MARTIN LÖNNEBO FRÄLSARKRANSEN MARTIN LÖNNEBO
FRÄLSARKRANSEN V E RBUM
_fralsarkransen.indd 1
Detta är historien om en frälsarkrans. Den enda uppgift en sådan har är att vara tillhands – om den skulle behövas.
·1
2011-08-09 13.4
_fralsarkransen.indd 3
MARTIN LÖNNEBO
FRÄLSARKRANSEN Övning i livsmod, livslust, självbesinning och i att leva nära Gud.
VERBUM
·3
2011-08-09 13.4
_fralsarkransen.indd 4
INNEHÅLL Pärlorna i Frälsarkransen Förord
s. 6-7 9
bok ett – beredelsen Kritiskt tänkande Relationens väg Behöver framtiden radband? Tron Är det inte barnsligt med radband? Är det religiösa språket nödvändigt? Kan man äta sig mätt på recept? Historien om radbandet Översikt: De runda pärlorna Översikt: De avlånga pärlorna Talens hemligheter Hur binder man en bönekrans? Hur använder man radbandet?
15 16 18 20 21 24 28 31 35 41 44 47 50
2011-08-09 13.4
_fralsarkransen.indd 5
bok två – kransarna Frälsarkransen Barnens krans Vilans krans Bekymmerslöshetskransen Jesuskransen Sångkransen Fadervårkransen Välsignelsekransen Credo och Gloria Patri
57 84 87 89 92 93 102 104 105
bok tre – fördjupningen Mer om tystnaden Mer om bönen Mer om glädjen Mer om efterföljelsen Mer om de fattiga Mer om jorden Mer om himlen
109 112 114 116 119 122 124
Kommentarer och noter
129
2011-08-09 13.4
_fralsarkransen.indd 6
PÄRLORNA I FRÄLSARKRANSEN
Jagpärlan Doppärlan
Ökenpärlan
Tystnadspärlorna
Bekymmerslöshetspärlan
2011-08-09 13.4
_fralsarkransen.indd 7
Gudspärlan Uppståndelsepärlan
Nattens pärla
Hemlighetspärlorna
Kärlekspärlorna
2011-08-09 13.4
FÖRORD
” din ensamhet har stränder in mot ljuset ” jag tillfrågades en gång vad radbandet Frälsarkransen var för något. Jag svarade: Det är 18 pärlor som sjunger i tolvstämmig kör: ”Din ensamhet har stränder in mot ljuset.” (ylva eggehorn) På följdfrågan varför Frälsarkransen har blivit så efterfrågad svarade jag: Vi är alla ensamma. Vi längtar alla efter ljuset. Frälsarkransen på armen eller i fickan är ett hemligt tecken för att vi inte har gett upp. Den är inte påstridig. Den säger inte till andra: Du duger inte. Den bara finns där om någon skulle vilja försöka. I en tid av påstridig säkerhet – som är osäkerhet – är den försynta ödmjukheten attraktiv för många. Den säger: Om du vill kan du pröva mig. Vi kan leva våra korta liv med detta tecken för tro på evighetens värld i en tidens kultur som oftast inte är fientlig till kristen tro, men som nästan har glömt att den finns. Även om vi själva tvekar hör vi till dem som inte ger upp. Vi förbannar inte, vi dömer inte, vi föraktar inte,
_fralsarkransen.indd 9
·9
2011-08-09 13.4
men vi ger inte upp. Vi hoppas att Gud finns och att existensens ensamhet i ett helt universum av meningslöshet inte är den yttersta sanningen. Vi tror inte ens att döden är absurd meningslöshet. Jag som fått nåden att binda denna krans är ödmjukt lycklig över att du läser dessa rader och kanske berör pärlorna. Du och jag är då inte alldeles ensamma. Vi är alla barn av jorden och den stjärnbeströdda himlen. Vi är alla beroende. Nära eller på avstånd är mitt liv i dina händer, ditt liv i mina. Sök inte främst religionen, utan den djupaste relationen. Du finner då att religionens väsen är i den barmhärtiga kosmiska samhörigheten genom ensamheten. Detta är vägen tillsammans med Frälsarkransen, den är en övning i livsmod, beroende och tillit. Vi lever vårt korta liv i två nödvändiga världar, i Systemvärlden där politiken, ekonomin och byråkratin bor och i den andra världen, Livsvärlden, med våra känslor, drömmar, tro, hopp och kärlek, födelse och död. Vi behöver båda, men kransen är bunden för användning i Livsvärlden. Jag vill leva mitt liv rätt, så att jag kan dö i frid. Jag vill bli funnen, tillhörig, förnyad, stärkt av Guds helige Ande som andas genom universum. Kransen är bön och meditation i kristen tradition öppen mot alla människor av god vilja. 10 ·
_fralsarkransen.indd 10
2011-08-09 13.4
Rör vid kransens pärlor så som du kärleksfullt berör ett barn, en fågelunge eller brödet i den heliga nattvarden och du skall finna att dina händer blir varma och varsamma. Och du känner att de berör något som är större än du själv. Tro är inte att förstå sig på Gud, det kan ingen, utan att alltmer förenas med Gud, det kan vi, till det är vi skapade. Ett litet barn förstår inte det mamma säger, men kan tryggt vila i hennes famn. Så är det med Gud. I det svenska språket är ”frälsarkrans” ett annat ord för ”livboj”, men det syftar naturligtvis främst på ”Frälsaren” och på ”frälsning”. Det är ett gammalt ord för frihalsa, befria, rädda. Lek gärna med orden, tro är helig lek inför Guds ansikte. Den enda uppgift en frälsarkrans har är att vara tillhands – om den skulle behövas. Den är kravlös, men det är skönt om den finns tillhands. Tänk dig att du kastar en frälsarkrans över en man som lugnt promenerar framför kungliga slottet. Vad händer? – Han blir förvånad. – Och mer? – Han blir förargad. – Men om han en vinterdag ramlar ner i Norrström, och du kastar frälsarkransen till honom? – Han blir överlycklig. Denna bok beskriver en frälsarkrans för själen. För den gäller samma villkor. Och det kalla vattnet är inte
_fralsarkransen.indd 11
· 11
2011-08-09 13.4
långt borta från någon av oss. Många av oss känner hur snabbt vi förs bort av tidens svarta kalla ström, en del av oss har nåden att fortfarande äga hoppet om möjlig räddning. Det skulle glädja kransbindaren oerhört, om någon fann att Frälsarkransen var en frälsarkrans. Frälsarkransen är både världslig och andlig. Den är en övning i självbesinning. Utan den drunknar vår kultur i ytlighet och meningslöshet, i cynism och girighet, i modlöshet och förtvivlan med förnedring och lidande för all naturen. Denna lilla skrift är indelad i tre ”böcker”. I Bok ett känner jag mig för: Är detta något för mig? Om så skulle vara fallet övar du i Bok två. I Bok tre dras sökaren av Frälsarkransen hän mot sin djupaste kärlek, för att förvandlas till det hon älskar. Vår bok kallas ”övning i livsmod, livslust, självbesinning och i att leva nära Gud”. Den som skrivit detta erkänner att många av dessa ord är för stora. Men han fann inga andra. När vi skall tala om det allra största måste vi ibland tillgripa ord som är för stora för oss och för små för det stora. Vi är likt myror som skall bära katedraler, och det är som det skall vara, det är en bra bild för den saliga dårskapen.
12 ·
_fralsarkransen.indd 12
2011-08-09 13.4
Det viktigaste i denna skrift är Bok två. Du kan lika gärna börja med den och sedan läsa de två andra. Jag skrev läsa, men det är i grunden ett felaktigt ord. Läs odling, bön, handling. Du ”läser” genom att lära dig använda kransen. Det är som att plantera ett fruktträd, det räcker inte att gå igenom en broschyr. Du får bemöda dig om att gräva djupt, vattna, vänta, beskära. Men till slut blommar det och bär frukt. Andens frukter är Kärlek, Glädje, Frid; Tålamod, Vänlighet, Godhet; Trofasthet, Ödmjukhet, Självbehärskning. Detta ljuvliga träd har sina rötter i paradiset. Redan när du ser den första blomman glömmer du din möda. Nu har det hänt. Grundboken om Frälsarkransen har fått dela ödet med välskötta fruktträd. Grenar som inte bär frukt skärs bort, nya ympas in, men rot och stam förblir. När jag läser boken upptäcker jag en ny bok, ympningen har gett resultat. Det mesta är inte längre instruktion utan meditation. Särskilt Bok två och Bok tre kan med fördel användas i den personliga andakten. Du läser exempelvis ett stycke varje kväll. När du kommit till slutet återvänder du om och om igen. I bönen söker man inte nyhet utan djup. Pärlorna blir alltmer genomskinliga. Du kan genom dem allt tydligare se dig själv, dina medlevande och all naturen samt Gud vars närvaro uppfyller allt, honom vare ära i evighet. Amen.
_fralsarkransen.indd 13
· 13
2011-08-09 13.4
Lösningen är att inte först söka religion utan relation.
14 ·
_fralsarkransen.indd 14
2011-08-09 13.5
bok ett
BEREDELSEN kritiskt tänkande en nutida västerlänning är tränad i att vara kritisk mot enkla lösningar. Utmärkt! Vi är rädda för fundamentalism. Utmärkt! Vi vill vidga perspektivet till andra synsätt och kulturer. Utmärkt! Vi vill tänka själva. Utmärkt! Vi gläds åt vetenskapen. Utmärkt! Vi vill inte döma. Utmärkt! Men dessa sex utmärkta ”utmärkt” gör det svårt att tro, men det kan tyvärr inte hjälpas; kritiskt tänkande är nödvändigt för ett liv i sanning. Men det finns en möjlig väg till tro, och den är vacker. Den gläds åt dessa sex, ty de kan vara steg till en sund tro. Jag har själv prövat detta i åttio år. Lösningen är att inte först söka religion utan relation. Relation är tro. Relation är människans spontana sätt att förhålla sig till sin existens. Relationens skönaste början är det första leendet. Barnet vågar le mot de närmaste okända ansikten som böjer sig över bädden. Barnet anar att dessa fysiska gestalter har ett inre liv och ett hjärta som klappar för dem. Familjerelationen tar sin början. Tro på den andliga världen är även den relation, erfarenhet, prövning. Vi söker ett hjärta i det Stora Hela. Vi känner oss som barn till alltet, som vi vågar kalla Gud.
_fralsarkransen.indd 15
· 15
2011-08-09 13.5
Barnet gråter. Medkänslan, trösten stärker gemenskapen. Så även med andlig relation. Vi söker Guds barmhärtighet och de heligas gemenskap. Vi börjar ana vad vår religion är till sitt väsen. Barnet lär sig att öppna sina händer, ge och dela, utforska världen och forma den. Solidariteten förstärker relationen. Så även med andlig relation. Vi tar ansvar för vår värld. Dessa tre, leendet, tårarna och den öppna handen är tro. Det är detta du får öva om du går i Kristi fotspår genom världen. Och han förmanar oss oupphörligt att icke döma. Tänk som Kinas respektfulle kristne missionär Matteo Ricci på 1500-talet: ”Vi ser himlens herre som vår Fader och Moder, och alla människor som våra bröder. Vi ser hela världen som vår familj.”
relationens väg I avskedstalet till sina lärjungar i Johannesevangeliets femtonde kapitel säger Jesus att relationen mellan honom och lärjungarna är lik den mellan vinstocken och dess grenar. Tro är nu inte en fråga om teoretiskt ställningstagande, som i tro – vetande, utan om en livsförening, ja, så som grenen är infogad i stammen. Att vara kristen är ett sätt att leva och vara med Kristus i den verkliga världen med allt levande. Kyrkans sakrament 16 ·
_fralsarkransen.indd 16
2011-08-09 13.5
är tydliga uttryck för detta, de är vigningar och handlingar för förening och förblivande. ”Förbliven i mig så förblir jag i er.” Namnet ”kyrka” kommer av det grekiska kyriakos som betyder Herren (Kristus) tillhörig. Kyrkans väsen är att vara en frälsarkrans. Att bära Frälsarkransen är, eller bör vara, ett tecken för gemenskap, ungefär så som ringar kan vara ett budskap om ett förbund mellan människor eller en flagga symbolen för ett land. Den svarar inte endast för kristna värden, utan även för allmänmänskliga. Det är ett viktigt beslut du fattar när du skaffar dig Frälsarkransen, ty den är tillägnad det omistliga, det som inte är till salu, vilket är det heliga. Det är därför klokt att bli stilla och tänka efter. Om du vill kan du inviga bönekransen genom att den får ligga på altaret i kyrkan under en gudstjänst. Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du. Ett så svårt företag som detta kan inte bara grundas på nyfikenhet, inte ens på tappra föresatser, utan bara på kärlek, om än så tvekande. Dygden kärleken bor i viljans innersta kammare. Är du beredd att betala priset? Det är uthållighet i sökandet, öppenhet inför svaret och ödmjukhet att låta sig fostras.
_fralsarkransen.indd 17
· 17
2011-08-09 13.5
behöver framtiden radband? Det vore dumt att säga: Framtiden behöver radband. Det skulle inte ens duga som en slogan i en reklamkampanj. Framtiden sitter i ett gammalt, ärrat, delvis plundrat rymdskepp Jorden, vilket virvlar genom ett i grunden ofattbart universum. Inga objektiva, säkra färdhandlingar finns ombord. Passagerarna har inga garantier för att de lever nästa minut. Det vi dock nästan säkert vet om vårt århundrade är att det blir osäkrare. Och eftersom vi människor liksom alla levande varelser söker trygghet, är detta ett sorgligt besked, ty det blir alltför många som kommer att plågas av oro och ångest. När prognosmakare söker sia om framtiden om femtio år blir superdatorerna förvirrade. Deras kurvor pekar åt olika håll. Om vi dessutom tänker på att det enda vi med säkerhet äger är det andetag som vi just nu har i våra lungor, för nästa ges inga garantier, är trygghet ett osäkert ord. Detta är ingen märkvärdig, dyster profetia, det är snarare en beskrivning av de mänskliga villkoren. Vi går alltid baklänges in i framtiden. Naturligtvis söker en förnuftig människa att göra livet tryggt, och är samtidigt medveten om den yttre trygghetens oändliga skörhet. Människan behöver mer vitalitet än trygghet. Lycklig 18 ·
_fralsarkransen.indd 18
2011-08-09 13.5
den människa vars livsmod är så starkt att hon kan leva i osäkerhet med bibehållen livslust; det är med säkerhet sådana människor framtiden behöver. Livsmod är trygghet. En livsmodets människa är nästan osårbar. Hon bär sin förmögenhet inom sig och kan därför inte bli bestulen. Hon kan älska och ta ansvar och blir så till glädje för allt levande. Hon vågar vara sig själv och hon ser sina gränser. Det torde inte bli en god framtid för jordens liv om inte vi människor besinnar oss över vårt särskilda ansvar som medvetet liv. Självbesinning är ett dyrbart ord för alla oss som älskar livet i dess mångfald och som vill lämna ett gott arv till våra efterkommande. Och om det nu skulle kunna bli så att några pärlor av glas, sten, trä eller pärlemor kan stärka livsmod och livslust samt öka kärleken och ansvaret i världen, så är det underbart. Varför inte? Naturligtvis betyder pärlorna i sig ingenting, men den som använder dem kan binda en räddningskrans i sitt sätt att tänka, känna och handla. Frälsarkransen är en beskrivning av den kristna trons pilgrimsväg, med dess olika härbärgen, och vandringens mål.
_fralsarkransen.indd 19
· 19
2011-08-09 13.5
Frälsarkransen kommer att kravlöst börja bedja med dig.
56 ·
_fralsarkransen.indd 56
2011-08-09 13.5
bok två
KRANSARNA frälsarkransen detta är den övning där du på ett djupare sätt lär känna Via sacra, den heliga vägen, som leder själen till trons hemligheter. När du väl har lärt känna vägen med hjälp av texten blir du allt friare att bedja ordlöst eller med egna ord. Frälsarkransen kommer att kravlöst börja bedja med dig. Vid Gudspärlan har du stannat upp för tyst personlig meditation. Du upplever den gudomliga Närvaron. Vid Jagpärlan ser du på dig själv med kärlek. Du känner att liv och död, arbete och vila är inneslutna i en helgad närvaro. Du fortsätter att med hjälp av Frälsarkransen gå i Kristi fotspår fram till de återstående mysterieplatserna. Du återkommer slutligen till tecknet för den gudomliga närvaron, den gyllene pärlan. Kontemplationen är nära. Ge den en möjlighet genom att själv vara närvarande. För ytterligare förslag till bruk av kransen kan du kanske pröva Barnens krans, Vilans krans, Bekymmerslöshetskransen, Jesuskransen, Sångkransen, Fadervårkransen och Välsignelsekransen. När du en längre tid levt med dessa, så är bönekransen en vän som kan vara med dig alltid, morgon och kväll, under dagen, när du vaknar på natten, när prövningen kommer.
ga_fralsarkransen1100804orig.indd 57
· 57
2011-08-04 16
Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen. rom 11:36
Ära vare Fadern + och Sonen och den helige Ande nu och alltid och i all evighet. Amen. ( För ytterligare studium: 2 mos 3:1–6, 13, 14; 1 mos 32:22–32; 2 mos 33:20; rom 11:33–36; 1 tim 6:16; joh 1:1–18; sv ps 79)
tystnadspärla i Denna pärla är tecken för den tystnad som är kärleksfull uppmärksamhet. Jag andas in helig närvaro och andas ut allt som splittrar och oroar. Jag andas in godhet och andas ut ondska, jag andas in livsmod och andas ut uppgivenhet, jag andas in hopp: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte.”19 Jag andas ut trötthet, jag andas in livslust. Jag andas tålamod. Jag fruktar inte känslan av tomhet, ty ju djupare jag faller ned i dess svindlande djup, desto fortare kan Gud bli allt för mig. Kristus säger: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.” mark 6:31
Grip den första Tystnadspärlan. Jag har nu kommit till vandringens första rastplats.
60 ·
_fralsarkransen.indd 60
2011-08-09 13.5
Jag är fortfarande nära Ljuset som innesluter allt. Låt min själ komma till ro. Jag andas ut oro, jag andas in frid. Jag andas ut buller, jag andas in stillhet. Jag andas ut mörker, jag andas in ljus. Kristus säger: ”Känn ingen oro.” joh 14:1
jagpärlan Denna pärlemorglänsande pärla, som speglar ljuset, är bilden för hur Gud ser mig, min helhet och min djupaste vilja. Denna pärla speglar i tidens mörker det Oskapade himmelska ljuset. Jag erfar att min sanna identitet är fördold i trons mysterium. Jag, människan, denna obetydlighet i kosmos, detta intet, är genomlyst av det som är Allt. Oändligheten har rört vid min ändlighet. Detta är hemligheternas Hemlighet. Detta är människan som pärla. Detta är människans höghet och värdighet. Detta är det oförstörbara. Det som är Guds eviga vilja med mig kan väl okunnighet och ofullkomlighet och synd dölja, men inte utplåna. Tack Gud,
_fralsarkransen.indd 61
· 61
2011-08-09 13.5
för att din Oändlighet speglar sig också i det mycket ringa. O Barmhärtighet, o Skönhet, o Evighet.
Grip den lilla Jagpärlan. Jag vandrar nu världens längsta väg, den till mig själv. Vem är jag? ”Känn dig själv!” är pärlans uppmaning. Ty från hjärtat utgår livet. I mina ögon, och i andras, är jag ofta ingenting. Men i dina ögon, min Gud, är jag en reflex av ditt eviga ljus. Din kärlek gör mig till en ögonsten. I min uråldriga själs längtan är jag din. I dig är min eviga identitet. I min tro är jag skapad till dig. Giv mig ögon som ser det som är värt att älska hos mig, hos alla människor och i allt skapat. Giv mig ömhet och vishet. Jag vill vara din lärjunge. Amen. Kristus säger: ”Med himmelriket är det som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.” 20 62 ·
_fralsarkransen.indd 62
2011-08-09 13.5
Guds rike är nu dolt i vårt hjärta, här är vår sanna identitet.21 ”Känn ingen oro, känn ingen ängslan. Den som har Gud kan ingenting sakna.” 22 ( För ytterligare studium: 1 mos 1:27; ps 8; jes 53; matt 13:45–46, 18:1–5, 12–14; sv ps 583)
doppärlan Detta är den gudomliga födelsens rum i Betlehem, bebådat i Nasaret. 23 Maria lyfter upp gudabarnet och lägger det vid sitt bröst. Även jag är genom mitt dop och genom min tro, om den ock skulle vara svag, med här i födelsegrottan. Här är den eviga födelsens plats, oberoende av tid och rum. Nu kan jag lägga av min vuxenhet och alla mina strävanden. Jag är nu som ett barn inför dig, Gud, du som är såsom en fader och en moder för oss alla, och den grottan är vårt hem. Detta är överlåtelsens sköna plats. Detta är dopets pärla, ty i dopet har jag lämnat allt i Guds skapande barmhärtighet, det är ny födelse i helig Ande. Må det ske även mig som du har sagt.
Grip den vita Doppärlan. Min pilgrimsväg har nu fört mig fram till Livets källa. Jag lägger av det gamla, jag renar mig, ikläd mig din rättfärdighet.
_fralsarkransen.indd 63
· 63
2011-08-09 13.5
Jag erinrar mig att jag har varit här förut. Här fick min själ sin skinande vita dopdräkt, tecknet för att jag i tron tillhör helgonens skara. Jag är iklädd Kristi rättfärdighet. Jag vill hålla dopets klädnad ren. Bed: ”Du känner och omsluter mig med ömhet, det svaga likaväl som det starka, det sjuka likaväl som det friska. Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll.”24 Jag vill med mitt liv vara dig till glädje och allt levande till välsignelse. Jag lägger av min vuxna strävan att duga. Jag får vandra mot ett hav av nåd. Om än himlen förmörkas och bergen vacklar så förblir ditt förbund och din trofasthet. Du är min och jag är din, evig är vår kärlek. Amen. Jag förnyar mitt dopförbund genom att teckna det heliga korset över min kropp i Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. Amen.
64 ·
_fralsarkransen.indd 64
2011-08-09 13.5
Gå så i frid och tjäna Gud, din nästa och allt skapat. Kristus säger: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut.” matt 28:20 ( För ytterligare studium: luk 2:1–20, 9:46–48; joh 3:1–7; tit 3:5; sv ps 125:8–15)
tystnadspärla ii I ditt väsens djup är du ett litet barn. Du behöver ofta vila. Du behöver närhet och tröst. I barnet i ditt väsen fi nns en dörr till himmelriket. Stillheten är själens öppning mot ljuset.
Grip vilans Tystnadspärla. Jag har nu kommit till en rastplats vid stranden av Nådens hav. Jag skådar en gränslös horisont. Jag andas ut trötthet, jag andas in kraft. Jag andas ut ensamhet, jag andas in närhet. Jag andas ut rädsla, jag andas in tröst. Jag andas ut tvekan, jag andas in livsmod.
_fralsarkransen.indd 65
· 65
2011-08-09 13.5
Kristus säger: ”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.” matt 5:1
bekymmerslöshetspärlan Den äkta friden är ett tecken för Guds närhet. Tänk på profeten Elias upplevelse på berget Horeb. Gud var inte i det våldsamma, i stormen, skalvet eller i elden, utan i ”ett stilla sus”, 1 kung 19:11–12. Där Gud är, där är ljus och styrka. ”Uppnå inre frid, och många kommer att finna frälsning genom dig”, sade den heliga Serafim av Sarov. Kristi första hälsning till lärjungarna var en tillsägelse om frid. Friden kan i helgelsen och bönen övergå i kontemplation. Johannes av Korset kallar kontemplationen ett mystiskt ingjutande av Gud i själen, ett stilla kärleksfullt inströmmande av Gud själv.28
Grip fridens pärla, den heliga Bekymmerslöshetens pärla. Säg med trons tillit: ”Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn, väl ängslas då?” 29 Detta är den heliga fridens plats, detta är sommarens äng i Guds rike, den helgade bekymmerslösheten och friheten. Jag har nu i tron vandrat upp till bergen och
_fralsarkransen.indd 69
· 69
2011-08-09 13.5
sitter i vårens blomning på Bergspredikans berg. Blå är Gennesarets sjö, klarblå är himmelskupan. Jag är så nära att jag kan höra Kristi röst: ”Gör er inga bekymmer.” 30 Jag dricker orden, för jag är plågad av mina bekymmer för det som varit och det som kanske kommer och det som är nu. Jag reser mig därför, om än med möda, och går fram till dig, Kristus. Jag lägger min tunga börda för dina fötter och säger: Jag har alldeles nog av de bördor som jag måste bära var dag. Ibland dignar jag under dem. Men jag litar på ditt löfte: ”Var dag har nog av sin egen plåga.” 31 Jag vill därför lämna grämelsen för det som varit och oron för det som kan komma. Så tömmer jag min tunga ryggsäck – och finner att den inte innehåller mycket, för det som varit är inte, och det som inte har kommit, det finns inte. Jag känner mig fri, mitt sinne är lätt. Jag inser att jag ständigt kan leva i Evighetsnuet, långt som ett pulsslag. I denna evighet vilar även mina önskningar om kärlekslycka, långt liv, rikedom, ära och hälsa. Vad som ur evighetens synvinkel är bäst för mig vet endast du, Gud. Jag litar på att du vill mitt bästa och känner det oändligt bättre än jag. I förtröstan lever jag i nuet. Jag tror, hjälp min otro. Moder Maria ger mig en blå tunn kappa, vävd av ljus. Hon säger: Detta är bekymmerslöshetens dräkt. Bär den varje dag, ty världen är fylld av sorger och besvikelser. Denna kappa kommer att skydda och värma dig, ty 70 ·
_fralsarkransen.indd 70
2011-08-09 13.5
ju mindre du gör dig bekymmer, desto mer kraft får du över för att bära verklighetens bördor med rak rygg och ljus panna. Var, så länge det går, kamrat med liljorna på marken och fåglarna under himmelen. Kristus säger: ”Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade.” matt 5:4
”Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn, väl ängslas då?”32 ( För ytterligare studium: matt 6:25–34; fil 4:4–9; 1 pet 5:7; sv ps 249)
tystnadspärla iv Denna underbara rastplats ligger på krönet av det heliga berget bland de röda anemonerna. Vilken vidd, vilken rymd! Lyssna till stillhetens tysta musik. Älska tystnaden för stillhetens skull. Äkta stillhet är kärleksfull uppmärksamhet. Lyssna för att du må rätt kunna tala och handla.
Jag griper skönhetens Tystnadspärla: Jag kan andas stillhet och livsmod. Jag behöver icke så, ej heller skörda.
_fralsarkransen.indd 71
· 71
2011-08-09 13.5
En mild vind rör vid min kind och viskar: Ingenting kan skilja oss från varandra. Jag är din, du är min, evig är vår kärlek. Jag andas ut tack, jag andas in frid. Jag andas ut glädje, jag andas in skönhet. Jag andas ut hopp, jag andas in kärlek. Jag andas ut ljus, jag andas in fullhet. Kristus säger: ”Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet.” matt 5:5
första kärlekspärlan Här på Golgata möter jag den för mig utgivna kärleken. Jag står på en kal klippa under sol klädd i sorg. Här är kampen för livet mot döden. Här möts jordens fyra väderstreck. Här återplanteras Livets träd. Korset står i universums mitt för att försona allt och alla och draga alla till sig. Här rinner den röda kärlekens blod, och trädet börjar grönska igen. 33 Så vattnar Kärleken den törstande jorden. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son.34 72 ·
_fralsarkransen.indd 72
2011-08-09 13.5
Jag blickar upp mot min Frälsares sargade ansikte och ser själva Kärleken korsfäst för mig. Frälsarens lidande blick innesluter även mig, syndaren. Ögonen säger: Dina synder är dig förlåtna. Gå i frid, välsigna allt levande, befria, försona och hela. Jag lämnar korset, men korset lämnar inte mig, jag bär inte korset men det bär mig. Jag går till den heliga mässan i min församling och finner att du, Kristus, har gått före. Du säger: Jag dog för dig; dina synder är dig förlåtna; i frid får du gå ut i en försonad värld.
Grip den första röda Kärlekspärlan. Från det heliga berget hit upp till Jerusalem var pilgrimens väg lång och svår. Så är det även i verklighetens värld. För att kunna bevara friden, fastän omgiven av hot, får du nu komma in i nattvardssalen. Där är alltid Kristus med sina lärjungar. Du är en av dem. Erinra dig den heliga måltiden: Åt dig räckes det himmelska läkemedel som bär Guds frid med sig mitt i livets kamp. Som är liv i döden. Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för dig utgjutet. Gå i frid. Älska allt levande.
_fralsarkransen.indd 73
· 73
2011-08-09 13.5