BokGym
MÅLERI 3
Peter Linusson
Innehåll
HANTERING AV MATERIAL
Måleri, nivå 3
Centralt innehåll
Undervisningen i ämnet måleri på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:
1
Måleriprocessen
• Vanligt förekommande metoder vid målning, tapetsering och vävsättning i torra och våta utrymmen.
• Övergripande om färgsättning i boendemiljöer samt trender och stilar inom inredning och design. Färglära enligt NCS (natural colour system).
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
• Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
• Lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen.
• Hur olika avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, till exempel ackordsräknings uppbyggnad och avläsning.
Planering och utförande
• Informationssökning för att planera och genomföra arbetsuppgifter, till exempel med hjälp av bygghandlingar, materialens säkerhetsdatablad och arbetsbeskrivningar.
• Tolkning av toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor. Konsekvenser av felaktig under- och färdigbehandling.
• Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
• Beräkningar av materialåtgång, omkrets, area och volym på vanligt förekommande objekt inom byggnadsmåleri.
• Vanligt förekommande arbetsmoment med tvättning, uppskrapning, spackelbehandlingar och avslipningar av nya och tidigare behandlade ytor, däribland inför tapetsering och vävsättning.
• Tapetsering och vävsättning i enlighet med fastställda kvalitetskrav.
• Vanligt förekommande arbetsmoment med dekorativ målning.
• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning.
• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Hantering av material och utrustning
• Byggmaterialens miljöpåverkan och individens eget ansvar för källsortering och återvinning av material och restprodukter på en byggarbetsplats.
• Övergripande om vanligt förekommande material för ytbeklädnad inom måleri. Materialens egenskaper, användningsområden och uppbyggnad, till exempel olika typer av tapeter och väv för torra och våta utrymmen.
• Val, användning och hantering av material, däribland för tapetsering och vävsättning utifrån arbetsbeskrivningar, bygghandlingar och anvisningar i materialens säkerhetsdatablad.
• Val, användning och vård av maskinella och tekniska hjälpmedel, till exempel för tapetsering och vävsättning.
Säkerhet
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om säkra lyft och arbete från ställning och arbetsplattform.
• Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av hälsorisker vid hantering av kemikalier, asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB).
• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.
• Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
• Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Samverkan och kommunikation
• Fackspråk på både svenska och engelska.
• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.
• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Vanligt förekommande metoder vid målning, tapetsering och vävsättning i torra och våta utrymmen.
■ Övergripande om färgsättning i boendemiljöer samt trender och stilar inom inredning och design. Färglära enligt NCS (natural colour system).
■ Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
■ Lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen.
■ Hur olika avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, till exempel ackordsräknings uppbyggnad och avläsning.
Måleriprocessen
I detta kapitel tar vi upp några vanligt förekommande metoder som används vid måleri, tapetsering och vävsättning. Vi ger en introduktion till färgsättning i boendemiljöer samt en genomgång av aktuella trender och stilar inom inredning och design. Vidare behandlas färglärans grunder, lagar och bestämmelser, avtal, entreprenörskap och företagande samt ackordsräkning.
Tapetsering- och vävsättningsmetoder
Tapetsering och vävsättning är två vanliga metoder för att klä väggar i byggnader, både för dekorativa och funktionella syften. Beroende på om arbetet utförs i torra eller våta utrymmen (som badrum) krävs olika material och tekniker för att säkerställa hållbarhet och motståndskraft mot fukt.
Målare från tidigt 1900-tal arbetar med att tapetsera. Verktyg som trästege och en klassisk tapetseringsväska syns på golvet, och den blommiga tapeten är typisk för perioden 1920–1940-talet.
Tapetsering i torra utrymmen sker många gånger med papperstapet.
Tapetsering i torra utrymmen
Torra utrymmen inkluderar vanliga rum som sovrum, vardagsrum och kontor. I dessa utrymmen kan man använda en bred variation av tapeter eftersom det inte finns höga krav på fuktmotstånd.
Papperstapet är en vanlig tapet för torra utrymmen. Den kräver att man applicerar lim på baksidan av tapeten innan den sätts upp på väggen. Eftersom den inte är fuktresistent används den främst i rum utan hög luftfuktighet. Förarbetet med att göra väggen jämn och ren är viktigt för att få ett snyggt resultat.
Textiltapeter ger en mjuk och lyxig känsla till ett rum. De är tillverkade av material som linne eller silke och används i rum där det är viktigt att skapa en exklusiv och ombonad känsla, som i vardagsrum eller sovrum. De kräver dock mer noggrann hantering eftersom materialet är känsligt och kan sträckas eller deformeras under uppsättning.
FAKTA:
Fototapet
Fototapet är en specialtapet där stora tryckta bilder eller motiv används för att skapa en specifik atmosfär i rummet. Upphängningen sker på samma sätt som med traditionella tapeter, men det krävs extra noggrannhet för att de olika delarna av motivet ska passa ihop.
FAKTA:
Nonwoven
Nonwoven tapeter är populära på grund av att de är enkla att sätta upp och ta ner. Här appliceras limmet direkt på väggen i stället för på tapeten. Denna metod sparar tid och minimerar risken för att tapeten ska skrynkla sig eller bli svår att arbeta med. Nonwoven-tapeter är hållbara och lätta att underhålla, vilket gör dem populära i torra utrymmen.
2CENTRALT INNEHÅLL:
■ Informationssökning för att planera och genomföra arbetsuppgifter, till exempel med hjälp av bygghandlingar, materialens säkerhetsdatablad och arbetsbeskrivningar.
■ Tolkning av toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor. Konsekvenser av felaktig under- och färdigbehandling.
■ Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
■ Beräkningar av materialåtgång, omkrets, area och volym på vanligt förekommande objekt inom byggnadsmåleri.
■ Vanligt förekommande arbetsmoment med tvättning, uppskrapning, spackelbehandlingar och avslipningar av nya och tidigare behandlade ytor, däribland inför tapetsering och vävsättning.
■ Tapetsering och vävsättning i enlighet med fastställda kvalitetskrav.
■ Vanligt förekommande arbetsmoment med dekorativ målning.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
FAKTA:
Toleranskrav
Planering och utförande
Detta kapitel behandlar aspekter av hur man planerar, genomför och utvärderar arbetsuppgifter inom byggnadsmåleri. Vi går igenom hur tolkning av toleranskrav och beräkning av materialåtgång bidrar till ett framgångsrikt arbete. Dessutom undersöks vanliga arbetsmoment, från ytbehandling till dekorativ målning, samt hur man löser problem som uppstår under arbetets gång. Slutligen behandlas dokumentation, egenkontroll och hur utvärderingar används för att kontinuerligt förbättra arbetsprocesser.
Arbetsmoment
För att måla eller tapetsera en yta krävs noggranna förberedelser för att uppnå professionellt och hållbart resultat. På sid 53 beskrivs de vanligaste arbetsmomenten vid tvättning, uppskrapning, spackling och avslipning av nya och tidigare behandlade invändiga och utvändiga ytor.
Genom att använda rätt material och tekniker kan man förbereda ytan på bästa sätt för målning och uppnå en professionell och hållbar finish.
Toleranskrav inom tapetsering och målning avser de krav som ställs på ytors jämnhet, kvalitet och finish för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Dessa krav definierar tillåtna avvikelser i ytskiktets släthet, exempelvis små ojämnheter eller skarvar mellan tapeter. Toleranskraven kan variera beroende på projektets omfattning och den önskade kvalitetsnivån.
Tvättning
Undersök ytan för att identifiera typ av smuts, damm, fett eller andra föroreningar. Använd ett lämpligt rengöringsmedel baserat på typen av smuts och underlaget. Följ produktens instruktioner för att blanda rengöringsmedlet med vatten i rätt proportion. Använd en mjuk borste eller svamp för att applicera rengöringsmedlet på ytan i cirkulära rörelser. Skölj av ytan med rent vatten för att avlägsna allt rengöringsmedel. Låt ytan torka helt innan du fortsätter till nästa steg.
Uppskrapning
Undersök ytan för att identifiera områden med löst sittande färg, flagna eller bubblande färg. Använd en skrapa med lämplig bladstorlek och hårdhet för underlaget. Håll skrapan i en vinkel mot ytan och skrapa bort den lösa färgen i jämna rörelser. Var försiktig så du inte skadar underlaget, speciellt vid ömtåliga material som exempelvis gipsväggar. Dammsug bort allt löst material från väggen.
av gamla rester och tapeter är en viktig del av måleriarbetet.
Spackling
Följ produktens instruktioner för att blanda spacklet till en jämn konsistens. Använd en spackelspade för att applicera spacklet i ojämnheter, hål och sprickor. Spackla i lager, låt varje lager torka innan du applicerar nästa. Slipa spacklet efter att det har torkat helt med slippapper för att få en jämn yta.
Avslipning
Använd slippapper med lämplig grovlek för underlaget och önskat resultat. Slipa väggen med jämnt tryck. Byt ut slippappret när det blir slitet eller igensatt. Dammsug bort allt slipdamm från ytan.
Kom ihåg att hål och sprickor ska fyllas igen med spackel av lämplig typ. Se till att följa produktens instruktioner för blandning och applicering. Vid slipning gäller det att välja den praktiskt bästa metoden utifrån arbetsmiljö och kvalitet på arbetet. På bilden används slipmaskinen ”Giraffen” kopplad till stoftsugare.
Fasad rengjord med kem.
Rengöring, slipning och borttagning
FAKTA:
Mängdberäkning tapetrullar
För att kunna räkna ut hur många tapetrullar som behövs måste vi veta väggens höjd samt bredd.
De flesta av tapeterna är 10,05 meter långa och 53 centimeter breda. Tapetens längd och bredd går att finna på tapetens etikett.
CENTRALT INNEHÅLL:
Tapeter utan mönsterpassning
Den vanligaste takhöjden är 2,45 meter. Med en tapet med storleken 10,05 x 0,53 meter får vi alltså ut fyra våder som täcker 2,12 löpmeter vägg. (2,45 x 4 = 9,8 meter, 4 x 0,53 = 2,12 meter).
Tapeter med mönsterpassning
Om tapeten har mönsterpassning på mer än 10 centimeter kommer man endast få ut tre våder per tapetrulle (gäller om takhöjden är 2,45 meter).
Traditionell tapetsering
FAKTA:
Nonwoven - tapet
En mycket vanlig tapet idag är Nonwoventapeten. Tapetseringen skiljer sig från det traditionella sättet. Tapetrullen läggs i ett tapettråg. Limmet rullas på väggen och våden dras upp, och trycks sedan fast med tapetverktyget samt skärs av mot tak och vägg.
FAKTA:
Tapetmaskiner
Vanligen används tapetmaskiner primärt till papperstapeter, men den kan även användas till nonwoven-tapeter. Tapeten är lätt att montera i maskinen, och våden dras över en klistervals som ger ett jämnt klisterlager, och klistermängden är ställbar. Använd klister som är anpassat till tapetmaskin. Tapeten dras ut till en markering på bordet, och längden måste även ta hänsyn till mönstret. Tapeten viks till en tredjedel, och skärs sedan av vid maskinen och ytterligare en vikning.
Tapeter av äldre typ har sidokanter som skyddar tapeten från kantskador, men den har även mönsterinformation vid förskjutet mönster. Traditionella tapeter har olika tjocklekar och behöver olika liggtider innan uppsättning. Tar man våden för tidigt blir det problem med blåsor, väntar du för länge blir papperet för blött och svårt att skära. Klistret ska även ”ställas” mot tapetens tjocklek. Tunn tapet kräver tunnare klister, tjock tapet behöver ett tjockare klister. Använder man ett för tunt klister på en tjock tapet får man problem med fastsättningen. Börja tapetsera från ljuset så att överlappningen får ljuset in i skarven, tvärtom ger en liten skugga och synligare tapetskarvar.
Tapeten dras ut på tapetbordet med mönstret uppåt, första våden rivs av till rummets höjd med ett tillägg av tio centimeter. Efterföljande våder mönsterpassas mot varandra. Är det ett förskjutet mönster innebär det överflödig tapet i någon ände, detta rivs bort.
När man rivit upp alla tapeter ska man ”tukta” våderna, annars kommer tapeten vilja rulla ihop sig när man vänt våderna med klistringssidan uppåt. Man tar hela bunten och motrullar våderna tills de ligger platt på bordet, efter det kan man vända traven. Första våden ska ligga med en centimeter över bordets långsida, och resten av våderna lätt förskjutna under översta våden. På så sätt minskas risken för att få lim på tapetbordet. Limmet stryks ut flödigt och jämnt fördelat över hela våden med en roller.
Ta den ände som ska vara mot golvlisten och vik den med en tredjedel. Vik den andra delen med två tredjedelar och med lite överlapp. Den änden kan vikas med två centimeter först för att slippa klister i taket. När tapeten ligger vikt på bordet delas den vid behov med hjälp av linjalen och skärklossen. Förbered bara så många våder som du hinner med att hänga innan de blir för blöta.
Markera var linjalen ska läggas för att dela våden på längden.
Dela våden med hjälp av tapetskärare och linjal. Och kom ihåg att byta blad ofta. Ett slött yrkesblad kan trasa sönder våden.
Vid tapetsering av vinklar och hörn gäller det att undvika blåsor och runda vinklar. För att klara detta måste tapetvåden delas, och endast överlappa med 10 till 20 millimeter.
Skärkloss med yrkesblad, som passar i spåret för linjalen. Många målare föredrar att skära med ett löst blad i handen.
Så här viks papperstapeten på tapetbordet.
FAKTA:
Egenkontroll
Om fel och reklamationer ska undvikas måste man kontrollera sitt arbete. Detta kallas egenkontroll, och bör göras efter varje arbetsmoment. Exempelvis kontrolleras spackling och slipning innan målningen. En oslipad spackelkant som upptäcks efter grundning, eller i värsta fall efter färdigstrykningen, skapar onödigt arbete och är kostsamt att åtgärda.
Reklamation
Reklamation är när ena parten i ett avtal påpekar dröjsmål, fel eller brist i exempelvis en vara eller tjänst. Detta medför oftast anspråk på ekonomisk kompensation.
Tapetlinjal.
1
AMA
AMA är ett referensverk avsedd att användas som hjälpmedel för att upprätta arbetsbeskrivningar.
AMA finns inom flera olika områden, som bygg (måleri), el och VVS.
AMA är ett referensverk som används som hjälpmedel för att upprätta arbetsbeskrivningar. AMA finns inom flera olika områden:
• AMA - Anläggning
• AMA - Hus
• AMA - VVS & Kyl
• AMA - EL
• AMA - AF (administrativa föreskrifter)
AMA innehåller tusentals beskrivningar av beprövade lösningar på utförande och material. De används för att byggherren ska kunna precisera hur de olika delarna i bygget ska utformas. Ofta finns de med i hela byggprocessen från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar, detta för att tydliggöra hur och vad som ska byggas och installeras.
Beroende på hur kontrakt och administrativa föreskrifter har utformats kan byggherren och projektörerna bestämma vilka delar i AMA och vilka AMA-koder man vill ska gälla för det aktuella projektet.
Allmän Material- och Arbetsbeskrivning (AMA) innehåller texter som beskriver krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktionen. Dessa krav kan ses som sådana som branschen uppfattar som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt utförande.
Texten i AMA-böckerna är uppbyggda genom den så kallade pyramidregeln, alltså är texten uppbyggt på ett hierarkiskt sätt. Texten åberopas genom att kod och aktuell rubrik anges i beskrivningen. AMA-koden är uppbyggd i fem delar.
Vid professionella upphandlingar av måleriarbeten anges AMAkoder för de arbeten som ska utföras. Vid invändig målning kan delarna vara tak, vägg, golv och snickerier. Vid utvändig målning kan byggnadsdelar vara fasad, fasadsnickerier, fönster och plåt. AMA-nummerbeteckningar som används är lika för utvändigt och invändigt. Kapitlet L i AMA behandlar byggplatsmålning av hus med materialkrav och varukrav, samt utförandekrav.
AMA-text
FAKTA:
Ytstruktur
Kravet på ytstruktur kan anges med följande beteckningar efter behandlingsserien:
• S = stöppling
• SL = slätmålning
• SP = sprutmålning
AMA-texten nedan är från kapitlet L, och visar principen för uppbyggnaden av AMA-texter. Kapitlet L i AMA behandlar byggplatsmålning av hus med material- och varukrav, samt utförandekrav.
L PUTS, MÅLNING, SKYDDSBELÄGGNINGAR,
SKYDDSIMPREGNERINGAR M M
LC MÅLNING M M
LCS BYGGPLATSMÅLNING AV HUS
En AMA-kod är uppbyggd i fem delar:
Vid nymålning anger den första siffran (1) underlag som till exempel puts, skivor eller trä. Andra siffran (2) beskriver målningsmaterial, tredje siffran (3) anger förbehandling, fjärde och femte siffrorna (4–5) beskriver vilken underbehandling som ska tillämpas. De sista siffrorna (6–7) anger färdigbehandling.
En AMA-kod för ommålning skiljer sig från nymålning med de första två siffrorna (1 och 2), som i det här fallet beskriver befintligt ytskikt, och med tredje siffran (3) vilket målningsmaterial som skall användas.
En AMA-kod för nymålning kan exempelvis vara 65–04510SL. Detta betyder att underlaget är trä (6) som ska målas med oljefärg (5). Förbehandling (0) är inte aktuell eftersom det är en ny träyta. Underbehandling (45) ska vara grundning, och som färdigbehandling (10) två strykningar. SL står för slätmålning, vilket är penselstrykning.
En AMA-kod för ommålning kan exempelvis vara: 961-21604T. Detta betyder att en vägg som är målad med latexfärg (96) skall tapetseras (1) och rengöras till fast underlag (2). Den ska underbehandlas (16) med en i-spackling följd av två bredspacklingar. Slutytan (4) är limning och uppsättning av tapet (T), vilken anges sist i koden.
Det finns situationer för projektören när givna AMA-koder inte är tillämpliga för de behandlingar som skall beskrivas, och då finns fria kodbeteckningar att använda. Till exempel kan en sådan AMAkod se ut så här: 955-29967SL. Koden är understruken för att visa att den är konstruerad, och förklaring kommer i efterföljande text. I det här fallet visar koden följande: 955-29967SL = befintlig alkydfärg målas med alkydfärg, rengöring till fast underlag, skarvspackling, i- och påspackling, 2 gånger bredspackling, 2 strykningar.
AMA AF
AMA AF är administrativa föreskrifter för byggnads-, anläggningsoch installationsentreprenader. I föreskrifterna medföljer råd och anvisningar till hjälp för att upprätta Administrativa föreskrifter för entreprenader.
AMA AF är en föreskrift som används till alla fack, alltså bygg, måleri, VVS, el, och så vidare. Detta innebär att vanligen så skrivs bara en enda Administrativ föreskrift för entreprenaden, som då alla yrkesfack måste ta hänsyn till och följa. Precis som med AMAböckerna är AMA AF uppbyggd genom pyramidregeln. Om det är något i de Administrativa föreskrifterna för entreprenaden som inte stämmer med föreskrifterna i AMA - HUS så gäller de Administrativa föreskrifterna.
AMA AF är administrativa föreskrifter för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. I föreskrifterna medföljer råd och anvisningar till hjälp för att upprätta Administrativa föreskrifter för entreprenader.
FAKTA:
Ytbeklädnadsmaterial
Ytbeklädnadsmaterial redovisas med följande beteckning efter behandlingsserien:
• T = tapet
• TT = textiltapet
• PP = pappersburen plast
• VP = vävburen plast
• FP = fiberburen plast
3CENTRALT INNEHÅLL:
■ Byggmaterialens miljöpåverkan och individens eget ansvar för källsortering och återvinning av material och restprodukter på en byggarbetsplats.
■ Övergripande om vanligt förekommande material för ytbeklädnad inom måleri. Materialens egenskaper, användningsområden och uppbyggnad, till exempel olika typer av tapeter och väv för torra och våta utrymmen.
■ Val, användning och hantering av material, däribland för tapetsering och vävsättning utifrån arbetsbeskrivningar, bygghandlingar och anvisningar i materialens säkerhetsdatablad.
■ Val, användning och vård av maskinella och tekniska hjälpmedel, till exempel för tapetsering och vävsättning.
Hantering av material och utrustning
Detta kapitel tar upp byggmaterialens miljöpåverkan och vikten av källsortering och återvinning. Vi går igenom de vanligaste materialen för ytbeklädnad och deras egenskaper och användningsområden. Dessutom behandlas användningen av maskinella och tekniska hjälpmedel som används vid tapetsering och vävsättning.
Tapet och väv
Tapetens historia är berättelsen om hur människan smyckade väggarna i sina hem. Ordet tapet kommer från latinets tapetum, grekiskans tapes och det persiska ordet tapeh, vilket betyder vävnad, matta eller duk. Under medeltiden förekom horisontala och långsmala broderade vävnader (textilier), huvudsakligen i välbärgade hem. Den äldsta bevarade tapeten i Sverige är från 1570-talet, och återfinns i Malmö. På denna tid var tapeter en exklusiv inredningsdetalj som var förbehållen endast de välbärgade i samhället. De dyrbara väggbeklädnaderna bestod oftast av förgyllt läder eller siden. Så småningom kom papperstapeten i form av imitationer av de exklusiva föregångarna.
I förmögna hem syddes våderna ihop med grov lintråd i hela fält innan de sattes upp, och ursprungligen sattes tapeten upp med spik. Upp- och nertill vek man in överflödet och spikade fast i väggen.
I de flesta hem använde man sig dock av att ”vändspika”, då man spikade på avigsidan av överlappet innan man vek tapeten och passade in mönstret (vilket gjorde att spikarna inte syntes). I slutet av 1700-talet började användandet av tapet bli allt vanligare i Sverige, och ett av syftena med tapet var då att hålla värmen i huset.
Den äldsta tryckningen av tapeter skedde från skurna trästockar, vanligen av päronträd. För att trycka en tapet användes vanligen en eller ett par handtrycksplattor, men för så kallade landskapstapeter har hundratals plattor behövts. Handtrycksplattan infärgades på en filt indränkt med färg, varpå den lyftes över till papperet och avtrycktes. Med hjälp av mässingsstift i kanten på stocken kunde inpassning ske så att trycket passade och blev fortlöpande. Ibland skedde komplettering med handmålade detaljer.
FAKTA:
Förklistrade tapeter
Förklistrade tapeter har funnits i många år på marknaden, och fick ett genombrott i Sverige på 1970-talet. Tapeten är preparerad med klister, vilket aktiveras när våden läggs i ett vattenbad.
Målarna Emil och Erhard Nilsson utför tapetsering av matsal i en herrgård. Bilden är förmodligen tagen i början av 1900-talet.
Interiörbild av Marskalkarnas rum i slottet Beloeil, Belgien.
CENTRALT INNEHÅLL:
Praktisk midjeväska att ha i samband med tapetsering.
FAKTA:
Glasfiberväv
Glasfibervagnar används för att snabbt och lätt sätta upp väv, Easy-Up och renoveringstapet på väggar. Den hjulförsedda vagnen är lätthanterad och möjliggör förflyttning på arbetsplatsen.
Förklistrade tapeter
Ett vattentråg eller tapettråg används för förklistrade tapeter. Man lägger ner hela rullen i vattentråget, drar igenom tapeten och kapar tapetvåderna. Sedan låter man den svälla enligt instruktioner. Tråget kan också användas som en QuickUp-låda.
Nonwoven
Vid Nonwoven-tapet lägger man ned rullen i tapettråget och drar upp tapeten. Sedan placeras den direkt på den förklistrade väggen.
Verktyg och maskiner
All väggbeklädnad ska ”hängas” rakt, och skäras med raka kanter. Till hjälp för detta finns verktyg som är anpassade för allmän tapetsering, och även verktyg för specialbeklädnad.
Traditionella papperstapeter
Vid tapetsering av traditionella papperstapeter behövs ett tapetbord för att ”riva” upp tapetvåderna till rätt längd. Tapetavrivaren är vanligtvis en 60 centimeter lång stålskena som är infälld i en masonitrygg, eller en vidareutveckling med en gjuten plastrygg med inbyggt vattenpass och måttangivelser på stålet. När tapeten är uppriven ska den klistras. Tidigare användes plafondpensel för att stryka på klistret, det vanligaste verktyget idag är en roller i mellanstorlek eller en tapetmaskin.
Tapetlinjal
För att få till en rak kapning behövs en tapetlinjal och ett skärningsverktyg. Linjalen har ett spår som en skärkloss löper i. Rutinerade målare skär tapeten med ett löst industriblad i handen. Linjalen kan vara av masonit eller aluminium. Båda har samma funktion, men har en skillnad i vikt och bredd.
Masonitlinjalen är något otympligare men ligger stadigare på bordet. Skärklossen har ett industriblad inmonterat som skär tapeten i linje med linjalens kant.
Tillskärning av tapetvåd.
FAKTA:
Tapetserare
När målaren tapetserar sätter hen upp tapeter, eller som målaren vardagligt säger ”hänger tapeter”. Tapetserare är en yrkestitel för den som klär om möbler och utför stoppningsarbeten på dessa.
För att fästa tapeten på väggen behövs ett ordentligt tapetverktyg som gör det enkelt att trycka fast och pressa ut luften bakom tapeten. För papperstapeter är tapetborsten ett vanligt verktyg, men idag är tapetverktyg av plast dominerande. Verktyget följer underlaget väl och ligger bra i handen, och är utmärkt till intryckning av tapet i vinklar. Den är lämplig för både papper- och nonwoventapeter, samt fastsättning av glasfiberväv. Tapeten skärs av med en tapetkniv, och skarvrullen används till att trycka till tapetskarvarna.
Tapetavrivare med inbyggt vattenpass.
Skärkloss.
Tapetlinjal av aluminium.
Tapetlinjal av masonit.
Tapetverktyg för uppsättning av väggbeklädnad.
Tapetkniv med hölster.
Måttband.
Tapetborste.
Tapetkniv och industrirakblad.
Glasfiberroller.
Brytbladskniv.
Tapetskarvrulle.
Tvättsvamp av cellulosa.
1. Tapetmaskinen fylls upp med tapetklister.
2. Lyft upp övre del.
3. Montera tapetrullen i ställningen och lägg tapeten på klistervalsen.
4. Fäll ner den övre delen och dra fram tapet.
5.Dra ut den klistrade våden på tapetbordet för tillkapning.
Tapetmaskin
1
CENTRALT INNEHÅLL:
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om säkra lyft och arbete från ställning och arbetsplattform.
■ Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av hälsorisker vid hantering av kemikalier, asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB).
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.
■ Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
■ Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Säkerhet
I detta kapitel behandlas grundläggande säkerhetsaspekter för arbete på höjd och från ställningar, i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vi går igenom riskbedömningar vid hantering av farliga ämnen, samt vikten av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel. Kapitlet tar även upp förebyggande åtgärder mot fallrisker, avspärrning av arbetsområden och vikten av säkra tillträdes- och utrymningsvägar. Avslutningsvis berörs rutiner vid nödlägen och olyckor.
Arbetsmiljö
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall. Både arbetsgivare och arbetstagare har en skyldighet att samverka för att skapa en god arbetsmiljö. Detta innebär bland annat att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor, identifiera risker och problem samt ta fram åtgärdsplaner.
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket har fastställt föreskrifter och allmänna råd för att säkerställa en säker arbetsmiljö vid arbete med lyft och arbete från ställning och arbetsplattform. Dessa föreskrifter och råd syftar till att förebygga olyckor och ohälsa som kan uppstå till följd av otillräckliga säkerhetsåtgärder.
Föreskrifter
• AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av lyftanordningar och lyftredskap.
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har till uppgift att se till att arbetsmiljölagen följs. De kan ge råd och stöd till både arbetsgivare och arbetstagare, och utföra inspektioner på arbetsplatser.
• AFS 2013:4 Ställningar: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av ställningar. Den ger riktlinjer för hur ställningar ska planeras, monteras och demonteras på ett säkert sätt. Den riktar sig till tillverkare, importörer, användare och andra aktörer som arbetar med ställningar. Vägledningen täcker bland annat produktkrav, säkerhetsåtgärder, dimensionering och användning av olika typer av ställningar. Den innehåller även information om nödvändig utbildning för de som hanterar ställningar.
Allmänna råd
• Arbete från ställning och arbetsplattform: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra arbete från ställning och arbetsplattform.
• Säkra lyft: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra lyft med lyftanordningar och lyftredskap.
Viktiga delar från föreskrifterna och allmänna råd
• Lyftanordningar och lyftredskap ska vara CE-märkta och uppfylla gällande krav.
• Ställningar och arbetsplattformar ska vara konstruerade och uppställda på ett säkert sätt.
• Arbete från ställning och arbetsplattform ska utföras av personer med rätt utbildning och behörighet.
• Personlig skyddsutrustning, till exempel fallskydd, ska användas vid arbete från ställning och arbetsplattform.
• Lyft ska planeras och utföras på ett säkert sätt.
• Risker vid lyft ska identifieras och åtgärdas.
Avspärrning av arbetsområde
Syftet med avspärrning av ett arbetsområde är att informera om att arbete pågår och vilken typ av fara som finns, men också förhindra obehöriga att komma in i ett område där det finns risk för skada på grund av pågående arbete, samt att skydda arbetstagare från att oavsiktligt gå in i ett farligt område.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Avspärrning av arbetsområden regleras främst av Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), samt andra föreskrifter som kan vara relevanta beroende på typen av arbete. Nedan följer de viktigaste punkterna:
• Riskbedömning: Innan avspärrning sker måste en riskbedömning göras för att identifiera farorna och bedöma behovet av avspärrning.
• Tydlig avgränsning: Avspärrningen ska vara tydlig och effektiv med hjälp av avspärrningsband, staket, skyltar eller andra lämpliga metoder.
• Informationsskyltar: Skyltar ska tydligt informera om att området är avspärrat, orsaken till avspärrningen och eventuella särskilda instruktioner.
• Tillträde för behöriga: Endast behöriga personer med rätt skyddsutrustning och utbildning ska få tillträde till det avspärrade området.
• Övervakning: Avspärrningen ska övervakas regelbundet för att säkerställa att den är intakt och att inga obehöriga tar sig in.
Oavsett om det är spackling eller måleriarbete som utförs är det alltid viktigt att ställningar och arbetsplattformar är konstruerade och uppställda på ett säkert sätt.
FAKTA:
AFS
AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling) är en samling regler och föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar för att säkerställa säkra och hälsosamma arbetsmiljöer i Sverige. De täcker olika aspekter som skyddsutrustning, arbetsmiljörisker och säkerhet på arbetsplatser. Föreskrifterna är juridiskt bindande och måste följas av arbetsgivare och arbetstagare.
FAKTA:
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML) är en svensk lag som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och skapa en god arbetsmiljö för alla. Den sätter ramar och ansvar för både arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå en sund och säker arbetsplats.
FAKTA:
Ansvar för avspärrningen
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att avspärrningen sker på ett säkert sätt och att arbetstagarna får tillräcklig information och utbildning. Arbetstagarna har ett ansvar att följa instruktionerna och inte gå in i avspärrade områden.
Kvartsdamm är en substans som kan frigöras vid arbete med exempelvis betong.
Kvartsdamm
Kvartsdamm är en finpartikulär substans som kan frigöras vid arbete med betong, puts och andra material som innehåller kristallin kisel. Inandning av kvartsdamm kan orsaka silikos, en allvarlig och ofta dödlig lungsjukdom, samt öka risken för lungcancer.
Förebyggande åtgärder
• Vid arbete som innebär slipning eller rivning av material som innehåller kvarts är det viktigt att ha en riskbedömning som inkluderar användning av skyddsutrustning såsom P3-filtermask och dammsugare med HEPA-filter.
• Våtmetoder kan användas för att minska mängden damm som sprids i luften.
Polyklorerade bifenyler (PCB)
PCB är en grupp kemikalier som tidigare användes i byggnadsmaterial såsom fogmassor, men som idag är förbjudna på grund av deras farlighet. PCB är giftigt och kan orsaka skador på immunsystemet, levern och öka risken för cancer vid långvarig exponering.
Förebyggande åtgärder
• Om målare arbetar med renovering eller underhåll av äldre byggnader kan det finnas risk för PCBexponering. En riskbedömning måste göras för att identifiera om PCB finns i fogmassor eller andra material.
• Hantering av PCB måste utföras av specialister med korrekt skyddsutrustning, och det är viktigt att all PCB-haltigt avfall hanteras enligt miljöbestämmelser.
Personlig skyddsutrustning
Skyddsutrustning är produkter som är tänkta att bäras av en person som skydd mot skade- och hälsorisker. I första hand ska skador och risker undvikas genom tekniska eller organisatoriska åtgärder. Tekniska åtgärder kan exempelvis vara:
• punktutsug; i stället för andningsmask
• fallskyddsräcken; i stället för livlina och sele
• avskärmning av buller; i stället för hörselskydd
En organisatorisk åtgärd kan vara att begränsa exponeringstiden, att arbetsrotera eller att välja en annan arbetsmetod. Om inte riskerna kan undvikas ska personlig skyddsutrustning användas, och arbetsgivaren ska bekosta utrustningen om den är nödvändig för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt.
Personlig skyddsutrustning är avsedd för personligt bruk och bör bara i undantagsfall användas av flera. Utrustning som kan användas av flera är exempelvis varselvästar. Frågor man bör ställa sig innan man väljer utrustning är exempelvis följande:
• är utrustningen anpassad till den individ som ska använda den?
• vad ska utrustningen skydda mot?
• går det att kombinera med annan utrustning utan att skyddet försämras?
• hur länge varar arbetet, är det fysiskt tungt och utsätts användaren för värme eller kyla?
• ska utrustningen skydda mot flera risker?
Personlig skyddsutrustning ska vara individuellt anpassad. Detta kan innebära att olika personer inte kan använda samma typ eller fabrikat av skyddsutrustning, utan arbetsgivaren behöver erbjuda olika alternativ. All personlig skyddsutrustning ska vara CE-märkt. Exempel på skyddsutrustning är följande:
• andningsskydd; som gasmask och skyddsmask
• hjälm; som finns med eller utan hörselkåpor och visir
• hörselskydd; som hörselkåpor och öronproppar
• skydd mot kyla; som vinteroverall, täckbyxor och vinterjacka
• skydd mot väta; som gummistövlar, regnkläder och vadarbyxor
• övrigt; skyddsglasögon, skyddshandskar och skyddsskor
FAKTA:
Personligt fallskydd
När målare arbetar på höjd, som på ställningar eller tak, ska de bära en säkerhetssele som är fäst vid en säkerhetsskena eller lina. Detta förhindrar att arbetaren faller hela vägen till marken om en olycka skulle inträffa. Säkerhetslinor ska vara fästa vid pålitliga ankarpunkter som är dimensionerade för att klara de krafter som uppstår vid ett fall. Dessa ankarpunkter måste kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de är i gott skick.
Samverkan och kommunikation
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Fackspråk på både svenska och engelska.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.
I det här kapitlet utforskar vi några delar som är avgörande för varje måleriarbetare att känna till. Vi kommer ta upp betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika bygg-och måleriprojekt.
Vi tar upp den psykosociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Slutligen tar vi upp begreppet facktermer och ger en tydlig översikt för de vanligaste facktermerna när det gäller verktyg, maskiner, material och arbetsmetoder.
Samverkan på arbetsplatsen
Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom måleribranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Här är några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga:
FAKTA:
Kommunikation
Kommunikation är nyckeln till bra samarbete och ett lyckat projekt. Brister i kommunikationen medför ofta onödiga ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser. En framgångsrik kommunikation och samverkan får man genom att arbeta intensivt i projektets tidiga skede.
• Säkerhet på arbetsplatsen: En bygg-och måleriarbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.
• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.
• Problemlösning: Bygg- och måleriprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.
• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till högre arbetstillfredsställelse. När arbetare och ledare kommunicerar öppet samt respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.
FAKTA: Kundrelationer
Effektiv kommunikation sträcker sig utöver arbetsplatsen. Det påverkar även relationer med kunder och andra intressenter. Ett måleriföretag som är känt för sitt goda samarbete och kommunikation bygger ett starkt rykte, vilket är avgörande för framgång.
Sociala arbetsmiljön
Stress i arbetet avser en psykologisk och fysisk reaktion som uppstår när arbetskrav inte stämmer överens med en arbetstagares kapacitet, resurser och behov. Det kan vara svårt att hos sina kollegor upptäcka känslor av press, oro och utmattning. Därför är det viktigt att som medmänniska vara lyhörd och uppmärksam på en kollegas eventuellt förändrade beteende.
Den sociala arbetsmiljön påverkas av en rad faktorer som tillsammans skapar de sociala och psykologiska förutsättningarna på arbetsplatsen. Dessa faktorer är avgörande för medarbetarnas välmående, motivation samt produktivitet. Nedan följer de viktigaste delarna.
• Bemötande: Hur medarbetare och chefer behandlar varandra på arbetsplatsen spelar stor roll för den sociala arbetsmiljön. Ett respektfullt och engagerat bemötande bidrar till en positiv atmosfär samt ökar trivseln. Ett negativt bemötande, såsom utfrysning eller nedsättande kommentarer, kan leda till stress och minskad arbetsglädje.
• Språkbruk: Kommunikationen på arbetsplatsen, både det verbala och icke-verbala språket, påverkar starkt den sociala arbetsmiljön. Tydligt och respektfullt språkbruk främjar förståelse och samarbete medan aggressivt eller otydligt språk kan skapa missförstånd och konflikter.
• Socialt stöd: Förekomsten av socialt stöd på arbetsplatsen, det vill säga känslan av att kunna lita på och få hjälp från kollegor och chefer, är en viktig faktor. Ett starkt socialt nätverk på jobbet kan minska effekterna av stress och bidra till en känsla av gemenskap.
• Arbetsbelastning och arbetskrav: En rimlig arbetsbelastning är viktig för den sociala arbetsmiljön. För hög arbetsbelastning eller orimliga arbetskrav kan leda till stress och utmattning.
• Erkännande och feedback: Att få erkännande för sitt arbete och konstruktiv feedback är viktigt för medarbetarnas självkänsla och motivation. Brist på erkännande eller feedback kan minska engagemanget och tillfredsställelsen med arbetet.
• Organisationskultur och ledarskap: Kulturen inom en organisation och dess ledarskap har stor inverkan på den sociala arbetsmiljön. En inkluderande, öppen och rättvis kultur främjar positiva relationer och välbefinnande. Effektivt och empatiskt ledarskap bidrar till en känsla av trygghet och tillit på arbetsplatsen.
• Möjligheter till utveckling: Möjligheter till personlig och professionell utveckling påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetet. En arbetsplats som erbjuder utbildning, karriärmöjligheter och uppmuntrar till lärande bidrar till en mer engagerad och nöjd arbetsstyrka.
Ovan nämnda faktorer samverkar och skapar en arbetsmiljö som antingen kan främja välmående och produktivitet eller leda till stress, missnöje och minskad effektivitet. Att aktivt arbeta med att förbättra den sociala arbetsmiljön är därför avgörande för både medarbetarnas hälsa och organisationens framgång.
Förklaring
Arbete där ersättningen står i relation till hur lång tid som olika fastställda arbetsmoment tar att utföra.
Generella regler för upprätthållande av ordning och säkerhet på arbetsplatsen.
Engelsk term
Piecework
Svensk term
Ackordsarbete
Allmänna ordningsreglerGeneral rules
General materialand workdescription AMA är ett referensverk som hjälper projektören att upprätta beskrivningar med beskrivande texter om beprövade lösningar på utförande och material.
Allmän materialoch arbetsbeskrivning (AMA)
Trä som har skadats av insekter eller svamp.
Attacked wood
Angripet virke
AnställningsavtalEmployment agreementEn formell överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som reglerar anställningsvillkoren.
CENTRALT INNEHÅLL:
Ansvarig arbetsledareResponsible supervisorEn person med övergripande ansvar för att leda och övervaka byggnadsprojekt.
AnsvarsområdeArea of responsibilityOmrådet eller omfånget av en persons eller en organisations ansvar.
Antändbart materialFlammable materialMaterial som kan börja brinna vid exponering för eld.
AnvändningsförbudProhibition orderFörbud mot viss användning av område eller material.
En person som utför ett arbete.
Worker
Arbetare
ArbetsberedningJob planning Plan för hur ett arbete ska genomföras.
En arbetsbeskrivning i form av ett dokument som tydliggör vad arbetsgivaren vill att medarbetaren ska utföra.
En bärbar plattform eller ställning för att stödja arbetsmaterial och arbetsmoment.
Den som ger arbete och anställning åt arbetstagare.
Myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i Sverige.
Definierat område för utförande av arbete.
Kontor för administrativa ärenden på arbetsplatsen.
ArbetsbeskrivningJob description
Arbetsbock Trestle
Employer
Arbetsgivare
ArbetsmiljöverketSwedish work environment authority
Arbetsområde Site, work site
ArbetsplatskontorSite office
ArbetsplatsolyckaWorkplace accidentOlycka som inträffar på arbetsplatsen.
Arbetstid är den period under vilken en person utför arbete mot ersättning.
Farligt material som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar.
Arbetstid Working hours
Asbest Asbestos
AvvikelserapportDeviation reportAtt beskriva något som avviker från normal rutin, tar tid och/eller kostar pengar att åtgärda. Det räknas som en avvikelse oavsett om det handlar om misstag, situationer som lett till eller kunnat leda till skada, felaktigheter, merarbete eller tidsspillan.
B
Användning av ljuskällor för att belysa utrymmen eller områden.
Systematisk granskning av en byggnad eller anläggning för att bedöma dess skick eller överensstämmelse.
Belysning Lighting
Besiktning Inspection
BesiktningsmanInspector, surveyorEn person som kontrollerar och bedömer den färdigställda byggnaden.
Dokument som rapporterar resultatet av en inspektion eller besiktning.
Begäran om att få något, speciellt något som inte kan erhållas omedelbart som varor och tjänster som måste
begäras i förväg.
BesiktningsprotokollSurvey report
Beställning Order
Förklaring
Tunn färg för färgsättning av obehandlat trä. Färgen tränger in på djupet men ger synliga träådringar.
Vissa färger blandas ut med lösningsmedel till en grundfärgsstrykning.
Ett torrt färgskikt kan ha olika glansvärden, exempelvis blankt, halvblankt och matt.
Engelsk term
Staining
Mixing
Gloss finish
Blast cleaning, blastingRengöra eller ytbearbeta material genom att använda tryckluft för att spruta slipmedel.
Träfiberskivor, exempelvis masonit och spånskiva, kallas även board.
Fibre board
Residential buildingEn byggnad avsedd för permanent boende.
Ett område som främst består av bostadshus.
Officiella regler och krav för byggande i Sverige.
Dörr konstruerad för att förhindra brandens spridning.
Material som är benäget att antändas och brinna.
Textilprodukt för att släcka mindre bränder.
Svensk term
Betsning
Blandning
Blank yta
Blästring
Board
Bostadshus
BostadsområdeHousing area
Building regulations, national board of housing
Boverkets byggregler (BBR)
Branddörr Fire door, fire resistant door
Flammable
Fire blanket
Brandfarligt
Brandfilt
Brandskydd Fire protection Åtgärder och material för att förhindra och begränsa brand.
Brandskyddsdokumentation Fire safety documentation Ett dokument som redogör och förklarar hur brandskyddet för en byggnad ska säkerställas.
BrandskyddsfärgFire retardant paintEn målning eller beläggning för att förhindra och fördröja brandspridning.
Brandsläckare Fire extinguisherUtrustning för att släcka brand genom att spruta ut släckmedel.
Brandvarnare Fire alarm, smoke detector Utrustning som avger larm vid rök eller brand.
En bräda är sågat trävirke som är tunnare än reglar och plankor och bredare än läkter.
Bräda Board
Noise level, sound levelMått på ljudnivån i en given miljö.
En arkitektonisk struktur som sticker ut från en byggnad, ofta med fönster.
Bullernivå
Burspråk Bay window
Construction workerEn individ som utför fysiskt arbete inom byggbranschen.
Construction workArbetet utfört under konstruktion eller byggprojekt.
Byggarbetare
Byggarbete
ByggarbetsplatsConstruction siteOmrådet där byggarbetet äger rum.
Building waste, construction waste Material och restprodukter som genereras under byggprocessen.
Byggavfall
ByggbestämmelserBuilding regulationsRegelverk som styr byggande och konstruktion.
Construction industryIndustrin och verksamheten som involverar byggande och konstruktion.
Building damp Fukt som uppstår under byggprocessen och kan påverka konstruktionens kvalitet.
Bygghandlingarna talar i detalj om vilka material och produkter som valts och visar alla detaljer måttsatta. Utförande, egenskaper och kvalitet beskrivs.
Byggbransch
Byggfukt
BygghandlingarConstruction documentsDokument som styr byggnationen och innehåller ofta olika ritningar, tekniska instruktioner och rumsbeskrivning.
BokGym
MÅLERI 3
Måleri nivå 3 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive måleriprocessen, tapetsering och vävsättning, lagar och avtal, riskbedömningar, facktermer på svenska och engelska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.
Peter Linusson