9789147119837 by Smakprov Media AB

Ç TUMMEN UPP!

BILD Å K

KAR T L ÄGGNING

LG R 1 1

Åsa Fant Perdsjö

47119837_Omslag TU_Bild_6.indd 2

2015-06-22 13:46

ISBN 978-91-47-11983-7 © 2015 Åsa Fant Perdsjö och Liber AB Redaktör: Karin Örn Formgivare: Catharina Ekström Produktion: Eva Runeberg Påhlman Omslag: Sara Ånestrand, Catharina Ekström Illustratör: Lovisa Lesse (s. 84) Bilder omslag: Shutterstock Övriga bilder: Åsa Fant Perdsjö Pedagogisk granskare: Rolf Wallander, Måsöskolan i Haninge Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Interak, Polen 2015

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. UNDANTAG

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 2

2015-06-22 14:13

Innehåll INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Tummen upp! Kartläggning – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varför Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tummen upp! och formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bild är en process och ett kommunikativt ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utveckla elevernas förmåga att själv bedöma. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Val av tekniker, verktyg och material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskrivning av Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ANVÄNDA OLIKA TEKNIKER, VERKTYG OCH MATERIAL

....................................

4 4 4 5 5 5 5 7 8

Olika tekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Olika verktyg och material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Kombinera olika bildelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 FRAMSTÄLLA BILDER

........................................................................................

Berättande bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Informativa bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Instruerande bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 UTVECKLA IDÉER

..............................................................................................

Återanvända samtida bilder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Återanvända historiska bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 FÖRA RESONEMANG

.........................................................................................

Bilder från olika tider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Bilder från olika kulturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 EXTRAMATERIAL SOM KOPIERINGSUNDERLAG

Linjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Färglära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Nyanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Strukturer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Bildanalys 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Bildanalys 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Bildanalys Bilder från olika kulturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Bildanalys Arkitektur från olika kulturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 KUNSKAPSÖVERSIKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 3

2015-06-22 14:13

Inledning Tummen upp! Kartläggning – vad är det? Tummen upp! Kartläggning är ett fristående och heltäckande material som ger läraren stöd i bedömningsarbetet av varje enskild elev, från kartläggning till uppföljning med repetition och slutdiagnostisering. Materialet bygger på Lgr 11 och följer strukturen syfte med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Tummen upp! Kartläggning är ett självklart val i arbetet med att säkerställa varje elevs kunskaper och förmågor med en tydlig röd tråd genom hela processen.

Varför Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6? När vi bedriver undervisning i ämnet bild i åk 4–6 har vi kunskapskrav att förhålla oss till och det finns ett behov av att säkerställa att eleverna är på god väg att nå kunskapskraven i ämnet för årskurs 6. Här fyller Tummen Upp! Bild Kartläggning åk 6 en stor funktion, då bedömningsstöd till de föreslagna uppgifterna utgår från kunskapskraven och betygen E, C och A – men tar fasta på att eleverna behöver delmål och avstämning för att nå dit. Varje avsnitt i boken fångar upp ett område i ämnet bild som eleverna med hjälp av det centrala innehållet ges möjlighet att utveckla utifrån var och ens olika förmågor. Vid kartläggning och bedömning löpande under åk 4–6 öppnas därmed möjligheten att arbeta framåtsyftande – med elevdelaktighet och formativ bedömning – och möjligheten att minst nå kunskapskravet E i slutet av åk 6 ökar.

I ämnet bild har vi goda möjligheter att arbeta med bedömning ur flera olika perspektiv och i samspel med varandra. Till skillnad från många andra ämnen ser vi i undervisningssituationen tydligt och konkret vilka de olika utvecklingsområdena kan vara. Det gör det lättare att föra en dialog med varje elev om vad just han eller hon behöver utveckla för att nå kunskapskraven och vilken stimulans och stöd som behövs för att nå så långt som möjligt. Därför passar formativ bedömning så bra i ämnet bild, och det är också utifrån dessa tankar och idéer som vi arbetat fram Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6. Vi betonar vikten av att eleven i förväg får information om förutsättningar och förväntningar kring undervisningen och bedömningen. Vi föreslår att läraren samtalar med eleven kring personliga framåtsyftande utvecklingsinriktningar – både innan kartläggningstillfällena och efter. När det gäller elevens ansvar och inflytande har vi till varje uppgift förslag på frågor för ökad elevdelaktighet. I och med att vi ger eleverna mer ansvar ger vi dem också möjligheter att vara delaktiga i hela processen från förväntning till bedömning.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Tummen Upp! och formativ bedömning

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 4

2015-06-22 14:13

Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6 är ett material som du tillsammans med elev och föräldrar kan använda för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan i formativ anda: • Vad är målet? • Var är eleven? • Hur gör vi för att nå målet och slutligen kunskapskraven i slutet av åk 6?

Bild är en process och ett kommuniktivt ämne Ett syfte med undervisningen i bild är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer (Lgr 11). Här knyts skrivningarna samman om hur man framställer och presenterar bilder. I och med det understryks att bild är ett kommunikativt ämne och att det handlar om en process; från idé till färdiga bilder som sedan ska kommuniceras till mottagaren. Just därför föreslår vi också i Tummen upp! Bild att man kartlägger flera kunskapskrav tillsammans, eftersom man inte kan se kunskapskraven som ”lösryckta” delar - utan som väl genomtänkta och viktiga kombinationer i processen.

Utveckla elevernas förmåga att själv bedöma I Lgr 11 kap. 2.7 står det att skolans mål är att varje elev ska • utveckla ett allt större ansvar för sina studier, och • utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Vi föreslår därför att eleverna vid vissa tillfällen byter bildarbeten, planeringar och omdömen med varandra för att ge kamratbedömning. Eleverna ska sedan kunna använda omdömena för att få ökad kunskap och chans att förbättra sina egna arbeten. Vi föreslår kamratbedömning enligt modellen ”Two stars and a wish”, men naturligtvis ska du använda den modell för kamratbedömning som passar din undervisning och din elevgrupp bäst.

Val av tekniker, verktyg och material I Tummen upp! Bild har valt att inte exakt beskriva vilka tekniker, verktyg och material som ska användas. Eftersom tillgång till bildsal, verktyg och material ser så olika ut på olika skolor, har vi istället föreslagit att man använder det som finns att tillgå. Även när det gäller olika tekniker som att t.ex. filma, fotografera och redigera i datorprogram måste varje lärare ta ställning utifrån den tekniska och digitala utrustning som erbjuds och finns tillgänglig på just sin skola.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Beskrivning av Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6 är upplagd så att du som undervisande lärare ska kunna göra kartläggning och bedömning av eleverna under uppgifterna och den ordinarie undervisningens gång. Bedömningen av de olika områdena föregås företrädesvis av undervisning kring det valda området. Kartläggningstillfället bör vara då du anser att eleverna har möjlighet att nå målen och kraven. Uppgifterna och bedömningsstöden i Tummen upp! Kartläggning kan även användas för att visa eleverna vilka prestationer som förväntas av dem inför ett kommande undervisningsmoment.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 5

2015-06-22 14:13

Praktiska kartläggningsuppgifter under hösttermin och vårtermin

HT VT

Det finns två uppgifter kopplade till varje kartläggningsområde. Dessa är benämnda med HT (hösttermin) och VT (vårtermin). Höstterminens uppgift har något enklare svårighetsgrad än vårterminens. På så sätt får du möjlighet att titta på elevernas progression mot de specifika kunskapskraven. Du som lärare har möjlighet att utvärdera din undervisning och eventuellt förändra den. Eleven har också möjlighet att förbättra sina resultat. Naturligtvis kan du lägga in ännu fler kartläggningstillfällen, närhelst under läsåret och med valfria uppgifter och aktiviteter i den ordinarie undervisningen. Längst ner på sidorna vid uppgifterna står det vilket/vilka kunskapskrav som prövas. Vi har valt att endast skriva ut betyget E där, eftersom det är det betyg som alla elever ska klara. Naturligtvis ska varje elev uppmuntras att sträva mot högre betyg, vilket också poängteras i kommentarerna under utvecklingsinriktning i bedömningsstöden samt under avnsitten med framåtsyftande planering.

Kartläggning Till varje kunskapskrav och tillhörande uppgifter finns en kartläggningsmall som kopieringsunderlag att använda direkt i undervisningssituationen. Självklart kan du använda kartläggningsmallarna till egna uppgifter som du valt utifrån ditt och dina elevers behov och önskemål.

Bedömningsstöd Till alla uppgifter och kunskapskrav finns också bedömningsstöd. Detta kan användas såväl inför en lektion när du ska kartlägga och bedöma, som i efterhand när du sammanställer elevernas prestationer. Bedömningsstödet är indelat i tre betygsnivåer: E, C och A. Till varje betygsnivå finns förslag på utvecklingsinriktning – för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Framåtsyftande planering Under avsnittet Framåtsyftande planering ges flera specifika och mer omfattande förslag på utvecklingsinriktningar, främst för elever med otillräckliga kunskaper i de olika momenten. Där ges tips på förhållningssätt och uppgifter, både på gruppnivå och individuell nivå, som dessa elever kan gynnas av och på så sätt uppnå kunskapskraven. Du kan planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån de tips och råd du får under dessa avsnitt.

I slutet av boken finns en kunskapsöversikt med ämnesspecifika förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Där visas vilka uppgifter som prövar de olika kunskapskraven. Översikten kan du använda inför skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, elevens individuella utvecklingsplan och del i betygssättning i slutet av åk 6. Du som lärare kan också använda den som ett stöd inför din pedagogiska planering för läsåret eller specifika arbetsområden.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Kunskapsöversikt

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 6

2015-06-22 14:13

Arbetsgång 1. Välj vilka kunskapskrav som kartläggningen ska utgå ifrån. 2. Förbered med verktyg och material för att genomföra uppgiften. 3. Kopiera kartläggningsmallen, så många som behövs för din elevgrupp. 4. Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under uppgiftens och de ordinarie lektionernas gång, genom att notera i kartläggningsmallen. 5. Använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper och förmågor. 6. Kopiera kunskapsöversikten, en till varje elev, fyll i och få en bra överblick över elevernas samlade kunskaper och förmågor.

Kartläggningen ska visa hur eleven kan använda några olika tekniker för att skapa olika uttryck, hur eleven kan presentera sina bilder samt hur eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. HT: Konstens grunder: linjer, former och färger VT: Konstens grunder: rum, nyanser och strukturer Ta ställning till hur eleven • använder olika tekniker för att skapa olika uttryck • presenterar sina bilder med anpassning till syfte • presenterar sina bilder med anpassning till sammanhang • ger omdömen om arbetsprocessen • ger omdömen om kvaliteten i bildarbetet I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande/relativt väl fungerande och varierat/väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss/relativt god/god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla/utvecklade/välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

DATUM FÖR KARTLÄGGNINGEN:

Kartläggning Kartläggningen ska visa hur eleven kan använda olika verktyg och material för att skapa olika uttryck, hur eleven kan presentera sina bilder samt hur eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. HT: Mer om linjer, former och färger VT: Mer om rum, nyanser och strukturer Ta ställning till hur eleven • använder olika verktyg och material för att skapa olika uttryck • presenterar sina bilder med anpassning till syfte • presenterar sina bilder med anpassning till sammanhang • ger omdömen om arbetsprocessen • ger omdömen om kvaliteten i bildarbetet I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande/relativt väl fungerande och varierat/väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss/relativt god/god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla/utvecklade/välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

DATUM FÖR KARTLÄ KARTLÄGGNINGEN: R GGNINGEN:

ELEVENS NAMN

KOMMENTAR

Bedömningsstöd KUNSKAPSKRAV FÖR BETYGET I SLUTET AV ÅK

ELEVENS NAMN

BETYGET E

BETYGET C

BETYGET A

KOMMENTAR

BETYGET E

BETYGET C

BETYGET A

Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang.

KOPIERING TILLÅTEN. TILLÅTEN.T . Tummen Tummen upp! Bild Ka Kartläggning rtläggning åk 6.. 978-91-47-11983-7 © Författar Författaren en och Liber AB

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6. 978-91-47-11983-7 © Författaren och Liber AB

Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

ELEVEXEMPEL

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Olika verktyg och material

KUNSKAPSKRAV FÖR BETYGET I SLUTET AV ÅK

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.

Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang.

Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang.

Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

ELEVEXEMPEL

Eleven använder och varierar några olika verktyg och material för att skapa olika uttryck.

Eleven presenterar sina bilder, men behöver ibland lite hjälp.

Eleven presenterar sina bilder på ett bra sätt.

Eleven ger enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Eleven har svårt att förklara hur arbetsprocessen har gått till, vilka verktyg eller material som använts. Omdömen om kvaliteten i bildarbetet handlar mest om det är bra eller dåligt. I omdömena använder eleven få ämnesspecifika ord och begrepp.

Eleven ger utvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteteten i bildarbetet i förhållande till uppgiften. Eleven förklarar hur arbetsprocessen gått till, vilka verktyg och material som använts. I omdömena använder eleven flera ämnesspecifika ord och begrepp.

ELEVEXEMPEL

Eleven använder och varierar några olika verktyg och material på ett idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Eleven presenterar sina bilder på ett mycket bra, tydligt och självständigt sätt. Eleven ger välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Eleven förklarar ingående hur arbetsprocessen gått till, vilka verktyg och material som använts. I omdömena använder eleven många ämnesspecifika ord och begrepp.

KOMMENTAR

Eleven visar förmåga att använda några olika verktyg och material på ett enkelt sätt med viss handledning.

Eleven visar förmåga att använda olika verktyg och material på ett relativt väl funktionellt och varierat sätt.

Eleven visar förmåga att använda olika verktyg och material på ett väl funktionellt, varierat och idérikt sätt.

Eleven visar förmåga att presentera sina bilder med viss handledning.

Eleven visar förmåga att självständigt presentera sina bilder med ganska god anpassning till syfte och sammanhang.

Eleven visar förmåga att ge enkla omdömen som är övergripande till sin karaktär. Eleven har svårt att se sin egen prestation i förhållande till uppgiften.

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt för att skapa olika uttryck.

Eleven använder några olika verktyg och material, men behöver ibland lite hjälp för att skapa olika uttryck.

KOMMENTAR

Olika tekniker

KUNSKAPSKRAV FÖR BETYGET I SLUTET AV ÅK

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

Eleven visar förmåga att ge utvecklade omdömen som är mer specifika till sin karaktär. Eleven visar förmåga att ge omdömen om bildarbetets kvalitet i förhållande till uppgiften.

Eleven visar förmåga att självständigt presentera sina bilder med hög grad av anpassning till syfte och sammanhang. Eleven visar förmåga att ge välutvecklade omdömen som grundar sig på djupare analyser och sakliga värderingar. Omdömena om bildarbetet handlar om kvalitet men även uttryck, innehåll och funktion.

UTVECKLINGSINRIKTNING

Utveckla förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga verktyg samt med olika material på ett mer självständigt sätt. Utveckla kunskaperna om olika material.

Utveckla förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga verktyg samt med olika material. Utveckla kunskaperna om olika material.

Utveckla förmågan att skapa bilder med hantverksmässiga verktyg samt med olika material och ta mer egna initiativ, genom att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Utveckla kunskaperna om hur man presenterar egna bilder. Utveckla förmågan att ge mer specifika omdömen.

Utveckla förmågan att ge omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet som grundar sig på djupare analyser och sakliga värderingar.

ANVÄNDA OLIKA TEKNIKER , VERKTYG OCH MATERIAL

Kartläggning

ANVÄNDA OLIKA TEKNIKER , VERKTYG OCH MATERIAL

7. Planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och råd i avsnitten Framåtsyftande planering.

Utveckla förmågan att ge välgrundade omdömen om arbetsprocessen och bildarbetets uttryck, innehåll och funktion.

Olika verktyg och material

Tänk på Eleverna behöver arbeta med olika tekniker och metoder för att se och lära sig hur resultaten skiftar. Tekniker och metoder är grunden för mycket av det man gör inom ämnet bild. Många elever är osäkra och jämför eget bildskapande med andra elevers. Arbeta in några viktiga ord i gruppen: Alla kan! Det är inte fult. Det blir olika.

Tips på uppgifter och aktiviteter Afﬁsch: Konstens grunder Låt eleverna arbeta fram en affisch där de olika teknikerna i Konstens grunder får symboliseras av de olika namnen. Skriv ordet LINJER med olika typer av linjer. Skriv ordet FORMER med hjälp av olika två- och tredimensionella bokstäver. Måla ordet FÄRGER i primär- och sekundärfärger (grundfärger och de färger som uppstår när man blandar grundfärger). Rita ordet RUM i perspektiv (med djup och avståndsförhållande). Skriv ordet NYANSER, där början av ordet har den ljusaste nyansen för att avsluta med den mörkaste i slutet. Det sista ordet STUKTURER kan med fördel göras till ett collage genom att använda olika material. Låt eleverna få vara kreativa när de skapar sin affisch!

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Linjeporträtt Klipp ut ansikten ur tidningar eller skriv ut från internet. Behåll bara själva ansiktet och halsen, allt annat ska klippas bort. Montera på ett papper. Eleverna ska sedan använda sig av olika linjer för att skapa hår, kläder och bakgrund. Tänk på att eleverna ska variera olika linjer, t.ex. smala, tjocka, kurviga, spiralformade, vertikala, horisontella, diagonala, sicksack och vågiga linjer. Använd t.ex. tekniken doodling, då man delar in ytan i olika fält som man noggrant fyller med olika mönster och linjer. (Se s. Former Låt eleverna skapa en bild med mängder av olika former. Här kan man använda t.ex.

iPad eller dator, men även olika hantverksmässiga tekniker. Använd t.ex. teknikerna måla, klippa och klistra. Syftet är att eleven förstår att bilder byggs upp med hjälp av två- och tredimensionella former, samt att de lär sig namnen på några av dessa. Uppgiften kan man ämnesintegrera med matematik och geometriska objekt.

ANVÄNDA OLIKA TEKNIKER , VERKTYG OCH MATERIAL

Bildanalys • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Redskap för bildframställning • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper i momentet använda olika tekniker för att skapa olika uttryck.

VT: Så här gör du…

Instruerande bilder

HT: Så här sköter man målarpenslarna

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Bildframställning • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

VT: Informationsskylt

Informativa bilder

HT: Karta över vår skola

Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.

Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Förmågor att utveckla

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

VT: Utanförskap

Berättande bilder

HT: Berättelsen om mig

Bildanalys • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kombinera olika bildelement

HT: Kombinera linjer, former, och färger

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Förmågor att utveckla

Bildframställning • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

VT: Mer om rum, nyanser och strukturer

Olika verktyg och material

HT: Mer om linjer, former, och färger

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt.

KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAV , FÖRMÅGOR OCH CENTRALT INNEHÅLL UPPGIFTER

VT: Konstens grunder: rum, nyanser och strukturer HT: Konstens grunder: linjer, former och färger

Olika tekniker

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

ANVÄNDA OLIKA TEKNIKER , VERKTYG OCH MATERIAL

Framåtsyftande planering

Färglära Repetera färgläran och ta ett steg i taget för att befästa och fördjupa kunskaperna om olika tekniker, ord och begrepp. Börja med primärfärgerna gul, blå och röd, fortsätt sedan med sekundärfärgerna grön, lila och orange. Neutrala färger är svart, vit, grå och brun (brun är egentligen bara en nyans av grå). Vill man gå ett steg längre kan man arbeta vidare med analoga färger, dvs. de färger som ligger intill varandra i färgcirkeln, samt med monokroma färger, dvs. en enda färg i olika nyanser. Rum Repetera perspektiv. Börja med enpunktsperspektiv. Låt eleverna teckna ett rum, för att få förståelse och kunskap kring perspektiv. Gå därefter vidare till tvåpunktsperspektiv och vidare till trepunktsperspektiv. Det är viktigt att eleverna även befäster ordet perspektiv, men även andra ämnesspecifika ord och begrepp, för att bl.a. kunna använda det i omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Olika tekniker

FRAMSTÄLLA BILDER

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Kunskapsöversikt Tummen upp! Bild Kartläggning åk 6

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 7

2015-06-24 08:00

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L

Använda olika tekniker, verktyg och material Kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6 I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Förmågor att utveckla •

skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll i årskurs 4–6 Bildframställning • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. •

Bildanalys • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kartläggning och bedömning utifrån kunskapskrav som prövas Använda olika tekniker HT: Konstens grunder: linjer, former och färger VT: Konstens grunder: rum, nyanser och strukturer Använda olika verktyg och material HT: Mer om linjer, former och färger VT: Mer om rum, nyanser och strukturer Kombinera olika bildelement HT: Kombinera linjer, former och färger VT: Kombinera rum, nyanser och strukturer

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment:

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 8

2015-06-22 14:13

Här får du möjlighet att kartlägga och bedöma i vilken utsträckning eleven använder olika tekniker i sitt bildskapande, hur eleven presenterar sina bilder samt ger omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Verktyg och material blyertspenna, suddgummi, linjal, färgpennor, akvarellpennor, penslar, papper, loggbok/konstdagbok

Kopieringsunderlag Linjer s. 93 Färglära s. 94–95

Tänk på Det är du som lärare som väljer vilka tekniker dina elever ska få färdigheter i. ”Listan över tekniker som är möjliga att använda i bildundervisningen kan göras mycket lång. Kursplanen anger teckning, måleri, modellering och konstruktion som centralt innehåll i årskurserna 1–3 och teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete i årskurserna 4–6. Genomgående för många metoder och tekniker är att de kan förekomma i alla årskurser. Progressionen ligger framför allt i att de äldre eleverna använder metoder och tekniker på ett allt mer avancerat sätt.” (ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L

Konstens grunder: linjer, former och färger

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Så här arbetar ni Linjer 1. Eleverna ska på ett papper eller i sin konstdagbok rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva: KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: LINJER: Linjer används för att visa konturer på former samt för ytor. De används även till att visa fart i en bild. 3. Eleverna ska sedan dra fyra olika linjer: en tunn linje, en tjock linje, en trasig linje och en sicksack linje. 4. Låt eleverna välja en valfri form som de ska rita fyra gånger med de olika linjerna. 5. Till sist ska eleverna fylla i alla linjer med en tunn tuschpenna (Se s. 13.) Det är viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan att skissa och att ”trycka hårt” med pennan. Om man trycker hårt från början kan man inte helt utplåna felaktiga streck, hur mycket man än suddar.

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 9

Olika tekniker

2015-06-22 14:13

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L

Former 1. Eleverna ska på ett nytt papper eller i konstdagboken rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: FORMER: Former kan vara tvådimensionella och tredimensionella. Organiska former kommer från saker som finns i naturen, t.ex. former av växter eller djur. 3. Eleverna ska sedan rita olika tvådimensionella former, t.ex. kvadrat, rektangel och cirkel samt en organisk form. De ska skriva bredvid formerna: Tvådimensionella former. 4. Låt eleverna använda samma former, men de ska göra om de till olika tredimensionella former, t.ex. kub, rätblock och klot. De ska skriva bredvid figurerna: Tredimensionella former. 5. Eleverna ska färglägga de olika formerna med färgpennor. 6. Till sist ska eleverna fylla i allt med en tunn tuschpenna. (Se s. 13.)

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

Hur har du arbetat? Vad har varit svårt? Vad är du nöjd med? Vad har du för råd till någon annan som ska göra en likadan bild?

Olika tekniker

Efter bildarbetet: presentation och omdömen • Låt eleverna presentera sina bilder för varandra två och två. • Be dem därefter skriva hur de arbetat med uppgiften (omdöme om arbetsprocessen). De ska även skriva hur nöjda de är med sitt färdiga bildarbete samt vad de är nöjda med och vad de kan förbättra (omdöme om kvaliteten i bildarbetet).

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Färger 1. Eleverna ska på ett nytt papper eller i konstdagboken rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva: KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: FÄRGER: Det finns tre grundfärger: blå, röd och gul. Av de tre färgerna kan man sedan blanda alla andra färger. Svart, brun, grå och vit är neutrala färger. 3. Eleverna ska sedan rita en stor cirkel som de delar in i sex delar. De kan använda en linjal. De ska skriva utanför de olika delarna: RÖD, ORANGE, GUL, GRÖN, BLÅ, LILA. 4. Låt eleverna börja med att färglägga grundfärgerna (primärfärgerna) med akvarellpennorna. Därefter ska de lägga gul och röd över varandra i den orangea delen. Sedan gul och blå över varandra i den gröna delen. Slutligen röd och blå över varandra i den lila delen. 5. Eleverna ska använda penslar med lite vatten för att ”måla” färgerna jämnt i de olika bitarna. När de målar i den orangea, gröna och lila delen kommer de att se att färgerna blandas med varandra (och blir sekundärfärger). Var noga med att inte måla bitarna bredvid varandra innan de har torkat ordentligt. (Se s. 13.)

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 10

2015-06-22 14:13

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L

Konstens grunder: rum, nyanser och strukturer

Verktyg och material blyertspennor i olika hårdhetsgrader, suddgummi, linjal, färgpennor, nät eller sandpapper, lim, papper, loggbok/konstdagbok

Kopieringsunderlag Nyanser s. 96, Strukturer s. 97

Så här arbetar ni

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Rum 1. Eleverna ska på ett papper eller i sin konstdagbok rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva: KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: RUM: Rum är det utrymme som finns i bilden, runt omkring och mellan saker, framför, bakom och mittemellan. Vi kan även tala om perspektiv i en bild, dvs. djup och avståndsförhållande i bilden. 3. Eleverna ska sedan rita ett vågrätt streck och under det tre streck sicksack över papperet (enligt bilden här bredvid). 4. I det nedersta utrymmet ska de rita toppen på en trädkrona, i nästa ett hus och några träd. Samma saker i den tredje, men ännu mindre. I det fjärde utrymmet ritar de hav med en liten, liten båt långt borta vid horisonten. I rektangeln överst målar de himmel. 5. Färglägg med färgpennor. (Se s. 14.) Nyanser 1. Eleverna ska på ett nytt papper eller i sin konstdagbok rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva: KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: NYANSER: För att skapa ljus och skugga i en bild använder man ljusare eller mörkare nyans av färg. 3. Eleverna ska sedan rita tre olika rektanglar och numrera dem 1–3. De ska färglägga dem med tre olika hårdhetsgrader av blyerts, från ljust till mörkt. 4. Låt eleverna rita en landskapsbild under rektanglarna. Bilden ska vara i perspektiv (som i övningen Rum ovan). Eleverna ska skissa med de tre blyertspennorna, så att bilden blir i tre olika nyanser. (Se s. 14.)

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 11

Olika tekniker

2015-06-22 14:13

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L

Strukturer 1. Eleverna ska på ett nytt papper eller i konstdagboken rita en ram, på ”fri hand”, med blyertspenna. Överst ska de skriva: KONSTENS GRUNDER. 2. Under rubriken ska eleverna skriva: STRUKTUR: Struktur kan vara på riktigt eller bara vara ett intryck. Ytan på föremål känns och ser olika ut. 3. Eleverna ska sedan lägga en bit nät eller sandpapper under papperet. De ska skugga ovanpå med en färgpenna så att intrycket av nätets/sandpapprets struktur bildas på pappret. Under ska de skriva: Intryck av struktur. 4. Låt därefter eleverna limma fast nät eller sandpapper. Under ska de skriva: Struktur. (Se s. 14.) Efter bildarbetet: presentation och omdömen • Låt eleverna presentera sina bilder för varandra två och två. • Be dem därefter skriva hur de arbetat med uppgiften (omdöme om arbetsprocessen). De ska även skriva hur nöjda de är med sitt färdiga bildarbete samt vad de är nöjda med och vad de kan förbättra (omdöme om kvaliteten i bildarbetet).

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Hur har du arbetat? Vad är du nöjd med? Vad har varit svårt? Vilka begrepp tycker du är svåra att förstå? Vilka begrepp tycker du är svåra att förklara? Vad har du för råd till någon annan som ska göra en likadan bild?

Olika tekniker

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 12

2015-06-22 14:13

A N V Ä N D A O LIK A T EK N IK ER , V ER K T Y G O C H MAT ER IA L Konstens grunder: linjer (s. 9)

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Konstens grunder: färger (s. 10)

Konstens grunder: former (s. 10). Former kan vara två- och tredimensionella.

I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

47119837_Tummen uppBild6_inlaga.indd 13

Olika tekniker

2015-06-22 14:13

Ç TUMMEN UPP!

TUMMEN UPP! BILD KARTLÄGGNING ÅK 6 är en lärarbok som innehåller praktiska uppgifter och aktiviteter utifrån centralt innehåll i åk 4–6 kopplade till kartläggningsmallar och bedömningsstöd utifrån kunskapskraven i åk 6. För att fortsätta utveckla elevernas ämnesspecifika förmågor finns förslag på framåtsyftande planering för läraren. Längst bak i boken finns en samlad kunskapsöversikt med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11. Tummen upp! kan med fördel användas som underlag för t.ex. skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och som del i betygssättning.

Läs mer och

bläddra i samtliga Tummen upp!-häften

I serien ingår följande titlar SVENSKA

ENGELSKA

på www.liber.se

TEKNIK

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 4 • Kartläggning åk 3

MATTE

• Lärarhandledning åk 3

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 6 Ge/Sh

• Kartläggning åk 2

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 6 Hi

• Lärarhandledning åk 2

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 6 Re

• Kartläggning åk 1

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 3 SO

• Lärarhandledning åk 1

• Mål i matte åk 2

• Kartläggning f-klass

• Mål i matte åk 1 • Lärarpärm åk 1–3

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK • Kartläggning åk 6

PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN • Kartläggning åk 6 Idh

• Elevhäfte Idrott och hälsa åk 6

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 3 Idh

• Kartläggning åk 3

• Elevhäfte Idrott och hälsa åk 3 • Kartläggning åk 6 Bild

Best.nr 47-11983-7 Tryck.nr 47-11983-7

47119837_Omslag TU_Bild_6.indd 1

2015-06-22 13:46