9789127119000 by Smakprov Media AB

HUNDKÄNNAREN FRÅN TV FÖRFATTAREN TILL SUCCÉN CESAR OCH HANS HUNDAR

MALCOLM GLADWELL, THE NEW YORKER

Bästsäljarförfattaren Cesar Millan är tillbaka. Nu med ännu mer om hundpsykologi. Han visar här hur man utvecklar sin lugna och säkra energi, steg för steg. Allt för att du ska bli en bra flockledare. Du får veta: • Cesar fördjupar kunskapen om det han kallar ”lugn och säker energi” och hur man når dit. Den som är en god flockledare för sin hund blir också en bättre flockledare inom andra områden. • Hur man kan se vad som är en hunds ”personlighet” och vad som är obalans. • Cesars syn på skillnaden mellan korrigering och bestraffning. • Vad Cesar anser om olika uppfostrings- och inlärningshjälpmedel, från koppel, halsband och selar till klicker och godis. • Hur man tillfredsställer olika rasers specifika behov. • Hur man tar itu med några av de vanligaste beteendeproblemen hos hundar, till exempel dominans och mataggressivitet.

Ledarskap med Cesar omslag.indd 1

CESAR MILLAN

Ledarskap med Cesar tar upp ﬂera nya ämnen och berättar vad som är viktigt att veta om hundens beteende. Boken innehåller praktiska tips och rapporter från djurägare, inklusive familjen Grogan, känd från boken Marley och jag och från Cesars populära tv-serie Mannen som talar med hundar.

LEDARSKAP MED CESAR

”Cesar kommer in i ett hundkaos och lämnar lugn och ro efter sig.”

CESAR MILLAN och Melissa Jo Peltier

LEDARSKAP MED CESAR

09-06-23 18.10.45

Ledarskap med Cesar.indd 10

09-06-23 09.39.58

Innehåll

Tack 7 Förord 13 Spegel, Spegel? 17 f ö r s t a d e l e n 39

Få din hund i balans 39 1 Hur ser man att hunden är obalanserad? 41 2 Disciplin, beröm, straff 61 3 Världens bästa verktyg 95 4 Förstå och tillgodose rasens behov 129 Rasens betydelse 133 • Fågelhundar 137 • Drivande hundar 150 • Brukshundar 159 • Vallhundar 164 • Terrier gruppen 169 • Dvärghundar 171 • ”Sällskapshundar” 174 • Rasen är bara en kostym 174

a n d r a d e l e n 179

Om vår egen balans 179 5 Dysfunction Junction 181 6 Energi och attityd 203

Ledarskap med Cesar.indd 11

09-06-23 09.39.58

7 Ledarskap bland hundar … och bland människor 227 8 Våra fyrbenta terapeuter 251

Epilog 271 Appendix 275 Några råd för hur man blir en bra flockledare 275 Det första mötet 275 • När hunden ska hälsa på nya människor (särskilt barn) 277 • Gäster i huset 278 • Promenaden 280 • Tillbaka från promenaden 284 • Utfodringen 285 • Hundar som vaktar maten 287 • Aggressiva hundar 289 • Ta plats 293 • Tvångsmässiga beteenden och fixeringar 296 • Stress under veterinärbesök 298 • Hundparken – rasthagen 302 • Välja hund med rätt energi 306 • Komma hem med en ny hund 309

Noter 313 Rekommenderad litteratur 318 Några amerikanska organisationer för donationer till djurräddning 319 Bildrättigheter 320 Register 321

Ledarskap med Cesar.indd 12

09-06-23 09.39.58

Förord

et senaste året har varit både spännande och en aning överväldigande, såväl för mig och min familj som för alla mina medarbetare. Det har handlat om filminspelning av tv-program, föredrag och om att hjälpa ännu fler hundar – och människor. Det har helt enkelt varit ett framgångsrikt år, som vi alla är mycket tacksamma för. Under tiden som har gått mellan min första bok, Cesar och hans hundar, och den här, har mina vänner hundarna fortsatt att lära mig nya saker om hundars beteende – och om människors. Under det här året har jag träffat på ständigt nya typer av ”fall”. Jag har fördjupat mig ännu mer i beteendeforskningen, och har tillsammans med andra hundmänniskor studerat vad de som föredrar andra metoder för att hjälpa hundar har att säga. Allt detta har både fördjupat och breddat mitt synfält. Jag har även tagit till mig en del av den kritik som har riktats mot den förra boken. Somliga läsare ville ha fler fallbeskrivningar, andra ville ha fler praktiska och detaljerade steg-för-steg-anvisningar. Det sista önskemålet är det svåraste att uppfylla, eftersom jag helt enkelt inte är någon hundtränare! Att lära en hund att sitta, stanna eller ”rulla” är en speciell procedur av olika steg som ska avverkas i tur och ordning. När jag hjälper en hund att komma i balans, arbetar jag nästan alltid på instinkt och känsla – tillsammans med varje hund individuellt – med det som enligt min uppfattning är vad en hund behöver för sitt

Ledarskap med Cesar.indd 13

09-06-23 09.39.58

föror d

välbefinnande, nämligen för det första motion, för det andra disciplin i form av ordning och reda, och för det tredje beröm och uppskattning – i den ordningen. Denna ordning är och förblir den grundläggande tanken i min ”metod”. I boken kommer vi att fortlöpande ge läsaren enkla och praktiska tips, och dessutom, i Appendix, presentera detaljerade råd för specifika situationer. Vi kommer även att berätta om en del sanna och fantastiska fall, vilka jag inte fick kontakt med förrän min tv-show blev mer känd. Vi får tusentals brev varje månad med alldeles fantastiska historier, där man tackar för att vårt arbete nu når ut till en ännu större publik. Faktum är att många som har börjat använda kraften i den lugna, vänliga och bestämda energin för att åstadkomma en bättre relation med sina hundar, meddelar att även deras relationer till andra människor – barn, chefer och livspartners – har blivit bättre. Avsikten med boken är att ni ska få ett bättre förhållande till era hundar och att ni ska inse hur mycket vi alla kan lära oss av dem. Samtidigt hoppas jag kunna visa hur starka banden är mellan människa och hund. Dynamiken i en flock gäller inte bara bland hundar. Den är en stark faktor även i andra arter av flocklevande populationer, vilka ofta har samexisterat med hunddjuren i tiotusentals år – som till exempel vår egen art, Homo sapiens. Det är min förhoppning att du efter att ha läst Ledarskap med Cesar, ska känna hur starkt bandet till Naturen faktiskt är, och att du ska komma i närmare kontakt med ditt eget inre jag. Jag hoppas och önskar att du, genom att använda den lugna, vänliga och säkra energin inom dig, ska kunna ta (flock)ledarrollen i alla livets skiften, och att du ska upptäcka nya dimensioner i livet som du inte trodde fanns.

Ledarskap med Cesar.indd 14

09-06-23 09.39.58

”Detta är djungelns lag – lika gammal och lika sann som himlens höjder: Må den Varg som hedrar lagen leva och frodas, men må den Varg dö, som vanhedrar den. Må lagen omfatta allt och alla, som lianen omfamnar trädet. Flockens styrka är Vargen, och Vargens styrka är Flocken.” Ur Djungelns lag av Rudyard Kipling

Ledarskap med Cesar.indd 15

09-06-23 09.39.58

Ledarskap med Cesar.indd 16

09-06-23 09.39.58

Spegel, Spegel? ”För pengar kan du köpa dig en fin hund, men du kan inte köpa att svansen ska vifta.” Josh Billings

oyaanisqatsi är ett Hopi-indianskt ord som betyder ungefär: ”liv utan balans”. Det lärde jag mig när jag såg en dokumentärfilm 1982. Den var regisserad av Godfrey Reggio och visade, tillsammans med musik av Philip Glass, en serie starka bilder om hur människan och hennes olika verksamheter påverkar vår planet. Budskapet var naturligtvis att visa hur alla våra tekniska ”framsteg” skapar obalans i naturen. Lugn, det här är inte en bok om miljöfrågor. Det är en bok

Ledarskap med Cesar.indd 17

09-06-23 09.40.00

l e da r sk a p m e d c e sa r

om förhållandet mellan människor och deras hundar. Men ändå är ordet Koyaanisqatsi speciellt meningsfullt för mig eftersom den här boken ändå på sätt och vis handlar om hur vi lever våra liv i obalans. Vi håller på att tappa kontakten med de instinktiva sidorna av oss, de som först och främst är ”djuriska” och först i andra hand ”mänskliga”. Den instinktiva känslan hos oss står helt enkelt för det sunda förnuftet. Enligt min uppfattning måste en sund människa vara balanserad på fyra olika sätt: Först och främst intellektuellt. Detta har de flesta av oss västerlänningar inga problem med. Vi är väldigt bra på att tänka och uttrycka oss i logiska termer. Särskilt i USA har de flesta en väldigt intellektuell syn på saker och ting. Vi kommunicerar nästan bara med ord. Vi skickar skrivna meddelanden via nätet och talar eller sms:ar i mobilen, vi läser och vi tittar på tv. Vi är mer utbildade och har mer information till förfogande än någonsin, vilket gör att en del av oss fungerar så gott som uteslutande via intellektet. Vi grämer oss över sådant som har hänt och vi gör oss föreställningar om framtiden. Alltför ofta blir vi så fast i vår intellektualitet att vi glömmer att vår fantastiska värld rymmer så oändligt mycket mer. Sedan har vi vår emotionella sida. När jag växte upp i Mexico fick jag lära mig att det bara var kvinnor som fick visa känslor. Där, precis som i många andra länder i tredje världen, var det kvinnorna som stod för och hade ansvar för det emotionella. Min far lärde mig att en kille som gråter är en mes. Män i vår kultur lärs sedan tidig barndom att undertrycka känslor och gömma dem under en yta av tuffhet och oberördhet. Vi blir snart så distanserade från våra känslor att vi inte ens känner igen dem när de dyker upp. När jag kom till Amerika fick jag, i motsats till hur det var i Mexico, uppleva att det verkade vara helt i sin ordning att alla visade sina känslor – även män. Jag

Ledarskap med Cesar.indd 18

09-06-23 09.40.00

Spegel, Spegel?

såg hur dr Phil talade om för karlar att det var ok att gråta, och hur han bad dem att berätta vad de kände. ”Va?” sa jag. ”Hur ska de överhuvudtaget veta vad de känner?” Så illa var det med mig och känslor. När jag gifte mig var jag tvungen att ta tag i mig själv och lära mig det där med kommunikation och börja använda min emotionella sida. Om jag inte erkände mina känslor och fick kontakt med dem skulle jag ju aldrig kunna leva ett balanserat liv. Jag är övertygad om att länder som Mexico aldrig kan bli balanserade som nationer om de inte lär sig att inse vilken betydelse människornas känslor har – och om de inte börjar uppskatta kvinnor och barn, vilka för närvarande är de som äger det mesta av världens emotionella styrka. Den tredje dimensionen med att vara människa är vår andliga sida. Många av oss tillfredsställer naturligtvis sitt behov av andlighet genom att gå i kyrkan, synagogan, moskén eller i andra religiösa tempel, eller genom att utöva olika former av meditation. Detta är oftast stunder av lugn och återhämtning, där vi kan återfå kontakten med vårt inre, utanför de vardagliga rutinerna med att stiga upp, läsa tidningen och gå till jobbet. Men att intressera sig för sin andliga sida behöver inte betyda att man bekänner sig till någon speciell religion eller att man tar avstånd från vetenskapen. Det är som Carl Sagan sa: ”Det är inte bara möjligt att kombinera vetenskap och ande, vetenskapen är själva källan till andligheten.” Andlighet kan ta sig många former, men ett vet vi – den är en djupt rotad del i vårt mänskliga liv, och vi har haft den med oss sedan urminnes tider. Vare sig man tror på en osynlig allmakt, de undergörande vetenskaperna eller bara betraktar den mänskliga själen som ett under, så känner vi väl alla ett behov att vara en del i något som är större än vi själva. Slutligen så har vi den instinktiva – den intuitiva – delen av

Ledarskap med Cesar.indd 19

09-06-23 09.40.00

l e da r sk a p m e d c e sa r

den mänskliga naturen. Att vara intuitiv betyder att vara klartänkt och öppen, och att kunna uppfatta signaler från andra människor och djur och från hela miljön runtomkring oss. Det betyder att vi förstår sambandet med vårt inre jag – och med hela naturen i övrigt, och att vi inser hur beroende vi är av den. Eftersom jag tillbringade större delen av min uppväxt i lantlig miljö i en del av tredje världen blev jag tidigt medveten om att man måste leva i samklang med naturen för att överhuvudtaget överleva. När vi flyttade till stan kände jag hur det växte upp en mur mellan mitt intuitiva, naturliga jag och det ”civiliserade” liv jag förväntades anpassa mig till där. Och när jag kom till det ännu mer urbaniserade södra Kalifornien upptäckte jag ytterligare en dimension på den intellektualiserade och rationaliserade livsstil som fjärmade människorna ännu mer från det instinktiva och naturliga i dem. En del människor följer intellektuella ledare. Det finns de som följer andliga ledare och andra som följer ledare som spelar på folks känslor. Människor är den enda art på jorden som kan tänka sig att följa en totalt obalanserad, labil ledare. Djur däremot följer ingenting annat än en naturligt balanserad och säker ledare – fastän jag är övertygad om att de har både känslor och ”själ”. En annan övertygelse jag har är att det är för att vi har tappat förbindelsen med vår egen känsla för det naturliga, som vi inte kan fungera som flockledare för våra hundar. Och tänk om det är därför det verkar som om vi inte klarar av att värna vår planet! Om vi inte förmår hålla kontakt med naturen i oss själva hamnar vi i en allvarlig obalans. Detta är de flesta inte ens medvetna om. Men ni kan lita på att hundarna känner det – dem kan vi aldrig lura. Och alla de obalanserade ”problemhundar” man kallar på mig för att ”fixa”, utgör i själva verket larmsignaler om att vi snarast bör återknyta kontakten med vår egen

Ledarskap med Cesar.indd 20

09-06-23 09.40.00

Spegel, Spegel?

instinktiva, naturliga sida för att själva komma i balans. Den balansen infinner sig när alla de fyra delarna inom oss väger lika mycket – den intellektuella/förnuftsmässiga/logiska, den emotionella/känslomässiga, den andliga och den instinktiva/ naturliga/ursprungliga delen. Om vi inte är i balans kan vi inte uppleva vad det är att vara en både upplyst och inkännande människa. Den goda nyheten är att vi redan har den instinktiva delen i oss – det är bara det att den kan ligga lite djupt, så det gäller att återupptäcka den och hämta fram den. Våra bästa vänner hundarna kan guida oss tillbaka till vår egen naturlighet. I den här boken ska jag berätta om människor som vet vad ett riktigt balanserat liv vill säga – det har de lärt sig av sina hundar. Hundarna är våra speglar – men vågar vi titta efter hur vi uppfattas i deras ögon?

Höjdaren Jag var i New York med min fru och våra barn för att delta i National Geographic Channels femårsjubileum när en tidigare kund ringde. Hon hade rekommenderat en vän, en mycket inflytelserik industrimagnat, att ta kontakt med mig.* Han ville träffa mig omedelbart, för som han sa: ”Mina hundar dödar varandra.” När jag hörde hur mycket han hade tänkt betala mig höll jag på att svimma. Även om summan kunde kännas frestande, var det inte därför jag körde dit. Jag var helt enkelt i högsta grad nyfiken. Vad var det som gjorde att en så rik och mäktig person kunde tänka sig att slänga ut så mycket pengar på en ”hundexpert” som han inte ens kände, bara för att * Namn och detaljer i den här episoden är ändrade.

Ledarskap med Cesar.indd 21

09-06-23 09.40.00

l e da r sk a p m e d c e sa r

komma tillrätta med ett par hundar? Och hur kunde en man som verkade vara en så otroligt framgångsrik ”flockledare” i sitt eget liv, låta det gå så kapitalt över styr med sina hundar att de hade blivit alldeles okontrollerbara? När jag kom till Höjdarens överdådiga takvåning blev jag helt stum inför takhöjden, marmorgolven och de spektakulärt dyra konstföremålen som fanns överallt. Jag hade aldrig skådat något liknande i hela mitt liv. Men mitt instinktiva sinne uppfattade omedelbart den obalanserade energin i hemmet. Husan, som öppnade för mig och tog hand om min rock, verkade försagd och nervös, som om hon var rädd att göra fel. När mannen i huset kom och presenterade sig för mig såg hon ut att krympa ihop ännu mer. (Kroppsspråket är ju naturens hemliga, internationella språk – det talas av alla arter och raser.) När Höjdaren talade till mig såg jag direkt att han betraktade även mig som någon sorts tjänstefolk. Jag observerade honom precis som jag alltid gör med de hundägare jag träffar i mitt arbete. Jag registrerar helt enkelt vilken energi och vilket kroppsspråk de sänder ut, och om det de säger stämmer med vad de utstrålar för övrigt. Höjdaren var inte så lång, men han hade en stolt, självmedveten hållning, och det var bara det något tunna håret på hjässan som kunde antyda att han hade hunnit upp lite i åren. Det intressantaste var hans ögon. Han hade en otroligt intensiv, intelligent blick, men som min fru senare anmärkte: ”Hans blick verkade glasartad, som om han planerade någon ny affärstransaktion, samtidigt som han låtsades titta på dig. Han var inte med dig, det såg ut som om han försökte räkna ut hur han skulle kunna få ut så mycket som möjligt av dig.” När jag hamnar i situationer som denna, måste jag tänka på att jag är där för hundarnas skull, och inte för någon möjligtvis inflytelserik människas. Hundar är ju dessutom inte alls intres-

Ledarskap med Cesar.indd 22

09-06-23 09.40.00

Spegel, Spegel?

serade av materiella rikedomar eller värdefull konst och vad vi människor brukar uppfatta som makt och härlighet. Det enda hundar frågar efter är balans. Vid det här laget hade jag alldeles klart för mig att detta inte var något harmoniskt hem. Det enda jag kunde göra nu var att säga några uppskattande ord om hans vackra hem och fråga på vilket sätt jag kunde hjälpa till med hundarna. Höjdaren sa att hans hundar var omöjliga och att de inte gick att ha i samma rum därför att de anföll varandra för att döda. Han gav omedelbart Mary, hemhjälpen, skulden för deras beteende för att hon hade skämt bort dem. Detta var ytterligare en varningssignal för mig. Alltid när en hundägare skyller på någon annan för hundens beteende, minns jag den där gamla sentensen om att ”den som pekar ut någon annan, har alltid tre fingrar riktade mot sig själv”. Det är ett tecken på att en sådan människa är osäker och inte beredd att ta ansvar för sina handlingar. Men jag var naturligtvis tvungen att träffa hundarna själv. Willy och Kid var ett par gråa dvärgschnauzrar som hade varsitt sovrum och som levde i höjden av lyx. De var väldigt söta, välskötta och perfekt trimmade. Så fort de visade sig förvandlades Höjdaren, som hade varit så arrogant och nedlåtande nyss, till en riktigt sentimental mes. ”Hej lilla Willy, hej lilla Kid!” Hans röst blev pipig, ansiktet slappnade av och ögonen förlorade det där hårda uttrycket. ”Du får ta och fixa till de här hundarna”, sa han till mig, ”de är mitt liv förstår du”. Att döma av desperationen i hans tidigare så kaxiga och tuffa ton, förstod jag att han verkligen menade det. Jag undrade för mig själv hur det kunde hänga ihop att den här mannen tydligen inte hade några människor i sin närhet som han kunde slösa sina känslor på, utan att han behövde satsa hela sitt emotionella kapital i de här små hundarna. Men

Ledarskap med Cesar.indd 23

09-06-23 09.40.01

l e da r sk a p m e d c e sa r

först och främst var jag ju tvungen att hantera det här allt överskuggande problemet: Skulle dessa två hundar kunna umgås med varandra utan att slåss? Självklart! Allra först förklarade jag för Willy i enrum vem det var som bestämde, och sedan gjorde jag likadant med Kid i ett annat rum. På några minuter hade de lärt sig ett sätt att umgås på ett civiliserat sätt genom att jag tog itu med beteendet hos den hund som för tillfället var ”argast” och hade den högsta energin. Just nu råkade detta vara Höjdarens favorit, Kid. Höjdaren hade skyllt på Willy hela tiden, för han hade kommit till huset efter Kid, men det visade sig att det var Kid som startade alla grälen. Det var inte alls så att han var särskilt dominant eller aggressiv av sig, han behövde bara en liten tillsägelse för att förstå. Nu när jag hade tagit hand om initiativet, förbjöd jag honom att bråka med sin bror. Och plötsligt, mitt framför ögonen på Höjdaren, var det frid och fröjd mellan Willy och Kid. Om Höjdaren var glad och tacksam? Absolut inte, inte till att börja med. Det var inte hans stil. Det var tydligt att han tyckte att om man visade någon uppskattning så var det detsamma som att visa sig svag. ”Det kan hända att du lyckades, men mitt tjänstefolk kan absolut inte. Vi kan aldrig släppa ihop dem så där. De dödar varann.” Det spelade ingen roll vad jag än försökte säga eller förklara för honom hur lätt både han och de anställda skulle kunna göra precis som jag hade gjort. Han hade fastnat i sina negativa upplevelser och fortsatte att vara rädd, men på ett aggressivt och anklagande sätt. Under det där första mötet tyckte jag väl inte att det fanns några större utsikter att nå fram till honom. Det var nog som med de flesta av mina kunder, att man kallar på mig för att jag ska ta itu med deras hundar, inte för att jag skulle kunna lära dem själva något. Men medan de flesta av hundägarna så småningom åtminstone kan tänka sig att fundera över om inte

Ledarskap med Cesar.indd 24

09-06-23 09.40.01

Spegel, Spegel?

deras eget uppförande ändå skulle kunna avspeglas i hundarnas beteende, så stod det helt klart att herr Höjdare inte ansåg sig behöva några som helst råd eller anvisningar. Han fortsatte att skylla problemen på hembiträdet, alla de andra anställda och i princip hela Manhattan. Medan jag försökte få honom att förstå, noterade jag att han undvek ögonkontakt. Han tittade på klockan och han irrade med blicken överallt i rummet. I djurvärlden kallas ett sådant beteende undvikande. Djuren har fyra instinktiva beteenden när det gäller hot – att fly, att undvika, att visa underkastelse eller att slåss. När jag kom som ett hot mot hans sätt att se på saker och ting så både slogs han, flydde och undvek, allt på en gång. Det här var inte den dag då den inflytelserika Höjdaren skulle inse att hans egna problem avspeglade sig i hundarna beteende. Men dagar skulle komma …

Stressade hundar Precis som i fallet med Willy och Kid lever många amerikanska hundar under pressen av sina ägares alltför höga förväntningar. ”Vadå press?”, säger någon. ”Jag behandlar mina hundar bättre än mina barn. Hundarna har fri tillgång till precis allting. Det är väl inte att pressa dem!” Till den som säger så har jag en nyhet: Varje gång du förmänskligar din hund och kräver av den att den ska vara istället för ett barn, en kärlek, en vän eller en förälder, så tvingar du på den dina orealistiska förväntningar. Du berövar hunden dess värdighet – dess självklara rättighet att vara just hund. Hunden är en naturvarelse, vilket innebär att den har rätt att förvänta sig det liv den är skapad för att leva: att arbeta för mat och vatten, att följa de regler som den sociala struktu-

Ledarskap med Cesar.indd 25

09-06-23 09.40.01

l e da r sk a p m e d c e sa r

ren kräver, och att vara underställd en trovärdig och pålitlig ledarindivid. Om man inte ser till att hunden har tillgång till detta, utan belastar den med alla de känslor och den närhet som man saknar i sitt eget liv som människa, så är man väldigt orättvis mot den – och då blir man lätt själva orsaken till att hunden har ”problem”. … Och hur vet jag att vi i den västerländska kulturen – och särskilt i Amerika – kräver att våra hundar ska kompensera för olika tomrum vi har i vår obalanserade mänskliga tillvaro? För det första kan jag hänvisa till alla mina hundägarkunder. På de följande sidorna kan ni läsa om olika fallstudier, både från min privata verksamhet och från tv-serien, vilka med all önskvärd tydlighet illustrerar hur hundägarnas olika psykologiska behov och brister så orättvist appliceras på deras hundar. Men jag har även andra bevis … Ta till exempel enkäten som gjordes av The American Hospital Association år 2004, av 1 019 stycken smådjursägare.1 I denna undersökning ställde man frågan: ”Du är strandsatt på en öde ö. Vad skulle du då vilja ha som sällskap, en människa eller ett djur?” Tänk över detta. De tillfrågade hade möjlighet att välja precis vem de ville, Angelina Jolie, Brad Pitt, Jennifer Lopez, Antonio Banderas eller någon annan. Hur fäst jag själv än är vid mitt hundcenter, så skulle jag för egen del naturligtvis välja min fru Ilusion. Men vad svarade de tillfrågade? 50 procent av dem ville ha med sig sin hund eller katt! Enkäten visade också att 80 procent av djurägarna angav ”sällskap” som den främsta orsaken till att de hade ett djur, vid sidan om argument som ”lekkamrat till barnen, bevakning, kennelverksamhet” med mera. 72 procent av ägarna angav ”tillgivenhet” som sitt husdjurs mest attraktiva egenskap. 79 procent gav alltid sina husdjur presenter till helger och/eller

Ledarskap med Cesar.indd 26

09-06-23 09.40.01

Spegel, Spegel?

födelsedagar, 33 procent brukade prata med dem i telefon eller talade in i telefonsvararen och 62 procent erkände att de brukade skicka brev och kort till djuren. Här kommer mer intressant statistik: När åldringsforskare vid St Louis University School of Medicine gjorde en studie 2006, fann de att invånarna på olika äldreboenden kände sig mycket mindre ensamma efter att ha haft sällskap av en hund en stund än de gjorde om hunden hade folk med sig.2 Djuret botade alltså vid besökstillfället människornas upplevelse av ensamhet. Djuren har den förmågan – det ska jag tala mer om senare. Avigsidan med detta var att de äldre kände sig mer bekväma med djuret än med andra människor.

Folk i glashus Det heter ju att man inte ska kasta sten när man sitter i glashus. Nu ska jag avslöja något om mitt eget glashus. Det är ett väldigt känsligt glashus, men eftersom jag har gått den långa vägen och i den hårda skolan, har jag äntligen lärt mig att det inte är svaghet att visa svaghet. När jag kom till Amerika var jag fullt övertygad om att min känsla för hundar vida översteg vad jag kunde känna för människor. Kvinnor kunde man ha trevligt med och män kunde man ha som arbetskamrater och göra affärer med. Det var så det var, bara. Vad skulle man med folk när det fanns hundar? Jag växte som sagt upp i Mexico där min familj pendlade mellan gården på landet där farfar bodde och den brusande staden Mazatlán där pappa arbetade och jag gick i skolan. Jag tyckte aldrig om stan och jag längtade alltid till det enkla, naturliga livet på landet. I stadens trängsel och myller lärde jag mig allt om folks strävan efter att uppnå makt och myndig-

Ledarskap med Cesar.indd 27

09-06-23 09.40.01

l e da r sk a p m e d c e sa r

GRUNDERNA I HUNDPSYKOLOGI • När hundarna föds är det näsan de använder allra först. Sedan ögonen och sist öronen. Luktsinnet är deras viktigaste sinne. ”Det tror jag när jag ser det” översatt till hundspråk blir: ”Det tror jag när jag luktar det”. Så skrik inte åt dem, det är din utstrålning – energi – och din doft de bryr sig om, inte vad du säger. • När hundar kommunicerar med varandra och andra djur, är det alltid doften de går efter, plus kroppsspråket och energin. De kommunicerar med dig hela tiden, fast du kanske inte ens är medveten om vilka signaler du sänder ut. Du kan aldrig lura en hund med vad du känner. (Eller tänker … Ö.a.) • Hundarnas flockinstinkt är medfödd. Om du inte har eller tar hand om ledarskapet över din hund kommer den att försöka fylla tomrummet genom att själv bete sig dominant eller obalanserat. • Hundar tror aldrig att de är som människor, vilket många ägare verkar mena. Hundar är extremt tillfreds med att vara just hundar. Om du brukar säga till folk att din hund tror att den är en människa, så är risken mycket stor att den vet att den är ledare över dig. • I hundarnas värld är man antingen säker eller osäker – antingen ledare eller följare. • En hunds första instinkt är att få vara med, att vara delaktig – att leva ett harmoniskt liv, sunt, balanserat och naturligt. • Hundar lever i nuet. De grubblar inte över vad som har varit och de spekulerar inte om framtiden. Därför kan de mycket fort komma ur ett obalanserat beteende, bara vi låter dem göra det.

Ledarskap med Cesar.indd 28

09-06-23 09.40.01

Spegel, Spegel?

het. Det som räknades var arbete, pengar, status, sex … Själv kände jag mig aldrig hemma i den ekvationen. Det som var livets mening och medelpunkt för mig var samhörigheten med hundarna. Det var den som höll mig igång och det var den som höll kursen mot min dröm. Det var hundarna som var mina vänner, inte människorna, och det var hundarna som fyllde mitt behov av erkänsla och kärlek. Hundarna dömde och bedömde mig inte som människorna gjorde. De accepterade mig utan vidare som ledare för flocken. Det är nog många som kan känna igen sig i vad jag kände då. En hund kritiserar en inte, den lever i nuet, så därför har den lätt att förlåta alla misstag man gör. Hunden är alltid lojal och trofast. Eftersom jag tyckte att folk var kritiserande, oförsonliga och opålitliga, var det mycket bättre att ha hundar som kamrater. Många år senare fick min fru Ilusion mig att förstå att man inte kan förkasta hela mänskligheten bara för att man har dåliga erfarenheter av några medlemmar av arten. Vilken annan art på jorden gör det? Ingen! Det man bör sträva efter är ett äkta och varmt förhållande till livspartnern, barnen, föräldrarna och vännerna. När man kan känna detta och vet vad det betyder kan man även förmedla liknande känslor till andra arter. Efter många års arbete med, och mycket funderande över amerikanska hundar, insåg jag snart att det går en gräns mellan dem som bara tycker om djur i största allmänhet och sådana som tycker om djur och människor lika mycket. Och så finns det en gränslinje till, nämligen till dem vars kärlek väger över väldigt mycket åt ena eller andra hållet. Man kan undra vilken kategori jag själv hade tillhört om jag inte hade haft Ilusion! Djuren ”älskar” oss visserligen förbehållslöst, men de kan aldrig uppfylla våra mänskliga behov. Och dessutom: bara för att du och hunden älskar varandra hur mycket som

Ledarskap med Cesar.indd 29

09-06-23 09.40.01

l e da r sk a p m e d c e sa r

helst betyder inte det automatiskt att hunden är harmonisk och lever ett sunt liv!

Den omvända Höjdaren Min nye vän Höjdaren är typexemplet på en person vars emotionella vågskål hade vägt över alldeles när det gällde hundarna. Där låg det ingenting i vågskålen för mänskliga relationer. Vid slutet av vårt första möte skyllde han fortfarande på hembiträdet för hundarnas dåliga uppförande. Nästa steg i mitt samarbete med Höjdaren handlade om del två i hundarnas rehabiliteringsprogram, nämligen att låta dem umgås med andra hundar på mitt psykologicenter i Los Angeles. Tro det eller ej, men Höjdaren satte dem på sitt privata jetplan och lät dem flyga tvärs över landet till LA. tillsammans med en assistent – en hund i taget. Tänk er! Fyra enkelturer tvärs över hela landet med ett jetplan, med en hund och en medhjälpare som enda passagerare! Detta var en man som ömt vårdade vartenda öre av sina miljarder, så ni förstår hur mycket de här hundarna betydde för honom känslomässigt. Tyvärr fanns det inte många människor i hans liv som han kunde känna något liknande för. Medan jag arbetade med hundarna på centret var min viktigaste uppgift att lära Mary att hantera de två hundarna tillsammans genom ett lugnt och säkert ledarskap. Men det fanns en stor hake med det. Hon var fullständigt livrädd för att göra fel. Om hon misslyckades med något så att hundarna kom till skada skulle det ju vara hennes fel. Då skulle hennes chef inte bara bli otroligt arg, han skulle låta sin frustration över allt annat i sitt liv gå ut över henne och resten av de anställda. Medan jag arbetade med hundarna och innan jag träffade Höjdaren igen hade jag tillfälle att intervjua

Ledarskap med Cesar.indd 30

09-06-23 09.40.02

Spegel, Spegel?

några av dem och de var alla lika rädda för honom. Visserligen var de alla vuxna människor som hade sin fria vilja. De kunde sluta att arbeta för honom precis när som helst. De behövde inte bli offer. Men från mitt arbete med hundar och folk vet jag att minsta lilla uns av dålig energi kan störa en grupp eller ett sammanhang, det må vara i ett klassrum, ett företag, ett land eller en flock hundar. Extremt negativ energi, som till exempel psykisk depression, kan utan vidare knäcka både människor och djur, så att de upplever sig som helt hjälplösa eller handlingsförlamade. Den här mannens dåliga energi var verkligen stark. Hans anställda hävdade med bestämdhet att lamporna i våningen blinkade när han var på väg upp. Oavsett om de inbillade sig det där eller inte, så kontrollerade han dem helt klart genom terror. När Willy och Kid väl hade kommit till mitt center lärde min egen hundflock dem hur man är när man är hund. De fick lära sig hur man artigt tar kontakt med andra hundar – först presentera sig genom att låta andra nosa – man får inte krypa undan eller börja slåss. De lärde sig hur man följer med flocken som en familjemedlem. De lärde sig hur man leker med andra hundar och att respektera alla människor som flockledare. Men det var ju inte bara Willy och Kid som behövde rehabiliteras. Precis som i nästan alla mina ”fall” så är det människorna själva som är orsaken till problemen. Eftersom jag inte hade möjlighet att träffa Höjdaren på ett tag så fick jag ta itu med att vända Marys energi till det bättre. Mary var en vaken, kompetent och väldigt duktig person. Hon kunde ha hundra bollar i luften samtidigt. Men med Willy och Kid tappade hon självförtroendet alldeles. Hon blev stel av skräck vid blotta tanken på att något skulle gå fel med dem medan hon hade hand om dem, och så skulle hon naturligtvis få sparken från jobbet. Mary och jag arbetade på att få hennes energi lugn

Ledarskap med Cesar.indd 31

09-06-23 09.40.02

l e da r sk a p m e d c e sa r

och säker. Vi jobbade med andning och kroppshållning och med att bara tänka positivt och självsäkert. Mary var redan en säker flockledare i sig själv, hon visste bara inte om det! Hennes nya lugna och säkra framtoning skulle senare komma att ge utdelning på ett sätt som hon inte kunde ana. Mot slutet av utbildningen kände hon sig helt säker och trygg med att hantera Willy och Kid. Nu var det tid för mig att träffa Höjdaren igen, i hans chateau i Beverly Hills. Alla varningar jag hade fått av hans anställda hade gjort mig ännu mer övertygad om att verkligen tala öppet om hur skadligt hans obalanserade liv var för hundarna – och inte minst för alla människor som behövde ha med honom att göra. ”Ingen säger så där till herr Höjdare”, varnade Mary mig. Men mannen hade ju anförtrott mig en uppgift, och den skulle jag lösa så gott jag någonsin kunde. Han skulle verkligen få valuta för vartenda öre – antingen han ville det eller ej. Jag hade ingenting att förlora, och hundarna hade allt att vinna.

Bilden i spegeln Höjdaren och jag satt i hans flotta vardagsrum och jag framkastade – vänligt men bestämt – att det kanske var han själv som var hundarnas problem och inte tjänstefolket. Och nu började det där undvikningsbeteendet igen, den flackande blicken, fotvickandet och det ständiga tittandet på klockan. Han ville inte höra på det örat. I hans föreställningsvärld hade han skickat iväg hundarna på lagning, som om de hade varit några trasiga apparater. Jag skulle bara ta och ge tjänstefolket ordentliga och detaljerade instruktioner, och de skulle få se på fan om de inte följde receptet till punkt och pricka, och

Ledarskap med Cesar.indd 32

09-06-23 09.40.02

Spegel, Spegel?

så var det färdigresonerat om det. Men den här gången avbröt jag honom ganska bestämt med jämna mellanrum i hans undvikandestrategi och sa: ”Du hör ju inte på!” ”Jo, jo”, svarade han, ”jag lyssnar”, – synnerligen irriterad över att någon vågade utmana honom så där. Jag fortsatte att prata och så tystnade jag igen: ”Det är ju ingen mening att tala till dig när du inte lyssnar!” Nu blev han riktigt arg. ”Men jag lyssnar visst!”, svarade han. ”Nej, det gör du inte, du tittar dit upp och dit bort. Du tittar överallt utom på mig. Du måste verkligen höra på vad jag har att säga.” Nu exploderade herr Höjdare. ”Du, din dominanta jäkel!”, skrek han åt mig. Det var nog snarast en komplimang när det kom från honom, för han brukade säkert inte böja sig för någon. Genom att säga emot honom hade jag på något sätt ändå vunnit hans respekt – åtminstone tillfälligtvis. ”All right”, sa han surt, ”jag kan ge dig fem minuter.” ”Bra”, sa jag ,”om jag får dina fem minuter så kan vi komma långt. Då kan vi komma nån vart. Vi kan hinna med mycket på fem minuter, men då måste det vara hundra procent fem minuter.” När jag talar med kunder brukar jag försöka komma åt deras problem lite på omvägar. Vi börjar med att prata om deras hundar, och så kan vi så småningom närma oss det som är hundarnas verkliga problem, nämligen ägarna. Det var så det var med Höjdaren. Jag var alldeles fascinerad av hur han hade lyckats lämpa över alla sina egna emotionella behov på hundarna eftersom han inte litade på andra människor. Så småningom kom hans historia fram. Som pojke hade han övervunnit sin osäkerhet genom att alltid prestera och vinna. Detta var det enda han tänkte på. – Jag måste vara bäst! Och det fungerade. Det gjorde honom stark. Det gjorde honom rik. Men det skrämde också iväg väldigt många människor. Han kunde tävla med folk och han kunde kontrollera dem, men

Ledarskap med Cesar.indd 33

09-06-23 09.40.02

l e da r sk a p m e d c e sa r

han kunde aldrig bli vän med dem. På det där trista sättet hade han framlevt sitt liv. Jag var inte förvånad över att han bakom den avskräckande fasaden hade ett gott hjärta. Det var det goda hjärtat han så förtvivlat gärna ville att hundarna skulle se. Men det går inte att lura djur. Hans dåliga energi var starkare, och det var den som gjorde att både de och alla andra i hans närhet kom ur balans. Jag är verkligen ingen humanpsykolog, men det behöver jag inte vara heller, för vem som helst kan se hur en hundägares personliga problem avspeglas i djurets beteende. Höjdaren var omedveten om att han favoriserade en av hundarna – Kid. Han kunde inte tro att det var Kid som gav sig på Willy och inte tvärtom. Precis som med Höjdaren hade hundarnas hela liv kommit att handla om tävling, aldrig om samarbete. Till att börja med ville Höjdaren inte höra på vad jag hade att säga. Skulle jag tala om för en man som var kompetent nog att tjäna hundratals miljoner dollar och äga tjogtals framgångsrika företag att han inte var i balans? Hur kunde jag ens antyda att han inte var en god ledare, när det var han som skötte hela imperiet? Kan man inte kallas ledare när man gör lyckosamma affärer inom den internationella finansvärlden? Är inte näsa för affärer en känsla och en instinkt, kanske? Jag försökte förklara för honom att jodå, i människornas värld betraktades han nog som ledare, och visst, han hade säkert en fantastisk känsla för affärer. Men de strategier och instinkter som driver affärer och politik är inte säkert desamma som gäller i naturen. Det kan nog se ut som om naturen är obarmhärtig mot de svaga, men den gör ingenting av ondska eller för att den i sig själv är grym. Moder Natur går inte till attack, utom i extrema situationer, utan använder sig av sin dominans – säkert ledarskap – för att saker och ting ska fungera så bra som möjligt. Hon regerar inte genom krig och terror utan genom

Ledarskap med Cesar.indd 34

09-06-23 09.40.02

Spegel, Spegel?

att vara säker, stark och suverän. Det fantastiska med Höjdaren var att han älskade sina hundar så mycket att han faktiskt var beredd att ändra sig. Jag lyckades till slut att få honom att lyssna. Han hade aldrig gjort annat än att beställa, beordra och läxa upp folk i hela sitt liv. Lyssnat hade han aldrig gjort. Det var en sida hos sig själv som han visade nu. Jag fick veta att han var otroligt generös när det gällde välgörenhet. Något som låg honom mycket varmt om hjärtat var att låta fattiga barn komma på läger, men detta ville han inte att folk i hans omgivning skulle få reda på. Förmodligen tyckte han att sådant pjosk var tecken på vekhet, medan det i mina ögon vittnar om styrka. Jag började boken med att berätta om Höjdaren därför att han är det mest extrema exemplet i min samling på hur en oharmonisk människa kan föra över sin obalans både till sina hundar och till människorna runtomkring. Han är också ett lysande exempel på att vi faktiskt kan få ett mer harmoniskt och balanserat liv, som sedan sprider sig som positiva ringar på vattnet till vår omgivning, bara vi vågar vara ärliga mot oss själva. Sedan vi började arbeta med hans hundar och med honom själv har han till min stora glädje börjat visa sin mjuka sida mycket mer. Enligt hans medhjälpare Mary har Höjdaren verkligen ändrat sitt sätt att bemöta människorna i sin närmaste omgivning. Hon talade om att han för första gången hade lyssnat riktigt på henne – inte bara när hon tackade för sin lön, utan också när hon ärligt och uppriktigt uttryckte sin mening att hon förtjänade mer uppskattning och ett bättre bemötande av honom. Hon hade alltid varit övertygad om att där fanns en riktigt mänsklig person under den där okänsliga attityden. Den personen måste lära sig att lyssna till andra människor, så att han kunde förstå hur han påverkade dem. Han måste lära sig förstå, inte bara att han spred rädsla och förtryck omkring

Ledarskap med Cesar.indd 35

09-06-23 09.40.02

l e da r sk a p m e d c e sa r

sig utan även att det går att förmedla positiva känslor och tacksamhet. Enligt Mary hade han kommit väldigt långt på den vägen. Hela den här historien på minner mig starkt om Charles Dickens En julsaga. Höjdaren är numera som den omvände Ebenezer Scrooge, efter att denne haft besök av de tre andarna på julafton. Dock behövde Höjdaren inga andar för att inse den obekväma sanningen om sig själv – han hade ju sina hundar! Och det finns en trevlig sak till med den här historien: Det är inte bara hundarna som har fått det bra. För första gången under hela sin anställning tog Mary mod till sig och krävde semester. Det gjorde hon ur sin känsla av att ha kontroll. Hon sa bara till honom hur länge hon skulle komma att vara borta, och så var det inte mer med det. Det är sådant som en lugn och säker attityd kan åstadkomma i våra liv, utöver vad det betyder för våra hundar. Det kommer fler sådana positiva exempel längre fram. Sensmoralen i den här historien är förstås att hundarna fullständigt struntar i hur mycket pengar du har, vilken akademisk utbildning du har eller hur mycket ovärderlig konst du har på väggarna. Vad de däremot bryr sig om är om du är balanserad, eftersom de som flockdjur är helt utlämnade åt detta. Hundar vet om folk är harmoniska och glada, eller om de är rädda eller otillfreds. De kan ju inte säga det med ord men de vet precis vem de har framför sig. Man kan fråga en människa: ”Hur mår du?” Då skulle en del, som min vän Höjdaren, svara: ”Alldeles utmärkt!” och antingen ljuga eller vara omedveten om att han inte mår bra. Och om man då träffar en hund, så kan den inte dölja hur den mår, utan den visar alldeles tydligt att den inte mår bra. Det är helt klart att man genom att läsa hunden, kan se om dess mänskliga kamrat är i balans eller inte.

Ledarskap med Cesar.indd 36

09-06-23 09.40.02

Spegel, Spegel?

Hundarna är våra speglar. Har du själv sett dig i spegeln på sista tiden? Om min vän Höjdaren hade kunnat betrakta sin spegelbild på det viset, hade han sett de demoner som hade följt honom hela livet. Då hade han kunnat skapa en mycket bättre tillvaro, inte bara för hundarna utan för alla i hans omgivning. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att om vi kan lägga oss till med en lugn och säker energi så gynnar det inte bara våra hundar, utan i hög grad oss själva också. Våra hundar kan föra oss tillbaka till den harmoni som naturen hade menat att vi skulle ha, men vi måste vara beredda att låta oss föras dit.

Ledarskap med Cesar.indd 37

09-06-23 09.40.02

HUNDKÄNNAREN FRÅN TV FÖRFATTAREN TILL SUCCÉN CESAR OCH HANS HUNDAR

MALCOLM GLADWELL, THE NEW YORKER

Ledarskap med Cesar omslag.indd 1

CESAR MILLAN

LEDARSKAP MED CESAR

”Cesar kommer in i ett hundkaos och lämnar lugn och ro efter sig.”

CESAR MILLAN och Melissa Jo Peltier

LEDARSKAP MED CESAR

09-06-23 18.10.45