång var. Självklart har han rätt och därför är det heller inte konstigt att också diktaren Göran Palm tagit fasta på Ekelöfs påstående. Visserligen har Palm – som enligt kritikern Göran Greider en dag kommer att ”räknas till en av de största svenska författarna under det här seklet” – gjort flera dramatiska kursändringar. Han har till exempel gått ”från det svåra till det enkla”, från modern lyrik till mer traditionella former av dikt, från modernisten Ekelöf till versberättaren Esaias Tegnér. Men det är förstås ett kort steg och handlar egentligen inte alls om utveckling utan om det slags förnyelse som just innebär ett återvändande till grundskissen, nämligen till det estetiska program, de diktideal, som Palm formulerade redan på 1950-talet.
TEXT 2 ”Förnyelse”, heter det hos Gunnar Ekelöf, innebär i själva verket ett återvändande till grundskissen, ”en ständig omprövning av ett och detsamma”.¹ Ibland händer det förstås att författare själva annonserar mer eller mindre dramatiska kursändringar. Göran Palm säger sig originellt nog ha ”gått från det svåra till det enkla”, från modern poesi till mer traditionella former av dikt. ² Han menar också att hans ”långa dyrkan av Ekelöf” först ”på senare år” störts av ”opassande valsmelodier”.³ Sannolikt höjde också många på ögonbrynen när poeten överraskande aviserade ett lärarbyte. Prövostenen Gunnar Ekelöf hade efterträtts av biskopen i Växjö: ”På högskolan där jag på nytt studerar/ metrik har Ekelöf till mångas häpnad/ just efterträtts som lektor av Tegner.”4 /- - -/ Men är då steget från Ekelöf till Tegner så drastiskt som det i förstone kan tyckas? /- - -/ Handlar det alls om utveckling eller är det fråga om det slags förnyelse som i själva verket innebär en återkomst, ett återvändande till grundskissen?
Svenska Rum 3.indd 12
2014-03-19 11.07
13 I det följande skall jag försöka visa att Göran Palm först under 80-talet drar de praktiska konsekvenserna av det estetiska program han formulerade redan på femtiotalet och att intresset för biskop Tegner kan spåras flera år före debuten. 1. Ekelöf: En självbiografi, Stockholm 1971, s. 177. 2. ”Från Ekelöf till Evert Taube” i Författarnas Litteraturhistoria, del 3, Stockholm 1978, s. 303. 3. lbid. , s. 303. 4. Lyrikvännen 1981:3/4, s. 183. Leif Eriksson, ”Göran Palm, biskop Tegnér och det Ekelöfska sjuttonhundratalsidealet”, Poesi och vetande, Göteborg, 1990
SYNA TEXTEN
Vilka skillnader kan du se mellan de båda texterna och vad är det som ger den andra texten vetenskapliga drag? Jämför dina synpunkter med facit på sidan 330.
• I det här kapitlet kommer du att få träna på och lära dig: • de typiska stildragen för vetenskapliga texter • hur man gör ett välskrivet stycke • hur man binder ihop stycken till större avsnitt • hur man skapar en röd tråd genom att välja olika dispositionsprinciper • hur man använder referatmarkeringar, källhänvisningar och noter • hur man läser och tänker kritiskt. Givetvis får du också själv prova på att skriva en vetenskaplig text.
STILDRAG I VETENSKAPLIG TEXT Vetenskaplig text skiljer sig från andra typer av texter på flera viktiga punkter. Den bör framför allt ha precision, och det får man genom att skriva mer konkret. Ska du skriva om hur man kan ”bekämpa rasismen” måste du först precisera det mångtydiga ordet ”bekämpa”. Menar du ”begränsa”, ”motverka” eller helt enkelt ”utplåna”? Bestämmer du dig för att skriva om hur man kan ”motverka rasismen” har du gjort en precisering, en avgränsning, genom att välja bort de alternativa tolkningarna.
Svenska Rum 3.indd 13
2014-03-19 11.07
14
Precision innebär dessutom att ord och begrepp ska ha en enda tydlig betydelse som fasthålls i hela uppsatsen. Exempel: ”Med ordet ’uppsats’ menas här en vetenskaplig uppsats.” En vetenskaplig text kännetecknas också av koncentration. Det betyder att framställningen hela tiden håller sig till saken. Du associerar inte fritt och kommer med intetsägande och onödig information. Du vet från början vad som är huvudsaken – och håller dig till den! Och du undviker onödiga småord och formulerar påståenden och hypoteser på det mest effektiva sättet. En koncentrerad text innehåller i regel många substantiv.
Svenska Rum 3.indd 14
2014-03-19 11.07
15 Skriv inte:
Skriv:
”jag tyckte det var svårt att”
”svårigheten var”
”jag hade problem med att hitta personer som ville ställa upp i en intervju”
”problemet var att hitta intervjuobjekt”
En fördel med att använda substantiv är dessutom att man får bort ordet ”jag”. En annan egenskap som bör prägla ett vetenskapligt arbete är struktur. Det innebär att författaren har bestämt i vilken ordning uppsatsens delar ska följa efter varandra, det vill säga vilken dispositionsprincip som ska gälla (se s. 21-23). ORDET ÄR FRITT
Svenska Rum 3.indd 15
1.
Inte så sällan skickar myndigheterna ut mycket oprecisa budskap. Ibland kan man få höra följande formulering: ”Arbetslösa ska ta de arbeten som står till buds, annars ska de inte få någon arbetslöshetsersättning.” Vad innebär det? Ska en arbetslös fyrtioåring med småbarn tvingas sälja sitt hus och flytta hundra mil för att ta ett vikariat på sex månader – för att inte avstängas från A-kassan? Hur tycker du att en rimlig precisering av formuleringen bör se ut?
2.
Försök att så exakt som möjligt precisera betydelsen av ”passiv dödshjälp”. Betyder det att obotligt sjuka och lidande personer inte ska få den medicin som krävs för att förlänga livet? Ska de inte få någon medicin alls? Inte ens smärtstillande medel? Eller så mycket smärtstillande medel att livet förkortas? Och vem ska fatta beslutet – läkaren, den sjuke, de anhöriga?
2014-03-19 11.07
16
FÖLJ ”BILTILLVERKNINGS-PRINCIPEN”! En vetenskaplig text kan jämföras med principen för biltillverkning. Precis som bilar byggs stationsvis i olika delar som så småningom sätts ihop, måste varje del i uppsatsen kunna stå för sig själv – vara en färdig enhet – som sedan sätts samman med övriga delar till en helhet. Stycket är en sådan färdig enhet.
STYCKET OCH KÄRNMENINGEN Ett välskrivet stycke ska kunna sammanfattas i en enda mening, en kärnmening (Se Svenska rum 2, sidan 316). Ofta står kärnmeningen i början av stycket. Det gör det lätt för läsaren att få grepp om innehållet. Man slipper fundera och gissa. Täck över mening 1 och 2 på nästa sida. Läs sedan mening 1 och försök att gissa styckets innehåll. Gör likadant med mening 2 – innan du läser den sista meningen, kärnmeningen (mening 3).
Svenska Rum 3.indd 16
2014-03-19 11.08
17 I romanen Uppväxt (2011) gör sonen Hans Falk upp med mamman Kerstin Thorvall (mening 1). En riktigt infekterad debatt blev det när dottern Felicia Feldt i boken Felicia försvann (2012) hängde ut niobarnsmamman och ”barnuppfostringsexperten” Anna Wahlgren och beskyllde henne för barnmisshandel och alkoholism (mening 2). På senare år har det rentav uppstått en ny trend, där författarbarn gör upp med sina föräldrar (mening 3).
Betydligt enklare hade det varit om stycket börjat med kärnmeningen. Läsaren hade då omedelbart förstått vad stycket handlade om och sluppit lägga ner energi på att fundera och gissa: På senare år har det rentav uppstått en ny trend, där författarbarn gör upp med sina föräldrar. I romanen Uppväxt (2011) gör sonen Hans Falk upp med mamman Kerstin Thorvall. En riktigt infekterad debatt blev det när dottern Felicia Feldt i boken Felicia försvann (2012) hängde ut niobarnsmamman och ”barnuppfostringsexperten” Anna Wahlgren och beskyllde henne för barnmisshandel och alkoholism.
Ibland kan kärnmeningen stå sist i stycket. Den fungerar då som en sammanfattning och inleds ofta med ord som ”alltså” och ”följaktligen”. Men naturligtvis rymmer inte kärnmeningen all information i stycket. Resten av stycket utvecklar, preciserar, konkretiserar, ger exempel eller invänder mot innehållet i kärnmeningen:
kärnmening
exempel 1 exempel 2 exempel 2
Svenska Rum 3.indd 17
Idag väljer unga människor bort individuell frihet och satsar på kollektiva lösningar. I stället för att ha egen bil utnyttjar de bilpooler, i stället för hotellrum väljer de något av de 250 000 privatrum som finns på rum-sajten Airbnb. Generöst delar de även med sig av sina tankar, känslor och upplevelser på sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och Instagram. Men den nya ”tillsammanstrenden” är inte någon kollektiv vänsterrörelse som på 70-talet. Att hyra ut sin bostad, utnyttja bilpooler och odla grönsaker ihop med grannarna har knappast med politik att göra. Det är bara trevligt, smart – och hållbart!
bemötande av tänkbar invändning
2014-03-19 11.08
18 MED BINDEORDEN SOM LEDSTÅNG Framför allt är det bindeorden som skapar sammanhang mellan ord, meningar och stycken i en text. De fungerar också som ett slags ledstänger som gör det lätt för läsaren att följa textens tankegångar. Här några av de vanligaste bindeorden och uttrycken som bör finnas i uppsatsförfattarens verktygslåda. Ordningsföljd:
först, nu, då, sedan, därpå, till sist, slutligen, ibland, ofta, samtidigt
Orsak:
därför, således, på grund av, alltså, för att
Motsats:
men, i motsats till, däremot, istället, utan, även om, till skillnad från, å andra sidan
Slutsats:
alltså, följaktligen, naturligtvis, kort sagt, resultatet blir
Jämförelse:
liksom, likaså, på samma sätt, jämfört med, i likhet med
Tillägg:
och, dessutom, samt, också, såväl som, inte minst
Exemplifiering:
till exempel, bland annat, exempelvis, som, såsom
SYNA TEXTEN
Försök att gruppvis komma överens om hur styckeindelningen bör se ut i texten på nästa sida. Hitta kärnmeningen i de olika styckena samt några av de viktigaste bindeorden. Den realistiska romanen har ett oförtjänt dåligt rykte. Den anklagas för att vara en passiv spegelbild av världen. Men fel, fel, fel! Den realistiska romanen är ingen spegel utan ett fönster som inte bara hjälper oss att se utan också att se igenom – förstå hur världen fungerar. Elegant och övertygande lyckas Sara Danius tvätta bort realismens dåliga rykte i boken Den blå tvålen – romanen och konsten att göra saker och ting synliga (2013). Som utgångspunkt för resonemangen har hon valt fyra romaner: Henri Stendhals Rött och svart, Honoré de Balzacs Förlorade illusioner samt Gustave Flauberts Madame Bovary och Hjärtats fostran. Och det finns, menar hon, en gemensam nämnare. Samtliga belyser mycket tydligt skillnaden mellan att se på världen och att genomskåda den. Men det finns också olikheter. Framför allt i synen på kläder, mode och identitetsskapande. För Stendhal var en samhällskarriär detsamma som en klädkarriär. En felaktigt knuten kravatt kunde betyda social katastrof. För Balzac var kläderna mer en fråga om personlig stil, attityd. Däremot skulle samtliga säkert
Svenska Rum 3.indd 18
2014-03-19 11.08
19 ha kunnat skriva under ett motto i stil med: Visa mig din garderob och jag ska säga dig vem du är! Flaubert visar dessutom hur marknadssamhället förvandlar människan till konsument. Emma Bovary begår inte självmord för att hon läst för många dåliga kärleksromaner och fått svårt att skilja mellan verklighet och fantasi, som det brukar heta. Nej, menar Sara Danius. Det handlar istället om hennes shoppingberoende eller ”lust på lyx”, som det heter i Anders Bodegårds nyöversättning från 2012. Genom sin omättliga aptit på dyra kläder, vackra möbler och kärleksmöten på fina hotell försätter hon familjens ekonomi i fritt fall och skuldfällan slår igen, obönhörligen. Emmas tragedi är kort sagt en konsumentens tragedi.
För facit: se sidan 330.
Isabelle Huppert och Christophe Malavoy i filmatiseringen av Madame Bovary, regisserad av Claude Chabrol
TIPS För att vara säker på att stycket är välskrivet är det bra att fråga sig själv: Vad vill jag säga med stycket, kan innehållet sammanfattas i en kärnmening? Tänk på att anpassa meningslängden till innehållet, då blir det rytm och variation i texten. Resonemang och beskrivningar kräver ofta längre meningar medan särskilt viktiga påståenden bör formuleras med korta, slagkraftiga formuleringar. På så vis blir det också lättare för läsaren att skilja på sådant som är viktigt och mindre viktigt. Exempel: ”För inte så länge sedan hävdade många, både journalister, författare och vanliga läsare, att pappersboken skulle försvinna och ersättas med e-boken. De hade fel.”
Svenska Rum 3.indd 19
2014-03-19 11.08
20 MARKERA AVSNITTETS HUVUDTANKE Också uppsatsens olika avsnitt måste ha en tydlig struktur, disposition. Med avsnitt menas den del av uppsatsen som fått egen rubrik. Ibland kan ett avsnitt bestå av ett enda stycke, men vanligtvis består det av betydligt fler stycken. Precis som när det gäller det enskilda stycket måste du vara klar över avsnittets huvudtanke. Ett bra sätt är att för sig själv sammanfatta avsnittet i ett par meningar: ”I detta avsnitt presenterar jag de tre viktigaste orsakerna till dokusåpornas popularitet.”
Men också läsaren behöver hjälp att snabbt få grepp om avsnittets huvudtanke. Effektivast är att redan i början av avsnittet formulera huvudtanken. Exempel: ”I det följande presenterar jag huvudproblemet med läktarvåldet för att sedan peka på tre av dess viktigaste orsaker.”
Vill man vara riktigt säker på att läsaren hänger med kan det vara lämpligt att själv uttryckligen markera det viktigaste innehållet: ”Det viktigaste i detta avsnitt var … Huvudtanken i mitt resonemang är således …”
DE VIKTIGA ÖVERGÅNGARNA Var noga med övergångarna, det vill säga att anknyta och tydligt visa sammanhanget mellan de olika styckena. För att markera anknytningen till föregående stycke kan man till exempel som inledning till nästa stycke använda formuleringar som: ”En helt annan aspekt … Liknande slutsatser kan dras … En ytterligare orsak … Annorlunda förhåller det sig med …” och så vidare. Med sådana övergångar har man både markerat sammanhanget bakåt i texten och betonat att det i det följande stycket kommer något nytt.
Svenska Rum 3.indd 20
2014-03-19 11.08
21 ATT SKAPA EN RÖD TRÅD Precis som vid biltillverkning måste uppsatsens olika avsnitt fogas samman till en helhet. Det betyder att det måste finnas en röd tråd. Hur skapar man den? Jo, helt enkelt genom att disponera avsnitten efter en bestämd princip. Vilken dispositionsprincip man bör välja beror på ämne och innehåll. Enklast är den kronologiska dispositionen där man följer ett skeende från början till slut: Först hände A, sedan B och till slut C. Behöver man dela in ämnet i olika aspekter eller teman brukar den tematiska dispositionen fungera bra. Skriver man för att ta reda på vad man kan göra för att minska den frustration som ledde till bilbränderna i Husby våren 2013, kan man till exempel dela in uppsatsen i följande delar: Vad kan politikerna göra? Vad kan de lokala organisationerna göra? Vad kan människorna som bor i Husby göra? och så vidare. Gäller det att förklara vad något beror på eller peka på konsekvenserna av något kan den orsak-verkan-grupperade dispositionen vara lämplig. Vanligt är att man börjar med att presentera resultatet (verkan) – bilbränderna medförde stora skador – och sedan gå in på de olika orsakerna till skadegörelsen. För vissa ämnen lämpar sig den dialektiska dispositionen bäst. Framför allt för ämnen där man behöver jämföra likheter och olikheter, fördelar och nackdelar. Du kan då välja mellan att ta alla fördelar i ett avsnitt och alla nackdelar i ett annat eller att ställa fördel 1 mot nackdel 1, fördel 2 mot nackdel 2 – och så vidare! Den dialektiska dispositionen fungerar också utmärkt för ämnen där det finns motsättningar. Ett exempel är diskussionen om den så kallade växthuseffekten där det finns forskare som har helt olika synpunkter. I sådana fall lyfter man inledningsvis fram huvudmotsättningen och grupperar sedan innehållet kring den. Huvudmotsättningen blir den röda tråden när du sedan ställer de olika forskarnas åsikter mot varandra. ORD OCH UTTRYCK
Använd en synonymordbok och ta reda på vilka synonymer som finns till följande ord: synonym
Svenska Rum 3.indd 21
dialektisk
tematisk
kronologisk
revidera
2014-03-19 11.08
22
LYFT FRAM DISPOSITIONSPRINCIPEN Dispositionsprincipen speglar författarens tankegångar och därför är det viktigt att så tidigt som möjligt signalera dispositionen för läsaren: I detta avsnitt tecknar jag en kort bakgrund till frågan om X för att sedan gå in på orsaker och konsekvenser. Slutligen presenteras tre lösningsförslag.
Se också till att dispositionsprinciperna lyfts fram i de olika styckena. Handlar det om tre stycken som tar upp lika många orsaker är det enklast att börja med ”för det första”, ”för det andra” respektive ”för det tredje”. Andra viktiga ord som signalerar sammanhanget i resonemanget är: ”å ena sidan”, å andra sidan”, ”dessutom”, ”vidare”, ”ytterligare en aspekt”. Vill man vara riktigt tydlig kan man säga så här: Jag tar i följande uppsats upp tre saker, X, Y och Z.
Då vet alla vad som väntar, har lätt att följa med och slipper ödsla energi på gissningar. Ändå tydligare blir det om man dessutom markerar övergångarna: Jag lämnar nu X och övergår till Y.
I avslutningen kommer så sammanfattningen: Jag har nu presenterat tre viktiga delar i det aktuella ämnet, nämligen X, Y och Z.
Svenska Rum 3.indd 22
2014-03-19 11.08
23 Innehåll och disposition Innehållet i vissa av uppsatsens avsnitt är ofta givna. I inledningen bör det finnas en bakgrund, en problemställning och ett syfte. Men tänk på att problemställning och syfte alltid är preliminära i början. Arbetet kan bjuda på överraskningar som kan göra det befogat att revidera både syfte och frågeställning. Först när man vet uppsatsens resultat kan man ge inledningen dess slutliga form. Ofta kan det vara nödvändigt att ha ett teoriinriktat avsnitt. Författaren presenterar där den metod som valts och den teori utifrån vilken resonemangen förs. Lämpligt är också att diskutera för- och nackdelar med den valda teorin och kanske också ställa den mot de alternativa teorier som valts bort. I sådana avsnitt brukar den dialektiska dispositionsprincipen fungera bra. I de avsnitt där resultaten presenteras och diskuteras är det ofta lämpligt med en tematisk, en orsak-verkan-grupperande eller en dialektisk dispositionsprincip. Någon av de tre principerna kan med fördel också användas i uppsatsens sammanfattning. Så här skulle huvuddelarna i ett projekt- eller examensarbete kunna se ut: Inledning:
Bakgrund, syfte och problemställning
Teori, material och metod:
Vad och hur har du gjort?
Resultat:
Vad har du funnit?
Diskussion:
Vad betyder resultaten – är de intressanta och rimliga?
Slutsatser:
Vilka slutsatser drar du?
Citat och referatmarkeringar I en vetenskaplig uppsats måste det alltid framgå vem som anser eller påstår något och var åsikten är hämtad. Och för att markera att det inte är fråga om skribentens egna synpunkter används olika referatmarkeringar. Exempel: Någon … tycker framhåller poängterar
Svenska Rum 3.indd 23
skriver insisterar gör gällande
hävdar anser berättar
menar påstår
gör gällande betonar
2014-03-19 11.08
24 Referatmarkeringarna gör att läsaren hela tiden har klart för sig vem som påstår eller tycker något. Lika viktigt är det att upplysa läsaren om varifrån en åsikt, ett påstående eller ett citat kommer. Ofta väljer man att med egna ord referera, det vill säga återge resonemang och synpunkter. Då räcker det att ange vem man refererar och vad man refererar. Men ibland hittar man särskilt viktiga formuleringar som man vill citera, det vill säga återge ordagrant. Alla citat ska stå inom citattecken och exakt återge det som står i den citerade texten. Exempel: I det tolv ord korta slutkapitlet i romanen En dåres försvarstal (1893) skriver August Strindberg: ”Nu är historien slut, min älskade. Jag har hämnats, vi äro kvitt.” Eftersom citatet slutar med en hel mening med eget skiljetecken sätts det andra citattecknet efter punkten. Väljer man att bara citera vissa ord kan det se ut så här: I romanen En dåres försvarstal konstaterar August Strindberg att han ”har hämnats”. Eftersom citatet här inte är en hel mening med eget skiljetecken är det uppsatsförfattarens eget skiljetecken som gäller och punkten sätts då efter citattecknet. Behöver man citera ett längre avsnitt men vill utelämna några mindre viktiga ord eller meningar kan man markera de utelämnade partierna med tre punkter omgivna av snedstreck eller parentes. Här ett citat av Siv Strömquist hämtat från tidskriften Manus (2010:2): ”Förlagsreklamen säger om den nya utgåvan av synonymordboken att den är ’en guldgruva för alla skribenter’ /…/ Inte nog med att det totala antalet synonymer är hisnande (196 000), den är också mycket användarvänlig /…/ En synonymordbok av den här kalibern är ett oumbärligt redskap för den som vill skriva varierat /…/ Och /…/ för den som är mån om att anpassa sin text till läsare, syfte och stilnivå.”
Om det, som i citatet ovan, redan finns några ord eller meningar som är citerade sätts enkla citattecken runt dessa – ’en guldgruva för alla skribenter’.
Svenska Rum 3.indd 24
2014-03-19 11.08
25 Här ännu ett exempel: ”I detta citat är raden ’Nu är historien slut, min älskade’ skriven av August Strindberg.”
Vill du kursivera eller stryka under något särskilt viktigt inom citatet, kan du göra det om du efter citatet inom parentes skriver: (min kursivering). Tänk på att verktitlar bör markeras med citattecken eller skrivas med kursiv stil. Det blir då lättare att skilja mellan till exempel dramat ”Fröken Julie” och dramats huvudperson Fröken Julie.
KÄLLHÄNVISNINGAR … Alla citerade källor ska upptas i en särskild källförteckning. Gäller det tryckta källor uppställs dessa i alfabetisk ordning efter författare. Man anger författare, titel, förlagsort och tryckår: Söderlind, Therese, Norrlands svårmod. Roman om ett försvinnande. Stockholm (2010). Vanligt är att man placerar kortare källhänvisningar inom parentes i den löpande texten. Gäller det en bok anges författare, titel och utgivningsår: ”I romanen En Dåres försvarstal (1893) skriver August Strindberg …”
Gäller det tidningsartiklar anges författare, titel, tidningens namn och utgivningsdatum: I artikeln ”Hederskulturen existerar” i Dagens Nyheter (201308-16) hävdar Bahareh Mohammadi Andersson att det i Sverige ”finns tusentals invandrarungdomar som saknar rättigheter att fritt välja sina kärleksrelationer.”
Gäller det tidskriftsartiklar anges författare, artikelrubrik, tidskriftens namn, årtal och tidskriftsnummer: I artikeln ”Skriv en bok om ditt liv – som andra vill läsa” i tidskriften MåBra (2013:9) bjuder författaren Merete Mazzarella på sina bästa skrivtips.
Svenska Rum 3.indd 25
2014-03-19 11.08
26 … OCH NOTER Ofta använder man sig av en notapparat. Noten placeras om möjligt sist i en mening, efter ett kommatecken eller efter det ord till vilket noten närmast hör. Du väljer själv om du vill ha noterna nederst på varje sida eller längst bak i uppsatsen. Låt oss säga att du har hänvisat till Siv Strömquists artikel ”Synonymordboken” i tidskriften Manus (2010:2). Om du då gör flera hänvisningar till samma verk skriver du efter den första hänvisningen bara bokstäverna a.a. (anfört arbete): Strömquist, S, a.a., s. x.
Om en not hänvisar till samma verk som föregående not räcker det med förkortningen Ibid. (ibidem, på samma ställe): 1/ Strömquist, S, a.a., s. x. 2/ Ibid., s. x.
Om du använder dig av otryckta källor, till exempel från internet, intervjuer, dagböcker och brev, måste du alltid uppge var den otryckta källan finns/förvaras. Har du hämtat uppgifter på nätet i artikeln ”Åtta saker att veta om Alice Munroe” måste du ange var du hittat uppgifterna: http://www.svd.se/nyheter/ inrikes/atta-saker-att-veta-om-alice-munro_8603908.svd (2013-11-28). Har du använt någons dagböcker måste du ange var de finns, till exempel: Dag- och arbetsbok skriven av Göran Palm (i författarens ägo). När du gör ett referat
Se Svenska rum 1, sidorna 230–233
Svenska Rum 3.indd 26
•
återger du det viktigaste, huvudinnehållet, i den citerade texten så objektivt som möjligt
•
använder du egna ord
•
citerar du bara enstaka uttryck och särskilt viktiga formuleringar
•
gör du referatmarkeringar som tydligt visar vem som säger vad
•
gör du källhänvisningar så att läsaren enkelt hittar originaltexten och kan kontrollera att referatet är korrekt.
2014-03-19 11.08
27
LÄS KRITISKT! De flesta ord fungerar bra i vardagsspråket, men i vetenskapliga sammanhang är det viktigt att veta exakt vad man talar om. Därför måste alla oklarheter rensas bort. Så till exempel måste mångtydiga ord – ord som kan betyda olika saker – till exempel ”jord”, ”bekämpa”, ”post” tas bort eller preciseras. Det gäller också vaga ord – ord med flytande gränser – till exempel ”medelålders”, ”snabb”, ”skicklig”. Se också upp med abstrakta ord – till exempel ”kärlek” – vilka ofta är mycket oprecisa. Ska du skriva om kärlek är det på sin plats att börja med en tolkning, precisering. Exempel: ”Med ’kärlek’ menar jag att man vill någon annan så väl att man glömmer sina egna behov och bara tänker på den andres.” Särskilt försiktig bör man vara med ord som uttrycker värderingar, till exempel ”god”, ”ond”, ”vacker”, ”elak”, så kallade värdeladdade ord – rasterord eller ”morr- och spinnord” som de också brukar kallas. Kallar du en dörrvakt för ”utkastare” har du använt ett morrord som avslöjat din egen inställning. Säger du istället ”entrévärd” har du använt ett spinnord som visar din positiva inställning. Och när man i en lärobok i ekonomi skriver att löntagarna måste ”punga ut med egenavgifter för pensioner och sjukförsäkringar” har man genom morrordet ”punga ut” demonstrerat sin egen värdering och rejält brustit i objektivitet.
Svenska Rum 3.indd 27
2014-03-19 11.08
28 För att undvika missförstånd i vetenskapliga sammanhang – till exempel i gymnasiets projekt- och examensarbeten – är det ofta nödvändigt att göra tillfälliga, så kallade stipulativa definitioner. Ordet ”romantik” har en mängd olika betydelser. Ska du skriva om ämnet är det klokt att börja med en stipulativ definition. Exempel: ”När jag använder ordet ’romantik’ (i denna uppsats, i denna diskussion, i denna avhandling) avser jag den kulturella riktning i Europa under slutet av 1700-talet och ett par årtionden in på 1800-talet som kallas Romantik.” En stipulativ definition kan inte vara sann eller falsk, bara mer eller mindre lämplig. ORDET ÄR FRITT
I följande meningar finns en stipulativ definition, ett vagt, mångtydigt, abstrakt eller värdeladdat ord. Var?
För facit: se sidan 331.
1. 2. 3.
Älgen badade i sjön och blev ren.
4.
Lady Gaga var helt fantastisk.
Moder Teresa är känd för sin godhet. När jag i följande diskussion använder ordet ”frihet” menar jag fri etableringsrätt för små och stora företag.
Lady Gaga i ett foto där hon gör reklam för sitt album Artpop. Kan du se vad fåtöljen är gjord av?
Svenska Rum 3.indd 28
2014-03-19 11.08
29 ATT SAMLA OCH SAMMANFATTA Vilket ämne du än tänker skriva om bör du ta reda på något om vad som skrivits tidigare i samma ämne. Och innan du börjar med själva skrivandet är det lämpligt att samla några viktiga texter och dessutom göra en kort sammanfattning av dessa. När man skriver ett mejl sammanfattar man ofta sitt ärende i rutan ”Ämne”. Så kan man tänka när det gäller att sammanfatta texter. En sammanfattning av en eller fler texter återger det viktigaste i dem. Dessutom ska det tydligt framgå att sammanfattningen refererar någon annans tankar och inte ens egna. Läsaren av sammanfattningen ska också kunna se varifrån texterna kommer, vem som skrivit dem och hur de går att få tag i (= källhänvisning). UPPGIFT
Gör en sammanfattning av de fyra artiklarna ”Massutvandring till en virtuell värld”, Statens folkhälsoinstitut: ”Hälsoeffekter av tv- och datorspelande”, Våldsamma datorspel förändrar hjärnan” och ”Pojkar lägger mer tid på dataspel än flickor” på sidan 33–37. Arbetsgång:
1. 2. 3.
Svenska Rum 3.indd 29
Läs texterna (= källorna). Skriv med egna ord ned huvudtankarna i texterna. Tänk på att såväl referatmarkeringar och källhänvisningar som citat måste vara korrekta (Se s. 23–26). Om du inte har citattecken kring källtextens formuleringar i din sammanfattning bedöms det som plagiat, det vill säga fusk.
2014-03-19 11.08
30
Uppgifter TALA 1 Håll ett muntligt anförande och ge exempel på hur ett av följande ämnen kan disponeras: ”Läktarvåldet – vad beror det på?” eller ”Läktarvåldet – vad kan man göra?” Välj två av dispositionsprinciperna tematisk, dialektisk och orsaks-grupperande.
SKRIVA 1 – SKRIV EN VETENSKAPLIG UPPSATS Arbetsgång
1.
Välj ett ämne och gör en lämplig avgränsning – gärna i form av en underrubrik. Exempel: Anorexia – två behandlingsformer.
2. 3.
Formulera syfte och problemställning.
4. 5.
Skriv ett kort utkast till de olika avsnitten.
Gör en disposition av uppsatsen, både när det gäller helheten – den röda tråden – och när det gäller avsnitt och stycken. Låt några kamrater ge synpunkter på såväl disposition som utkast innan du skriver vidare. Checklista – när uppsatsen är ”klar” Se till att: • ämnet är tillräckligt avgränsat. • syftet är uppnått och problemställningen besvarad. • både uppsatsen som helhet och varje avsnitt har en lämplig disposition. • huvudtanken i varje avsnitt är tydlig. • varje stycke är uppbyggt kring en kärnmening. • det finns tydliga övergångar mellan de olika styckena. • alla viktiga ord och begrepp är preciserade. • oklarheter i form av vaga, mångtydiga, abstrakta och värdeladdade ord är bortrensade. • referatmarkeringar, källhänvisningar, notapparat och citat är korrekta.
Svenska Rum 3.indd 30
2014-03-19 11.08
31
SKRIVA 2 – PROBLEMLÖSNING, UTREDANDE TEXT ELLER DEBATTINLÄGG Det finns forskare som menar att för mycket datorspelande innebär en verklighetsflykt och stora problem, både för individen och för dennes omgivning. Men det finns också forskare som hävdar att spelandet ger ungdomar vad de ”behöver för att vara lyckliga i sina liv” och dessutom ”en äkta erfarenhet av vad kreativt engagemang egentligen är” (Svenska Dagbladet 2012-01-19).
1.
Datorspel på gott och ont! Du är redaktör för en nystartad datatidskrift och tänker skriva en inledande artikel. Redgör så sakligt som möjligt för datorspelens eventuella problem och konsekvenser för att slutligen peka på lösningar och möjligheter. (Se Guldsidorna s. 308–309). Rubrik: Datorspel – på gott och ont
2.
Gaming – på vems villkor? De senaste tjugo åren har sett en boom i datorspel som World of Warcraft, Secret Paths in the Forest och Grand Theft Auto V. För några är spelandet ren avkoppling, för andra en verklighetsflykt och för många både och. Datortidningen Gamer vill veta hur läsarna ser på datorspelande och vill ha bidrag som diskuterar spelande – dess orsaker och konsekvenser. Ditt bidrag ska kunna publiceras i Gamer. Skriv ditt inlägg. Redogör för dina erfarenheter av datorspel. Resonera kring varför så många människor lockas av de virtuella världar som spelen utgör. Diskutera positiva och negativa konsekvenser. Använd informationen i texterna på s. 33 –37. Rubrik: Gaming – på vems villkor?
Svenska Rum 3.indd 31
2014-03-19 11.08
32
3.
1:1 i svenska skolor Alltfler skolor i Sverige skaffar surfplattor eller datorer till sina elever. Tanken är ofta att det digitala klassrummet ska bli billigare, mer effektivt och mer pedagogiskt än traditionella läroböcker. Frågan är om ”ett-till-ett”-lösningen också är lösningen på den svenska skolans problem? Skolverket har gått ut med en landsomfattande elevundersökning inför en ny läroplan för gymnasiet och efterlyser argumenterande texter som är för eller emot dator till varje elev. Skriv ditt debattinlägg. Ta ställning i frågan om hur framtidens klassrum ska utformas – digitalt eller analogt? Argumentera för ditt ställningstagande och utveckla dina tankar med hjälp av texterna på sidan 33 –37. Rubrik: 1:1 i svenska skolor
Obs! Vilket ämne du än väljer bör du använda de fyra artiklarna ”Massutvandring till en virtuell värld”, ”Datorspelen ger positiva hälsoeffekter”, ”Våldsamma datorspel förändrar hjärnan” och ”Pojkar lägger mer tid på dataspel än flickor” för att stödja och utveckla dina tankar och synpunkter. Tänk på att alla citat, referatmarkeringar och källhänvisningar är korrekta. (Se ”Checklista – när uppsatsen är ’klar’”, s. 30). Givetvis kan du också utnyttja den sammanfattning av de tre artiklarna som du tidigare gjort (Se s. 29).
Svenska Rum 3.indd 32
2014-03-19 11.08
33 MASSUTVANDRING TILL EN VIRTUELL VÄRLD 6 april 2011 kl. 02:00, uppdaterad 19 januari 2012 kl. 21:39 Han blev besatt. Så löd förklaringen när en 15-åring i Dalsland blev tvångsomhändertagen för fem år sedan. Pojken tillbringade nästan all tid framför datorn, slutade gå till skolan och sov knappt: allt han gjorde var att spela datorspel. Året efter hände samma sak med en 17-åring i Halland, vars beroende av datorspel var så kraftigt att myndigheterna menade att det var jämförbart med drogmissbruk. Innan pojken omhändertogs vägrade han att lämna hemmet och blev apatisk när han inte fick tillgång till sin dator. I tidningen PC för alla kommenterade en psykolog fallet och sa: Jag har träffat ungdomar som spelat bort sitt tonårsliv och när föräldrarna försökt ta datorn ifrån dem har de slagit sönder hemmen. I Sverige har en handfull unga nu omhändertagits och liknande historier går att hitta runtom i världen. Som följd har behandlingscenter öppnats, bland annat i Nederländerna, Sydkorea, Kina, Kanada och USA. Men vad är egentligen ett tvångsmässigt missbruk av datorspel? Och hur ska vi kunna skilja det från ett starkt ökande spelande i allmänhet? Även om vi levt med datorspel i över tre decennier, har den verkliga boomen kommit på senare år. En del av dagens spel liknar egentligen mest vanliga arbeten: tidsinsatsen är ansenlig och uppgifterna löses tillsammans i grupp. Lägger man ihop de timmar som användarna lägger ned, får man numera häpnadsväckande summor. I nya boken Reality Is Broken kommer spelforskaren Jane McGonigal fram till att världens alla World of Warcraft-spelare har ägnat 5,93 miljoner år åt spelet. Det är ungefär lika lång tid som människan har utvecklats som art. Allt talar för att dagens elever under sin skolgång kommer att tillbringa lika mycket tid i spelvärldarna som i lektionssalarna. Och då har vi inte bara frågor om beroende och tvångsmässiga beteenden att diskutera, utan också en helt ny samhällssituation, där vi inte kan hålla spelandet åtskilt från något vi benämner verkligheten. Ekonomiprofessorn Edward Castronova kallar detta för en massutvandring till de virtuella världarna. Det handlar inte om förströelse för stunden, utan om att vi mer eller mindre bosätter oss på en annan plats under stora delar av dygnet. Jane McGonigal menar att detta gör att det inte längre går att betrakta spelandet som eskapism. Spelarna flyr inte verkligheten. De söker bara upp det de behöver för att vara lyckliga i sina liv. Vad de jagar är de positiva känslor och stärkande erfarenheter som vardagen inte erbjuder. Marc Prensky, som en gång hittade på begreppet digitala infödingar, ser detta som en kärnfråga i utbildningskrisen. Han skriver att dagens unga som har vuxit upp med datorspel har – till skillnad från tidigare generationer – en äkta erfarenhet av vad kreativt engagemang egentligen är. Eleverna vet med andra ord precis vad det är de saknar när de blir uttråkade i klassrummen. Den väsentliga frågan blir därför inte hur vi ska få unga att stänga av datorerna så att de ska orka ägna sig åt skolarbete, utan tvärtom: hur skolarbetet kan bli lika engagerande som spelen. Men något säger mig att det även i fortsättningen kommer att vara lättare att diskutera det fåtal personer som lider av tvångsmässigt datorspelsmissbruk. Anders Mildner, Svenska Dagbladet www.svd.se. Hämtat 30 januari 2014.
Svenska Rum 3.indd 33
2014-03-19 11.08
Svenska rum 3 är ett läromedel för Svenska 3 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok med nio kapitel. Två kapitel fokuserar på skrivandet och den vetenskapliga texten, ett kapitel tar upp språkets förändringar och övriga sex kapitel granskar vad som präglar litteraturen under 1900-talet. Svenska rum 3 blickar också framåt och resonerar kring både svensk, europeisk och utomeuropeisk litteratur.
Svenska rum 1
Svenska rum 2
Svenska rum 3
Best.nr 47-10452-9 Tryck.nr 47-10452-9
Omslag-svenska rum_3.indd 1
SVENSKA
Eriksson Heijdenberg Lundfall
I Svenska rum 3 finns också ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. En grundlig genomgång av centrala texttyper ingår i ”Guldsidorna” liksom en översikt över retorikens fem delar samt verktyg för olika typer av analys.
SVENSKA RUM 3
En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 3. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare och längre övningar kopplade till kapitlets texter och det övergripande temat. I slutet av de flesta kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.
2014-03-19 10.10